Per Urinvägarna, 6 bilder per sida.pdf: OM6540 V20 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi

(1)

Blod Urin

Utsöndringsorgan

Vad gör våra njurar?

Urin ut

Njurens funktioner

Urinbildning

• Reglera kroppens vatten&saltbalans

• Avlägsna metabola restprodukter/gifter/läkemedel

• Reglera kroppens pH

Hormoner/hormonliknande ämnen

• Renin

• Vitamin D

• Erytropoietin

Kolesterol Vitamin D3 (Kolekalciferol) Kalcidiol Kalcitriol (aktivt Vit D) ‐ Ökat Ca2+_{upptag i tarmarna} ‐ Nybildning av ben

Aktivt vitamin D bildas i njurarna

Huden Levern Njurarna PTH +

Kvävemetaboliter är giftiga för kroppen

Nedbrytning av proteiner

Viktiga metabola avfallsprodukter

som utsöndras med urin

‐ Urea (från nedbrytning av proteiner) ‐ Urinsyra (från nedbrytning av DNA/RNA) ‐ Urobilin (från nedbrytning av röda blodkroppar) ‐ Kreatinin (från nedbrytning av kreatin)

(2)

2

3 L 12 L 30 L

Njurarna reglerar kroppens extracellulära vätska

Intracellulär vätska – vätska inne i celler

Extracellulär vätska – vätska utanför celler

Interstitialvätska: vätska mellan celler Plasma: vätska i blodet

Anatomiska termer för urinorganen

Peritoneum (bukhinna) Capsula adiposa (fettkapsel) Ren (njure) Vena cava inferior

Njuren ligger retroperitonealt (bakom bukhålan)

Njuren ligger skyddad i en säck med fett

Capsula adiposa (fettkapsel)

(3)

Capsula renalis (capsula fibrosis) Medulla renalis (njurmärg) Cortex renalis (njurbark) Pyramis renalis (njurpyramid) Pelvis renalis (njurbäcken) Columnae renales (njurpelare)

Längssnitt genom njuren

Ureter (urinledare) (Skyddande lager, mycket nociceptorer)

Nefronet är njurens funktionella enhet

Här bildas primärurin Här rinner urin ut till njurbäckenet = sekundärurin

(4)

4 Film

https://www.youtube.com/watch?v=wpw_abmIEHg

Njurbark

Njurmärg

Afferent arteriol Efferent arteriol Glomerulus (kapillärnystan)

Njurbark

Njurmärg

1. Bowmans kapsel 2. Proximala tubulus 3. Henles loop (slynga) 4. Distala tubulus 5. Samlingsrör

Rita av och namnge

A B C D 1 2 3 4 5

Njurbark

Njurmärg

märg bark D e sc ending loop A sc e nding loop

Placera ut ett nefron i njuren

(5)

2. Reabsorption 1. Filtration

3. Sekretion

Urin bildas genom 3 processer:

Filtration

Glomerulus och Bowmans kapsel

Filtret består av endotel + basalmembran + podocyter

• Celler

• Proteiner

• Fett (miceller)

• Vatten

Blodet Primärurin

Fysisk filtrering baserad på storlek

• Mängden vätska som filtrerats fram från plasma per minut i

glomerulus (ca 125 mL/min eller 180 L/dag)

GFR – Glomerulära filtrationshastigheten

mL/min

(6)

6 Nettofiltrationstryck

(Net filtration pressure, NFP)

55 20 25

Autoreglering av GFR

Reabsorption, Sekretion

2. Reabsorption 1. Filtration 3. Sekretion

Drivs och regleras av:

‐ Pumpar

(Na

+

_/K

+

_pumpen, H

+

_‐pumpar)

‐ Bärarprotein

‐ Kanaler

Bowmans kapsel •NaCl (>65%) •H20 (>67%) •HCO3‐(>90%, viktigt för pH) •Glukos, Aminosyror (100%) •Ca2+, Mg´+ (>67%) Filtrat: ca 180 liter/dygn Sekundärurin: Ca 1.8 liter Proximala tubulus _{Distala tubulus}

D e sc ending loop A sc e nding loop •H+ •Penicillin Reabsorption Sekretion

Reabsorption, Sekretion

•Na, H20 •Ca2+ K+ PO43‐ H+ Reabsorption Sekretion •H20 Reabsorption •NaCl Reabsorption •H20 Reabsorption Aldosteron PTH ADH ATP Na+ K+ Na+ Glukos Na+ H+ Glukos

Proximala tubulus

Na+ Aminosyror K+ Aminosyror

Blodet

HCO3‐ Na+ Glukos Aminosyror HCO3‐ Forxiga

Henles loop gör märgen salt

• Na/K‐pumpar + bärarprotein reabsorberar NaCl i ascending tubulus • Den ökade salthalten gör att vatten reabsorberas från primärurinen i descending tubulus, vilket gör primärurinen väldigt salt i botten av loopen, vilket i sin tur gör att mer salt kan reabsorberas osv. Saltgr ad ien t NaCl NaCl NaCl H2O H2O H2O

ascending tubulus är vattentät! Salt

Saltare Jättesalt

(7)

Henles loop (nedåtgående)

H

₂

O

SALT!!!

ATP Na+ K+ Cl‐

Henles loop (uppåtgående)

K+ 1 Na+ Loop diuretika 2 Cl‐ K+

SALT!!!

2 Cl‐

ADH (antidiuretiskt hormon)

Hög salthalt i blodet eller högt blodtryck (ATII) Frisättning av ADH från neurohypofysen Aquaporiner sätts in i cellmembranet hos tubulusepitelet i samlingsröret H2O H2O Vatten reabsorberas tack vare osmos till den salta märgen H2O Saltgr adien t Mindre vatten kissas ut (mer koncentrerad urin) osmos osmos

ADH (antidiuretiskt hormon)

H2O H2O H2O H2O

Utan ADH kissar vi

20 liter per dygn!!!!

X

Sa ltgr adien t Renin Tre olika stimuli: • JG‐cellerna blir mindre sträckta (lågt blodtryck) • Makula densa‐celler (låg halt av Na+ i primärurinen i DT) • Sympatikus (nervsignalering) Renin frisätts från glatta muskelceller runt afferenta arteriolen Dessa muskelceller kallas för juxtaglomerulära (JG) celler

Aldosteron

• Mer Na/K‐pumpar Angiotensinogen

AT I ACE AT II

Renin

Vasokonstriktion Törst

(8)

8

Na+ K+ ATP ADP

Na

+

K+ Kalium sekretion Natrium reabsorption

Blode

t

epitelceller i distala tubulus. Detta leder till proteinsyntes av: ‐ Na/K pumpar ‐ Kaliumkanaler ‐ Natriumkanaler Kaliumsparande diuretika

Glomerulus Proximala tubulus Distala tubulus

Henles loop SA LT G R A D IE N T Aldosteron (Na,K) AngII

HORMONER

(Vad gör varje hormon?)

Samlingsrör (H2O) ADH PTH (Ca2+) Renin Aktiv Vitamin D EPO (röda blodkroppar)

Rebasorption och sekretion regleras hormonellt i distala tubulus och samlingsröret. Angiotensin II påverkar filtration genom att kontrahera efferent arteriol (långvarig justering av GFR). GFR regleras dock framför allt genom autoreglering av GFR (snabba förändringar av GFR). = frisätts av njuren = målorgan njuren PTH(Vit D) från fibroblaster Uretermynning m detrusor vesicae Inre sfinkter (glatt muskulatur) (m sphincter vesicae) Yttre sfinkter (skelettmuskulatur) (m sphincter urethrae ) Bäckenbottenmuskulatur (diaphragma pelvis) Ureter Urethra

Urinblåsan (Vesica urinaria)

Peritoneum Urinledarna mynnar i urinblåsans nedre del

Urinvägsinfektion

Njurbäckeninflammation: Bakterier som tar sig ända upp till njurbäcken Blåskatarr: Bakterier som tar sig in i urinröret och upp till urinblåsan Kvinnor drabbas oftare än män på grund av kortare urinrör