UPPLEVELSER AV AVSLAPPNINGSÖVNINGAR SOM EGENVÅRDSÅTGÄRD HOS PERSONER MED SYMPTOM PÅ OHÄLSOSAM STRESS
En litteraturöversikt
RELAXATION TECHNIQUES FOR PEOPLE WHO EXPERIENCE
SYMPTOMS OF UNHEALTHY STRESS PROBLEMS
A literature review
Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Examinationsdatum: 2021-01-25 Kurs: K54
Författare: Josefin Sundström Handledare: Ulrika Södergren
SAMMANFATTNING Bakgrund
Ohälsosam stress och utmattningssyndrom ökar i samhället idag och kan leda till allvarliga psykiska och fysiska besvär hos människor. Det höga antalet sjukskrivningsdagar som ohälsosam stress leder till ger stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Det är vetenskapligt bevisat att avslappningsövningar såsom meditation, mindfulness och yoga kan få kroppen att slappna av. Det identifieras däremot en kunskapslucka inom delar av hälso- och sjukvården om hur avslappningsövningar kan användas som egenvårdsåtgärd i omvårdnaden av patienter med symptom på ohälsosam stress.
Syfte
Syftet var att beskriva upplevelser av avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd hos personer med symptom på ohälsosam stress.
Metod
Icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod för att sammanfatta tidigare gjord forskning. Sökningar i databaserna PubMed och CINAHL har gjorts och det har gett 16 vetenskapliga artiklar som har svarar mot syftet. Integrerad dataanalys användes för att få en bra bild över resultaten.
Resultat
I resultatet av litteratursökningen identifierades två huvudkategorier med sammanlagt sex underkategorier. Den första huvudkategorin var “Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler” med underkategorierna: “Påverkan på ohälsosam stress”, “Mätbar minskning av stressnivåer”, “Påverkan på
utbrändhetsvariabler” och “Långvarig påverkan på stress och utbrändhetsvariabler”. Huvudkategori två var “Hindrande och möjliggörande faktorer för att utföra
avslappningsövningar” med underkategorierna: “Hindrande faktorer” och “Möjliggörande faktorer”.
Slutsats
Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd visade sig minska människors stressymptom och främja den psykiska hälsan. Stressreduceringen orsakade även positiva fysiologiska effekter i kroppen. Att utföra avslappningsövningar som egenvård var dock komplicerat för en del stressade deltagare i de undersökta studierna. Denna litteraturöversikts resultat kan vara till hjälp för vårdpersonal som vårdar människor som upplever stressrelaterade besvär. Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd kan ha en betydande roll i omvårdnaden av dessa patienter och de är även till hjälp för stressade yrkesgrupper i samhället såsom till exempel vårdpersonal.
Nyckelord: Avslappningsövningar, Hälsofrämjande omvårdnad, Egenvård,
ABSTRACT Background
Unhealthy stress problems and burnout are increasing in society today and the high number of sick leave days that unhealthy stress entails leads to high costs for society. It is
scientifically proven that relaxation methods such as mindfulness, meditation and yoga help people relax and calm down. In healthcare, stressed patients can be helped to perform relaxation exercises, but there is a knowledge gap in how the exercises should be taught as a self-care method to the patients.
Aim
The purpose was to describe experiences of relaxation therapy as a self-care method for people who experience unhealthy stress problems.
Method
A non-systematic literature review has been used as a method to summarize previously done research. Searches in the databases PubMed and CINAHL have been done and it has yielded 16 scientific articles that have answered the purpose of the study. Integrated data analysis was used to get a good picture of the results.
Results
In the result of the literature search, two main categories were identified with a total of six subcategories. The first main category was "Impact of relaxation exercises on unhealthy stress and burnout variables" with the subcategories: "Impact on stress", "Measurable reduction of stress levels", "Impact on burnout variables" and "Long-term impact on stress and burnout variables". The main category two was "Obstructive and enabling factors for performing relaxation exercises" with the subcategories: "Obstructive factors" and "Enabling factors".
Conclusions
Relaxation exercises were shown to reduce people's stress symptoms and promote mental health. The stress reduction also showed positive physiological effects on the body. But performing relaxation exercises as a self-care method was complicated for some stressed participants in the studies. The results of this study can be helpful for healthcare
professionals who take care of people who experience stress-related problems. Relaxation exercises as a self-care measure can play a significant role in the care of these patients and it is also helpful for stressed professional groups in the society, such as caregivers.
Keywords: Burnout, psychological, Burnout professional, Health-promoting nursing,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Stress ... 1
Utmattningssyndrom och utbrändhet ... 3
Hälsofrämjande omvårdnad ... 5 Egenvård ... 5 Avslappningsövningar ... 6 Teoretisk utgångspunkt ... 7 Problemformulering ... 8 SYFTE ... 8 METOD ... 8 Design ... 8 Urval ... 9 Datainsamling ... 9 Kvalitetsgranskning ... 13 Dataanalys ... 13 Forskningsetiska överväganden ... 13 RESULTAT ... 14
Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler 15 Hindrande och möjliggörande faktorer för att utföra avslappningsövningar ... 17
DISKUSSION ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 20
Slutsats ... 22
Fortsatta studier ... 22
Klinisk tillämpbarhet och samhällsrelevans ... 23
REFERENSER ... 24 BILAGA A ... I BILAGA B... II
1
INLEDNING
Stress är en naturlig reaktion och har hjälpt människor att rädda sig från svåra situationer sedan tidernas begynnelse. Men allt fler uppger idag att de känner ohälsosam stress och diagnosen utmattningssyndrom ökar i samhället. Den pågående covid-19 pandemin i världen har gjort att än mer stress har skapats då vardagen för många har påverkats mer än vad den gjort på många år. Vi har som sjuksköterskestudenter under vår
verksamhetsförlagda utbildning inom både psykiatri och primärvård uppmärksammat en avsaknad av användandet av avslappningsövningar som behandling av patienter med ohälsosam stress. Vi som författare har själva ett stort intresse för avslappningsövningar som yoga, meditation och mindfulness och hur de kan påverka vårt välmående och psykiska hälsa. Det är viktigt att undersöka evidensen för om avslappningsövningar kan vara till hjälp vid ohälsosam stress för att kunna hjälpa de patienter som söker vård och ge dem bästa möjliga omvårdnad. I denna studie belyses upplevelsen av
avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd hos personer med symptom på ohälsosam stress.
BAKGRUND
Stress
När kroppen reagerar på stress så behöver den mer bränsle. Kroppen mobiliserar då energi och historiskt sett var detta ett sätt att samla energi för att undkomma något farligt. Hjärnan och kroppen ställer då in sig på att fly eller slåss och detta kallades “Fight or flight
systemet”. Människans kropp reagerar på exakt samma sätt idag trots att ett hot sällan är så allvarligt som för personer förr i tiden (Hasson, 2008). Institutet för stressmedicin, ISM (2019) definierar stress som “den biologiska och psykologiska reaktionen på olika
påfrestningar” vilket innebär kroppens mobilisering av resurser för att hantera de krav som vi utsätts för i livet. Ordet stress kom från början från fysiken och beskriver den belastning eller tryck som en yta utsätts för. Forskaren Walter Cannon var den som först införde begreppet i medicinens värld. Senare var det forskaren Hans Seyle som introducerade begreppet stress med den beskrivning vi associerar ordet med idag (Hasson, 2008). Kroppens reaktion på stress
Vid stress sätts kroppens HPA-axel (hypotalamisk–hypofysära–adrenokortikala) igång och ökar kroppens kortisolutsöndring. Den frisättningen stimuleras av hypotalamus som är en del av det centrala nervsystemet. Hypotalamus ökar produktionen av hormonet ACTH-RH som i sin tur vitaliserar ACTH-utsöndringen från framloben i hypofysen. Det sympatiska nervsystemet aktiveras och signalerar till binjurarna att börja utsöndra kortisol. Kortisol ökar glukoskoncentrationen i blodet och säkrar energitillförsel till kroppens vävnader. Kortisol hämmar också DNA-syntesen och gör att nedbrytningen av protein i många vävnader ökar. Detta innebär att kortisolet har en tillväxthämmande effekt vid långvarig förhöjd ansamling i blodet (Haug et al., 2007).
När vi utsätts för akut stress så fokuserar kroppen på att överleva. Det innebär att funktioner som inte är livsnödvändiga inte prioriteras av kroppen. Exempel på ej
prioriterade funktioner är matsmältning och smärtkänslighet. Kroppens återhämtning och återuppbyggnad minskar också under en stressreaktion vilket påverkar kroppens
2 organsystem. När detta sker under en kort tid tar inte kroppen skada men när stressen blir långvarig så det kan den orsaka en sned- eller felreglering i kroppens system (Hasson, 2008). Det har visat sig att en måttlig mängd stress kan skydda kroppen och vara som ett skydd för den i ett längre perspektiv (Hasson, 2012). Enligt Hasson (2012) verkar det som att de människor som utsätts för alltför lite stress och de som utsätts för alltför mycket stress lever ett kortare liv än de som upplever mild stress.
Ohälsosam stress
När kroppens stressaktivering är igång under en längre tid blir stressen ohälsosam. Vid stress skapas strukturella och fysiologiska förändringar i olika delar av hjärnan som amygdala, hippocampus och prefrontala cortex. Detta leder både till en försämrad känsloreglering och kognitiv funktion (Yu, 2019). Kroppen överproducerar även olika stresshormoner vid långvarig stress. Detta leder i sin tur till bland annat påverkan på sömn och återhämtning. Även anabola hormoner minskar vilket leder till att återuppbyggnaden av kroppen hämmas (Hasson, 2008).
Stressens höga nivåer av kortisol i kroppen leder också till att kroppen får svårare att förbränna fett. Kortisolet gör att kroppen lagrar bukfett och aptiten på fet och kalorität mat ökar. Att ha höga nivåer av kortisol i blodet kan även påverka hjärnan på ett negativt sätt (Hansen, 2016). Metaboliskt syndrom är något som också har visat sig kunna drabba människor som upplever hög stress och har högt blodtryck (Syed, 2020).
Personer som utsätts för hög stressbelastning och inte får tillräckligt med återhämtning från det som stressar personen kan utveckla symptom som till exempel huvudvärk, värk i nacke och axlar, sömnstörningar, hjärtklappning och orolig mage. Det är därför viktigt att
primärvården, som ofta är första instansen dit patienter söker vård är uppmärksamma när patienter söker vård på grund av dessa symptom eftersom de kan vara stressrelaterade (ISM, 2019).
När stressen pågår under lång tid och utan tillräckligt med återhämtning kan personen tillslut utveckla utmattningssyndrom (ISM, 2019). Långvarig ohälsosam stress kan också leda till en rad andra psykiska och fysiska sjukdomar (Meyers, 2017).
Arbetsrelaterad stress
Hög stress på arbetet har visat sig kunna ge sämre fysisk och psykisk hälsa (Tianan et al., 2020). Den stressrelaterade ohälsan är vanligast bland yrken som innebär kontakt med andra människor. Vårdpersonal och lärare är yrkesgrupper som har stor risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom (Nygren et al., 2019).
Om det är arbetssituationen som är en stor stressfaktor i en persons liv så bör
företagshälsovård, som innebär vård genom arbetsplatsen och arbetsgivare kopplas in tidigt (Socialstyrelsen, 2017). Alla arbetsgivare i Sverige har skyldighet att erbjuda kontakt med denna typ av vård i någon form. Företagshälsovården arbetar med att hjälpa arbetstagare med till exempel sjukskrivningar och skador på arbetsplatsen. Inom företagshälsovården finns ofta både sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och psykologer anställda. Ifall personen utvecklat utmattningssyndrom så kan hjälp av personal från olika professioner i företagshälsovården leda till ett snabbare tillfrisknande (Kruse, 2016).
Läget med stress hos vårdpersonal är oroande eftersom de ofta arbetar med patienter vars hälsa kan försämras snabbt. Stressad personal är mindre nöjda med sitt arbete, patienter
3 blir mindre nöjda med vården och patienter riskerar att avlida i högre utsträckning. Detta gör att stress hos vårdpersonal minskar patientsäkerheten (Sylvanus & Anderson, 2015). Pandemin som orsakades av Covid-19 år 2019 och framåt har gjort att vårdpersonal har utsatts för mycket stress (Pappa et al., 2020). Sjuttiotvå procent av all vårdpersonal som deltog i en undersökning visade sig vara stressade och rädda när de vårdade patienter, eftersom de sedermera kunde föra över smittan hem till sina familjer (Rathore et al., 2020). För att minska stressen och oron över viruset så informerar Folkhälsomyndigheten i
Sverige om att man bör prata med någon vän eller utomstående om rädslan kring viruset och även om att hålla fast vid rutiner kring sömn och motion. Att dra ner på nyhetstittandet och minska på följandet av sociala medier är också en rekommendation
(Folkhälsomyndigheten, 2020). För vårdpersonal är det extra viktigt att lägga upp
copingstrategier, det vill säga lägga upp strategier för att ta sig igenom de svårigheter som covid-19 pandemin för med sig. Vårdpersonal bör också få stöd från sin arbetsgivare och även socialt stöd eftersom detta kan spela stor roll i hur de hanterar stressen i arbetet under pandemin (Wheeler, 2020).
Stressrelaterad ohälsa kan medföra kognitiva problem som yttrar sig i problem med minne och koncentration (Wilczek, 2015). Personalbrist och när det inte finns tillräckligt
kompetent personal på en arbetsplats leder ofta till stress för personalen och risken för att göra fel i arbetet ökar (Olsson, 2018). När trycket på de anställda är för stort i förhållande till vad de hinner med under sin arbetstid ökar stressen (WHO, 2019).
Hur mycket medmänskligt stöd en person får på arbetet är något som också kan påverka risken att utveckla ohälsosam stress. Även de personer som upplever att de har en pressad arbetssituation där ansträngningen är högre än belöningen riskerar att utveckla ohälsosam stress. Det gäller också dem som känner oro kring sin anställning, till exempel rädsla att bli av med arbetet. De personer som istället upplever att de behandlas rättvist och har bra möjlighet till kontroll i sitt arbete har mindre risk att drabbas av utmattningssyndrom (SBU, 2014).
Utmattningssyndrom och utbrändhet
Sedan 2003 använder vi i Sverige diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva det medicinska tillståndet av de psykiska och fysiska besvär som uppkommer efter en lång tids stress (Wilczek, 2015). För att få diagnosen utmattningssyndrom så ska patienten under minst två veckor haft fysiska och psykiska symptom på utmattning och de stressfaktorer som identifierats i personens liv ska ha förekommit i minst sex månader (Socialstyrelsen, 2003). Sjukdomsförloppet består ofta först av en dramatisk akutfas följt av en lång återhämtningsfas som kan pågå under flera år (SBU, 2014).
Innan diagnosen utmattningssyndrom föreligger så har patienten oftast haft stressrelaterade besvär under lång tid, vilket har varit kroppens signaler för att visa att stressnivån har varit för hög. Symptomen som beskrivs vid sjukdomen är individuella men kan bland annat yttra sig som kroppslig svaghet, uttröttbarhet, initiativsvårigheter, nedsatt psykisk uthållighet och sömnstörningar. Känslomässiga symptom som labilitet, lättirritation, och känslighet för ljud kan också förekomma. Kognitiva symptom som försämrat minne och minskad koncentration är också vanligt. I det initiala skedet kan utmattningssyndrom leda till bristande orienteringsförmåga (Socialstyrelsen, 2017). Utmattningssyndrom kan också
4 yttra sig som somatiska symptom med smärta, yrsel, hjärtklappning och olika besvär från mag- och tarmkanalen (Socialstyrelsen, 2003).
Utmattningssyndrom förekommer mest hos personer som är förvärvsarbetande (Lauden et al., 2020). Men när en människa drabbas av ohälsosam stress eller utmattningssyndrom så måste både arbete och privatliv ses över för att se var det finns stressorer som orsakat stressen (Wilczek, 2015). När en person har utvecklat utmattningssyndrom har det oftast funnits stressfaktorer även i privatlivet (Socialstyrelsen, 2017). Bidragande orsaker till att en person drabbas av utmattningssyndrom kan vara att denne har svårt att sätta gränser, har ett stort kontrollbehov eller vill vara alla till lags (Kruse, 2016). Ökad stress drabbar oftare kvinnor, människor som blir utsatta för mobbning, människor som har ekonomiska
problem och de som är fysiskt inaktiva (Viss, 2019).
Burnout är ett amerikanskt begrepp för arbetsrelaterad stress och är hämtat ur
ämnesområdet arbetspsykologi. I Sverige lånade vi det begreppet under 1960-talet när vi började beskriva tillståndet som “utbrändhet”. Själva tillståndet har beskrivits ända sedan 1800-talet men diagnosen kallades då för neurasteni. Vi har sedan 1990-talet lämnat tillbaka begreppet utbrändhet till arbetspsykologin (Wilczek, 2015). Begreppet utmattningssyndrom används bara i Sverige (SBU, 2014), medan de i andra länder fortfarande använder begreppet burnout. Burnout kan beskrivas som en psykisk och emotionell utmattning och kan leda till en personlighetsförändring, en känsla av
misslyckande, negativ attityd gentemot sitt arbete och minskad förmåga att kunna anpassa sig till olika stressorer (Aryankhesal et al., 2019).
Konsekvenser för individen
Utmattningssyndrom innebär många konsekvenser för den drabbade, både i arbetsliv och privatliv. Att orka räcka till på arbetsplatsen och för sina nära och kära är svårt när personen upplever en trötthet och kraftlöshet som inte försvinner hur mycket personen än vilar (ISM, 2019). Tillståndet innebär en känsla av att vara utarmad av fysiska och
emotionella resurser (Callahan et al., 2018).
Många beskriver känslan av utmattning som “en motor som till största del av tiden driver på inne i kroppen” vilket gör det svårt att känna ett inre lugn. Flera vittnar även om att det känns som “sirap i hjärnan” på grund av att allting som görs tar längre tid (ISM, 2019). Sjukskrivning blir ofta nödvändigt, speciellt initialt när patienten befinner sig i akutfasen (Socialstyrelsen, 2017), vilket leder till en försämrad privatekonomi för personen och därmed ökade känslor av stress och oro (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Det är vanligt att personer med utmattningssyndrom även lider av depression och ångest parallellt med sin sjukdom, det vill säga en samsjuklighet. I en undersökning med hjälp av skattningsformulär på 200 nybesök av patienter med utmattningssyndrom så uppgav 81 procent att de hade depressionssymptom och 78 procent att de hade symptom på ångest (ISM, 2019). Utmattningssyndromets psykiska konsekvenser kan även leda till att personen känner glädjelöshet, hopplöshet och önskan att inte längre leva. En del drabbas även av panikångestattacker. För att dämpa de psykiska symptomen är det vanligt att ta till alkohol, mat eller överdriven aktivitet, vilket leder till att bristen på energi blir större (ISM, 2019).
5 Konsekvenser för samhället
Ohälsosam stress och utmattningssyndrom kan bidra till sjukskrivningar, vilket kan få stora ekonomiska konsekvenser (Meyers, 2017). Under 2000-talets första decennier var
utmattningssyndrom den diagnos som medförde flest sjukskrivningsdagar i Sverige
(Nygren et al., 2019), och av alla påbörjade sjukfall inom kategorin psykiatriska diagnoser så står stressrelaterad ohälsa för hälften av dem (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Sjukskrivningar blir i genomsnitt betydligt längre när det kommer till psykiatriska diagnoser än vid andra somatiska sjukdomstillstånd. Det tar längre tid att tillfriskna och komma tillbaka till arbetet, vilket kostar samhället mycket pengar (Försäkringskassan, 2017).
Hälsofrämjande omvårdnad
Sjuksköterskans har enligt International Council of Nurses (ICN) fyra grundläggande skyldigheter som består av att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (ICN, 2012). Sjuksköterskan har därmed en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. En hälsofrämjande omvårdnad ska bygga på en humanistisk och holistisk syn på
människan. Det handlar om kunskap om vad som leder till förbättrad hälsa, att förbättra människors egen upplevda hälsa och att se en människa ur ett helhetsperspektiv (Chambers & Thompson, 2008). Eftersom det är individuellt vad som ses som hälsa är det viktigt att sjuksköterskan utgår från den enskilda personens perspektiv och har ett förhållningssätt som bygger på jämlikhet, dialog och delaktighet. Målet för sjuksköterskan ska vara att hjälpa patienten att ta makten över sitt eget liv och förstå patientens unika behov
(Chambers & Thompson, 2008; Willman & Gustavsson, 2015). Att arbeta hälsofrämjande som vårdpersonal innebär också att se att varje människa har ett eget val när det gäller vården av sig själv och ge utrymme för detta (Chambers & Thompson, 2008).
Egenvård
Egenvårdsåtgärder kan användas för att främja hälsan (Callahan et al., 2018). WHO:s definition av egenvård är ”Individer, familjer och samhällets förmåga att främja hälsa, förebygga sjukdomar, upprätthålla hälsa och att hantera sjukdomar och funktionshinder med eller utan stöd från en vårdgivare”. Som vårdgivare kan man vara ett stöd till en persons egenvård men det är fortfarande patienten som ska utföra egenvården för att bevara hälsan eller minska symptom. I begreppet egenvård ingår även den livsstil som man lever efter (WHO, 2020). Vid ohälsosam stress är egenvård viktig för att ge kroppen
återhämtning. I omvårdnaden av en patient med ohälsosam stress eller utmattningssyndrom så kan råd om livsstilsförändring ges. Det är viktigt att egenvården innehåller
stressreduktion, goda sömnvanor och vila (Åsberg et al., 2011). Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan ska stärka patientens egenvård och avgöra om en patient kan utföra egenvård. Reglerna för hälso och sjukvård gäller inte för egenvård eftersom själva utförandet inte görs med hjälp av hälso och sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen, u.å.). Egenvård är däremot en viktig del av omvårdnaden och sjuksköterskan ska bedöma, planera och genomföra den i partnerskap med patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Ifall sjuksköterskan gör en bedömning om egenvård skall utföras så ska tillräckligt mycket information ges till patienten om vad egenvården innebär så att patienten klarar av att utföra den (Socialstyrelsen, 2020). Om patienten behöver hjälp med egenvården kan
6 den personen som är ansvarig för att hjälpa patienten, till exempel en närstående tala med sjuksköterskan eller annan legitimerad vårdpersonal (Socialstyrelsen, 2009).
Avslappningsövningar
Meditation
Meditation definieras som en tillämpad avslappningsmetod som verkar genom att koppla av kroppen och sinnet. Meditation har samma underliggande principer som yoga och mindfulness (Acabchuck, 2020). Det finns olika sorters meditation men det innebär generellt att man vilar sinnet för att bli fokuserad inåt och uppnå ett visst
medvetandetillstånd. Genom att fokusera inåt så kan man släppa den yttre världen och händelser som sker runt omkring. Fokuset kan under meditationen ligga på andetagen för att uppnå ett lugn. När sinnet blir tyst och inte längre är en distraktion så fördjupas meditationen (Yoga international, u.å). Andningsövningar kan sänka puls och öka aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet, vilket leder till avslappningen i kroppen (Yu, 2019). Alternativ-medicin (NCCAM) beskriver stressreducerande övningar såsom andningsövningar, yoga och mindfulness som en “Fokusering på interaktion mellan sinne, kropp, hjärna och beteende med avsikt att påverka sinnet för att främja den fysiska
funktionen i kropp och hälsa” (Sylvanus & Anderson, 2015). Mindfulness
Mindfulness bygger på ett förhållningssätt som innebär att vara medvetet närvarande här och nu (Yu, 2019). Det innebär att uppmärksamheten målmedvetet går till vad som händer i nuet (Callahan et al., 2018). Många människor lever idag på autopilot som kan innebära att kroppsrörelser till stor del går på rutin medan sinnena är någon annanstans. Det kan innebära att vi fokuserar mycket på det som har hänt tidigare eller på framtiden. Detta sätt att leva gör att vi missar det som händer i nuet och det påverkar våra relationer och stressnivåer på ett negativt sätt (Howland & Bauer-Wu, 2015).
Vår hjärna är ständigt upptagen. Den bearbetar minnen och tar in information från sinnen och från kroppens inre. Samtidigt måste hjärnan hjälpa till så att vi fungerar i vårt dagliga liv. Den mentala distraktionen och stressen ökar hos människor i och med den digitala världen som de flesta lever i idag. Människor blir ständigt bombarderade med information från till exempel sociala medier vilket stressar hjärnan (Howland & Bauer-Wu, 2015). För att låta hjärnan vila så kan mindfulness användas. När en person är medvetet närvarande i sin kropp och sina andetag så ökar fokus och hjärnan och kroppen erhåller återhämtning. Metoden kan användas både genom meditation och vardagsövningar och är därför något som patienter måste utföra som egenvård i det dagliga livet (Yu, 2019). Mindfulnessbaserade meditationer som används idag är anpassade till samtida och psykologiskt orienterade program men kommer ursprungligen från den buddhistiska traditionen (Matiz et al., 2020).
Att ha en medveten andning kan lugna ner kroppen och minska distraktioner. När
fokusering på nuet och andningen sker är det lätt hänt att tankarna far iväg och fokus börjar läggas på annat. Varje gång det händer ska uppmärksamheten tas tillbaka till andningen och inom mindfulness används andningen för att störa personens egen tankeverksamhet (Yu, 2019). Mindfulness kan också hjälpa till att minska negativa tankemönster. Detta görs genom att det observeras när negativa tankar kommer upp och fokus tas istället till
7 Mindfulnessbaserad stressreduktion, MBSR är ett träningsprogram med syfte att sänka personers stressnivå. Förutom meditation innehåller programmet också teoretisk
utbildning, meditation i rörelse, vardagsövningar och gruppsamtal (Yu, 2019). MBSR har haft positiva effekter hos patienter som har en medicinsk sjukdom men med upplevelser av psykiska symptom som depression och ångest (Callahan et al., 2018).
Yoga
Yoga är en avslappningsövning som kommer från ordet “yuj” på språket sanskrit. Det kan översättas till “yoking” eller “union” på engelska. Yoga består av pranayama (andning), asana (rörelse) och dhyana (meditation) (Lemay et al., 2018). Utförandet innebär att göra kroppsrörelser samtidigt som fokus ligger på andningen, och det är därmed en kombination av träning och vila. Yoga har visat sig kunna sänka hjärtfrekvens och blodtryck
(Wahlström et al., 2020), och utförandet förebygger och lindrar stress genom att människor genom yogan andas rätt, utför nyttiga kroppsövningar, förhöjer koncentrationen och
slappnar av. Rätt andning ger också optimal syresättning till blodet och kroppsövningarna påverkar nervsystemet på ett positivt sätt (Basilewsky, 1976).
Regelbundet utövande av yoga främjar hälsa och välbefinnande. Genom att utöva yoga ökar aktiviteten av hjärnvågor, vilket leder till en förbättring av minne, humör och kognition samt minskning av ångest (Desai et al., 2015). Yoga ökar även aktiviteten i hjärnans främre del som bland annat har som uppgift att reglera stressnivåerna i kroppen (Swanson, 2020).
Medicinsk yoga
Medicinsk yoga är en typ av yoga som utövas i terapeutiskt syfte och är idag en del av rehabiliteringsprogrammet för hjärtpatienter på Danderyds sjukhus. Den lärs även ut via vårdcentraler i hela Sverige idag (Söder, 2014). Medicinsk yoga kallas även mediyoga och är inspirerad av kundaliniyogan och har ett inslag av både ayurveda och traditionell
kinesisk medicin. Syftet med medicinsk yoga är att skapa en större balans både fysiskt, mentalt och emotionellt. Med medicinsk yoga blir kroppen mjukare och det har även visat sig ha effekt på olika patientgrupper som till exempel personer med psykisk ohälsa, hjärt- och kärlsjukdomar, ryggproblem, ätstörningar, sömnstörningar och neurologiska
sjukdomar. Det utförs dels genom fysiska rörelser och positioner men det är andningen som är grunden i träningen och som gör att de mentala och fysiska aspekterna binds ihop (Mediyoga, 2020). Genom att utföra medicinsk yoga sträcks muskulaturen i bröst ut vilket ger en bättre andningsteknik och balanserar det autonoma nervsystemet (Wahlström et al., 2020).
Teoretisk utgångspunkt
Egenvårdsteorin
Dorothea Orems teori om egenvård (2001) bygger på att varje människa har en förmåga att vårda sig själv och ta hänsyn till sin egen och sina anhörigas psykiska och fysiska hälsa. Egenvård kan innebära att en människa äter tillräckligt, dricker tillräckligt med vatten och tar hand om sin personliga hygien. Ibland kan dock behovet av egenvård vara större än vad en människa klarar av att själv tillgodose och då behöver personen vårdas av någon annan. Omvårdnaden enligt Orem handlar om att hjälpa patienter att ta hand om sig själva och att lära dem att ta hand om sig själva.
8 Egenvården skall utföras kontinuerligt och kräver tid och energi av patienten (Orem,
2001). Avslappningsövningar i stressreducerande syfte är en typ av egenvård som personen själv behöver prioritera och utföra även när denne inte vårdas. En studie har visat att ökad egenvård leder till minskad risk att drabbas av utmattningssyndrom (Xu et al., 2019). Därför ansågs det relevant att välja egenvårdsteorin som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen. Dorothea Orems egenvårdsteori kommer att användas som stöd i resultatdiskussionen.
Problemformulering
Stress och utmattningssyndrom ökar bland människor i Sverige och i hela världen, därmed ökar också antalet sjukskrivningar från arbeten. Det är ofta stressorer på arbetsplatsen och i vardagen i kombination med brist på återhämtande egenvårdsåtgärder för personer som tillsammans bidrar till långvarig stress, och ibland leder detta till slut till
utmattningssyndrom. Att drabbas av utmattningssyndrom innebär ett stort lidande för den drabbade och många får även en samsjuklighet av depression och ångest.
Utmattningssyndrom blir ofta långvarigt och denna typ av stress har en stark påverkan på hjärnan. Många människor som drabbats upplever ökad stresskänslighet efter att de varit sjukskrivna och gått tillbaka till arbetet igen.
Det är klarlagt att övningar som fokuserar på andning såsom yoga och meditation leder till avslappning i kroppen eftersom det sänker puls och aktiverar det parasympatiska
nervsystemet. Däremot har det identifierats en kunskapslucka inom delar av hälso- och sjukvården om hur avslappningsövningar kan användas som egenvårdsåtgärd i
omvårdnaden av patienter med symptom på långvarig och ohälsosam stress. Många patienter uppsöker sjukvården på grund av stressrelaterade besvär som till exempel ryggbesvär, huvudvärk och sömnproblem som uppkommit på grund av långvarig stress. Att hälso och sjukvården inte kan ge patienter den bästa möjliga omvårdnaden för att minska ohälsosam stress kan leda till att de till slut utvecklar utmattningssyndrom. Detta kan orsaka stort lidande för patienten och höga kostnader för samhället genom att många blir långtidssjukskrivna.
SYFTE
Syftet var att beskriva upplevelser av avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd hos personer med symptom på ohälsosam stress.
METOD
Design
I detta arbete har metoden icke-systematisk litteraturöversikt använts för att undersöka hur kunskapen ser ut inom vårt avgränsade område. Vid en litteraturöversikt så är det
litteraturen som är insamlingsdata (Olsson & Sörensen, 2011). Vid en systematisk litteraturöversikt så letar man efter och inkluderar all forskning som belyser frågan som studien handlar om (SBU, 2019), medan man vid en icke-systematisk litteraturöversikt väljer ut vilka artiklar som ska inkluderas i studien. En icke-systematisk litteraturöversikt
9 har därmed inte lika hög tillförlitlighet som en systematisk litteraturöversikt (Kristensson, 2014).
Urval
Avgränsningar
Primärkällor i form av originalartiklar skrivna på engelska inkluderades i arbetet.
Artiklarna som användes var publicerade mellan 2010 och 2020 och var “peer reviewed”. Det betyder att artiklarna är bedömda av ämnesgranskare på en redaktion innan de blivit publicerade (Henricsson, 2017). Dock så fanns inte “peer reviewed” med som sökterm i databasen PubMed.
Inklusionskriterier
I studien inkluderades originalartiklar som beskrev upplevelser av hur
avslappningsövningar kan minska ohälsosam stress hos individer. Artiklarna var både av kvantitativ och kvalitativ forskning eftersom de olika perspektiven stödjer och
kompletterar varandra (Olsson & Sörensen, 2011). Kvalitativa studier har varit till hjälp eftersom individens upplevelser av avslappningsövningar har kunnat studeras på ett djupare sätt och kvantitativa studier har kunnat visa generellt hur ett stort antal personer upplever avslappningsövningar på ett strukturerat sätt (Olsson & Sörensen, 2011). Endast studier som rör yrkesverksamma personer över 18 år inkluderades.
Exklusionskriterier
Översiktsartiklar exkluderades eftersom det inte räknas som originalartiklar (Polit & Beck, 2017) Exkludering av artiklar som beskriver avslappningsövningars effekt vid andra sjukdomstillstånd som inte är relaterade till ohälsosam stress gjordes också eftersom dessa inte är relevanta för studien. Studier som endast fokuserar på hur avslappningsövningar påverkar hjärnan fysiologiskt exkluderades eftersom de inte svarar mot studiens syfte. Även studier med fler interventioner än avslappningsövningar exkluderades för att kunna särskilja upplevelserna av just avslappningsövningar vid ohälsosam stress. Artiklar som inte utgick från God forskningssed (2017) valdes också bort.
Datainsamling
Artiklar söktes via National Library of Medicines webbversion av databasen Public medline (PubMed) som är medicinsk databas och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) som är en mer omvårdnadsvetenskaplig databas (Kristensson, 2014). Sökningarna gjordes med hjälp av relevanta sökord och MESH-termer.
En inledande informationssökning på Sophiahemmet högskola i november 2020 utgjorde den första av två faser inom sökningen av vetenskapliga artiklar till denna litteraturstudie. Först gicks artiklarna igenom översiktligt genom att titeln och avsnittet abstract lästes för att sålla ut artiklar efter inklusions och exklusionskriterier. I steg två så lästes artiklarna i fulltext och ett urval gjordes efter det. De artiklar som tycktes svara på uppsatsens syfte valdes ut (Rosén, 2017). Total antal träffar på artiklar var 181 stycken och 28 stycken lästes i fulltext. De av dessa 28 artiklar som ansågs vara relevanta för studiens resultat granskades i ett steg till. Kvalitén på studierna med hänsyn till validitet och pålitlighet togs hänsyn till här (Kristensson, 2014).
10 De sökord som användes till databassökningar i PubMed var MESH-termerna “Burnout professional”, “Burnout, psychological”, “Yoga”, “Relaxation Therapy” och “Self care” Sökorden som användes i CINAHL var “Relaxation Techniques”, “Occupational
stress”“Stress, psychological”, “Mindfulness” “Stress, occupational”, “Yoga”, ”Burnout syndrome”och “Meditation” och “Self Care”. Dessa sökord valdes eftersom de var relevanta för studiens syfte. De booleska sökoperatorerna AND, OR och NOT användes för att expandera eller avgränsa sökningarna. Tabell 1 nedan sammanfattar de indexorden som valdes för respektive databas. Granskningen av de artiklar som valdes ut finns under Bilaga B.
Tabell 1 - Presentation av datainsamling
Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar CINAHL 16/11-20 Relaxation Techniques AND Occupational stress 3 3 1 0 CINAHL 16/11-20 Occupational stress AND mindfulness 6 5 2 2 CINAHL 4/12-20 Relaxation Techniques AND Stress, psychological AND mindfulness 15 1 0 0 CINAHL 4/12-20 Relaxation Techniques AND Stress, occupational AND yoga 2 1 1 1 CINAHL 4/12-20 Burnout syndrome AND mindfulness 5 1 1 1
11 CINAHL
4/12-20
Mindfulness AND Yoga (in Title) AND Stress (in Title)
7 2 1 1
CINAHL 4/12-20
Self Care (in title) AND mindfulness AND Stress 21 5 3 1 CINAHL 4/12-20 Relaxation AND Health Behavior AND meditation 8 0 0 0 CINAHL 4/12-20 Burnout AND meditation NOT students 54 4 3 0 PubMed 16/11-20 ((burnout, professional [MeSH Terms]) OR (burnout, psychological[MeSH Terms])) AND (relaxation therapy[MeSH Terms] 54 25 12 7 PubMed 16/11-20 ((burnout, professional[MeSH Terms]) OR (burnout, psychological[MeSH Terms])) AND (yoga[MeSH Terms]) AND ((y_10[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter])) 8 5 4 2
12 PubMed 23/11-20 (Occupational stress[MeSH Terms]) AND (yoga[MeSH Terms]) AND ((y_10[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter])) 17 5 2 1 PubMed 26/11-20 ((stress psychological[MeSH Terms]) AND (relaxation therapy[MeSH Terms])) AND (self care[MeSH Terms]) AND ((y_10[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter])) 31 3 0 0 PubMed 27/11-20 ((self care[MeSH Terms]) AND (relaxation therapy[MeSH Terms])) AND (burn out psychological[MeSH Terms]) AND ((y_10[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter])) 5 2 0 0 Manuell sökning* - Totalt 181 54 28 16
13
Kvalitetsgranskning
Artiklar som bedömdes vara relevanta för arbetet och svarade mot studiens syfte kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering, samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats som är modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och William, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). Artiklarna bedömdes genom den tregradiga skalan: låg- III, medel= II eller hög = I, och endast artiklar som bedömdes ha medel eller hög kvalitet behölls. Kvalitetsgranskningen utgick bland annat från kriterier som ifall frågeställningen var väldefinierad, ifall det fanns tillräckligt många deltagare för att besvara frågeställningen och ifall metod, protokoll och material beskrivits på ett adekvat sätt. Bedömningsunderlaget med resterande kriterier bifogas i Bilaga A.
Kvalitetsgranskningen är gjord för att säkerställa att artiklarna som använts till studiens resultat håller god kvalitet och bygger på vetenskaplig grund. Enligt Friberg (2017) är det är viktigt att inte endast granska artiklarnas resultat utan att även ta hänsyn till hur
resultatet kom till och se till att det är förankrat i den teoretiska utgångspunkten.
Dataanalys
Integrerad analys som analysmetod användes i studien för att få ett resultat. Resultaten integrerades i varandra för att se dem på ett lättöverskådligt sätt (Kristensson, 2014). Materialet analyserades i tre olika steg och det första var: identifiering av övergripande likheter och skillnader i artiklarna och inläsning av abstract på artiklarna för att exkludera de artiklarna som inte passade in i valt ämne. Detta steg avslutades genom att med fokus på att besvara studiens syfte, läsa de inkluderade artiklarnas resultat och jämföra dem med varandra.
Steg nummer två var identifiering av kategorier som var relaterade till varandra och detta gjordes genom att resultatet sammanställdes. Ytterligare sammanställning av resultaten genomfördes i sin tur i steg tre genom att de lästa resultaten sattes in under identifierade kategorier (Kristensson, 2014). Materialet analyserades av uppsatsskribenterna var för sig. När frågor eller osäkerhet kring artiklarnas material uppstod diskuterades detta gemensamt mellan skribenterna.
Forskningsetiska överväganden
Forskning kan beskrivas som etisk om den bland annat har positiva konsekvenser för samhället, bygger på metoder som är relevanta och att forskarna kan ta emot kritik på ett positivt sätt (Helgesson, 2015). Forskningen får inte utsätta människor för vare sig fysisk eller psykisk skada eller obehag, samt inte kränka människors rätt till integritet och privatliv. Trovärdigheten kring upphovsmän hör också ihop med forskningsetik. När det gäller fusk och ohederligheter så är de etiska och vetenskapliga normerna omfattande (Olsson & Sörensen, 2011) och att plagiera, förvanska eller fabricera forskningsmaterial ses som något oetiskt. Forskning skall belysa problem och vad som behöver göras för att åtgärda dem (Helgesson, 2015). Oredligheter i forskning kan vara att utelämna relevanta data (Olsson & Sörensen, 2011). I datainsamlingen i denna studie har därför inga artiklar valts bort på grund av det resultatet som de visar.
I enlighet med Kjellström (2017) har forskningsetiska överväganden gjorts både inför och under genomförandet av studien. Hänsyn till Helsingforsdeklarationen har tagits vilken är
14 en deklaration som belyser de etiska riktlinjerna när det gäller forskning på människor (Helgesson, 2015). Denna hänsyn togs till exempel genom att deltagarna i studierna hade informerat samtycke till att deltaga. Detta är viktigt eftersom en människas fri och
rättigheter är mer värda än vad resultatet av en forskningsprocess är. Hänsyn har även tagits till att översättningen från de engelska språket i artiklarna till svenska kan vara feltolkade av något slag (Kjellström, 2017).
Databasen Urkund från Sophiahemmet högskola har använts för att avhålla sig ifrån plagiat som innebär kopierade formuleringar eller meningar som stämmer överens ordagrant (Vetenskapsrådet, 2017). Sophiahemmet högskolas APA-mall från 2020 användes för att redovisa källor på ett relevant och strukturerat sätt.
RESULTAT
Resultatet i denna uppsats bygger på 16 vetenskapliga artiklar som beskriver upplevelserna av att använda avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd vid symptom på ohälsosam stress. De interventioner som de inkluderade forskningsstudierna använde sig av var bland annat olika former av meditation, yoga och mindfulness som utfördes av deltagarna i form av egenvård i hemmet eller på arbetsplatsen.
Materialet som kunde placeras i kategorin “Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler” delades vidare upp i följande subkategorier: ”Påverkan på ohälsosam stress”, ”Mätbar minskning av stressnivåer”, ”Påverkan på
utbrändhetsvariabler, och ”Långvarig påverkan på stress och utbrändhetsvariabler”. Det material som passade in i kategorin “Hindrande och möjliggörande faktorer för att utföra avslappningsövningar” delades vidare upp i subkategorierna “Hindrande faktorer” och “Möjliggörande faktorer”. Kategorier och underkategorier presenteras i tabell 2. Sammanlagt har 16 olika artiklar använts i resultatet
Tabell 2. Presentation av kategorier och subkategorier
Kategorier Subkategorier
● Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler
● Påverkan på ohälsosam stress ● Mätbar minskning av stressnivåer ● Påverkan på utbrändhetsvariabler ● Långvarig påverkan på stress och utbrändhetsvariabler
15 ● Hindrande och möjliggörande faktorer för att
utföra avslappningsövningar
● Hindrande faktorer ● Möjliggörande faktorer
Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler
Påverkan på ohälsosam stress
Avslappningsövningar har i flera studier visat sig ha ett samband med en minskning av deltagarnas upplevda stress (Forster, 2020; Hevezi, 2016; Hylander et al., 2017; Lynch et al., 2018; Miyoshi., 2019; Matsuba & Williams., 2020). Hevezi (2016) kom i sin studie fram till att mindre än tio minuters meditation under fem dagar i fyra veckor kan minska stress och öka självmedkänsla hos onkologisjuksköterskor som innan interventionen självdiagnostiserat sig som stressade. Resultatet som studien visade var statistiskt
signifikant (Hevezi, 2016). En annan studie som med statistiskt signifikanta resultat styrker att tio minuters praktisering av avslappningsövningar kan räcka för att få positiva resultat har gjorts av av Forster (2020). Deltagarna fick i studien praktisera mindfulnessövningar i tio minuter per dag i 30 dagar. Deltagarna minskade arbetsrelaterad stress och de kände sig mer lugna. De upplevde även att de uppskattade tankeprocessen i mindfulness som innebär att inte värdera tankar och inte fastna i negativa tankebanor som arbetet ofta kan ge upphov till (Forster, 2020).
Matsuba & Williams. (2020) visar i en studie att yogaövningar, andningstekniker,
meditation leder till en statistisk signifikant förbättring av stressnivån hos lärare. Även att prata med andra människor om hur stressen påverkar en och diskussion om stress i sig möjliggör minskning av stressfaktorer. Det som som mättes i studien var ilska, rädsla, ledsamhet, ensamhet, hur väl deltagaren känner att den har vänner och familj att prata om sina problem med samt vänskapsband.
Förbättringar som upplevdes av deltagarna i en annan studie var fokus, mental klarhet, empati, tålamod, förståelse för andra och förmåga att reglera känslor (Lehto et al., 2018). Deltagarna i denna studie beskrev även hur relationer med patienter och kollegor
förbättrades till följd av interventionen som bestod av meditation med hjälp av en mobilapplikation och som utfördes på arbetsplatsen.
En kvalitativ studie utförd av Lynch et al. (2018) undersökte upplevelsen hos akutvårdspersonal som utförde ett mantramediationsprogram under fyra veckor. Programmet bestod av fyra tillfällen som var fyra timmar långa. Utöver dessa tillfällen uppmanades de att meditera 20 minuter två gånger om dagen, helst på morgonen och kvällen. Deltagarna beskrev upplevelser av ökad fokus och medvetenhet vilket gjorde att deltagarna kunde klara av stressen på arbetet bättre och kunde fokusera bättre på
patienterna. Vissa kände att balansen mellan arbete och privatliv blev bättre och att de kunde släppa sitt arbete lättare på fritiden. Många av deltagarna upplevde också en bättre sömnkvalitet (Lynch et al., 2018).
16 En randomiserad kontrollerad studie av ett YOMI-program, som innebär en kombination av yoga och mindfulness, där deltagarna fick gå på tio stycken 90-minuters klasser visade att de deltagare som ej ingick i kontrollgruppen fick en statistisk signifikant sänkning av stressnivån till följd av utförandet. Dessa deltagare ökade även sin mindfulnesskänsla i vardagen och känslan av oro sjönk. Skillnaderna i stress, oro och medveten närvaro var även bestående fem veckor efter utförandet av YOMI-programmet (Hylander et al., 2017). Fyra veckors yogautövande minskade även stressnivåerna hos deltagarna i en studie av Miyoshi (2019). Två av de tjugo deltagarna upplevde att de led av hög stress innan studien började och deltagarna svarade i ett formulär efter studiens slut att ingen av dem längre upplevde en hög stress. Resultatet var statistiskt signifikant.
Mätbar minskning av stressnivåer
Två studier undersökte även mätbara effekter utöver upplevelserna av
avslappningsövningar (Veiga et al., 2019; Amutio et al., 2015). I den ena studien som utfördes av Veiga et al. (2019) visade det sig att de som deltagit i ett avslappningsprogram i åtta veckor fick statistiskt signifikant sänkta kortisolvärden i saliven. Amutio et al. (2015) beskriver i en annan studie hur ett MBSR-program ledde till en statistiskt signifikant sänkning av deltagarnas hjärtfrekvensnivåer.
Påverkan på utbrändhetvariabler
Avslappningsövningar visade sig i flera studier kunna minska symptom på utbrändhet (Alexander et al., 2015; Elder et al., 2014; Goodman et al., 2012; Muir et al., 2020; Rees et al., 2019; Veiga et al., 2019). Veiga et al. (2019) undersökte hur avslappningsövningar under åtta veckor påverkar utbrändhetsvariabler som emotionell utmattning, dämpad personlighet och känslan av lägre prestation. Programmet visade sig ge störst förbättring på emotionell utmattning som minskade med 18,2 procent. Känslan av lägre personlig
prestation och dämpad personlighet minskade också men inte lika mycket. Deltagarna upplevde även att känslan av depression sänktes med 63,7 procent. De förbättrade resultaten var statistiskt signifikanta (Veiga et al., 2019).
Muir et al. (2020) utförde en studie för att bland annat undersöka förändringar i hur personal upplever symptom på utbrändhet efter att de har utfört ett mindfulnessprogram. Resultatet visade både genom kvalitativa intervjuer och statistiskt signifikans att deltagarna minskade sin upplevda utbrändhet. Detta visade sig genom en förbättring i deltagarnas egen syn på sin arbetsprestation och genom att den mentala tröttheten minskade (Muir et al., 2019).
En studie utfördes av Rees et al. (2019) i syfte att utvärdera effekten, acceptansen, hållbarheten och genomförbarheten av ett mindfulnessprogram som sträckte sig över två månader. Deltagarna som utförde interventionen var landsbygdsläkare i Australien. Majoriteten av deltagarna minskade sina psykiska problem och sina eventuella symptom på utbrändhet signifikant. De ökade istället sin självmedvetenhet, egenvård och förmåga att reflektera. Bäst effekt hade studien på de läkarna som hade symptom på utbrändhet i början av studien. Resultatet av studien visade också på att deltagarna inte bara upplevde positiva förändringar för sig själva utan de interagerade även bättre med patienter och kollegor. (Rees et al., 2019).
Alexander et al. (2015) beskriver i en studie hur åtta veckors yoga ökade deltagarnas egenvård och medvetna närvaro signifikant. Det skedde även en statistisk signifikant minskning av känslomässig utmattning och minskning av känslan att vara osäker på sin
17 identitet som är indikationer för utbrändhet. Elder et al. (2014) utförde en randomiserad kontrollerad studie på skolpersonal i en skola för barn med allvarliga beteendeproblem. Syftet var att undersöka ifall ett andligt meditationsprogram hade effekt på personalens ångest och utbrändhet. Resultatet visade att fyra veckors andlig meditation gav en signifikant minskning i både stress, depression, mental utmattning och indikationer för utbrändhet hos deltagarna. När det gällde känslan av depersonalisering, det vill säga att vara osäker på sin identitet så skedde det dock inte en tillräckligt stor förändring för att nå statistisk signifikans.
En annan studie gjord av Goodman et al. (2012) visade att åtta veckors MBSR-program ledde till en statistisk signifikant ökning av psykiskt välbefinnande och minskad
utbrändhet. Deltagarna som utförde programmet var läkare och annan vårdpersonal. Läkarna hade vid början av studien högre nivå av emotionell utmattning och
avpersonalisering jämfört med annan sjukvårdspersonal. Läkarna var också den grupp som fick störst förbättring på mätningen av emotionell utmattning.
Resultatet i en annan studie visade till skillnad från andra studier att sex veckors MBSR-program med 30 minuters självständig meditation per dag inte gav någon statistisk
signifikant förbättring på utbrändhetsvariabler (Yang et al., 2017). Deltagarna fick däremot en signifikant minskning av stress samt ökad självmedkänsla och medkänsla för andra. De som ingick i denna studie var psykiatrisk personal på ett sjukhus i Singapore.
Långvarig påverkan på stress och utbrändhetsvariabler
Amutio et al. (2015) beskriver i en studie att de effekter man kan få efter ett åtta veckors program av MBSR ökar ytterligare markant om interventionen fortsätter under ett helt år. Läkarna som deltog i denna långtidsstudie fick bland annat statistiskt signifikanta positiva förändringar som rör avslappning och uppmärksamhet. Förbättringarna var allra störst när det gäller läkarnas positiva energi samt transcendens som beskrivs som ett överskridande och översinnligt tillstånd. Ett års MBSR-träning höjde deltagarnas avslappningsnivåer med 30 procent. Deltagarnas hjärtfrekvensnivåer blev även betydligt lägre efter åtta veckor och denna förbättring blev kvar under de följande åtta månaderna (Amutio et al., 2015). När det gäller effekter efter att man utfört ett sex veckor långt MBSR-program så visar en studie utförd av Yang et al. (2017) att de statistiskt signifikanta förbättringar man får gällande självmedkänsla och medveten närvaro kan vara kvar tre månader efter att
interventionen avslutats. Detta gäller dock inte för medkänsla för andra och upplevd stress, som enligt studien inte gav kvarvarande effekter vid tre månaders uppföljningen.
Hindrande och möjliggörande faktorer för att utföra avslappningsövningar
Hindrande faktorer
Att utföra meditation dagligen kunde enligt deltagarna i en studie upplevas som svårt eftersom en del kände att de inte orkade på kvällen efter arbetet. När de inte utförde så mycket meditation som det var tänkt ledde det för vissa till dåligt samvete (Lynch et al., 2018). I en annan studie beskrev deltagarna att de upplevde att distraktioner, krav och trötthet konkurrerade med deras förmåga att utföra meditationen som de skulle (Lehto et al., 2018).
18 I en studie av Farina et al. (2018) skickades en enkät ut efter en mindfulnesession för sjuksköterskor på tre olika sjukhus i USA. Där medgav några av deltagarna att de önskade att de hade tid att utföra mindfulness på arbetstid. En utmaning för många var även att de inte hade tid att utföra mindfulness på fritiden och några medgav att de inte ville utföra mindfulnessövningar på grund av religiösa skäl (Farina et al., 2018).
Möjliggörande faktorer
För deltagarna i en studie utförd av Lehto et al. (2018) så var det viktigt att hitta rutiner, tid och disciplin för att kunna utföra meditation dagligen. Flera deltagare i studien gjord av Lynch et al (2018) uppgav att en möjliggörande faktor för att fortsätta meditera i sitt dagliga liv skulle vara få arbetsgivarens stöd genom att till exempel kunna få möjligheten att utföra meditation på arbetstid (Lynch et al., 2018).
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Denna litteraturöversikts syfte var att beskriva upplevelser av avslappningsövningar vid ohälsosam stress. Resultatet visade sammantaget att yoga, mindfulness och meditation som egenvårdsåtgärd bland annat minskade upplevelsen av stress hos deltagarna i studierna. Av de studier som undersökte avslappningsövningars påverkan på utbrändhetsvariabler som till exempel mental trötthet, ökad osäkerhet kring vem man är som person och känslan av att inte vara nöjd med sin prestation på arbetet så visade majoriteten av studierna en signifikant förbättring i dessa variabler hos människorna som deltog i studierna.
Den teoretiska utgångspunkten Egenvård är någonting som patienterna måste utföra utan hjälp av vårdpersonal så länge de kan sköta vården av sig själv. Men många av deltagarna i de studier som studerats har identifierat sig som stressade innan studiernas början vilket betyder att egenvården inte har fungerat fullt ut. En stressad person kan ha svårigheter med, som Dorothea Orems Egenvårdsteori lyder att utföra egenvård kontinuerligt eftersom det kräver tid och energi av patienten. I en studie belystes rutiner, tid och disciplin som faktorer som behövs för att kunna utföra avslappningsövningar som egenvård och detta är något som patienten själv måste vara motiverad till att utveckla. Men som sjuksköterska kan man vara ett stöd och hjälpa till med uppmuntran och planering av
egenvårdsutförandet för att underlätta för patienten, vilket är en del av omvårdnaden. Studien utförd av Yang et al. (2017) visade ett resultat som skilde sig från mängden. Den visade att ett MBSR-program inte gav någon signifikant förändring av indikationer för utbrändhet hos psykiatrisk personal. Efter interventionen hade deltagarna däremot fått en betydande minskning av stress och ökad självmedkänsla samt medkänsla för andra. Interventionen i denna studie var bara sex veckor lång.
I andra studier har dock liknande mindfulnessprogram lett till en minskning av symptom på utbrändhet efter åtta veckor (Fabbro et al., 2020; Pflugeisen et al., 2016). I en studie som gjordes av Fabbro et al. (2020) visade resultatet att deltagarna fick lägre nivåer av stress och utbrändhet. I denna studie var dock deltagarna lärare istället för vårdpersonal. I en annan studie beskriver Pflugeisen et al. (2016) att deltagarnas stressnivåer samt
19 emotionella utmattning minskade efter den åtta veckor långa interventionen. Deltagarnas syn på sin egen arbetsprestation blev även bättre.
Yoga som är en kombination av rörelse och andning var något som minskade stressen hos deltagare i flera av studierna. Eftersom yoga också kan innebära fysisk träning så kan det vara svårt att veta vad som ger störst effekt, är det den fysiska delen eller avslappningen? Troligtvis är det en kombination av dessa som gör yoga till en bra träning för både kropp och själ. Att yoga kan sänka stress hos individer som upplever hög stress bekräftas även i en studie av Hewett et al. (2017). I denna studie utförde 63 stycken inaktiva och stressade personer bikramyoga i 16 veckor och uppnådde goda resultat gällande upplevelsen av stress.
Två studier hade även med mätbara fysiologiska effekter, utöver självuppskattade
upplevelser i sitt resultat. Dessa mätningar visar på att avslappningsövningar även har en positiv effekt ur medicinskt perspektiv, vilket styrker trovärdigheten i deltagarnas egna upplevelser av förbättringar gällande stress. Det skulle vara positivt om fler sådana mätningar skulle utföras för att få fler forskare att intressera sig för avslappningsövningar och mindfulness. Det finns dock studier som mäter hur avslappningsövningar kan vara positivt ur ett specifikt sjukdomsperspektiv, men de har vi inte inkluderat i denna litteraturöversikt.
Studier om avslappningsövningar som gjorts på arbetsplatser är ett inslag som återkommer i artiklarna som tagits med i studien. Resultatet har visat att de flesta deltagarna mådde bra av avslappningsövningar och att många hade velat fortsätta med övningarna. Vad som inte framgår av alla studier är om deltagarna fortsätter att utföra avslappningsövningar när det inte längre ingår i arbetet även om en del studier mätt mående hos deltagarna en tid efter studiens slut. Avslappningsövningar bör utföras regelbundet för att en person ska ge sig själv egenvård i form av stressreducering. Detta är en viktig del i informationen
vårdpersonal bör ge patienter som vårdas för stressrelaterade besvär.
Att utföra avslappningsövningar kunde vara en utmaning för en del deltagare. Dåligt samvete vid uteblivet utförande beskrevs av en del. Om kravet på att utöva
avslappningsövningar känns för stort kan det kanske leda till ökad känsla av stress hos dem som redan är stressade. I en studie skulle deltagarna utföra meditation 20 minuter både morgon och kväll. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till att uppmuntran till egenvård kan upplevas som stressande ifall man startar för hårt och inte utgår från
personens förutsättningar. Att förkorta tiden och begränsa utförandet till en gång om dagen kanske hade underlättat för dessa deltagare och minskat känslan av dåligt samvete.
Deltagare i en annan studie medgav att de vill fortsätta utföra avslappningsövningar efter studiens slut men att de inte visste hur tiden skulle räcka till. Flera andra studier visar att max tio minuters avslappningsövningar räcker för att få goda resultat, vilket betyder att utförandet inte alltid behöver vara så tidskrävande.
En del deltagare beskrev att de hade önskat arbetsgivarnas stöd för att få utföra
meditationen på arbetstid för att slippa utföra meditationen efter arbetspasset när de är trötta. En annan studie där deltagarna fick utföra meditation på arbetsplatsen visade dock att upplevelsen hos en del deltagare var att utförandet konkurrerade med distraktioner, krav och trötthet. Har man ett stressigt yrke i vården som deltagarna i denna studie hade, så kan det vara svårt att alltid komma ifrån och koppla bort allt som sker runt omkring.
20 Eftersom hälsofrämjande omvårdnad innebär att förbättra patientens egenupplevda hälsa är det viktigt att sjuksköterskan har ett förhållningssätt som bygger på jämlikhet, dialog och delaktighet i planeringen av egenvården (Chambers & Thompson, 2008; Willman & Gustavsson, 2015). När och var egenvården bör utföras ska planeras utifrån patientens livssituation för att det ska bli möjligt att utföra och inte bara kännas som ett ytterligare krav i patientens liv. För en del kan det vara lättare att utföra avslappningsövningar hemma på morgonen eller på kvällen, och andra som till exempel har ett arbete med eget kontor har kanske större möjlighet att utföra det på jobbet. För att komma fram till vad som passar bäst för patienten är så behöver man arbeta personcentrerat.
I några studier som inkluderats i denna uppsats så är det en överrepresentation av kvinnor bland deltagarna. Detta kan bero på att det har inkluderats en del artiklar med kvinnoyrket sjuksköterskor som deltagare. Hylander et al. (2020) beskriver till exempel att det var en brist i studiens resultat i och med att så få män deltog i studien.
Resultatet som kommit fram i denna studie liknar det resultat som kommit fram i en annan litteraturstudie som gjordes av Dharmawardene. et al. (2015). Författarna har tagit fram ett flertal studier som innebar att vårdgivare och vårdpersonal utförde meditationsövningar under åtta veckor i snitt. Deltagarna visade en minskning av både upplevd stress och andra faktorer som kan tyda på stress.
Studiens betydelse för samhälle, hållbarhet och omvårdnad
Resultatet i denna litteraturöversikt kan ha betydelse för både samhället och omvårdnaden av enskilda patienter. Ohälsosam stress är ett stort samhällsproblem och sjukskrivningarna till följd av detta kostar stora belopp. Av kategorin psykiatriska diagnoser består hälften av de påbörjade sjukfallen av stressrelaterad ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020). Med studiens kunskap kan omvårdnaden förbättras genom att sjuksköterskan kan hjälpa och rekommendera patienter att planera egenvård med hjälp av avslappningsövningar för att främja hälsa och motverka stress, och därmed både förhindra lidande hos patienterna och minska samhällsekonomiska konsekvenser.
Sjukskrivningarna från arbeten kan också minska eftersom det visat sig i studier att
deltagarna som utfört avslappningsövningar interagerar bättre med kollegor vilket kan leda till en bättre arbetsmiljö och ökad trivsel. Att genom avslappningsövningar minska
stressrelaterade besvär som till exempel sömnproblem, ryggvärk och huvudvärk så kan även användandet av läkemedel också minska. Att utföra avslappningsövningar kan dessutom vara gratis ifall man utför det med hjälp av exempelvis kostnadsfria guidade videor på Vårdguidens hemsida eller Youtube. Det finns också flera alternativ inom avslappningsövningar som inte kräver några redskap och som kan utföras självständigt i exempelvis hemmet.
Metoddiskussion
Kristensson (2014) beskriver att en litteraturöversikt sammanställer det betydande innehållet inom ett område. För att styrka tillförlitligheten av uppsatsen har styrkor och svagheter med denna studie tagits upp i metoddiskussionen (Henricsson, 2017). Den allmänna litteraturöversikten som gjordes i litteraturstudien utgick från syftet som var att
21 beskriva personers upplevelser av avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd hos personer med symptom på ohälsosam stress.
Förförståelsen inom denna litteraturstudie har varit stor. Författarna av studien utövar själva avslappningsövningar i stressreducerande syfte och har själva positiva upplevelser av det. För att undvika bias har artiklarna valts på ett objektivt sätt. Valet av artiklar har grundats på studiernas syfte och metod, och inga artiklar har valts bort på grund av dess resultat.
16 olika artiklar har använts till uppsatsens resultat och det innebär att en icke-systematisk litteraturöversikt har utförts. En icke-systematisk litteraturöversikt innebär att alla artiklar inom ämnet inte behöver granskas (Kristensson, 2014). Men en icke-systematisk
litteraturöversikt är inte lika tillförlitlig enligt Kristensson (2014) eftersom författarna har valt ut vilka artiklar som ska använda och det kan därmed påverka resultatet.
Databassökningarna har skett i PubMed och CINAHL eftersom en sökning i flera databaser ger ett större utbud av relevanta artiklar (Henriksson, 2017). Artiklar söktes mellan år 2010 och 2020 och vissa artiklar återkom i olika sökningar vilket tyder på att de var adekvata. Sökningarna innebar att de användbara resultaten från artiklarna
identifierades genom teman som skulle svara mot syftet. Materialet som hittades delades sedan upp under kategorier och subkategorier. Att använda integrerad analysmetod enligt Kristensson (2014) gjorde att resultatet kunde ses på ett lättöverskådligt sätt. Eftersom artiklarna lästes på varsitt håll var det viktigt att efteråt diskutera alla frågor som uppstod för att tillsammans komma fram till en tolkning av resultatet. Samtliga artiklar som hittats har varit på engelska vilket kan ha lett till att en felaktig tolkning av artiklarna kan ha gjorts.
I början av uppsatsskrivandet så var tanken att termen “patienter” skulle integreras i artikelsökningar för att få ett omvårdnadsperspektiv. Sökningarna som gjordes gav dock inte några resultat som undersökte avslappningsövningar som intervention på patienter. Därför fick deltagare i studier som ingick i en speciell grupp, till exempel vårdpersonal eller lärare räknas som patienter. Eftersom både vårdpersonal och lärare är yrkesgrupper som har stor risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom (Nygren et al., 2019), så kan man anta att de även tillhör en stor del av patientgruppen med ohälsosam stress.
Eftersom resultatet baseras på personer som upplever stress som uppkommit på
arbetsplatsen kan man dra slutsatsen att det är den gruppen som resultatet är giltigt för. Ifall resultatet är giltigt på personer som upplever annan typ stress i till exempel sitt privatliv går inte att fastslå eftersom det inte framgår av artiklarna ifall deltagarna upplevde annat än arbetsrelaterad stress.
Endast artiklar som fanns att tillgå via databassökningar via Sophiahemmet högskolas bibliotek fanns med i denna litteraturöversikt. Det har inkluderats randomiserade och kontrollerade studier eftersom de anses vara mest tillförlitliga. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts i uppsatsen och designen på studierna begränsades inte i sökningarna. Genom att inte endast ta med artiklar med viss typ av design i studierna så fås det en bredare insikt i ämnet som studeras.
En svaghet i datainsamlingen var att 2 av 16 studier var tvärsnittsstudier. Det betyder att studierna mäter sina resultat på undersökningar som gjorts vid ett enda tillfälle. I ett av
22 fallen bestod interventionen endast av en fyra timmar lång mindfulnesskurs.
Tvärsnittsstudier i detta fall innebär att korrelationen mellan utövande av
avslappningsövningar och hur en människa mår av det under en längre tid inte undersöks. Detta gör det svårt att se samband mellan orsak och verkan och även att fortsättningsvis se förändringar hos deltagarna (SBU, 2017). En artikel valdes bort till resultatet på grund av att den var en tvärsnittsstudie och författarna till denna uppsats är väl medvetna om bristerna med en sådan studie. Ytterligare en negativ aspekt i insamlingen av material var att flera artiklar har en betydande mängd deltagare som valt att inte fullfölja studierna. Tillförlitligheten av en studie är beroende av hur stort bortfall av deltagare är i en studie (SBU, 2017). En orsak till det höga bortfallet av deltagare i några studier som resultatet i denna uppsats bygger på kan vara att avslappningsövningar är svårt att utföra regelbundet. Det kan även vara komplicerat för redan stressade personer att hinna med.
Att inte sökverktyget “PsycInfo” användes för att leta artiklar kan dessutom ses som en svaghet i denna litteraturstudie. Detta eftersom stressymptom ofta är psykologiskt betingat. I den databasen skulle det möjligtvis ha funnits relevanta artiklar för uppsatsens syfte. En styrka i denna litteraturstudie var att det fanns många nyligen publicerade artiklar om avslappningsövningars påverkan på stress att tillgå i databasverktygen. Detta tyder på att det är ett högaktuellt ämne och att avslappningsövningar förhoppningsvis kommer att implementeras ännu mer i vården och samhället framöver.
Slutsats
Att använda avslappningsövningar som egenvård kan ge många positiva upplevelser hos personer med ohälsosam stress. Resultatet visade att avslappningsövningar bland annat kan minska symptom på stress, öka medveten närvaro i vardagen samt även påverka
indikationer för utbrändhet som mental trötthet och känsla av att ha presterat dåligt på till exempel arbetet. Den stressreducerande effekten påvisades både genom personers
upplevelser samt mätbara fysiologiska effekter som kortisolhalt i saliv och hjärtfrekvens. Att utföra avslappningsövningar som egenvård kunde dock upplevas som utmanande av personer som upplever stress. Trötthet, distraktioner och krav beskrevs som försvårande faktorer för utförandet. Studiens funna resultat kan vara en tillgång inom omvårdnaden av patienter med ohälsosam stress och även för att främja vårdpersonalens egna hälsa.
Fortsatta studier
Majoriteten av de inkluderade studierna baserades på interventioner som var runt åtta veckor långa och endast en av studierna var en långtidsstudie där ett MBSR-program pågick ett år. Det vore intressant ifall ytterligare långtidsstudier gjordes där man
undersöker upplevelser av andra typer av avslappningsövningar som utförts under minst ett års tid. Särskilt hur det kan påverka indikationer på utbrändhet där det fanns motstridiga resultat.
Det vore även intressant att se fortsatta studier där avslappningsövningar implementeras på arbetstid eftersom det är den enda platsen där många kan ta sig tid att faktiskt utföra
avslappningsövningar. Om detta skulle visa positiva resultat så skulle förmodligen fler arbetsgivare se nyttan med avslappningsövningar på arbetstid. Stora delar av
undersökningarna i studierna som ingått i denna litteraturöversikt har innefattat en majoritet av kvinnliga deltagare. Fortsatta studier med lika mycket män som kvinnor i studierna vore önskvärt.
