Morden som sände en chockvåg genom
landet
En kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys
om rapportering kring dubbelmordet i Sätra 2019.
Av: Natalia Julia Czermak och Zamzam Bouraleh
Handledare: Jan Örneus
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 HP
Abstract
Uppsatsen handlar om ett dubbelmord som inträffade i Stockholmförorten Sätra. Två män i 20-årsåldern hittades mördade i ett källarförråd och nyheten om händelsen skakade om svenska folket. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapportering av dubbelmordet såg ut i både lokal- och rikstäckande media. Teorierna som kommer tillämpas i undersökningen är gestaltningsteorin, nyhetsvärderingsteorierna och det ideala brottsoffret. Metoderna som valts för att genomföra undersökningen var en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Totalt analyserades 109 artiklar och 21 TV/Video-inslag som handlade om dubbelmordet.
Resultatet av undersökningen visade att det skilde sig mellan de lokala och rikstäckande medierna, främst utifrån händelsens geografiska närhet. De lokala medierna var väldigt försiktiga med hur de beskrev offren och hur mordet gestaltades. Det fanns en stor skillnad på hur dubbelmordet vinklades i publikationerna. De rikstäckande medierna hade sitt fokus på brott och kriminalitet. Fokuset skiftade väldigt mycket från dubbelmordet till andra brott och en framställning av en kriminell förort. Samtidigt som de lokala medierna istället valde att vara mer informerande i sin rapportering och skrev främst om ett Sätra i sorg. Gemensamt för de båda medierna var att polis och åklagare var de aktörerna som mest framträdande i rapporteringen.
Nyckelord: dubbelmordet i Sätra, kvalitativ analys, kvantitativ innehållsanalys,
Innehåll
1.Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Dubbelmordet i Sätra ... 8 2.Syfte ... 8 2.1 Frågeställningar ... 9 3.Tidigare forskning ... 9 3.1Medieskugga ... 9 3.2Lokaljournalistik ... 103.3Sammanfattning av tidigare forskning ... 11
4.Teori ... 11
4.1 Gestaltningsteorin (framing) ... 11
4.2 Nyhetsvärderingsteorier ... 12
4.3 Det ideala offret ... 14
4.4 Sammanfattning av det teoretiska ramverket ... 15
5.Metod ... 15
5.1Kvantitativ innehållsanalys ... 15
5.2Kvalitativ textanalys ... 16
5.3Material och urval ... 17
5.4Variabler och variabelvärden ... 19
5.5Validitet och reliabilitet ... 22
5.6Metoddiskussion ... 23
6.Resultat... 24
6.1Kvantitativ innehållsanalys ... 24
6.1.1Lokala och rikstäckande medier ... 25
6.1.2Aktörer... 26 6.1.3Källor... 28 6.1.4Faktafel ... 28 6.1.5Vinkel ... 29 6.2Kvalitativ textanalys ... 30 6.2.1Vinkel ... 31 6.2.2Värdeladdade ord ... 31 6.2.3Beskrivningar ... 32 6.2.4Aktörer ... 33 6.2.5Faktafel ... 34 6.2.6Källor ... 35 7.Analys ... 36
7.1Kvantitativ innehållsanalys ... 36
7.2Kvalitativ textanalys ... 38
8.Slutsats ... 42
9.Diskussion ... 43
10.Förslag till vidare forskning ... 45
11.Referenser ... 46
1. Inledning
Två unga män hittas mördade i ett källarförråd i Sätra, i södra Stockholm under fredagen den 11 april 2019. Männen misstänks ha legat döda i minst ett dygn och dubbelmordet i Sätra tog då över svenska mediers rubriker under de kommande månaderna under våren 2019 (Sveriges Radio, 4/12/19).
I denna studie kommer vi undersöka hur rapporteringen av dubbelmordet såg ut i lokala och rikstäckande medier. Vi kommer med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ tex-tanalys undersöka om det finns några skillnader. Främst i hur just lokala medier i jämförelse med rikstäckande medier valt att rapportera kring dubbelmordet. Samt vilka aktörer som ci-teras och kommer till tals i respektive medium. För att ta hitta dessa skillnader måste teore-tiska ramar användas. Vi har använt oss och gestaltningsteori (framing) där vi främst har utgått ifrån en tematisk och en episodisk gestaltning. Alla medier har olika nyhetsvärderingar om vad som blir en nyhet. Därför har vi även utgått ifrån nyhetsvärderingsteori som teoretisk ram, då vi vill undersöka om exempelvis om närhet har någon påverkan eller elitcentrering tar platsen i nyheten.
Dubbelmordet sände en chockvåg genom landet och var särskilt populär bland lokaltidning-arna Mitt i Stockholm samt StockholmDirekt som var mycket frekventa i sin nyhetsrapporte-ring. Även lokalborna berördes med oro över de brutala morden men också över stadsdelens brist på samhällsstöd till de drabbade anhöriga och barn i området (Mitt i, 12/4/19).
Krisen som uppstod i förorten Sätra hanterades av hyperlokala organisationer och civila som på egen hand valde att agera som stöd. Efter kritik fick Sätra besök av stadsdelsdirektören Susanne Leinsköld som lovade förändringar i hanteringen av krissituationer. En vecka efter dubbelmordet kom inrikesministern Mikael Damberg på plats i Sätra och kallade händelsen för en “nationell kris” (Mitt i, 17/4/19).
Att massmedier framställer förorten som en plats bortom den trygga miljön, dit journalister tar sig för att sedan återvända till redaktionerna i innerstan för att skriva berättelser om “fru-sen betong, fattigdom och missbruk” (Brune 1998:7) är en svartmålning som förstärker “vi
mot dem” perspektivet i vårt samhälle. Dubbelmordet inträffade i en förort och det är därför intressant för oss att undersöka om det perspektivet förekommer.
1.1 Bakgrund
Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som dels karaktäriseras av en låg socioekonomisk status, där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knuten till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället (Polisen, 2017). Stockholmsförorten Sätra betraktas inte som ett utsatt område, men drabbades av tre mord under loppet av en vecka under våren 2019.
Ungdomsbrottsligheten är ur ett historiskt perspektiv ett av de mest framträdande sociala problemområdena för ungdomar med avvikande beteenden. Svensk brottsstatistik visar under hela 1900-talet på en konstant ökning gällande ungdomsbrottslighet (Estrada, 2001). Polisen kunde bekräfta 87 skjutningar i Stockholmsområdet under 2019. Vapenvåldet resulterade i 16 döda och 35 skadade. Tre av de som dödades var unga män från Sätra. SVT (6/1/20) skriver att det har blivit färre skjutningar jämfört med tidigare år - men att fler dör till följd av skjutningarna.
Studier visar att det finns ett stort publikt intresse av att läsa just nyheter om brott (Strömbäck & Jönsson, 2005; Pollack, 1996; Pollack, 2001). Journalistik som handlar om brott, har i flera undersökningar framställts som ett avgränsat område - krimjournalistik. Enligt Esther Pollack (2001) är nyheter om brott utmärkt att rapportera om, då rättsväsendets procedur passar bra med hur en historieberättelse kan byggas upp. Samma berättelse kan publiceras om på nytt och byggas på med nya detaljer om och om igen. Det kan exempelvis handla om ytterligare detaljer som dyker upp under rättsprocessens gång.
Förorter i storstäder eller pendlingskommuner har bara en lokal gratistidning som kommer varje vecka. Dessa tidningar produceras ofta i ett tidningshus långt ifrån förorterna, det lokala utrymmet blir därför begränsat. Antalet lokala nyheter i dessa kommuner är bara en bråkdel av nyhetsflödet där det finns lokala dagstidningar (Mediestudiersårsbok, 2015). I Stockholm finns det många olika medier, där finns det förutsättningar för en mångfald i skildringen av Stockholm. Även om det finns många olika medier, behöver inte det betyda en mångfald i
urvalet av nyheter. Samtidigt kan det finnas skillnader mellan olika mediers sätt att presentera samma sak, genom olika vinklar och olika intervjupersoner. Forskningen runt källor i nyhetsjournalistiken har visat upp tydliga mönster när det gäller vilka typer av källor som framträder i medierna. Genomgående syns en stor dominans av elitkällor på olika nivåer inom lokaljournalistik. I bevakningen av Storstockholm har medborgare och brukare en större plats än tidigare, det är lika vanligt att möta enskilda människor i nyhetsutbudet som att möta en politiker (Nygren, 2005a).
Dennis Martinsson som är forskare i straffrätt vid Stockholms universitet uttrycker en oro över att det finns en tendens till att mordrättegångar i medierna behandlas som ett underhållningsliknande inslag, som ligger mycket nära deckargenren. Åklagare och polis får ofta ta plats i rapporteringen av ett brottmål och bilden av den tilltalade är sällan förmedlad med samma detaljrikedom som rättsväsendets. Han säger att det bör finnas en gräns på hur långt rapporteringen i aktuella mord- och brottsfall får gå (Svenska Dagbladet, 19/5/17).
1.2 Dubbelmordet i Sätra
Dubbelmordet i Stockholmsförorten Sätra inträffade den 10 april 2019. Två unga män, en 21-åring och en 18-21-åring, sköts i ett källarförråd. Dem hittades dagen efter och enligt obduktions-rapporterna hade männen legat döda i drygt ett dygn innan de hittades. Följden av dubbel-mordet blev att en 24-åring sköts till döds av ett automatvapen genom en lägenhetsdörr. Det senare inträffade mordet var enligt polisens teori en vedergällning för dubbelmordet.
Polisens utredning kopplade tre män till dubbelmordet, varav en var den döde 24-åringen. De två andra misstänkta männen blev frihetsberövade efter en lång rättsprocess med flera åtals-punkter. En av dem åtalade släpptes på fri fot efter huvudförhandlingarna medan den andra dömdes till livstid fängelse i Södertörns tingsrätt den 12 februari 2020. Den dömde mannen överklagade senare domen och frikändes slutligen i hovrätten våren 2020 med orsak av brist på bevisning. Enligt polisen gick det inte att knyta honom till brottsplatsen.
2. Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen av dubbelmordet i Sätra som inträffade den 10 april 2019 såg ut i både de lokala- och rikstäckande medierna. Vår studie kommer att undersöka om det finns likheter och skillnader i rapporteringen av dubbelmordet. De medier som vi har valt att använda i denna studie är Mitt i, Direktpress, SVT Nyheter Stockholm, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Vår undersökning har utgångspunkt i nyhetsvärderingsteorierna, det ideala brottsoffret samt gestaltningsteori (framing). Teorierna används för att undersöka hur språket används i de olika publikationerna, bland annat om det förekommer värdeladdade ord, metaforer och beskrivningar av offren m.m. Vi har valt att använda oss av två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Vi använde två metoder för att kunna dra fler slutsatser om hur rapportering såg ut. Vår hypotes är att det skiljer sig väldigt mycket mellan de lokala- och de rikstäckandes rapportering kring dubbelmordet.
2.1 Frågeställningar
Frågeställningarna som har valts i denna studie är följande:
1. Hur skiljer sig rapporteringen av dubbelmordet i Sätra i de lokala- och rikstäckande medierna?
3. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare och betydande forskning inom rapporteringen kring förorten och lokaljournalistik.
3.1 Medieskugga
Medieskugga uppstår för att rapporteringen kring ett särskilt område genomgående är ensidig och spridd. Medieskuggan kan uppkomma på grund av brister på mediebevakning och innehållet i de medier som faktiskt förekommer. Medieskuggan i Stockholm är socialt grundad, det vill säga att medieskuggan gör förorten mindre intressant mediemässigt. Därför att huvudstaden jämt står i centrum för händelserna och för att de som bor i förorten anses vara en del av området (Nygren & Nord, 2002).
I boken Medieskugga (2002) nämns det att begreppet medieskugga kan studeras med avseende på medieinnehåll och mediekonsumtion. Författarna presenterar olika delhypoteser, den första är generell innehållsskugga som är att förorterna sällan skildras i Stockholmsmedierna. Den andra är partiell innehållsskugga bevakningen av förorterna i Stockholmsmedierna är mer ensidig. Den tredje är generell konsumtionsskugga som innebär att konsumtionen av nyhetsinriktade medier är mindre omfattande. Den fjärde och sista delhypotesten är partiell konsumtionsskugga som är att särskilda stora grupper av invånare i förorter inte alls tar del av nyhetsinriktade medier.
Nygren och Nord (2002) gjorde under tre veckor i november år 2001 en analys kring mediein-nehållet av bilden om Storstockholm i medierna. En av slutsatserna de kom fram till var att bevakningen var ojämn utifrån vilken typ av händelse och ämne det handlade om. I beskriv-ningen av Stockholms innerstad fanns den största andelen positiva nyheter. Sedan minskade andelen positiva nyheter ju längre ut man kom ifrån stadskärnan. I de nyheter som rapporte-rades från förorter dominerade brott, olyckor och sociala problem, där polisen var den vanlig-aste källan. Det är främst ett urval som sker utifrån en nyhetsvärdering, som i sin tur baseras på rutiner och mönster som är väl förankrade på nyhetsredaktionerna. På det sättet är medi-einnehållet en konstruktion och inte en spegelbild av livet.
3.2 Lokaljournalistik
Den amerikanske mediesociologen Morris Janowitz analyserade de lokala tidningarna i Chi-cago för drygt 50 år sedan. Han kom fram till att de lokala medierna spelade en viktig roll i storstaden, flera år senare kan vi se likheter i Janowitz analys i de lokala gratistidningar i Stock-holm. De lokala medier är de enda medierna som ger lokala nyheter, som har någon form av bevakning av lokala händelser och av lokala myndigheter. Men främst att de genom lokala annonser, nyheter och insändare skapar en lokala offentlighet som ger människor i förorten samma referensramar och en lokal identitet. I de lokala medierna finns även en hög del posi-tiva nyheter. Det framkommer en låg andel kontroversiella nyheter som skapar en lokal själv-känsla gentemot omvärlden. Tillskillnad från rikstäckande medier som ger en negativ bild av områden utanför innerstaden (Nygren, 2005b).
3.3 Sammanfattning av tidigare forskning
I det här avsnittet har vi presenterat tidigare forskning som är relevant för vår studie. Medieskugga uppstår alltså för att rapporteringen i ett särskilt område kan genomgående vara ensidig. Det särskilda områdets rapportering som vi ska undersöka är Sätra, där det finns en medieskugga. Rikstäckandemediers rapportering från Stockholmsförorter är oftast ensidiga och skriver enbart om brott och kriminalitet. I denna studie vill vi undersöka om det faktiskt stämmer. Samtidigt som vi vill ta reda på om det finns tydliga mönster när det gäller vilka typer av källor som framträder i medierna. En av våra frågeställningar är vilka aktörer som kommer mest till tals och i boken Medieskugga (Nygren & Nord, 2002b) nämner författarna att polisen var den vanligaste källan i nyhetsrapportering kring förorterna i Stockholm.
4. Teori
I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverk som kommer ligga till grund för studien. Här presenteras gestaltningsteorin (framing), nyhetsvärderingsteori och det ideala brottsoffret. Vi har valt dessa teorier då de berör de valda frågeställningarna om hur lokala och rikstäckande medier väljer att gestalta dubbelmordet i Sätra. Teorierna bedöms vara relevanta och användbara för analysen av resultatet.
4.1 Gestaltningsteorin (framing)
Gestaltningsteori, också kallad framing, handlar i grund och botten om kommunikationens roll för hur människor förstår sin omvärld. I forskningen om begreppet framing använde Gaye Tuchman (1978) begreppet som en metafor för att illustrera det faktum att nyheter fungerar som ett fönster mot omvärlden för de flesta människor. Men att detta fönster aldrig kan vara en objektiv spegling av verkligheten. Tongivande forskare använde framing för att studera de medvetna och omedvetna redaktionella val som gör att nyhetsrapportering alltid bygger på vissa givna perspektiv eller problemformuleringar (Gitlin, 2003).
När medierna gestaltar ett samhällsproblem handlar det inte bara om vilka argument som lyfts fram. Det handlar om allt från den journalistiska infallsvinkeln, vilka källor som får uttala sig och vilka fakta som åberopas till -inte minst- hur värdeladdade ord används (Semetko & Valkenburg, 2000). I en av de tongivande studierna av gestaltningseffekter jämförde Iyengar (1991) mellan tematiska och episodiska gestaltningar av samhällsproblem. Tematiska gestalt-ningar är när ett mer strukturellt samhällsfokus där enskilda händelserna sätts in i ett större sammanhang. Medan episodiska gestaltningar har sitt huvudsakliga fokus på enskilda händel-ser och individer. Eftersom det journalistiska valet att gestalta nyheter tematiskt eller episo-diskt i stort kan göras oberoende av vad nyhetsrapporteringen handlar om, tillhör dessa kate-gorier generella gestaltningar. Kriminalitet kan exempelvis gestaltas antingen tematiskt eller episodiskt, då fokuset ligger huvudsakligen på enskilda händelsen och individen. Samtidigt som det kan ha ett mer strukturellt samhällsfokus där de enskilda händelserna kan sättas i ett större sammanhang, enligt Strömbäck och Nord (2005).
4.2 Nyhetsvärderingsteorier
På 1960-talet kom de första undersökningarna om vad som kännetecknade de händelser och förhållanden som fick mediernas uppmärksamhet och vad som publicerades på en nyhetsplats. En av de första som publicerade en studie om det var Johan Galtung och Marie Holmvoe-Ruge (1965) analys av internationella konflikter i norska dagstidningar.
Händelser som blir nyheter har vissa gemensamma egenskaper, som förekommer i större eller mindre utsträckning. Sammanfattningsvis handlar det om närhet till publiken, sensation och avvikelser, elitcentrering och förenkling:
Närhet. En händelses tidsmässiga, geografiska och kulturella avstånd till nyhetspubliken på-verkar om den alls uppmärksammas, på vilket sätt och hur mycket (Prakke, 1969). Händelsers närhet till publiken är nära förknippat med nyhetsbegreppets kanske mest ursprungliga bety-delse, nämligen aktualitet.
Sensation, avvikelser. Sensationella händelser handlar i allmänhet om oväntade, oförutsedda och ovanliga situationer. Vanligtvis har sensationella händelser tydliga negativa inslag, som kriminalitet, olyckor, krig och katastrofer, och händelser med negativa konsekvenser tilldelas generellt ett större nyhetsvärde. Flera studier har visat att denna typ av händelser är överre-presenterade i nyheterna, sannolikt för att de i större grad avviker från vad vi räknar som nor-malt vardagsliv (Harcup & O’Neill, 2001).
Elitcentrering. De vanligaste förekommande aktörerna i nyheterna representerar någon form av politisk, ekonomisk, kulturell eller idrottslig elit (Sahlstrand, 2000). Det kan dels förklaras av att personer på höga positioner i samhället och näringslivet ofta har tillgång till den inform-ation som medierna efterfrågar och att deras handlingar är viktiga för många, dels av att deras livsstil i allmänhet avviker från vanliga människors på många sätt.
Förenkling. Nyheter är i flera avseenden enkla berättelser. Språket är avskalat och okonstlat. I viss mån är denna typ av förenklingar nödvändig om nyheten ska vara begriplig och väcka publikens intresse, men det medför och att händelser som är entydiga och okomplicerade eller som går att vinkla och tillspetsa väljs framför dem som är mångtydiga och invecklade.
Därför rapporteras till exempel nyheter hellre om konsekvenser av enskilda kriminella hand-lingar framför de sociala och kulturella strukturer som påverkar brottslighet.
Dåliga nyheter och problem. Det är nyheter som tenderar att handla om företeelser eller frå-gor som är problematiska, kan utgöra hot och risker för samhället eller enbart för vissa grup-per i samhället.
De tidigaste studierna av nyhetsvärdering satte den enskilde journalisten i fokus. Socialpsyko-logen David Manning White (1950) fokuserade på de beslut som tas under det redaktionella arbetet. Han studerade 1949 hur en amerikansk telegramredaktör gick igenom de inkomna nyheterna. White insåg att redaktören fungerade som en gatekeeper (grindvakt) i flödet, hans personliga värderingar och intressen styrde vilka telegram han valde och vilka som hamnade i papperskorgen. Senare forskning på den enskilde journalistens inverkan på nyhetsurvalet har i huvudsak fokuserat på två perspektiv: journalistens sociala bakgrund och journalistens roll i den redaktionella processen
Begreppen nyhetsvärdering och nyhetsurval är två viktiga begrepp inom teorin. Nyhetsvärde-ringar syftar på hur möjliga nyheter värderas i de redaktionella arbetsprocesserna, medan ny-hetsurval syftar på vad som faktiskt publiceras som nyheter (Nord & Strömbäck, 2005). Skill-naden mellan nyhetsvärderingar och nyhetsurval framgår av undersökningar där journalister tillfrågas inte bara om hur stor betydelse de anser att olika faktorer har för att en händelse blir en nyhet (perceptuellt nyhetsurval), utan också om hur stor betydelse samma faktorer bör ha för att en händelse ska bli en nyhet (nyhetsvärdering) (Strömbäck m.fl., 2012a,2012b).
4.3 Det ideala offret
Den norske kriminologen Nils Christie har lanserat en teori om “ideala offer”. Han menar att det finns vissa specifika egenskaper som kan utmärka ett idealt brottsoffer och brukar känne-tecknas av följande:
1. Offret är svagt.
2. Offret är involverat i en respektabel aktivitet.
4. Gärningspersonen är i förhållande till offret i överläge och kan beskrivas i negativa termer. 5. Gärningspersonen är okänd för offret och har ingen relation till offret.
6. Offret ska ha tillräckligt med inflytande för att kunna hävda sin ”offerstatus”. (Heber, 2012a)
Offret ska vara starkt, men endast starkt nog för att bli hörd och våga tala ut. Förutsatt att brottsoffret uppfyller samtliga kriterier ses hen som ett äkta offer. I de fall som brottsoffer uppfyller vissa krav eller inga, uppfattas det ideala offret som icke-idealiska och får svårare att nå brottsofferstatus (Heber, 2012b).
Christie (1986) syftade på att vissa brottsoffer får högre samhällsstatus än andra. Som exem-pel beskrev han en äldre dam som på väg hem efter att hon under dagen tagit hand om sin sjuka syster, blev överfallen av en okänd man mitt på förmiddagen. Gärningsmannen anföll damen för att sno hennes väska och köpa alkohol och droger till sig själv. Utifrån de sex ovan nämnda egenskaper, har den äldre damen ett högt brottsofferstatus då hon uppfyller fem av sex av dessa kriterier.
4.4 Sammanfattning av det teoretiska ramverket
I det här avsnittet har vi presenterat relevanta teorier som vi kommer utgå ifrån i vår analys. Gestaltningsteorin, framing¸ kommer vi använda för att undersöka hur dubbelmordet har gestaltats i de olika medierna. Nyhetsvärderingsteorierna kommer användas för att undersöka vilken typ av vinkel artiklarna/inslagen har. Men främst vilka elitpersoner som får ta plats i de olika kanalerna men även om närheten till dubbelmordet är en stor faktor i undersökningen. Den sista teorin om det ideala brottsoffret används för att undersöka om offren i dubbelmordet fyller kriterierna. Men främst om det faktiskt påverkar rapportering om dubbelmordet.
5. Metod
I följande kapitel presenteras vårt val av metod, material, urval och tillvägagångssätt. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
Vi har valt att använda en kvantitativ innehållsanalys då denna forskningsmetod ger möjlighet till att hitta detaljerade och karakteristiska drag i olika slags budskap. Innehållsanalys är ett angreppssätt när det gäller analys av dokument och texter som på ett systematiskt och repli-kerbart sätt syftar till att kvantifiera innehållet utifrån kategorier som bestämts i förväg (Bry-man, 2018a). Metoden betonar kvantifiering när det gäller insamling av analys och data. Tyng-den ligger på prövning och teorier som hjälper oss att dra en slutsats av materialet. De fyra specifika faktorerna i den kvantitativa forskningen är mätning, kausalitet, generalisering och replikation (Bryman, 2018b).
Den kvantitativa delen analyseras utifrån artiklar från de lokala- och rikstäckande medierna Mitt i, StockhomDirekt, SVT Nyheter Stockholm, Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. Men även TV/Video inslag från SVT Nyheter, Aftonbladet TV och Expressen TV. Vi ansåg att en kvantitativ innehållsanalys var lämplig då vi har ett stort material och vill kunna dra flera slutsatser. Men främst för att vi ska kunna få en helhetsbild av hur rapporteringen ser ut i både de lokala och rikstäckande medierna.
5.2 Kvalitativ textanalys
Vi har valt en kvalitativ textanalys för att kunna analysera tre artiklar och försöka förstå hur dubbelmordet har framställts i de olika medierna. En kvalitativa textanalysen följer en lång historisk tolkningstradition kallad hermeneutik. Ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär att tolka, förklara och utlägga (Hellspong & Ledin, 1997a). Hermeneutiken handlar om att förstå, läsa och skapa mening ur texter, antingen med fokus på läsarens tolkning eller fokus på textförfattarens avsikt av samma text.
En kvalitativ textanalys arbetar efter några grundläggande riktlinjer för hur en texttolkning görs. Den andra dimensionen riktar fokus mot textens innehåll och form. Analysen utgår då
ifrån själva texten och fokuserar på dess litterära, språkliga och innehållsliga innebörder (Hellspong & Ledin, 1997b). Vår kvalitativa delen utgår ifrån den andra dimensionen. Vi har valt att analysera tre artiklar från tre olika tidningar: lokaltidningen Mitt i, rikstäckande morgontidningen Dagens Nyheter och rikstäckande kvällstidningen Expressen. Vi valde ut artiklarna från tre olika tidningar för att få en tydlig bild av rapporteringen. Urvalet av just dessa tre sker på basis av störst antal tecken. Av alla 109 artiklar som vi har med i urvalet av vår kvantitativa del, är dem tre valda artiklarna i den kvalitativa delen, dem artiklar som har längst antal tecken i sitt innehåll. Eftersom dessa analyseras i detalj, har vi därför valt ett mer begränsat analysmaterial.
Den kvalitativa textanalysen bygger på tolkningar av texter. Här kommer vi analysera innehållet av de olika artiklarna och jämföra vinkel, val av värdeladdade ord, beskrivningar, förekommande aktörer, källor och av faktafel. Metoden ger oss möjligheten att genomföra en noggrann läsning av helheten och ger även utrymme till tolkning av innehållet.
5.3 Material och urval
Mitt i och Direktpress är två av Stockholmsläns lokala tidningar. De tidningarna som valts att undersöka i denna studie är Mitt i Stockholm, Mitt i Skärholmen, StockholmDirekt och Skärholmendirekt. Mitt i Skärholmen och SkärholmenDirekt. De ligger närmast området Sätra geografiskt. I dagsläget existerar inte Direktpress längre då dem i juni 2020 gick samman med Mitt i.
SVT Nyheter Stockholm är också med i urvalet. Mediet ger en bred översikt av det lokala perspektivet. SVT Nyheter Stockholm tillhör public service som är politiskt, ekonomiskt och religiöst oberoende samt drivs utan vinstsyfte och utan direkt inflytande från offentliga eller privata aktörer (Nationalencyklopedin, 2020a).
Den lokala tidningen i Stockholm som skrev flest artiklar om dubbelmordet i Sätra var Mitt i. Mitt i är en Stockholmsbaserad politisk obunden lokaltidning som grundades år 1982. Mitt i utkommer varje dag på 31 lokala webbsidor fördelade på 31 stadsdelar och kommuner i Stockholmsområdet. Lokaltidningen finansieras av reklamintäkter. Sedan 2020 ägs Mitt i av Ge-Te Media som även äger den tidigare konkurrenten Direktpress (Nationalencyklopedin,
2020b). Direktpress grundades 1968 och distribueras kostnadsfritt till hushållen i sina respektive utgivningsområden (Direktpress, 2020).
De tre rikstäckande medierna som undersöks i denna studie är Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Dagens Nyheter är en oberoende liberal daglig morgontidning som grundades 1864. Expressen som är en liberal kvällstidning utgiven i Stockholm grundades år 1944 av Bonniers dotterbolag AB Dagens Nyheter. Den socialdemokratiska kvällstidningen Aftonbladet grundades år 1830. Tidningen utges även i olika regionala editioner (Nationalencyklopedin, 2020c).
Dagens Nyheter valdes på basis av att representera studien, då det är en av de största rikstäck-ande dagstidning. Aftonbladet och Expressen valdes på samma premiss men främst för att inkludera rikstäckande kvällstidningar.
För att hitta lämplig empiriskt textmaterial har materialdatabasen Retriever Research (Medi-earkivet) använts. Materialet är i både webb och tidningsformat samt TV. För att kunna be-svara forskningsfrågorna och få ett representativt resultat har materialet begränsats från att mordet inträffade den 10 april 2019 till att rättegångsprocessen tog slut den 31 december 2019. Sökorden som har använts för att hitta materialet var: dubbelmord* Sätra, dubbelmord i Sätra, mord i Sätra, dubbelmord, Sätra. Urvalet i undersökning baseras på samtliga nyhets-artiklar och TV-inslag publicerade till populationen just under den valda tidsperioden.
Sammanlagt uppgick populationen till 154 artiklar men efter en urvalsram, där irrelevanta ar-tiklar hamnade som bortfall avgränsades antalet till totalt 109 arar-tiklar och 21 tv/video inslag, enligt tabell 1, nedan. 17 av dessa är från Expressen, 8 är från Dagens Nyheter, 20 är från Aftonbladet, 36 är från Mitt i, 27 är från Direktpress och 22 från SVT Nyheter Stockholm. De tre valda artiklarna i den kvalitativa textanalysen valdes på basis av att de hade flest antal tecken och ger utrymme till analys av rapporteringen.
5.4 Variabler och variabelvärden
Vi skapade ett kodningschema (se bilaga 1) för att systematiskt bryta ner publikationerna till variabler och variabelvärden. Kodningsschemat utgår ifrån fyra strikta identifikationsvariabler, som inte påverkar resultatet av studien: nyhetens identifikationsnummer, rubrik för nyheten, publiceringsdatum och mediebolag. Utöver de fyra variablerna finns ytterligare nio variabler. För att besvara den första forskningsfrågan om hur rapporteringen kring dubbelmordet såg ut låg fokuset på språket och gestaltningen. Det har delats upp i tre olika variabler: metaforer, värdeladdade ord och beskrivningar av offren, anhöriga och de åtalade. Men även vinkeln, källor och faktafel. Till den andra forskningsfrågan undersökte vi vilka aktörer som kommer till tals men även vilka som citeras. Det har också delats upp i två olika variabler, den ena har sitt fokus på de aktörer som kommer till tals och den andra har sitt fokus på den som citeras. Variablerna i kodningsschemat valdes utifrån vilka frågor som ställdes till materialet. Variabel-värdena valdes utifrån vilka specifika aspekter som skulle mätas i analysen och nedan finns en tydligare beskrivning av dessa.
Innehållstyp
Variabeln innehållstyp handlar om hur en publikation är formad. Innehållet kan exempelvis vara skriftligt i form av ett reportage eller i form av ett TV-inslag i rörligt material. Denna va-riabel är viktig för att kunna särskilja hur innehållet är framställt. Analysen utgick ifrån 6 vari-abelvärden:
Reportage – En redogörelse för visst förhållande i något massmedium. Det som skiljer ett re-portage från en nyhetsartikel är mer ingående person- och miljöbeskrivningar.
36 27 22 20 8 17
Medier
Notis – Ett kort och avgränsat meddelande i en tidning.
Nyhetsartikel - En informerande text där journalisten beskriver när något har hänt. Krönika – En text som är skriven utifrån en nyhet med personliga åsikter från skribenten. Debattartikel – Artikeln innehåller en tes som skribenten ska ta ställning till i texten. Tesen måste framställas med argument och motargument.
TV Lång - Långa klipp av nyheter i tv och video i public service. Tidsintervallet på klippen är minimum 30 sekunder.
TV Kort – Korta klipp av nyheter i tv och video i public service. Tidsintervallet på klippen får vara upp till 30 sekunder.
Video Lång - Långa klipp av nyheter i kvälls-/morgontidningar. Tidsintervallet på klippen är minimum 30 sekunder.
Video Kort – Korta klipp av nyheter i kvälls-/morgontidningar. Tidsintervallet på klippen får vara upp till 30 sekunder.
Metaforer
Variabeln metaforer handlar om hur en publikation gestaltas. Metaforer är ett bildligt ut-tryck där jämförelseord saknas.
Variabelvärden: ja eller nej. Värdeladdade ord
Variabeln värdeladdade ord används i analysen för att ta reda på hur de olika medierna har valt att rapportera kring dubbelmordet i Sätra. Värdeladdade ord är termer eller ord som ut-trycker en värdering. Det kan innebära ett ställningstagande, medvetet eller omedvetet. Om svarsalternativ ja anges skall även det värdeladdade ordet skrivas ut.
Variabelvärden: ja eller nej.
Beskrivningar av offer, anhöriga och åtalade/misstänkta
Variabeln beskrivningar är ett begrepp som innebär en framställning av något. För att ha så tydlig avgränsning som möjligt har variabeln beskrivningarna delats upp i tre olika variabler:
beskrivningar av offer, beskrivningar av anhöriga samt beskrivningar av åtalade. Det ger ut-rymme att analysera vad man har valt för framställning i respektive publikation.
Variabelvärden: ja eller nej.
Aktörer
Denna variabel har delats upp i två olika variabler, för att kunna ha en så tydlig avgränsning i analysen som möjligt. Den ena variabeln är att undersöka vilka aktörer som kommer till tals och den andra är aktörer som citeras. Variabeln om aktörer som kommer till tals handlar om aktörer som kommer till tals genom ett talstreck i text eller direkt i rörlig bild. Variabeln om aktörer som citeras handlar om aktörer som citeras genom citattecken. En av forskningsfrå-gorna är att ta reda på vilka aktörer det är som förekommer mest i rapporteringen kring dubbelmordet.
Variabelvärden: polis, försvarsadvokat, åklagare, stadsdelen, journalister, lokalbor, privat-personer, anhöriga, okänd, ingen.
Källor
Variabeln källor används i analysen för att undersöka vad de olika medierna har använt för källor i sin rapportering. Det kan handla om källor som journalisterna refererar till och det kan också handla om att någon part har uttalat sig. Det som vi anser som pålitliga och trovär-diga källor är primärkällor. När medier refererar till “uppgifter enligt Aftonbladet” anser vi inte att det är trovärdigt nog och klassar det därför som okänd källa. I dem fallen då en publi-kation har använd sig av poliskälla och okänd källa, anger vi alternativet: pålitliga och okända källor.
Variabelvärden: pålitliga källor, okända källor, pålitliga och okända källor.
Faktafel
Faktafel kan förekomma i form av felaktig ålder och felaktig plats. Analysen vill ta reda på om det förekommer felaktiga fakta i respektive publikation. Om svarsalternativ ja anges skall även det förekommande felet skrivas ut.
Vinkel
Denna variabel ska sortera ut ur vilken vinkel publikationen är skapad. Analysen utgår ifrån rubrik och ingress i de skriftliga artiklarna när vinkel avgörs. I TV/Video inslag utgår under-sökningen ifrån rubrik och innehåll. Om vinkeln inte kan identifieras utifrån rubrik och in-gress i de skriftliga artiklarna utgår det ifrån brödtexten. Variabeln utgår ifrån variabelvär-dena nedan: Informerande - Vinkeln ger bakgrund till dubbelmordet och är informerande. Politiskt kritisk - Vinkeln har ett kritiskt förhållningssätt ur ett politiskt perspektiv.
Brott - Vinkeln har sitt fokus på andra brott än dubbelmordet.
Positiva förebilder - Positiv vinkel som fokuserar på insatser som har gjorts från personer som har agerat som modiga/hjältar.
5.5 Validitet och reliabilitet
Denna studie behandlar kontinuerligt validitet och reliabilitet, vilket är särskilt viktigt när man genomför kvantitativa forskningsprojekt (Thurén, 2019).
Reliabilitet innebär följdriktigheten, överensstämmelsen och pålitligheten hos ett mått och ett begrepp (Bryman, 2018). Det finns tre olika faktorer som tyder på om ett mått är reliabelt. Den första faktorn handlar om att måttet ska vara stabilt. Resultatet ska fortsätta att vara detsamma oavsett om det är specifika grupper som intervjuas till undersökningen. Oavsett om gruppen intervjuas två, tre eller fem gånger så bör resultaten alltid vara lika stabila. Den andra faktorn handlar om att måttet ska ha en intern reliabilitet. Indikatorerna som utgör skalan i undersökningen ska vara pålitliga och brister går att hitta genom att leta fram korrelationer. Den tredje och sista faktorn handlar om interbedömarreliabilitet. Som observatör gäller det att vara överens om samma tolkning. Annars finns det risk för brister i resultaten (Bryman, 2018).
Anledningen till att studien har tre lokala medier och tre rikstäckande medier är för att bygga på ett representativt urval av medier så att inte tillfälligheter påverkar resultatet. Undersökningen har hög reliabilitet då mätningarna är korrekt gjorda i den kvantitativa innehållsanalysen. Urvalet av artiklar från den kvalitativa textanalysen är inte representativt då det enbart är tre artiklar som valts ut. Artiklarna är betydelsefulla för analysen och stödjer studiens slutsats men eftersom det endast är tre artiklar som analyseras, kan den delen ha
en lägre reliabilitet. Den kvantitativa analysen utgår ifrån ett tydligt kodschema med
beskrivande variabeldefinitioner och koncisa frågor. Tolkningsutrymmet i frågorna är därför så litet som möjligt och det gör att vår analys uppnår en hög reliabilitet.
Validitet innebär att man har undersökt det man vill granska. Forskare som använder sig av kvalitativa metoder använder sig av begreppen trovärdighet, rigorösitet och tillförlitlighet istället för validitet (Nixon & Power 2007; Patton 2002). Validitet är ett begrepp som har att göra med om ett mått för den givna frågeställningen verkligen mäter frågeställningen i sig. (Bryman, 2018). Validitet kan stärkas om den valda metoden i en undersökning stämmer bra överens med syftet och att studien svarar på det som man ställer frågan om. Alltså kan man ställa sig frågan om vår analys av 130 publikationer ifrån olika sorters medier kan besvara frågan om hur rapporteringen av dubbelmordet i Sätra skiljer sig i de lokala- och
rikstäckande medierna? Vår studie lägger grund för validitet genom de frågeställningar, den metod och forskning samt de teorierna som vi har valt fram.
5.6 Metoddiskussion
Den kvalitativa delen av studien bygger på tre artiklar från tre olika tidningar: lokaltidningen Mitt i, rikstäckande morgontidningen Dagens Nyheter och rikstäckande kvällstidningen Ex-pressen. Den kvantitativa delen analyseras utifrån samma tidningar som den kvalitativa de-len har, men här tillkommer också SVT Nyheter Stockholm och den lokala tidningen Stock-holmDirekt. Även TV/Video inslag från SVT Nyheter, Aftonbladet TV och Expressen TV finns med i den kvantitativa delen.
Ett problem med den kvantitativa innehållsanalysen är att det representativa i innehållet går miste. Variabeln aktörer som används för att mäta i hur många artiklar/inslag olika aktörer framkommer som mest. Om polisen framkommer tre gånger och en politiker en gång, i samma publikation, har variabelvärdet polis valts. Problemet där ligger i att politikernas röst inte presenteras och det dras generella slutsatser om att polis är den aktören som störst i innehållet. Utan att nämna om att det även finns andra aktörer med i bilden. Det kan i sin tur leda till att validiteten i vår studie brister. Vi anser dock att det är viktigt att lyfta den aktör som framkommer mest i de enskilda publikationerna. Den begränsningen hjälper oss att dra snabba slutsatser och hitta jämförelser kring de medierna som vi har valt att undersöka.
En svaghet i en innehållsanalys är att ha interna kodare och utvärderare då det kan finnas en eventuell brist på trovärdighet i andras ögon. Det är viktigt att interna utvärderare har en likadan tolkningsbakgrund. Eftersom det endast är dem som har varit delaktiga i
genomförandet och dragit slutsatser, kan våra resultat brista i trovärdighet hos andra observatörer. För att säkerställa att vi är överens och tolkar innehåll likadant har vi
genomfört en pilotstudie och utgått ifrån metaforer, faktafel och aktörer. Då kunde vi se att vår kodbok till vår kvantitativa del behöver utvecklas med tydligare beskrivningar.
Exempelvis behövde vi förklara innebörden av en metafor så att det inte skulle blandas ihop med en liknelse. En annan svaghet är att trots att innehållsanalysen är en transparent forskningsmetod, kan den ändå inte ge oss svaren på varför-frågor. Studien har därför valt att kombinera resultat från innehållsanalysen med en textanalys som hjälper att tolka formen och innehållet på materialet. Den kvantitativa ger oss svar på vad som gestaltas i de lokala och rikstäckande medierna. Men det förklarar inte varför. Den kvalitativa delen kan ge oss svar på varför skribenterna exempelvis har valt att ha med en viss typ av känslometafor. Vi har då tolkningsutrymme för vilken nyhetsvärdering som ligger bakom nyheten samt hur journalisten har valt att gestalta den.
Den kvalitativa textanalysen bygger på tolkningar av texter. Utgångspunkten i urvalet ligger i att analysera varje typ av tidning, för att få en representativ bild av rapporteringen.
Artiklarna som valts ut har mest antal tecken, för att kunna analysera så mycket innehåll som möjligt. Svagheten där ligger i att två av tre artiklar publiceras i april medan den tredje publicerades i december. Alltså skiljer sig den tredje artikeln från resterande då händelseförloppet hann utvecklas och nådde sitt slut. Mordet inträffade i april 2019, i december hann rättsmålet ta slut i tingsrätten. Artikeln som skrevs i december kan ha en mer bekräftad bakgrundsfakta ifrån händelsen och det är därför kanske inte helt rättvist att vi har valt att jämföra just dessa tre artiklar.
6. Resultat
I följande kapitel redovisas resultatet av undersökningen från den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textanalysen.
6.1 Kvantitativ innehållsanalys
Det totala antalet analysenheter uppgick till 130 publikationer, fördelat mellan de olika lokala och rikstäckande medierna enligt Tabell 1, som finns i kapitel 5.3. Av dessa står Mitt i för 28 % av det totala antalet publikationer. Följt av StockholmDirekt (21%), SVT Nyheter Stockholm (17%), Aftonbladet (15%), Expressen (13%) och Dagens Nyheter (6%). I tabell 2, nedan, är en sammanställning av hur lokala medier har valt att gestalta dubbelmordet i form av språk i både antal och procent. I tabell 3, nedan, är en sammanställning av de
rikstäckande medierna.
6.1.1 Lokala och rikstäckande medier
En av frågeställningarna var hur skiljer sig rapporteringen av en lokal händelse i de olika mediekanalerna. I tabell 2 och tabell 3, nedan, visar resultatet att rapporteringen mellan de lokala och rikstäckande medierna skiljer sig i språket. De lokala medierna använder sig av metaforer i 42% av sina publikationer, samtidigt som det förekommer endast i 7% av de rikstäckande medierna. En av vanlig metafor som förekom var om känslor, exempelvis att blomhavet växer.
När det gäller värdeladdade ord är det tydligt att både de lokala och rikstäckande medierna använder värdeladdade ord i mer än hälften av sina publikationer. Dock förekommer det 78% i de rikstäckande medierna och de mest angivna orden var: kriminella, förnedrade, avrättade, ihjälskjutna, livlösa och hämndmord.
I beskrivningarna av offren går det att se att de lokala och rikstäckande medierna även här tar upp det i mer än hälften av sina artiklar. De beskriver hur deras kroppar hittades, att de umgåtts i kriminella miljöer och vilket liv de levde. Beskrivningarna av de misstänka/åtalade såg ungefär densamma ut men här nämns de 41% respektive 40%. I medierna skrevs det främst om deras tidigare brottsregister innan dubbelmordet och att de var barndomsvänner till offren.
Tillskillnad från beskrivningarna av offren och de misstänkta/åtalade så fanns det knappt beskrivning av de anhöriga i medierna. De lokala medierna stod för 11% medan de rikstäckande enbart hade 4%.
Tabell 2 – Antal gånger valda variabler inom språk nämns i de lokala medierna (Mitt i, Direktpress och SVT Nyheter Stockholm).
Tabell 3 – Antal gånger valda variabler inom språk nämns i de lokala medierna (Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter).
Mitt i Direktpress SVT Nyheter Stockholm 0 5 10 15 20 25
Språkvaribaler (Lokala medierna)
Metaforer Värdeladdade ord
Beskrivningar av offer Beskrivningar av de misttänka/åtalade Beskrivningar av de anhöriga
Expressen Aftonbladet Dagens Nyheter 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Språkvaribaler (Rikstäckande medierna)
Metaforer Värdeladdade ord
Beskrivningar av offer Beskrivningar av de misstänkta/åtalade Beskrivningar av de anhöriga
6.1.2 Aktörer
Den andra forskningsfrågan skulle undersöka vilka aktörer som kommer mest till tals och citeras mest. Den valda variabeln har delats upp de i två olika tabellerna 4 och 5, nedan, för att få ett så tydligt resultat som möjligt. I 36 publikationer (28%) framkommer det inga aktörer som kommer till tals, respektive 45 publikationer (35%) där aktörer citeras. Följt av åklagare som kommer till tals i 30 publikationer (23%) och citeras i 35 publikationer (27%).
Tabell 4 - Antal aktörer som kommer till tals i respektive media.
11 10 1 5 5 1 3 3 7 1 4 5 11 9 6 2 7 1 M I T T I D I R E K T P R E S S S V T N Y H E T E R S T O C K H O L M E X P R E S S E N A F T O N B L A D E T D A G E N S N Y H E T E R
AKTÖRER SOM KOMMER TILL TALS
Tabell 5 - Antal aktörer som citeras i respektive media.
6.1.3 Källor
Utöver språket i rapporteringen skulle studien undersöka om de förekom pålitliga eller okända källor samt om det fanns faktafel i publikationerna. I tabell 6, nedan, förekommer det både pålitliga och okända källor i 29 publikationer (22%). Variabelvärdet okända källor har använts när ingen källa har nämnts i publikationen. 73% av alla publikationer använder sig av pålitliga källor vilket visar på mediernas trovärdighet i rapporteringen.
Tabell 6 - Antal gånger det förekommer eller inte förekommer källor i publikationerna.
6 11 2 5 5 4 2 2 7 2 4 1 17 9 9 1 8 4 M I T T I D I R E K T P R E S S S V T N Y H E T E R S T O C K H O L M E X P R E S S E N A F T O N B L A D E T D A G E N S N Y H E T E R
AKTÖRER SOM CITERAS
Åklagare Polis Ingen
Mitt i Direktpress SVT Nyheter Stockholm
Expressen Aftonbladet Dagens Nyheter 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Källor
6.1.4 Faktafel
I tabell 7, nedan, har studien undersökt om det förekommer faktafel i de olika medierna. Det kan vara alltifrån fel ålder till fel tolkning av rapporteringen. I de rikstäckande medierna fanns det inte många faktafel, det var endast 7 av 45 publikationer (16%). Då var alla
antingen felaktig ålder på ett av offren eller en av de misstänka. De lokala medierna stod för 29 faktafel i sina 85 publikationer (34%). Alla var felaktig ålder.
Tabell 7 – Antal gånger det förekommer felaktig ålder i publikationerna.
6.1.5 Vinkel
Den sista variabeln valdes för att undersöka vilken vinkel artikeln/inslaget är skapad ur. Vinkeln har utgått ifrån rubriken och ingressen i de olika artiklarna, i inslaget fokuset legat på om de har använt sig av värdeladdade ord. I tabell 8, nedan, står vinkeln brott för 65% av alla publikationer. De rikstäckande mediernas rapportering dominerades av 86%, vara endast 6 (13%) publikationer hade vinkel informerande. Utgångspunkten i nyheter från
miljonprogrammet handlar om kriminalitet och sociala problem. De lokala medierna hade tillskillnad från de rikstäckande 11 artiklar (13%) med vinkeln hjälteinsats och politisk kritisk. Där de lyfta fram de lokala hjältarna samtidigt som de kritiserade politikerna för brist på stöd. Även i de lokala medierna dominerades publikationerna av vinkeln brott (54%) men det fanns betydligt fler med vinkeln informerande (33%).
Felaktig ålder
Tabell 8 – Antal vinklar som förekommer i publikationerna.
6.2 Kvalitativ textanalys
Resultatet från den kvalitativa analysen utgår ifrån tre olika artiklar. En från lokaltidningen Mitt i, en från Dagens Nyheter och en från Expressen. Textanalysen resulterade i 6 olika un-derkategorier:
• Den första kategorin utgår ifrån vilken typ av vinkel som artikeln är skriven ur och vad det ger för känslor till läsaren.
• Den andra kategorin utgår ifrån vilka värdeladdade ord som används och hur de för-stärker innehållet.
• I kategorin beskrivningar noteras om hur offren och de misstänkta gestaltas. • Eftersom studiens andra forskningsfråga fokuserar på aktörer, noteras även
fram-ställningen av dessa. Exempelvis om dem citeras eller kommer till tals.
• Den femte kategorin, faktafel, undersöker om det finns några felaktiga fakta. • Den sista kategorin, källor undersöker vilka källor som framkommer i artiklarna.
För att göra det enkelt för läsaren har artiklarna som analyserats namngetts till artikel 1, 2 och 3. Artikeln Ljusen brinner ännu efter dödsskjutningarna från lokaltidningen Mitt i (2019) får namnet artikel 1. Artikeln Mordutredaren: Jag har aldrig sett något liknande från den rikstäckande morgontidningen Dagens Nyheter (2019) blir artikel 2. Den sista artikeln De två
18 6 15 20 11 15 0 0 0 2 1 0 2 2 2 10 12 6 0 0 0 4 3 1 Antal publikationer: 130
Vinkel
männen satt lutade mot väggen - skjutna i huvudet från kvällstidningen Expressen (2019) be-nämns artikel 3.
Resultaten sammanfattas i underrubrikerna nedan. Här jämförs likheter och skillnader mel-lan de samtliga artiklar under samma rubrik. Fokuset ligger på hur artiklarna skiljer sig från ett lokalt- och riksmedier perspektiv.
6.2.1 Vinkel
Gemensamt för alla artiklar är att de alla är nyhetsartiklar och har stor fokus i sensation och avvikelse i sin nyhetsvärdering. I artikel 1 är det lokalborna som berörs av händelsen. De ifrå-gasätter politikernas frånvaro och uttrycker mycket oro efter det inträffade dubbelmordet. En stark känsla av samhörighet utstrålas utifrån invånarnas citat som ger förslag på hur kri-sen kan behandlas.
I artikel 2 sätts vinkeln från ett mycket mer formellt och informativt perspektiv. Förutom att dubbelmorden liknas som vid mexikanska kartellmord, ställer man även om fokuset på för-ortsområden Sätra. Skribenten bygger upp ett tydligt samhällsproblem.
I artikel 3 framkommer de unga männens kroppar som “fynd”. Skribenten målar upp händel-sen som en pågående problematik i Stockholms förorter och nyheten fokuserar inte bara på dubbelmordet, men också andra brott och polisens genombrott i andra utredningar.
Det är mycket tydligt att artikel 1 ger en “vi” känsla då den är skriven av en lokaltidning. In-nehållet är positivt trots att händelsen i sig inte är positiv, vilket kan fortsättningsvis bekräfta Nord och Nygrens tidigare analys kring medieinnehållet av bilden om Storstockholm i medi-erna (2012). Artikel 2 och 3 ger en mindre positiv bild av nyheten. I artikel 2 problematiseras platsen Sätra medan artikel 3 målar upp Sätra som en s.k. “medieskugga”.
6.2.2 Värdeladdade ord
Alla artiklar har använt sig av värdeladdade ord. I artikel 1 används orden: sönderslagna, ihjälskjutna, kriminella och gängen. Orden “sönderslagna”, “kriminella” och “gängen” an-vänds i samband med en replik av elitkällor. Ordet “ihjälskjuten anan-vänds i samband med be-skrivningen av mordet och tolkas som en förstärkning av en skjutning. Ordet kan egentligen
ersättas med att någon har skjutits till döds, att använda sig av uttrycket “ihjälskjuten” ger känslan av att det är flera skott som har avlossats och påträffat ett objekt.
I artikel 2 förekommer totalt sju värdeladdade ord: kartellmord, tystnadskultur,
gangesterområde, utsatta, narkotikahandel, chockvåg och kriminella. Tre av dessa används i samband med uttal av polisen. Ytterligare två är utskriven av journalisten själv men anges polis som källa. Ordet “utsatta” skrivs ut i citationstecken ihop med en beskrivning av vad or-det betyder. “Brutala” beskriver or-det inträffade moror-det och ger läsaren en uppfattning av hur våldsamt och omänskligt mordet var. “Chockvåg” är det enda värdeladdade uttrycket där journalisten själv tar en ställning för att beskriva hur dubbelmordet har påverkat det svenska landet.
I artikel 3 använder skribenten orden: kriminella nätverk, yngling och brutala. Det första or-det används i samband med okända källor som bekräftar att offren har tidigare rört sig i kri-minella nätverk i Bredäng. Det andra ordet används i samband med misstankar i ett annat rättsfall då en grupp individer ska ha kidnappat en yngling från tunnelbanan till en vind i Bre-däng. Yngling ger en känsla av nedtryckning och nedvärdering. Ordet “brutala” används i ar-tikeln vid två tillfällen. Först när en pappa till ett av offren uttrycker sin ledsamhet och sorg och senare av skribenten själv när hen beskriver mordet. Likaså som i artikel 2 anses “bru-talt” som ett grovt uttryck av något som kan tolkas som hänsynslöst. Det känns dock mer ob-jektivt att använda det efter att en aktör har uttryckt det själv.
Enligt tidigare forskning förekommer det en stor dominans av elitkällor inom
lokaljournalistik. I artikel 1 och 2 förekommer källor som polis och inrikesminister som står uttryckt värdeladdade ord. I samtliga artiklar har skribenterna tagit ställning och använt sig av värdeladdade uttryck eller refererat till okända källor.
6.2.3 Beskrivningar
Beskrivningarna av offren finns i artikel 1 och artikel 2. Kriminologen Christie (1986) menar på att det finns vissa specifika egenskaper för att kunna utmärka ett idealt brottsoffer. Off-ren i dubbelmordet i Sätra kan inte kategoriseras som ideala brottsoffer då de inte fyller nå-gon av kriterierna. I artikel 2 beskrivs offrens relation tydligt till gärningsmännen. 18-åriga
offret hade en dispyt med en av gärningsmännen om vem som skulle styra droghandeln i Sätra. Mordet på offret var ett sätt att visa vem som står högst upp på makthierarkin.
Tidigare forskning inom mediekultur och identitet menar att en kritisk tolkningsstrategi byg-ger på antagandet att den som talar, skriver eller producerar olika typer av texter - aldrig har full översikt över de betydelser som den producerade texten bär med sig (Gripsrud, 2002). Offerstatusen tas ifrån offren och fokuset ligger istället på offren är en del av ett pågående samhällsproblem. Då menar vi att problemet kring skjutningarna är vad som bär tyngst i arti-keln. Samtidigt som artikel 1 inte väljer att ta upp det utifrån den vinarti-keln. De väljer att skriva om offret som skulle ta studenten inom en månad. En till ung man som har mist sitt liv under fruktansvärda förhållanden.
Artikel 2 och 3 har en gemensam beskrivning av offren som framkommer i hur deras kroppar hittades. De hittades i en källare lutandes mot väggen med skott i huvudet och överkroppen. Medierna bidrar till att definiera verkligheten omkring oss, därmed också definiera vilka vi är (Gripsrud, 2002). De rikstäckande medierna får mottagaren att bilda en slags uppfattning om offren. Men samtidigt var de själva står och under alla omständigheter inte vill vara eller bli. När vi sorterar intrycken från våra medmänniskor och från medierna gör vi oss uppfattningar om likheter och skillnader mellan oss själva och de andra.
6.2.4 Aktörer
Följande aktörer förekommer i respektive artikel: Artikel 1:
Socialborgarrådet Jan Jönsson, sätrabon Michel Gezelius, stadsdelens fältassistenter, Skär-holmens församling, ordningsvakten Sebastian Kallander, polischefen Manne Jönsson och inrikesministern Mikael Damberg.
Artikel 2:
Pappan till ena offret, inrikesministern Mikael Damberg, mordutredaren Torsten Alm, poli-sen, Stockholms stad (stadsdelen), sätrabon Lena Ölander, föreningsansvarige Grace Caspers från Sätra Kidz, åklagaren Daniel Insulander och advokaten Diyar Bedighagoglu.
Artikel 3:
Polisen, en anhörig till offren och kammaråklagaren Lisa Collste.
I artikel 1 ges det ett brett perspektiv från flera olika lokala håll. Här får flera aktörer som an-går Sätra vara verksamma. I artikel 2 förekommer ett lokalt perspektiv men också ett uttal från en anhörig. Det målar upp en personlig insyn och ger bredare överblick. I artikel 3 före-kommer det endast tre aktörer, här är även kammaråklagaren involverad.
Gemensamt för samtliga artiklar är att polisen är en förekommande aktör. I artikel 1 framför polisen att det inträffade dubbelmordet inte kan drabba vem som helst. Informationen som polisen då ger, är riktad mot lokalborna och tolkas som en försäkran om att det inte finns an-ledning till oro. I artikel 2 uttrycker polisen att mordet liknar ett mexikanskt kartellmord. Po-lisen har aldrig sett något liknande och berättar att det här är en konsekvens om man går emot de som styr i kriminella nätverk. I Sätra sker det öppen narkotikaförsäljning och det på-verkar tryggheten på platsen. Här målar man upp en negativ bild av den s.k. medieskuggan. Dominansen kring brott och de sociala problemen som utspelar sig långt ifrån stadskärnan är tydliga. I artikel 3 framkommer polisen som informerande aktör. Skribentens röda tråd om att dubbelmordet kan ha med kidnappningen i Bredäng att göra, dementeras av polisen. Fal-len har ingen koppling med varandra.
6.2.5 Faktafel
I artikel 1 och 3 förekommer det fel ålder på ett av offren. I artikel 1 är den ena killen 19 år och i artikel 3 är samma kille 20 år. I undersökningen är det ett faktafel som har förekommit i många av publikationerna. Artikel 2 har skrivit den rätta åldern som är 21 år. Den största delen av journalistens arbete är faktainsamlandet. Denna variabel var svår att undersöka då vi inte hade en särskild metod för att se om informationen stämmer eller inte. Främst för att vissa artiklar publicerades direkt efter morden och det inte fanns tillräckligt med fakta kring dubbelmordet. Vi tyckte dock att det ändå var relevant för studien att undersöka om det fanns eventuella faktafel.
6.2.6 Källor
I artikel 1 finns tydliga källor i form av förstahandskällor av personer från förorten Sätra. Arti-keln börjar med en beskrivning om minnesstunden för offren. Källan har en tendens, den har ett intresse av att ge en viss bild av verkligheten. Skribenten har valt att skriva om ett Sätra i sorg till skillnad från de andra artiklarna. Som läsare får man direkt en känsla av att det är en primärkälla för att skribenten intervjuar människor på plats. Artikel 1 blir direkt mer trovär-dig och visar att skribenten har ansträngt sig för att höra historien, här ligger den stora skill-naden i en lokal tidning och en rikstäckande.
I artikel 2 framkommer betydlig information om offren och gärningsmännens relation. Källan bakom informationen är en poliskälla “med god insyn” som skribenten väljer att skriva. Käll-kritik är nyckeln när det kommer till snabba publiceringar på nätet. En av de källkritiska prin-ciperna är äkthet, källan ska vara det den utger sig för att vara. Vad som framgår i artikeln är att det är en polis som har koll på utredningen. Vilken hen faktiskt gör då källan kan stå för sig själv och inte är ett referat av en annan källa. Poliskällan har en tendensfrihet, hen ger ingen falsk bild av verkligheten utan säger som det är. Det förstås när skribentens infallsvin-kel byts från dubbelmordet till kriminalitet. Poliskällan står fast vid att Sätra faktiskt inte är ett “gangster område”.
Artikel 3 använder sig av okända källor vilket inte gör artikeln trovärdig. Grundregeln i källkri-tik är om man misstänker att en källa är tendentiös måste den kompletteras med minst en annan källa med motsatt tendens för att uppgiften ska anses vara trovärdig. Expressen an-vänder sig av “enligt uppgifter” när de refererar. Utöver det kopplar de dubbelmordet till en brutal kidnappning, som de senare nämner har ingen koppling.
7. Analys
I följande kapitel redovisas den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textana-lysen.
7.1 Kvantitativ innehållsanalys
Hur skiljer sig rapporteringen av en lokal händelse i de olika mediekanalerna?
Den kvantitativa innehållsanalysen uppgår till 130 publikationer från både lokala och rikstäck-ande medier. Mitt i stod för 36 artiklar, alltså 28 % av det totala antalet publikationer. Följt av StockholmDirekt (27 artiklar, 21%), SVT Nyheter Stockholm (12 artiklar och 10 inslag, 17%), Aftonbladet (17 artiklar och 3 inslag, 15%), Expressen (9 artiklar och 8 inslag, 13%) och Dagens Nyheter (8 artiklar, 6%). De lokala medierna har publicerat nästan dubbelt så många publikat-ioner, vilket syns i resultatet. Rapporteringen mellan de olika mediekanalerna skiljer sig stort utifrån hur de beskriver offren och hur de gestaltar dubbelmordet i form av språk. 11 olika variabler användes i undersökningen för att kunna karakterisera innehållet och undersöka hur de olika mediekanalerna skiljer sig.
Sätt till språk finns en tydlig skillnad mellan de olika mediekanalerna. De lokala medierna väljer att använda sig av metaforer för att beskriva ett Sätra i sorg. ”Blomhavet växer på minnesplat-sen och sorgen är kvar. Offren hyllades i ceremonier och hela Sätra samlades för att sörja sina barndomsvänner och familj.” Medan de rikstäckande medierna valde att använda sig av vär-deladdade ord och lägga sitt fokus på kriminalitet och brott. Det nämns väldigt ofta att offren har umgåtts med personer i kriminella kretsar. Men även att ett av offren var underordnade till en av gärningsmännen. Många av de rikstäckandes källor till informationen om relationen mellan offren och gärningsmännen var enligt uppgifter till tidningarna. Vilket var information som inte är pålitlig då en primärkälla inte presenteras, det gör informationen mindre trovär-dig. Samtidigt som det ger tankar om en bakomliggande agenda som skribenterna vill fram-föra. Det har varit den stora skillnaden mellan de olika mediekanalerna, de lokala ger ett bre-dare perspektiv på dubbelmordet och hur sorgen har hanterats. Vi kan se att gestaltningen i de lokala medierna är episodisk. Medan de rikstäckande har haft en mer ensidig rapportering då fokuset har legat på en tematiskt gestaltning kring brott och kriminalitet.
Beskrivningarna av offren skilde sig mellan de olika mediekanalerna. De lokala medierna skrev enbart om var offrens kroppar hittades och att de hade legat döda i nästan ett dygn. De rikstäckande använda sig av värdeladdade ord som: brutala, avrättningsliknande, tortyr, för-nedrade, livlösa och nakna. De beskrev i detalj hur deras kroppar hittades och hur många skott offren fick. Detta gav en känsla av skräck och en svartbild av förorten. Mordutredaren för fallet nämner att han har varit polis i 40 år och att han aldrig har sett något liknande. Mordutredaren väljer även att jämföra dubbelmordet med mexikanska kartellmord utifrån tillvägagångssät-tet. De rikstäckande medierna har valt att gestalta dubbelmordet både tematiskt och diskt. Men majoriteten av publikationerna fokuserade på att gestalta kriminalitet som episo-diskt, de var snabba på att konstatera att dubbelmordet inte bara var ett mord. En av artik-larna hade titeln “Nytt dödsoffer i det ökade våldet i södra Stockholm ” vilket indikerar vinkeln direkt. Det handlar om det ökande våldet som förknippas med brott och kriminalitet.
I och med att vinkeln brott dominerade framförde de rikstäckande medierna en tydlig bild av vad de ville förmedla, detta är vad som pågår i förorterna. I artikeln Här besöker mördarna krogen - minuter efter dubbelmordet skriver Expressen ut mördarna redan i sin rubrik. Vilket visar vart de står i sitt omdöme. De åtalade hade inte blivit dömda när artikeln publicerades. En annan variabel var faktafel och det var de lokala medierna som gick ut med fler faktafel än de rikstäckande. Där stod Expressen för alla faktafel som tidigare nämnt handlade det om fel ålder på antingen ett av offren eller de misstänkta.
Vilka aktörer kommer till tals och citeras i respektive medium?
Den aktören som kom mest till tals och som citerades mest i mediet Aftonbladet var åklagare. Eftersom den kvantitativa analysen innehöll svarsalternativ “ingen” är det därför även rele-vant att nämna att i Aftonbladet var det alternativet som mest framträdande. 7 (35%) av 20 publikationer hade ingen aktör som kom till tals. 8 (40%) av 20 hade ingen aktör som citerades. Man kan därför säga att mellan 35–40% hade ingen aktör i Aftonbladets publikationer. Men den aktör som dominerade och kom mest till tals/citerades mest i Aftonbladet var åklagare. Samma aktör tog störst plats även i Expressen, Mitt i och Direktpress. Av 17 Expressens publi-kationer, hade 25 % åklagare som aktör som kom mest till tals och/eller citerades mest. Me-diet Mitt i hade 11 publikationer (31%) där polis kom till tals och 11 publikationer (31%) där
ingen aktör kom till tals. I Direktpress hade 38 % av alla publikationer, aktören åklagare som kom till tals. I 11 (41%) av alla 27 Direktpress publikationer citeras polisen.
I medierna DN och SVT var aktören polis störst. Polisen kom till tals i 5 (63%) av 8 Dagens Nyheters publikationer. I 4 (50%) av dessa 8 publikationer var polis också den som citerades mest. I SVT Nyheter Stockholm kom polis till tals och/eller citerades i 7 (32 %) av 22 publikat-ioner. Ca 42% (9 av 22) hade ingen aktör som citerades i SVT Nyheter Stockholm.
7.2 Kvalitativ textanalys
Den första artikeln som analyserades är nyhetsartikeln Ljusen brinner ännu efter dödsskjut-ningarna i lokaltidningen Mitt i, artikel 1. Nyhetsvärderingen i denna artikel har sin största utgångspunkt i sensation och avvikelse. Det oväntade inträffar i förorten Sätra, där två unga män mördas och det återspeglar en sensationsnyhet för lokalborna. Något likt denna kaliber på mord har aldrig skett i Sätra. Lokaltidningen Mitt i har även en närhet i nyhetsvärderingen då Mitt i Söderort Skärholmen ligger geografiskt nära området.
Artikeln vinklas på ett känslosamt sätt och fokuserar mycket på sorg. Till exempel nämns det i artikeln att ett av offren, 18 åringen, skulle ta studenten månaden efter dubbelmordet inträf-fade. Här används 18-åringens offerstatus för att göra det känsligt för läsaren. Sätra är i sorg och “blomhavet växer vid minnesplatsen”, här används en metafor för att gestalta den väx-ande sorgen. Sorgen bland Sätraborna framkommer minst lika tydligt. De har aldrig varit med om något liknande och försöker bearbeta dubbelmordet. För att kunna bearbeta det har Sätraborna efterlyst stöd från riksnivå. Inrikesministern Mikael Damberg kommer till tals där han uttrycker sig om att det inte längre går att acceptera läget utan nu måste “gängen” tryckas tillbaka. En elitperson tar plats i artikeln och pekar på att läget inte är acceptabelt och att det måste göras något åt det. Damberg väljer att använda ordet “gängen” som är ett värdeladdat ord och senare i artikeln nämner han att det handlar om kriminella miljöer. Nu har händelsen inte bara sitt fokus på lokalnivå utan även på en riksnivå. Detta förstärker känslan av en tema-tisk gestaltning då den enskilda händelsen sätts i större sammanhang där skjutningar är ett samhällsproblem och kräver åtgärder. I slutet på artikeln har skribenten lagt till en faktaruta,
