VÅRDNADSHAVARES
DELAKTIGHET I
FÖRSKOLANS UTBILDNING
En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av vårdnadshavares delaktighet
CAMILLA LIJEDAHL LINA NAZAR
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Pernilla Kallberg Examinator: Tuula Vuorinen
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurs kod PEA 098 15 hp
Termin 7 År2020
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Camilla Liljedahl och Lina Nazar
Vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning
En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar om vårdnadshavares delaktighet
Parent`s participation in preschool education
A qualitative study on preschool teachers' descriptions of parental participation
Årtal 2020 Antal sidor: 25
_______________________________________________________ Studien beskriver förskollärares perspektiv på vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet visar att
förskollärarna arbetar för att skapa goda relationer med vårdnadshavare för att få dem delaktiga i barnens utbildning. I resultatet framkommer att det kan vara utmanande att få alla vårdnadshavare delaktiga på grund av kulturella, sociala och språkliga skillnader. Slutsatsen är att förskollärarna använder olika verktyg för kommunikation mellan hem och förskola där samtalet får en betydelsefull roll. Samtal mellan förskollärare och vårdnadshavare kan leda till samförstånd över barnets utbildning och utveckling i förskolan.
_______________________________________________________
Nyckelord: delaktighet, förskola, förskollärare, kommunikation, relationer, vårdnadshavare
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 1 1.2 Begreppsdefinitioner ... 2 1.3 Uppsatsens disposition:... 2 2 Bakgrund ... 32.1 Delaktighet och demokrati i förskolan ... 3
2.2 Styrdokument ... 3
2.3 Litteratursökning ... 4
2.4 Tidigare forskning ... 4
2.4.1 Samtal skapar relationer ... 4
2.4.2 Utmaningar med delaktighet ... 5
2.4.3 Att bjuda in till delaktighet ... 6
2.5 Habermas kommunikationsteori ... 7
3 Metod ...8
3.1 Forskningsdesign ...8
3.2 Datainsamlingsmetod ...8
3.3 Urvalsmetod... 9
3.4 Genomförande och databearbetning ... 9
3.5 Analysmetod ... 10
3.6 Etiska aspekter ... 10
3.7 Tillförlitlighet ... 11
4 Resultat ... 12
4.1 Beskrivningar av möjligheter och utmaningar med vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning ... 12
4.1.1 Möjligheter till kunskapsutbyte och engagemang ... 12
4.1.2 Att skapa goda relationer ... 12
4.2 På vilka sätt beskriver förskollärare att det bjuds in till delaktighet
mellan hem och förskola? ... 15
4.2.1 Formella och informella möten ... 15
4.2.2 Digitala plattformar ... 15
5 Analys ... 16
5.1 Vårdnadshavares möjligheter till delaktighet i förskolans utbildning .. 16
5.2 Olika utmaningar i arbetet med delaktighet ... 17
5.3 Olika sätt att bjuda in vårdnadshavare till delaktighet i förskolans utbildning ... 18
6 Diskussion ... 20
6.1 Metoddiskussion ... 20
6.2 Resultatdiskussion ... 20
6.2.1 Att skapa möjligheter för vårdnadshavares delaktighet ... 20
6.2.2 Utmaningar kring vårdnadshavares delaktighet... 21
6.2.3 Förskollärarnas olika sätt att bjuda in ... 23
6.3 Slutsats ... 24
6.4 Studiens relevans för förskolläraryrket ... 24
6.5 Fortsatta studier ... 25
Referenslista ... 26
Bilaga 1 ... 28
Bilaga 2 ... 29
1 Inledning
Diskussionen om vårdnadshavares delaktighet i förskolan har varit aktuell sedan läroplanen för förskolan 1998 introducerades. I den senaste reviderade läroplanen för förskolan 2018 är det än mer tydligt att förskollärare ska skapa möjligheter till
vårdnadshavares delaktighet vid utvärdering av förskolans utbildning (Skolverket, 2018). Förskollärare möter många olika vårdnadshavare med olika bakgrunder och
förutsättningar, förskolan kan därmed vara en plattform för demokratiska värdegrunder. I OECD:s (2017), organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling,
sammanställning framkommer att samspel mellan vårdnadshavare och förskola gynnar barnets senare utbildning och sociala utveckling.
Förskolan ska ge vårdnadshavare möjligheter till deltagande och inflytande i förskolan, som ett uttryck för demokrati och rättigheter (Tallberg Broman, 2013). Dessutom är vårdnadshavares delaktighet en väg till att stödja barns utveckling, lärande och välbefinnande från tidig ålder (Tallberg Broman, 2013). Därmed lyfts vikten av att förskolan strävar efter att bli mer införstådda med vårdnadshavares erfarenheter och synpunkter, liksom vårdnadshavarna med förskolans ambitioner och mål.
Ett sätt att skapa goda relationer kan vara att förskollärare bjuder in till deliberativa samtal. Englund (2016) har implementerat begreppet det deliberativa samtalet i skolverkets dokument. Deliberativa samtal ger utrymme för olika uppfattningar som diskuteras för att söka argument och skapa förståelse för varandras perspektiv. Under vårt arbete i förskolan, har vi mött många olika familjer med olika behov och förutsättningar. Vi har sett att det tar olika lång tid för förskollärare att skapa goda relationer till
vårdnadshavare och att det görs på olika sätt. Vi uppfattar att det blir problematiskt när förskolan ska arbeta likvärdigt men om det ändå beror på förskollärares förhållningssätt till vårdnadshavare som blir avgörande för deras delaktighet. Vi vill således undersöka förskollärares perspektiv på vårdnadshavares delaktighet. Vi vill också undersöka vilka möjligheter som skapas för att alla vårdnadshavare ska kunna känna sig delaktiga.
1.1 Syfte
Syftet med den här studien är att beskriva förskollärares perspektiv på vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning.
Frågeställningar:
• Vilka möjligheter och utmaningar beskriver förskollärare i arbetet med att stärka vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning?
1.2 Begreppsdefinitioner
Begreppet vårdnadshavare avser en som har det juridiska ansvar för barnets omvårdnad, trygghet och fostran samt företräder barnet i ärenden gentemot myndigheter (Skatteverket, 2020). Detta är en definition som fortsättningsvis används i vårt självständiga arbete.
1.3 Uppsatsens disposition:
Uppsatsen består av sex kapitel. I kapitel 2 ges en bakgrund till vårdnadshavares
delaktighet i förskolans utbildning. Inledningsvis redogör vi för delaktighet och demokrati i förskolans utbildning och hur ämnet tagits upp i styrdokument. Vi redogör för Habermas kommunikationsteori, där vi tolkar det kommunikativa arbetet med vårdnadshavares delaktighet. Vidare lyfter vi fram tidigare forskning som delas in i olika teman för att förtydliga olika aspekter av vårdnadshavares delaktighet.
Kapitel 3 beskriver metodurval, genomförande och Vetenskapsrådets fyra etiska forskningsprinciper samt trovärdighet och pålitlighet.
I kapitel 4 redogör vi för studiens resultat. Vi har delat upp kapitlet i olika teman utifrån vad som framkom i resultatet.
I kapitel 5 analyserar vi resultatet utifrån Habermas kommunikationsteori.
I kapitel 6 diskuterar vi vårt resultat och analys och besvarar våra frågeställningar. I slutsatsen synliggör vi den demokratiska värdegrunden som förskolan vilar på och hur förskollärare kan arbeta med vårdnadshavares delaktighet. Vi föreslår också vad fortsatta studier kan fokusera på.
2 Bakgrund
I detta kapitel kommer vi att lyfta fram delaktighet och demokrati i förskolan som en del av arbetet i förskolans utbildning. Vidare kommer vi att redogöra för vårdnadshavares
delaktighet i förskolan med hjälp av tidigare forskning, Habermas kommunikationsteori och styrdokument som belyser ämnet.
2.1 Delaktighet och demokrati i förskolan
Tallberg Broman (2013) beskriver att vårdnadshavares delaktighet dels är en förutsättning för demokrati och dels är ett stöd för barnets utveckling. Demokrati upprätthålls genom att människor känner sig delaktiga och utvecklar gemensamma värden och synsätt. Tallberg Broman konstaterar att förskolan möter många olika familjer som ska inkluderas i
samhället och att förskolan blivit en plattform för gränsöverskridande möten mellan hem och förskola. Gränsöverskridande innebär i detta sammanhang att vårdnadshavare bjuds in till att delta mer aktivt i förskolan och att förskolan i större utsträckning tar del av barns tillvaro utanför förskolan. Kultti och Pramling (2017) framhåller att förskollärare och vårdnadshavare kan ha olika sätt att se på förskolans syfte, men både parter är ändå intresserade av att skapa goda möjligheter för barnets utveckling oberoende vilka
erfarenheter och språk de bär med sig. Förskolan är en central plats för ett demokratiskt samhälle.
OECD (2017) pekar på att det, i de länder där samspel mellan vårdnadshavare och förskola brister, finns en ojämlikhet i samhället där barn till resurssvaga familjer blir mest
drabbade. OECD:s sammanställning visar att samspel mellan hem och förskola motiverar vårdnadshavare till att bli delaktiga i sitt barns utbildning både i förskolan och i senare skolutbildning. Resultatet visar också att förskolepersonal som aktivt arbetar med
resurssvaga familjer kan öka vårdnadshavarnas medvetenhet om vikten av utbildning för sitt barn eller att ge barnet förebilder i andra vuxna som arbetar inom förskolan.
2.2 Styrdokument
I förskolans läroplan (2018) står det att förskolan ska vila på demokratiska värdegrunder och att vårdnadshavare ska vara delaktiga i utvärdering och
uppföljning av förskolans utbildning för förbättrad måluppfyllelse (Skolverket, 2018). Det framgår dessutom i läroplanen att förskolan ska samarbeta på ett nära och
förtroendefullt sätt med hemmen och skapa bästa möjliga förutsättningar för att barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Skolverket, 2018). Samarbetet
karaktäriseras av närhet och förtroende, något som kan förstås bli uppbyggt genom samtal. Samtal som ett demokratiskt verktyg kan vara ett sätt att nå institutionella mål. Förskollärare främjar vårdnadshavares deltagande genom att bjuda in dem till samtal och ge möjligheter för dem att uttrycka sina synpunkter.
2.3 Litteratursökning
Vi har funnit studier, publicerade från år 2009 till 2019, som undersöker vårdnadshavares delaktighet i förhållande till förskollärares profession. Vår datasökning resulterade i fem vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling, som vi såg som relevanta för vår studie. För litteratursökning har vi i vår studie använt sökmotorn Google scholar och databaserna Diva, Swepub och Eric för att finna relevant litteratur och forskning som rör
vårdnadshavares delaktighet i förskolan. Vi har även sökt efter forskning i referenslistor från avhandlingar och vetenskapliga artiklar som vi hittade när vi genomförde en
kedjesökning. Dessutom har vi använt oss av ämnessökning via bibliotekets databas på Mälardalens högskola för att finna senare forskning om kommunikation mellan hem och förskola i förhållande till vårdnadshavares delaktighet. Vi har genomfört ett möte med en bibliotekarie för att få stöd att hitta relevanta artiklar. Vi har använt oss av både svenska och engelska sökord när vi sökte i databaserna, dessa var; förskola, föräldrar, delaktighet, digitala verktyg, digitalisering, kommunikation samt parents, pre-school, digital och communication.
2.4 Tidigare forskning
Studier som lyfter förskollärarens profession inom området för vårdnadshavares
delaktighet i förskolans utbildning är (Eckeskog, 2019; Löfdahl, 2014, Markström, 2011, Murray, Harrison & iazza, 2015, Tallberg Broman, 2009; Vuorinen, 2018). Studierna undersöker förskollärares förhållningssätt gentemot vårdnadshavares delaktighet i förskolan.
2.4.1 Samtal skapar relationer
I studierna Murray et.al (2015) och Markström (2011) framkommer att olika former av samtal skapar goda relationer mellan vårdnadshavare och förskollärare och främjar
delaktighet i förskolans utbildning. Samtalen kan till exempel ske i den dagliga kontakten i tamburen, i utvecklingssamtal och föräldramöten. Studierna visar att samtal skapar
relationer mellan förskollärare och vårdnadshavare som möjliggör ett gemensamt intresse för det enskilda barnets utveckling och lärande. I studien av Murray et.al (2015) som jämför vårdnadshavares delaktighet i förskola och skola, gjord i Australien, framkommer att förskolans arbete med att få vårdnadshavare delaktiga i verksamheten är effektivare än skolans. Skillnaden mellan förskola och skola sägs bero på att förskolan arbetar mer med att informera om barnets utvecklingsprocess och med att hjälpa vårdnadshavare att förstå sitt barns lärandeprocess i större utsträckning. Skolan fokuserar mer på resultat i form av betygssättning, det vill säga att mäta kunskap. Informationen i förskolan handlar mer om hur vårdnadshavarna kan stötta barnet hemma samt hur de kan bli involverade i
förskolans utbildning. Resultat från Murray et.al (2015) studie tyder på att
vårdnadshavares delaktighet i förskole- och skolverksamhet har positiva effekter på barns lärande och utveckling. Markström (2011) har i sin studie om förskolans utvecklingssamtal redogjort för skillnader mellan vårdnadshavares samtal i förskola och i skola, samtalen mellan vårdnadshavare och personal är mer förtroendefulla i förskolan och mer formella i
skolan. Att förskolan har mer förtroendefulla samtal kan bero på att vårdnadshavare lämnar och hämtar sitt barn varje dag medan skolan har barn som kan ta sig dit och hem själva vilket innebär att vårdnadshavare inte besöker skolan lika ofta. Resultaten från dessa studier visar att samtal mellan vårdnadshavare och förskollärare bygger upp relationer som ger möjligheter till delaktighet.
Delaktigheten kan också innebära att vårdnadshavare ställer högre krav på förskolans utbildning, vilket i sin tur ställer högre krav på förskollärarnas förmåga att förklara verksamhetens utbildning. Vuorinen (2018) visar i sin studie hur bristande
kommunikation kan bidra till att vårdnadshavare kan börja ställa fler krav och efterfråga mer insyn i förskolans utbildning. Därtill poängterar Tallberg Broman (2009) i sin studie om föräldradeltagande för inkludering och effektivitet, att ju mer insyn vårdnadshavare har i verksamheten desto högre krav kan de ställa på förskollärarna. Förskollärare behöver kunna kommunicera och argumentera för sin verksamhets måluppfyllelse och arbeta mer transparent. Ett transparent arbetssätt ger, enligt Tallberg Broman (2009),
vårdnadshavare insyn i förskolans verksamhet och skapar möjligheter för att delta utifrån ett mer demokratiskt och rättvist perspektiv. Vuorinen (2018) visar också på att
vårdnadshavare önskar bli informerade om underliggande idéer och syften med aktiviteterna på förskolan.
2.4.2 Utmaningar med delaktighet
Studier (Eckeskog, 2019; Murray et.al, 2015; Löfdahl, 2014) visar att det kan vara en utmaning för förskollärare att få alla vårdnadshavare att vara delaktiga i verksamheten. Det är dessutom en utmaning att upprätthålla relationer genom att skapa en miljö som uppmuntrar vårdnadshavare att uttrycka sina synpunkter i samtal med förskollärare. Löfdahl (2014) lyfter, i sin studie om förändrade relationer mellan lärare och
vårdnadshavare, att resultat från service-enkäter har visat att en del vårdnadshavare är missnöjda med kontakten mellan hem och förskola. Detta trots att förskollärare använder sig av veckobrev som en informationskanal mellan förskola och vårdnadshavare. Det beskrivs att förskollärare behöver använda olika professionella strategier för att kunna hantera olika relationer med vårdnadshavare. Två av de strategierna är distans- respektive närhetsstrategi. Enligt Löfdahl (2014) behöver förskollärare utveckla en förmåga att skapa distans genom att upprätthålla tillitsrelationer till vårdnadshavare, något som är en del av lärarprofessionen. Med tillitsrelationer menar Löfdahl (2014) att förskollärare till
vårdnadshavare förmedlar hur verksamhetens innehåll kopplas samman med läroplanen, samt informerar om förskolans fortbildningar och personalens engagemang. Genom att förskollärare informerar om sin kompetens skapas en strategi för att ge distans till vårdnadshavare så att förskollärarens professionella kompetens kan upprätthållas.
Närhetsstrategin innebär att förskollärare upprätthåller nära relationer till vårdnadshavare genom att presentera arbetslaget som en enig grupp och genom att beskriva förskolans aktiviteter. Löfdahl (2014) lyfter fram vikten av att förskollärare balanserar mellan att skapa distans och att skapa närhet till vårdnadshavare. För mycket distans kan leda till att vårdnadshavare byter förskola för att ha större möjligheter att påverka förskolans
kompisrelation mellan förskollärare och vårdnadshavare, det kan leda till att det blir svårt att till exempel genomföra känsliga samtal som kräver insatser från hem eller socialenhet. Murray et.al (2015) och Eckeskog (2019) belyser i sina studier att det finns utmaningar med att involvera vårdnadshavare som har en annan kulturell bakgrund, samt
vårdnadshavare som inte behärskar språket som används i förskolans utbildning. Murray et.al (2015) lyfter i sin studie om kommunikation mellan hem och förskola, att
vårdnadshavare med annat språk eller med annan kulturell bakgrund kan välja att distansera sig genom att endast vara delaktiga i hemmets aktiviteter och undervisning. Distansering kan även påverkas av att personal på förskolan kan tro att dessa
vårdnadshavare inte är intresserade av att delta i verksamheten och de lägger därmed inte energi på att få dem delaktiga. Samtidigt visar studien att de vårdnadshavare som har aktiviteter och lärande i hemmet är mer intresserade av att vara delaktiga i sitt barns förskola/skola. Det blir en utmaning för förskollärare att se över sina fördomar och skapa möjligheter till delaktighet för alla föräldrar. Därutöver visar Eckeskog (2019) i sin studie om kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap, att förskollärare
använder olika strategier för att kommunicera med vårdnadshavare som inte talar svenska. Förskollärare har enligt studien valt att skicka skriftlig information på engelska och har tolk vid utvecklingssamtalen, för att fler vårdnadshavare ska kunna bli delaktiga i förskolans utbildning. Studien visar också att vårdnadshavare som sällan dyker upp på kallade möten uppfattas som omöjliga att nå. Det är enligt Eckeskog (2019) en utmaning för förskollärare att få till synes ointresserade vårdnadshavare att vilja vara delaktiga i förskolans utbildning.
2.4.3 Att bjuda in till delaktighet
Vissa studier visar på att förskollärare använder olika tillvägagångssätt för att bjuda in vårdnadshavare till delaktighet i förskolans utbildning. Det kan vara via fysiska möten vid lämning och hämtning, via digitala verktyg, via utvecklingssamtal och föräldramöten. Eckeskog (2019) lyfter i sin studie att personalen använder sociala medier för att kommunicera med vårdnadshavare. Förskollärare lyfter upp praktiska frågor och förskolans pedagogiska innehåll för att skapa en gemensam förståelse för förskolans utbildning. Det kan till exempel vara e-post, vecko- och månadsbrev, lärplattformar,
bloggar, Facebook, Instagram, mobilapplikationer och webbplatser. Studien visar också att den digitala tekniken blir en positiv resurs när förskollärare tar initiativ till att använda den. En anledning till att förskollärarna använder digitala verktyg är att det kan vara tidskrävande att hinna informera allavårdnadshavare via fysiska möten. Eckeskog (2019) visar i sin studie både för- och nackdelar med digital information. Fördelarna är att
vårdnadshavare får möjlighet att ta del av digital information vid självvalda tidpunkter som är mindre stressade. Nackdelarna är att förskollärare inte kan utveckla och nyansera
informationen samt anpassa sig beroende på vårdnadshavares reaktioner och
förutsättningar. Vidare framkommer i studien att den digitala kommunikationen fungerar som komplement till fysiska möten. Enligt Löfdahl (2014) kan den digitala
envägskommunikation. Vårdnadshavare erbjuds inte att påverka förskolans utbildning, då de får informationen om vad som redan har gjorts i verksamheten i efterhand.
Markström (2011) ser utvecklingssamtalen som ett sätt att involvera vårdnadshavarna i förskolans utbildning. Utvecklingssamtalen fokuserar på barnets individuella utveckling och lärande i förskolans utbildning. Barn, vårdnadshavare och förskollärare är delaktiga på olika sätt inför utvecklingssamtal. När hem och förskola delar information om barnets utveckling i de två olika miljöerna bildas ett gemensamt intresse för barnets utveckling. Tanken är att samverkan mellan barnets två olika världar kommer att prägla
utvecklingssamtalet och att det kommer upplevas som mer personligt. Däremot sker
utvecklingssamtalet alltid utifrån ett institutionellt sammanhang där syftet med samtalet är att sträva efter olika, av förskolan, satta mål. Det som för förskolan ses som avvikande eller eftersträvansvärt förmedlas på ett sätt till vårdnadshavare genom förskollärares
frågeställningar och indirekt genom aktuella samhälls- och politiska frågor (Markström, 2011).
2.5 Habermas kommunikationsteori
Förskolan är en viktig samhällsbärare och ska främja en demokratisk värdegrund och bjuda in vårdnadshavare till delaktighet. Vi har därför valt att beskriva förskollärares perspektiv på vårdnadshavares delaktighet utifrån Habermas kommunikationsteori (1996) som fokuserar på samtal som ett verktyg för språklig kommunikation, vilket i sin tur ska leda till samförstånd och ett ökat demokratiskt deltagande. Vi har valt ut begrepp som kommunikativt handlande, som innebär ömsesidigt utbyte av talhandlingar mellan individer och som bidrar till fler möjligheter att komma till tals. Det förmedlande språket har relevans för hur makten fördelas mellan de personer som deltar i samtalet (Habermas, 1996). Människors olika åsikter kan lyftas i samtal för att kunna få till överenskommelser som alla blir delaktiga i. Det kan förstås som att kommunikativt handlande i förskolan kan ske mellan förskollärare och vårdnadshavare genom daglig kontakt i tamburen där
information om barnet från hem och förskola delas för att skapa en samverkan gällande barnets vistelse i förskolan. Ett mer djupgående kommunikativt handlande sker i
planerade möten som förskolan bjuder in vårdnadshavare till, exempelvis vid utvecklingssamtal och föräldramöten.
Begreppet rationalisering används utifrån Habermas (1996) teori om att
samhällsutveckling ska grunda sig på effektivisering av människans vardagsliv. Människor utvecklar ett samspel genom samförstånd och rationella argument, som i sin tur leder till en gemensam förståelse av handlingar. En rationell argumentation mellan människor är att föredra framför att förlita sig på auktoritära tolkningar som kan vara svåra att
ifrågasätta och kritisera. En auktoritär maktfördelning inom förskolans värld sker genom att förskollärare har ansvar över vad som ska informeras till vårdnadshavare och hur vårdnadshavare ges möjligheter till delaktighet. Enligt aktuella styrdokument ska vårdnadshavare bjudas in till delaktighet, något som förskollärare måste diskutera och förhålla sig till samt reflektera kring hur de arbetar med denna måluppfyllelse. Habermas (1996) teori om deliberativa samtal innebär att det måste finnas gemensamma
formuleringar om demokrati som blir normativ. Englund (2016) har i sin studie om demokrati i skolverksamhet, visat att deliberativa samtal ger en djupare förståelse för hur beslut kan påverka samhället och på sikt ifrågasätta eller ändra rådande auktoritära värderingar.
3 Metod
I det här kapitlet beskriver vi den kvalitativa forskningsmetoden som används i vår studie. Ordningsföljden är: forskningsdesign, datainsamlingsmetod, urvalsmetod, genomförande och databearbetning , dataanalys, etiska aspekter och tillförlitlighet.
3.1 Forskningsdesign
Vi har använt en kvalitativ forskningsansats för att beskriva förskollärares perspektiv på vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning. Anledningen till valet av en kvalitativ ansats är att förskollärarnas perspektiv inte är mätbart, vilket innebär att vi inte kan använda en kvantitativ forskningsansats om är inriktad på siffror (Bryman, 2018). En kvalitativ forskningsmetod är däremot öppen och inriktad på ord, det vill säga deltagarnas tolkningar och förståelse av den sociala verkligheten. Bryman (2018) betonar att i en kvalitativ forskningsansats är deltagarnas perspektiv betydelsefulla och en utgångspunkt för undersökningen, vilket gör denna metodologiska ståndpunkt relevant i vår studie.
3.2 Datainsamlingsmetod
Datainsamlingen har genomförts genom åtta semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare, för att på så sätt få fram insikter om deras perspektiv på vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning. Bryman (2018) tydliggör att semistrukturerade intervjuer ger möjligheter för intervjupersonerna att utforma svaren på sitt eget sätt, eftersom tonvikten ligger på hur intervjupersonerna uppfattar och tolkar frågor. Intervjufrågorna används för att samla in data som besvarar studiens syfte och
frågeställningar. I semistrukturerade intervjuer har deltagarna utrymme att utveckla sina tankar och ta upp teman som de är intresserade av (Bryman, 2018). Genom
semistrukturerade intervjuer har vi fått kunskaper om förskollärares perspektiv på vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning. Sex av åtta semistrukturerade intervjuerna genomfördes via telefon. Enligt Cachia och Millward (2011) är
telefonintervjuer en ny symbolisk form av muntlig text. Dessutom anser de att
telefonintervjuer tillhandahåller textkvalitet i nivå med den som erhålls med intervjuer ansikte mot ansikte. De anser vidare att telefonintervjuer ger en rik datakälla för olika metoder av kvalitativa analyser. Att se den som en styrka eller en svaghet beror alltid på forskarens krav och forskningssammanhang.
3.3 Urvalsmetod
Vi har valt att använda snöbollsurval vid genomförandet av intervjuerna för att få våra forskningsfrågor besvarade. Enligt Bryman (2018) är snöbollsurval en teknik där forskare väljer ut en liten grupp personer som är av relevans för studien. De utvalda personerna föreslår sedan andra deltagare som har erfarenheter och kunskaper som är relevanta för undersökningen. Vi har valt yrkesgruppen förskollärare, eftersom de har huvudansvaret för att få vårdnadshavare att vara delaktiga i förskoleverksamheten. Vi har valt att kontakta två tidigare kollegor via mail, för att sedan låta dem föreslå ytterligare deltagare till studien. Vi har genomfört intervjuer med åtta förskollärare från två olika kommuner och från totalt fyra olika förskolor. Sju av åtta förskollärare har arbetat mellan sju och tolv år som förskollärare, en förskollärare har arbetat i 39 år som förskollärare. Fem förskollärare arbetar med barn som är mellan ett till tre år gamla, och tre förskollärare arbetar med barn som är mellan fyra och sex år gamla.
3.4 Genomförande och databearbetning
Efter att vi hade formulerat intervjufrågorna testade vi dem i en pilotstudie med några bekanta som har lång erfarenhet av att arbeta i förskolan. Därefter justerade vi en fråga så att den blev tydligare (Bilaga 2). Sedan skickade vi förfrågan om medverkan,
informationsbrevet och intervjufrågorna via mail till två tidigare kollegor vi valt ut för intervjuer. Anledningen till att vi skickade intervjufrågorna i förväg var att de medverkande förskollärarna skulle få möjlighet att vara mer förberedda och reflektera mer kring
vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning. I samband med utskicket, frågade vi om de utvalda förskollärarna i sin tur kände till någon som kunde vara intresserad av att delta i vår studie. Det blev ett snöbollsurval som snabbt gav oss så många förskollärare vi behövde till våra intervjuer. Innan vi genomförde intervjuerna, skaffade vi förkunskaper om innebörden av vårdnadshavares delaktighet genom att läsa olika böcker och artiklar från databasen Diva och från Mälardalens högskolas bibliotek.
Två av åtta intervjuer skedde via fysiska möten, men på grund av covid-19 pandemin och Folkhälsomyndighetens (2020) rekommendationer om att hålla avstånd till varandra, så genomförde vi resterande intervjuer via telefon. De två fysiska intervjuerna skedde i samtalsrum på förskollärarnas arbetsplatser, med en förskollärare och en intervjuare. De intervjuer som genomfördes på plats tog ungefär 30–35 minuter. Telefonintervjuerna genomfördes med en förskollärare åt gången och de befann sig på olika platser, som hemma eller på arbetsplatsen. Telefonintervjuerna tog 20–25 minuter. Bryman (2018) skriver att telefonintervjun är en variant av en grundläggande metod för strukturerade intervjuer. Intervjufrågorna var förutbestämda och uppbyggda på studiens syfte (Bilaga 2). Vi spelade in samtalen med våra mobiltelefoner genom att använda call recording APP för att kunna fokusera på samtalen och informanternas uttryck. För att få relevanta svar på våra forskningsfrågor låg tonvikten under intervjuerna på hur förskollärarna uppfattat och tolkat frågorna. Vi inledde varje intervju med en beskrivning av syftet med intervjun, och avslutade med att fråga om förskollärarna hade några frågor. Frågorna som ställdes formulerades på ett sådant sätt att det gavs utrymme för förskollärarna att fylla ut sina
svar. Vi försökte under intervjuerna tolka och utveckla innebörden av det som
förskollärarna sa. Förskollärarna tilläts tala till punkt och vi gav dem tid att tänka efter. Under intervjuerna fokuserade vi på det som vi upplevde var viktigt och relevant för studiens syfte. För att få en djupare förståelse av förskollärarnas upplevelser och tankar kring vårdnadshavares delaktighet ställdes följdfrågor när det behövdes. Vi lyssnade därefter på ljudinspelningarna och transkriberade det insamlade materialet var och en för sig. Slutligen analyserade vi det insamlade materialet tillsammans. Enligt Bryman (2018) är en fördel med transkribering att man behåller intervjupersonernas uttryckssätt och ordalag.
3.5 Analysmetod
Vi valde metoden tematisk analys för att analysera och identifiera det insamlade materialet (Bryman, 2018). Den tematiska analysen utgick från att vi läste igenom materialet för att göra oss bekanta med hela datamaterialet. Vi antecknade det som var intressant i
förhållande till studiens frågeställningar. Därefter inledde vi en kodning av materialet genom att vi tillsammans letade efter relevanta begrepp i förhållande till våra
forskningsfrågor. Vi sorterade fram våra valda teman, där första kodningen blev
kommunikation, verktyg och utmaningar. Efter detta följde en skriftlig sammanfattning av vad våra valda teman betydde och vi analyserade dem genom att läsa samtliga kodade intervjuutdrag. Sedan strukturerade vi om för att förfina våra valda teman. Slutligen satte vi namn på våra teman, dessa var; 1) kunskaper till kunskapsutbyte engagemang, 2) skapa goda relationer, 3) förutsättningar för delaktighet, 4) möten mellan olika språk och
kulturer, 5) formella och informella möten och 6) digitala plattformar.
Vi använde begrepp utifrån Habermas (1996) teori som grundar sig på att det sker kommunikativt handlande och deliberativ demokrati genom samtal, det vill säga två områden som kan relateras till läroplanens värdegrund.
3.6 Etiska aspekter
Vi har följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2017) om informationskrav där forskaren informerar deltagarna om studiens syfte och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Deltagarna informeras om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när de så önskar. Samtyckeskravet står för att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan och att de ska ge samtycke för sitt deltagande. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om deltagande ska ges största konfidentialitet och att personuppgifterna ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Det innebär också att namn på medverkande deltagare och namn på förskolor inte ska nämnas om tillstånd inte har getts för samtliga medverkande. Nyttjandekravet innebär att studiens resultat och uppgifter som insamlade får endast användas för det specifika ändamål som angetts för deltagarna. Studiens resultat får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller icke-vetenskapliga syften.
Vi har beaktat forskningsprinciperna genom att vi talade om studiens syfte i
informationsbrevet som vi skickade via mejl till alla deltagare. Dessutom informerades deltagarna om att deltagandet var frivilligt och att de hade möjlighet att avbryta sin
medverkan när som helst. Deltagarnas medverkan var frivillig och de fick ge sitt samtycke via mejl innan deltagandet. Vi frågade dem även muntligt om deras samtycke vid
intervjutillfället. Vi informerade förskollärarna i informationsbrevet om att
inspelningarna ska raderas och inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Vi informerade även om att namn på deltagarna och namn på förskolor inte skulle nämnas.
Det uppstod ett etiskt dilemma när vi skulle transkribera, då det framkom vissa språkliga begrepp eller formuleringar som kunde leda till att informanten skulle kunna identifieras. Vi valde att justera transkriberingen till språkligt korrekt svenska för att säkerställa att ingen av informanterna skulle kunna identifieras. Vi förde därefter över inspelningsfilerna till en dator för att säkerställa att ingen utomstående fick möjlighet att ta del av materialet.
3.7 Tillförlitlighet
Vår studies tillförlitlighet stärks genom aspekterna trovärdighet och pålitlighet. Bryman (2018) betonar att trovärdighet skapas när forskningen utförs i enlighet med de etiska regler som finns. Studien har utförts i enlighet med de etiska forskningsprinciperna från Vetenskapsrådet. Vi har även granskat det insamlade materialet med hjälp av
intervjufrågorna, för att vara säkra på att vi inte har missförstått det som sades under intervjuerna (Bryman, 2018). Vi valde ut det som vi ansåg vara relevant för studien för att få svar på våra frågeställningar. Därtill ställde vi frågor som var mer beskrivande för att ta del av förskollärarnas perspektiv på vårdnadshavares delaktighet (Bilaga 2). Studien har kopplats till teoretiska begrepp, därmed blir resultaten inte endast specifika och lokala utan kopplas till en mer teoretisk och generell nivå, vilket enligt Bryman (2018) styrker trovärdigheten i resultaten. Resultaten har också kopplats till tidigare forskning. Bryman (2018) poängterar att pålitligheten förbättras i kvalitativa undersökningar, när andra granskar texten och säkerställer att det skapas en fullständig redogörelse för alla faser av forskningsprocessen. Vår text har granskats av kurskamrater inför
4 Resultat
I det här kapitlet redovisas studiens resultat. Vi har delat upp resultatet under våra två frågeställningar för att göra det överskådligt.
4.1 Beskrivningar av möjligheter och utmaningar med
vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning
4.1.1 Möjligheter till kunskapsutbyte och engagemang
Möjligheter till kunskapsutbyte och engagemang sker i vardagliga möten. I intervjuerna framkommer det att förskollärarna ser de vardagliga mötena med vårdnadshavare som tillfällen att ge och inhämta information om barnet. De vardagliga mötena sker, enligt förskollärarna, oftast vid lämning och hämtning av barnen och flertalet nämner hallen eller tamburen som en mötesplats för kortare samtal med vårdnadshavare. Vid dessa tillfällen stämmer förskollärarna av hur barnet har det på förskolan och vårdnadshavare får möjlighet att berätta hur barnet har det hemma. Förskollärarna beskriver det vardagliga mötet som viktigt för att kunna välkomna barn och vårdnadshavare till förskolan och för att, när barnen går hem, kunna avsluta dagen med en kort berättelse om vad barnet varit med om. Resultatet visar att kommunikation även sker när barnet berättar hemma vad hen har varit med om på förskolan, vilket leder till att vårdnadshavare återberättar vad deras barn sagt till förskollärarna. Något som också beskrivs vara av vikt är att få information från vårdnadshavarna om hur barnet beter sig hemma och vilka intressen som barnet har. Barns engagemang i förskolans aktiviteter och utbildning väcker också vårdnadshavarens nyfikenhet för förskolans utbildning, vilket leder till en ökad delaktighet. I intervjuerna beskrivs olika sätt att få barn att bli delaktiga i samspelet mellan hem och förskola, ett exempel som beskrivs är en “bokväska” som i det här avseendet innebär att förskola och hem läser samma bok för att kunna diskutera den med barnet både i verksamheten och med vårdnadshavarna i syfte att utveckla barnets språk. En förskollärare beskriver hur barnens engagemang i förskolans aktiviteter kan bidra till att väcka vårdnadshavarnas nyfikenhet:
Det blev enklare än vad vi trodde att få föräldrarna delaktiga, för barnens engagemang smittade av sig till föräldrarna som undrade när det var deras tur att få hem bokväskan.
Det uttrycks i citatet att vårdnadshavares nyfikenhet kan leda till att de blir mer delaktiga i förskolans utbildning. I citatet finns det en förvåning över att det har blivit enklare än vad förskolläraren tror att få vårdnadshavarna delaktiga. Resultatet visar att det inte går att förutse hur samspel ska tas emot av vårdnadshavarna.
4.1.2 Att skapa goda relationer
Att skapa möjligheter till goda relationer för en ökad samverkan mellan hem och förskola är något som flera förskollärare beskriver som en av fördelarna med vårdnadshavares delaktighet. Samtliga intervjuade nämner att goda relationer leder till bättre
mindre positiva saker om barnet med vårdnadshavare. I intervjuerna beskriver
förskollärarna vardagliga möten i hallen och inbokade möten som tillfällen där det finns möjligheter till meningsutbyte med vårdnadshavarna. När vårdnadshavare känner sig trygga i samtalen med personalen på förskolan får de förtroende och känner tillit till att personalen vill deras barn väl. Utifrån intervjuerna beskrivs vårdnadshavares kritiska frågor som en positiv utveckling för att skapa goda relationer, en förskollärare ger ett exempel på hur det kan gå till att skapa en inbjudande miljö:
Skapa en god atmosfär där föräldrarna känner att de vågar ställa kritiska frågor och komma med synpunkter är ett bevis på att ha skapat en miljö för samverkan. Vi har skapat en miljö och atmosfär så att de vågar och vill berätta.
Det framkommer att vårdnadshavare kan bli mer delaktiga när de får information om barnets utveckling. På så sätt kan vårdnadshavare fortsätta kommunikationen med barnet hemma och bidrar till barnets utveckling och välmående i förskolans utbildning.
Inskolningen beskrivs som ett första möte för att skapa goda relationer till
vårdnadshavarna och som gör det möjligt för barnet att knyta an till förskolan och dess personal. Vårdnadshavares delaktighet betraktas nästan alltid som något positivt enligt förskollärarna. Det som uppfattas som mindre positivt är när vårdnadshavare vill styra verksamhetens aktiviteter efter vad de själva gjort som barn och att få hem pyssel från barnen.
4.1.3 Olika förutsättningar för delaktighet
Flera förskollärare beskriver olika förutsättningar för vårdnadshavarnas delaktighet, vilket kan handla om att vårdnadshavare visar varierande intresse för delaktighet i förskolans utbildning. En del ställer frågor och en del frågar ingenting. För en del vårdnadshavare räcker det med att deras barn är nöjda och glada medan andra ställer högre krav och vill att deras barn till exempel ska lära sig räkna och läsa. Vårdnadshavare är olika och
förskollärarna säger att de behöver anpassa sig efter deras olikheter. En förskollärare beskriver tid som en del att ta hänsyn till.
Men vi måste komma ihåg att vårdnadshavare har ofta fullt upp med arbete eller studier och att vara förälder. Ibland finns inte alltid orken att engagera sig i sitt barns förskola, tror jag. Fast de skulle vilja.
Citatet tydliggör att brist på engagemang inte alltid tolkas som bristande intresse från vårdnadshavarnas sida, det finns en uppfattning att viljan finns men inte alltid tid till att delta. I intervjuerna framkommer att förskollärarna anstränger sig mer för att fånga de vårdnadshavare som inte aktivt är delaktiga i förskolans utbildning. Det räcker inte med den dagliga informationen i samband med lämning och hämtning och alla vårdnadshavare kan inte ta till sig informationen av olika anledningar. Förskollärarna nämner att digitala forum för skriftlig information behövs och att det är deras ansvar att informera om förskolans utbildning så att vårdnadshavare får förståelse för vad deras barn får ut av sin tid på förskolan. En förskollärare från beskriver vikten av att informera vårdnadshavare om förskolans utbildning:
Ju mer insyn föräldrar har i sitt barns vardag på förskolan desto lättare är det att bli nyfiken och att vilja veta mer. Och ju mer man vet desto viktigare blir det för föräldern att vilja vara med och samverka och påverka.
Citatet beskriver hur kommunikation mellan hem och förskola kan skapa intresse för att vara delaktiga i förskolans utbildning hos vårdnadshavare. Av intervjuerna framgår att det är förskollärarens ansvar att få vårdnadshavare delaktiga i förskolans utbildning, eftersom det står i de styrdokument som de ska arbeta efter. Förskollärarna berättar vidare att det är deras ansvar att förklara och tydliggöra läroplanen och varför de arbetar som de gör för vårdnadshavare. De vill att vårdnadshavare ska förstå vikten av delaktighet i förskolans utbildning. För att kunna förklara förskolans uppdrag beskriver flera förskollärare att de behöver kompetens, dels som en vilja att utveckla sin egen kunskap och dels som en kunskap de redan har att luta sig mot. Att förstå målen från läroplanen anses vara en förutsättning för att kunna arbeta för att vårdnadshavare ska kunna och vilja bli delaktiga i förskolans utbildning.
4.1.4 Möten mellan olika språk och kulturer
Språkförbistring och kulturskillnader framkommer i intervjuunderlaget och det bidrar till
att vårdnadshavare kan känna sig osäkra på hur de ska förhålla sig till förskolan. Det vill säga att vårdnadshavare inte har en förståelse kring varför de ska vara delaktiga. En förskollärare ger exempel på hur det går att arbeta trots språkförbistring:
Språkförbistring går att förbättra med hjälp av bilder, språkkunskap från personal eller i vissa fall tolk.
Citatet synliggör kunskap om hur det går att arbeta för att språkmässigt nå fram till alla vårdnadshavare. Förskollärare ser sina kollegor med annat språk som en resurs. De intervjuade beskriver att de har erfarenhet av att använda sig av personalens
språkkompetens för översättning och Google translate för att få till ett samtal där
vårdnadshavare blir mer delaktiga. Flera förskollärare nämner att de har erfarenheter av kulturskillnader med de vårdnadshavare som inte är vana vid det svenska samhället. En förskollärare ger exempel på kulturskillnader:
Det är en utmaning att övertala vårdnadshavare som inte är vana vid det svenska samhället, att pojkar och flickor leker tillsammans.
Utifrån citatet kan kulturskillnader bli en utmaning då det finns olika erfarenheter från förskola och skola. Det framkommer dessutom att en del vårdnadshavare vill att deras egna erfarenheter av förskolan skulle erbjudas deras barn i dagens förskola. Det ses vidare som en utmaning att nå alla vårdnadshavare då de har olika kulturer, utbildning, ålder och
sociala förhållanden. Flera förskollärare berättar att de lägger vikt vid att berätta om hur
4.2 På vilka sätt beskriver förskollärare att det bjuds in till
delaktighet mellan hem och förskola?
4.2.1 Formella och informella möten
Av intervjuerna framkommer att formella möten som föräldramöten och utvecklingssamtal ses som bra tillfällen för att stärka vårdnadshavares delaktighet. Det framkommer även att dessa möten kan upplevas utmanande för en del vårdnadshavare som känner sig nervösa inför dessa samtal. Förskollärarna beskriver vikten av att bjuda in till informella möten som till exempel drop-in-fika, luciafirande och gårdsfest. En förskollärare beskriver skillnaden på informella och formella möten så här:
Jag såg mer avslappnade möten som till exempel gårdsfest och drop-in-fika som ett sätt för föräldrar att socialisera sig med personal och andra föräldrar.
Förskollärarnas beskrivningar visar att det skapas tillfällen för vårdnadshavare att socialisera med varandra. De är positiva till utvecklingssamtal och berättar att det ger möjligheter till att fördjupa sig i frågor som är aktuella för det enskilda barnet. I
intervjuerna framkommer att utvecklingssamtal återkopplar samverkan mellan hem och förskola, barn och vårdnadshavare. De har erfarenheter av att vårdnadshavare delar med sig mer av hur det fungerar för barnet hemma i utvecklingssamtalen. I intervjuerna nämns det att utvecklingssamtalen ska ha ett bra innehåll som är givande för både barn, förskola och vårdnadshavare. Resultatet visar att det ses som viktigt för förskollärare ha med frågor ställda till vårdnadshavare inför utvecklingssamtalen, så att de blir delaktiga i samtalet och inte bara tar emot information. Förskollärarna säger att de arbetar för att vårdnadshavare ska få känna sig inkluderade under utvecklingssamtalen.
4.2.2 Digitala plattformar
Digitala plattformar visar sig vara en del i samtliga intervjuades vardag. De fungerar ofta som en social plattform för att dela dokumentation som bilder och text. Här kan
förskollärare beskriva vad de gör och sedan har vårdnadshavare möjlighet att kommentera det som laddas upp. I intervjuerna framkommer att de digitala plattformarna inte når ut till alla vårdnadshavare. En förskollärare beskriver hur hon kompletterar den digitala informationen:
Intresset för dokumentation, där majoriteten läser V-klassinlägg, men det finns de som inte är aktiva där. Därför är det viktigt att även sätta upp lappar när det är viktig information som ska ut till föräldrar, kanske även på andra språk än svenska behövs.
Resultatet visar att det finns ett intresse för digital dokumentation hos de flesta
vårdnadshavarna men för de som inte läser digitala meddelande skrivs information ut i pappersform på flera olika språk. Det framkommer även att förskollärarna ibland medvetet använder ett enklare språk, för att nå så många vårdnadshavare som möjligt.
Flera av förskollärarna arbetar med att få vårdnadshavare att svara på digitala enkäter som handlar om utbildningen i förskolan. De beskriver att det är ett tillfälle för vårdnadshavare att påverka genom att svara på vad som inte fungerar bra och vad som skulle kunna
anser om förskolans utbildning och tas med i verksamhetens kvalitetsutvärdering. En förskollärare beskriver hur det blir när vårdnadshavare inte är delaktiga i det som förskolan erbjuder som delaktighet:
Tyvärr har det varit dålig svarsfrekvens de senaste åren då undersökningen utförs digitalt och det blir svårt att återkomma till föräldrarna om det som en del i utvärderingen.
Förskolläraren jämför digitala enkätundersökningar med tidigare undersökningar som i det här fallet förstås som enkäter i pappersform. Förskollärarens uppfattning är att följden av att skifta från pappersform till digitala enkäter har gett lägre svarsfrekvens. Resultatet visar att förskolan har en plan som innebär att återkoppla vårdnadshavares digitala enkätsvar som en del av en presentation om förskolans kvalitet. Om det blir en låg
svarsfrekvens i enkäterna fyller de ingen funktion och blir obrukbara som ett mätverktyg över förskolans kvalitetsutvärdering.
5 Analys
I detta avsnitt besvaras de två frågeställningarna som presenteras i resultatavsnittet med stöd av Habermas kommunikationsteori.
5.1 Vårdnadshavares möjligheter till delaktighet i förskolans
utbildning
I resultatet framkommer att vårdnadshavare har möjlighet till delaktighet i förskolans utbildning. De vanligaste sätten att bjuda in till delaktighet är kunskapsutbyte och engagemang i vardagliga möten samt genom att skapa goda relationer. Genom att vårdnadshavare bjuds in till samtal skapas det möjligheter för dem att kunna vara
delaktiga i verksamheten och deras tankar och åsikter kan påverka hur verksamheten kan utvecklas. I enlighet med Habermas (1996) kommunikationsteori kan den vardagliga kontakten förstås utifrån begreppet kommunikativt handlande, vilket i det här fallet innebär ömsesidigt utbyte vad gäller synen på barnets utveckling och trivsel i hem och förskola. Enligt förskollärarna är den vardagliga kontakten värdefull, eftersom det sker samtal om barnets utveckling och vistelse i förskolan. Det framkommer av resultatet att barns engagemang i förskolans utbildning blir en kommunikation över gränslandet mellan förskola och hem. Barnen berättar om sina aktiviteter för vårdnadshavare som i sin tur återberättar till förskollärarna.
Kommunikation medför möjligheter till att skapa goda relationer och till ökad förståelse för barnets hela livssituation. Förskollärarna beskriver att de arbetar för att få goda
relationer redan från första mötet med vårdnadshavare, i samband med inskolning. Syftet är att vårdnadshavare ska känna sig bekväma att vara delaktiga i förskolans utbildning. Förskollärarna strävar efter att skapa en atmosfär som ökar möjligheter för
vårdnadshavare att dela med sig av kritiska synpunkter. Det går att förstå utifrån
kommunikativ handlande, det vill säga att vårdnadshavare ska ha möjligheter att delta och lämna synpunkter vid till exempel planering och genomförda aktiviteter. Ett demokratiskt samhälle bygger på kommunikativt handlande, vilket innebär att kommunikation i form av
samtal leder till gemensamma beslut (Habermas, 1996). Det ges möjligheter till delaktighet utifrån vad förskollärarna anser att vårdnadshavare kan vara delaktiga i. I förskolan är det förskollärarna som med sin kompetens och kännedom om utbildning och läroplan som har makt att styra samtalen efter de ramar de själva utgår ifrån. Resultatet visar på att
kommunikationen mellan vårdnadshavare och förskollärare kan gynna delad kunskap om barnets lärande och utveckling för ett fortsatt gemensamt partnerskap.
De möjligheter som beskrivs för vårdnadshavares delaktighet är således kommunikationen vid vardagliga möten, som i sin tur ger vårdnadshavare insyn i den vardagliga
verksamheten. Barnen väcker vårdnadshavares nyfikenhet att vilja bli delaktiga genom att barnen återberättar om aktiviteter som de deltar i. Förskollärare försöker skapa
möjligheter till att bygga upp tillitsfulla relationer med vårdnadshavare, för att främja vårdnadshavares delaktighet.
5.2
Olika utmaningar i arbetet med delaktighet
I resultatet framkommer att det finns utmaningar i arbetet med att göra vårdnadshavare delaktiga i förskolans utbildning. De utmaningarna kan bland annat vara att arbeta med familjer med olika kulturella bakgrunder, sociala förutsättningar och olika intressen för samhällsfrågor. Det kan förekomma olika åsikter om vad förskolans utbildning ska
innehålla, en del vårdnadshavare nöjer sig med det som redan förekommer i verksamheten medan andra tycker att det finns brister som behöver åtgärdas. Den gemensamma
förståelsen bildas via rationalisering vilket ska leda till effektivisering av människans vardagsliv (Habermas, 1996). Vårdnadshavare och förskola kan ha olika intressen om förskolans syfte. I resultatet framkommer att förskollärare visar på en förståelse för att vårdnadshavare inte alltid har orken och tid att engagera sig.
Utifrån resultatet blir en tydlig kommunikation ett verktyg för att bibehålla
vårdnadshavares intresse och delaktighet i barnens utbildning. Det framgår också att förskollärarna informerar genom att använda digitala forum och skriftlig information, vilket är för att bättre nå ut till alla vårdnadshavare. De informerar vårdnadshavare om förskolans utbildning och involverar dem i det som barnen gör och undersöker i förskolan. Förskollärarna strävar därmed efter att få till deliberativa samtal och delaktighet för
demokratisk samverkan. Den information som delas med vårdnadshavare är styrd av förskollärarna och handlar om förskolans utbildning, normer och värden. Genom att
tydliggöra förskolans praktik för vårdnadshavare strävar förskollärarna efter gemensamma formuleringar för demokrati och normer. Det deliberativa samtalets funktion, enligt
Englund (2016), är att diskutera olika uppfattningar och dess för- och nackdelar för att kunna ta ställning till ett gemensamt beslut. I förskolan finns redan fastställda beslut som tagits fram av Skolverket och vårdnadshavare är inte direkt delaktiga i dessa beslut. Däremot kan kommunikation mellan förskola och hem skapa samförstånd till förskolans normer och värden. Resultatet visar att det ibland förekommer krav från vårdnadshavare som strider mot läroplanens värdegrund. Genom samtalet får individen möjlighet att själv ta ställning genom att lyssna, söka argument och värdera vad som blir bäst att enas om för den kollektiva strävan att finna gemensamma normer och värden. Dessutom visar
resultatet att förskollärare behöver kompetens för att kunna bemöta vårdnadshavare på ett professionellt sätt för att motivera deras delaktighet i förskolans utbildning. Resultatet visar att förskollärarna arbetar fram olika metoder för att nå vårdnadshavare där det kan uppstå språkförbistring. De utnyttjar den språkkompetens som finns hos personalen, använder bildstöd, Google translate och vid behov tolk för att få en så bra kommunikation som möjligt med vårdnadshavare. Ett demokratiskt samhälle bygger på kommunikativt handlande (Habermas 1996). Det innebär att kommunikation i form av samtal leder till gemensamma beslut, vilket gynnar den demokratiska värdegrunden. Genom att låta människor komma till tals genom samtal där alla inblandade blir lyssnade på, skapas ett samförstånd för gemensamma mål.
I resultatet framgår också att det sker möten mellan olika kulturer, då förskollärarna stöter på vårdnadshavares olika erfarenheter och åsikter om hur undervisning ska utformas i den svenska förskolan. Flera förskollärare beskriver att utmaningen blir att skapa förståelse för den svenska förskolans normer och värderingar, vilket alla vårdnadshavare inte alltid är intresserade av. Enligt Habermas (1996) teori behövs det gemensamma begrepp för att skapa förståelse för gemensamma beslut och för demokratiskt handlande. Resultatet visar att förskollärarnas perspektiv på tydliggörandet av förskolans utbildning möjliggör för goda relationer mellan hem och förskola. Sammanfattningsvis blir utmaningen för förskollärare att förklara förskolans värdegrund även om vårdnadshavarna själva organiserar sitt familjeliv efter andra normer och värderingar.
5.3 Olika sätt att bjuda in
vårdnadshavare till delaktighet i
förskolans utbildning
Utifrån intervjuerna framkommer att förskollärarna använder formella och informella möten, samt digitala forum, för att delge information till vårdnadshavare. Informella möten som drop-in fika och luciafirande används för att skapa vi-känsla med delade upplevelser och därmed främja samverkan mellan vårdnadshavare och förskolan. Förskollärarna beskriver utvecklingssamtal som formella möten och ser dem som ett tillfälle att få vårdnadshavare delaktiga i förskolans utbildning. De nämner att
vårdnadshavare delar med sig av sina erfarenheter av hur barnet beter sig hemma och att det kan leda till en gemensam utvecklingsplan för det enskilda barnet. Enligt förskollärarna är det en fördel att ha ett planerat innehåll och frågor ställda till barn och vårdnadshavare inför utvecklingssamtalet för att på så sätt få dem delaktiga. Tanken om att planerade samtal skulle kunna påverka vårdnadshavare till att bli mer delaktiga i förskolans utbildning går att koppla till Englunds (2016) deliberativa samtal och Habermas (1996) teori om kommunikativt handlande. Deliberativa samtal är till för att diskutera fram gemensamma beslut och det blir ett kommunikativt handlande som leder till
effektivisering för de inblandade.
I utvecklingssamtalen sker överenskommelser mellan vårdnadshavare och förskollärare om vilka lärandestrategier som ska användas hemma respektive i förskola, för att bidra till barnets utveckling och lärande. Förskollärarna har ett maktövertag då de beskriver
överenskommelser ska ske förutsätter förskollärarna att vårdnadshavare vill arbeta med och utbilda barnet efter förskolans önskemål. Förskollärarna har även erfarenheter av vårdnadshavare som är nervösa inför samtalen och det blir inte så mycket utbyte mellan hem och förskola vilket skulle kunna förklaras med Habermas (1996) teori om auktoritär maktordning. Det som ger uttryck för auktoritär maktordning i resultatet är när
vårdnadshavare bjuds in till planerade möten och samtal efter förskolans intresse och syfte. Det är förskolläraren som ansvarar för vilken information som vårdnadshavare ska få ta del av. Utvecklingssamtal och föräldramöte kan å ena sida vara till för att i samspel med vårdnadshavare gynna barnets utveckling, å andra sidan befinner sig dessa möten i obalans när det gäller jämlikhet. Förskolan har en auktoritär ställning där förskolan dels enligt lag måste erbjuda dessa möten, och har ett intresse av att barnet ska fungera efter förskolans rutiner, normer och värden. Det i sig behöver inte betyda att dessa möten är onödiga eller mindre bra däremot behövs informella möten för att kunna erbjuda mer jämlika
sammanhang för vårdnadshavare.
Vårdnadshavare involveras i förskolans utbildning genom digitala
kommunikationskanaler. I resultatet framkommer att det laddas upp bilder och text, där vårdnadshavare har möjligheter att återkoppla genom att skriva kommentarer under bilder eller text. Utifrån förskollärarnas uppfattning involveras vårdnadshavare i aktiviteter som genomförs med barnen genom den digitala kommunikationen, vilket är för att väcka deras nyfikenhet och intresse att vilja delta i förskolans utbildning. Det sätts även upp
information och dokumentation i pappersform på flera olika språk. I enlighet med Habermas (1996) teori sker en rationalisering för att effektivisera människors vardag. Förskollärarnas användande av digitala verktyg kan underlätta för vårdnadshavare genom att de själva kan bestämma när de ska ta del av informationen.
I resultatet framkommer att förskollärarna använder sammanställda svar från digitala utvärderingsenkäter som vårdnadshavare frivilligt kan delta i. Enkätens funktion är till för att utvärdera och se vad som kan förbättras i förskolans utbildning. För att kunna upprätta demokratiska värderingar behövs kommunikativt handlande och förståelse för varandras värdegrunder. Syftet blir att i ett större sammanhang utvärdera förskolans kvalitet utifrån vårdnadshavares perspektiv. Resultatet visar också att inte alla vårdnadshavare svarar på digitala enkäter, vilket gör att det blir svårt att genomföra utvärderingen i förhållande till vårdnadshavares syn på förskolans utbildning. Sammanfattningsvis används en del samverkansformer för att bjuda in till delaktighet, vilka är utvecklingssamtal, föräldramöten, drop-in fika, digitala plattformar och digitala enkäter. Olika
samverkansformer används med olika syften, det vill säga att stärka relationer, beskriva innehåll, förmedla information eller för kvalitetsutvärdering.
6 Diskussion
I följande kapitel diskuteras och synliggörs val av metod och hur det kan ha påverkat resultatet. Vi kommer därefter diskutera resultatet utifrån frågeställningarna.
6.1 Metoddiskussion
Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats då vårt syfte var att få med verksamma förskollärares beskrivningar om vårdnadshavares delaktighet. Svårigheter som uppstod inför intervjuerna var att ändra på det arbetssätt vi först planerat. Vi hann ha två av åtta intervjuer via fysiska möten, resten valde vi att ta via telefonsamtal för att följa de restriktioner som Folkhälsomyndigheten rekommenderat med anledning av covid-19 pandemin. Skillnaden mellan fysiska intervjuer och telefonintervjuer var att de fysiska tog längre tid att utföra eftersom förskollärarna oftare kom in på ämnen som inte var relevanta för vår studie. Vi fick ställa fler följdfrågor för att få in samtalet på det som var relevant för studien. Telefonintervjuerna blev kortare vilket kan bero på att de kändes mer formella och att vi som intervjuade hade lättare att föra in samtalet till de valda frågeställningarna. Inget samtal gick över den tid vi planerat utan skillnaden låg på ca 5 minuter. Bryman (2018) framhåller att skillnaden mellan de två formerna av intervjuer är att i personliga intervjuer kan det ges direkta reaktioner genom kroppsspråk och minspel. Deltagarna läser även av oss som utför intervjuerna till exempel när vi besvarar deras skratt eller en nickning, vilket kan leda till att de ger svar efter vad de tror att vi vill att de ska svara.
Förskollärarna visade intresse för ämnet och vi kunde använda följdfrågor, vilket gav oss möjlighet att fördjupa oss i ämnet. Genom deltagarnas svar fick vi själva andra perspektiv och förståelse för förskollärares syn på vårdnadshavares delaktighet än vad vi själva hade erfarenhet av inom ämnet. Vi skulle kanske ha fått mer information om alla
intervjuerna skedde via fysiska möten eftersom det kändes mer bekvämt för oss då vi har tidigare erfarenheter av det. Däremot kan det vara svårare att inför personliga intervjuer, hitta tid för bokning av möte. Valet av en kvalitativ undersökningsmetod stämde överens med vårt syfte, som var att få fram förskollärares tankar och känslor inför deras arbetssätt och tankar kring vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning. Vi valde att skicka med huvudfrågorna med informationsbrevet så att förskollärarna kunde förbereda sig.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar av vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning. I följande avsnitt diskuterar vi hur resultatet har besvarat syftet och de tillhörande frågeställningarna.
6.2.1 Att skapa möjligheter för vårdnadshavares delaktighet
Av resultatet framkommer att förskollärarna strävar efter att skapa möjligheter för att bjuda in vårdnadshavare till delaktighet i förskolans utbildning. Det framgår att vårdnadshavare bjuds in till samtal för att skapa möjligheter för dem att lämna sina synpunkter om hur verksamheten kan utvecklas. En svaghet i detta argument är att
förskollärarna inte beskriver på vilket sätt vårdnadshavares åsikter och synpunkter beaktas och tas till vara. Det framkommer också att den vardagliga kontakten är ett tillfälle för att knyta ihop barnets vardag och att få den att fungera, samt föra samtal om barnets
utveckling och trivsel. En nödvändig fråga är om inte den vardagliga kontakten kan leda till att förskollärare/vårdnadshavare skapar en bild av varandra utifrån en begränsad
situation. Ännu ett problem som den vardagliga kontakten kan medföra, är att inte all information kan eller ska överföras på en offentlig plats. De intervjuade beskriver att
vårdnadshavare kan bli intresserade, när deras barn berättar hemma om de aktiviteter som genomförs i förskolan. Det framkommer inte att förskollärare lyfter innebörden med de aktiviteterna. Emellertid stöder inte resultatet från denna studie tidigare
forskningsresultat, där till exempel Vuorinen (2018) framhåller att personalen ofta vill förklara syftet med aktiviteterna för vårdnadshavare.
I resultatet framkommer också att förskollärarna arbetar för att bygga goda relationer redan från första mötet, genom att lära känna vårdnadshavare och barn. Det ges även möjlighet för förskollärare att delge information om förskolans utbildning. Enligt Löfdahl (2014) skapar personalen en atmosfär som uppmuntrar till delaktighet genom att
informera om verksamhetens innehåll och uppdrag. En annan sida av första mötets betydelse behöver inte vara lika positiv som ovanstående. Det kan finnas vårdnadshavare som inte vill lägga ner tillräckligt med tid för närvaro vid barnets inskolning, vilket
försvårar arbetet med att bygga goda relationer. I det analyserade resultatet framkommer att vårdnadshavare kan ha en vilja att bestämma över verksamhetens aktiviteter.
Orsakerna till detta är oklara men det kan ha med bristande kommunikation att göra. Vuorinen (2018) menar att förskolan kan bidra till att skapa krävande vårdnadshavare, när kommunikation mellan hem och förskola är knapp. Om informationen brister om barns aktiviteter och hur förskolans utbildning fungerar, kan det medföra missnöjda
vårdnadshavare som kräver förändringar på förskolan. Tydlig kommunikation kan leda till mindre missförstånd mellan vårdnadshavare och förskollärare (Löfdahl, 2014).
I förskolans läroplan betonas att förskolan ska vila på demokratiska värdegrunder och att förskolan ska arbeta för vårdnadshavares delaktighet (Skolverket, 2018). Av resultatet framkommer att förskollärarna arbetar för att skapa goda relationer med vårdnadshavare för att gynna barnens utbildning, vilket kan bero på att de är medvetna om samverkans betydelse. Samverkan mellan hem och förskola kan enligt OCED (2017) leda till ett mer jämlikt samhälle. Om förskolans personal är medvetna om samspelets betydelse brukar de arbeta extra för att involvera resurssvaga familjer. På så sätt kan de försäkra sig om att alla barn får den utbildning de är berättigade till.
6.2.2 Utmaningar kring vårdnadshavares delaktighet
Utifrån intervjuunderlaget framkommer att olika kulturella, sociala och språkliga
förutsättningar kan bli en utmaning för förskollärare när det gäller att arbeta med
vårdnadshavares delaktighet. Förskollärarna beskriver att de försöker anpassa sig efter vårdnadshavares olikheter, men det framkommer inte vilka tillvägagångssätt som används vid anpassningen. Vår studie visar att vårdnadshavare som tänker utanför förskolans ramar kan upplevas som krävande för att de ställer högre krav, exempelvis att lära barnen
att läsa och skriva. Utifrån läroplanen för förskolan ska arbetslaget vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen (Skolverket, 2018). Relationer skapar möjligheter till att vara delaktiga vårdnadshavare, vilket innebär att ge lika mycket uppmärksamhet till alla vårdnadshavare men inte bemöta alla på ett och samma sätt. Tallberg Broman (2009) beskriver gränslandet som en distans mellan hem och förskola och att det är viktigt att bygga relationer mellan förskollärare och vårdnadshavare.
Av resultatet framgår att förskollärarna använder sig av förenklat språk, det vill säga lättare svenska, istället för att utöka med flera språk i sin kommunikation. Eckeskog (2019) lyfter i sin studie att använda flera språk är en förutsättning för att nå fler vårdnadshavare. I läroplanen för förskolan betonas vikten av att utveckla en tillitsfull relation mellan förskola och hem ( Skolverket, 2018). I vissa fall känner inte vårdnadshavare till sina rättigheter att påverka förskolans utbildning och då vågar de inte vara kritiska. Det innebär att
förskollärares bedömning av vårdnadshavare som ointresserade inte alltid stämmer. Därmed är det förskollärares uppdrag att bjuda in alla vårdnadshavare till samarbete genom kommunikation i vardagliga möten och sociala medier. Tallberg Broman (2009) framhäver att utifrån demokratiaspekten ska vårdnadshavare ges utrymme att dela med sig av sina synpunkter om arbetet i förskolan. Därutöver ska förskollärare ha ett transparent arbetssätt, för att involvera vårdnadshavare i förskolans utbildning. I resultatet
framkommer att vissa vårdnadshavare ställer högre krav på utbildningen än vad
förskollärare har som måluppfyllelse. Därutöver visar resultatet att det är en utmaning för förskollärare att möta olika kulturella skillnader, utan fördomar eller förminskning av personens kulturella bakgrund. Demokrati handlar bland annat om att människor
argumenterar tills de skapar sig en egen uppfattning som de väger och sedan individuellt tar ställning till. Det vill säga att beslut måste förstås hos den enskilda personen för att kunna rationalisera beslut till flertalet. Murray et.al (2015) studie tar upp att
vårdnadshavare kan bli uteslutna från delaktighet då förskollärare tror att de är
ointresserade av förskolans utbildning. Det kan däremot bero på att vårdnadshavare väljer att distansera sig för att de i sin tur känner att de inte bjuds in till delaktighet.
I resultatet beskrivs språkförbistring som en av orsakerna till att förskollärarna
kompletterar digital information med hjälp av väggdokumentation och språköversättning. Det som inte tas upp är hur digitala plattformar kan vara till hjälp för att kommunicera mellan språk. Idag använder många människor just digitala plattformar i kommunikativt syfte och därför skulle det vara en idé att se möjligheter med arbetet för att förstå varandra trots olika språk. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att de ser det som sitt uppdrag att informera vårdnadshavare om det svenska samhällets normer och värden. Istället för ett deliberativt samtal så kan samtalet uppfattas som envägskommunikation från
förskollärare till vårdnadshavare. Det kan bli mer “pekpinnar” än ett ömsesidigt samtal mellan berörda personer. Med andra ord handlar det om rationalisering för att utveckla ett samspel och samförstånd genom rationella argument ( Habermas, 1996). Det vill säga att förskollärare försöker bjuda in vårdnadshavare till delaktighet för att i samförstånd bidra till barnets utveckling och lärande.
