Provningar av obundna material genom cykliska triaxialförsök och andra undersökningar

V Zfnotat

Nummer: V 40 Datum: 1987-08-06

Titel: å _{Provningar av obundna material genom cykliska} triaxial-försök och andra undersökningar

Intryck från en resa 12-15 maj 1987 till Dep. of Eng. Univ. Nottingham; Rijkswaterstaat och Laboratoium voor Weg- en Spoorwegbouwkunde, Tekn. Högskolan, Delft, Bast, Köln, och Författare: _{Institut för Grundbau, Ruhr-Universität, Bochum}

Peet Höbeda, Lennart Djärf, Safwat Said och Leif Viman

Avdelning: V

Projektnummer: 4230604-3 Pråjektnamn: Makadam Uppdragsgivare: Vägverket Distribution: fri / /

& ö

3

Statens väg- och trafikinstitut

ä'[Vägzac,, "af,/(- Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-11 52 00. Telex 50125 VTISGI S /LPTtlt"tet Besök: Olaus Magnus väg 37, Linköping

wegbouwkunde, Tekniska Högskolan, Delft, Bast, Köln, och Institut für Grundbau, Ruhr-Universität, Bochum

2 DELFT 87-05-13 5

3 ' BAST 87-05-14 16

4 BOCHUM 87-05-15 22

5 SAMMANFATTANDE INTRYCK 32

Bilaga 1 Pavement Research Group Nottingham

(informations-broschyr)

Bilaga 2 Förteckning över publikationer, Nottingham

forskning men har samtidigt en solid grund från grundforskning, se

litteraturlista (bilaga 2).

Dr Dawson berättade allmänt om vägkonstruktion i England. Han ansåg

förstärkningslagrets ("subbase") funktion vara att tåla byggnadstrafik,

medan den bituminöst bundna överbyggnaden skulle vara tillräckligt stark för att tåla senare trafik. Vid vägdimensionering beaktar man därför endast den senares egenskaper. Ett "capping layer" kan behövas under förstärkningslagret vid svag undergrund.

Man använde numera sällan obundet bärlagergrus ("wet mix") som

endast tillåts för dimensionerande trafik mindre än 1 miljon

standardax-lar på 8.2 ton, motsvarande ca å- milj standardaxstandardax-lar på 10 ton. Förstärk-ningslagret är nästan alltid av typ 1, dvs av krossat ägg, med

gränskur-vor ungefärligen som för svenskt bärlagergrus. "Capping layer" kan

bestå av sandigt material.

Vi ansåg förhållandena i England och Sverige vara ganska olika. Man hade ringa erfarenhet av överbyggnader med tunna asfalttjocklekar,

men skulle börja arbeta med ett amerikanskt kontrakt där en överbygg-nad med beläggningstjockleken 20 mm skulle provas.

Även om man sysslat en hel del med framtagning av matematiska

modeller för obundna material, används inte dessa vid dimensionering

enligt "Nottinghamskolan". Man satte alltid modulvärdet för obundet material till 100 MPa, ett värde som man funnit efter noggranna studier, men sade samtidigt att modulvärdet kunde reduceras till 20-30 MPa i fuktiga lägen.

Cykliskt triaxialförsök på prov 150 x 300 mm (diameter resp höjd)

Cykliskt triaxialförsök på prov 75 x 150 mm -"-.

Statiskt triaxialförsök på prov 225 x l+50 mm

_"-Dessutom fanns på experimentstadiet en "hollow cylinder"-utrustning

för finkorniga material. Man kan med utrustningen rotera

huvudspän-ningen, den permanenta deformationen anses öka vid sådan provning.

Den mindre triaxialutrustningen används främst för försök på leror. Man brukade sätta in en porvattentrycksgivare i det uppslammade

lerprovet, som konsoliderades på ett definierat sätt till provkrOpp.

Man hade ett gott samarbete med tekniska högskolan i Delft, som sades syssla med mer praktiskt orienterad materialforskning. Delft ansågs

också ha bättre anslag än Nottingham.

I triaxialcellerna, där celltrycket kunde växlas, användes silikonolja för att undvika sådana elektriska problem som kan uppkomma, med vatten. Man kunde föra in givare genom gummimembranen (med hjälp av

silikonklister). Frekvensen ansågs vara av mindre betydelse för

frik-tionsmaterial och man hade använt upp till 5 Hz. Porvattentryck gick

dock inte att mäta vid så höga frekvenser.

Man ville bl a studera hur mycket det går att "öppna" graderingen för

bättre vattengenomsläpplighet hos "subbase" (jämför VTI:s projekt).

Man hade provat bärlagergrus 0-40 mm i provkropp med 150 mm

diameter och tyckt sig få god repeterbarhet. Man packade stenmate-rialproven genom vibrering, men hade funnit att finmaterialet tenderar att vandra nedåt. Dawson höll tydligen på med sådana undersökningar inom ett projekt, men vi fick inte veta mycket (avhandling?). Man ansåg

att ostörda fältprov borde kunna tas genom frysningsteknik.

Annan utrustning som vi fick se var en slags "wheel-tracking" i elliptisk

bana, avsedd för ytbehandlingar (något för VTI?), även om vid besöks-tillfället asfaltmassa provades. Man hade även triaxialutrustning för asfaltprovning i ett klimatrum, men utrustningen användes tydligen

ytan ansågs bli verklighetsnära (kontakttryck 0.5 MPa).

En dragbänk i utvecklingsstadiet fanns och man skulle bl a studera fogar i betongbeläggningar.

Eftersom man tydligen samordnat vårt besök med två andra, utsattes vi

sedan för teoretiska föreläsningar (prof Brown, dr O'Reilly och en till)

där först Nottinghams matematiska "modellbyggen" rörande "elastisk" och permanent deformation presenterades. Man accepterar tydligen inte den för obundna friktionsmaterial vanligen använda sambandet

mellan modulvärde och summan av huvudspänningarna (dvs

E-modul:k1(C-))kz utan delar istället upp töjningarna, uppmätta vid

cykliskt triaxialförsök, till en volyms- och skjuvningskomponent. Ekva-tionerna blir (man gav även grafisk demonstration):

es : A ( ...3.6 )B skjuvtöjning Öpl

-

(6

)D

°

' °

Ev

C

p1

volymetrisk togmng

q = deviatorspänning p = normalspänning A, B, C, D = konstanter

Den permanenta deformationen är svår att beskriva matematiskt, även om skjuvningskomponenten kan uttryckas på följande sätt:

5: p = F-log (antal belastningar). Konstanten F beror på spänningsväg och ökar särskilt mycket nära brottgränsen.

Porvattentrycket ansågs ha liten inverkan, vilket inte riktigt stämmer

med andras åsikter.

Man gick även in på leror och ansåg att överkonsoliderad lera fungerade "elastiskt" på samma sätt som ett "granular material". För permanent

deformation fanns därem0t ett tröskelvärde för lera från vilket provet

snabbt deformerades.

Man gick även in på analytisk dimensionering och presenterade sin finita-elementmetod SENSOL. Man visade sedan hur man från

fallvikts-mätningar kan beräkna E-modulen hos olika lager. Undergrundens

icke-lineära egenskaper "modellerades" genom att undergrunden för beräkningen uppdelades i horisontella skikt.

Man hade lagt upp ett mycket välplanerat och kompakt "studiepaket" i Nottingham för att visa sina resultat för besökare och tydligen "klum-par" man gärna ihop flera besök för bättre arbetsro. Enligt gästboken

låg föregående besök ca två veckor bak i tiden. Vi fick mycket "tung" teori till livs, men laboratoriebesiktningarna blev samtidigt något lidande. Vi hann inte se all utrustning, jämför bifogad broschyr i bilaga 1.

Safwat fick dock göra en specialbesiktning av bituminös provning,

varvid han bla fick veta att ett nytt projekt rörande "mix-design" ska

påbörjas. I den ingår att klarlägga mekaniska egenskaper hos komponen-terna innan sammansättning. Därefter skulle man undersöka massans funktion genom provning av dess mekaniska egenskaper. Beträffande

dessa så höll man på med utmattningsförsök på cylindriska provkroppar (med slankhetstal 2:1) vid olika temperaturer. Man är dock positiv till

tionen för väg- och spårbyggnad.

Man nämnde att man hade mycket goda erfarenheter av dränasfalt och

hade ännu inte behövt lägga över någon sträcka och saknade därmed erfarenheter från förstärkning med nytt slitlager.

Man använder sig i Holland av obundna bärlager, men har på senare år

haft en del Vägskador, som uppstått efter 3-4 är, något som initierat de

omfattande undersökningarna av obundna material. De holländska

kra-ven på bärlagergrus är ovanliga, eftersom gränskurvorna ej fortsätter

nedanför maskvidden 2 mm (figur 2:1). Kvaliteten hos sand, men ej bärlagergrus, 'undersöktes också genom sandekvivalentförsök. Sand

ut-gjorde det vanliga förstärkningslagermaterialet (eftersom man inte har

mycket annat att tillgå).

En annan orsak var att man inte har egna stenmaterialtillgångar och därför försöker använda restprodukter, framför allt hyttsten och bygg-avfall. Tydligen har man haft problem med det senare materialet eftersom man så mycket koncentrerat undersökningarna till detta.

Byggavfallet kan vara av mycket varierande kvalitet och är mycket nedkrossningsbenäget. Man utför tester som krossning i cylinder

(liknan-de sprödhetstal men vid statiskt tryck) och frystöväxling på analysfrak-tioner, men också packnings- och tjällyftningsförsök (det senare enligt TRRL:5 metod) på hela kornkurvan. Frystöväxlingen bestod av 20 cykler och analysfraktionerna vattenmättades först i vakuum och lagrades i flaskor vid försöket. Nedfrysnings- respektive upptiningsfaserna var

3timmar och lagringen vid -20 respektive +20°C ltimme (enligt RILEM-metod). Många prov sönderföll kraftigt, men man hade ännu

inte utvecklat bedömningskriterier. Utrustningen var avancerad, bla kunde temperaturen inne i proven avläsas.

sam-arbetar man med Tekniska Högskolan, som ligger nära intill och äger utrustningar för triaxialprovningar, bla en stor utrustning för prov-kroppar l;OO x 800 mm (provmängd ca 200 kgl, jfr figur 2:2-2z3).

Man har delat in undersökningarna i tre faser, nämligen:

l. Laboratoriestudier av obundna material, bl a cykliska och statiska

triaxialtester.

2. Utveckling av finita elementprogram för analytisk dimensionering,

varvid resultaten från fas 1 utgjorde indata.

3. Kontroll av resultaten från fasZ genom byggande av provytor, instrumenterade för spännings-töjningsmätningan Upprepad plattbe-lastning används för att efterlikna trafik.

Man nämnde att man funnit lägre E-moduler vid laboratorieanalyser än vid fallviktsmätningar på provytorna. En speciell egenskap hos betong-avfall var dock en markant självbindning, som hos viss hyttsten och

kalksten. Därför har man börjat upprepa triaxialförsöken efter lagring

olika lång tid.

Man ansåg att cykliska triaxialförsök inte lämpar sig för rutinbetonade

analyser utan enklare tester måste alltid finnas tillgängliga.

CBR-prov-ning hade inte fungerat, däremot hade man funnit lovande korrelationer med E-moduler, erhållna från statiska triaxialförsök. (Enligt bl a

ameri-kanska undersökningar är dock inte sådana statiska försök lämpade,

något som dock kan bero på olika packningsmetodik rn m.). En orsak till den goda korrelationen kan ev. vara att de svaga provmaterialen krossats så kraftigt vid själva packningen att efterföljande lastväxling

varit "mild" i jämförelse.

Vi gick över till tekniska högskolan för att titta på triaxialutrustningen.

En utrustning fanns för mindre provkroppar, 100x200 mm, varvid tryckluft användes för sidotryck. pF-värdet, ej porvattentrycket

kvoten inte kan vara över den optimala, dvs inverkan avvattenmättning

på bärighet inte kan studeras.

Proven packades i delbara provcylindrar genom en kombination av

instampning och statiskt tryck. Instampningen ansågs särskilt viktig, eftersom partiklarna då kan orientera sig. På frågan om man även kan

prova makadam, sades att man provat järnvägsballast, dock av en

gradering ca 8-60 mm.

En egenhet med de två systemen var att man inte använde sig av

töjbara gummimembran på provkropparna, utan av ett plastmaterial som man formade till själv. För att undvika spänningspåverkan av

membranet utfördes detta med större volym 1 mittpartiet, en ovanlig lösning.

Töjningarna i provkroppen mäts i vertikal- och horisontalled på prov-kroppen med hjälp av påmonterade plexiglasringar med LVDT-givare eller också med "gap sensery" system. För bestämning av elastisk deformation använde man sig av frekvensen le, för permanent deformation 5 Hz. För att få fram skillnader mellan materialen

över-drev man spänningarna vid provningarna. (Totalspänningarna i bärlagret ansågs vara ca 100 kPa.) Man hade funnit tröskelvärden för

spännings-förhållanden, varvid sand var speciellt känslig, värdet 61/63 var här ca

1.5 medan det var ca 8 för krossat tegel.

En komplett mätserie omfattade 72 mätvärden. På frågan vad en sådan

provning av ett material i stor utrustning skulle kosta, fick vi svaret ca 30 000 Skr, då tillsammans med rapport.

Två rapporter erhölls, en på holländska rörande försök som gjorts med

olika alternativa material (jämför figur 2:2), en annan på engelska som

I den förstnämnda rapporten ger man rii-moduler som funktion av

huvudspänningarna (figur 2:4 ger ett exempel och figur 2:5 en samman-ställning vid två spänningar), medan den permanenta deformationen åskådliggörs grafiskt (figur 2:6). Man hade också varierat graderingen men fått fram små skillnader, en "öppen" gradering var dock mest

spänningsberoende. I den senare rapporten har man däremot använt sig

av Nottinghams metod att dela upp töjningar i en skjuv- och en

volymkomponent för bättre överensstämmelse mellan teori och försöks-resultat. I rapporten presenteras även en finita elementmetod (DIANA i modifierad form). Dessutom presenteras försöken i instrumenterade

provytor (jämför figur 2:7). Överensstämmelsen mellan resultaten från

den finita elementmetoden och provytorna är inte riktigt bra, varken

för asfaltlager, bärlager eller undergrund.

Vi besiktigade provytorna, som låg utomhus strax utanför laboratoriet.

Man höll just på med upprepad plattbelastning och utförde sedan

mätningar med fallvikt i samma provpunkt.

I närheten hade man också en liten provvägsmaskin, där man testade

beläggning utförd av betongplattor, bl a med och utan bärlagergrus.

Beträffande provning av bitumenbundna material så höll man vid

Rijkswaterstaat på med utmattningsprovning av balkar vid kontrollerad

töjning. Man använde samma metod vid Shellaboratoriet i Amsterdam.

Två publikationer på holländska erhölls, skrivna av F Greysendorpher och P C Hopman.

Man utförde även deformations- och slitageundersökningar på

dräne-rande asfaltbetong med hjälp av ett rullande hjul, en form av "Wheel,

tracking test".

20 L- _-40 - --'6₀ N 3 60 '- ._ i ' 51:00.78 80 '- OGe'a'ntørpoleerd -1 1 l i L L 1 2 4 6 16 224 31.5 45 Diameter

Figur 2:1 Gränskurvor för bärlagergrus i Holland.

20 1. d o o r zoo!

Fi ur2O

O2 Delfts stora triaxialutrustning.

Hp 1:300 Computar Cañtrnia Gahauguq

Labor-gtor-ium Comput-r* J platt-r- ] Graphic. tormfnal] '_{Prlncar ] Hp 6848 A Multiprcgrammur

[

MTB Conn-oi unit; Trloxlaalopatnllln

[MPa ] 10 ? M P 10 a

THDmH

UETSELWERKCRANULAAT1 HETSELWERKCRANULAAT! HETSELWERXCRAHULAKT2 HETSELWERKCRANULAXTZ BETONCRANULAAT 1 BETONGRANULMT 1 I 10 uCBD HGOD NZBD UZOO 6680 8000 07 01 02 01 01 1'Vu5 IT/uö 2UM7 2T/u 7 1T/u 6 2T/u 7

/

/

Theta H20 H28 H08 NCO IkPa]

Figur 2:4 E-modul Mr som funktion av summan för huvudspänningar

för krossade byggavfall av olika kvalitet.

Mr

0 0

m

p

ut

i

l

i

l

i

l

l

zi

z

0 .W _ O5 5 ñl p l l l l n l l a t l zl i l l l __ z _ FG re 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ! ! M M _ . _ _ l i l l i l l l t t ul l a l l l l l t l l a l

_

.

.

.

.

.

l

l

i

l

l

l

l

i

i

l

l

l

l

i

l

i

_ _ r l l i l a l ul ul t l l l d l l l l l l n l l i _ . . . I l l i i l l øl l l 1 . 1 . 1 1 1 1 . . . ] I l I I i l I I I I. .. | _ r a l l l l ul l l l l l l l l q l l l n l l l l l l _ F r i l l a n . . . 1 : 1 1 i l l I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 : I l l i l l i l l a ! ! ! _ , F ul q l t l l l l l l l l a l l l a n l l l l l a l l l s l l ul l l l n ul l i l l . . . I i l I I I . I I I I uI I I I I I I l I i I i l ul ul _. I I I l l I l l 1 : 1 1 . 1 1 ! ! _ p ul ul l l l l l t l a l l l q l l I l I i .. .l ll _ r l l l l l l l l l l l l l . I l i l l s l l I I l I I . l ul l l _ r I ! I I i .. .1 4. I i I i I l l . . F I l I I I I .. .n al .g _ _ _ _ ... J 0 O O 0 0 O 0 0 0 O 0 D r 5 MM 4 3 7. 1. F D L

M08 M60 M28 M20 868 860 FFB FFO LAB LAO KTE K2E KiE

Fi ur 2:5 E-moduler vid två spänningsförhâllanden vid undersökta

HETSEUNERKCRANULAAT 1 HETSEUHERKGRANULAAT 1 14 HCBD (IS 080 10 UGBD 06 LASS 07 LUND 08 '.₃ 06 METSEUHERKCRANULAKTI LNAÅ LAVA LNMA OI' HO <: 0I.. o P (-1 Inn-J o' -0 xm < ..

ä

OD m8 oi O 7 oi O N .---e==========:? Ck_ 2 .4 to 10 10 v V V V , 10 10 AANT . LASTHERH.

Figur 2:6 Permanent deformation som funktion av antal lastväxlingar

och spänningsnivå n (cyklisk spänning/sidospänning).

Q.. TH Delft H68 n-to LAB n-LO H68 n- 9 H68 n- B LAB n- 9 <9>LAB n- 8

Figur 2:7

1

1.5

1--._.+_..."...

|

15

16

3 BAST 870514

Besöket var egentligen inte inplanerat från början eftersom man vid

BAST oss veterligt inte utförde triaxialförsök av den typ vi var intresserade av. Eftersom vi fick en dag över mellan Delft och Bochum passade vi dock på att göra ett besök i det närbelägna Köln. Tyvärr

anmälde vi vårt besök först veckan innan och fick då veta att en interdelstatlig vägkonferens om "Erdbau" skulle pågå i Rheinhausen, varför många forskare var borta.

Vi blev först mottagna av en betongforskare, dr Hellerbroit (?), senare

dr Buschek och Hürtgen, som båda tydligen sysslade med främst bitumi-nösa material. Man informerade bl a om BAST uppbyggnad i fyra "Bereiche"; Strassenbautechnik, Strassenverkehrstechnik,

Umfalls-forschung och Zentralbereiche. Sedan följde underindelningar i ämnes-områden (figur 3:l). Zentralbereich sysslar enligt den senaste

årsberät-telsen 1981-84 inte bara med administration och service utan bla

beläggningsforskning. Man har lokaler av mycket ,hög klass, dimensione-rade för 500 personer, men är f n ej mer än 350 st.

Vi fick viss information om betongvägar. Man berättade att en prov-sträcka byggts med vältbetong, men med asfaltbeläggning av olika tjocklek. Även s k SAMI (spänningsabsorberande gummiasfalt som

mel-lanlager) provades för att motverka reflektionssprickor.

Vi fick information om västtyska observationssträckor, som var upp till

23 år gamla och som påbörjats av dr von Becker. Observationssträckor-na var av väsentligt olika uppbyggObservationssträckor-nad, bl a ingick betongöverbyggObservationssträckor-nad, och låg på vägar med olika trafik. Man hade fått modifiera ursprungliga

nedbrytningsmodeller eftersom livslängden visat sig längre (>20 år) än

beräknats. De 170 observationssträckorna var 500 m långa, men indela-de i 100 m långa indela-delavsnitt. Vi ficern opublicerad redovisning.

Man gjorde en stor mängd mätningar, bl a deflektionsmätningar med

Benkelmanbalk, tvär- och längdprofileringar m.m. Axeltryckmätningar

utfördes och vi fick det intrycket av samtalet att både relativ andel

rial, annars följer man RSTO (motsvarar närmast BYAzs

dimensione-ringskapitelX

Man sade att vägarna inte verkade nedbrytas genom utmattning och därför kanske var överdimensionerade. Däremot utgjorde plastisk

defor-mation av bitumenbundna lager ett problem. Vid "mix-design" användes

f.n. endast Marshallmetoden.

Forskning pågick varvid borrkärnor stötbelastades och jämförande

full-skaleförsök i provhall utfördes. Man ansåg att den plastiska

deformatio-nen var ett reologiskt problem och inte gick helt att undvika. Man har

kommit fram till en relation mellan den permanenta töjningen och

antalet belastningar vid olika temperaturer och spänningar (en publika-tion skulle skickas till oss).

Stötbelastningen gjordes i en utrustning där en sinusformad lastimpuls kunde varieras mellan 0.1 och 1 MN/mz. Tidsintervallet var 0.033 s och

motsvarade en lastbilsöverfart. Man hade funnit ett samband

pzaj'Wzaj 'NO'5

v'arvid aj är en "parameterkonstellation".

Oväntat nog meddelade man oss att en stor triaxialutrustning för provkroppar 30 x 60 cm var under byggnad. Man skulle dock inte ha

växelvis varierande spänningar som i Bochum utan tänkte använda sig av konstant sidotryck. På frågan vad man räknade med för kostnader

svarade man att "det vill vi inte tänka på". Man skulle bla prova bärlagergrus samt mäta elastiska och permanenta deformationer. De senare antogs bero på deviationsspänningen. Även vattenkvoten tänkte man variera. Orsaken till att man _tänkte börja med sådana provningar

verkade vara att man tror sig f.n. överdimensionera vägar.

Vi fick besöka försökshallen, där fullskaleförsök utfördes på

fullskale-_överbyggnaden Man kunde oberoende från varandra prova 5

18

en platta med 15 cm diameter (jfr figur 3:2). Belastningstiden var 0.025 sek och kraften kunde varieras mellan 20 och 100 kN. En

gummi-platta användes som mellanlägg. Plattan förflyttades 1 mm mellan varje lastpuls och kunde även röras i sidled för bredare spår. Man visade

upptagna balkar, där deformationerna både i asfaltbundna och obundna lager kunde studeras. Egenskaperna hos de senare ansågs dåligt kända

och skulle bl a studeras i stor triaxialapparat.

Vi fick däremot inte se BAST:3 upprättstående, originella

provvägs-maskin, använd bl a för slitageforskning på beläggningar.

Samtal följde med dr Ballman som studerade stenmaterial. Man hade fått poleringsproblem (dålig friktion på fuktig vägbana) på

asfaltbelägg-ningarna efter det att dubbdäcken förbjöds. Poleringsförsök gjordes och en internationell grupp med bl a västtysk representationarbetade med

det brittiska poleringstestet som används i många länder. Man hade efter Bringanalyser och sammanträden lyckats få tillfredsställande

värden på reproducerbarhet, t o m bättre än vad som krävdes i 55812.

Man hade ännu inte vågat sätta upp några gränsvärden för polering 1 Västtyskland. Ballman sade att vägmyndigheterna hade många åtal efter olyckor som sades bero på dålig friktion på våt vägbana.

Man hade efter mycket stora kostnader lyckats standardisera det

västtyska fallhammarförsöket. Utrustningarna kalibrerades varje år. F n

sysslade man med standardisering av vittringsförsök (frystöväxling) och

hade tagit den bästa av tidigare tre existerande tester. Ballman menade

också att en sådan standardisering, omfattande ringanalyser, tog minst

fem år.

Man hade för tre år sedan byggt en provväg i södra Tyskland med olika sorters sandmaterial (krossand, natursand) i asfaltbetong. Kalkstenssand tenderade att ge sämre friktion, men man hade annars inte lyckats få fram några påtagliga skillnader. Egenfiller användes i beläggningar

eftersom man hade svårt att annars få bort produkten från

asfalt-verken.

produkter som rivningsavfall, sopförbränningsaska m.m. än hos statliga

vägmyndigheter.

Det verkar som BAST inte ger ut egna publikationsserier, men många av

forskarna publicerar sig flitigt i facktidskrifter varav det finns ett större utbud än i Sverige. och En orsak kan också vara att man inte som

VTI sysslar med uppdragsforskning och känner inte samma tvång att avrapportera.

i. 4, _.A Wäág åy . . . .. 4 i? ?? så? i: 'i \ \ §5_ i BE IR AT L E I T U N G P R ÅS I D E N T U N D P R O F E S S O R DR .-|N G. H. P R A X E N T H A L E R ,S TE LL V. LE IT ER : LT D. D I R E K T O R U N D P R O F E S S O R BF L-IN G. K. K R E L L J v . 3» .Å$ r^ "s ä-MN : ' Bo re lc h B Bo re lc h V S T R A S S EN V E H K E H R S T E C H N I K LT D. D I R E K T O R U N D P R O F E S SO R DR .' |N G. K. K R E L L Bo re im U U N F A L L F O R S C H U N G D I R E K T O H U N D P R O F E S S O R D R -I N G . K. -H . L E N Z Bo ro im Z Z E N Y R AL B E R E I C H S T R A S S E N B A U T E C H N I K ' DIR E K T O R U N D P R O F E S S O R Dl PL Å-lN G. P. C A N I S l U S LT D. D I R E K T O R U N D P R OF E S S O R Dl PL .-IN G. E. N A K K E L 4x,.-5'* 3 Ab te uun g B: Ab te il un g B2 Ab le il un g B 3 Ab te il uñg V1 Ab lo il un q V 2 S T R A S S EN -G E S T A L T U N G Ab |e ll un g V 3 Abla il un g U 1 Ab le nun g U 2 Ab ta il un g U 3 Ab le il un g U 4 Ab le il un g 2 1 D A T E N V E R -A R B E I T U N G Ab le il un g Z 2 'A bl oi lun g Z 3 A L L G EM E I N E U N D I N T E R N A T R O N ALE S T R A S S E N A U S -R E C H E N Z E N T R U M F O R S C H U N G S o S T A T T U N G B M V / B A S T A N G E L E G E N H E l T E N . -. s. «3^ ézx$ .åám «xz ' . < -\ :-_ ' ' . -'v -' : ' 'A ii ås låp ia mu .. .. -' ' . z . _ äv' ååä' b' .n ' B R O C K E N -U N D K O N S T R U K T I V E H I N G E N I E U R B A U V E R K E H R S A B LA U F V E R K E H R S -E M |S S I O N E N F O R S C H U N G S -P L A N U N G U N D E R D -U N O G H UN D B A U O B E R B A U S T R A S S E N -B E T R I E B F O R S C H U N G A U S W E R T U N G EF FI Zl EN Z-K O N T R O L L E V E R W A L T U N G .'.u' W Fa da gr up pø V 1. 1 Fa ch gr up pa V 2. 1 F a c h g m p p e U 1. 1 <n: .a B E T O N -B A U W E IS E N Fa chgr up pe 8 2. 2 S T A H L B A U Fa ch gr up pe 8 3. 2 ST AT IS TI K UN D BE RE CH NU NG DE S V E R K E H RS A B L A U F S F a m g r up p a V 1. 2 S T R A S S E N R A U M R A D W E G E N E B E N A N L A G E N Fa dug rup pe V 2 2 "äng ' -.. tødwvnack-'nu \ » V E H K E H R S -R E G E L U N G W E G W E I S U N G F a m g r up p o V 3. 2 B E O B A C H T U N G U N D K O O R D I -N I E R U N G D E R F O R S C H U N G Fa ch gr up pe U 1. 2 P S Y C H O L OG I E P ÃD A G O G l K S O Z I O L O G U E ,F ac hg rup pe U 2 2 A U S W E R T U N G U N D B E R A T U N G I Fa ch gr up pe U 3 2 . _Vi-rg. .Å W I R K S A M -K E i TSU N T E R -S U C H U N G E N Fl chgr up pe U 4. 2 O VvA N L A G E N B E T R I E B D A T E N F E R N -O B E H T R A G U N G Fa chgr up pe 21 .2 l N T E R N A T |O NAL E Z U S A M M E N -A R B E I T Fl ch gr up po 2 2. 2 I N N E R E R D I E N S T Bür o 2 3.2 2, 'än"51 i .L .x V E R K E H R S -B E E INF L U S S U N G E N E R G I E -E l N S P A R U N G F O R S C H U N G S < P R O G R A M M E P R O J E K T -G R U P P E N M A S S N M E N» B E U R T U N G W I R T S C H A F T U C H -K E I T S A NA L Y S E D V -AN G E L E G E N -H E I T E N D E S B M V D V -P R O J E K T E _ H U N D /L ÄN D E R O F F E N T L I C H K E I T S -A R B EI T B I B L I O T H E K S P R A C H E N D l E N S T E R F A S S U N G U N D A N A L Y SE D E S VE RK EH RS SI CHER E EA Hn aA HN . OB ERFL ÃC HE G R U N O BA U F E L S M E C H A N I K A U S W E R T U NG U N D B ER A T U N G II B I T U M I N U S E B A U W E I S E N M A S S I V B A U T U N N E L M E D I Z I N P E R S O N A L W E S E N .av . .Lm Wááê 'bi? ., ;han_.. 1.152743? 3% -15? F a m g r upp a B L? ) M I N E R AL S T O F F E G E O L O G I E B O D E N -E R K U N D UN G Fa ch gr up po 8 2. 3 Fa ch grup pe 8 3. 3 Fa ch gr up pa V 2. 3 '35:jan'35% Fa ch gr up pe V 3. 3 Fa dr gr up pe U 1. 3 Fa ch gf up pe U 2. 3 Fa ch gr up pe U 3. 3 W I S S E N -S C H A F T L I C H E I N F O R M A T ION S -Fa ch gr up pe U 4. 3 Fn ch gr up pa 21 .3 B E N U T Z E R B E R A T U N A N W E N O E R -S O F T W A R E G R A F I S C H E D V Fa ch grup po 2 2. 3 Bür o Z 3. :! a. .15??? B A U W E R K S -U N T E R H A L T U N G M E S S W E SE N .., S C H U T Z -U N D LE IT -E l N R I C H T UN G E N U C H T T E C H N I K I N F O R M A T I O N S -U BE R T R A G U N G S T R A S S E N B A U -C H E M IE A U S B l L D U N G F O R T S l L O U N G D V -S C H U L U N G V E R K E H R S -E M l S S I O N E N .i K R A F T F A H R -Z E U G T E Q H N I K F O R S C H U N GS -A B W l C K L U N G ST AT IS TI K K A S S E N -U N O R E C H N U N G S W E S E N 451:: 2:32:33: Fa ch gr up pe 81 .4 F a m g r up p o 8 2, 4 L A N G Z E l T -B E O B A CH T U N G E N S U B S T A N Z -E R H A L T U N G h a v., . i :1 .3 : " Fa ch gr up po V 3. 4 Fa ch gr up po U 2. 4 Fa ch gr up po 2 2. 4 M E S S T E C H N I K M E S S D A T EN V E R A R -B E I T U N G . A N AL O G -R E C H E N T E C H N I K Bül o 2 : H so uo en um en -SU CH UN GE N GE OP HY SI K S T R A S S E N U N T E R -H A L TU N G S -U N D W I N T E R D l E N S T S T R A S S E N -T E C H N l K H A U S T E C H N I K B A U W E S E N . .A:5:7 ;vw i :III Fa ch gr up pe Z 2. 5 Bür oZ 3 5 i V E R S U C H S -AN L A G E N M O D E L L T E C H N I K är? '-få). H A U S H A L T .1:- ' mi? Bür o 2 3. 6 'I S I C H E HHE Q T S W E S E N S O N D E R A U FG A B E N 3 ; ; 44

rie revêtement a essayer est posé dans une cuue dfessai en béton éguipée d'un drainage (7.5 x 38 x Bm). Une charge est appliquée verticalement par un diSpositif de chargement par impulsions. La charge mobile doit être considérée comme la superposition d'impulsions individuelles a des points successifs le long d'une trace.La plaque de charge se déplace longitudinalement et trans-versalement. But de l'essai: Détermination du comportement a long terme de différents types de revêtemehts a l'aide de déformations permanentes (profondeur d'ornieres) par rapport au nombre de pasw sages de roues simulé.

(

-

J

Caractéristiques fr". * *\

1 ' 0

de 1 essal . pomw Jumm

tga)es

- chargezü-lDO kN --

--, . Lattralement däplacablc

- duree de l'lm- *

pulsion: 25ms

.mLyI indre .fordra-u? Icue

- application de la charge: láS/min

- vit. de dépl. de

7-3

la charge: 2mm/s âáäZ* hdumm f ;§25 uuawun

Q ' en båten

- vitesse de roule- 2222' 3. ázåá

ment simulée par //\hlufmuhm t láøá

la durée de l'im- / ? X:§yx '

?gáç/ "êçyçiir\Qi§EQÖÖÖQOCQQCinGQQÖQQGB.\\ /áåêå

pu131on: .

L Ern/.80 km/h

J

/Bcite dynanométrique

/,91ñque de charge Rii1$

Plaque en CiOutChOuC\\ ( 1 / 1 . . ;i __ r Lemne» ;eñçfe"_{p' ' i .' .5551 V} ana»:azazans* i Figur 3:2

22

4 RUHR-UNIVERSITÄT, BOCHUM 870515

Vi träffade först dr. Güttler, som främst sysslat med triaxialförsök vid

Institut für Grundbau och en kort stund även prof. Jessberger. Vidare fick vi göra ett oväntat besök hos prof. Krass vid den ganska nyinstifta-de Institut für Strassenbau. Krass har tidigare arbetat vid

Schlacken-forschungsinstitut, Rheinhausen.

Man sysslar mest med geotekniska problem vid förstnämnda institution.

En litteraturlista erhölls, där Jessbergers namn står på ca160 publika-tioner (1) f o m 1958. Han inledde sin karriär bl a som tjälforskare. F.n.

sysslar man också med tjälproblem, men mest med frysning i samband med jordförstärkning och t om arktiska problem. Ett annat nytt och viktigt område var speciella problem i samband med deponering av

avfall (jfr SGI:s forskning).

Man påbörjade triaxialprovning av vägmaterial någon gång i början av 70-talet. Nämnas kan att man inte kände till Bochums undersökningar varken i Nottingham eller i "'löelft - det förstnämnda är dock ett geotekniskt, de senare vägbyggnadstekniska institutioner. Det verkar

således som man ibland ovetandes arbetar med samma problem.

Man hade tre utrustningar för cyklisk provning, nr 1 och 2 var avsedda för provkroppar med 10 cm diameter, båda tryckluftsdrivna. Högsta frekvens var l Hz. Det senaste tillskottet nr 3 är en stor utrustning som tar provkroppar 30 x 60 cm (figur 4:2-3). Den senare utrustningen är konstruerad med belastningskolven i botten och med stadig överdel för att minska på dimensionernahos apparaten. F.n. användes inte utrust-ningen eftersom forskningsuppdraget var avslutat. Ev. kunde ett nytt uppdrag erhållas, varvid högre spänningar skulle användas än tidigare för att bättre efterlikna förhållandena under tunnare asfaltbelägg-ningar.

Karakteristiskt för apparaterna nr 2 och 3 är att man använder sig av en skjuvspänningsväxling för att bättre efterlikna trafikinverkan (jfr

fi-gur 4:1). Axial- och sidospänning kan cykliskt varieras oberoende från

utrustningen, där provmängden var ca 90 kg. I mindre utrustning var provmängden endast 3 kg.

Resultaten redovisas i några publikationer. Enligt en rapport från 1982 (referens 94 i bilaga 3) har man studerat "bärlagergrus" 0-16 mm bestående av kalksten, basalt, hyttsten och grus i utrustning nr 2. Man fann en tydlig förstyvning av materialen under belastning och samtidigt

en ringa permanent deformation (<1%). Man menar att det obundna

materialet bidrager litet till spårbildningen hos vägar. Någon

nedkross-ning har inte kunnat konstateras under själva lastväxlingen.

En nyare rapport erhölls, nämligen V. G'Littler, Beurteilung des

Steifig-keits- und Nachverdichtungsverhalten von ungebundenen

Mineral-stoffen, Heft 8 från 1984 (denna är inte med i bilaga 3). Provning av hyttsten och grus, båda 0-16 mm, redovisas och undersökningen verkar vara en fortsättning av tidigare arbete, men endast med två av

materialen. Man har även beräknat E-modul och packningsgrad på olika

djup i obundet material som funktion av antal lastväxlingar. Den

permanenta deformationen är liten och kan beräknas i tiondels, ibland

dock också i hela mm.

Senare (referens 147 i bilaga 3) har man gjort jämförande försök med

"fullskalegraderingar" i stor utrustning med basalt och hyttsten (båda

0-45) samt grus (0-32 mm). Endast en gradering studerades för varje

material och försöken gjordes vid optimal vattenkvot samt vid både 1

och 10 Hz frekvens.

Man fick ganska stor spridning i försöksvärden (packningssvårigheter?). Man ger "elastiska" materialkarakteristika âj och 61

(begynnelseampli-tud resp s.k. avtagningskoefficient) som funktion av skjuvspänningsnivå

i figur 4:5, varvid värden från prov *0-16 mm inritats (skuggade fält) för två av materialen. Vissa avvikelser kan konstateras med de två

utrust-ningarna. Materialen verkar bli något styvare i stor utrustning, även om hyttsten och basalt visar en avvikande tendens när det gäller tillväxt av elastisk deformation med antal belastningar.

24

Motsvarande materialkarakteristika ål och 51 ges för axiell permanent deformation i figur 4:6. Initial deformation resp s.k.

stegringskoeffi-cient) ökar med skjuvspänningsnivån. Olika frekvenser har inte utskilj-bar effekt.

Man menar att man fått framii stort sett samma tendenser i liten och

stor utrustning med graderingar såväl 0-16 som 0-45 och 0-32 mm. Några skillnader mellan de olika materialen framkommer knappast. Man kan också notera från rapporterna att man bestämt

skjuvhållfast-heten hos provmaterialen genom "statiskt" triaxialförsök varvid nästan

identiska värden erhölls för så olika material som hyttsten och grus. Vid rundvandringen såg vi div. geoteknisk apparatur, men man byggde också upp "tjälburkar" i en klimatkammare. Vi fick dock ingen närmare

information och en senare kontakt kan vara värdefull för VTI:s

tjäl-forskare. Vi var också nere i underjorden i "världens största centrifug"

(helt nybyggd) av dimensioner ung. som VTI:s provvägsmaskin.

Centri-fugen kan gå med 400 km hastighet och man gav som exempel att om en

"modelluppbyggnad" av ett underjordiskt schakt utsattes för 150 g, kunde spänningarna på 300 m djup efterliknas. Man avsåg även att studera grundläggningsproblemen för en skyskrapa i centrifugen.

Besöket hos prof. Krass, som hade endast kort tid till förfogande, visade att han även på vägbyggnadsinstitutionen specialiserat sig på

restpro-dukter. Han visade tyska "Merkblätter" för restprodukter, skrifter som VTI redan har. Kontakten med Krass kan dock vara värdefull för

framtiden.

Han berättade att institutionen ännu var under uppbyggnad. Man hade

hittills mest sysslat med provvägsbyggen. Till sommaren planerade man

en provväg där olika restprodukter *som flygaska, slagg, gruvavfall m.m. användes som bankfyllnad och främst urlakningen studerades. Vidare

berättade han om en provsträcka med avsvavlingsprodukt som gått

sönder redan efter några månader. Tyvärr fanns ingen skriftlig

informa-tion; laboratorieprovningarna hade också gjorts av ett

rium. Noteras kan dock att man gjorde flödestest på sand

(kornforms-mätning), en utrustning som även VTI byggt. Ett större

forskningspro-jekt rörande bärigheten hos betongplattbeläggningar pågick. Man

be-lastade statiskt olika plattyper på olika bärlager m.m. och sammanlagt planerade man totalt 35 st provytor.

26

/ gcbundenc a) Kopfplotte hm Samsungs-' kolben ZeHwster A5, { i i i i Zellwnnd m 0,.. A53

_ "Frâtii'ñz 7! C3

\ \ / I ,x :x: Membrcne ,7 1 ;j x/-x A 1, A_ '\1 I O-ng q \ . l L" , 1-1

Funpzone . '

_'iår-3

:G: Scckei EEE] AÖ1=-AÖ3

Å) \E'i/ ////jZ//L / [EEE]

Figur 4:1 a) Spänningsändring under hjullast b) triaxialcell och cykliskt

Agggwertung

THC! xnolzelle mit Agfzeichnungê; mat numeruscher Menwertoufnehmem gerötg Kiemrechenonlcgg_

roftmendose Ö, x-t _ Drucker :ver Wegcufnehmer E1 lnduktiver _ Wegoufnehmer :3 Druckmeñdose Öa Plotter

Figur 4:2 Schema för styr- och mätutrustning :för triaxialutrustning

28

Loufkotze _

Schemotische Dorstellung des Triaxialen

Schubwechsel-Versuchsstandes TSWDI

[

x

,

Seifendruck

Kolbenwe 5 V "göäxxäv '

T ä i

CL

g

' LJ ' _ 1%3 \ 2:3? 50 1 Funktionsgenerctor 80 t < -:.5';ç;: :gå 10 Solhwertstener 7' '325555?Ä:$E§: 2 RegePVerstörker içfêff{f::::§F 20 [Jästungsverstörker Äfjåiff;f;;;å 5 3 Serv0ventH 8 D U' ?iii ' 1. Hydropulstylinder 75 s TSW 111- ZeHe I. ?i \ Ö 5 {;';%p), 50 axkqxdm ø30cmju60 :3 :f/ AÅ///t J 5: 1 r 4! E: 6 Krochfnehmer l' §3 i; 7 ?Aenverstörker . W . I i; - 8 Oszdlogrof l .. i I 2 80 Vorwohlzchler | -L V 8b Digitolonzeige 10 2(] T 6 I | 9 Hydrouhkcggrego!

'

I

|

1 PID > -l M I f 1 L . :hl der L031- Grön: 2 Sleuerung i I

:xtfunkhon des Soll- Solhls'_ du

;d der Frequenz wertas we Sarvo- '

wgcbe einer Kraft Ab ' . h ventil: ! I

eguldrzn Hem- 00:! 9 "c ' ' .

ung mil Halle Wag IL _' ., I

5 Mogneb | _ .

mdgerales %::_::::__:__:_7 L, % ,1 ;IL .\ r_ ' P]

4:;=;::{3i:e? _{nm1z<\vøöxx\ /mçxx /r \\K,: ,xx V . xxxv': .övr/x*- \. - /KY'V'LNx-'w 7}r ' rs j

fä 1 Versförker

/

Digitala .7 r Anzeâge der Meñdoten 4; 4+ E30 ' r_____ .Magnetband-Geröt

. '. _.1- _Zumiruck _--J (Anomge Mendofenerfossung)_{X t Schrmber}

'"f' TT 53"' Analoge rv-iendolenwiedergnbe) Rechner PloHer 4. . Ek o ' I . . .J J ,..0 G A - . . ' . o _ a 0 e Probe __ 3 S: dpfg »_- -0 0 _'v _Meñdolen' »vu-_-_{. _} in den . MW _9291961_ W ______

_-Figur 4:4 Schema för mätning och databearbetning, stor triaxialut-rustning.

Figur 4:5 30 84x1 -L -2 :IE/TE JL___^ 'fi/Tåg 05 0 0,8

o--o 1 HZ

iår-:5

0,8 * 51[X1O-5] -L A _L - BA G1lx10 ]

L

! ,A

'

,lo _. BA (UU-EB

2

^,"

_{08 b}

I I

,4

.

.

.

.Eng

I

C ' 0,1. 0,8 V *

Elastiska töjningsandelar (ål :begynnelseamplitud och 51

"avtagningskoeüicient") för stor och liten (skuggat fält)

01. :0 *al-WN?', ' ' e 8

_

<

BA

..

I? BA

,I -'20 _{I. i} I I; .. _{- I, 0} , I , 1/18

.40

_{0 - "'A}

_{1. 08}

_{' 4}

v

_{-1 ,- \o/b}

Figur 4:6 _{Perm_anenta, axiella töjningsandelar (ål :bygynnelseandel}

och bl = stegringsmått) för stor och liten (skuggade fält)

32

5 SAMMANFATTANDE INTRYCK

Våra besök var lärorika och vid fick både se och höra mycket. Tiden räckte inte alltid till, eftersom vi hade ganska skiftande intressen.

Ändamålet med vår resa var främst att studera "dynamisk" triaxial-provning av grova obundna materials deformationsegenskaper och att inhämta kunskaper för egen apparatutveckling. I Nottingham menade

man att bärlagergrus (ex. 0-40 mm) kunde provas i triaxialcell med

endast 150 mm diameter. Vad som dock förvånade oss var att man inte använde sig av laboratoriedata för obundna material vid analytisk

dimensionering. Orsaken är dock de tjocka asfaltbeläggningarna som man använder i England.

I Delft höll man på med intensivt utvecklingsarbete, men materialen som studerades avviker mycket från våra. En begränsning med den

mycket stora utrustningen (provdiam. 400 mm) är att vattenmättade

prov inte kan undersökas, dvs tjällossningsbärighet inte efterliknas. Man var också ute efter en smidigare provning för att få fram modulvärden och* trodde mest på ett statiskt triaxialförsök (provdiam. 150 mm). Den stora triaxialutrustningen i Bochum, som funnits några år, har

använts ganska litet och man nämnde att totalt 20 försök utförts.

Vattenmättade prov går att undersöka, även om sådana försök inte

gjorts. Spridningen av försöksresultat verkade vara ganska stor. Man

sade sig också ha fått fram ganska likartade tendenser vid försök på

"nermodellerade" bärlagergrus 0-16mm vid cykliska triaxialförsök med

provdiameter 10 cm. En orsak till den ganska ringa aktiviteten var

tydligen också att man kommit fram till att de ostabiliserade

materia-len betyder litet för vägars nedbrytning (1 Västtyskland tydligen lika

med permanent deformation av asfaltlager).

Vid BAST fick vi dock höra att man misstänkte att de tyska vägarna är

överdimensionerade (alltför tjocka asfaltlager) och att man därför

borde studera obundna material vid högre spänningar än vad som

tidigare gjorts. Man höll därför på med egen utveckling av egen

Schwab, Eigenschaften unter Verkehrsbelastung, Strassenforschung 302

1986. Man har gjort statiska och cykliska triaxialförsök, visserligen i liten utrustning med "nermodellerat" stenmaterial 0-8 mm. Intressant

är att man dels provat med konstant sidotryck, dels med växlande

skjuvspänning som i Bochum. Man anser att försöket bör utföras på

konventionellt sätt med konstant sidotryck, annars underskattas perma-nent deformation, även om elastisk deformation inte påverkas mycket.

Schwabs åsikt delas dock inte av MacDonald och Raymond (Canadian

Geotechn. Journ. nr 3, 1984) som ifrågasätter lämpligheten av

konven-tionell cyklisk triaxialprovning, varvid man främst diskuterar järnvägs-ballast. Korrelationen mellan laboratoriedata och verkligheten har varit

dålig. Man anser att rotationen av huvudspänningsriktningen under

trafiklasten inte kan negligeras. Man har gjort försök i olika typer av

utrustningar (med sand) varvid skillnader i resultat erhållits. Man ger dock ingen lösning, beroende på än så länge bristande kunskaper. Till

skillnad från Schwab så fick man fram ökad permanent deformation vid skjuvspänningsväxling medan elastisk deformation påverkades litet.

I juninumret 1987 av Eisenbahntechnischer Rundschau finns en artikel

av A. Hettler, Inst. Bodenmechanik u. Felsmechanik vid Univ. Karlsruhe, behandlande triaxialprovning av järnvägsballast. Han anser att tidigare försök gjorts med alltför små prov och har därför tagit fram en triaxialutrustning där provdiametern är 78 cm och höjden 45.

Slankhetstalet är således 0.58, vid konventionella utrustningar är den

2.0. Man anser en sådan form nödvändig för att undvika ojämna deformationer. Provets ändplattor smöer med fett för att komma ifrån inverkan av skjuvspänningar. Sidotryck kan åstadkommas antingen med

vakuum som i Delft eller med vatten (vid högre sidotryck än 0.08 MPa).

Beroende på det höga, nödvändiga vertikaltrycket kunde lastcyklerna inte anbringas automatiskt via servoventiler utan fick manövreras för hand. Man utförde därför endast* 100 lastcykler. Man anser detta tillräckligt för framtagning av värden för E-modul och permanent

deformation (den senare anses följa en logaritmisk lag). Tyvärr fick vi veta om denna speciella triaxialutrustning först sedan vi kommit hem

34

En sak vi tydligt förstod var att triaxialförsök på obundna material krävde mycket "know how" och att man tidigare hade erfarenheter från

mindre utrustningar innan man börjat bygga upp jätteapparater. Det är

inte fråga om normerade försök och osäkerhet råder hur ett sådant försök egentligen ska gå till. Vi har därför svårt att rekommendera att ett sådant bygge genast påbörjas vid VTI, särskilt som det med all sannolikhet rör sig om miljonkostnader. Bättre är att istället sätta igång i mindre skala, en hittills oanvänd triaxialcell med 100 mm diameter finns redan., Denna borde vara tillräcklig för försök med

förstärkningslager (A- och B-material). För bärlagergrus krävs dock

större utrustningar, såvida man inte "nermodellerar" graderingen.

Kanske man kunde komplettera med utrustning för provdiameter 150 mm för en billig penning?

Triaxialförsök kan också användas för asfaltprovningar och troligen

behöver t ex dränasfalt testas under triaxiellt tillstånd förmeningsfulla

resultat. Man behöver inte extremt stora utrustningar i sammanhanget. En idé kan vara att man ger ett utländskt laboratorium uppdraget att testa några svenska, obundna överbyggnadsmaterial. F.n. verkar man ha mest "go" i Delft och sade sig även kunna ställa upp. Begränsningen är

då att man inte kan få vattenmättning, något som dock inte är

ve

veserh

gtfoup

.. , .. .. .. -. 4. .. .. _. .N .... .-.u

FAthVltNl HEÖEAHUH /-\l NUI llNUHAIVi

Research work in the field of flexible pavement design,

pavement materials and related soil mechanics problems, has

been in progress continuoust at Nottingham since 1954 when

Professor P. S. Pell began his work on fatigue cracking ot

asphalt. This led to further research on the mechanical properties

of asphalt mixtures, unbound aggregates and soils under

repeated loading. Data from this research and other studies of

stresses and strains in pavement structures has been used to

develop computer and chart based methods for pavement design

using analytical concepts A number of full scale trials have been

conducted in conjunction with local highway authorities and

contractors to assess the materials and pavement design

developments which have emerged from the laboratory and

theoretical studies.

This research, presently under the direction of

Professor S. F. Brown, has been carried out in close

collaboration with industry and government and has involved a

total income to the Department in excess of St m. Current

research contracts and grants amount to about 8200000 per

year. Particular'support has been received from the Shell and

lvlobil Oil Companies, the Transport and Road Research

Laboratory, the Science and Engineering Research Council, lCl

Fibres and the US Army. Over 30 separate projects have been

undenaken

The results of the research have generated over 30 higher

degrees, the majority being PhDs with one DSc. The work has

been publicised and presented at conferences throughout the

world and has involved the writing of about 100 major papers and

two books.

A major Government grant for technology transfer has been

received to facilitate application of research results to

engineering practice and has led to the establishment of a

specialist consulting firm, SWK Pavement Engineering, on the

Universitys Science Park.

, Materials and ' ' ' layer thicknesses Temperature ANALYSIS Standard dual wheels

FATIGUE LINE

STRAIN (E)

»en

_V

_j

Pavement Design FlNALlZE Design life

Against Fatigue Cracking » DESIGN (standard axles)

Elastic properties

PAVEME TE F All

i

^'

ln addition to the standard facilities ot well tounded

bitumen and soil mechanics laboratories, a unique range

of specialist research testing equipment is available for

pavement engineering.

Pavement Test Facility: This O Uniaxial repeated load test unique taCility allows realistic

pavement sections 4 8m (16 tt) long and 2 4m (8 ft) Wide to be constructed in a test pit t 5m (5 ft) deep and subjected to

rolling wheel loading up to 2t and

500 kPa (73 pSl) contact pressure

at speeds up to 16 km/hr

(10 mph) under controlled temperature conditions

Slab Test Facility: Asphalt slabs or other pavement packages 1 ?m (4 tt) long can be tested under a rolling wheel load of up to it and 530 kPa (77 pSl) contact

pressure at speeds up to 6km/hr

(4 mph) and controlled

temperature

O TestPit:A4x2x2m(13x7x 7 tt) deep sealed test pit With a loading frame tor static or repeated plate loading is available for pavement or geotechnical experiments O Repeated load triaxial test

facilities: Two sophisticated servo-hydraulic facilities are available for asphalt and granular material samples up to 150mm (6 in) diameter DeViator and cell pressures can be cycled Two Similar pieces of apparatus tor testing sorl samples up to 100mm (4 in) diameter are also available in addition, Simpler, pneumatically operated equipment can be used for repeated loading of scils or asphans

facilities: Three servo-hydraulic

machines are used to test asphalt

or other materials in tension and/or compreSSIon With

temperature control in each case

Cyclic loads up to 5t can be

apphed

Special soil testing equipment: A

cyclic load, servo-hydraulically

Operated hollow cylinder apparatus tor speCimens of 280mm (it in) outSIde diameter

and 28mm (i 1 in) wall thickness is available for scils or granular

materials A Simple shear apparatus for 210 x 1 40 x 30mm (8 3 x 5 5 xt 2 in) samples and a biaXIal apparatus for 100mm (4 in) cubical speCimens are both operated pneumatically and allow repeated loading to be applied Multi-slab tester: An apparatus in a controlled temperature

enVironment is used for testing up

to SIX slabs ot asphalt Simultaneously under rolling wheel loading to study rutting reSistance The slab dimenSions

are 400 x 275mm (15 7 x 10 8 in)

and up to 100mm (4 in) thick Specialist equipment: SpeCial

purpose equrpment can always

be developed for particular proiects by in-house staff With extenSive workshop faCilities available

nEUENI HEOEHñW l" WW ' Ö

ELD TRlALS

å Pavement design and asphalt 3 Polymer grid reinforcement of

=

MENT lN PAVEMENTS

mix design: A major prolect sponsored by MObll Oil and the

Scrence and Engineering Research Councrl (SERC)

concerned wrth analytlcal pavement desrgn and

devel0pment of le desrgn and

testing methods for bltumlnous bases ThlS led to publication of a pavement desrgn manual for the

U K

Pavement evaluation and

overlay design: Use of the Falling Weight Detlectometer for

pavement testing and

development of analytlcal

techniques to accurately model the pavement for evaluation and overlay or reconstructlon desrgn

(SERC grant)

Pavement ioundations: Research on granular materials in the laboratory and the field to develop desrgn and testing methods for construction up to sub-base level

The role of geotextlles as

separators rs being investigated and the work IS Jorntly tunded by

SERC and lCl Fibres Assocrated

research supported by the Transport and Road Research Laboratory (TRRL) lS concerned wrth the behavrour of fine grarned sorls under repeated loading

asphalt: An experimental study of

polymer grlds for reduclng

reflection or latlgue cracklng and ruttlng ln asphaltlc layers

Supported by SERC, Netlon Ltd and the Tensar Corporation Testing of bridge deck

expansion joints: A major servo-hydraullc test tacrllty has been devel0ped to test bltumlnous expansion Jornts between

concrete slabs to srmulate both the thermal and transrent loading

conditions experienced on srte (TRRL contract)

Field trials: The performance ot

several experimental sections on

public roads, some With msrtu Instrumentatlon, rs being

monrtored A private haul road IS the subject ot specral detailed study and contains 16 test sections wrth extensive

Instrumentatlon (SERC grant)

Pavement Evaluation and Overlay Desgn survey

3

Assume structural properties

3

LStructural analysis [ Deflection,coring I

Do deflections match .7 Overlay materials, thicknesses

5

Structural analysis 'new' pavement Life, economics OK? % PROCEED

Consulting: SWK Pavement Engineering

is a speCialist consulting firm established to expl0it the research developments of

the Group It is located on the

UniverSity's SCience Park and operates internationally

Specialist testing: The extenSive

Iaboratory facilities allow a speCialist

testing serVice to be offered to industry

on all paVing materials and soHs

Education: in addition to undergraduate teaching, the Group is very active in running short courses for industry, often in coniunction With the profeSSional engineering institutions

PUBLICATIONS

An up-to-date list of papers published in the past three years is included on a separate sheet A complete list of publications and details of current and past research actiVities, together With the Groups current Newsletter, is available on request from

Professor S. F. Brown

Department of Civil Engineering

The University

NOTTINGHAM NG7 2RD United Kingdom

Telephone: 0602-506101 x 2677 Telex: 37346 UNINOT G

Papers

59 BROWN, S.F. and BROORICK, B V.,

60 BROWN, S.F.,

61 BROWN, 5 F., BRUNTON, J.M. and PELL, P.S.,

62 BROWN, S.F. and PAPPIN, J.W.,

63 BROWN, S.F. COOPER, K.E. and POOLEY, G.R.,

64 BROWN, S.F. and BRODRICK, B V.,

65 BROWN, S.F.,

Bilaga 2

"Instrumentation for monitoring the

response of pavements to wheeT Toading , Proc. Conf. on Sensors in Highway and CiViT Engineering, ICE, 1981, pp 118-129.

The structura1 roTe of granuTar materiaTs in fTeXiDTe pavements , Proc. Symp. on Unbound Aggregates for Roads, V01. 1, UniverSity of Nottingham, 1981, pp 1-8.

The deveiopment and impTe-mentation oi anaTyticaT pavement design for British conditions , Proc. 5th Int. Conf. on the Struct. DeSign of AsphaTt Pavements, V01. 1, 1982, pp 3-16.

Use of a pavement test faciiity for the va1idation of ana1ytica1 deSign methods , Proc. 5th Int. Conf. on the Struct. Design of AsphaTt Pavements, V01. 1, 1982, pp 209-220.

MechanicaT properties of bituminous materiaTS for pavement deSign", Proc. Eurobitume Symposium, 1981, Cannes, France, pp 143-147.

Instrumentation for the Nottingham Pavement Test FaCiTity , Transportation Research Record 810, 1981, pp 73-79.

The deveTopment of Geotechnique 1948 to 1980 - the first

3O voTumes", Geotechnique, V01. 32, No. 2, 1982, pp 95-110.

66 BROWN, S.F., JONES, C P.O. and BRODRICK, B.V , Use of non«woven fabrics

67 BROWN, S.F.,

68 BROWN, S.F.,

69 BROWN, S.F. and BRUNTON, J.M.,

70 BROWN, S.F. and COOPER, K.E.,

71 BROWN, S.F. and BRUNTON, J.M.,i

72 BROWN, S.F., BRODRICK, B.V. and HUGHES, D.A.B.,

in permanent road pavements , Proc. Inst. of CiviT Engrs., Pt. 2, V01. 73, 1982, pp 541-563. Authors' repTy to discussion, V01. 75, Pt. 2, 1983, pp 355-358.

"Practicai tests for the design and controT of asphaTtic mixes , British NationaT Report to 3rd Int. Symp. on Testing of Hydrocarbons, Binders and Materiais, RILEM, BeTgrade, 1983.

OverTay materiaTs and design , Proc. Symp. on Highway Maintenance and Data coTTection, University of Nottingham, 1983.

"Microcomputers for pavement deSign , Proc. 4th Conf. on Asphait Pavements for Southern Africa, Cape Town, V01. 1, 1984, pp 139-151.

Improved asphaTt mixes for heaViTy

trafficked roads , Proc. 4th Conf. on AsphaTt Pavements for Southern Africa, Cape Town, V01. 1, 1984, pp 545-560.

The infiuence of bonding between bitumin-ous Tayers", Highways and Transportation, V01. 31, No. 5, 1984, pp 16-17.

Tensar reinforcement of aspha1t - Taboratory studies , Proc. Symp. on PoTymer Grid Reinforce-ment in CiviT Engineering, SERC/NetTon Ltd., 1984.

74 BROWN, S.F. and BRUNTON, J.M., "Computer programs for the analytical deSign of asphalt pavements", Highways and Transportation,

Vol. 31, No. 8/9, 1984, pp 18-27 (Awarded the Croda Prize for

1984).

75 KNIGHT, V.A., BROWN, S.F., PORTER, J., LAKE, J.R., COOK, J. and

WALKER, B.J., "Question II - Pavement and surfaCings , Part of British National Report to PIARC, 17th World Congress, Sydney,

1983 (Vol. 2), pp 27-49.

76 BROWN, S.F. and BRUNTON, J.M., "Improvements to pavement subgrade strain criterion", Journ. Transp. Eng., ASCE, Vol. 110, No. 6,

1984, pp 551-567.

77 BROWN, S.F., BRUNTON, J.M. and STOCK, A.F., "The analytical design of

78 ROGERS, C.D.F., BROWN, S.F. and BOYLE, G.,

bituminous pavements", Proc. Inst. of Civil Eng., Pt. 2, Vol. 79, 1985, pp 1-31.

"The influence of bedding and sidefill on the response of uPVC pipes to surface loading , Proc. 6th Int. Conf. on Plastic Pipes, York, 1985, pp 14.1-14.7. 79 BROWN, S.F., Structural role of the granular layer", Proc. UNBAR 2,

Vol. 1, Univ. of Nottingham, 1985, pp 1-6.

80 BROWN, S.F., "The role of accelerated testing in the laboratory", Paper presented to Annual Transp. Congress, Pretoria, S. Africa,

1985.

81 BROWN, S.F., COOPBR, K.E. and POOLEY, G.R., Improved road bases for

82 BROWN, S.F., HUGHES, D.A.B. and BRODRICK, B.V.,

83 BROWN, S.F. and PAPPIN, J.W.,

longer pavement life", Proc. 3rd Eurobitume Symposium, Vol. 1, The Hague, 1985, pp 217-222.

"The use of polymer grids for improved asphalt performance", Proc. 3rd Eurobitume Symp., Vol. 1, The Hague, 1985, pp 223-228.

"Modelling of granular materials in

pavements", Transp. Res. Rec.1022, 1985, pp 45-51,

84 BROWN, S.F., BRUNTON, J.M., HUGHBS, D.A.B. and BRODRICK, B.V.,

85 COOPER, K.E., BROWN, S.F. and POOLEY, G.R.,

"Polymer grid reinforcement of asphalt", Proc. AAPT, Vol. 54 1985, pp 18-41.

"The design of aggregate

gradings for asphalt basecourses", Proc. AAPT, Vol. 54, 1985, pp 324-34

86 BROWN, S.F., TAM, W.S. and BRUNTON, J.M., "Development of an

analytical method for the structural evaluation of pavements", Proc. 2nd Int. Conf. on the Bearing CapaCity of Roads and Airfields, Vol. 1, Plymouth, 1986, pp 267-276.

Papers 7 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97.

BROWN, S.F., The deveTopment of pavement design techniques", MobiT InternationaT Lecture 1984, Journ. of the Inst. of AsphaTt

Tech., No. 37, Dec. 1985, pp 5-9. *

SHAW, P. and BROWN, S.F., "Cyciic simpTe shear testing of granuTar

materiaTs", Geot. Testing JournaT, ASTM, VoT. 9, No. 4, 1986,

pp 213-220.

BRUNTON, J.M., BROWN, S.F. and PELL, P.S., DeveTopments to the Nottingham AnaTyticaT Design Method for asphaTt pavements ,

Proc. 6th Int. Conf. on the Struct. Design of AsphaTt

Pavements, VoT. 1, Ann Arbor, Mich., 1987, pp

BROWN, S.F., TAM, W.S. and BRUNTON, J.M., "StructuraT evaTuation and

overTay design: anaiysis and impiementation , Proc. 6th Int.

Conf. on the Struct. Design of AsphaTt Pavements, VoT. 1, Ann Arbor, Mich., 1987, pp

BROWN, S.F. and DAWSON, A.R., The effects of groundwater on pavement foundations", Proc. 9th European Conf. on S.Mech. and Found. Eng., V01. , 1987, pp

HUGHES, D.A.B., GILCHRIST, A.J.F. and BROWN, S.F., PoTymer grid

reinforcement of asphaTt pavements , Proc. Sino-British Highways and Urban Traffic Conf., Beijing, China, 1986, pp 163-170.

BROWN, S.F., CorreTation between resuTts of Taboratory tests on sampTes and insitu performance , Proc. RILEM ResidentiaT Seminar, OTivet, 1986.

BROWN, S.F. and COOPER, K.E., Hot RoTTed asphaTt to 88594: 1985. A Commentary , Highways and Transp., V01. 34, No. 1, 1987,

pp 29-30.

THOM, N.H. and BROWN, S.F., The effect of moisture on the structuraT

performance of a crushed Timestone road base , Transp. Res.

Record , 1987, pp

BARKSDALE, R.D. and BROWN, S.F., Geosynthetic reinforcement of aggregate bases of surfaced pavements", Transp. Res. Record 1987, pp

BROWN, S.F., DAWSON, A.R. and BARKSDALE, R D., "Innovations for pavement foundations", Presented to the IHT AnnuaT Workshop, Leamington Spa, 1987.

»Jáb-agil

Verzeichnis der wissenschaftlichen Arbeiten

1. Jelinek, R., Jessberger, H.L., Körner, H.: Die bautech-nische Bedeutung von Tdnschlämmen. Die Bautechnik 35

(1956), HeFt 6 und 9

2. Jessberger, H.L.: Tonschlämme als Bauhilfsmittel. Die Bautechnik 36 (1959), Heft 2, 5. 52-55

3. Jelinek, R., Jessberger, H.L.: über die Stabilität von Tonschlämmen. Geologie und Bauwesen 25 (1959),

Heft 1, 3. 66-82

4. Jessberger, H.L.: Bodenmechanik und Rhedlogie. Vdrtrag

gehalten auf dem Kolloquium der Deutschen Rheoldgischen Gesellschaft in Berlin am 12.5.1959, veröffentlicht in Materialprüfung 1 (1959], NF. 6, 5. 269-276

5. Jessberger, H.L.: Die Flüssigkeitsaufnahme von Tonen und die Bildsamkeit und Sedimentationsstabilität von

Ton-Wasser-Gemischen. Dissertation TH München (1960), herausgegeben von der Deutschen Gesellschaft Für

Erd-und GrErd-undbau e.V., Essen (1961], Auszug veröFfentlicht

in: Die Bautechnik 36 (1961], 3. 229-305

6. Jessberger, H.L.: AbschluBbericht über das von der

Deutschen Porschungsgemeinschaft geFörderte

Forschungs-vorhaben "Der EinçluB von Mineralaufbau,

KorngröBen-verteilung und Kationenbelegung auf die Eislinsenbildung und auf das thixotrdpe Verhalten von Tdnen , München

(1961), nicht veröFFentlicht

7. Jessberger, H.L.: Die viskdsen und thixotrdpen FlieB-eigenschaften von Ton-Wasser-Gemischen.

Teil 1: MeBmethdden zum Bestimmen der FlieBeigenschaFten.

VDI-Zeitschrift 105 (1963) Nr. 1, 5. 6-13 Teil 2: Messen des thixotrdpen Verhaltens.

VDI-Zeitschrift 105 (1963] Nr. 2, 9. 59-66 Teil 3: Experimentelle Untersuchungen zum Erfassen

des thixotrdpen Verhaltens.

VDI-Zeitschrift 105 (1963] Nr. 5, 8. 187-194

6. Jessberger, H.L., Zenk, H.: Untersuchung des Bodenirdstes

an Tonen und Ton-Sand-Gemischen. StraBe und Autobahn 14

(1963] Nr. 5, 8. 170-176

9. Jessberger, H.L.: Theorie und Praxis eines neuzeitlichen

Verankerungsverfahrens. Die Beutecnnik 40 (1963]

10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20 Jessberger,

Jessberger, H.L.: Die wichtigsten Verfahren zur Verbesserung des Baugrundes. ÖTfentliche Antrittsvcrlesung am

20.6.1963, TH München, nicht veröFFentlicht

Jessberger, H.L.: Berechnung und Ausführung vcn

UmschlieBungs-wänden für tiefe Baugruben. Vortraggehalten am

AuBen-institut der TH Graz im Rahmen der Vortragsreihe

"Bodenmechanik und Grundbau" am 24.6.1963, nicht ver-öfFentlicht

Jessberger, H.L.: Das Kriechverhalten von gefrcrenem

Lacker-gestein im Zusammenhang mit der bautechnischen

Anwen-dung des Befrierverfahrens. Vcrtrag gehalten auf der

Jahrestagung der Deutschen Rheclcgen-Vereinigung und

der Deutschen Thecldgischen Gesellschaft am 6.4.1965 in Bad Nauheim, veröftentlicht in Rheclogica Acta 4

(1965) HeFt 2, 6. 123-133

SchriFttum über die physikalisch-chemischen das Fliererhalten und die

Frostempfind-Scnderheft der

Berlin (1965]

Jessberger, H.L.:

EigenschaFten,

lichkeit von Ton-Wasser-Gemischen.

Deutschen Rheologischen Gesellschaft,

Jessberger, H.L., Hartel, F.: EinfluB von Druckspannungen

auf die Volumenänderung des Bodens beim Gefrieren.

Die Bautechnik 44 (1967) HeFt 4, 5. 122-127

Grundlagen und Anwendung der

Boded-VDI-Verlag Düsseldorf (1967] 152 S. Jessberger, H.L.: stabilisierung. gehalten veröFFentlict Vcrtrag nicht Untergrundinjektionen. Baugrundkurs TH München, Jessberger, H.L.: am 21.3.1967,

Jessberger, H.L.: Neuere Entwicklungen in einigen

Spezial-gebieten der Grundbautechnik. Vcrtrag gehalten am

5.4.1966 an der Tschechoslowakischen Akademie der

Wissenschaften Prag, und am 10.4.1966 an der

For-schungsanstalt Für Ingenieurbauten Bratislava

Tendenzen der Frostforschung. Beitrag

Wien 1968 Jessberger, H.L.:

zur Donau-Eurcpäischen Baugrundtagung,

Erkundung des Baugrundes für EinpreB-(1969) Nr. 6, 5. 540-547

Jessberger, H.L.:

arbeiten. VDI-ZeitschriTt 111

H.L.: Zusammenstellung und Auswertung des neueren SchriTttums über die Wirkung von Frost auf

den Boden. AbschluBbericht über ein von der

gesellschaft Für das StraBenwesen gefördertes

Forschungs-vorhaben, SchriFtenreihe "StraBenbau und StraBenver-kehrstechnik", HeFt 125, Bundesminister Für Verkehr,

22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30.

Jessberger, H.L., Carbee, D.: Influence oF Frost action

on the bearing capacity of soils. Vortrag gehalten am

12.1.1970 auf der 49. Jahrestagung des Highway Research

Board in Washington, 0.0., USA, veröFFentlicht in Highw. Res. Rec. 304 (1970) 6. 14-26

Jessberger, H.L.: 0ie EinpreBmittel für den Baugrund und

ihr Verhalten bei Einpressungen. VDI-ZeitschriFt 112 (1970) 3, 6. 181-186 Jelinek, R., an StraBen. Band 2 Frostwirkungen Wien 1968, Jessberger, H.L., Lackinger, 8.-00nau-Europäische Baugrundtagung,

Jessberger, H.L., NuBbaumer, M.: EinF1u8 von Zeit und Temperatur auF die Bemessung von Konstruktionen aus gefrorenem Lockergestein. Vortrag gehalten am 3.7.1970 auf einer Vortragsveranstaltung der Techn. Universität Clausthal, veröfientlicht in BergbauwissenschaFten 17

(1970) 8, 6. 299-303

Grundlagen und Anwendung des

Gefrierver-fahrens beim Tunnelbau, städtischen Ingenieurbau und

beim Bao von Flüssiggasspeichern. Vortrag gehalten am

20.4.1971 auF der 35. Vortragsveranstaltung Für Beamte des höheren 0ienstes der Bergverwaltung des Landes

Nordrhein-Westfalen in Bad 0riburg

Jessberger, H.L.:

Eignungsprüfungen bei 0berFlächen-Boden-Vortrag gehalten am 22.3.1973,

Ausbil-Bauindustrie, Stockdorf

Jessberger, H.L.: vertestigung.

dungszentrum der Bayer.

Jessberger, H.L.: Frost susceptibility criteria - a survey of different criteria in use. Highway Research Repord

429, Washington (1973], 6. 40-46

NuBbaumer, M.: Anwendung des

Befrier-Vortrag gebalten am 20.2.1973

veröFFentlicbt in

Vortrags-Vulkan-Verlag Jessberger, H.L.,

verfahrens beim Tunnelbau. im Haus der Technik, Essen,

veröffentlichungen - Haus der Technik,

Dr. W. Glassen, HeFt 314, 6. 24-35; 0ie Bautechnik 12

(1973), 6. 414

Jessberger, H.L., Heitzer, K.: The procedure to determine the

Symposium on bearing capacity of soils after thawing.

(1973]