Ordbok över laumålet på Gotland_h12

(1)

SKRIFTER UTGIVNA GENOM

DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA

Ser. D: 2

ORDBOK

ÖVER

LAUMÅLET PÅ GOTLAND

AV

Mathias Klintberg t och Herbert Gustavson

HÄFIE 12

ILLUSTRATIONER

I-0

AB Lundequistska Bokhandeln

UPPSALA

(2)

Utarbetad och utgiven med bidrag från

STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD

GOTLANDS LÄNS LANDSTING

och

(3)

ORDBOK

ÖVER

LAUMÅLET PÅ GOTLAND

(4)

THE INSTITUTE OF DIALECT AND FOLKLORE

RESEARCH, UPPSALA: PUBLICATIONS

Ser. D:2

DICTIONARY

OF

THE

DIALECT OF LAU ON THE

ISLAND OF GOTLAND

ON THE BASIS OF COLLECTIONS MADE BY

MATHIAS KLINTBERG

COMPILED BY

HERBERT GUSTAVSON

VOL UME H

I-0

(5)

SKRIFTER UTGIVNA GENOM

DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA

Ser. D:2

ORDBOK

ÖVER

LAUMÅLET PÅ GOTLAND

PÅ GRUNDVAL AV

MATHIAS KLINTBERGS

SAMLINGAR

UTARBETAD AV

HERBERT GUSTAVSON

BAND II

1-0

(6)

Utarbetad och utgiven med bidrag från

STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD

GOTLANDS LÄNS LANDSTING

och

GOTLANDS KOMMUNS KULTURNÄMND

© Dialekt- och folkminnesarkivet, Uppsala 1978

Printed in Sweden by

(7)

SKRIFTER UTGIVNA GENOM

DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA

Ser. D: 2

ORDBOK

ÖVER

LAUMÅLET PÅ GOTLAND

AV

Mathias Klintberg t och Herbert Gustavson

HÄFTE 12

ILLUSTRATIONER

I-0

AB Lundequistska Bokhandeln

UPPSALA

(8)

Utarbetad och utgiven med bidrag från

STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD

GOTLANDS LÄNS LANDSTING

och

GOTLANDS KOMMUNS KULTURNÄMND

(9)

isnot

3

a

b

g

1 isnot a kalv uppifran b kal-väns buttn c kalvän fran säidu d kalvän framifran e kalvballn f kalvstain g slepstain

(10)

k 00

4 isnot

e-

N

0 0

0 Oj

h kasse i kleva j läilspjäldä

(11)

isnot

5

n

m notarm (30-40 famnar lång, 1 famn bred) Styckä av än not-arm bäi Halsrä-Hans (11.4.1908) n notflå

(12)

6 isnot

o notkalv Notkalvän me storspjäldä, millspjäldä u läilspjäldä (11.4.1903) p notdragning Halsrä u

Smiss kalar pa notdrägning med noti (31.1.1916)

(13)

isnot

7

4, <i!

q notkaval r notnålar s not-stakä t nergivu

(14)

8 isnot

K1,1

0

(15)

5

X7

3

issnurra—jordpärstöta

9

4

2 issnurra »Äissnurrå» (=släng-kälke) Pa Smiss väti i Lau (27. 12.1903) 3 jordpärbråk 4 jordpärkrabbe 5 jordpärstöta

5 I

t 80 cm

(16)

jordyx—kallmejsel

8 6 G7-- ₁₀ 11 0 6 jordyx 7 järnharvel (18.6.1904 ) 8 järnkausa

9 järnknä, se ill. till kälke 10 järnstör

11 jästbytta jästbyttå (har förr varit smörbyttå, da var de luk yvar)

12 kallbitare

(17)

17

I _ -

ly

(1)

16 (2)

kalv—kasse

11

, 4 , ₄ i 4 ..- _{...--4. ..,} r 4, c

l)

10

lp

3t0

14 kalv s. 2 se ill. till isnot

15 kalvbytta, se mjölkbytta

16 kam s. 1 kambän (1) u

köllan-dä (2)

17 kam hyvel

18 kasse (23.6.1916) se även ill.

till isnot

(18)

12 katt—klotistel

21 23 4' 19 19 katt s. 2

20 kjuk kiauk i Botvidä Härmås ängä (13.7.1914)

21 klappra [på får] 22 klava se ill, till isnot 23 klinka [på dörr] 24 klotistel

(19)

t

25 t 27 a

•

t-1

klotång-klubba

13 19 E

25 26 25 klotång

26 klove [till anglar]

27 klubba a Klåbbå i Smiss Vil-helms täumänning (7.8.1918) b klåbbår, ändklåbbår, hank-klåbbå, se ill, till fastsättning c Taugstainar, taug o. klåbbå; krabbä bäi Nabbu (23.6.1916)

(20)

32 c 28

14 klund-krok

C 0,86 m 30 28 klund

29 knekt, se ill. till vattensåg 30 krabbe, se även ill. vid klubba 31 krats

32 krok a Vilhelm Karlsson, Sunkörkä, spinnar pa krok (17.6.1904) b Krisjan Pättar Pettersson Smiss i Lau spinnar på krok (16.9.1913) c krokar 33 krok, se ill. till örve

31

(21)

krokfinger

15

34 krokfinger a Halsrä drängar drägar krokfingar. Fran väns-tar: Oskar Karlsson, Hans Karlsson, Vilhelm Karlsson (27.7.1904) b Kalar drägar krokfingar på rak arm (14.7. 1914)

(22)

16 krokharvel—kryssjärn

u

38

35 krokharvel (18.6.1904) 36 krona kronå bäi häusating 37 kronstång, krontapp, se ill. till

vattensåg

38 kryssjärn kryssjan ti kryss laggar pa kär me, sum buttn skall sitä äi

(23)

kråka—kräkmärke

17

a c g

b _h

40

39 kråka Sårkar skjautar krakå (27.7.1908)

40 kräkmärke a avskörd b av-skörd me ristar c avav-skörd me stolar d glugga e fäirkantu gluggå f glödraka gråulakå g hulling huldungä h knyck-sel knygknyck-sel

(24)

18 kräkmärke

LI

_D>.

i knygsel med rist j knygsel med nyggar k krok I nygg m nygg undar u yvar n knyg-sel med nyggar o sned rist p täu ristar i stubben, se även avskörd, knycksel o. stol q skura r sned snejd snaid s snaid me rist u ristar t snaid pa u snaid undar u snedrist v urtagen snerist x snaidrist yvar u undar y örtagän snaidrist z stol undar å stol på ä stubbiga stolar ö stol med rist öa stol med två ris-tar

0

(25)

kräkmärke—kyrkspade

19

öd

öb uddrist öc urtagen uddrist öd välskörd på öe välskörd [undar]

41 kvarnbro 42 kvarnbytta 43 kvarndrev 44 kvarnpicka 45 kvarnsked 46 kvarnsten 47 kvarnstolpe, se ill, till väder-kvarn.

48 kyrkspade (19.9.1902)

(26)

täisli

20 kälke

framkälke

E

d 190 0 0 h

!:

49 kälke a fjätarä b flautä c maid d nasar e tvädrar f ukä g järn-knä h lång-vit

(27)

kälke

21

bakkälke

49 kälke a fjätarä b flautä c maid d nasar e tvädrar f ukä g järn-knä h lång-vit

(28)

22 kärlingtvet—kärna

a 50 _b ) ---

,

--

1 _ --

50 kärlingtvet a i motsats till b 51 kärna Gamblämor Lisä bäi

J. 0. Larsson, Fäiä, kännar smör (17.8.1911)

(29)

23 kätta—körnare

54

i

p 2?

52 kätta Ferdinand Jakobsson o. Bobar hällar fisk ör kättu äi vagnän=»välvar or)). Kvinn-fålki kåppar (31.7.1912) 53 kölland, se ill. vid kam s. 1 54 körnare

A

0

(30)

24 ladubro-lamm

• I •I

I 4

i I S I

i •I

l • I,

**;* I**

I

• IL

i

5

1;: IS

:

i.

.

I Sj

Il' i

.• 1

I

•I

55

55 ladubro lädbro me undaslag 56 ladukvast

57 laggbänd Jakob Söderlund slar laggbändn pa [med bänd-knäppe] (1.8.1912)

58 lamm Fäiä-Mor Ann-Kajsä u ungmor klippar lamb (27.6. 1907)

(31)

l

i

r

i

1 f

i

1111,11

11 11 Y

ilJLII I

i

Ii (0 il II

[ I i

iii ii 1:1 1 Iii'lill'i I: ii (1 I il !iii!! ,I il I i II,

' '111111,6J i i i l'i 1 1 'i i I ! 1,11'11),I i i il i i, ii 'i ! R1 111 tii'l 'i iih 1:1 11 i hl 'iii

i 1 I

3,90 rn.

lammgift

25

59

3,85

59 lammgift Smiss lambgifti Lau

23 april 1916

(32)

26

lastvagn—led

61

JJ 1149.

VI

10 20

60 lastvagn Lastvangn tillhörig J. 0. Larsson, Fäiä i Lau (30.8. 1913)

61 laxning

62 ledhornmärke av jan =ställbar vinkel

(33)

27 ledstock—lek are

65 66

lrct.

_ _

,t:

t9;ca

64 ledstock 65 lede Laidä u tvärmärkä 66 lekare 64

(34)

28 leta

ar7

67 leta v. 1 a Oskar Danielsson, Hallbjäns, lita(r) gan (17.6. 1904) b kränka c letkarp

(35)

68

9 leta—lin

29

67 leta v. 1 d=67 a 68 liggfjäderskruv

69 lin a Botl Lars' kvinnfålki tar läin upp (4.9.1916)

(36)

30 lin

b Alfred Mårtensson, knuppän tas av läin (10.8.1914) c lin-röta Säist pinnu bäi läinräitu slas ner (2.10.1916)

(37)

31 lin

iiiim~~1111

1 2rm, •

d Läin äutbratt till tårkn ing hos Karl Mårtensson, Halsrä e Anna Mårtensson brakar läin (15.9.1913)

(38)

32 lin-linkam

71

f Anna Mårtensson skäftar läin (26.9.1914) g Anna Mårtens-son häklar läin, se ill, till häck-la v. h Anna Karlsson, Fäiä, spinna(r) läin (15.4.1903) 70 linhäckla läinhäklår, se ill. till

häckla 71 linkam

(39)

a 0 2,5

linröta—listhyvel

33

73 74 0 lo lo

72 linröta, se ill. till lin 69 c 73 lintopp

74 listhyvel

(40)

34 ljustra—långpannstäd

75

75 ljustra 76 lockring

77 lott Halsräkalar drägar lått ... (13.9.1913) 78 långpannstäd 76

1

0

20 1"--1

(41)

långpänhammare-långväkt

35

79

EJ

c

4 82 79 långpänhammare 80 längstegvagn Langstigvangn tillhörig Daniel Danielssons sterbhus, Fäiä i Lau (16.6.1904) 81 långvit, se ill. till kälke 82 längväkt

(42)

36 läm

83 läm a Läm bäi Hägdrä lamb-häus (25.6.1904) b Jakob Karlsson, Fäiä, kläivar yvar lämän bäi Masrä (24.6.1904)

(43)

läskbuss—lödbolt

37

84 85

3

86 87

(f)

84 läskbuss 85 läskspett 86 lästkrok

87 lödbolt låjdbålt af jern hel o. håll.

(44)

38 löpa-lövkniv

90

91

lp

20 Op 88 löpa Laupä sald

89 löpbom se ill. till repslagare-don

90 lösflöte 91 lövkniv

(45)

39 majstång—mjölkbytta

92 majstång Majstang pa »Bac-kän» (23.6.1914)

93 mjölka Hallut-Britn mjölkar (16.8.1902)

(46)

40 mjölkkränka—murslev

97

3

95 mjölkkränka

96 motvändning Oskar Daniels-sons, Hallbjäns, a nöivändi tvär me förplöigning u mot-vändning (25.9.1914)

(47)

mutterdorn—mutternyckel

41 n

98 99

40:5,

W-I

N

98 mutterdorn 99 mutternyckel

(48)

42 myrslaga—mäskningbunn

5,0 ₁₉₀ 101 102

1

ccz 35 ctri 103 104 100 myrslaga 101 måttpinna 102 mälpinna 103 märla [i »smidpackän»] 104 mäskningbunn=råstbalju

(49)

',• •••• Meh

nageljärn—navarstamp

43 ra

ffillk a 105 105 a nageljarn=nageltorn b nageltorn: runtar nagältorn, fäirkantur nagältorn, mindar runtar nagältorn, mindar fäir-kantur nagältorn 106 navare 107 navarstamp

~E

0 0 b

(50)

108

44 nerstycke—nysttolle

ILFUl

109

)

23 10 112 q lp zo 113 108 nerstycke 109 nithammare 110 a notarm b notdragning c notflå f notkalv g notstake h notvarp: se ill. till isnot 111 notkloss, se ill. till hora 112 nyckelaxsåg

113 nys 114 nysttolle

(51)

nystel—näps

45

115 116 115 nystel 116 näpling 117 näps a [för snaror] b [i väv] a 117 b

(52)

46 nät-nätpinne

119

36 cm

118 nät Halsräkalar »tar flundrår av näti»

(53)

nät-ten—ostränna

₄₇

120 121 122

op

123 120 nät-ten 121 nödja 122 nötbåge 123 ostränna

(54)

48 otendag—oxhyvel

125

11

124 otendag a Autndag: Kaffi-kokning i Tranängä (26.7. 1902) b Autndag på Tutn el. Snausrä Strandräum. Snaus-rä Jakob Hansson (7.7.1908) c Autndag på Snausrä Strandräum, »Tutn». Snaus-rå Lars Hansson (27.7.1908) 125 oxhyvel

(55)

Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Skrifter:

Ser. A: Folkmål.

D. 0. Zetterholm, Dialektgeografiska undersökningar. 1-II. 1940.

C. & P. A. Säve-H. Gustavson, Gotländsk ordbok. Bd 1. A-N. 1940. - Bd 2. 0-Ö.

1945.

J. V. Lindgren, Ordbok över Burträskmålet, utg. av D. 0. och M. Zetterholm. 1940.

Manne Eriksson, Hjäll och tarre samt andra ord för översäng och övervåning. 1943.

Carin Pihl, Verben i Överkalixmålet. 1948.

Aug. Schagerström, Grammatik över Gräsömålet i Uppland, utg. av Manne

Eriks-son. 1949.

71-2. Karl-Hampus Dahlstedt, Det svenska Vilhelminamålet I. A. Text. B. Kartor, 1950.

- II. A. Text B. Kartor och tabeller. 1960-62.

Roger Wadström, Svenska kvarntermer. 1952.

Petrus Envall, Tiveden, Isala och Husum. 1952.

D. 0. Zetterholm, Dialektgeografiska undersökningar. III-IV. 1953.

K.-H. Dahlstedt, Efterledsapokope i nordsvenska dialekter. 1955.

121-2. Pehr Stenberg, Ordbok över Umemålet (1804), utg. av Gusten Widmark. 1.

Inled-ning. Ordbok. 1966. - 2. Kommentar. 1973.

S. Fries, Stått och stätta i Norden. Ett verbalabstrakts betydelseutveckling och ett

bidrag till studiet av hägnadsterminologien. 1964.

Carin Pihl, Prepositioner och adverb i Överkalixmålet. 1970.

Ser. B: Folkminnen och folkliv.

Ella Odstedt, Varulven i svensk folktradition. 1943.

J. Ejdestam, Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige. 1944.

Levi Johansson, Bebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken. 1947. Ny uppl.

1967.

41-2. Linnar Linnarsson, Bygd, by och gård. Gammal bygd och folkkultur i Gäsene, Laske

och Skånings härader. I. 1948. - II. 1950.

Åke Campbell, Från vildmark till bygd. En etnologisk undersökning av

nybyggarkul-turen i Lappland före industrialismens genombrott. 1948.

Otto Blixt, Det gamla Grangärde. Skogsbruk. 1950.

Arvid Ernvik, Glaskogen. Bygd, arbetsliv och folkkultur i Jösse, Nordmarks och

Gillbergs härader under 1800-talet. 1951.

Lars Levander, Älvdalskt arbetsliv, utg. av Stig Björklund. 1953.

Nils Dencker, Sveriges sånglekar. Sammanparningslekar och friarlekar. 1960.

K.-H. Dahlstedt-A. Ivarsson, Register till 0. P. Pettersson, Gamla byar i Vilhelmina.

1960.

Ragnar Bjersby, Traditionsbärare på Gotland vid 1800-talets mitt. En undersökning

rörande P. A. Säves sagesmän. 1964.

121-2. Arvid Ernvik, Folkminnen från Glaskogen. Sägen, tro och sed i västvärmländska

skogsbygder. I. 1966. - II. 1968.

13. Göran Rosander, Herrarbete. Dalfolkets säsongvisa arbetsvandringar i jämförande

belysning. 1967.

(56)