Postindustriella samhället?

VTInotat

Nummer: T16

Datum:1988-03-04

Titel: Postindustriellasamhället?

Författare: ToveBondestad

Avdelning: T

Projektnummer:

Projektnamn: StrukturomvandlingenavSverigesekonomiochtransportsektor

Uppdragsgivare: VTI

_{Distribution:fri/nyförvärv/begränsad/}

(db

Statens väg- och trafikinstitut

' Väg$och Trafik-

Pa:58101 Linköping. Tel.013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

I et;tutet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping å

N

N

N

b J N F -b o 3.1

iNNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING BRUTTONATIONALPRODUKTEN FRÅN ANVÄNDNINGSSIDAN Privat konsumtion Offentlig konsumtion

Export och import av varor och tjänster

BRUTTONATIONALPRODUKTEN FRÅN PRODUKTIONSSIDAN Intermediära tjänster SYSSELSÄTTNING KONKLUSION NOTER KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

Bilaga 1: Den privata konsumtionen av varor

och tjänster är 1985

Bilaga 2: Den privata konsumtionen av tjänster

1980-1985 i 1980 års priser

Bilaga 3: Den privata konsumtionen av varor

- 1980-1985 i 1980 års priser

Bilaga 4: Den privata konsumtionen av varor och tjänster 1980-1985 i löpande priser

Bilaga 5: SCBs förslag till revidering av SNI Bilaga 6: BNP 1970-1985 i 1980 års priser

Bilaga 7: Klassificering av arbetare och

tjänstemän inom SCBs undersökningar om levnadsförhållanden

Bilaga 8: AKUs yrkesklassificering

Sid 0 0 0 4 ? 4? 12 15 18 27 29 31

*i posibeugT'á-:ELLA gmme *i i

1 INLEDNING

Vid en diskussion om ekonomins utveckling i den industrialiserade delen av

världen, rör det sig ofta om huruvida vi är på väg mot det postindustriella samhället. Detta begrepp står för att tjänster kommer att spela en allt

större roll inom ekonomin. För att studera strukturomvandlingen i sam-hället rörande varor och tjänster kan man utgå från figur 1. Denna figur

visar huvudstegen i varuproduktionen och var output från den

tjänstepro-ducerande sektorn hamnar.

Första steget _ jordbruk mm 0 :3 I: 5_ C 0 m 4.0 L-3 0 2 andra ste et g ln ' ' _ 'O 5 tillverknings s ä .5 industri mm 8_ C x ,4 L-v : .,, o

2 3

._. L_{:J 0.} :2 o_{4-0 en}

= :2

tred'e steoet varuhandel . slutlig konsumtion

Källa: Jansson Jan Owen,

Economic aspects of services, 1983

Figur 1. Huvudstegen i varuproduktionen och tjänstesektorns produk-tion fördelat på olika användningsområden.

Produktionsfaktorerna levererar produktionsfaktortjänster till den

tjänsteproducerande och varuproducerande sektorn. Det andra ledet i varuproduktionen tillverkar även varor som sedermera kan användas inom

andra sektorer av varuproduktionen eller_förbrukningsvaror inom den

tjänsteproducerande sektorn. Vid en analys av huruvida vi är på väg mot det postindustriella samhället, kan två angreppssätt urskiljas. Ett

an-greppssätt är att jämföra utvecklingen av förädlingsvärdet för den '

tjänsteproducerande sektorn med förädlingsvärdet för den

varuprodu-cerande sektorn. Ett annat sätt är att utgå från utvecklingen av slutlig

konsumtion av varor och tjänster. I denna rapport skall intresset främst

riktas mot den sistnämnda infallsvinkeln i enlighet med figur 1. En studie

enbart från produktionssidan som visar att den tjänsteproducerande

sek-torn ökat sin andel av den totala produktionen, ger ingen klar bild Över om detta främst beror på en funktionsuppdelning inom näringslivet eller om det snarare är ett tecken på att tjänster för slutlig konsumtion Ökat i

omfattning.

Mätt i förädlingsvärden har den varuproducerande sektorns andel av BNP

minskat. Mellan 1970 och 1985 minskade dess andel med tre

procenten-heter från 43 till 40 %, vars främsta orsak var att tillverkningsindustrins andel gått tillbaka. Under samma period minskade den varuproducerande sektorns andel av sysselsättningen från 47 till 35 %. Den del av sysselsätt-ningen inom den varuproducerande sektorn som räknas till industrin sjönk från 29 till 22 %. Här kan dock nämnas att sysselsättningen inom den sekundära sektorn höll jämna steg med sysselsättningen inom den tertiära sektor från sekelskiftet fram till 1970-talet, vilket framgår av figur 2.

70-60- SWEDEN 50_ §1., 40_ Lp = primära sektorn LS = sekundära sektorn 30-LT = tertiära sektorn '-l-|.| ...nu Ls _LT

Källa: Sabolo Yves, The service industries, 1975.

Figur 2. Sysselsättningen inom den primära sekundära och tertiära sektorn 1900-1970, i procent av den totala sysselsättningen.

Om siffrorna över förädlingsvärdenas utveckling också ger en bild över huruvida även tjänsternas andel av den slutliga konsumtionen har ökat i omfattning, bör således studeras i samband med utvecklingen av

konsum-tionstjänster kontra intermediära tjänster.

I denna rapport kommer bruttonationalproduktens utveckling från

använd-ningssidan först att studeras. Sedan kommer en redogörelse för brutto-nationalproduktens utveckling från produktionssidan, där även utveck-lingen av konsumtionstjänster och intermediära tjänster studeras. Till sist redovisas olika sätt att analysera strukturomvandlingen på arbetsmark-naden som följer av ekonomins utveckling.

BRUTTONATIONALPRODUKTEN "FRÅN ANVÄNDNINGSSIDAN

BNP från användningssidan redovisas i försörjningsbalansen. I försörjnings-balansen ingår: privat konsumtion offentlig konsumtion bruttoinvesteringar o o 0 o lagerinvesteringar o export o minus import.

Först behandlas den privata konsumtionen.

2.1 Privat konsumtion

Privat konsumtion är uppdelad i åtta huvudgrupper, där det inom de flesta huvudgrupper ingår konsumtion av både varor och tjänster.

Huvudgrupper-na och deras andelar av den privata konsumtionen år 1985 i 1980 års priser

visas i tabell 1.

Tabell 1. Privat konsumtion* år 1985 i 1980 års priser, miljoner kronor.

Mkr 96

l. Matvaror, drycker, tobak 63 325 23,0 2. Beklädnadsartiklar, skor 22 485 8,2 3. Bostad, bränsle, elström 70 623 25,6 4. Möbler, hushållsartiklar 19 060 6,9

5. Hälso-, sjukvård 4 344 1,6

6. TranSport, samfärdsel 43 913 15,9 7. Fritid, underhållning, kultur 28 295 10,3 8. Diverse varor och tjänster 23 766 _8,6 275 811 100 ,0 varav _\/_a_lE_o_r 179 294 65,0 tjänster 96 517 35,0

* Med privat konsumtion menas här total privat inhemsk konsumtion. I begreppet total privat konsumtion ingår även svenska turisters utgifter

utomlands m m och utländska turisters utgifter mm i Sverige dras ifrån.

Utvecklingen av den privata konsumtionen i fasta priser mellan 1970 och

1985 redovisas i tabell 2, uppdelat på varor och tjänster. För en

redogörelse över vad som räknas som varor och tjänster inom respektive

grupp hänvisas till bilaga 1.

Tabell 2. Den privata konsumtionens utveckling 1970-1985 i 1980 års

priser, miljoner kronor.

A Mkr 96 AMkr 1. Matvaror, drycker varor + 2 593 + 4,3

tobak tjänster -

-+ 2 593 + 4,3

2. Beklädnadsartiklar, varor + 6 247 +38,5

skor tjänster -

-+ 6 247 +38,5 3. Bostad, bränsle, varor + 2 097 +15,2 elström tjänster +15 120 +38,2 +17 217 +32 , 2 4. Möbler, hushålls- varor 2 990 +19,3

artiklar tjänster 1 411 -71,0

+ 1 579 + 9,0 5. Hälso-, sjukvård varor + 647 +41,3 tjänster + 729 +52,0 + 1 376 +46,4 6. Transport, varor + 6 334 +28 ,1 samfärdsel tjänster + 5 680 +60,7 +12 014 +37,7 7. Fritid, under- varor + 6 544 +49,3

hållning, kultur tjänster + 4 015 +89,7

+10 559 +59,5 8. Diverse varor och varor - 1 541 -15,8

tjänster tjänster + 797 + 5,4 - 744 - 3,0 Summa varor +25 +16 ,9 __ tjänster +24 930 +34,8 +50 841 +22,6 Källa: Nationalräkenskaperna

En mer utförlig redovisning av förändringen av den privata konsumtionen mellan 1970 och 1985 uppdelat på varor och tjänster finns i bilaga 2 och 3.

Varor är uppdelade i icke varaktiga, delvis varaktiga varor och varaktiga

varor (se bilaga 1 för en redovisning av vilka varor som ingår i respektive varugrupp). Det sistnämnda kan anses vara liktydigt med kapitalvaror. Konsumtion av kapitalvaror betraktas sålunda som varukonsumtion och inte som en investering. Inom nationalräkenskaperna gäller dock inte detta synsätt för boende, utan detta behandlar SCB som en realinvestering. Därför räknas nyttjandevärde av småhus och fritidshus samt hyra i flerfamiljshus som tjänstekonsumtion, medan delposterna

bränsle, elström och hyresgästers reparationskostnader inom

huvudgruppen bostad bränsle och elström betraktas som varukonsumtion. Hyresgästers reparationskostnader omfattar här materialkostnader som hyresgästerna själva står för och hyresgästers kostnader för eventuella hantverkare medtas inte. Nyttjandevärdet av småhus är beräknat på en

kvadratmeterkostnad som grundas på en kvadratmeterkostnad av att bo i

flerfamiljshus, multiplicerat med beståndet av småhus 1).

Från en teoretisk synvinkel kan dock en investering i ett hus och

exempelvis ett bilköp ses som samma typ av konsumtion - konsumtion av

kapitalvaror. Skillnaden utgörs av att livslängden för ett hus, vanligtvis är

längre än en bils livslängd.

Vid betalning till offentliga myndigheter räknas utgiften in i den privata konsumtionen, om den är frivillig och om det finns ett klart samband mellan betalning och motprestation. Detta medför att exempelvis bil-skatten inte är en del av den privata konsumtionen. I privat konsumtion utgör reparationer en del av varukonsumtionen. Reparationer betraktas sålunda som något som sedermera inkluderas i varuvärdet. Mot detta synsätt kan invändas att äganderätten av varan stannar kvar hos den enskilda konsumenten när reparationen utförs och att det därmed istället kan anses vara en tjänst som efterfrågas av konsumenten. Vid beräkningar av BNP från produktionssidan ingår också reparationsverkstäder och dylikt

Enligt SCBs definition-er_ har den privata konsumtionen ökat med 23 % mellan 1970 och 1985. Tjänster ökade i omfattning med 35 % och varu-konsumtionen med 17 %. År 1985 utgjorde varuvaru-konsumtionen 65 % och

tjänstekonsumtionen 35 % av den privata konsumtionen.

Vid en modifiering av SCBs definitioner, där hela gruppen bostad, bränsle och elström behandlas som varukonsumtion och reparationer som en del av tjänstekonsumtionen, skulle varukonsumtionen utgöra 85 % och tjänste-konsumtionen 15 % av privat inhemsk konsumtion 1985. Konsumtionen av varor skulle ha ökat med 21 % och tjänster med 34 % mellan 1970 och

1985 2).

Den del av konsumtionen som utgörs av fritid, underhållning och kultur, är den grupp som procentuellt ökat mest mellan 1970 och 1985 - närmare 60%. På andra plats hamnar hälso- och sjukvård som dock i absoluta tal är en liten del av den privata konsumtionen. Anledningen till de låga siffrorna i absolut tal är att endast de utgifter som konsumenten direkt betalar ingår i konsumtionen, (21 v 5 patientavgifter och dylikt. I absoluta

tal är det gruppen bostad, bränsle och elström som uppvisar den största

ökningen.

De enda delgrupper som minskat mellan 1970 och 1985 är varudelen i gruppen diverse varor och tjänster (smycken, ur m m) och tjänstedelen i

gruppen möbler och hushållsartiklar. Tjänstedelen i sistnämda grupp består av anställda i hushållen och köpta hushållstjänster. Minskningen kan ses som ett tecken på substitution som visar sig i statistiken ännu i våra dagar. Istället för att anlita dyr arbetskraft, köper konsumenterna hus-hållsartiklar m m, som relativt sett blir allt billigare.

Privat konsumtion i 1980 års priser finns för perioden 1970 till 1985. I

löpande priser finns tillgång på siffror från 1950. Gruppindelningar har emellertid förändrats och revideringar av beräkningsmetoder har förvisso genomförts sedan 50-talet. En uppdelning på varu- och tjänstekonsumtion

visar att varors och tjänsters andel av den privata konsumtionen inte förändrats nämnvärt mellan åren sedan 1950 i löpande priser. År 1950 var tjänsteandelen 31+ % och år 1985 35 % av den privata konsumtionen (se

bilaga 4 för en uppdelning av tjänste- och varukonsumtionen för varje år sedan 1950).

Vid fastprisberäkningar avprivat konsumtion utgår SCB till största delen från konsumentprisindex. Detta medför att fastprisberäkningarna så långt

som möjligt skall avspegla volymförändringar av konsumtionen mellan

åren uppdelat på olika varor och tjänster 3).

Under perioden 1970 och 1985 var prisökningarna vid en jämförelse mellan hela gruppen varor och tjänster ungefär lika stor enligt implicita prisindex

som framtagits av SCB. För perioden 1950 till 1970 har jag inte tillgång

till någon statistik som visar prisernas utveckling uppdelat på varor och tjänster. Om prisindex för perioden 1950-1970 skulle visa samma

utveck-ling som mellan 1970-1985, skulle även förhållandet mellan den reala

konsumtionen av varor och tjänster inte förändrats nämnvärt sedan

1950-talet.

Inom varugruppen har främst varaktiga varor och även delvis varaktiga varor haft en långsammare prisutveckling och icke varaktiga varor

uppvisar en snabbare prisutveckling än för genomsnittet. Vid läsning av

teori på detta område anses ofta att kapitalvaror (här varaktiga varor)

kan vara ett substitut till tjänstekonsumtion. Om priset på kaptialvaror relativt sett sjunker, skulle detta vara en hämmande kraft på de privata

tjänsternas expansion som går till slutlig konsumtion av enskilda och

hushåll. Ett exempel på detta fenomen är som tidigare redan nämnts att anställda i hushållen ersätts med hushållsmaskiner.

2.2 Offentlig konsumtion

Offentlig konsumtion värderas till produktionsvärdet för offentliga

myn-digheter minus försäljning av varor och tjänster. Produktionsvärdet är lika

med summan av produktionskostnaderna, d v 5 förbrukning av varor och

tjänster värderat till mottagarpris, löner inklusive kollektiva avgifter och indirekta skatter. Den offentliga konsumtionen delas in i:

o statlig konsumtion inklusive socialförsäkring

Ben-kommunala myndigheterna omfattar: 0 borgerliga primärkommuner

o landstingen

o kommunförbunden o kyrkliga kommuner.

Mellan 1970 och 1985 ökade den offentliga konsumtionen med 49 %. Den kommunala konsumtionen ökade med 68 % och den statliga med 15 %. Om man adderar den offentliga konsumtionen till den privata konsumtionen, utgjorde den privata konsumtionen 62 % och den offentliga konsumtionen 38 % av den totala konsumtionen år 1985 i 1980 års priser.

Om man betraktar den offentliga konsumtionen som produktion av

tjänster som konsumeras av befolkningen, skulle tjänstekonsumtionens andel av den totala konsumtionen vara 59 % år 1985 i 1980 års priser (d v 5 offentlig konsumtion + privat konsumtion av tjänster). Motsvarande

siffra för år 1970 är 54 %. Utifrån en sådan infallsvinkel skulle

konsum-tionen av tjänster ökat med #3 % och konsumkonsum-tionen av varor med 17 %

mellan 1970 och 1985. Under nämnda period Ökade den offentliga

konsum-tionen med 54 604 Mkr och den privata konsumkonsum-tionen av tjänster med

24 930 Mkr. Detta visar att när det gäller utvecklingen av tjänster för slutlig konsumtion, är det de tjänster som finansieras via det offentligas budget som står för den största delen av ökningen.

Inom nationalräkenskaperna finns också ett begrepp som kallas för

befolk-ningens totalkonsumtion. Till den privata konsumtionen räknas de delar av

den offentliga konsumtionen som direkt kan hänföras till den enskilde

konsumenten eller hushållet 4).

2.3 Export och import av varor och tjänster

Vid en studie av hur produktionen inom Sverige slutkonsumeras i form av

varor och tjänster, bör även exporten tas med i bilden. Om tjänsternas andelar av den inhemska konsumtionen ökar, skulle detta för varuproduk-tionen inom landet kunna kompenseras med att en ökad andel av exporten

"'10

av varor och tjänster. I vilken omfattning importen består av varor och tjänster för slutlig konsumtion, och hur stor del som förbrukas'inom den

inhemska produktionen, redovisas inte i försörjningsbalansen.

Mellan 1970 och 1985 Ökade den privata konsumtionen med 23 %. Varu-konsumtionen Ökade med 17 % och tjänsteVaru-konsumtionen med 33 %. Ex-porten ökade procentuellt mer än BNP - varuexEx-porten med 83 % och tjänsteexporten med 103 0/0. Enligt nationalräkenskaperna ökade sålunda exporten av varor mer än varukonsumtionen inom den privata konsum-tionen, men dess andel av den totala exporten minskade.

Andelsminsk-ningen var dock ringa - från 86,9 % till 85,6 % mellan 1970 och 1985. Importen ökade långsammare än exporten. Varuimporten ökade med 3 %

och tjänsteimporten med 36 °/o under samma period.

Inom nationalräkenskaperna ingår enbart reala och inte finansiella

tjänster i tjänstehandelsstatistiken. Finansiella tjänster betraktas som

transfereringar mellan Sverige och utlandet. Denna indelning grundas på

FNs rekommendationer för nationalräkenskaper 5).

Import och export av tjänster avspeglas i form av betalningar mellan Sverige och utlandet. Kvalitén på tjänstehandelsstatistiken beror således på hur pass fullständigt betalningarna registreras. Det har också sedan länge förekommit ett bortfall i statistiken av tjänste- och transfe-reringsutbytet, p g a brister i registreringen av betalningar mellan Sverige och utlandet. SCB har därför sedan 1977 skickat ut en enkät till ett urval av företag angående deras import och export av tjänsten för att förbättra statistiken på detta område - den s k tjänstehandelsenkäten. För att få uppgifter om hur tjänstehandeln fördelas på olika näringsgrenar, hänvisas

till tjäntsehandelsenkäten. Här omfattar tjänstehandeln både reala och finansiella tjänster.

Import och export av tjänster är hur ett historiskt perspektiv bristfälligt belyst. För att få en överskådlig bild över hur den totala tjänstehandeln

utvecklats, kan nationalräkenskapernas statistik över tjänstehandel och transfereringar med utlandet studeras.

'1"1

*när kannockså härhnää'ait éápértéaUáFaekág fob (free an board) och

exporten cif (cost insurance freight). För transporternas del blir konse-kvenserna i stort att svenska transportföretags arbete utomlands är en del av tjänsteexporten, medan det inte finns någon motsvarande post

på-importsidan. Inom importen ingår transportkostnader och transportförsäk-ringar till Sveriges gräns i varuimporten. Dessa olika beräkningsmetoder för import och export försvårar analysen av tjänstehandelns utveckling. Andra statistiska problem är exempelvis att varu- och tjänstehandel ofta

är integrerade med varandra, vilket får till följd att det kan vara svårt att

dra en klar skiljelinje mellan vad som skall behandlas som handel med varor respektive tjänster.

Nationalräkenskapernas beräkningsmetoder, och de nämnda bristerna i statistiken över handelsutbytet mellan Sverige och utlandet, medför att

de redovisade siffrorna över exporten och importens utveckling är för-knippade med en stor osäkerhet. Dessutom har jag endast redogjort för utvecklingen av import och export av reala tjänster och inte av de finansiella tjänsterna.

12

;BRUTTONATIONALPRODUKTEN FRÅN PRODUKTIONSSIDAN

BNP från produktionssidan beräknas som summan av förädlingsvärden

inom olika produktionssektorer. Produktionssektorerna indelas efter svensk näringsgrensindelning (SNI), som grundar sig på den internationella näringsgrensindelningen ISIC (International Standard Industrial

Classifi-cation of All Economic Activities), ISIC fastställdes av FN 1948 och har

sedan reviderats 1958 och 1968. För närvarande pågår en ny revidering av

ISIC.

De ekonomiska aktiviteterna indelas enligt en funktionell sektorsindel-ning. Näringslivet omfattar både privata och offentliga företag som säljer

sina produkter på en marknad. De offentliga myndigheterna utgör den andra typen av produktionsenhet, vars produktion finansieras via den offentliga budgeten och via avgifter som saknar direkt anknytning till produktionskostnaderna.

Produktionssektorerna delas in i den varuproducerande och den tjänste-producerande sektorn.

Den varuproducerande sektorn omfattar SNI 1-5: 1. Jordbruk, skogsbruk och fiske

Gruvor och' mineralbrott

Tillverkningsindustri

El-, gas-, värme- och vattenverk

M

F

P

!

Byggnadsindustri

Som tjänsteproducerande sektorer räknas SNI 6-9: 6. Varuhandel, restaurang-, och hotellrörelse 7. Samfärdsel, post- och televerk

8. Bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning och uppdrags-verksamhet

9. Övriga tjänster

Den tjänsteproducerande sektorn omfattar även förädlingsvärdet av de offentliga myndigheternas produktion. Beträffande offentlig tjänstepro-duktion redovisas i tabellerna ingen uppdelning av verksamheten på olika typer av tjänsteproduktion.

,.13

InomMSCB åågâ'ri'ên' revidéäñg av SNI, som ärwavhängig den pågående

revideringen av ISIC. Revideringen kommer inte att påverka definitioner-na över vad som betraktas som tjänsteproduktion respektive varuproduk-tion. Däremot föreslås att struktureringen inom den varuproducerande och

framför allt inom den tjänsteproducerande sektorn skall förändras. Som exempel kan nämnas att SNI 8 och 9 nu kan uppfattas som två

samlings-grupper utan egen karaktär och SCB strävar därför efter att renodla

huvudsektorerna inom tjänstenäringarna, (ett utkast till grovstruktur finns

i bilaga 5). Samtidigt pågår inom SCB ett tjänstenäringsprojekt, vars uppgift är att förbättra statistiken för tjänstenäringarna. Hittills har en

rapport inom tjänstenäringsprojektet publicerats om uppdragsverksamhet och maskinuthyrningsrörelsen. Uppdragsverksamhet som i rapporten kallas för konsultbranschen är i dag den mest expansiva branschen bland de privata tjänstenäringarna.

BNPs utveckling i 1980 års priser finns att tillgå för perioden 1970-1985. SCBs fastprisberäkningar skall Visa hur produktionsvolymen förändras under åren och bör därmed vara rensade från att relatinriserna mellan olika produktionsområden kan förändras. P g a trendbrott i redovisningen

mellan 1962 och 1963 och mellan 1968 och 1969 vill SCB inte gå längre tillbaka i tiden än till 1970 när BNP redovisas i nuvarande form.

Förädlingsvärdet är beräknat till producentpris. Om förädlingsvärdet

istället beräknats till leverantörspris, skulle även indirekta varuanknutna skatter medtagits för det privata näringslivet, men inte för den offentliga sektorn. Sådana pålagor förekommer inte på den offentliga sektorns

produktion.

I nationalräkenskaperna ingår även en korrigeringspost som utgörs av

differensen mellan användningsside- och produktionssideberäkningarna av

BNP. Denna korrigeringspost är inte medtagen i de tabeller som redovisas i denna rapport.

I tabell 3 visas BNPs utveckling för olika sektorer mellan 1970 och 1985 i 1980 års priser. För en mer utförlig redovisning hänvisas till bilaga 6.

1

v;-,14

Tábêlllmi'Bruttonationalprodukten *Som summan av förädlingsvärden till

' producentpris 1970-1985 i 1980 års priser, miljoner kronor

Varuproducerande sektorn Jordbruk, skogsbruk och fiske Gruvor och mineralbrott Tillverkningsindustri

E1-, gas-, värme- och vattenverk Byggnadsindustri

Summa Tjänsteproducerande sektorn Varuhandel, restaurang- och hotelirörelse

61762 Partihandel och varu-förmedling, detaljhandel Restaurang- och hotell-rörelse

63

Samfärdsel, post- och televerk

71 Samfärdsel

72 Post- och televerk

Bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning,

uppdrags-verksamhet

81/82 Banker och

försäkrings-institut Bostadsförvaltning, annan fastighetsförvaltning 831 8832/833 Uppdragsverksamhet maskinuthyrningsrörelse Övriga tjänster

92 Renings- och renhållnings-verk, städningsrörelse m m Undervisning, forskning, sjukvård m m

Rekreationsverksamhet, kulturell serviceverksamhet Reparations-, tvätteri- och annan serviceverksamhet 93 94 95 Offentliga myndigheter Summa BNP älla: Nationalräkenskaperna 1970 17449 (5%) 2752 (4%) 98776 (26%) 7249 (2%) _3_5__6_3_§ (9%) 161864 (43%) 48382 (13%) 43266 (12%) 5116 (1%) 20204 (5%) 12388 (3%) 7816 (2%) 46086 (12%) 2721 (1%) 33597 (9%) 9768 (3%) 17320 (5%) 2761 (1%) 5297 (1%) 1939 (1%) 7323 (2%) ?_1132 (22%) 213527 (57%) 375391 1975 17181 (4%) 2707 (1%) 113255 (26%) 10592 (2%) ;_6133 (8%) 180067 (41%) 56061 (13%) 51104 (12%)

4957 (1%)

26347 (6%) 17351 (4%) 8996 (2%) 53812 (12%) 3279 (1%) 38075 (9%) 12458 (3%) 20221 (5%) 3878 (1%) 6405 (1%) 3349 (1%) 6479 (2%) 23910 (23%) 254531 (59%) 434598 1980 16829 (1%) 2449 (1%) 111018 (24%) 13093 (3%) 3_86_z_5_ (8%) 182064 (39%) 58297 (12%) 54228 (12%) 4069 (1%) 31727 (7%) 21944 (5%) 9783 (2%) 58920 (13%) 3142 (1%) 41808 (9%) 13970 (3%) 21090 (5%) 3927 (1%) 7535 (2%) 3627 (1%) 6001 (1%) M (25%) 286070 (61%) 468134 1985 18938 2443 121518 18960 39982 201841 61050 56753 4297 33748 21646 12102 65116 3382 42997 18757 22419 4347 7888 4056 6128 126116 308449 1510290 (1 %) (0,5%) (24%) (4%) (8% (40%) (12%)

(11%)

(1%)

(7%)

(4%) (2%) (13%) (1%) (8%) (4%) (4%) (1%) (2%) (1%) (1%) (25%) (60%) 96A BNP '- +9°/o -11% +23% +162% +12% +25% +26°/o +31% -16% +67% +75% +55% +41%

+24%

+28% +9296 +29% +57% +49% +109% -16% +55% +44% 436%

15

tåáéiiéâäéâ? 3;; ae5"*,gmgggaucerana,' saa-om minskat sm andel av

BNP, medan den tjänsteproducerande sektorn ökat sin andel. Det

först-nämnda beror främst på att tillverkningsindustrins andel minskat och det sistnämnda främst på att de offentliga myndigheterna ökat sin andel. År

1985 utgjorde den varuproducerande sektorn 40 % och den

tjänsteprodu-cerande sektorn 60 % av BNP.

För att återanknyta till figur 1 på sid 1 ser vi att inom

nationalräken-skaperna utgör det sista ledet av varuproduktionen - d v 5 varuhandeln, en del av den tjänsteproducerande sektorn. Om man istället räknar

varu-handeln (SNI 61/62) till den varuproducerande sektorn, skulle denna sektor utgöra 56 % av BNP 1970 och 52 % år 1985.

Mellan 1970 och 1985 har således tjänsteproduktionens andel av BNP ökat

i omfattning. Om detta får till följd att även tjänster som konsumeras av enskilda och hushåll ökat sin andel av BNP, bör utvecklingen av

inter-mediära- och konsumtionstjänster studeras. Alla intermediära tjänster som förbrukas inom den varuproducerande sektorn, ingår dock inte i den

slutliga konsumtionen av varor. Varorna kan sedermera säljas vidare till

'i den tjänsteproducerande sektorn. En del av den varuproducerande sektorns output består också av tjänster. Fr o m 1986 kommer SCB att försöka

kartlägga hur stor del av förädlingsvärdet inom den varuproducerande

sektorn som utgörs av output och tjänster (exempelvis egna affärer som

säljer företagens produkter). 6)

De intermediära tjänsternas utveckling kan studeras genom varugrupps-visa försörjningsbalanser. De varugruppsvarugrupps-visa försörjningsbalanserna är

framtagna med hjälp av input/outputtabeller som SCB publicerat för vissa

är (1964, 1968, 1969, 1975 och en input/outputtabell för år 1980 håller på att framställas). Genom dessa försörjningsbalanser kan vidare studeras

från vilka sektorer som den varuproducerande sektorn köper sina tjänster. Det rör sig då om tjänster som fördelas via en marknad.

3.1 Intermediära tjänster

Göran Ek har i ett examensarbete vid Linköpings universitet studerat

:'16

för vilka uppgifter författaren fått genom de varugruppsvisa

försörjnings-balanserna.

Användningssidan av devarugruppsvisa försörjningsbalanserna visar hur

summan tillförsel från en grupp fördelas på olika användningsområden.

Därmed kan utvecklingen av konsumtionstjänster och intermediära tjäns-ter studeras. Konsumtionstjänstjäns-ter motsvarar här summan av privat kon-sumtion och offentlig förbrukning. Med intermediära tjänster avses tjänster som används som inputs inom både den varuproducerande och

tjänsteproducerande sektorn. För tjänstenäringarna har de intermediära

tjänsterna ökat med 31% mellan 1970 och 1981. Under samma period uppvisar konsumtionstjänster en ökning med 26 %. För de fyra huvud-sektorerna inom tjänstenäringarna är det bara inom gruppen samfärdsel, post- och tele som konsumtionstjänsterna ökat snabbare än de inter-mediära tjänsterna. För en huvudsektor -varuhandel, restaurang och hotellverksamhet har konsumtionstjänsterna minskat under nämnda period.

Tillverkningsindustrins inköp av tjänster har SCB sedan tagit fram som

uppdragsprodukt. Mellan 1970 och 1982 ökade tjänsternas andel av den totala förbrukningen från 8,4 till 9,9 procentenheter. Tjänsternas tillväxt under perioden var 31 % medan tillväxten för förbrukningsvaror var 9 %.

De tjänster som efterfrågas mest av tillverkningsindustrin hänför sig till

uppdragsverksamhet och transporter. 55 % av detjänster som tillfördes

tillverkningsindustrin under 1982 kom från nämnda tjäntenäringar. Till-växten inom samtliga tjänstenäringar med ett undantag var mellan 30-35 %. Undantaget var reparationer av hushållsvaror och fordon (SNI 951), som gick tillbaka med 6 %.

Ett annat angreppssätt för att studera tillverkningindustrins inköp av tjänster utgår främst från industristatistiken. I industristatistiken ingår produktionsvärden och större delen av förbrukningenför arbetsställen med

mer än fem sysselsatta. Nationalräkenskaperna kompletterar sedan med uppgifter för småindustrin samt för vissa förbrukningsposter. I förbruk-ningsposterna ingår bl a lokalhyror och lejda transporter. Enligt denna

sammanställning av statistik har tjänteandelen av förbrukningen inom

tillverkningsindustrin ökat från 8,3 till 9,7 procentenheter under perioden

*'1'7

Tjänsternas andel av förbrukningar är i industristatistiken framräknat som en korrigeringspost, som uppkommer p g a att tillgången på tjänster är för

hög inom andra sektorer. Materialet visar inte vilken typ av tjänster som

efterfrågas, utom när det gäller lejda tranSporter och lokalhyror.

För en uppdelning av i vilken omfattning Olika delsektorer inom tillverk-ningsindustrin köper in tjänster från den tjänsteproducerande sektorn och för en mer utförlig redogörelse för statistiken och dess tillförlitlighet på

detta område hänvisas till nämnda examensarbeten.

Resultaten visar att ett skäl till tjänstesektorns expansion är att

tillverk-ningsindustrin i allt större omfattning köper in tjänster från den tjänste-producerande sektorn. En av de två tjänster som efterfrågas mest av

tillverkningsindustrin kan hänföras till uppdragsverksamhet, vilket idag är den mest expansiva branschen bland de privata tjänstenäringarna. Den privata tjänstesektorn kommer också enligt statens industriverk bli den mest expansiva branschen under de närmaste tio åren. Det handlar då om

tjänsteföretag vars produktion är riktade mot andra företag som kommer

att få den kraftigaste ökningen av antalet sysselsatta och närmare 2/3 av

sysselsättningsökningen tros uppstå i storstadsområdena. 8) Redan idag är

sysselsättningen inom storstadsområdena starkt dominerad av

sysselsätt-ningen inom privat och offentlig tjänsteproduktion. År 1984 var

syssel-sättningen inom tjänstesektorn 73 °/o i Göteborg och i Stockholm 88 % av den totala sysselsättningen.9)

18

4 SnG-YSSELSÄTTN

Hur har sysselsättningen påverkats av ekonomins strukturomvandling? Här

kan man urskilja två utgångspunkter för att analysera förändringar på

arbetsmarknaden.

o sysselsättningen inom olika näringsgrenar

o sysselsättningens utveckling för olika yrkesgrupper.

Frågan är hur arbetets karaktär har förändrats, hur många som direkt deltar i varuproduktionen och hur många som innehar ett yrke av mer

förvaltande och administrativ karaktär. Av det sistnämnda följer att analysen kan göras utifrån hur sysselsättningen utvecklats för arbetare

respektive tjänstemän. En vanlig definition av begreppet tjänsteman lyder

"person som är anställd för att utföra uppgifter som mera har anknytning till administration än till direkt produktion". 10) Eftersom detta inte är

någon exakt definition följer att gränsdragningen mellan arbetare och tjänstemän kan vara flytande. Detta framgår också av att det i SCBs arbetsmarknadsstatistik finns vissa yrkesgrupper som ännu inte klassifi-cerats som tjänstemän eller arbetare (exempelvis städare och

serverings-personal).

Vid en kartläggning av arbetsmarknadens förändring utgårman vanligtvis från sysselsättningens förändring mellan olika näringsgrenar eller syssel-sättningens fördelning mellan privat och offentlig sektor. Utvecklingen inom olika näringsgrenar mellan 1970 och 1985 framgår av tabell 4. Inom SCB görs en uppdelning av sysselsättningen på företagare och anställda, medan dessa två grupper är sammanslagna i denna tabell.

SNI arbetstimmar. 1970 Varuproducerande sektorn Jordbruk, skogsbruk, fiske 491

Gruvor och mineral- _

brott 31

Tillverkningsindustri 1 807 El-, gas-, värme- och

vattenverk 55 Byggnadsindustri 636 3 020 Dänsteproducerande sektorn Varuhandel, restaurang-och hotellrörelse 991

Samfärdsel, post- och

televerk 474

Bank- och försäkrings-institut, fastighetsför-valtning, uppdragsverk-samhet 273

Övriga tjänster

475

Offentliga myndigheter _l_18_6_ 3 399 Totalt 6 418 *-Källag_ Nationalräkenskaperna 19 1975 380 29 1 662 56 519 2 646 976 465 297 413 1 405 3 556 6 201 1980 315

24

1 449 57 472 2 317 908 467 311 386 1 635 3 707 6 024 1985 273 20 1 327 80 435 2135 918 480 364 399 1 790 3 951 6 065 96AS

_44 %

-35 % -27 % +9% -32 % -29 % -7°/o +1°/0 +33 % -16% +51 % +16 % -6%

Z17831515211144.551. *Ärbetadel"timmar efter näringsgren l970-1985*, miljoner

96A BNP +9°/o -11% +23% +162 % +12 % +25% +26% +67°/o +41% +29% +44% +36°/o

20

Tabellen visar att sysselsättningen minskat inom den varuproducerande sektorn, medan den ökat inom den tjänsteproducerande. Sysselsättningen har minskat för samtliga huvudsektorer inom den varuproducerande, utom för gruppen el-, gas-, värme- och vattenverk. Denna sektors förädlings-värde uppvisar dock en markant ökning under samma period.

Expansionen för den tjänsteproducerande sektorn härrör sig främst till ökningen av sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna. För två huvudsektorer har sysselsättningen emellertid minskat. Detta gäller sek-torerna varuhandel, restaurang- och hotellrörelse samt övriga tjänster. Om man istället vill få en överblick över hur sysselsättningen förändras med en uppdelning på arbetare och tjänstemän, så publicerar SCB kontinuerlig statistik med denna indelning endast för industrin. Både enheterna för arbetsmarknadsstatistik och industristatistik gör en

indel-ning av arbetskraften inom industrin på arbetare och tjänstemän. Industrin

omfattar SNI 2 och 3, d v 5 gruvor- och mineralbrott samt tillverknings-industrin. Inom arbetsmarknadsstatistiken ingår även SNI 951, d v 5

reparationer av hushållsvaror och fordon.

Inom enheten för arbetsmarknadsstatistik har man också börjat insamla statistik uppdelat på tjänstemän och arbetare för tjänstenäringarna.

Undersökningen' omfattar ännu inte alla delsektorer inom tjänstenäring-arna och inga resultat har hittills publicerats. Dessutom omfattar under-sökningen endast antalet arbetare och tjänstemän och ingen uppdelning

kommer att göras på antalet arbetade timmar för respektive grupp.

I tabell 5 redovisas utvecklingen av antalet anställda inom industrin enligt

industristatistiken mellan 1970 och 1984. Begreppet tjänsteman utgår här

från en befattningsnomenklatur som utarbetats av SAF, SIF, SALF och HTF. Andelen tjänstemän har ökat inom industrin medan sysselsättningen för tjänstemän i absoluta tal minskat i omfattning. Antalet arbetare har

21

Tabell 5.

Arbetare och tjänstemän inom industrin, 1970, 1980, 1984,

_

1000-tal

1970 1980 1984 96AS

Arbetare 674,9 (73,2%) 612,4 (70,7%) 541,5 (69,5%) -19,8% Tjänstemän 246,6 (26,8%) 254,1 (29,3%) 237,0 (30,5%) - 3,9%

Summa 921,6 866,5 778,6 -15,5%

Källa: Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1982-83, SCB Industri 1984, SCB

Sysselsättningen ingår som en välfärdskomponent som studeras i statis-tiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden. Sedan 1974 har olika rapporter utgivits och år 1975, 1979, 1982, 1983 ägnades stort

utrymme på sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö. Således utförs inte för varje är samma typ av undersökningar, utan olika

välfärds-komponenter ges årsvis olika stort utrymme. En delstudie i fråga om

sysselsättningen har varit att dela in de anställda i arbetare och tjänste-män. Därtill kommer de delar av arbetskraften som består av lantbrukare

eller företagare.

Till huvudgruppen arbetare förs yrken som normalt är organiserade inom

LO, och övriga anställda tillhör gruppen tjänstemän. Undergrupper har

sedan klassificerats för de anställda efter utbildningsnivå. För en mer

detaljerad indelning över vilka grupper som räknas som arbetare och tjänstemän, hänvisas till bilaga 7. Utvecklingen över antalet anställda tjänstemän och arbetare mellan 1975 och 1982/83 enligt undersökningar om levnadsförhållanden framgår av tabell 6. Antalet anställda tjänstemän har inom nämnda period ökat i omfattning medan det motsatta gäller för

*22

Åsa gagna '**tjäna-aan' cci* 356351975, 1982/83

Tabell 6 i

tusental

1975

1982/83

A 5

' % A 5

Arbetare 2056 2011 - 45 - 2 , 2 Tjänstemän 1404 1715 +311 +22,2 Samtliga anställda 3478 3729 +251 + 7,2

Källa: Serie levnadsförhållanden, sysselsättning -tabellsammanställning, rapport 47, SCB

Även om det inte finns någon kontinuerlig indelning för hela arbetskraften

på arbetare och tjänstemän, finns inom SCB:s arbetskraftsundersökningar

sysselsättningsutvecklingen för olika yrkeskategorier för samtliga

närings-grenar. Indelningen kallas för nordisk yrkesklassificering (NYK) och

grundas på ISCO (The International Standard Classification of

Occupations). Huvudgrupperna inom NYK före revideringen 1985 var:

O+98 Natur- och socialvetenskapligt arbete, tekniskt humanistiskt konstnärligt Och militärt arbete m m

1 Administrativt arbete

2 Kameralt och kontorstekniskt arbete 3 Kommersiellt arbete

4 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete

6 Transport- och kommunikationsarbete

5+7+8 Tillverkningsarbete m m

91-94 Servicearbete

99 Ej identifierbart arbete

När TCO vill belysa tjänstemannasamhällets utveckling utgår de från

NYK. Som tjänstemän betraktas huvudgrupperna 1, 2 och 3 med ett

undantag inom kommersiellt arbete-affärsbiträden.

service-23

arbetare en egen del av arbetskraften. Grupp 9 och affärsbiträden bildar

sistnämnda grupp. I bilaga 8 finns en uppdelning av yrkesstatistiken på 2-siffernivâ.

Sysselsättningsfördelning på tjänstemän, arbetare och servicearbetare mellan 1963 och 1984 enligt denna indelning framgår av tabell 7.

Tabell 7 Antal sysselsatta tjänstemän, servicearbetare och tillverk-ningsarbetare 1963, 1970, 1984, tusental

Är

Tjänstemän

Servicearbetare

Tillverkningsarbetare

Antal 96 Antal 96 Antal 96

1963 1113 30 635 17 1910 52

1970 1418 37 676 18 1760 46

1984 2010 47 766 18 1479 34

Källa: TCO, Långsiktiga strukturförändringar på arbetsmarknaden, PM till organisationspolitiska utredningen 1986

Av tabellen framgår att andelen tjänstemän ökat, tillverkningsarbetare minskat, och att andelen servicearbetare varit konstant mellan 1963 och 1984.

När det gäller tjänstemännens andelar av sysselsättningen inom olika näringsgrenar, visas detta i tabell 8.

"24

Tjänstemännens andelar av sysselsättningen inom respektive

näringsgren 1963, 1970, 1984

Antal

Andel tjänstemän

tjänste-Näringsgren bland sysselsatta män

i procent i tusental

1984

SNI 1963 1970 1984

1 Jordbruk, skogsbruk,fiske 1,3 2,2 5 11 2-4 Gruvor och mineralbrott,

tillverkningsindustri,

el-, gas-, värme- och

vattenverk 24 28 33 332

5 Byggnadsindustri 17 18 23 60

6 Varuhandel, restaurang- och

hotellrörelse 41 43 47 275

7 Samfärdsel post- och

televerk 17 19 22 65

8 Bank- och försäkrings-institut,

fastighetsför-valtning, uppdragsverksamhet 75 78 79 250 9 Offentlig förvaltning och

Övriga tjänster 54 56 65 1023

Totalt 30 37 47 2010

Källa: TCO, långsiktiga strukturförändringar på arbetsmarknaden, PM till organisationspolitiska utredningen 1986.

Enligt tabell 8 har andelen tjänstemän ökat inom samtliga sektorer. Den

tyngsta koncentrationen av tjänstemän finns inom finansiella tjänster, uppdragsverksamhet, offentlig förvaltning och inom handeln.

Specialisering och funktionsuppdelning inom näringslivet medför att det kan vara ett "förrädiskt verktyg" enligt TCO att analysera arbetsmark-nadens förändring på grundval av den traditionella näringsgrensindelning-en. I dag är det nog vanligare att en person byter bransch än arbetsupp-gifter. Näringsgrensindelningen håller på att suddas ut och som exempel

25

kan_ nämnas attidetwfinns undersökningar som visar att mer än 40 % av

arbetskraften i Sverige i dag är sysselsatt med informationstjänster, vilket är svårt att spåra i näringsstatistiken. Därför anser TCO att det är bättre att analysera strukturomvandlingen avseende sysselsättningen

uti-från olika verksamhetsfunktioner. I rapporten uti-från TCO som refereras

här, har de valt att göra detta med arbetskraftsundersökningarnas

yrkes-statistik som grund.

Tjänstemannabegreppet har också ändrat karaktär. Från att från början ha varit en beteckning på en social klass, har det kommit att bli en beteckning på ett antal olika yrkesgrupper.

Enligt samtliga undersökningar som refereras här har andelen tjänstemän

expanderat på arbetarnas bekostnad. För industrin ökar inte antalet tjänstemän, men dess andel av arbetskraften har likväl ökat. Svårigheter

med att dra en klar gräns mellan arbetare och tjänstemän framgår också. Olika undersökningar medför också olika definitioner av vilka

yrkes-grupper som skall tillföras tjänstemannakollektivet. Ett exempel är att

sjukvårdsbiträden betraktas som tjänstemän enligt TCO, medan de i undersökningar om levnadsförhållanden tillförs gruppen arbetare,

efter-som de tillhör LO-kollektivet. Ett annat exempel är att enheten för arbetsmarknadsstatistik ännu inte kunnat klassificera städerskor som

arbetare eller tjänstemän och därför inte heller ingår i

sysselsättnings-statistiken uppdelat på tjänstemän och arbetare för industrin. I

undersök-ningar om levnadsförhållanden är denna yrkeskategori en del av gruppen arbetare, medan de enligt TCO tillhör servicearbetarna som utgör en egen

grupp av arbetskraften.

Tjänstemannasamhällets framväxt framgår således av deundersökningar

som här redovisats. Huruvida tjänstemannakollektivets frammarsch även medför att allt större andel är sysselsattamed konsumtionstjänster visas

dock inte i undersökningarna. Därtill behövs också kännedom om hur stor

del av tjänstemännen inom den tjänsteproducerande sektorn som deltar i produktion av intermediära tjänster till den varuproducerande sektorn och

i hur stor omfattning verksamheten rör tjänster för slutlig konsumtion. Enligt statens industriverk är det främst de privata tjänstenäringarna som

'26

närmaste tioårsperiedenlDeras proddktion benämns ofta som

industrirela-terade tjänster. Mellan 1970 och 1985 uppvisade dcck de offentliga myndigheterna den största expansionen i antalet sysselsatta.

27

BMA

"J KONKLUSON

I debatten om ekonomins utveckling framförs ofta att vi är på väg mot

det postindustriella samhället. Med detta begrepp avses att tjänster spelar en allt större roll inom samhällsekonomin. I denna rapport redogör jag för

statistik som kan belysa den svenska ekonomins förändringar rörande

varor och tjänster. Jag visar också att det finns olika utgångspunkter för

att undersöka om tjänster utgör en allt viktigare del inom ekonomin. En utgångspunkt är att studera BNP:s utveckling från produktionssidan, och ett annat sätt är att studera BNP:s förändringar från användningssidan.

I denna rapport riktas intresset främst mot en studie av BNP från

användningssidan. Således utgår jag ifrån att det postindustriella

sam-hällets framväxt skall vara liktydigt med att andelen tjänster av den

slutliga konsumtionen av varor och tjänster skall öka i omfattning. Inom nationalräkenskaperna är konsumtionen indelad i privat och offentlig

konsumtion. Mellan 1970 och 1985 ökade den privata konsumtionen av

tjänster något mer än den privata konsumtionen av varor. Den största

delen av den privata konsumtionen består dock av varor. Den offentliga konsumtionen expanderade mer än den privata konsumtionen av både

varor och tjänster mellan 1970 och 1985. När det gäller ökningen av tjänster för slutlig konsumtion, rör det sig således främst om tjänster som finansieras via det offentligas budget. En ökning av tjänstekonsumtionens

andel av den totala konsumtionen, skulle för varuproduktionen kunna kompenseras med att exporten av varor ökar snabbare än exporten av

tjänster. Befintlig statistik över exportens utveckling uppvisar emellertid att varuexportens andel av den totala exporten hållit sig på en närmast

konstant nivå mellan 1970 och 1985.

När BNP redovisas från produktionssidan, är produktionssektorerna

inde-lade i en varuproducerande och en tjänsteproducerande sektor. En studie av BNP från produktionssidan visar att den tjänsteproducerande sektorns

andel av BNP har ökat mellan 1970 och 1985. Utifrån detta kan man dock inte genast dra slutsatsen att tjänster totalt sett ökat i omfattning. Resultatet kan vara en följd av en funktionsuppdelning inom den varupro-ducerande sektorn, där företagen i allt större utsträckning köper in sina

?'28

delasj'äiva, likaväl 55m det kan sekä' på Att det produceras alltfler

konsumtionstjänster. För att få en uppfattning om varför den tjänstepro-ducerande sektorn växer, kan denna typ av studie därför kompletteras med en undersökning över intermediära tjänster kontra

konsumtions-tjänsters utveckling. På detta område har jag ingen heltäckande statistik.

Jag har dock tillgång till statistik som visar att tillverkningsindustrins inköp av tjänster ökar snabbare än dess inköp av varor.

Näringslivets utveckling kan också iakttagas i samband med förändringar på arbetsmarknaden, och här har jag mest intresserat mig för hur sysselsättningen förändras uppdelat på arbetareoch tjänstemän. Någon årlig statistik över hela arbetskraften uppdelat på arbetare och

tjänste-män finns inte att tillgå. Bearbetning av befintlig statistik som utförts av

TCO, och undersökningar om levnadsförhållanden som för vissa år gjorts

av SCB, visar att andelen tjänstemän av den totala sysselsättningen ökat i omfattning. I dessa undersökningar finns dock inga uppgifter om huruvida

t jänstemännens nya befattningar avser produktion av tjänster som förbru-kas inom den varuproducerande sektorn eller om det till största delen rör

sig om produktion av konsumtionstjänster.

När det gäller det postindustriella samhällets framväxt kan således sägas

att konsumtionen av tjänster expanderade snabbare än konsumtionen av

varor mellan 1970 och 1985. Det rör sig då främst om tjänster som produceras av offentliga myndigheter. Samtidigt har andelen tjänstemän av den totala sysselsättningen ökat i omfattning.

29

Noter

l. SCB, Enheten för nationalräkenskaper - privat konsumtion, Stockholm.

2. De delar av tjänstekonsumtionen som räknas till varukonsumtionen: 3ll Hyra i flerfamiljshus

312 Nyttjandevärde av småhus 313 Nyttjandevärde av fritidshus

De delar av varukonsumtionen som räknas till tjänstekonsumtionen

212 Lagning av kläder

222 Lagning av skor 4115 Möbelreparationer

482 Reparation av hushållsapparater 714 Underhåll av fritidsvaror

Dessutom ingår i privat konsumtion reparation av personliga transport-medel. Denna post finns inte särredovisad, vilket medför att denna post inte kunnat överföras från varu- till tjänstekonsumtion.

När det gäller hyresgästers reparationskostnader (314) ingår här enbart

material för egna reparationen. Därför har denna post även i den modifierade beräkningen fått ingå i varukonsumtionen.

3. Eddie Karlsson, SCB. Enheten för nationalräkenskaper-privat

konsumtion, Stockholm

4. Befolkningens totalkonsumtion finns redovisad i löpande priser från 1970 till 1985 i NlOSM860l. Förutom den privata konsumtionen medtas

i beräkningarna de delar av den offentliga konsumtionen som direkt kan hänföras till den enskilde och hushållet. Det rör sig om utbildning,

hälso- och sjukvård och rekreationstjänster. Den allmänna

förvalt-ningen och forskförvalt-ningen för dessa områden medtas inte. Dessutom ingår

subventioner till läkemedel, privatpraktiserande läkare och tandläkare,

räntebidrag till ägare av egna hem och flerfamiljshus samt

subven-tioner för täckande av hyresförluster.

5. SOU 1984:33 Handla med tjänster. Betänkande av tjänsteexportutred-ningen.

Finansiella tjänster omfattar 0 räntor

o försäkringar, godsförsäkringar o utdelningar

o royalties, licenser, patent

o bidrag, gåvor

Reala tjänster omfattar

varutransporter

entreprenader, tekniska- och konsulttjänster

persontransporter, researrangemang

provisioner

administration, övriga centrala tjänster

annonsering, reklam, PR övriga tjänster O O O O O O O

10.

30

. " ::1aasgjgemaa; g'cB; öriêb'ra

Göran Ek, Tillverkningsindustrin - en kartläggning av dess inköp av

tjänster, examensarbete i nationalekonomi, Linköpings universitet,

1985

Artikel i svenska Dagbladet 28/3 1987 "Privata tjänstesektorn ökar

mest fram till 1995" som grundar sig på en rapport från statens

industriverk - privat tjänstesektor, struktur- och utvecklingsdrag,

SIND PM 1985:5

TCO, långsiktiga strukturförändringar på arbetsmarknaden, PM till

organisationspolitiska utredningen. Uppgifterna är hämtade från en

utredning som genomförts av Göteborgs kommuns näringslivssekre-tariat.

31

Rälllörteckning

Statistiska centralbyrån

Enheten för nationalräkenskaper

Nationalräkenskaper serie NlOSM860l, Stockholm, 1987

Appendix l (Privat konsumtion) till nationalräkenskaper serie

N lOSM860l, Stockholm, 1987

Tabeller över privat konsumtion i löpande priser mellan 1950-1963 och

1963-1973, Stockholm

Tabell över vad som betraktas som varu- respektive tjänstekonsumtion

inom privat konsumtion (internt material inom SCB), Stockholm Enheten för servicenäringar

Tjänstenäringsprojekt, utveckling av tjänstenäringsstatistik fr 0 m

1987, PM, Örebro, 1986

Tjänstenäringsstatistik 1985, Konsultbranschen. Delrapport om

data-konsulter och dataserviceföretag, Orebro, 1987

Rapport från SCB:s tjänstenåringsprojekt, konsult- och maskinuthyr-ningsbranschen, rapport nr 4, Orebro. 1987

Enheten för arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1982-83,Stockholm

Blanketter angående_sysselsättningen inom tjänstenäringarna (internt

material inom SCB), Orebro

Anvisningar angående hur blanketter för sysselsättningen inom indu-strin skall ifyllas, Örebro

Arbetskraftsundersökningar (AKU), Yrkesstatistiken, Stockholm

Enheten för industristatistik

Råd och kommentarer, Örebro

Industri 1984 P/Plan Standarder

Revision av svensk standard för näringsgrensindelning, projektrapport,

"32

*övagm'åas-cs"

Meddelande i samordningsfrågor 1979:11, Stockholm, 1980.

Serie levnadsförhållanden. Sysselsättning - tabellsammanställning, rapport 47, Stockholm.

Ovrigt

Ek Göran, Tillverkningsindustrin-en kartläggning av dess inköp av

tjänster, Examensarbete i nationalekonomi, Universitetet i Linköping, 1985

Gershuny 3.1., Post-industrial society - The myth of the service economy,

artikel i "Futures the journal of forecasting and planning", 1977

Jansson Jan Owen, Economic aspects of services, University of Haifa, l983

Kruse Agneta, Den offentliga sektorns effekter på sysselsättningen, Nordiska ministerråden, Stockholm, 1984

Levitt Theodor, Management and the "post-industrial" society, 1976

Sabolo Yves, The Service Industries, International Labour Office, 1975

SIND PM 1985:5, Privat tjänstesektor, struktur- och utvecklingsdrag

SOU 1984:33, Handla med tjänster, Betänkande av tjänsteexportutredning-en

Svenska Dagbladet, "Privata tjänster ökar mest fram till 1995", 28/3 1987 Svensk Ordbok, Uppsala, 1986

TCO, Långsiktiga förändringar på arbetsmarknaden, PM till organisations-politiska utredningen, 1986

Bilaga 1

1(3)

PRIVAT KONSUMTION

varor % av tota)

Icke varaktiga varor

1985

Erivat inhemSk

_onsumtion

1.

Matvaror, drycker, tobak

105164

24,3

11. Matvaror 79506 (18,4%) 12. Aikohoifria varor 2009 ( 0,5%) 13. Aikohoihaitiga drycker 14982 ( 3,5%) 14. Tobak 8667 ( 2,0%) 3. 314. Hyresgästers reparationskostnader 349 0,1% 32. Bränsie, eiström 25996 6,0% 4.

451. Förbrukningsartikiar i hushåi)

3932

0,9%

5. 51. Medicin m m 2453 0,6% 6.

622. Bensin, oija, smörjmede) 18634 4,3%

7.

73. Böcker, tidningar 7350 1,7%

8.

812. Kr0ppsvårdsartik1ar

3874

0,9%

8311. Varude] (Restaurang) 4965 1,1%

Summa icke varaktiga varor 172717 40,0% Delvis varaktiga varor

2. Bekiädnadsartikiar, skor 32107 7,4%

21. Bekiädnadsartikiar ink) 1agning 26888 ( 6,2%)

22. Skor ink) 1agning 5219 ( 1,2%)

4.

42. Hushåiistextiiier m m

4308

1,0%

44. Hushåiisartikiar ink) gias, porsiin 3925 0,9%

6.

62. Reservdeiar, tiiibehör, reparationer 12513 2,9%

(Transport-samfärdsei)

7.

713. Andra fritidsartikiar 11553 2,7%

Bilaga 1

213)

8.

822. 823.

Andra personiiga artikiar (Diverse varor och tjänster)

Skriv- och ritartikiar

Summa de1vis varaktiga varor Varaktiga varor 4. 41. 43. 5. 52. 6. 61. 7. 711. 712.

8,

821.

Möbier, mattor m m (inki reparationer

av möbier)

Hushåiisapparater inki reparationer

Giasögon, övr terapeutisk utrustning Personiiga transportmede]

Radio, TV, grammofon

Foto, musikinstrument båtar m m

Smycken, ur

Summa varaktiga varor VAROR TOTALT Bilaga 1 1985 1398

391

69296

11810 2924 1027

14273

4217

2457

1840

38548

280561

TOTAL PRIVAT INHEMSK KONSUMTION 432245

2 (3)

% av totai privat inhemsk konsumtion

0,3%

0,1%

16,0%

2,7% 0,7%

0,2%

3,3%

1,0% 0,6% 0,4% 8,9% 64,9%

Bilaga 1

3(3)

TJÄNSTER % av totaT privat inhemsk

konsumtion

3. 311. Hyra i fierfamiijshus 29148 6,7%

312. Nyttjandevärde i småhus

54163

12,8%

313. Nyttjandevärde i fritidshus 4940 1,1% 4.

452. Köpta hushåTTstjänster (kemtvätt m m)

379

0,1%

46. AnstäTTda i hushåiien 493 0,1%

5.

53. Patientavgift, sjuk-, tandvård

3691

0,9%

6. 623. Parkering, biihyra m m 3579 0,8% 63. Transporttjänster 12703 2,9% 64. Post, teie 7248 1,7% 7. 72. Underhåiining m m 12362 2,6% 74. Privat utbiidning 617 0,1% 8.

811. Frisörsarbeten, skönhetsvård m m

2254

0,5%

8312. Tjänstedei (restaurang)

7765

1,8%

832. HoteTthänster 870 0,2%

85. Bank- och försäkringstjänster 2827 0,7%

86. Andra tjänster (begravningskostnader,

ideeTTa organisationer, kameraTa tjänster) 8645 2,0%

TJÄNSTER TOTALT 151684 35,1%

TOTAL INHEMSK PRIVAT KONSUMTION 432245

Bi la ga 2

PR

IV

AT

KO

NS

UM

TI

ON

19

70

-1

98

5,

19

80

år

s

pr

is

er

,

Mi

lj

on

er

kr

on

or

Tj an st er

3.

8.

Bo st ad , br än sl e, ei st röm 31 1 Hyr a i fi er fa mi ij sh us

31

2

Nyt

tj

an

de

vär

de

av

sm

åh

us

31 3 Nyt tj an de vär de av fr it id sh us Möb le r, hus håi isar ti ki ar

45

2

Köp

ta

hus

hå1

1s

tj

än

st

er

(k

em

tvät

t

mm

)

46 Anst ä1 1d a i hus hå1 le n

Häi

so

-,

sj

uk

vår

d

53

Pa

ti

en

ta

ni

ft

,

sj

uk

-,

ta

nd

vår

d

Tr ansp or t, .s am fär ds ei 62 3 Pa rk er in g, bi ih yr a m m 63 Tr an Sp or tt jän st er 64 Po st , te ie

Fr

it

id

,

un

de

rh

åi

in

in

g,

kul

tur

72

Un

de

rh

å1

1n

in

g

mm

74 Pr iva t ut biid ni ng .0 0 0 Di Ve rs e' va ro r' oc h' tj an st er * 81 1 Fr is ör ar be te n, sk ön he ts vår d m m 83 12 Re st aur an g (tjän st ed ei ) 83 2 Ho te ii tj än st er 85 Ba nk -oc hför säk ri ng st jän st er 86 An dr a tj än st er (j ur id is ka , ka me ra ia m m) _Summa tj an st er To ta ] pr iva t in he ms k ko ns um ti on Käi ia : Na ti on al räk en sk ap er na 19 70

14

82

8

22 95 8 17 ,6 % '182 4 586

₁₄

00

°°9

%

14

03

0,

6%

87 2 55 24 4,2% 29 58

41

61 31

4

2,

0%

15 88 59 11 449 6, 6% 22 64 45 47 22 49 70 19 75

16

68

1

2657 5 18 ,0 % 24 28 ₃₂3

_7

97

0,

4%

16 89 0, 6% 12 55 6004 4, 3% 3708

66

60 37

8

2,

8%

161

2

58

94 525

6,

1%

22

00

518

3,

25 4459 19 80 17 52 3 30 93 2 19,5 % 29 39 .2 58

₄₀

1

0,

3%

18 91 0, 7%

16

19

68

12

4,

8%

42

24

71

32 43

8

2,

9%

13

42

46

34 479

5,

4%

22

48

55

89

2642 77 19 85 18 07 1 33 57 9 19 ,8% 30 80 ₂₅4

₃₂

1

0,

2%

'213 2 0, 8% 2 46 8 7 03 7 5, 5%

55

29

80 83 a 40 7 3, 1% 13 46 43 74 491 5, 6% 31 09 62 36

71

58

7(

31

;8

%)

'8

19

12

(3

2,

2%

)

88

46

1(

33

,5

%)

96

51

7(

35

,0

%)

27

58

11

1 A Mk r 19 70 -1 98 5 +

38

,2

%

' 7 1 , 0 % +52 ,6% + . 60 ,7 % +89 ,7 % + 5, 4%

4

34

,8

%

Biiaga 2

V R J I H I R U H J U H I L U H I J I U _ l J U J , J J U U a l a P I I D C I , Va ro r Matva ro r, dr yc ke r, to ba k Be ki äd na ds ar ti ki ar , sk or in k] 1a gn in g Bo st ad , br än si e, ei st röm 31 4 Hyr es gäs te rs re pa ra ti on sk os tn ad er 32 Br än si e, e1 st röm Möb ie r, hus håi is ar ti ki ar 41 Möb ie r, ma tt or m m

42

Hus

håi

is

te

xt

ii

ie

r

43

Hus

håi

is

ap

pa

ra

te

r

in

k]

re

p

44

Hus

håi

is

ar

ti

ki

ar

in

k]

gi

as

,

po

rs

ii

n

45

1

För

br

uk

ni

ng

sa

rt

ik

ia

r

i

hus

hål

l

Hä1 s0 -, sj uk vår d 51 Me di ci nm m 52 Gi as ög on , övr te ra pe ut . ut rus tn in g Tr an Sp or t, sa mf är ds ei 61 Pe rs on ii ga tr an Sp or tm ed e1 62 1 Re se rvd ei ., ti ii be hör , re pa ra ti on er 62 2 Be ns in , oi ja , sm ör jm ed ei

Fr

it

id

,

un

de

rh

åi

in

in

g,

kui

tur

71 Fr it id sa rt ik ia r in k1 re para ti on er 73 Böc ke r, ti dn in ga r Di ve rs e va ro r oc h tj än st er

81

2

Kr

Op

ps

vår

ds

ar

ti

ki

ar

82 Ovr ig a va ro r (s myc ke n, ur mm )

83

11

Re

st

aur

an

g

(va

rud

ei

)

Sum ma va ro r To ta l pr iva t in he ms k ko ns um ti on Käi ia : Na ti on ai räk en sk ap er na I ' l l I J U I I U I I \ I U I I U I

19

70

60

73

2

27

,0

%

16

23

8

7,

2%

22

4

13

57

2

63

1%

59

58

18

80

21

71

'6

,9

%

32

32

22

54

10

83

₄₈

2

0,

7%

80 29 59 35 10 ,0 % 85 81

61

,

gåg

å$5

94

23 72 34 39 4, 3% 3940

19

75

64

47

72

5,

3%

'

19

81

2

7,

8%

22 8

13

47

8

51

4%

83

78

27

59

18

93

28

88

25

23

1 1 1261 1

7,

2%

1

731

0,

8%

10

43

5

69

29

94

94

10

,6

%

12 80 8

56

81

7,

3%

24 10 25 98 3, 4%

37

64

15

33

83

(6

8,

2%

)1

72

54

7(

67

,8

%)

17

58

16

(6

6,

5)

22 49 70 25 44 59

19

80

66

43

8

25

,1

%

20

15

9

7,

6%

231

15

13

1;

5,

8%

26

66

25

34

14

10 2

0,

8%

67

10 52 6

83

36

29

73

18

83

7,

0%

84

23

77

21

10

,1

%

13

68

0

0

52

19

2

73

24

*2 50 1 .2 35 2 29 61

3,

0%

26 42 77

19

85

6332 5 23 ,0 % 22 48 5 8,2% 25 3

15

64

0

53

8%

82 82 28 65 19 62 26 33 28 43 6, 7%

16

33

₅₇

9

°>

8%

94 49 79 28 11 50 2 10 ,5% 15 30 6

44

99

7,

2%

M r - www 25 82 28 31 27 97 3, 0%

17

92

94

16

5,

0%

)

27

58

11

+ + + + +

41

,3

%

28

,1

%

49

,3

%

15 ,8%

16

,9

%4

Bilaga 3

Bilaga 4

PRIVAT KONSUMTION 1950-1985

Totalt Varor Tjänster

Mkr löpande Zanöe] Zanael

priser 1950 22023 66,0 34,0 1951 24582 66,4 33,6 1952 27170 66,6 33,4 1953 28349 65,9 34,1 1954 29940 65,6 34,4 1955 31771 65,7 34,3 1956 34409 65,6 34,4 1957 36240 64,9 35,1 1958 38764 64,5 35,5 1959 40727 64,4 35,6 1960 43037 64,0 36,0 1961 46273 64,3 35,7 1962 49617 65,4 34,6 1963 53311 65,9 34,1 1963 53311 69,1 30,9 1964 57535 69,3 30,7 1965 63089 69,0 31,0 1966 68568 68,4 31,6 1967 73427 67,9 32,1 1968 77837 68,0 32,0 1969 83725 67,3 32,7 1970 90040 66,9 33,1 1971 95800 67,1 32,9 1972 103326 67,2 32,8 1973 112509 67,6 32,4 1974 128383 68,6 31,4 1970 89987 67,8 32,2 1971 96733 67,7 32,3 1972 106132 67,9 32,9 1973 117316 67,1 32,9 1974 134211' 68,3 31,7 1975 153106 68,5 31,5 1976 176869 68,8 31,2 1977 193728 68,0 32,0 1978 214814 66,6 33,4 1979 237116 66,5 33,5 1980 264277 66,5 33,5 1981 291950 66,0 34,0 1982 327937 65,6 34,4 1983 357934 65,0 35,0 1984 393500 65,0 35,0 1985 432245 64,9 35,1

Att det för vissa är förekommer två uppgifter om den privata konsumtionen beror på

att tre tidsserier använts:

1. 1950-1963 2. 1963-1973 3. 1970-1985 Kä11a: Nationa1räkenskaperna

Biiagå's 1(2)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

P/PLAN Standarder PROJEKTRAPPORT 1985-12-10

AKTIVITETSINDELNING/SEKTORINDELNING NIVÅ 1 OCH 2

II III IV VI VII ' W i n o n a Z Z l -X L a u-4 : : ' 0 0

ODLING, FÅNGST

Jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, fiske

UTVINNINGS-, TILLVERKNINGS- OCH BYGGINDUSTRI

Utvinningsindustri (Utvinning av mineraTiska

produkter)

Bearbetnings- och vidareförädTingsindustri

(Bearbetning och vidareförädTing av råvaror)

Verkstadsindustri (Tillverkning av sammansatta

produkter)

Grafisk industri och övrig ti11verkningsindust-ri (Grafisk verksamhet och övti11verkningsindust-rig ti11verkning)

Byggindustri (Byggnadsverksamhet)

EL-, GAS-, VÄRME- OCH VATTENVERK

E1-, gas-, värme- och vattenverk. (ET-, gas-, värme- och vattenförsörjning)

HANDEL OCH SAMFÃRDSEL

Varuhandei och Tagring

Transport

Postverk (Postkommunikationer)

MATERIELL SERVICE

Tvätt- ochrenhâTTning

HoteTT- och restaurangverksamhet

HushåTTsarbete

FastighetsförvaTtning

VÅRD

HäTso- och sjukvård Sociathänst

PersonTig omvårdnad

SAMHÄLLSFORVALTNING OCH -SKYOD SamhäTTsförvaTtning

Bilaga 5

2(2)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

P/PLAN Standarder VIII IX X ' N -< < PROJEKTRAPPORT 1985-12-10

FORSKNING OCH UNDERVISNING Forskning och utveckiing Undervisning

FINANSIERING, FÖRETAGS- OCH INFORMATIONSTEK-NOLOGISKA TJÄNSTER

Finans- och försäkringsverksamhet Konsuitverksamhet

Informationsöverföring- och behandiing KULTUR, INFORMATION OCH REKREATION

Kultur och information. Reiigiös verksamhet Sport och rekreation