Linköpings universitet | TEMA Kandidatuppsats | Samhällsplanering Vårterminen 2020 | LIU-TEMA/SAP-G--2020/010-SE
Genus och intersektionalitet i
landsbygdskommuners
översiktsplanering
En studie av fyra svenska landsbygdskommuner
Alice Möller och Sanna Pyhäsalmi
Handledare: Lena Levin Examinator: Anna Storm
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances.
The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page:
http://www.ep.liu.se/.
Förord
Kandidatuppsatsen i din hand skrevs av två studenter vid samhällsplanerarprogrammet på Linköpings universitet. Arbetet bedrevs under 10 veckor våren 2020.
Nu börjar studietiden nå sitt slut och vi vill tacka er som hjälp oss att gå i mål med uppsatsen. Ett stort tack till vår handledare Lena Levin på VTI för din vägledning och feedback under arbetets gång. Tack också till de kommunala tjänstepersoner som deltagit i intervjuer. Tack till er alla!
Linköping i maj 2020
Sammanfattning
Alla kommuner i Sverige måste ha en gällande översiktsplan, men hur den utformas är till stor del upp till kommunerna själva. Uppsatsen syftar att studera hur genus, jämställdhetsintegrering och intersektionalitet tar sig uttryck i landsbygdskommunerna Flens, Lessebos, Valdemarsviks och Östra Göinges översiktsplaner. Samt att undersöka hur verksamma planerare förhåller sig till begreppen. Genom innehållsanalys och diskursanalys analyseras plandokumenten och redovisas tillsammans med intervjuer som genomförts med tjänstepersoner som varit delaktiga i arbetet med samma översiktsplan.
Av resultatet framgick det att social hållbarhet är en viktig del för att nå en hållbar utveckling i kommunen. Resultatet visar att det utrymme som genus och jämställdhetsintegrering ges i planen har att göra med intresse och kunskap hos planeraren att lyfta dessa frågor. Intersektionalitet är ett perspektiv som inte får något utrymme i planerna, men i framtiden kommer att behöva beaktas.
Nyckelord: översiktsplanering, landsbygdskommuner, genus, jämställdhetsintegrering, intersektionalitet
Abstract
Municipalities in Sweden must have a comprehensive plan, but how these are constructed are up to themselves. The aim of this paper is to study how gender, gender mainstreaming and intersectionality is expressed in the rural municipalities comprehensive plans of Flen, Lessebo, Valdemarsvik and Östra Göinge. The aim is also to understand how professional planners relate to the concepts. The comprehensive plans were analysed with content- and discourse analysis and presented together with interviews with professional planners working in the rural municipalities. It became clear that social sustainability is an important part of achieving sustainable development in the municipalities. The results show that the space given to gender and gender mainstreaming in the comprehensive plans has to do with the interest and knowledge of the planner to integrate these. Intersectionality is a perspective that is not given space in the plans, but will need to be considered in the future.
Key words: comprehensive planning, rural municipality, gender, gender mainstreaming, intersectionality
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 10 1.1 SYFTE ... 10 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10 1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 11 1.4 DISPOSITION... 11 2. BAKGRUND ... 12 2.1 ÖVERSIKTSPLANEN ... 12 2.2 LANDSBYGDSKOMMUNER... 12 3 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 133.1 LANDSBYGDSKOMMUNERS UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ... 13
3.2 SOCIAL HÅLLBARHET OCH FYSISK PLANERING ... 14
3.3 GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET ... 15
3.4 MAKTEN I PLANERINGEN ... 16 4 TEORETISKT RAMVERK ... 17 4.1 DEN KÖNSNEUTRALA PLANERINGEN ... 17 4.2 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ... 18 4.3 INTERSEKTIONALITET ... 18 5. FORSKNINGSDESIGN ... 21 5.1 ANALYS ... 21 5.1.1 Innehållsanalys ... 21 5.1.2 Diskursanalys ... 21 5.2 INTERVJU ... 22 5.3 OFFENTLIGHETSPRINCIPEN OCH GDPR ... 22
5.4 METODDISKUSSION OCH ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 23
6 RESULTAT... 25
6.1 FLENS KOMMUN... 25
6.1.1 Genus och jämställdhet i översiktsplanen ... 25
6.2 LESSEBO KOMMUN ... 27
6.2.1 Genus och jämställdhet i översiktsplanen ... 27
6.3 VALDEMARSVIK KOMMUN ... 28
6.3.1 Genus och jämställdhet i översiktsplanen ... 29
6.4 ÖSTRA GÖINGE KOMMUN ... 30
6.4.1 Genus och jämställdhet i översiktsplanen ... 31
7 ANALYS ... 33
7.1 DEN KÖNSNEUTRALA PLANERINGEN ... 33
7.2 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING OCH INTERSEKTIONALITET I ÖVERSIKTSPLANERING ... 34
8 DISKUSSION ... 37
8.1 TAR SIG GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET TILL UTTRYCK I LANDSBYGDSKOMMUNERS ÖVERSIKTSPLANER OCH PÅ VILKET SÄTT? ... 37
8.2 HUR GYNNAR INTERSEKTIONALITET OCH JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING PLANERINGEN? ... 38
8.3 HUR FÖRHÅLLER SIG VERKSAMMA PLANERARE TILL INTERSEKTIONALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS I ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANER? ... 38
9 SLUTSATS ... 41
9.1 FORTSATT FORSKNING ... 41
10
1.
Inledning
En god samhällsplanering handlar idag om konstant kunskapförnyelse. Den fysiska miljön ska stå sig under lång tid vilket innebär att där måste finnas ett tydligt sikte på framtiden och hållbar utveckling. Genom kommunernas planmonopol och tillämpning av översiktsplaner ska kommunernas framtid planeras på ett strategiskt vis. Översiktsplanerna som enligt Plan- och bygglagen (SFS: 2010:900) inte är juridiskt bindande ska verka som vägledning och visa riktningen på hur den fysiska miljön ska planeras inom kommunen. Larsson (2006) som menar att översiktsplaner ligger hieratiskt högt gentemot andra styrdokument i kommunen pekar på hur strategiskt viktig en översiktsplan är. Idén om en hierarkisk struktur inom planeringen innebär att kommunen i sin översiktsplan kan sätta en standard. En standard som lyfter olika perspektiv och är inkluderande. Om jämställdhetsintegrering och intersektionalitet tillsammans med ett genusperspektiv genomsyrar kommunens vägledande dokument och en ny norm sättas i planeringen.
Alla kommuner i Sverige har samma skyldigheter enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) när det kommer till planering av mark- och vattenanvändningen. Landsbygdskommunernas utmaningar är globaliseringen och urbaniseringen som fortsätter öka, men även en risk för avfolkning och en ökad andel äldre kommuninvånare (Sköld et al, 2018). Där finns en maktrelation mellan stad och landsbygd som kan visas på olika sätt genom regional påverkan, kollektivtrafik eller arbetsmarknad med mera. Samtidigt finns en maktrelation mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i landsbygdskommuners arbete med fysisk planering och dess tillhörande styrdokument. Maktrelationerna tar olika skepnad och skapar skilda förutsättningar för kommunerna.
Jalakas och Larsson (2008) menar att jämställdhet och genusperspektivet är en kunskapsfråga. Man kan då ställa sig frågan hur förhållandet ser ut mellan hur verksamma planerare förhåller sig till jämställdhet och genus i planering och hur dessa aspekter förverkligas i landsbygdskommuners översiktsplaner.
1.1
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genus, jämställdhet och intersektionalitet tar sig uttryck i fyra landsbygdskommuners översiktsplaner. Genom att analysera plandokumenten utifrån dessa genusperspektiv vill vi belysa den roll begreppen får inom planering i landsbygdskommuner. Vi vill även undersöka hur verksamma planerare förhåller sig till jämställdhet och genus i översiktsplaneringen.
1.2
Frågeställningar
• Tar sig genus och jämställdhet till uttryck i landsbygdskommuners översiktsplaner och på vilket sätt?
• Hur gynnar intersektionalitet och jämställdhetsintegrering samhällsplaneringen? • Hur förhåller sig verksamma planerare till intersektionalitet, jämställdhet och genus i
11
1.3
Avgränsningar
Uppsatsens avgränsningar är de fyra kommuner som valts utifrån Tillväxtverkets klassificering för
Landsbygdskommuner nära en större stad. Kommunerna
är valda utifrån senast antagna översiktsplan. Av gällande kommunklassificering var tio kommuner från åtta olika regioner aktuella för studien och urvalet föll slumpmässigt på kommunerna Flen, Lessebo, Valdemarsvik och Östra Göinge som tillhör Söderman-lands, ÖstergötSöderman-lands, Kronobergs respektive Skåne län analyserats. Se Bild 1 där markerade län från norr till söder är i samma ordning som länen presenterats.
Då översiktsplanen ses som ett strategiskt viktigt instrument för kommunens kommande utveckling och allt arbete ska ta stöd i detta dokument så är det endast kommunernas översiktsplaner som studerats. Till det genomfördes intervjuer med en eller två tjänstepersoner från varje kommun som arbetat med framtagandet av gällande plan.
1.4
Disposition
Uppsatsen börjar med att presentera syfte, problemformulering, forskningsfrågor och avgränsningar i kapitel 1, därefter följer i kapitel 2 en bakgrund till vald problemformulering. Kapitel 3 presenterar en del av den genomförda forskningen där kapitlet efter redovisar vårt teoretiska ramverk. I kapitel 5 kan man läsa om vald forskningsmetod. I kapitel 6 redovisas resultatet från plandokumenten med förtydliganden och exempel från intervjuerna och i
kapitel 7 analyseras resultatet mot teoretiskt ramverk och efterföljande kapitel diskuteras analysen utifrån tidigare presenterad litteratur. Uppsatsen avslutas med slutsats och förslag på fortsatt forskning i kapitel 8. Längst bak i uppsatsen finns referenslista och bilaga.
Bild 1. Länskarta där berörda län är markerade (Källa: Möller och Pyhäsalmi)
12
2.
Bakgrund
Nedanstående rubriker ger en bakgrund till översiktsplanens betydelse och hur landsbygdskommuner definieras.
2.1
Översiktsplanen
Det svenska planmonopolet innebär att kommunerna har rätten att bestämma över marken i kommunen, hur denna ska brukas och bebyggas. Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) som följs av samtliga kommuner är ett resultat av 1900-talets utveckling av den svenska samhällsplaneringen där de viktigaste instrumenten är översiktsplaner och detaljplaner (Nyström och Tonell, 2012). Syftet med Plan- och bygglagen är att främja samhällsutvecklingen, bestämmelser om planläggning samt att främja en jämlik och god livsmiljö för människor både idag och i framtiden (SFS 2010:900).
Vad som ska framgå i översiktsplanen, vilken är obligatorisk för samtliga kommuner, är hur mark- och vattenområden i kommunen ska användas. Dokumentet i sig är inte juridiskt bindande vilket istället skapar en funktion av vision och vägledning för kommunen. Detaljplaner är de dokument som ofta följer översiktsplanerna i planeringen, dessa är juridiskt bindande och måste, om inte undantag görs, följa intentionerna i översiktsplanen vilket resulterar i att översiktsplaner ligger högt upp rent hierarkiskt i planeringskedjan (Nyström och Tonell, 2012).
2.2
Landsbygdskommuner
Forsberg (2013) skriver att det under 1950-talet forskades om urbanisering och stadsbygder, men i ett försök att modernisera språket ersatte många forskare begreppet stadsbygd med det i dag mer familjära ordet stad. Men det skulle ta tid innan landets rurala delar fick samma uppmärksamhet i forskningen och därför fick dessa delar av landet behålla begreppen landsbygd eller glesbygd. Det är inte sällan en begreppsförvirring råder när det gäller orden ”landsbygd” och ”glesbygd”. Begreppen har aldrig blivit definierade utan det har talats om städer och allt utanför städerna består av landsbygd/glesbygd (Forsberg, 2013). Detta blir förvirrande då stora variationer råder i geografiskt läge och befolkningstäthet i Sverige.
Tillväxtverket har därför tagit fram en klassificering för Sveriges kommuner. De har följt den typ av klassificering som OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) använder sig av, för att kunna användas i internationella sammanhang. Den består av fem grupper, parenteserna anger antal kommuner av varje typ, Storstadskommuner (29), Täta kommuner nära en större stad (103), Täta kommuner avlägset belägna (28),
Landsbygdskommuner nära en större stad (70), Landsbygdskommuner avlägset belägna (45) samt Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna (15) (Tillväxtverket, 2019). De kommuner som berörs i uppsatsen tillhör gruppen Landsbygdskommuner nära en större stad, kommuner där minst 50% av befolkningen bor i rurala områden och minst hälften av befolkningen har mindre än 45 min med bil till stad på minst 50 000 invånare.
13
3
Forskningsöversikt
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning relevant för ämnet i uppsatsen. Avsnittet börjar med en del om landsbygdskommuner, deras möjligheter och utmaningar och följs av en översikt av genus, jämställdhet och makten i samhällsplaneringen.
3.1
Landsbygdskommuners utmaningar och möjligheter
Landsbygdens möjligheter ska tas till vara och en miljömässigt hållbar utveckling ska förenas med ekonomisk tillväxt – en grön tillväxt – som ger förutsättningar för
sysselsättningar och framtidstro i hela landet. (Parlamentariska landsbygdskommittén,
2017, s. 57)
Ovanstående citat är hämtat från utredningen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder (SOU 2017:1) och menar på att stora delar av landsbygdens möjligheter ligger i platsbundna resurser, men för att nå en hållbar utveckling av landsbygden krävs också att möjligheter skapas för att kunna försörja sig med annat än jordbruk, skogsbruk eller turism. Utredningen påpekar att den svenska landsbygden under många år utvecklats åt andra hållet där små möjligheter ges till en hållbar ekonomisk och social utveckling (Parlamentariska landsbygdskomittén, 2017).
Under många år bedrevs planeringsforskningen utifrån urbaniseringen och dess effekter på människor, landskapet och utvecklingen. Det tog relativt lång tid innan forskningen på urbaniseringens konsekvenser för landsbygden fick någon uppmärksamhet (Forsberg, 2013). En av anledningarna till detta kan vara att landsbygden ofta får inta rollen som det välkända, trygga och förutsägbara medan städerna står för det motsatta: nya, spännande och överraskande (Ramberg, 2013). Inflyttningen till städer sker ofta när yngre medborgare lämnar landsbygden för arbete eller studier och det är långt ifrån alla som flyttar tillbaka ut till landsbygdskommunerna. Kvinnor är mer benägna att flytta medan män i större utsträckning väljer bort högre studier eller pendlar från landsbygdskommuner. Många av de unga som lämnar kommunen flyttar inte tillbaka vilket gör att landsbygdsbefolkningen blir äldre och äldre och blir i större behov av service och välfärdstjänster på plats, en ekvation som inte går ihop sig när andelen arbetsföra blir färre och så även skatteintäkterna (Sköld, Tillmar, Ahl, Berglund och Pettersson, 2018). Den möjlighet som landsbygdskommunerna ofta erbjuder människor är bostäder och ökade chanser för bland annat nyanlända att komma in i samhället. Boverket har bland annat studerat en av för uppsatsen intressant kommun, Östra Göinge, och där kommit fram till att de nyanlända familjer som väljer att bosätta sig på mindre ort löper mindre risk att drabbas av social exkludering och att deras barn placeras i samma skolor som de andra barnen i kommunen. Boverket menar att integreringen går snabbare i landsbygdskommuner som nyanlända flyttar till, till skillnad från de nyanlända som flyttar till storstadsregionerna som riskerar att aldrig riktigt integreras (Boverket, 2015). I och med att nyanlända kan välja att bosätta sig nära, eller rent av hemma hos, vänner och släktingar så krymper deras chanser till integrering och landsbygdskommunernas chans till ökat invånarantal och i förlängningen ökade intäkter. Forsberg (2013) för ett resonemang om vilka ytterligare konsekvenser det innebär för kommunerna i fråga. Sviktande skatteintäkter för kommunen gör att kommunfinansierad service och välfärdstjänster blir omöjlig att upprätthålla.
Sköld et.al (2018) menar att det finns inga tecken på att urbaniseringen avtar utan att den tvärtom ökar. I flera dokument som studerats påpekas att konsekvensen av det blir att landsbygdskommunerna får en åldrande befolkning och att det inte endast beror på de människor som inte har lämnat kommunen, utan även de människor som har fritidsboenden i kommunen och väljer att omvandla dessa till permanentboende när de går i pension (Forsberg,
14
2013, Valdemarsviks kommun, 2018, Flens kommun, 2018). Detta kan bidra till att invånarantalet ökar utan att fertiliteten gör det. Fler invånare men tillväxten i fertilitet och ekonomi uteblir (Duvander och Turunen, 2018). Ytterligare en faktor som bidrar till hög medelålder på invånarna i kommunen och än högre krav ställs på tillgänglig service för dessa.
Det finns mycket forskning som rör landets landsbygdskommuner, där Blekinge Tekniska Högskola och Sveriges lantbruksuniversitet publicerat mycket inom området. Forskningen rör ofta demografi, näringsliv och utmaningar kopplat till dessa. Men när det rör genus, jämställdhet och intersektionalitet så blir sökträffarna uteslutande på stadsmiljö där hela städer eller specifika stadsdelar studeras utifrån perspektiven. Därför hoppas vi att uppsatsen kan bidra till att lyfta ett forskningsområde som glömts bort.
3.2
Social hållbarhet och fysisk planering
Det övergripande målet för arbetet med jämställdhet i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande målet formulerat av regeringen, finns sex underliggande mål:
• En jämn fördelning av makt och inflytande • Ekonomisk jämställdhet
• Jämställd utbildning
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet • Jämställd hälsa
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra (Regeringskansliet, 2019)
Utöver jämställdhetsmålet och de sex tillhörande delmålen som gör det tydligt i vilken riktning jämställdhetsarbetet ska ske är Sverige även delaktig i Agenda 2030. Sverige ska vara ledande i arbetet och genomförandet av de 17 globala målen. Målen och agendan kretsar kring: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet där de tre aspekterna tillsammans kan skapa en hållbar utveckling (Handlingsplan Agenda 2030).
I World Handbook for Gender-inclusive Urban Planning and Design från 2020 listas ett antal områden inom planering som påverkar jämställdheten. Här har författarna identifierat sex områden som kan hindra den icke normativa personen att leva och verka fritt i samhället:
• Tillgänglighet • Rörelsefrihet
• Säkerhet och frihet från våld • Hälsa och hygien
• Klimatanpassning
• Rätten och möjligheten att äga mark (fri översättning av författare till uppsatsen).
Inom dessa områden hindras, påverkas eller förstärks ojämställdhet. Antingen i sig själva eller i kombination med sociala eller ekonomiska hinder som drabbar mestadels kvinnor, flickor samt könsminoriteter. Områdena är sammankopplade och är sällan ensamma orsak till ojämställdhet. Författarna till skriften menar att där finns en länk mellan social och ekonomisk exkludering och ett inkluderande genusperspektiv i planeringen. Den sociala och ekonomiska exkluderingen av kvinnor, tjejer och könsminoriteter genererar möjligheter för den fysiska planeringen att fortsätta vara/bli ojämställd och diskriminerande. Alla sex identifierade områden är stora delar av fysisk planering samtidigt som de har en tydlig påverkan på jämställdhet i staden.
15
Möjligheterna för den fysiska planeringen att minska ojämlikheten är alltså stor menar författarna (WBG, 2020).
Hur människan upplever och rör sig i staden och det offentliga rummet beror till stor del på personliga erfarenheter. Män och kvinnor bär på olika erfarenheter och således upplevs även det privata och offentliga olika. Det offentliga rummet kan manifestera makt genom att tillgodose behov åt en specifik grupp. Exempel som dålig belysning, mörka tunnlar eller ett samhälle beroende av biltrafik skapar otrygghet och mindre frihet för vissa mer utsatta grupper i samhället. Socialt skapade normer och fysiska miljöer stammande ur denna maktfördelning påverkar det vardagliga livet för kvinnor såväl som män och andra könsidentiteter (Forsberg, 2005). Boverket (2010) har i skriften Jämställdhet på dagordningen listat trygghet som ett begrepp ofta associerat med jämställdhet i samhällsplaneringen och det offentliga rummet. Det är svårt att definiera vad trygghet innebär då detta upplevs olika men det kan konstateras att kön är en stor faktor i hur trygghet upplevs.
Dessa skillnader i hur den fysiska miljön upplevs beroende på kön, etnicitet, sexuell läggning med mera visa på hur viktigt det är med medvetenhet och att många perspektiv förs in i samhällsplaneringen.
3.3
Genus och jämställdhet
Länge i den svenska historien har kvinnor setts som underlägsna i jämförelse med männen på olika plan i samhället. Kvinnorörelsen vilken fick sitt fäste under 1900-talet växte ur ett patriarkat där synliga och osynliga gränser fanns både i det offentliga som det privata livet. Mannen jobbade utanför hemmet medan kvinnan jobbade i hemmet, det offentliga fick således mannens ansikte. Medborgarens roll var följaktligen bestämd utifrån ideal som inte bestreds på den offentliga eller privata arenan (Jalakas och Larsson, 2008).
“Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet” (Jämställdhetsmyndigheten, 2019a). Begreppet jämställdhet beskriver förhållandet mellan män och kvinnor och belyser de normer, värderingar och ideal som kan påverka.
Jämställdheten och kvinnorörelsen tog sin fart under 1960-talet där politiska beslut och kampanjer för att öka jämställdheten i samhället genomfördes. Under 1960-talet började begreppet användas för att beskriva förhållandet mellan kvinnor och män. Under 1980-talet bildades en jämställdhetslag i Sverige samt att det tillkom en jämställdhetsombudsman (Jalakas och Larsson, 2008).
Från 2018 finns Jämställdhetsmyndigheten som arbetar för att förverkliga regeringens jämställdhetspolitiska mål samt verka för att jämställdhet integreras i det vardagliga arbetet. Genom ett nära samarbete med myndigheter, organisation, kommuner, landsting och regioner är det myndighetens arbete att följa upp, samordna och ge stöd till arbetet med jämställdhet (Jämställdhetsmyndigheten, 2019b).
Medan jämställdhet är ett politiskt begrepp är genus vad som används inom forskningen för att förstå de kulturella och sociala skillnaderna och uppfattningarna om vad som är manligt och kvinnligt. Genus är ett dynamiskt begrepp som fått stor plats inom forskningen. Genom att använda genus istället för kön kan den konstant föränderliga process som sker i olika samhällen där maskulint och feminint förändras och de konsekvenser som ett biologiskt kön kan ge synliggöras (Lundberg och Werner, 2019).
Hirdman (1988) menar genom att använda oss av genus kan vi avdramatisera begreppet ”kön”. Där Hirdman (1988) skriver att Simone de Beavoir menar att människan inte föds till kvinna, hon blir det, hjälper och möjliggör genusteorin forskningen att se hur manligt och kvinnligt skapas och vilka konsekvenser detta har på samhället. Genusteorin erkänner även de
16
skillnader som finns mellan de sociala könen och lyfter den komplicerade relationen mellan dessa.
Att sätta på sig genusglasögon som Jalakas och Larsson (2008) och Larsson (2006) lägger fram det, utmanar planeringen och synliggör grupper som inte lyfts fram. Kvinnor och män har olika erfarenheter i relation till de offentliga och privata sfärerna i samhället. Jämställdhetsarbetet kan skapa en rättvis spelplan och genusteorin kan synliggöra problemen samt ta in flera perspektiv.
3.4
Makten i planeringen
Under efterkrigstiden i Sverige utgicks det från vilka fysiska behov människor hade och planerade utifrån detta. Idealen inom planering var tillväxt och välfärd, där exempelvis bilen var central i planeringen och behoven byggde på dessa synsätt och dåtidens norm. Tjänstemän utgick från att människor hade liknande behov, även Le Corbusier (teoretiker och arkitekt under 1900-talet) hävdade detta och formade sin planering av städer efter denna tanke. En generalisering av normer och behov gav stöd åt den rationella planeringen och skapade städer som många menade tappade den historiska berättelsen men som samtidigt fokuserade på modernitet och funktionalitet. Ett sätt att planera som förändrades med tiden (Arnstberg och Bergström, 2001). Att planera utifrån behov menar Jalakas och Larsson (2008) skapar en problematik där man skiljer mäns behov från kvinnors samtidigt som dessa behov görs oföränderliga. När planeringen utgår från specifika behov finns där en risk för att ojämställdheten blir starkare mellan könen.
Hirdman (1988) menar att där finns maktstrukturer i samhället mellan kvinnor och män vilka är socialt konstruerade. Dessa maktstrukturer som kan kopplas till normer har påverkat samhällsplaneringen över tid menar Jalakas och Larsson (2008). Historien visar att män under 1900-talet varit ansvariga för samhällsplaneringen i Sverige. Bristen på andra perspektiv visar sig i dagens samhälle där vi påverkas av de offentliga och byggda miljöer vi rör oss i olika beroende på vilka erfarenheter, förutfattade meningar med mera (Jalakas och Larsson, 2008).
Forsberg (2005) beskriver hur staden är genderiserad. Staden upplevs olika på grund av erfarenheter som påverkar det vardagliga livet men även av vem som rör sig där eller vilken tid på dygnet det är. Under dagen kan en park vara en offentlig plats för exempelvis barnfamiljer medan parken under kvällstid omgenderiseras och utstrålar en fientlig miljö där andra samhällsgrupper umgås. Hur staden genderiseras visar tydligt att uppfattningar, erfarenheter och den fysiska miljön påverkar hur människor rör sig i staden och vilken makt den fysiska planeringen har på människan.
Ett tydligt exempel kommer från Sandberg och Rönnbloms (2016) artikel om hur Umeå använde sig av “city branding” för att motarbeta de föreställningar som en serie våldsdåd genererat hos stadens befolkning och besökare. Genom att bygga och gestalta om offentliga platser, marknadsföra och lyssna på medborgarna kunde Umeå skapa sig en ny image som en jämställd stad. Sandberg och Rönnblom (2016) visar på hur föreställningar om offentliga platser hos medborgare har stor makt men även hur planerare och politiker har makt att förändra och arbeta mot ett jämställt samhälle.
17
4
Teoretiskt ramverk
I nedanstående avsnitt presenteras tre teoretiska begrepp inom genusperspektivet vilka är utgångspunkt för analysen av empirin. Det teoretiska ramverket ska hjälpa till att besvara de frågeställningar vilka presenterats tidigare. Begreppen som analysen kommer utgå från är: könsneutral planering, jämställdhetsintegrering samt intersektionalitet. Majoriteten av forskningen presenterad är från 2000-talet men har en aktuell relation till ämnet och tar upp områden som fortfarande bör diskuteras i relation till översiktsplanering.
4.1
Den könsneutrala planeringen
Utifrån Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) ska planeringen ta hänsyn till de allmänna och enskilda intressena. Begreppet allmänintresse innebär de ”generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle” och blir en politisk sammanvägning av vad som anses vara allmänt (ne.se, u.å.). Larsson (2006) menar att genom att planeringen ska verka för det allmänna intresset kan planerare argumentera för att de arbetar jämställt. Med planering för det allmänna intresset missgynnas ingen grupp i samhället och planeringen blir således könsneutral. Könsneutral planering bygger alltså på hur planerare ser på det allmänna intresset och jämställdhet enligt Larsson (2006).
Jalakas och Larsson (2008) menar att det finns en risk att planeringen som syftar till att bli könsneutral, riskerar att bli könsblind. En könsneutral planering innebär att planeringen ska tillgodose det allmänna intresset och behandla alla lika oavsett kön, ålder eller etnicitet. Syftet är att maktstrukturer ska kunna slås bort och att planeringen således kan öppna upp och verka på ett jämställt vis. Att helt bortse från skillnader mellan män och kvinnor i planeringen kan vara ett medvetet val som i verkligheten leder planerare till en uppfattad neutralitet. Riskerna med detta synsätt i plandokument är att planeringen istället blir könsblind där varken kvinnor eller mäns erfarenheter tas i beaktning. Jalakas och Larsson (2008) menar att planerare istället borde sträva efter en könsmedveten planering. Med en ökad medvetenhet hos planerare menar Jalakas och Larsson (2008) att de olika erfarenheter som kvinnor och män bidrar med kan lyftas istället för att bortses i planeringen. Vilket bidrar till ökad jämställdhet.
Larsson (2006) använder sig av begreppen reproduktion och produktion för att visa förhållandet mellan det privata och det offentliga. Produktion representerar det offentliga medan reproduktionen representerar det privata. Det privata och offentliga arbetet har tidigare varit kopplat till kvinnor respektive män. Idag utförs både lön- och oavlönat arbete av båda könen.
Jalakas och Larsson (2008) samt Larsson (2006) menar att produktion och reproduktion inte är varandras motsatser utan kan ses som två ytterligheter på en skala. Vad som är kvinnligt och manligt har präglats av att de kan ses som varandras motsatser vilket skapat en hierarkisk uppdelning. Genom att använda sig av produktion och reproduktion kan det tidigare hierarkiska bli ett icke-hierarkiskt förhållande. Vad som representerar produktion och reproduktion måste i översiktlig planering sammanflätas och ges samma förutsättningar (Jalakas och Larsson, 2008). Även översiktsplaneringen och detaljplaneringen verkar i en hierarkisk struktur där översiktsplanering, vilken kan kopplas till offentligheten, ligger högst. Det privata riskerar således att aldrig komma först i planeringskedjan vilket kan leda till att det privata bortses från på flera nivåer i planeringen (Jalakas och Larsson, 2008). Larsson (2006) menar att vardagslivet har tagit ett kliv in i politiken där det produktiva arbetet redan hade en plats och planerades för. När reproduktion och produktion jämställs i kommuners samhällsplanering istället för kvinnor och mäns separata intressen menar Larsson (2006) att där finns möjlighet att skapa en könsneutral planering på ett positivt vis. Vardagslivet är vad som knyter samman det offentliga
18
och privata som i planeringen tidigare varit separat och som då även kan minska den hierarkiska uppdelningen.
Vid intervjuer med kvinnliga planerare i en förstudie till forskningsprojektet Genus i översiktsplanering ville Tora Friberg och Anita Larsson (1999) undersöka vad kvinnliga planerare hade att säga om manligt och kvinnligt i planeringen. De intervjuade kvinnorna menade att de inte tog med sig erfarenheter som kvinnor i arbetet, de såg sig som “könlösa” professionella planerare med en planering för alla. Författarna menar att där fanns en ambivalent inställning till hur en ska förhålla sig till manligt och kvinnligt. Men när det manliga står för normen och inte som motsatsen till kvinnan, finns det hög risk för planeringen att bli könsblind. Friberg och Larsson (1999) visar i sin artikel att planerarens inställning, möjlighet och kunskap påverkar hur planeringen utförs och vilka frågor som blir vägande.
4.2
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering fick sin politiska start på kvinnokonferensen i Peking 1995 men begreppet har funnits länge i debatten om jämställdhet (Yuval-Davis, 2005). Begreppet har etablerats hos både större organisationer som FN men även i Sveriges myndighets- och organisationsarbete. Precis som jämställdhet kan man se jämställdhetsintegrering som ett politiskt begrepp och det är i Sverige den nationella strategin för att integrera jämställdhet i myndigheter och organisationers arbete. Rätten till jämställdhet finns skrivet i svensk lag men genom att använda sig av jämställdhetsintegrering ska arbetet med jämställdhet integreras i det vardagliga arbetet (Jämställdhetsmyndigheten, 2019).
Inom planering har jämställdhetsintegrering vuxit fram ur ett behov av att få in fler perspektiv. Genus och jämställdhet genomsyrar genom integrering arbetet och lyfter frågor som tidigare inte har fått rum att utvecklas eller som lämnats åt sidan. Begreppet utmanar även planerare att inte enbart planera ”lika” för alla, utan att ta i beaktning kvinnor och mäns olika erfarenheter och upplevelser i det offentliga rummet och hur den fysiska planeringen påverkar vardagslivet (Greed och Reeves, 2005).
Yuval-Davis (2005) har undersökt jämställdhetsintegrering i den engelska planeringen där författaren funnit viss problematik. Eftersom jämställdheten ska integreras i allt arbete finns där en risk för att tjänstemän eller politiker kan argumentera för att området inte behöver vara ett eget expertområde då det redan är integrerat, fast det kanske inte är det. Problemet som då kan uppstå menar Yuval-Davis (2005) är att jämställdhetsintegreringen riskerar att inte fungera varken som begrepp eller strategi och att området i sig även riskerar att lämnas utan uppföljning.
4.3
Intersektionalitet
Intersektionalitet betyder korsning och syftar till att synliggöra och analysera konstruktioner och grupper i samhället där maktordningar synliggörs. Konstruerade kategorier så som kön, etnicitet, sexuell läggning, genus, klass, funktion eller ålder med flera är kopplade till normer. Dessa normer och kategorier skapar på ett strukturellt plan levnadsvillkor och premisser för de som tillhör kategorin. Normer, kategorier och grupper konstrueras av varandra och är även beroende av varandra, de lever i ett samspel som hela tiden kan förändras och utvecklas (Lykke, 2005).
Lykke (2005) betonar vikten av att de sociala kategorierna analyseras och ses tillsammans istället för separata. Socialt skapade kategorier kan inte behandlas som varandras motsatser, de kan inte heller läggas ihop. Likväl bör de inte konkurrera med varandra menar Lykke (2005) i maktkonstruktioner där de värderas olika. Ett exempel är att en svenskfödd kvinna kan ha större chanser på arbetsmarknaden än en nyanländ kvinna från en minoritet i samma ålder. Båda
19
passar kategorin kvinna, men i denna kategori finns där en maktordning utifrån normer i det samhälle man befinner sig i som påverkar ens möjligheter.
Där jämställdheten beskriver förhållandet mellan kvinnor och män, visar intersektionalitet på hur maktordningar påverkar samhället och hur dessa kan korsas. Att arbeta med intersektionalitet tillsammans med jämställdhet främjar till att inkludera och påverka fler grupper i samhället. Kvinnor och män är inte homogena, statiska grupper och alla personer identifierar sig inte heller som man eller kvinna. Jämställdhetsarbetet kan nå längre och påverka mer genom ett intersektionellt perspektiv där olika grupper kan fångas upp och där fler kategorier än enbart kvinnor och män identifieras (Almén, 2016).
Intersektionalitet tillsammans med jämställdhetsintegrering menar Yuval-Davis (2005) kan minska risken för konkurrens över resurser. Minoritetsgrupper beroende på etnicitet, kön, sexuell läggning eller andra kan inte konkurrera om samma resurser på grund av en kategorisk uppdelning beroende av och baserat på rådande normer. Almén (2016) påpekar samma problematik där författaren menar att där finns risk för perspektivträngsel och att specifika frågor kan undvikas. Almén (2016) menar att det är viktigt vid arbetet med jämställdhetsintegrering och intersektionalitet att inte öka arbetsbördan på de ansvariga. Samordning är viktig för ett lyckat arbete.
21
5.
Forskningsdesign
Kvalitativa forskningsmetoder syftar ofta till att tränga in på djupet inom ett specifikt område, till skillnad från kvantitativa forskningsmetoder som vanligen vill ge en övergripande bild och dra generella slutsatsen om ett större fält (Skärvad och Lundahl, 2016). Då uppsatsen syftar till att undersöka vad fyra kommuner menar i sina plandokument kommer kvalitativa forskningsmetoder att hjälpa oss i större utsträckning än kvantitativa metoder.
5.1
Analys
Då uppsatsen har ett tydligt teoridrivet fokus betyder det att resultat samlas in och analys utförs med en induktiv ansats (Bryman, 2011: 40) där vi vill tolka data utifrån vårt teoretiska ramverk. Uppsatsen kommer att tillämpa en kombination av diskursanalys och innehållsanalys. Innehållsanalysen används för att identifiera begrepp och formuleringar kopplade till genusperspektivet, direkt eller indirekt. Diskursanalysen används för att förstå vad kommunerna menar och vad det betyder för den kommunala verksamheten.
5.1.1 Innehållsanalys
En fråga man kan ställa sig när det kommer till innehållsanalys är vilken vikt dokumentet har i organisationen. Är det av betydelse för det dagliga arbetet eller skapades det en dag för att kommande dagar inte ägnas en tanke? Det är viktigt att studera dokumentet i dess kontext och vilka förutsättningar det givits vid framtagandet. Om arbetet syftar till att studera mötesprotokoll, som tydligt kan ses skrivits ihop i all hast så bör utomstående fundera över om mötesprotokollet representerar vad som hände på mötet och huruvida mötesprotokollet kommer att vara representativt för mötet och överhuvudtaget intressant att analysera (Bryman, 2011: 281-285). I den kvalitativa innehållsanalysen försöker vi förstå vad dokumentet vill ha sagt, meningen i texten, och kopplingar kan ses till hur litteraturhistoriker analyserar sitt textmaterial (Skärvad och Lundahl, 2016: 163). I uppsatsen kommer innehållsanalysen att användas vid datainsamlingen där vi i översiktsplanerna letar efter begrepp som tydligt kan kopplas till genusteori. Exempel på dessa är trygghet, jämställdhet, kollektivtrafik, förtätning och säkerhet. 5.1.2 Diskursanalys
Analysen har ett konstruktionistisk utgångsläge där vi utgår från att verkligheten är något som skapas av oss som befinner oss i den. Det betyder att den analys som genomförs är gällande den dag den görs, men nya förutsättningar kan komma att ändra analysen i framtiden (Bryman 2011: 37, 474-475). Den kritiska diskursanalysen vill kritiskt granska hur människor formulerar sig i tal och skrift (Bryman, 2011: 483-485), vilket kommer att granskas i hur kommunerna formulerar sig i sina översiktsplaner och vilken roll formuleringen kan betyda för förverkligandet av densamma. Vad framträder i kommunernas översiktsplaner? Genom att använda oss av diskursanalys vill vi förstå vad kommunerna menar utifrån ett genus-, jämställdhets- och intersektionalitetsperspektiv.
David och Sutton skriver om att den eller de som genomför en diskursanalys bör vara uppmärksam på om ett tecken (i uppsatsen är tecken ett ord eller fras) står för något annat eller mer än bara det bokstavliga ordet. De tar upp ordet “orm” som dels kan utläsas som reptildjuret orm, men i en analys kan det framkomma att “orm” har en symbolisk betydelse av “det onda” (David och Sutton, 2016: 294-295). I metoden för analysen av plandokument använde vi oss av en induktiv ansats där fynd i texten identifieras utifrån områden relevanta för fysisk planering.
22
Vi kommer därför i uppsatsen att inte bara leta efter självklara begrepp utifrån vårt teoretiska ramverk, utan även finna ord och uttryck i översiktsplanerna där kommunen kanske uttrycker något annat eller mer än vad som står skrivet.
5.2
Intervju
Intervjuer kan ske på olika sätt beroende på vilken typ av data som efterfrågas. Bryman (2011) talar om den semistrukturerade intervjumetoden som ett ganska avslappnat samtal där den som intervjuar har en intervjuguide till hands och håller samtalsämnet på rätt bana, men låter respondenten tala relativt fritt. Grunden är att varje intervju ska ske på liknande sätt, därför används intervjuguider med frågor där forskaren också har möjlighet att inflika med följdfrågor där hen anser att behovet finns (Skärvad och Lundahl, 2016). Då vi i den här uppsatsen var intresserade av olika tjänstepersoners uppfattningar om vilket utrymmet för genus, jämställdhet och intersektionalitet fick i översiktsplanen föll metoden på just semistrukturerad intervju.
Innan tjänstepersonerna kontaktades arbetade vi fram en intervjuguide. Dalen (2015) lyfter vikten av att, särskilt vid semistrukturerad eller fokuserad intervju, att frågorna blir rätt, både i fråga om att respondenten ska förstå vad vi vill veta samt att frågorna hjälper intervjuaren att besvara sitt problemområde/frågeställning. För den skull kan man inte ställa de “tuffa” frågorna direkt, utan här behöver intervjuaren planera i vilken ordning frågorna bör komma. Gärna med lite enklare, lättsamma frågor som start för att sedan penetrera problemområdet djupare. Som hjälp för att bygga vår guide utgick vi från David och Suttons (2016:115) standardiseringsnivåer där fokus låg på att skriva så ostandardiserade frågor som möjligt, därefter hämtade vi inspiration till frågeorienteringen (tematisk ordning) från samma författare. När frågorna skrivits ner inventerade vi dem med hjälp av Dalens kriterielista där bland annat tydlighet, eventuellt ledande frågor och förkunskaper hos respondent gås igenom (Dalen, 2015:36).
För att få kontakt med lämpliga respondenter utgick vi från aktuella kommunernas översiktsplaner och kontaktade tjänstepersoner som arbetat med framtagandet. Urvalet blev således målinriktat urval för att få tillgång till så mycket kunskap om planarbetet som möjligt.
Intervju kan användas som huvudmetod för att samla in kunskap men kan också användas som hjälpmetod för att komplettera annat insamlat forskningsmaterial
(Dalen, 2015:14)
Då uppsatsen främst är en innehålls- och diskursanalys används resultatet från intervjuerna för att belysa en särskild del av översiktsplanen, för att visa på motstridigheter och för förtydliganden.
5.3
Offentlighetsprincipen och GDPR
Offentlighetsprincipen ger allmänheten och media rätt till insyn i staten, kommuners och regioners verksamheter. En del av offentlighetsprincipen ger också offentliganställda tjänstepersoner rätt att tala med media och allmänhet om sitt arbete, såvida det inte omges av sekretess, detta går under meddelarfriheten (Offentlighetsprincipen – kortfattat om
lagstiftningen, 2019). Datainspektionen är den myndighet som ansvarar för dataskyddsförordningen, The General Data Protection Regulation (GDPR), och syftar till att skydda personuppgifter som till exempel namn, foto, registreringsnummer och inspelade röster som ka identifiera en person (Datainspektionen, u.å.).
23
5.4
Metoddiskussion och etiska ställningstaganden
I vår forskning vill vi undersöka hur genusaspekter tillgodoses i översiktsplaner hos fyra specifikt utvalda kommuner. Att metodvalen föll på kvalitativa metoder med två olika typer av textanalys ser vi som det logiska valet. Då dokumenten är offentliga och det är endast dessa, samt intervjuer, vi har att tillgå i resultatet så håller vi vår forskning så transparent vi kan. Metoderna vi valt att använda oss av kräver ett förhållningssätt där våra egna erfarenheter och förkunskaper kan påverka resultatet och analysen. Dessutom genomförs intervjuerna ur en subjektiv vinkel då de vi intervjuat på ett eller annat sätt är ansvariga för resultatet som presenteras i kommunens översiktsplan.
När det rör intervjuerna är det offentligt anställda tjänstepersoner vi talat med och de har en skyldighet att dela med sig av information såvida den inte faller under sekretess. Utifrån de etiska ställningstaganden Bryman tar upp som berör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet (Bryman, 2011: 131-132) har dessa tillgodosetts genom att endast anteckningar förts under intervjuerna där personlig information utelämnats samt att intervjupersonerna avidentifierats och i uppsatsen kallas de för Tjänsteperson följt av bokstav som representerar kommunen.
Den information som vi samlat in från tjänstepersonerna, i form av e-mailadresser, namn och telefonnummer kommer att raderas i samband med att uppsatsarbetet avslutas.
25
6
Resultat
Nedan följer resultatet vi funnit i varje kommuns översiktsplan. Först presenteras en sammanfattning av kommunens översiktsplan för att sedan lyfta de ställningstagande kommunen gjort till genus och jämställdhet i sin plan och om redogörelse för detta gjorts i genomförda intervjuer med tjänstepersoner.
6.1
Flens kommun
Flens kommun har en befolkningsmängd på strax under 17 000 invånare. Deras översiktsplan (ÖP) antogs 2018 och planen presenteras i “story map”-form digitalt och är kopplad till klickbara kartor. Därför sker sidhänvisningen till avsnitt istället för specifika sidor då sidnummer inte finns. Enligt tjänstepersonerna (tjänsteperson Fa, tjänsteperson Fb) vilka medverkat vid intervjuer genomfördes större delen av planarbetet med befintlig kompetens inom kommunens förvaltningar. Viss hjälp har inhämtats från STUA, Sörmlands turismutveckling, då turismen är en viktig del av Flens kommun, men är också ett område som berör många mellankommunala frågor. Konsulter togs även in för visualiseringen av den digitala översiktsplanen.
Planarbetet startade 2016 och tidigt i arbetet hölls medborgardialog. För att få med marginaliserade grupper berättar båda tjänstepersonerna att dialog hölls på flera platser i kommunen där möjligheten fanns att lyfta olika frågor beroende kopplade till de lokala förutsättningarna. Det som saknades, menar tjänsteperson Fa, var deltagare med utländsk bakgrund. Hen menar att det inte var helt oväntat då det är svårt att förklara vad en översiktsplan innebär och varför denna är viktig för medborgare med andra kulturer.
I inledningen pågick projektet med översiktsplanen parallellt med ett annat projekt som rörde turismnäringen i kommunen. Efter en tid fattades beslutet om att slå samman dessa projekt vilket gör att turismnäringen får stor plats i översiktsplanen, vilket är unikt jämförelsevis med de andra tre kommuner vi tittat på. Kommunen har valt att inte ha en separat MKB, utan kallar det i stället för hållbarhetsbedömning där skillnaden är att kommunen inte bara tar upp de ekologiska effekterna av varje utvecklingsområde, utan social och ekonomisk hållbarhet ges samma utrymme. Majoriteten av hållbarhetsaspekter avslutas med ett åtgärdsförslag för hur kommunen bör agera för att arbeta i linje med översiktsplanen. ÖPns disposition förhåller sig till åtta flikar med rubrikerna Start, Framtidens Flen, Vi bygger trivsamma miljöer, Vi skapar plats för utveckling, Vi värnar vårt sörmländska landskap, Hållbarhetsbedömning, Alla kartor och Bilagor och underlag.
6.1.1 Genus och jämställdhet i översiktsplanen
Flens ÖP har tagits fram av tjänstepersoner inom kommunen där projektgruppen bestod av 5-7 personer men andra tjänstepersoner har även varit behjälpliga inom sina kompetensområden. En av projektets deltagare var kommunens integrationsstrateg som även bidrog med kunskap gällande genus och jämställdhet till planen.
Arbetet med planen beskriver tjänsteperson Fb var jämställt utifrån könsfördelningen på projektgruppen och varken tjänsteperson Fa eller Fb upplevde att genus och jämställdhetsarbetet stött på något motstånd under projektets gång internt eller externt. När det kommer till att driva projektet fram till ett resultat, en färdig ÖP, underströk tjänsteperson Fa vikten av att inte tappa fokuset på social hållbarhet och jämställdhet. Eftersom den sociala hållbarheten bygger mer på engagemang och kunskap hos de inblandade än det bygger på lagstiftning, så blir det upp till de som arbetar i projektet att lyfta frågorna.
26
I översiktsplanen görs tydliga ställningstaganden för jämställdhet i kommunen. Redan i inledningen tas kommunstyrelsens tolv utpekade mål upp som översiktsplanen ska arbeta med. En av punkterna kan tydligt kopplas till jämställdhet och rymmer ett viktigt begrepp när det kommer till att se till människors olika erfarenheter: “Bibehålla och utveckla säkra och trygga utemiljöer” (Flens kommun, 2018: 1.1.2) där begreppet trygghet är en viktig faktor för människor ska uppleva att den offentliga miljön är till för alla. Här ger kommunen sin definition och ställningstagande av begreppet jämställdhet samt hur de ska förhålla sig till detta. “Jämlik god hälsa ska i Flens kommuns planerings- och bebyggelseutveckling stärkas genom att befolkningsgruppers erfarenheter, kunskap och synpunkter tas tillvara i processen. Detta ska i sin tur bidra till ökad trygghetskänsla, bättre fysisk hälsa, ökad tillgänglighet, och hållbara fysiska och sociala miljöer.” och “Ställningstagande: I Flens kommun ska kvinnors och mäns, flickors och pojkars vardagsliv främjas av en jämställd samhällsplanering.” (Flens kommun, 2018: 1.2.3)
I avsnittet “Vi bygger trivsamma miljöer” redogör kommunen för hur de vill utveckla tätorter och att det krävs framtida förtätning för att utvecklas i den riktning kommunen önskar (Flens kommun, 2018: 2.1.1-2-2-4). Förtätningen är en viktig del för tätorter att skapa förutsättning för ett socialt hållbart och jämställt samhälle. I samma avsnitt påpekar kommunen vikten av att detta sker med hänsyn till övriga värden som landsbygdskommunen erbjuder i fråga om bevarande av befintlig kulturmiljö vilket gör att bostadsfrågor behöver vägas mot bevarandefrågor.
De lyfter även de fördelar som kommunens riksvägar och järnvägar ger i form av pendlingsmöjligheter för alla kommuninvånare både inom kommungränsen men också till angränsande kommuner. Dock kan kommunen se att fördelarna med den typ av infrastruktur även kan utgöra ett hinder och att de “Genom att aktivt arbeta med infrastruktur, trafiksäkerhet och goda livsmiljöer kan kommunens gator och vägar bli tryggare, säkrare och miljövänligare.” men att det inte är helt lätt då avvägningar måste göras mellan säkerhet och framkomlighet (Flens kommun, 2018: 3.2). Vägar och järnvägar utgör barriärer i samhället och omgivande områden kan upplevas otrygga i trafiksäkerhetssynpunkt.
Båda intervjupersonerna lyfter fram turistnäringens betydelse. Tjänsteperson Fb berättade att de identifierat vilka naturvärden som skattas högst av kommuninvånarna, det var samma värden som kommunen märker är attraktiva ur ett turismperspektiv. Därav har kommunen själva konstaterat att genom att arbeta med de värden invånarna anses borde prioriteras, gynnar det även turismen till kommunen. I ÖPn skriver kommunen rörande frågan friluftsliv och turism att “Ökad valfrihet och lokala möjligheter ökar jämställdheten när både män och kvinnor kan ha sin försörjning lokalt och skapa balans mellan arbete och fritid. Minskat pendlingsbehov ger även bättre möjligheter för ett jämlikt arbete i hemmet och deltagande i familjen.” (Flens kommun, 2018: 7.5). Här presenteras ett förslag till åtgärd av kommunen där de vill att ÖPn ska visa hur aktiviteter kan göras tillgängliga för olika sociala grupper (ibid.). Detta visar på att där finns ett behov och möjlighet till ett intersektionellt perspektiv i planeringen.
Jämställdhet, får en tydlig plats när det kommer till ÖPns avsnitt rörande hållbarhetsbedömning med underrubriken konsekvenser av planen där ställningstaganden görs utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Bland annat skriver de att:
Funktionsblandning kan stärka de sociala sammanhangen i tätorterna med ökad gemenskap mellan ortens olika delar, minskad segregation, ökade valmöjligheter för boendesituation, liksom ökade möjligheter att bo kvar i sin hemort över tid utifrån olika behov av boendetyp i livets olika skeden. Komplettering av bebyggelse i tätorter kan innebära ökad trygghet. Det kan ske då idag ej använda områden eller bebyggelse med begränsad användningsgrad kan utvecklas och få ny funktion eller genom att bygga bort mörka eller av andra anledningar otrygga partier (Flens kommun, 2018: 7.1).
27
I samma avsnitt tar de upp två andra alternativ för kommunens framtid. Den samlade bedömningen som kommunen ger är att “Konsekvenserna är i hög grad kopplade till hur planen genomförs i praktiken, d.v.s. hur planen tolkas och i vilken mån som olika projekt genomförs med hållbarhet som centrala mål eller lyckas med anpassningar för att begränsa påverkan” (Flens kommun, 2018: 10:1)
6.2
Lessebo kommun
Lessebo kommun ligger i östra delen av Kronobergs län där östra kommungränsen även är länsgräns till Kalmar län. Kommunen är till befolkningsmängden sett länets minsta med sina 8 700 invånare och de räknar med att 90% av dessa bor i någon av kommunens tätorter. Kommunens översiktsplan som antogs 2019 har ett tydligt fokus på bostadsförsörjningsfrågor samt på natur och kulturmiljö (Lessebo kommun, 2018:12, 22). Tjänsteperson L berättade att kommunen håller medborgardialog en gång om året och i ÖPn står det att dialogen inför planarbetet kretsade till stor del kring behovet av större variation av boenden och upplåtelseformer i kommunen. Särskilt den äldre delen av befolkningen, som har svårt att hitta bostad inom kommungränsen när de inte längre kan eller vill bo kvar i sina villor. Konkurrensen har två stora orsaker, dels att kommunen har en låg andel flerbostadshus i förhållande till antalet invånare, dels för att kommunen varit generös i sitt flyktingmottagande och att de nya kommuninvånarna inte har möjlighet att köpa en villa direkt när de kommer till kommunen. Tjänsteperson L framhöll att det var ett arbete som pågick med både kommunen samt privata aktörer.
Kommunen har en lång industrihistoria där fokuset historiskt varit pappers-, järn- och glasframställning. Glasframställningen är vad som återstår och utgör ett besöksmål både för nationell och internationell turism. Dessa verksamheter har genom åren skapat en kulturmiljö som kommunen vill värna om och bevara och därför spelar de en viktig roll när det kommer till utveckling och hänsynstagande utifrån ett planeringsperspektiv (Lessebo kommun, 2018, 11, 14). Tjänsteperson L framhöll vikten av att bevara dessa verksamheter och miljöer men menade också att mycket av arbetet numer är antingen automatiserat eller så pass hantverksmässigt och konstnärligt att yrkesutövarna är få och att verksamheterna utgör en liten arbetsmarknad i kommunen.
Naturmiljön är, precis som kulturmiljön, något kommunen ser som en tillgång både för kommuninvånarna och turismen. I kommunen finns rikligt med blåstrukturer men generellt domineras naturen av skog, ängs/betesmark, mindre byar och småskaligt jordbruk vilket är vad kommunen vill bevara då det ses som kulturmiljö för Utvandrarbygden (Lessebo kommun, 2018).
Tjänsteperson L tryckte på de fördelar det geografiska läget erbjuder med sitt korta avstånd till Växjö, dit många pendlar för studier och arbete. Här spelar Kust till kust-banan (järnväg) en stor roll för persontransporterna och tar kommuninvånarna främst till Växjö och även Kalmar. ÖPn visar en vilja att kommunen utvecklas utmed järnvägen bland annat genom att i vissa fall dra om riksvägar genom samhällena så att de i stället följer järnvägen. Då skapas en gemensam barriär i samhället, i stället för två separata hinder.
6.2.1 Genus och jämställdhet i översiktsplanen
Projektledaren för översiktsplanen i Lessebo kommun avbröt sin anställning innan planen var färdigställd. Konsekvensen blev att den person med störst kompetens på området och som var mest insatt i planarbetet försvann och kommunen fick färdigställa planen på annat sätt. De hade då turen att en nämndpolitiker hade kompetens för att slutföra arbetet. Enligt tjänsteperson L verkar det inte som att kommunen i något steg av arbetet använt sig av konsulter. Då
28
tjänsteperson L anställdes under slutskedet av arbetet och de andra som arbetat med framtagandet av gällande ÖP inte längre tjänstgör i kommunen kan det inte redogöras för hur tankarna och arbetet kring jämställdhet och genusfrågor gick under arbetet med ÖP. Tjänsteperson L redogjorde i generella drag för hur arbetet gick under tiden hen var delaktig.
Översiktsplanen utgår från de tre hållbarhetsaspekterna: social, ekonomisk och ekologisk. Kommunen påpekar att det är när alla tre aspekter får samma uppmärksamhet som en långsiktig hållbarhet kan uppnås (Lessebo kommun, 2018:7,10). Vikten av social hållbarhet och hur denna kan påverka nämns främst i relation till bebyggelseutveckling, besöksnäring och näringsliv (Lessebo kommun, 2018:24, 79, 80).
Lessebos ÖP saknar formuleringar som rör genusfrågor, men viss koppling kan dras mellan formuleringar och begrepp kopplade till genusforskningen om fysisk planering och jämställdhet. Begreppen trygghet och säkerhet finns i kommunens ÖP, men utan att de som arbetat med planen kopplat detta till jämställdhet i någon större utsträckning. Exempelvis påpekar kommunen att det är viktigt att skapa trygga boendemiljöer där invånarna inte begränsas av den fysiska miljön (Lessebo kommun 2018:24).
“För att göra en gång- och cykelväg attraktiv krävs det att vägen är trivsam, trygg och trafiksäker”. Ett fokus ska läggas på att utveckla gång- och cykelnätet för att binda samman bebyggelsen och samtidigt skapa grönstrukturer vilket kan kopplas till den ekologiska hållbarheten och att främja den sociala. Att knyta samman områden ökar tillgängligheten och kommunen påpekar att det är viktigt med säkra och trygga övergångar, passager och stråk mellan och i samhällen (Lessebo Kommun, 2018:59,62-66).
I konsekvensbedömningen har kommunen redogjort för de sociala konsekvenser ÖPn kan tänkas få vilka de menar kan vara både positiva och negativa. De sociala konsekvenserna berör alla men kommunen menar att dessa inte alltid kan lösas genom en fysisk plan (Lessebo kommun, 2018:122-123). Här drar kommunen även en koppling mellan god folkhälsa, ekonomisk stabilitet, jämlika levnadsvillkor och social trygghet (ibid.).
Tjänsteperson L berättade om samråd. Planarbetet påbörjades med samråd i samtliga orter i kommunen. Intervjupersonen påpekar att de har medborgardialog varje höst för att fånga upp tankar, idéer och förslag angående kommunens utveckling där bostadsfrågan ofta är aktuell. Det tenderar att vara en relativt jämn könsfördelning på de årliga medborgardialogerna där majoriteten är svenskfödda. Där finns ett stort antal nyanlända i kommunen. För att involvera denna samhällsgrupp kommunicerar kommunen med föreningar och organisationer som har kontakt med de nyanlända.
6.3
Valdemarsvik kommun
Valdemarsvik är en kustnära kommun med cirka 7900 invånare. Här ska tätorten Valdemarsvik stärkas som centralort, övriga tätorter ska ges möjlighet att utvecklas så att god service bibehålls. Kommunen har ett rikt kultur- och naturliv som ska bevaras samt en skärgård som lockar besökare och turister främst under sommarhalvåret. Ett stort fokus är att utveckla kommunen som boendekommun och skapa en hållbar boendeutveckling (Valdemarsvik kommun, 2018:20-22, 42). Med den nya översiktsplanen som antogs 2018 ersätts de tidigare fördjupade översiktsplanerna (FÖP) vilka var skapade under tidiga 1990-talet (Valdemarsvik kommun, 2018:8-9).
Vid intervjun med en tjänsteperson V berättade hen att arbetet med nu gällande översiktsplan började runt 2015. Arbetsgruppen bestod av två tjänstepersoner från Valdemarsvik kommun men den största delen av arbetet genomfördes av konsulter från Tyréns. Det finns mycket som ska genomföras i en mindre kommun och är man få till antalet blir det ofta prioriteringar bland projekten. Intervjupersonen menade att resultatet från en översiktsplan är svårt att se direkt, vilket resulterar i att det arbetet tyvärr läggs åt sidan eller får lägre prioritet.
29
Ledande för arbetet med Valdemarsvik ÖP har varit Vision Valdemarsvik 2025, I balans med naturen vilken kommunfullmäktige beslutade om 2012. Visionen består av sex delmål med tillhörande inriktningsmål som närmare beskriver vad kommunen vill uppnå. Som resultat av workshops med näringsliv, nyckelpersoner, skolelever och föreningsliv producerade kommunen åtta strategier som också är vägledande för arbetet med ÖP. Strategierna riktar sig mot hur man tar tillvara på kvaliteter för att skapa en hållbar utveckling. Det regionala utvecklingsprogrammet för Region Östergötland – RUP> 2030 har också varit vägledande för kommunens arbete med översiktsplanen (Valdemarsvik kommun, 2018:14, 16-17).
I intervjun påpekar tjänsteperson V att en ÖP är ett politiskt dokument. I mindre kommuner finns det sällan möjlighet att skapa en projektgrupp. En översiktsplan är inte en tjänstemannaprodukt, det är ett politiskt dokument menar tjänsteperson V. Utmaningar som en mindre kommun ställs inför är färre intäkter, mindre resurser men samma krav som en större kommun. Tjänstepersoner i landsbygdskommuner har bredare tjänster och saknar ibland kompetens inom vissa områden. Tiden blir en bristvara. Lösningen blir att samverka med andra kommuner och regioner menar tjänsteperson V.
6.3.1 Genus och jämställdhet i översiktsplanen
Utgångspunkten i arbetet med Valdemarsvik översiktsplan var hållbar utveckling där de sociala, ekonomiska och ekologiska faktorerna ska verka för att skapa hållbara förutsättningar och långsiktigt hållbara lösningar. Dessa faktorer speglas i den vision som beslutades 2012 av kommunfullmäktige (Valdemarsvik kommun, 2018:8,14). I intervjun med tjänsteperson V påpekar hen att det ofta är ekonomin som är avgörande. Politikerna lyfter ekologiska faktorer högre än de sociala. Det är utifrån de ekologiska aspekterna som kommunen kan locka besökare och attrahera invånare att stanna i kommunen (Tjänsteperson V).
Samråd för översiktsplanen skedde genom öppna samrådsmöten, olika former av dialog och information på webben. Möjlighet att komma med åsikter angående planen gavs till allmänhet, berörda organisationer och myndigheter (Valdemarsvik kommun, 2018:9). Enligt tjänsteperson V genomförde kommunen under samrådsskedet besök i alla småorter för att möta medborgarna och flera aktiviteter ordnades för att involvera medborgare. Dock genomfördes inget särskilt arbete för att involvera exkludera grupper. Här påpekar intervjupersonen att de kan bli bättre. Under samråden var där en generellt bra könsfördelning men de flesta var äldre.
Det som direkt kan kopplas till social hållbarhet och jämställdhet beskrivs under rubriken En plats för alla. Ett specifikt mål för att uppfylla visionen är att ”Den fysiska miljön ska främja jämställdhet mellan kön, åldrar och kulturer” (Valdemarsvik kommun, 2018:23). Här finns ett klart fokus på människor och hur den fysiska miljön kan påverka vardagen. Vidare lyfts att gång- och cykelnätet i kommunen generellt behöver en uppgradering för att öka tillgängligheten i kommunen både vid planering av nya bostadsområden men även för att öka tillgängligheten till vardagsnära natur (Valdemarsvik kommun, 2018:23-24).
Kommunen kopplar tillgänglig miljö och trygghet i offentliga miljöer till livskvalitet och hälsa. Fokus på den sociala hållbarheten där integration, jämställdhet och möjligheten att påverka sin livsmiljö lyfts som viktiga faktorer i arbetet med att skapa ett socialt hållbart samhälle. Som tidigare nämnts trycker kommunen på tillgänglighet till natur och kultur då detta är deras stora attraktionskraft. Närhet till natur och kultur, möjliggörandet för mötesplatser, parker och rekreationsområden i trygga miljöer kopplas till folkhälsan och gemenskap (Valdemarsvik kommun, 2018:23-24).
I intervjun med tjänsteperson V påpekades det att i kommunen inte finns något uttalat om hur man ska arbeta med jämställdhet. Men där finns ett större fokus på det politiska begreppet jämställdhet istället för genus/kön. Kön menar intervjupersonen är en lite del av jämställdhetsfrågorna. Det finns andra faktorer som vävs in i arbetet, som barn, unga och äldre. Men samtidigt har det funnits ett tydligt mål i ÖPn att jämställdhet ska finnas med, det är viktigt
