Rehabiliteringsträning efter främre korsbandsrekonstruktion: En litteraturöversikt

EXAMENSARBETE

Rehabiliteringsträning efter främre

korsbandsrekonstruktion

En litteraturöversikt

Sofia Almryd Andersson

Emma Sigrén

2015

Sjukgymnastexamen Sjukgymnast

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180hp

Rehabiliteringsträning efter främre korsbandsrekonstruktion: En

litteraturöversikt.

Rehabilitation training after anterior cruciate ligament

reconstruction: A literature overview

Sofia Almryd Andersson Emma Sigrén

Kurs: S0001H Termin: Ht 14

Handledare: Universitetslektor Inger Jacobson Examinator: Universitetslektor Ulrik Röijezon

Abstrakt

Bakgrund: Det främre korsbandets uppgift är att förhindra att tibia glider ventralt i

förhållande till femur vilket ger en instabil led vid skada. Ungefär 6000 personer skadar det främre korsbandet varje år i Sverige varav ungefär hälften genomgår en rekonstruktion. Vid rekonstruktion är det vanligast att ersätta korsbandet med transplantat från antingen

patellarsenan eller hamstringssenan. Efter rekonstruktion genomgår patienten rehabilitering som bland annat innehåller rörlighetsträning och styrketräning för att återfå funktion. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga rehabiliteringsträningen efter en främre

korsbandsrekonstruktion samt om rehabiliteringsträningen skiljer sig beroende på vilket transplantat som använts vid rekonstruktionen. Metod: Litteratursökning genomfördes i databaserna AMED, CINAHL, Physical Education Index (ProQuest), PubMed, Scopus och SveMed+. Med hjälp av sökorden anterior cruciate ligament reconstruction, rehabilitation och exercise therapy påträffades 1328 artiklar. Efter genomgång av abstrakt och artiklar inkluderades 15 studier. Dessa analyserades med hjälp av PICO och kvalitetsgranskades enligt PEDro-skalan. Resultat: Denna litteraturöversikt presenterar de 15 mest

förekommande övningarna i rehabiliteringsträningen efter en främre korsbandsrekonstruktion, när övningarna läggs in i rehabiliteringsträningen samt när rehabiliteringsträningen ansågs avslutad. Ingen skillnad i rehabiliteringsträningen förelåg gällande vilket transplantat som använts vid rekonstruktion. Konklusion: Det verkar inte finnas något tydligt facit på hur rehabiliteringsträningen ska se ut, dock syns ett mönster på vad träningen startas med och avslutas med. Studierna framhåller att rehabiliteringsträningen bör individanpassas utefter patientens mål och förmåga. Mer åtanke bör läggas på anpassning av rehabiliteringsträningen beroende på vilket transplantat patienten erhållit.

Innehållsförteckning

Rehabiliteringsträning efter främre korsbandsrekonstruktion ... 10

Rehabiliteringsträning beroende på transplantat ... 17

Diskussion ... 18 Metoddiskussion ... 18 Resultatdiskussion ... 19 Konklusion ... 22 Framtidsutsikter ... 22 Litteraturlista ... 23 Bilaga 1: PEDro-skalan

1

Bakgrund

Det främre korsbandet är det ligament i knäleden som oftast skadas. Det är ungefär 20-50 gånger vanligare att skada det främre korsbandet än det bakre (1). Det finns inte exakta siffror för hur många som skadar främre korsbandet varje år, eftersom många inte söker hjälp för problemet, men det uppskattas vara ca 6 000 personer som skadar det främre korsbandet varje år i Sverige (1-3).

Knäledens anatomi

Det främsta symptomet vid ett skadat främre korsband är att knäet känns instabilt och att det vill ge vika (give-away). Det främre korsbandet tillsammans med bakre korsbandet, laterala och mediala kollateralligamenten samt de två meniskerna är viktiga delar i den passiva stabiliteten i knäleden (1). De två kollateralligamenten går på varsin ytter- och innersida av knäet och har en stabiliserande funktion i valgus och varus. De två meniskerna (lateralis och medialis) består av fibröst brosk och sitter på ledytorna på tibia. De hjälper till att fördjupa ledytorna mellan femur och tibia vilket medför att ledytorna passar bättre ihop (4).

Meniskerna fungerar som belastningsfördelare och hjälper till med stabiliteten i leden (5). Det bakre korsbandet är ett av de två korsbanden som stabiliserar knäet i anterior och posterior glidning. Det bakre korsbandet främsta uppgift är att förhindra tibia att glida posteriort i förhållande till femur (4). Det främre korsbandets funktion är att förhindra att tibia glider anteriort i förhållande till femur. Det är uppbyggt av bindvävstrådar där kärlförsörjningen är god och innehåller många nervändslut, vilket är viktigt för proprioceptionen. De aktiva strukturer som hjälper de passiva strukturerna i stabiliseringen av knäleden är främst m. quadriceps och m. hamstrings, då m. hamstrings jobbar i en synergi med det främre korsbandet och m. quadriceps med det bakre korsbandet (6).

Det främre korsbandet är som mest sträckt vid flexion, då det i flexion sker en rullning av femur på tibiaplatån med en samtidig translation av femur som styrs av det sträckta korsbandet (7). Det är ett av de starkaste ligamenten i knäleden som tål belastning upp till 2200 N och belastas som mest vid 30° flexion. Skademekanismen för det främre korsbandet är oftast vid hyperextension eller vridvåld och valgusvackling (6). Vid en främre

2 kollateralligamentet skadas (1). Den vanligaste aktiviteten i samband med en

korsbandsbandsskada är fotboll som står för ca 43 % av skadorna (8).

Konservativ behandling

Ett skadat främre korsband behöver inte alltid opereras utan kan behandlas med konservativ behandling. Den konservativa behandlingen innebär träning och uppbyggnad av de aktiva strukturerna runt knäleden, vilket för vissa individer kan vara tillräcklig rehabilitering för att återfå en bra funktion i knäet. Om det efter en tids konservativ behandling fortfarande uppstår upprepade give-away symptom är det en indikation för operation då det finns en risk för ytterligare skador i leden (6). Övriga indikationer för att bli aktuell för en operation är framför allt ålder, aktivitetsnivå och om knäet är tydligt instabilt. Det finns uppgifter om att ca 50 % opereras, ungefärligen 3 000-3500 personer per år i Sverige (1, 3). Unga vuxna som idrottar på elitnivå är oftast de som opereras (1).

Operation/rekonstruktion

Idag finns det inte någon ersättning av korsbandet som är 100 % likt det naturliga (1). Det har gjorts många försök med alternativa transplantat med bl. a. syntetiska varianter och allograft (transplantat från annan person) (9). I USA används allograft i nästan hälften av fallen men i Sverige används mest autograft (transplantat från patientens egen kropp) (1, 10). De strukturer som används är antingen hamstringssena (m. semitendinousus och/eller m. gracilis) eller en del av patellarsenan (bone-patellar tendon-bone) (1). Rekonstruktionen genomförs med artroskopi vilket inte medför några stora operationssår och patienten kan i de flesta fall lämna sjukhuset samma dag med hjälp av kryckor vilket möjliggör tidig rörelseträning vilket

underlättar resten av rehabiliteringstiden. Detta är en stor utveckling till skillnad från hur det var för 20-30 år sedan då patellarsenan användes som transplantat med en öppen

operationsteknik som innebar ett 20-30 cm stort operationssår (1, 9). Postoperativt innebar det att hela benet gipsades efter ingreppet vilket ledde till immobilisering av knäet i 4-6 veckor. Många som opererades med denna teknik återfick aldrig full rörlighet i knäleden (1).

Operationstekniken med patellarsenan har varit det vanligaste valet av transplantat vid korsbandsrekonstruktion (11). Clancy et al. (11)ansåg att patellatransplantat var det bästa

3 valet vid ersättning av korsband på 80-talet men under 2005 användes patellatransplantat endast vid 20 % av alla främre korsbandsrekonstruktioner i Sverige (12). År 2013 hade användandet av transplantatet minskat till 3 % (3). I USA används dock transplantatet vid ca 45 % av alla rekonstruktioner med autograft (10). Vid användning av patellarsenan skärs en tredjedel av den centrala delen av senan ut (13). I transplantatets ändar finns ben från patella respektive tuberositas tibia, vilket underlättar inläkningen i skelettet (3).

Ett alternativ till patellarsenetransplantat är hamstringstransplantat då m. semitendinosus och/eller m. gracilis används. Det vanligaste är att använda en kombination av m.

semitendinosus och m. gracilis. Denna metod användes i 97 % av de främre

korsbandsrekonstruktionerna i Sverige under 2013 (3) och används vid ca 54 % av alla rekonstruktioner med autograft i USA (10).

För att fästa det nya korsbandet borras hål genom femur och tibia, sk. tunnlar. Därefter placeras transplantatet i tunnlarna och fästs i varsin ände. Oavsett vilket transplantat som används är det viktigt att tunnlarna är korrekt placerade. Inkorrekt placering av tunnlarna kan leda till fel biomekanik i leden vilket i sin tur leder till ett sämre fungerande knä (14).

Val av transplantat

De olika transplantaten har olika för-och nackdelar i förhållande till varandra vilket gör att det fortfarande inte är självklart vilket som är det bästa alternativet (9). Svensson et al. (15) har studerat vad som händer i en patellarsena där den centrala tredjedelen använts till ett nytt korsband. Studien visade på att senan efter 6 år fortfarande har strukturella förändringar jämfört med en sena som man inte har skurit i. Många av de patienter som blivit opererade med denna teknik har rapporterat att de har smärta på framsidan av knäet när de sitter på knä och det har även noterats att dessa patienter ofta har extensionsdefekt och svaghet i extensor-muskler (16). Mohtadi et al. (16) menar dock att transplantaten av patellarsenan oftast resulterade i ett stabilare knä jämfört med hamstringstransplantat. Det har även visats att gruppen där de använt patellarsenan har större risk att utveckla degenerativa förändringar i knäleden inom 5 år jämfört med de som använt hamstringssena (17). I de fall där

4 nedsatt styrka i flexion (16). Denna patientgrupp har även större risk för återkommande

hamstringsskador jämfört med personer som inte genomgått korsbandsrekonstruktion (18).

Fysioterapi

Fysioterapeuters huvudsakliga uppgift är att främja hälsa och minska ohälsa med hjälp av rörelse. Arbetet består av undersökning, fastställande av diagnos, prognos och behandling som baseras på vetenskaplig grund. Patientens målsättning ger en riktlinje för hur

behandlingen ska utformas vilket gör att alla behandlingar bör individanpassas. I denna process använder fysioterapeuten sin specifika kunskap för att patienten ska kunna leva ett aktivt liv och uppnå bästa möjliga livskvalitet (19).

Efter en korsbandsrekonstruktion behöver det nya korsbandet blodtillförsel och brosket behöver näring vilket kan stimuleras med träning (20). Det är även viktigt att knäet inte är låst i ett läge utan att patienten har möjlighet att röra leden så mycket som är möjligt. En

immobiliserad led kan leda till kontraktur och därmed kan det vara svårt att få upp rörligheten (21). Werner et al. (22) anser att en optimal rehabilitering efter korsbandsrekonstruktion innebär omedelbar belastning och rörelseträning i samråd med fysioterapeut.

Styrketräningsövningar efter korsbandsrekonstruktion kan vara utformade antingen enligt closed kinetic chain (CKC) eller open kinetic chain (OKC). CKC är då det distala segmentet är fixerat och OKC är då det distala segmentet inte är fixerat (7, 23). CKC-övningar

involverar flera muskler då rörelsen sker i flera leder och det är därför svårt att specificera aktivering av en specifik muskel (23). Dessa övningar anses vara mer funktionella och säkrare än OKC-övningar (7). OKC-övningar är isolerade till rörelse i endast en led, därför går det att specificera vilken muskel/muskelgrupp som ska aktiveras (23). Denna typ av övningar

förefaller ge snabbare ökning av styrka i en muskel jämfört med CKC (24, 25). Däremot har flera studier beskrivit att vid de sista graderna av en knäextension i en OKC-övning kan det ske en anterior glidning av tibia vilket resulterar i en ökad sträckning av det främre korsbandet (7, 26, 27). Beynnon et al. (28) och Heijne et al. (29) har dock kommit fram till att OKC- och CKC-övningar har samma påverkan på sträckningen av det främre korsbandet.

5 I en review av Adams et al. (30) sammanställs hur de anser att ett rehabiliteringsprogram ska se ut och vilka kriterier som ska ha uppnåtts för att gå vidare i rehabiliteringen. Den första tiden efter operation ligger fokus på att få upp rörligheten i leden, aktivera

quadricepsmuskulaturen och innehåller även enkla CKC-övningar. För att gå vidare till nästa del ska 60 % av quadricepsstyrkan ha uppnåtts jämfört med friska benet samt stor del av ROM. I nästa del inkluderas balansövningar in i träningsprogrammet. För att gå vidare ska 80 % av quadricepsstyrkan återfåtts samt fullt rörelseomfång. Har detta uppnåtts läggs löpning in i rehabiliteringen tillsammans med mer utmanande styrketräning. Längden för rehabiliteringen efter en främre korsbandsrekonstruktion varierar men i Sverige är riktlinjerna 6-8 månader (31).

Vid de olika operationsmetoderna, som presenterats ovan, utsätts antingen patellarsenan eller m. semitendinosus och/eller m. gracilis för skador. Eftersom all rehabiliteringsträning bör anpassas utefter individens funktion och förutsättningar (19), väcktes frågan hur

rehabiliteringsträningen ser ut efter främre korsbandsrekonstruktion samt om den ser olika ut beroende på transplantat.

6

Syfte

Syftet med studien var att kartlägga rehabiliteringsträningen efter en främre

korsbandsrekonstruktion samt undersöka om rehabiliteringsträningen skiljer sig beroende på om rekonstruktionen utförts med autograft från patellarsena eller hamstringssena.

Metod

Litteratursökning

En litteratursökning genomfördes i databaserna AMED, CINAHL och Scopus (riktar sig till sjukvårdsprofessioner), Physical Education Index (ProQuest) (inriktning på fysioterapi), PubMed (biomedicinsk inriktning) samt SveMed+ (artiklar från skandinaviska tidskrifter inom medicin och fysioterapi) (32). Sökningen genomfördes 2014-10-10 – 2014-10-14, med en kompletterande sökning 2014-12-15. Sökord som användes var anterior cruciate ligament

reconstruction, rehabilitation och exercise therapy. Sökkombinationen som användes

var:”Anterior Cruciate Ligament Reconstruction” AND "Rehabilitation" OR "Exercise

Therapy". Alla sökningar startades med att ”Rehabilitation” och ”Exercise Therapy”

kombinerades med OR först för att sedan kombinera den kombinationen med ”Anterior

Cruciate Ligament Reconstruction” med AND. Denna kombination användes i alla databaser

förutom SveMed+ där likvärdiga svenska ord användes - korsbandsrekonstruktion och

rehabilitering.

I PubMed var det möjligt att få fram MeSH-termer för alla sökord. MeSH Majors Topic användes även för alla sökord för att precisera sökningen. I CINAHL kunde ämnesord tas fram för anterior cruciate ligament reconstruction och rehabilitation som användes tillsammans med exercise therapy (tabell 1).

I Scopus begränsades sökningen till engelskt språk och artiklar gjorda i USA och nordiska länder.

7

Inklusionskriterier

 Studerat resultatet av rehabiliteringsträning efter främre korsbandsrekonstruktion

 Gjorda i Norden eller USA

 Skrivna på svenska, norska, danska eller engelska

 Studerat människor från 16 år och äldre

Exklusionskriterier

 Ej tillgängligt abstrakt

 Review-artiklar

 Case-report-artiklar

 Rehabilitering av andra strukturer än ACL

 Kvalitativa studier

 Uppföljning mer än 2 år efter rekonstruktion

 Allograft och syntetiska material

 Ej redovisat vilket transplantat rehabiliteringen syftat på

8

Tabell 1. Redovisning av litteratursökning.

Databas Sökord Träffar Inkluderade efter titelgranskning Dubbletter Inkluderade efter abstrakt granskning Inkluderade

Amed ”Anterior Cruciate

Ligament Reconstruction” AND ”Exercise Therapy” OR Rehabilitation 280 35 0 18 10

Cinahl (MH "Anterior Cruciate Ligament Reconstruction") AND (MH "Rehabilitation") OR "Exercise Therapy" 13 2 1 0 0 Proquest physical eduaction index “Anterior Cruciate Ligament Reconstruction” AND “Rehabilitation” OR “Exercise Therapy” 488 40 17 9 2

Pubmed "Anterior Cruciate Ligament

Reconstruction"[MeSH Major Topic]) AND ("Exercise Therapy"[MeSH Major Topic]) OR "Rehabilitation"[MeSH Major Topic]) 20 3 2 1 0

Scopus “Anterior Cruciate

Ligament Reconstruction” AND “Rehabilitation” OR “Exercise Therapy” 524 30 26 3 1 Svemed + “Korsbandsrekonstruktio n” AND “Rehabilitering” 3 1 0 1 1 Totalt 1328 111 46 32 14

9

Urvalsprocess

Ett första urval gjordes utefter titel då 111 artiklar ansågs relevanta och lades in i

referenshanteringsprogrammet RefWorks (33).Därefter matchades artiklarna från de olika databaserna i RefWorks för att identifiera dubbletter, 46 dubbletter hittades. De kvarvarande artiklarnas abstrakt granskades sedan för att få en bättre uppfattning av artiklarnas innehåll, 32 artiklar ansågs fortfarande vara relevanta. Därefter lästes metoden i de 32 artiklar som

återstod för att kunna exkludera de artiklar som inte beskrev vilket transplantat som studerats i rehabiliteringen (34). Efter denna granskningkvarstod 14 artiklar. Efter att ha granskat de utvalda artiklarnas referenslistor inkluderades ytterligare 1 artikel. För att få en generell översikt över de inkluderade studiernas innehåll presenteras de i en PICO tabell (bilaga 2).

Kvalitetsgranskning

De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro-skalan (bilaga 1) (35). Med hjälp av PEDro-skalan kan artiklars kvalitét bedömas, dock tas ingen hänsyn till behandlingars effekt. Skalan består av 11 frågor som besvaras med ja eller nej, då ja ger ett poäng och nej ger noll poäng. Första frågan exkluderas och efter det summeras poängen från fråga 2-11. I de fall där artiklarna redan var bedömda på PEDro databasen användes den skattningen. För att fastställa författarnas reliabilitet i granskningsprocessen granskades en redan skattad studie för att fastställa att bedömningen gjordes likadant. Om det inte fanns någon skattning utfördes en granskning gemensamt av författarna. Studiernas PEDro-poäng presenteras i bilaga 2.

Etiska överväganden

Hänsyn har tagits beträffande studiernas tillvägagångssätt angående försökspersonernas rättigheter samt att omsorgen har anpassats till deras tillstånd. Om det förekommit en kontrollgrupp skulle även de erhållit behandling då det annars anses oetiskt, eftersom det är vedertaget att rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion är bra för knäets vidare funktion (22, 36).

10

Resultat

Rehabiliteringsträning efter främre korsbandsrekonstruktion

I översikten inkluderades 15 studier varav 11 omfattade patellatransplantat, 2 studier hamstringstransplantat och 2 som studerade båda (bilaga 2). Träningsprogram från både interventionsgrupp och kontrollgrupp i dessa studier har granskats och sammanställts. Nedan presenteras de 15 mest förekommande övningarna i studierna plus när rehabiliteringen avslutas. En sammanställning presenteras även i tabell 2.

ROM

Av de 15 studierna som inkluderades i sammanställningen innehöll 13 studier övningar för att öka rörelseomfånget (ROM). Gemensamt för de 13 studierna var att ROM-övningarna var insatta i ett tidigt skede (1-5 veckor efter operation) (37-49). Olika övningar för att öka ROM som beskrevs i de olika studierna var släpcykel och magliggande extensionsövning (40-42, 44-47).

Figur 1. Släpcykel (50) Figur 2. Magliggande extensionsövning (50)

Straight leg raise (SLR)

I det tidiga skedet av rehabiliteringen använde 9 studier olika versioner av övningen straight leg raise (SLR) (37-39, 41, 45, 46, 48, 49, 51) medan en studie lade in övningen först månad 3 (39).

11

Isometrisk kontraktion av m. quadriceps

Fortsatt i det tidiga skedet av rehabiliteringen förekom isometrisk kontraktion av m. quadriceps i 8 studier (37-40, 45-47, 51).

Cykling

När tillräcklig rörlighet uppnåtts (100-110 grader flexion) infördes cykling på motionscykel, vanligtvis vecka 1-3 i rehabiliteringen (38-42, 44-47, 49) medan 1 studie startade med cykling vid 3 respektive 6 månader beroende på vilket rehabiliteringsprogram som användes (37).

Tåhävningar

Tåhävningar infördes de första veckorna av rehabiliteringen i 7 av granskade studier. (37-39, 41, 42, 45, 46). En studie valde att sätta in övningen först vid vecka 4 (49).

Figur 4. Tåhävningar(50)

Benpress

Benpress användes i 7 studier och sattes in av de flesta studier genomsnittligen vid vecka 2 (41, 42, 48, 51) förutom i 1 studie där övningen sattes in i vecka 4 (49) och i 2 studier vid vecka 9 (45, 46).

12

Balans och proprioception

Balans- och proprioceptionsövningar användes i 10 studier (37, 39-42, 44-46, 49, 51). Träningen sattes in vid vecka 1-2 i 2 studier (42, 44). Denna typ av övningar genomfördes från vecka 2 till månad 6 i två andra studier, där syftet var att undersöka effekten av neuromuskulär träning och hela träningsprogrammet bestod i princip endast av

neuromuskulära övningar (45, 46). 7 studier valde att sätta in denna typ av övningar vid vecka 4-8 (37, 39, 40, 45, 46, 49, 51).

Figur 6. Enbensstående (50) Figur 7. Övningar på studsmatta (50)

Trappmaskin

Åtta studier valde att använda trappmaskin i träningen (37-39, 41, 42, 47-49). Denna övning sattes in antingen vecka 2-3 (47, 48), vecka 5-6 (38, 39, 41, 42, 49) eller vecka 8-12 (37, 39).

Squats

Många studier använde övningen squats i sina träningsprogram (37-39, 41, 42, 45-49, 52). Det nämndes två olika varianter av övningen; mini-squats och vanliga squats. Det som skiljer varianterna åt är hur djupt övningen utförs. Mini-squats användes i 9 studier och sattes in vid 1-4 veckor (37, 42, 45-49, 51, 52). Tidpunkten när vanliga squats infördes varierade stort mellan studierna, allt mellan 2 veckor till 4 månader (38, 39, 41, 42, 45-48, 51).I två studier uppgavs progression av övningen i två steg, först genomfördes övningen i 45-90 grader och sedan 0-90 grader (38, 39).

13

Hamstringscurl

Nio studier beskriver användning av hamstringscurl i sitt träningsprogram (39, 42, 44-46, 48, 49, 51, 52). Tre studier lade in övningen i vecka 2 (39, 42, 44), då övningen i två av dessa genomfördes gradvis isokinetiskt (39, 44). Fem studier införde övningen mellan vecka 5-8 (45, 46, 48, 49, 51). En studie beskriver att de använder övningen men inte när den sätts in i

rehabiliteringen (52).

Figur 9. Hamstringcurl (50)

Extensionsövning

Sju studier använde OKC-övningar för benextension (38, 39, 42-44, 48, 51). En annan studie började vid vecka 4 med obegränsade OKC-övningar för m. quadriceps (43). En studie började med OKC-övningar vid månad 6 (51).

Fem studier beskrev stegring av övningen genom ökning av tillåten knästräckning i grader. Studierna stegrade från 90-40 grader till 90-0 men när övningen sattes in och stegrades varierade mellan studierna (38, 39, 42, 44, 48). Två studier började med begränsad version av övningen vid vecka 2 eller 4 och genomfördes i fullt rörelseomfång vecka 5-6 respektive månad 3 beroende på om träningsprogrammet var accelererat eller inte (38, 39). Två studier stegrade gradvis med ca 1 vecka mellan ökningar då de begränsade övningarna sattes in vecka 4 eller 6 och sista stegringen till fullt rörelseomfång skedde vecka 6 respektive månad 3 (42, 44). Den tredje studien började med begränsat knästräck vid vecka 8 och med knästräck i fullt rörelseomfång vid månad 6 (48).

14

Laterala slides

Laterala slides (på slide board) användes i 7 studier (38, 42, 44-46, 48, 52). När studierna valde att sätta in denna övning var ganska så spritt, mest övervägande var vecka 6 till månad 3 (38, 42, 44-46, 48, 52). I studien av Shelbourne et al. (48) infördes övningen vid 6 månader i det icke accelererade träningsprogrammet.

Figur 10. Laterala slides (50)

Joggning plant underlag

Joggning på plant underlag användes i 11 av 15 (38-40, 42-48, 51) granskade studier och lades in i träningsprogrammet mellan vecka 5-8 (38-40, 43, 47, 48, 51) och mellan vecka 9 till månad 4 (39, 42, 44-46, 51).

Löpövningar

Olika former av löpning beskrevs i 11 studier (37-40, 42, 44-46, 48, 49, 51) men tidpunkten när löpningen sattes in i träningsprogrammet var olika. Majoriteten av studierna valde att införa löpning mellan månad 3-4 (37, 38, 40, 42, 44-46, 49) medan få av studierna valde att sätta in löpning i månad 6-7 (48, 51). I de olika studiernas form av löpning beskrev de även löpning i kombination med sidoförflyttningar (40, 42), vändningar (44-46), löpning baklänges (38, 39, 45, 46, 48, 51), accelerations- och decelerationsövningar (44-46) samt löpning i åttor (38, 39, 45, 46). En studie skiljde sig från de övriga och började med löpning i åttor vid vecka 5-6 (48).

Sportspecifikt/plyometrisk

Sportspecifik/plyometrisk träning beskrevs i 10 studier (38, 40-42, 44-46, 48, 49, 51). I två studier sattes träningen in vid vecka 4-5 (41, 49), då en av studierna beskrev att de började med låg intensitet och svårighet vid denna tidpunkt och progredierade övningarna vid månad 3-4 (49). Tre studier valde att stätta in denna typ av träning vid vecka 10-12 (2,5-3 månader) (40, 42, 48). En av dessa studier beskrev att de genomförde sportspecifika övningar och plyometrisk träning (42) och en annan endast sportspecifik träning (48) som sedan

15 Två av dessa beskrev att de genomfört plyometrisk träning (38, 39) och två beskrev att de börjat med denna typ av träning i låg hastighet för att sedan progrediera träningen till mer sportspecifika övningar och hoppträning i månad 5. Två studier började med denna typ av träning i månad 7 (48, 51).

Figur 11. Skidskohopp (50) Figur 12. Enbenshopp (50)

Avslut

I fyra av studierna redovisades när rehabiliteringen avslutades (38, 43, 48, 51). Två studier/träningsprogram avslutades efter 4-6 månader (43, 48). En annan studies träningsprogram avslutades vid månad 6 eller 8 beroende på om det var accelererat träningsprogram eller inte (38). Två studier hade en längre rehabiliteringsperiod då de avslutade efter 9-12 månader (48, 51).

De övriga studierna beskrev inte när rehabiliteringen avslutades utan endast när det sista steget i rehabiliteringen påbörjades (37, 39-42, 44-47, 49). Två studier angav att sista steget i rehabiliteringen var vecka 10-12 (2,5-3 månader) (41, 47). Fem andra beskrev att sista fasen i rehabiliteringen påbörjades mellan 3-6 månader (39, 40, 42, 44, 49). Resterande fyra studier angav att sista fasen i rehabiliteringen påbörjades månad 6-8 (37, 39, 45, 46).

16

Tabell 2. Sammanställning av övningar och avslut. PT/HT=Antal studier med patellatransplantat/hamstringstransplantat Övning Fas 1 (v.1-5) PT/HT Fas 2 (v. 6-11) PT/HT Fas 3 (mån 3-5) PT/HT Fas 4 (mån 6-12) PT/HT ROM 11 (37-39, 41, 42, 44-49 )/ 4 (40, 42, 43, 49) SLR 9 (37-39, 41, 45, 46, 48, 49, 51) / 1 (49) 1 (39)/ 0 Isometrisk kontraktion av quadriceps 7 (37-39, 45-47, 51) / 1 (40) Cykling 9 (38, 39, 41, 42, 44-47, 49) / 3 (40, 42, 49) 1 (37)/ 0 Tåhävningar 8 (37-39, 41, 42, 45, 46, 49) / 2 (42, 49) Benpress 5 (41, 42, 48, 49, 51) / 2 (42, 49) 2 (45, 46)/ 0 Balans/proprioception 9 (37, 39, 41, 42, 44-46, 49, 51) / 3 (40, 42, 49) Trappmaskin 6 (38, 39, 41, 47-49) / 1 (49) 2 (39, 42)/ 1 (42) 1 (37)/ 0 Mini-squats*/Squats 9* (37, 42, 45-49, 51, 52) / 2* (42, 49) 2 (41, 47)/ 0 5 (38, 39, 42, 45, 46) / 1 (42) 2 (48, 51)/ 0 Hamstringscurl 5 (39, 42, 44, 49, 4 (45, 46, 48, 51)/

17 51) / 2 (42, 49) 0 Extensionsövning (90-0°) 1 (39)/ 1 (43) 2 (38, 42)/ 1 (42) 3 (38, 39, 44)/ 0 2 (48, 51)/ 0 Laterala slides 6 (42, 44-46, 48, 52) / 1 (42) 1 (38)/ 0 1 (48)/ 0 Joggning på plant underlag 7 (38, 39, 42, 45-47, 51) / 3 (40, 42, 43) 5 (39, 44-46, 51)/ 0 Löpövningar 7 (37, 38, 42, 44-46, 49) / 3 (40, 42, 49) 2 (48, 51)/ 0 Sportspecifik/plyometrisk 0/ 1 (49) 1 (48)/ 0 7 (38, 39, 42, 44-46) / 2 (40, 42) 2 (48, 51)/ 0 Avslut 1 (41)/ 0 6 (39, 42, 44, 47-49) / 4 (40, 42, 43, 49) 7 (37-39, 45, 46, 48, 51) / 0

Rehabiliteringsträning beroende på transplantat

Efter granskning av studiernas träningsprogram framgår det ej några skillnader i

träningsprogrammen beroende på vilket transplantat som använts vid rekonstruktion. Detta framkom i studierna av Heijne et al. (42) och Gerber et al. (49), där patienter som opererats med antingen patella- eller hamstingstransplantat studerades och båda grupperna genomförde samma träningsprogram. Resultatet av Heijne et al. (42) visade en signifikant skillnad i styrka då patienter med hamstringstransplantat var svagare i m. hamstrings och att patienter med patellatransplantat var svagare i m. quadriceps.

18

Diskussion

Metoddiskussion

Sökningen som gjordes i 6 databaser ansågs vara de mest lämpliga databaserna för

litteraturöversiktens syfte, då de riktar sig till sjukvårdspersonal. Många dubbletter uppkom vid sökning på de sista databaserna vilket tydde på att chansen för att hitta fler relevanta studier för översiktens syfte var liten.

Studier gjorda i Norden och USA inkluderades för att synsättet på rehabiliteringen förefaller vara liknande inom dessa länder. Detta inklusionskriterium valdes för att begränsa antalet träffar inom ett stort forskningsområde. De 15 studier som inkluderades ansågs ge tillräckligt med underlag för att hitta svar på frågeställningarna. Hade fler artiklar efterfrågats kunde även artiklar skrivna i Australien kunnat inkluderas eftersom även de förefaller ha ett likande synsätt på rehabiliteringen efter en främre korsbandsrekonstruktion som man har i Norden och USA. Ett stort antal studier föll bort pga. att det inte redovisades vilket transplantat som användes vid rekonstruktion, vilket var väsentlig information för att kunna svara på frågeställning 2.

I denna studie kvalitetsgranskades artiklarna av båda författarna tillsammans utifrån PEDro skalan. Vid skattningen kan det ha funnits en risk att författarna påverkade varandra och därmed påverkade poängen. För att undvika detta hade granskningen kunnat ske var för sig och sedan jämförts författarna emellan. Dock bedömer författarna att studiernas PEDro-skattning inte påverkats av detta tillvägagångsätt.

PEDro-skattningen för inkluderade studier varierade men genomsnittet av studierna hade en skattning mellan 5-6. Alla studier som inkluderades i översikten var träningsstudier. Det kan vara svårt för träningsstudier att få höga poäng då det är svårt att göra behandlingen blindad, deltagarna vet om de tränar eller inte. Detta betyder att de inkluderade studierna i översikten kan vara av bra kvalitet även om PEDro-skattningen är låg. Skattningen spelar inte in i litteraturöversiktens resultat, det hade inte blivit annorlunda om studierna hade haft högre eller lägre skattning.

19

Resultatdiskussion

Forskning

Flertalet studier inom området träning efter främre korsbandsrekonstruktion är på patienter som opererats med patellatransplantat. Av de 15 studier som inkluderades i denna

litteraturöversikt studerades rehabiliteringsträning efter hamstringstransplantat i endast 4 av dem. Redan år 2005 i Sverige beskrevs att hamstringstransplantat användes i 83 % av alla främre korsbandsrekonstruktioner (12). Användningen av hamstringstransplantat har ökat och låg enligt Svenska korsbandsregistret år 2013 på 97 % (3). I USA däremot används

patellatransplantat och hamstringstransplantat i ungefär lika utsträckning (45 % respektive 54 %) i de fall man använder autograft (10). Därför är det intressant att även nyare studier i denna litteraturöversikt gjorda under 2000-talet har studerat rehabilitering efter

patellatransplantat. Det är diskuterbart varför inte fler studier om rehabiliteringsträning vid hamstringstransplantat är gjorda när denna operationsteknik har praktiserats i över 10 år, och varför de flesta studier väljer att studera just patellatransplantat när det i sådan stor

utsträckning används hamstringstransplantat i kliniken.

Transplantatval och rehabiliteringsträning

I studien av Heijne et al. (42) studerades patienter som opererats med antingen patella- eller hamstingstransplantat då båda grupperna utförde samma träningsprogram. Vid mätning av styrka vid 3 månader framkom det att hamstingspatienter var signifikant svagare i m.

hamstrings och att patellapatienter var svagare i m. quadriceps. Vid mätning efter 7 månader mättes en mindre skillnad i styrka i m. quadriceps men i mätningarna av m. hamstings sågs fortfarande större skillnader grupperna emellan. Detta tyder på att hamstringsgruppen ej återfått lika god styrka i skördade muskeln jämfört med patellagruppen.Ett liknande resultat sågs i studien av Gerber et al. (49) som, med liknande upplägg av studie, kom fram till att de patienter som erhållit patella-transplantat hade signifikant större hamstringsvolym än de patienter som erhållit hamstringstransplantat. Dessa resultat från Heijne et al. (42) och Gerber et al. (49) tyder på att mer fokus bör läggas på att stärka den muskeln som skördats, men framförallt stärka m. hamstrings hos de patienter som erhållit hamstringstransplantat eftersom studierna påvisade att muskeln var signifikant svagare hos de som opererats med

20 signifikant svaghet i m. hamstrings hos patienter som erhållit hamstringstransplantat (53). Ett annat viktigt argument för att fokusera mer på träning av m. hamstrings efter en främre korsbandsrekonstruktion, oavsett transplantat, är att denna muskel jobbar i synergi med det främre korsbandet och därmed behöver vara stark (6).

OKC

Det har länge pågått diskussioner om att tidig start med OKC-övningar i rehabiliteringen kan orsaka töjning av transplantatet samt dess inläkning. Glass et al. (54) menar dock att det inte finns tillräckliga bevis för att så är fallet. Två studier som undersökte detta visade ingen skillnad i laxitet beroende på om övningen sattes in tidigt eller sent i rehabiliteringen, då en studie omfattade patienter med patellatransplantat (38) och en studie hamstringstransplantat (40). Däremot sågs det i studien av Heijne et al. (42) en påverkan på laxiteten hos patienter som erhållit hamstringstransplantat och börjat med tidig OKC-träning för m. quadriceps men inte hos patienter som erhållit patellatransplantat med tidig insatt OKC-träning för m.

quadriceps. Detta väckte tankarna att försiktighet kanske bör tas vid rehabiliteringen för patienter som erhållit hamstringstransplantat eftersom det verkar som att dessa patienter har en större benägenhet för att få en ökad laxitet. Däremot kan insättning av övningen vara bra då det i studien av Mikkelsen et al. (44) framkom att patienter som rehabiliterats med en kombination av OKC- och CKC-övningar stärkte m. quadriceps snabbare än patienter som rehabiliterats med endast övningar. De patienter som tränade både OKC- och CKC-övningar friskförklarades tidigare än de som bara tränade CKC. Fitzgerald (55) beskriver också att det är bra att ha en kombination av övningarna eftersom funktionella övningar såsom löpning består av både OKC- och CKC-moment. Därför anses det att OKC-övningar bör inkluderas i rehabiliteringsträningen men när övningen sätts in ska noga övervägas, främst för hamstringspatienter.

Balans och proprioception

Paterno et al. (56) beskriver att en nedsatt neuromuskulär kontroll av höft och knä efter en främre korsbandsrekonstruktion är en riskfaktor för att återigen skada sitt korsband, speciellt om patienten återgår till sport. Risberg et al. (45, 46) visar att patienter som genomfört endast ett neuromuskulärt träningsprogram i 6 månader skattade sin livskvalité signifikant bättre än de patienter som erhållit endast ett styrketräningsprogram. Däremot menar Cooper et al. (57) och Liu-Ambrose et al. (58) att neuromuskulär träning inte ger bättre effekt än styrketräning under de första 2-3 månaderna av rehabiliteringsträningen. Kvaliteten på dessa studier

21 ifrågasätts dock av Risberg et al. (45, 46) då antalet deltagare var få samt bristande

tillvägagångssätt.

Accelererad träning

De accelererade träningsprogrammen tillåter tidig belastning vilket därmed borde ge

möjlighet till tidigare återgång till sport/friskförklaring vilket kan anses positivt för patienter som har som mål att återgå till sport (39, 48). Två inkluderade studier i litteraturöversikten visade på att patienter i den accelererade träningsgruppen var starkare i m. quadriceps vid mätning vid ca 3 månader, men vid mätning vid 12 månader hade den accelererade gruppen och den icke accelererade gruppen likvärdig styrka i m. quadriceps (39, 48). Beynnon et al.(39) och Shelbourne et al. (48) rapporterar inga negativa följder av den accelererade rehabiliteringsträningen i deras studier. Detta tyder på att accelererad rehabiliteringsträning och tidig belastning ej behöver vara skadligt för patientens framtida knäfunktion. Dock är det fysioterapeutens roll att se till att rehabiliteringen är säker och utifrån patientens funktion bedöma om det är riskfritt att progrediera i rehabiliteringsträningen och när patienten ska friskförklaras.

Rehabiliteringstid/avslut

I litteraturöversiktens resultat framgår det en stor spridning gällande när rehabiliteringen avslutas, från vecka 10 till månad 12 (tabell 2). I en studie, där rehabiliteringen pågick i 4 månader, var det ett antal deltagare som vid slutet inte vågade genomföra enbenshopp, som var ett sluttest och mätvärde efter genomförd rehabilitering (43). Frågan kan ställas om patienten är färdigrehabiliterad om patienten inte vågar genomföra detta test, ett funktionellt test som även undersöker hur mycket tillit patienten har för knäet (30). Adams et al. (30) anser att patienter ska ha uppnått minst 90 % av kapaciteten jämfört med det friska benet vid hopptest. I studien av Howell et al. (43) beskrevs det att patienterna skulle uppnått minst 85 % av kapaciteten jämfört med det friska benet, men det var endast 62 % av deltagarna som uppnådde detta. Detta betyder att nästan en tredjedel av deltagarna inte var fullt rehabiliterade. För att återgå till sport anses 90 % av kapaciteten vara det bästa alternativet eftersom strävan mot 100 % borde vara målet. Detta anses minska risken för ytterligare skador på knät och revision.

Adams et al. (30) beskriver även att återgång till sport får ske som tidigast vid 12 veckor. Utifrån detta kan man ifrågasätta längden på rehabiliteringsträningen utifrån De Carlo et al.

22 (41) då rehabiliteringen endast genomfördes i 10 veckor. Denna korta rehabiliteringstid kan även ifrågasättas med tanke på att riktlinjerna för rehabiliteringen i Sverige är 6-8 månader (31) och i Norge 6 månader (45).

Konklusion

Denna litteraturöversikt presenterar de 15 vanligast förekommande rehabiliteringsövningarna efter en främre korsbandsrekonstruktion. Det finns inget tydligt facit på hur

rehabiliteringsträningen ska se ut, dock syns ett mönster på vad träningen startas med och avslutas med. Tidpunkterna för när progrediering ska ske är olika och det är här de flesta av studierna i denna översikt skiljer sig mest. Träningsprogrammet bör individanpassas utifrån individens mål och fysiska förmåga. Denna litteraturöversikt visar även att

rehabiliteringsträningen inte skiljer sig åt beroende på vilket transplantat patienten erhållit.

Framtidsutsikter

Mer forskning krävs för att undersöka om rehabiliteringsträningen ska anpassas efter vilket transplantat patienten erhållit. Det bör även kartläggas om mer fokus ska läggas på den strukturen som transplantatet har tagits ifrån, hur den strukturen påverkas samt hur denna struktur bäst skall rehabiliteras.

23

Litteraturlista

1. Thomeé R, Swärd L, Karlsson J. Nya motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. 1. uppl. ed. Stockholm: SISU idrottsböcker; 2011.

2. Holmström E, Moritz U, Lyons L. Rörelseorganens funktionsstörningar : Klinik och sjukgymnastik. 3. uppl. ed. Lund: Studentlitteratur; 2007.

3. Årsrapport [Internet].; 2013 []. Available from:

http://www.artroclinic.se/info/rapport2013.pdf Accessed 13 January, 2015

4. Behnke RS. Anatomi för idrotten : Fakta om rörelseapparaten. Stockholm: SISU idrottsböcker; 2008.

5. Myrhage R, Romanus M. Basfaktakompendium. 6, nedre extremitetens anatomi : Med] latinsk ordlista. 4. uppl. ed. Göteborg: Anakomp; 1997.

6. Peterson L. Skador inom idrotten : Handbok om förebyggande, behandlande och

rehabiliterande åtgärder för aktiva, ledare, instruktörer, sjukgymnaster, läkare m.fl. 3. uppl. ed. Stockholm: Prisma; 2003.

7. Levangie PK, Norkin CC. Joint structure and function : A comprehensive analysis. Philadelphia: F.A. Davis Co; 2011.

8. Kvist J, Kartus J, Karlsson J, Forssblad M. Results from the swedish national anterior cruciate ligament register. Arthroscopy. 2014 07;30(7):803-10.

9. Lidén M, Svensson M, Kartus J. Hur påverkas knäskålssenan av korsbandskirurgi? Svensk idrottsforskning. 2010(2):59-63.

10. Maletis GB, Inacio MC, Funahashi TT. Analysis of 16,192 anterior cruciate ligament reconstructions from a community-based registry. Am J Sports Med. 2013 Sep;41(9):2090-8.

11. Clancy W, Nelson DA, Reider B, Narechania R. Anterior cruciate ligament reconstruction using one-third of the patellar ligament, augmented by extra-articular tendon transfers. The Journal of Bone & Joint Surgery. 1982;64(3):352-9.

12. Årsrapport [Internet].; 2005-2006 []. Available from:

http://www.artroclinic.se/info/rapport2006.pdf Accessed 13 January, 2015

13. Frobell RB, Roos EM, Roos HP, Ranstam J, Lohmander LS. A randomized trial of

treatment for acute anterior cruciate ligament tears. N Engl J Med. 2010 07/22;363(4):331-42.

14. Nguyen A, Schroderbeck R. Knee injuries: Anterior cruciate ligament sprain. In: Starkey C, editor. Athletic training and sports medicine: An integrated approach. 5th ed.. ed.

Burlington, MA: Jones & Bartlett Learning; 2013. p. 129-136.

15. Svensson M, Kartus J, Christensen LR, Movin T, Papadogiannakis N, Karlsson J. A long-term serial histological evaluation of the patellar tendon in humans after harvesting its central third. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2005 07;13(5):398-404.

24 16. Mohtadi NG, Chan DS, Dainty KN, Whelan DB. Patellar tendon versus hamstring tendon autograft for anterior cruciate ligament rupture in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2011 09/07(9):CD005960.

17. Sajovic M, Vengust V, Komadina R, Tavcar R, Skaza K. A prospective, randomized comparison of semitendinosus and gracilis tendon versus patellar tendon autografts for anterior cruciate ligament reconstruction: Five-year follow-up. Am J Sports Med. 2006 12;34(12):1933-40.

18. de Visser HM, Reijman M, Heijboer MP, Bos PK. Risk factors of recurrent hamstring injuries: A systematic review. Br J Sports Med. 2012 02;46(2):124-30.

19. Sjukgymnastik som sjukgymnast och profession [Internet].: Legitimerade sjukgymnasters riksförbund; 2009 []. Available from:

http://fysioterapeuterna.se/Global/Professionsutveckling/Om%20professionen/Broschyrer%20 (nytt%202014)/Definition%20av%20sjukgymnastik%20som%20vetenskap%20och%20profe

ssion.pdf Accessed 13 January, 2015

20. Brewster CE, Moynes Schwab,D.R., Jobe FW. Rehabilitation for anterior cruciate reconstruction. J Orthop Sports Phys Ther. 1983;5(3):121-6.

21. Trudel G, Zhou J, Uhthoff HK, Laneuville O. Four weeks of mobility after 8 weeks of immobility fails to restore normal motion: A preliminary study. Clin Orthop Relat Res. 2008 05;466(5):1239-44.

22. Werner S, Mikkelsen C. 30 års forskning kring rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion. Svensk idrottsforskning. 2002(4):25-27.

23. Thomeé R, Augustsson J, Wernbom M, Augustsson S, Karlsson J. Styrketräning : För idrott, motion och rehabilitering. Stockholm: SISU Idrottsböcker. 2008.

24. Augustsson J, Esko A, Thomeé R, Svantesson U. Weight training of the thigh muscles using closed versus open kinetic chain exercises: A comparison of performance enhancement. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy. 1998;27(1):3-8.

25. Tagesson S, Oberg B, Good L, Kvist J. A comprehensive rehabilitation program with quadriceps strengthening in closed versus open kinetic chain exercise in patients with anterior cruciate ligament deficiency: A randomized clinical trial evaluating dynamic tibial translation and muscle function. Am J Sports Med. 2008 Feb;36(2):298-307.

26. Stuart MJ, Meglan DA, Lutz GE, Growney ES, An KN. Comparison of intersegmental tibiofemoral joint forces and muscle activity during various closed kinetic chain exercises. Am J Sports Med. 1996 Nov-Dec;24(6):792-9.

27. Wilk KE, Escamilla RF, Fleisig GS, Barrentine SW, Andrews JR, Boyd ML. A comparison of tibiofemoral joint forces and electromyographic activity during open and closed kinetic chain exercises. Am J Sports Med. 1996 Jul-Aug;24(4):518-27.

28. Beynnon BD, Fleming BC. Anterior cruciate ligament strain in-vivo: A review of previous work. J Biomech. 1998;31(6):519-25.

25 29. Heijne A, Fleming BC, Renstrom PA, Peura GD, Beynnon BD, Werner S. Strain on the anterior cruciate ligament during closed kinetic chain exercises. Med Sci Sports Exerc. 2004 Jun;36(6):935-41.

30. Adams D L,D., Hunter-Giordano A, Axe MJ, Snyder-Mackler L. Current concepts for anterior cruciate ligament reconstruction: A criterion-, based rehabilitation progression. J Orthop Sports Phys Ther. 2012 07/01;42(7):601.

31. Werner S, Mikkelsen C. 30 års forskning kring rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion. Svensk idrottsforskning. 2002(4):25.

32. Guider - medicin och hälsa [Internet].; 2014 []. Available from:

http://libguides.ltu.se/content.php?pid=213512&sid=1776740 Accessed 13 January, 2015

33. Referenshantering [Internet].; 2009 []. Available from:

http://www.refworks.com/content/about_us.asp Accessed 13 January, 2015

34. Friberg F. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. 2012.

35. PEDro-scale [Internet].; 2014 []. Available from: http://www.pedro.org.au/ Accessed 13 January, 2015

36. World Medical Association. World medical association declaration of helsinki. ethical principles for medical research involving human subjects. Bull World Health Organ. 2001;79(4):373-4.

37. Barber-Westin SD, Noyes FR, Heckmann TP, Shaffer BL. The effect of exercise and rehabilitation on anterior-posterior knee displacements after anterior cruciate ligament autograft reconstruction. Am J Sports Med. 1999 01/01;27(1):84.

38. Beynnon BD, Uh BS, Johnson RJ, Abate JA, Nichols CE, Fleming BC, et al.

Rehabilitation after anterior cruciate ligament reconstruction: A prospective, randomized, double-blind comparison of programs administered over 2 different time intervals. Am J Sports Med. 2005 03/01;33(3):347.

39. Beynnon BD, Johnson RJ, Naud S, Fleming BC, Abate JA, Brattbakk B, et al. Accelerated versus nonaccelerated rehabilitation after anterior cruciate, ligament

reconstruction:A prospective, randomized, double-blind investigation evaluating knee joint laxity using roentgen, stereophotogrammetric analysis. Am J Sports Med. 2011

12/01;39(12):2536.

40. Christensen JC, Goldfine LR, West HS. The effects of early aggressive rehabilitation on outcomes after anterior cruciate ligament reconstruction using autologous hamstring tendon: A randomized clinical trial. J Sport Rehab. 2013 Aug 2013;22(3):191-201.

41. De Carlo MS, Sell KE. The effects of the number and frequency of physical therapy treatments on selected outcomes of treatment in patients with anterior cruciate ligament reconstruction. J Orthop Sports Phys Ther. 1997 12/01;26(6):332.

26 42. Heijne A, Werner S. Rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion. Svensk

idrottsforskning. 2008;17(1):58-63.

43. Howell, Lieutenant Colonel Stephen M, TAYLOR CMA. Brace-free rehabilitation, with early return to activity, for knees reconstructed with a double-looped semitendinosus and gracilis graft*†. The Journal of Bone & Joint Surgery. 1996;78(6):814-25.

44. Mikkelsen C, Werner S, Eriksson E. Closed kinetic chain alone compared to combined open and closed kinetic chain exercises for quadriceps strengthening after anterior cruciate ligament reconstruction with respect to return to sports: A prospective matched follow-up study. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy. 2000 Nov 2000;8(6):337-42.

45. Risberg MA, Holm I, Myklebust G, Engebretsen L. Neuromuscular training versus strength training during first 6 months after anterior cruciate ligament reconstruction: A randomized clinical trial. Phys Ther. 2007 06/01;87(6):737.

46. Risberg MA, Holm I. The long-term effect of 2 postoperative rehabilitation programs after anterior cruciate ligament reconstruction: A randomized controlled clinical trial with 2 years of follow-up. Am J Sports Med. 2009 10/01;37(10):1958.

47. Schenck Jr. RC, Blaschak MJ, Lance ED, Turturro TC, Holmes CF. A prospective outcome study of rehabilitation programs and anterior cruciate ligament reconstruction. Arthroscopy. 1997;13(3):285-90.

48. Shelbourne K, Nitz P. Accelerated rehabilitation after anterior cruciate ligament reconstruction. Am J Sports Med. 1990 Jun 1990;18(3):292-9.

49. Gerber J, Marcus RL, Dibble LE, Greis PE, Burks RT, LaStayo PC. Effects of early progressive eccentric exercise on muscle structure after anterior cruciate ligament reconstruction. J Bone Jt Surg (Am ). 2007 Mar 2007;89(3):559-70.

50. ExorLive [Internet].; 2014 []. Available from: http://exorlive.com/se Accessed 13 January, 2015

51. Bynum EB, Barrack RL, Alexander AH. Open versus closed chain kinetic exercises after anterior cruciate ligament reconstruction: A prospective randomized study. Am J Sports Med. 1995 07/01;23(4):401.

52. Blanpied P, Carroll R, Douglas T, Lyons M, Macalisang R, Pires L. Effectiveness of lateral slide exercise in an anterior cruciate ligament reconstruction rehabilitation home exercise program. J Orthop Sports Phys Ther. 2000 10/01;30(10):602.

53. Marder RA, Raskind JR, Carroll M. Prospective evaluation of arthroscopically assisted anterior cruciate ligament reconstruction. patellar tendon versus semitendinosus and gracilis tendons. Am J Sports Med. 1991 Sep-Oct;19(5):478-84.

54. Glass R, Waddell J, Hoogenboom B. The effects of open versus closed kinetic chain exercises on patients with ACL deficient or reconstructed knees: A systematic review. N Am J Sports Phys Ther. 2010 Jun;5(2):74-84.

27 55. Fitzgerald GK. Open versus closed kinetic chain exercise: Issues in rehabilitation after anterior cruciate ligament reconstructive surgery. Phys Ther. 1997 Dec;77(12):1747-54.

56. Paterno MV, Schmitt LC, Ford KR, Rauh MJ, Myer GD, Huang B, et al. Biomechanical measures during landing and postural stability predict second anterior cruciate ligament injury after anterior cruciate ligament reconstruction and return to sport. Am J Sports Med. 2010 Oct;38(10):1968-78.

57. Cooper R, Taylor N, Feller J. A randomised controlled trial of proprioceptive and balance training after surgical reconstruction of the anterior cruciate ligament. Research in Sports Medicine. 2005;13(3):217-30.

58. Liu‐Ambrose T, Taunton J, MacIntyre D, McConkey P, Khan K. The effects of

proprioceptive or strength training on the neuromuscular function of the ACL reconstructed knee: A randomized clinical trial. Scand J Med Sci Sports. 2003;13(2):115-23.

Bilaga 2:

Författare /år

Population Intervention Controlgroup Outcome PED ro Barber-Westin et al. (1999) PT 142 st Rehab i faser Ingen 85 % ansågs ha normal laxitet efter 2 år. 2/10 Beynnon et al. (2005) PT 10 st Accelererad rehab 12 st Icke-accelererad rehab Laxiteten ökade i båda grupperna 5/10 Beynnon et al. (2011) PT 24 st Accelererad rehab 18 st Icke accelererad rehab Patienterna som fick accelererad rehab var starkare i m.q-ceps & m. hamstrings efter 3 månader än icke acc. 8/10 Blanpied et al. (2000) PT 7 st Hemtränings program inkl ”lateral slide” efter 8 v. 7 st Hemträningsprogra m Gruppen som tränade ”laterala slides” blev starkare i extensor-muskulaturen. 5/10 Bynum et al. (1995) PT 50 st Träningsprog ram med CKC-övningar 47 st Träningsprogram med OKC-övningar CKC- gruppen hade signifikant mindre främre knäskålssmärta än OKC-gruppen. 6/10 Christens en et al. (2013) HT 19 st Aggressiv rehabilitering 17 st Icke-aggressiv rehabilitering Inga signifikanta skillnader mellan grupperna. 5/10 De Carlo et al. (1997) PT 96 st Rehab med många besök hos sjg 84 st

Rehab med få besök hos sjg

Gruppen som var mest hos sjg nådde inte lika mycket

hyperextension som i den andra gruppen. 5/10 Gerber et al. (2007) PT eller HT 20 st Standardprog ram + excentrisk träning (v. 3) 20 st Standardträningspro gram Hamstringsvoly men mindre hos HT-graft än patellagraft. Längre enbenshopp för patellagraft. Excentriska gruppen stärkte quadriceps mer än kontrollgruppen. 5/10

Heijne et al. (2008) PT eller HT 19 st Började med OKC-övningar i v. 4. 32 st

Började med OKC-övningar i v.12. PT- starkare i m. hamstrings i alla mätningar. HT-starkare i q-ceps i alla mätningar. Ökad laxitet H4 jämfört med de andra. 6/10 Howell et al. (1996) HT 41 st Ortos-fri rehab med tidig återgång till idrott/arbete

Ingen Alla hade återfått full extension efter 4 månader. Vid 2 år skattade 90 % att deras knä var normalt eller nästan normalt. 2/10 Mikkelsen et al. (2000) PT 22 st Rehabträning med både CKC- & OKC-övningar 22 st Rehabträning med CKC-övningar Interventionsgru ppen var starkare i q-ceps efter 6 månader. Ca 54 % i OKC återgick till tidigare aktivitetsnivå jämfört med ca 23 % bland de som bara tränade CKC. 5/10 Risberg et al. (2007) PT 39 st NE 35 st SE NE-gruppen uppskattade sin knäfunktion bättre än SE efter 6 mån. 8/10 Risberg et al. (2009) PT 39 st NE 35 st SE NE-gruppen uppskattade sin knäfunktion bättre än SE vid 6 mån, 1-& 2 år. SE-gruppen var starkare i m. hamstrings vid 2-års uppföljning. 7/10 Schenck et al. (1997) PT 22 st Hemrehabilit ering med få besök hos sjg. 15 st Rehabilitering hos sjg. Kostnadseffektiv t med hemrehabiliterin g. 4/10 Shelbourn e (1990) PT 242 st Accelererad rehabilitering. 127 st ”Traditionell”, icke-accelererad rehabilitering. Acc uppnådde normal funktion tidigare & hade mindre PF-smärta. 12 %

i ”traditionella” gruppen fick extensionsdefekt och behövde opereras för att återfå full extension jmf m 4 % i acc.

PT=Patellatransplantat. HT=Hamstringstransplantat. OKC=Open kinetic chain. CKC= Closed kinetic chain. H4=Hamstringpatienter som började med OKC-övningar vecka 4.NE=Neuromuskulärt träningsprogram. SE=Styrketräningsprogram. PF-smärta=Patellofemural smärta. Sjg=Sjukgymnast