Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Oscar Windh OP SA 18–21
Handledare Antal ord: 11952
Oscar Larsson Beteckning Kurskod
1OP415
TILLÄMPNING AV FLEXIBILITET I SVENSKA MILITÄRA
STYRDOKUMENT
ABSTRACT:
Today's technological and unstable society places greater demands on military organizations to deal with military surprises and uncertainties. One method of dealing with these problems is by incorporating flexibility. Researcher Meir Finkel presents a theoretical framework that advances flexibility as a governing principle that enables military organizations to handle surprises and uncertainties. However, for military organisations there are two main problems with applying new methods on how they should act, firstly to translate it into concepts and operations, secondly to infuse the range of doctrines and regulations to influence the entire organization. Therefore, the purpose of this study is to increase the knowledge of how flexibility is applied in central military governing documents. And, to discuss any correlation between the documents and what effect the implementation may have on the organization’s flexibility. Since the Swedish Armed forces explicitly strive for flexibility, Finkel's theoretical framework aims to illustrate how flexibility has been applied. This was achieved by examining Sweden’s operational and naval doctrine through a qualitative text analysis. The result shows that flexibility plays a significant role in both Sweden's operational and naval doctrine as it has successfully been applied. Nonetheless, both doctrines present elements that may affect flexibility negatively and could therefore, limit the efficiency to deal with military surprises and uncertainties.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
FORSKNINGSÖVERSIKT ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 9
AVGRÄNSNING ... 9
DISPOSITION ... 10
2. TEORI ... 11
MOTIVERING AV VALD TEORI ... 11
FLEXIBILITET – MEIR FINKEL ... 11
Konceptuell och doktrinär flexibilitet ... 12
Organisatorisk och teknologisk flexibilitet ... 13
Kognitiv- och ledningsflexibilitet ... 14
Mekanismer för erfarenhetshantering och snabb spridning av lärdomar ... 14
3. METOD ... 16
FORSKNINGSDESIGN ... 16
METODDISKUSSION ... 17
MATERIAL ... 19
Doktrin gemensamma operationer 2020 ... 19
Reglemente taktik för marina operationer 2021 ... 19
MATERIALDISKUSSION ... 20
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 20
OPERATIONALISERING ... 21
Konceptuell och doktrinär flexibilitet ... 21
Organisatorisk och teknologisk flexibilitet ... 21
Kognitiv- och ledningsflexibilitet ... 22
Mekanismer för erfarenhetshantering och snabb spridning av lärdomar ... 22
ANALYSVERKTYG ... 23
4. ANALYS ... 24
KONCEPTUELL OCH DOKTRINÄR FLEXIBILITET ... 24
ORGANISATORISK OCH TEKNOLOGISK FLEXIBILITET ... 25
KOGNITIV- OCH LEDNINGSFLEXIBILITET ... 28
SNABB ERFARENHETSHANTERING OCH SKYNDSAM SPRIDNING AV LÄRDOMAR ... 30
RESULTAT ... 31
SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 32
5. AVSLUTNING ... 33
SLUTSATS OCH SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGAN ... 33
DISKUSSION ... 34
VIDARE FORSKNING ... 35
RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 36
3
1. Inledning
Sveriges överbefälhavare konstaterade när han inledde rikskonferensen Folk och Försvar 2021, ”vi lever i en tid av förändring och osäkerhet”.1 Desinformation, cyberattacker, terrorism och
Rysslands agerande vid annekteringen av Krim är bara några exempel på de osäkerheter som präglar vår verklighet. Troligtvis kommer framtiden inte bli säkrare utan snarare kännetecknas av större osäkerhet, komplexare hotbilder och potentiella militära överraskningar.2
Osäkerhet och överraskningar är dock inget nytt inom krigskonst och krigsvetenskap. Redan Sun Zi lyfte fram överraskning som en av grundprinciperna för att vinna krig.3 Napoleon ska även ha uttryckt “Uncertainty is the essence of war, surprise its rule”.4
Anledningen till att överraskningar blivit betydelsefullt beror förmodligen på att en överraskning ofta överträffar en aktion utan ett överraskningsmoment trots begräsningar i materiel och personal. En överraskning leder även ofta till distraktion och försvårade beslutsprocesser för en utsatt aktör.5 Överraskning riskerar också att åstadkomma kritiska konsekvenser på samtliga krigföringsnivåer vilket gör att dess förekomst aldrig kan uteslutas.6 Det är således inte svårt att förstå varför krigsvetenskapen länge fördjupat sig i hur militära organisationer bör utformas för att med framgång hantera militära överraskningar.
Ett begrepp som ofta används för att hantera sådana överraskningar och därmed förbereda sig på en osäker framtid är flexibilitet. Forskaren och brigadgeneralen Meir Finkel har därför utvecklat ett teoretiskt ramverk för att skapa en flexibel militär organisation i syfte att hantera överraskningar. Finkels teori utmärks eftersom han i stället för att förebygga överraskningar eftersträvar snabb återhämtning efter en överraskning genom flexibilitet.7
Flexibilitet borde därför vara ett lämpligt begrepp att tillämpa för nationer som kan tvingas agera reaktivt vid en konflikteskalering och därmed behöver skapa förutsättningar för att
1 Försvarsmakten, ÖB Micael Bydén Rikskonferensen folk och försvar 12 januari 2012
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/folk-o-forsvar/ob-tal-fof-2021.pdf (Hämtad 2021-05-12)
2 Eriksson, Gunilla & Pettersson, Ulrica (red.), Special operations from a small state perspective: future security challenges,
Palgrave Macmillan, Cham, Switzerland, 2017, 159-160.
3 Ångstrom, Jan & Widen, J. J, Adopting a Recipe for Success: Modern Armed Forces and the Institutionalization of the
Principles of War, Comparative Strategy, 31:3, 2012: 263-285, 274.
4 Michael I. Handel, Intelligence and the problem of strategic surprise, The Journal of Strategic Studies, 7:3 1984: 229-281,
270.
5 Ångstrom, Widen, Adopting a Recipe for Success: Modern Armed Forces and the Institutionalization of the Principles of
War, 272. Och Eriksson, Pettersson, Special operations from a small state perspective: future security challenges, 159-160.
6 Eriksson, Pettersson, Special operations from a small state perspective: future security challenges, 159-160. 7 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 2.
4 hantera både militära överraskningar och en osäker framtid.8 Sverige är således ett intressant
objekt att undersöka eftersom nationen just nu är under upprustning för att återta totalförsvarsförmågan men fortfarande förväntas klara stora utmaningar med begränsade tillgångar. Flexibilitet är däremot bara ett av många tillvägagångssätt för att hantera militära överraskningar.
Forskningsöversikt
Militära överraskningar och osäkerheter i krig är som tidigare nämnt inget nytt. Bland annat poängterar Clausewitz överraskningens betydelse i boken On war. ” It [surprise] lies more or less at the foundation of all undertakings, for without it the preponderance at the decisive point is not properly conceivable.”9 Clausewitz menar alltså att överraskning är en väsentlig princip
för att nå avgörande i krig. Han argumenterar däremot för att överraskningar kräver sekretess och snabbhet vilket på hans tid var problematiskt med stora arméer. Han påstår därför att strategisk överraskning är ett teoretiskt intresse snarare än praktisk nytta. Clausewitz poängterar dock att överraskningar på en taktisk nivå är lättare att åstadkomma eftersom de, enligt hans mening utförs i en mindre skala och är betydligt lättare att genomföra i tid och rum.10
Även Michael I. Handel anser att överraskning är en viktig princip i krig och försöker därför belysa hur en försvarande aktör kan förbereda sig för en militär överraskning. I takt med teknologins utveckling kan Handel i viss utsträckning dementera Clausewitz åsikter om att strategiska överraskningar enbart är ett teoretiskt intresse, eftersom dagens teknologi gjort strategiska överraskningar möjliga på ett helt nytt sätt. Därför utvecklar Handel begreppet teknologiska överraskningar, vilket han anser att människan bör bekanta sig med eftersom det har varit betydelsefullt historiskt och högst sannolikt kommer spela en ännu större roll i framtiden. Handel poängterar även att överraskningar historiskt sätt är svåra att förutse och nästan alltid är oundvikliga, men han försöker ändå tillhandahålla några förslag på hur en militär organisation bör förbereda sig för att lindra överraskningarnas effekt.11 Bland annat bör det
finnas tydliga handlingsplaner om en överraskning inträffar, exempelvis hur motanfall ska genomföras. Viktiga platser bör vara utrustade för att motstå en initial attack, stridsflyg och
8Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer DGO 20, Stockholm, 2020, 32. 9 Clausewitz, Carl von, On war, [Abridged version], Penguin, Harmondsworth, 1982[1908], 269. 10 Clausewitz, On war, 270.
11 Handel, Michael I, Intelligence and the problem of strategic surprise, The Journal of Strategic Studies,
5 specialförband ska vara direkt greppbara för en motaktion samt att luftförsvarsförmågor och andra försvarssystem skall vara utvecklade och installerande.12
Colin S. Gray diskuterar också i sin artikel problemen med att försöka förutspå framtiden. Han kallar framtiden för ett mysterium som skapar osäkerhet men samtidigt är centralt och oundvikligt för den som jobbar med försvarsplanering. Problemen han ser är bland annat att försvarsplanering framför allt handlar om kvalificerade gissningar om framtiden, vilka främst finansieras av hur rädda vi är för en eventuell konflikt. Det betyder däremot inte att de finansieringar som faktiskt görs nödvändigtvis kommer generera någon praktisk nytta.13 Colin noterar även problemen med att försöka förutse framtiden och hänvisar till en undersökning från 1937 vars syfte var att förutspå framtidens teknologiska genombrott. Undersökningen missade flera revolutionerade upptäckter som kärnkraft, antibiotika, ballistiska missiler och rymdfarkoster. Colin påpekar därför problematiken med att människan aldrig med säkerhet kommer kunna förutse framtiden, det oförutsägbara är helt enkelt oförutsägbart.14 Trots problematiken med att försöka förutse framtiden ger Colin ändå några råd att tänka på vid försvarsplanering. Bland annat att överraskningar förvisso kan vara oundvikliga, men att dess effekt inte nödvändigtvis behöver få negativa konsekvenser om de på något sätt kan hanteras. Den som planerar ett försvar måste därför planera för att militära överraskningar förr eller senare kommer ske.15
Barnea och Meshulach utvecklar i sin artikel en teori kring scenarioplanering som de tror kan hjälpa militära organisationer att hantera strategiska överraskningar.16 Teorin utmärker sig eftersom den inte enbart studerar den militära sektorn utan även ser strategiska överraskningar utifrån företagsvärlden. Barnea och Meshulach ser nämligen många likheter mellan de olika sektorerna och hänvisar bland annat till Apples lansering av iPhone 2007 som grunden till Nokias fall. Deras teori bygger på att strategiska överraskningar som präglas av hög osäkerhet kan förhindras eller begränsas genom att upptäcka indikatorer som tyder på en överraskning. Dessa indikatorer bearbetas därefter i en scenarioplanering som ska resultera i att organisationen konkret kan förbereda sig för att hantera ett oförutsett händelseförlopp.17 Barnea
12 Handel, Michael I, Intelligence and the problem of strategic surprise, 271.
13 Colin S, Gray, Coping With Uncertainty: Dilemmas of Defense Planning, Comparative Strategy, 27:4, 2008, 324-331, 324. 14 Colin, Coping With Uncertainty: Dilemmas of Defense Planning, 327.
15 Ibid, 328-330.
16 Barnea, Avner & Meshulach, Avi (2021) Forecasting for Intelligence Analysis: Scenarios to Abort Strategic Surprise,
International Journal of Intelligence and CounterIntelligence, 34:1, 2021, 106-133, 128-129.
6 och Meshulach anser därför att organisationer bör integrera scenarioplanering i sina beslutsfattande organ för att hantera eventuella överraskningar som präglas av hög osäkerhet.18
Luis Simón studerar hur den militära makten nyttjas i USA:s avskräckning mot Kina relaterat till Kinas strategiska osäkerhet. Simón konstaterar att diskussionen kring avskräckning har präglats av huruvida det ska göras genom hot med långräckviddiga vapen eller genom att förneka Kina rörlighet med en stark regional närvaro.19 Eftersom Kinas intentioner och framtida förmågor är svåra att förutse blir det således svårt att tydligt bedöma vilket av alternativen som är mest avskräckande. Likt Barnea & Meshulach förespråkar Simón att studera alternativa scenarion för att göra strategiska bedömningar. Simón lyfter samtidigt problematiken rörande att något sällan är svart eller vitt, vilket gör att organisationer behöver vara öppna för flera scenarier. Därför försöker Simón påvisa varför USA valt ett mer flexibelt handlingsalternativ genom att dra länken mellan osäkerhet och strategisk flexibilitet samt varför det ger ett bredare handlingsutrymme gällande avskräckningen mot Kina.20 USA har nämligen själva fokuserat på avskräckning med långräckviddiga vapen samtidigt som de sponsrar allierades insatser i Kinas närområde för att bidra med regional närvaro.21 Simón vill dock klargöra att medelvägen inte alltid är optimal, den må vara ett komplement för att hantera flera utfall men behöver inte nödvändigtvis stärka aktören själv. Däremot menar han att rätt balans eventuellt kan nås vid samarbete med en eller flera samarbetspartners. Avslutningsvis poängterar Simón att en hög ambition kan ha sina begränsningar, det är en sak att säga att man ska vara flexibel men en helt annan att översätta det till koncept och operationer.22
Michael Fitzsimmons påpekar i sin artikel att en osäker framtid inte får ta över vid strategisk planering. Fitzsimmons undersöker USA:s Quadrennial defense review, en rapport som presenterar USA:s strategiska mål och potentiella militära hot. Han konstaterar att USA förlitar sig för mycket på flexibilitet i stället för att fokusera på framtiden. Han menar att flexibilitet må vara bra för att hantera osäkerhet, men att det absolut inte får utesluta att organisationer analyserar framtiden. Enligt honom riskerar nämligen organisationer att missa eventuella rationalistiska beslut om framtiden inte analyseras. Han poängterar dock att en övertro på att analysera framtiden kan medföra att en militär organisation förbereder sig på fel sorts krig, och att jakten på flexibilitet kan leda till att militära organisationer inte är tillräckligt förberedda på
18 Barnea & Meshulach, Forecasting for Intelligence Analysis: Scenarios to Abort Strategic Surprise, 121-129. 19 Simón, Luis, Between punishment and denial: Uncertainty, flexibility, and U.S. military strategy toward China,
Contemporary Security Policy, 41:3, 2020: 361-384, 362.
20 Simón, Between punishment and denial: Uncertainty, flexibility, and U.S. military strategy toward China, 363-366. 21 Ibid, 368.
7 någonting alls. En kompromiss skulle således var att bygga strategier som är robusta för att hantera flera osannolika händelser, men som samtidigt är utformade för att möta framtidens mest sannolika.23
Den främsta samtida förespråkaren för flexibilitet är den tidigare nämnda forskaren och brigadgeneralen Meir Finkel. På grund av den snabba teknologiska utvecklingen som sker idag menar Finkel att det blir allt svårare att förutse hur teknologi och doktriner tillsammans kommer nyttjas för att nå militär effekt i framtiden. Finkel argumenterar därför delvis emot Barnea & Meshulach när han anser att militära organisationer inte kan förlita sig på att förutse framtiden, utan i stället menar likt Colin att militära organisationer bör acceptera att överraskningar förr eller senare kommer ske och därför fokusera på en snabb återhämtning. Finkel presenterar därför ett teoretiskt ramverk med fokus på flexibilitet som han anser gör det möjligt för militära organisationer att hantera överraskningar bättre än vad som tidigare varit möjligt.24 Hans teori bygger bland annat på att befälhavaren som blir utsatt för en överraskning ska ha möjligheten att anpassa sitt tillvägagångssätt, sin organisation och sina vapen för att så effektivt som möjligt hantera situationen. Det förutsätter dock att flexibilitet genomsyrar hela organisationen.25 Sammanfattningsvis påpekar forskningsöversikten att militära organisationer behöver förbereda sig på överraskningar men att hanteringen i nuläget antingen sker genom att försöka förutse överraskningen eller en snabb återhämtning efteråt. Överraskning har även diskuterats på olika krigföringsnivåer som till synes kan verka problematiskt. I själva verket handlar det om att teknologiska och doktrinära överraskningar kan få konsekvenser på samtliga tre nivåer, taktisk, operativ och strategisk. En strategisk överraskning däremot har fått strategiska konsekvenser men kan vara utförd på samtliga krigföringsnivåer.26 Genom att tillämpa Finkels teori om flexibilitet borde därmed en militär organisation reducera potentiella negativa effekterna av militära överraskningar och på så vis också minska risken för strategiska påföljder. Således borde flexibilitet vara av intresse flera militära organisationer i en osäker omvärld.
23 Fitzsimmons, Michael, The Problem of Uncertainty in Strategic Planning, Survival, 48:4, 2006: 131-146, 131-133 24 Finkel, Meir, Flexible Force Structure: A Flexibility Oriented Force Design and Development Process for Israel, Israel
Affairs, 12:4, 2006: 789-800, 790 -799.
25 Finkel, Flexible Force Structure: A Flexibility Oriented Force Design and Development Process for Israel, 792, 799. 26 Finkel, Meir, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, Stanford Security
8 Problemformulering
Med hänsyn till att få planer överlever den första stridskontakten och att militära organisationer en dag kan tvingas agera reaktivt kan flexibilitet fungera som ett fördelaktigt förhållningssätt för att hantera överraskningar och osäkerhet.27 Problematiken som föreligger är dock att
omsätta flexibilitet till koncept och operationer som fungerar i verksamheten.28
Flera författare och forskare har även åskådliggjort vikten av att det finns en tydlig kongruens mellan militära organisationers centrala styrdokument, såsom doktriner och reglementen. För det första skriver Wayne P. Hughes att doktriner utgör grunden för sammanhållning, tillförlitlighet och en gemensam förståelse, samt fungerar som en utgångspunkt för den taktiska utvecklingen i en militär organisation.29 För det andra uttrycker Geoffrey Till att doktriner är viktiga medel för att få alla inblandade i en militär organisation att förstå deras syfte och uppgift, samt hur de ska bidra till ett större sammanhang. Det bör enligt honom göras genom en tydlig kongruens från den höga strategiska nivån som bidrar med perspektiv, till den lägre taktiska nivån som snarare bör förklara hur saker ska genomföras.30 För det tredje föreslår Jerker Widen och Jan Ångström att doktriner bör tolkas som en religiös text, men att de samtidigt spelar en viktig roll i att styra militära organisationers operationer och forma militära organisationer inför framtida krig.31 Avslutningsvis menar Geoffrey Sloan att doktriner uppfyller en viktig funktion genom att förkroppsliga länken mellan teori och praktik. För att göra det behöver doktriner gå från det mer abstrakta på strategisk nivå till det mer konkreta på taktisk nivå. Det i sig för att skapa förutsättningar för att de strategiska målen slutligen ska kunna uppnås genom taktiska handlingar.32
Doktriner utgör alltså grunden för militära organisationers taktiska och operativa agerande. Således behöver det också finnas en logisk följd mellan det som skrivs i doktriner och det som appliceras i taktiska reglementen. Det vill säga att taktiska reglementen konsekvent bör följa och specificera det som skrivs i doktrinerna.
27 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 32.
28 Simón, Between punishment and denial: Uncertainty, flexibility, and U.S. military strategy toward China, 363-366. 29 Hughes, Wayne P. & Girrier, Robert, Fleet tactics and naval operations, Third edition., Naval Institute Press, Annapolis,
Maryland, 2018, 16.
30 Till, Geoffrey, Seapower: a guide for the twenty-first century, Fourth edition., Routledge, Abingdon, Oxon, 2018, s. 68. 31 Ångstrom, Jan & Widen, J. J, Religion or reason? Exploring alternative ways to measure the quality of doctrine, Journal of
strategic studies, 39:2, 2016: 198-212, 209-210.
32 Sloan, Geoffrey, Military Doctrine, Command Philosophy and the Generation of Fighting Power: Genesis and Theory,
9 Det finns därmed två problem med att applicera förhållningssätt för hur militära organisationer ska agera. Dels att översätta flexibilitet till något konkret och att det ska genomsyra kedjan av doktriner och reglementen för att i sin tur påverka hela organisationen. Därmed finns det anledning att studera hur begreppet flexibilitet tillämpas i militära organisationers centrala styrdokument för att inomvetenskapligt öka kunskapen om hur flexibilitet kan tillämpas. Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur flexibilitet tillämpas i militära organisationers centrala styrdokument, såsom doktriner och reglementen. För att göra det kommer analysen beskriva hur begreppet tillämpas utifrån Finkels teoretiska ramverk. Därefter kommer eventuell kongruens mellan dokumenten samt vilka potentiella effekter en flexibilitetsanpassning kan få för organisationens möjlighet att hantera överraskningar och osäkerhet att diskuteras.
Ovanstående har föranlett till följande frågeställning;
Hur beskrivs tillämpningen av flexibilitet i militära organisationers centrala styrdokument utifrån Finkels teoretiska ramverk?
Avgränsning
Undersökningen kommer studera den svenska operativa doktrinen, Doktrin för gemensamma operationer 2020 (DGO) och Reglemente taktik för marina operationer 2021 (TRM) utifrån Finkels teori för flexibilitet i militära organisationer. Sverige och Försvarsmakten har valts eftersom dess operativa doktrin och marina taktiska reglemente uttryckligen eftersträvar flexibilitet vilket skapar anledning att tro att båda dokumenten på något sätt implementerat flexibilitet för att begreppet ska tillämpas i verksamheten. Undersökningen kommer inte att analysera vare sig arméns- eller flygvapnets reglementen. Detta i mån av tid för att upprätthålla en god kvalité på uppsatsen och för att djup i analysen är viktigare än bredd. Undersökningen kommer inte heller studera den militärstrategiska doktrinen eftersom den i första hand beskriver strategiska mål, inte hur operationer ska genomföras vilket gör den generaliserande och problematisk att studera i detalj utifrån uppsatsens syfte. Delar av Finkels teori är inte möjligt att studera i undersökningens utformning vilket tydligt kommer noteras i operationaliseringen. Ett förtydligande med uppsatsen är att undersökningen inte har något egenvärde i att poängtera eventuella brister i appliceringen av Finkels teori. Det beror på att Finkels teori enbart är en teori och inte ett facit för flexibilitet. I stället ämnar Finkels teori enbart att belysa hur
10 Försvarsmakten tillämpar flexibilitet i den operativa doktrinen och marinens taktiska för att därmed öka kunskapen om tillämpningen av flexibilitet.
Disposition
Det inledande kapitlet har belyst vikten av att hantera en osäker framtid med potentiella militära överraskningar och därmed presenterat flexibilitet som ett lämpligt tillvägagångssätt för militära organisationer att tillämpa för att hantera dessa problem. Det inledande kapitlet har även formulerat forskningsfrågan som ska förkroppsliga länken mellan, problem, teori och syfte för att därmed öka kunskapen kring tillämpningen av flexibilitet i doktriner och reglementen. Det andra kapitlet beskriver varför Finkels teori valts för undersökningen samt beskriver teorin. Det tredje kapitlet inleds med att beskriva och motivera metodval. Därefter kommer materialet och forskningsetik att diskuteras. Avslutningsvis kommer kapitlet beskriva operationaliseringsprocessen och operationalisera Finkels teori för att skapa ett analysverktyg som möjliggör en analys av DGO och TRM. I det fjärde kapitel kommer DGO och TRM analyseras med hjälp av analysverktyget och ett resultat kommer åskådliggöras. Det femte och avslutande kapitlet kommer inledningsvis besvara forskningsfrågan och sammanfatta de slutsatser som kan dras utifrån resultatet. Därefter kommer material, metod och teori diskuteras för att slutligen presentera förslag på vidare och forskning och arbetets relevans för yrkesutövningen.
11
2. Teori
Motivering av vald teori
Flexibilitet som begrepp för att hantera oförutsedda händelser är inte helt outforskat och förekommer inom flera olika sektorer. Inom företagssektorn återfinns till exempel beslutsteoretikern Gill Eapen som lägger mycket stor vikt vid flexibilitet. Hans teori är däremot svår att applicera på en militär organisation eftersom teorin främst behandlar flexibilitet inom företag och grundar sig i hur kapital ska erhållas och förvaltas för att skapa hållbarhet.33 Inom den militära sektorn har Richard K Betts argumenterat för att flexibilitet kan fungera som en metod för att hantera oförutsedda taktiska och doktrinära överraskningar. Betts påstår att flexibilitet kan skapas genom att utveckla en militär byråkrati och strategisk ledning som är uppmärksam, uppfinningsrik och snabbt kan anpassa sig till en ny utveckling.34 Han klargör
dock inte sin tes i detalj vilket gör det svårt att konstruera ett teoretiskt ramverk för undersökningen.
Som tidigare nämnt kan Finkel ses som den mest framstående teoretikern inom flexibilitet och den militära sektorn eftersom han faktiskt utvecklat ett teoretiskt ramverk för att skapa flexibilitet. Utifrån rådande omvärldsläge anses även Finkels teori vara lämplig eftersom den skapar en universell princip för att förbereda militära organisationer för krig, hantera överraskningar och därmed framgångsrikt möta motståndaren den dagen kriget kommer.35 Det gör att både Eapen och Betts utesluts ifrån undersökningen. Finkels teori kan dock ifrågasättas för att vara för abstrakt eller inte tillräckligt beprövad. Som tidigare nämnt är teorin också bara en teori och inte ett facit för att skapa flexibilitet. Resultatet av undersökningen bör därför i likhet med syftet enbart tolkas som en ökad kunskap och inte en förklaring av verkligheten. Flexibilitet – Meir Finkel
I boken On Flexibility försöker Meir Finkel besvara frågan hur militära organisationer ska hantera teknologiska och doktrinära överraskningar, det vill säga överraskningar där vapen och stridsmetoder använts på ett sätt som motståndaren inte kunnat förutse och inte heller har möjlighet att försvara sig emot.36 Finkel argumenterar för att forskning inte uppmärksammat teknologiska och doktrinära överraskningar trots att dessa blivit alltmer förekommande. Samt att tidigare metoder för att förhindra militära överraskningar, exempelvis genom antaganden
33 Eapen, Flexibility: flexible companies for the uncertain world, 159-164.
34 Betts, Richard K, Surprise attack: lessons for defense planning, Brookings Institution, Washington, D.C, 1982, 296-299. 35 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 8.
12 om framtiden och att förlita sig på underrättelse faktiskt inte är tillräckligt framgångsrikt. Utifrån en deduktiv forskningsansats försöker Finkel därför påvisa sin tes när han studerar ett antal militära händelser under 1900-talet där militära organisationer lyckats eller misslyckats att återhämta sig ifrån en doktrinär eller teknologisk överraskning baserat på organisationens flexibilitet.37 Tesen han stärker är att organisationer med en hög grad av flexibilitet kan begränsa överraskningars konsekvens genom att organisationen snabbt kan återhämta sig ifrån den initiala överraskningen, anpassa sig till situationen och därefter agera.38 För att åstadkomma flexibilitet i en organisation bygger Finkels teori på ett planeringsverktyg för militära organisationer i syfte att hantera en osäker framtid med teknologiska och doktrinära överraskningar.39 För att skapa flexibilitet i en organisation består teorin av fyra delar, eller som Finkel själv skriver, fyra stratum.40
• Konceptuell och doktrinär flexibilitet • Organisatorisk och teknologisk flexibilitet • Kognitiv- och ledningsflexibilitet
• Mekanism för erfarenhetshantering och snabb spridning av lärdomar Konceptuell och doktrinär flexibilitet
Konceptuell och doktrinär flexibilitet är enligt Finkel det fundament som hela teorin vilar på. Det utgör grunden för att organisationer ska ha några som helst förutsättningar för att återhämta sig ifrån teknologiska och doktrinära överraskningar. Framför allt menar Finkel att en öppensinnad miljö är av yttersta vikt för att hantera osäkerhet. Han anser också att det ger befälhavare en starkare mental uthållighet och konceptuell rörlighet vilket skapar bättre förutsättningar för improviserade lösningar för att hantera överraskning på slagfältet. För att uppnå en sådan organisation som främjar den typen av miljö innehåller konceptuell och doktrinär flexibilitet två funktioner.41
För det första anser Finkel att, “There must be an environment that intrinsically encourages ideas and opinions to be bandied about, contested and mulled over so that an army can work out solutions for surprise situations.”42 Enligt Finkel uppnås det genom att diskussioner och
37 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 8. 38 Ibid, 1-2.
39 Ibid, 2. 40 Ibid, 2-4. 41 Ibid, 55-56. 42 Ibid, 56.
13 idéer uppmuntras till att utmana det som står i styrande skrivelser. Finkel anser därför att det måste finnas en tolerans gentemot okonventionella idéer trots att de möjligtvis kolliderar med vanliga synsätt och lösningar.43
För det andra behöver doktriner vara multidimensionella, det vill säga att de ska främja flera former av krig, såsom offensiv och defensiv krigföring även om organisationer i stort har en tydlig strategisk preferens. För Finkel innebär det specifikt att doktriner och reglementen ska ge lika mycket utrymme för olika sorters strid, exempelvis offensiv- och defensiv strid. Han påpekar att en doktrin eller ett reglemente som enbart fokuserar på en form av krigföring skapar en dogmatism som kan begränsa handlingsfrihet och riskerar att genomsyra hela organisationen.44 För att kontrollera hur mångfacetterad en doktrin är anser Finkel att det kan studeras genom, ”The manner in which different forms of war are treated in the doctrinal literature.”45 Finkel poängterar dock att det finns vissa svårigheter eftersom olika former av krig eller strid kanske presenteras lika i teorin men inte övas lika mycket i verkligheten.46 Organisatorisk och teknologisk flexibilitet
Organisatorisk och teknologisk flexibilitet behandlar organisationens struktur och tekniska förutsättningar. Organisatorisk flexibilitet innebär att organisationen bör karakteriseras av balans mellan olika förmågor som exempelvis eld och rörelse, logistiska och stridande funktioner i syfte att främja de mer övergripande förmågorna anfall och försvar. ” Imbalance results in a disproportionate susceptibility to surprise and cripples an army’s ability to recuperate.”47 Därför menar Finkel att eldkraft och manöverförmåga är ovärderligt för att uppnå flexibilitet. Likaså är balansen mellan stridande och stödjande enheter viktigt för att skapa handlingsfrihet och hantera överraskningar. Utöver balans krävs också organisatorisk mångfald enligt Finkel. Det innebär att organisationen bör vara utrustad med flera olika vapensystem och enheter som kan komplettera varandra ifall något system eller enhet skulle vara oförmöget att agera på grund av rådande omständigheter. Eftersom det skapar möjligheter för en befälhavare att utforma åtgärder trots begränsade resurser.48
43 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 56. 44 Ibid, 55-57.
45 Ibid, 57. 46 Ibid, 57. 47 Ibid, 75. 48 Ibid, 82-83.
14 Teknologisk flexibilitet avhandlar organisationens vapensystem och att dessa i synnerhet bör präglas av mångsidighet.49 Mångsidighet innebär för Finkel att systemen ska kunna användas
emot olika typer av hot. Ett exempel är det amerikanska stridsflygplanet Mustang, som kunde genomföra hög- och låghöjds bombning, strida i mörker och genomföra patrullering. Finkel poängterar därmed betydelsen av att utveckla system som är mångsidiga för att lyckas hantera överraskningar.50
Kognitiv- och ledningsflexibilitet
Kognitiv- och ledningsflexibilitet baseras främst på den första delen av teorin, konceptuell och doktrinär flexibilitet. Det innebär att organisationer som främjar konceptuell och doktrinär flexibilitet automatiskt brukar nyttja en flexibel ledningsfilosofi. Det i sin tur leder till att kognitiv flexibilitet skapa hos befälhavare. Kognitiv flexibilitet i sig är en egenskap hos befälhavare som gör att han eller hon inom ramen för teknologiska och doktrinära överraskningar kan ta initiativ och agera genom att improvisera lösningar för att snabbt återhämta sig och därifrån återta ett förlorat initiativ. För att skaffa kognitiv förmåga hos beslutsfattare inom organisationen anser Finkel att det behövs en flexibel ledningsfilosofi eftersom det ger befälhavare friheten att fatta beslut på plats. En flexibel ledningsfilosofi anser Finkel bäst återfås genom att organisationer använder sig av en decentraliserad ledningsfilosofi eftersom det främjar kreativt tänkande och initiativ då besluts fattas på lägre nivåer. Det gör också att en befälhavare som arbetar inom ramen för en decentraliserad ledning och ställs inför en teknologisk eller doktrinär överraskning oftast har bättre förutsättningar att fatta beslut. Det beror på att han eller hon har vant sig vid situationen att själva fatta beslut och inte heller behöver ta sig igenom hela befälskedjan.51 Kognitiv och lednings flexibilitet skapar därför en symbios mellan varandra där de inte kan existera självständigt och utgör således en tröskel för återhämtning ifrån teknologiska och doktrinära överraskningar.52
Mekanismer för erfarenhetshantering och snabb spridning av lärdomar
Mekanismer för erfarenhetshantering och snabb spridning av lärdomar är inget nytt, det är något som regelbundet genomförs i militära organisationer. Finkel menar däremot att forskningen tyder på att lärdomar från historien sällan lyckas förbereda organisationen på framtidens teknologiska och doktrinära överraskningar. Det avslutande stratumet handlar därför om att de
49 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 73-98. 50 Ibid, 92-93.
51 Ibid, 99-100. 52 Ibid, 98-110.
15 lärdomar som dras på slagfältet vid en militär överraskning, snabbt ska kunna spridas i hela organisationen i realtid. Vidare ska de åtgärder och lösningar som genereras likaså kunna distribueras tillbaka till hela organisationen. Ett sådant resultat kan i vissa fall även leda till att befintliga system behöver utvecklas, därför behöver det också finnas en integrering mellan den militära organisationen och de som står för produktionen.53 Finkels studie har därför kommit fram till tre mekanismer som gör det möjligt för organisationer att snabbt återhämta sig: en mekanism för att lära av misstag, en mekanism för att snabbt sprida information lärdomar och åtgärder efter en överraskning, slutligen en mekanism för koordination mellan den militära organisationen och försvarsindustrin för att tillhandahålla tekniska lösningar på de lärdomar som dras från slagfältet.54
Sammanfattningsvis skapar teorins fyra stratum ett koncept för att förbereda en organisation för oförutsedda händelser i krig genom att skapa förutsättningar för flexibilitet. Eftersom doktriner och reglementen är den militära organisationens sätt att styra och leda sin organisation i text är det därför möjligt att använda teorin för att studera hur doktriner och reglementen tillämpar flexibilitet.
53 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 111-119. 54 Ibid, 112.
16
3. Metod
Forskningsdesign
Eftersom syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur flexibilitet tillämpas i centrala styrdokument är det också vitalt att det finns en uttalad tanke hos den undersökta organisationen att vilja anamma och tillämpa begreppet flexibilitet. Därför avser jag att undersöka ett fall där den militära ledningen har ett uttalat syfte att eftersträva flexibilitet, eftersom det därmed förmodligen gjorts försök till att implementera flexibilitet i de centrala styrdokumenten. Det gör att flexibilitet och särskilt idén om att planera för flexibilitet behöver kontextualiseras och kvalitativt granskas vilket bäst uppnås genom en fallstudie eftersom det erbjuder betydande fördelar som gör det möjligt att studera materialet på djupet. Det medför att undersökningen kan ses som ett fall av flexibilitetens tillämpning i militära styrdokument.55 Genom att undersöka ett fall skapas också möjlighet att nå såväl djup som komplexitet i hur och på vilket sätt flexibilitet tillåts genomsyra verksamheten. Dock medför det att generaliserbarheten blir begränsad vilket anses acceptabelt eftersom djup i det här fallet är viktigare än bredd.56 Undersökningen har därför en beskrivande ambition eftersom det gör det möjligt att beskriva hur centrala styrdokument bör förstås utifrån Finkels flexibilitetsteori.57 Med hänsyn till att Finkels teori redan finns och det inte är frågan om någon teoriutveckling kommer undersökningen genomföras deduktivt.58 När det handlar om att undersöka texter har en kvalitativ textanalys valts för att undersöka materialet eftersom det är det enda sättet att faktiskt lyfta fram textens innebörd och underliggande budskap, eller för att identifiera omfattning av ett specifikt tema och således finna mönster.59 Kapitlets avslutande del kommer operationalisera Finkels teori vilket innebär att teorin kommer att konkretiseras till operationella indikatorer för att kunna registrera teorins företeelser som data och göra den mätbar i styrdokumenten.60
55 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 89-90. 56 Johannessen et al, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 72-73.
57 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, 37-38.
58 Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne & Christoffersen, Line, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Upplaga 2,
Liber, Stockholm, 2020, 37.
59 Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, Fjärdeupplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018, 51-52.
17 Metoddiskussion
Syftet med uppsatsen gör att undersökningen varken ämnar förklara varför styrdokumenten är skrivna som de är, inte att pröva huruvida Finkels teori faktiskt skapar flexibilitet eller att utveckla hans teorin. Detta gör att varken en teorikonsumerande, teoriprövande eller teoriutvecklande ansats anses vara lämplig. Däremot gör en beskrivande studie det möjligt att med hjälp av Finkels teori beskriva hur flexibilitet tillämpas i militära organisationers centrala styrdokument.61 Även om en teorikonsumernade studie i flera avseenden kan ses som lämplig för den här undersökningen har bedömningen gjorts att det inte främjar syftet med uppsatsen. Det beror på att undersökningen inte handlar om att förklara ett specifikt utfall vilket en teorikonsumernade ansats ämnar göra.62 Undersökningen har därmed inte heller någon generaliserande ambition eftersom det enbart är de undersökta dokumenten som sätts i fokus och undersökningens resultat inte ämnar säga något om andra militära organisationers styrdokument.63 Dock kan resultatet bidra med en pusselbit för att inomvetenskapligt vidga kunskapen för hur flexibilitet kan tillämpas i militära organisationers centrala styrdokument, vilket bör vara av stor vikt för alla stater som står inför liknade utmaningar och behöver förbereda sig för en komplex hotbild och därmed väljer att tillämpa flexibilitet.
Undersökningen genomförs som en fallstudie eftersom det ger möjlighet att studera fallen ingående utifrån teoretiska antagande samt att fallstudier rekommenderas för att studera dokument vilket genomförs i denna undersökning. Särskilt passar en enfallsstudie när fallet representerar något kritiskt och undersökningen kan beskriva viktiga företeelser. I detta fall styrdokument och flexibilitet. Däremot rekommenderas det även att en fallstudie kompletteras med olika metoder för att nå djupare resultat.64 Eftersom undersökningen enbart syftar till att studera hur flexibilitet tillämpas i centrala styrdokument och inte hur personalen uppfattar flexibiliteten har exempelvis intervjuer valts bort.
Anledningen till att den svenska Försvarsmakten valts är att det finns tillgängligt och nytt material att tillgå samt att de uttryckligen eftersträvar flexibilitet. Det medför dock att dokumenten riskerar att enbart beskriva flexibilitet och inte hur det tillämpas. Det är därför upp till mig som genomför studien att bortse från det som bara förklarar begreppet flexibilitet och i stället presentera det som beskriver flexibilitetens företeelser.
61 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 37-38. 62 Ibid, 42-43.
63 Ibid, 38.
18 Trots att den svenska Försvarsmakten valdes i just den här undersökningen hade det varit möjligt att studera andra militära organisationer och deras centrala styrdokument. En jämförande studie hade även kunnat genomföras men valts bort eftersom det hade krävt två nationers centrala styrdokument och ansågs vara för tidskrävande.65 En jämförande studie anses dock inte vara lämplig för att undersöka en sådan komplex ledningsfilosofi som flexibilitet på djupet, till skillnad från en enfallsdesign som tillåter djup och därmed skapar goda förutsättningar för preliminära insikter.
Valet av en kvalitativ textanalys beror främst på att doktriner och reglementen i text styr och sätter mål för operativ såväl som för taktisk verksamhet.66 Därför utgör dessa styrdokument grunden för hur Försvarsmakten och marinen ska genomföra sin verksamhet och således beskriver inom vilka ramar som organisationen kan röra sig. Det gör också att det är utifrån dessa dokument som flexibilitet eventuellt skapas vilket gör det möjligt att studera hur flexibiliteten tillämpas. Eftersom en kvalitativ textanalys gör det möjligt att lyfta fram det väsentliga och underliggande i texten genom noggrann läsning med hjälp av ett analysverktyg har en kvalitativ textanalys valts för att studera analysenheterna och besvara forskningsfrågan.67 Det handlar alltså om en latent tolkning snarare än ett manifest för att beskriva hur flexibilitet tillämpas.68 Detta gör också att en kvantitativ undersökning valts bort eftersom forskningsfrågan inte kan besvaras genom att studera hur utbrett ordet flexibilitet är, dess faktiska tillämpning kan endast förstås genom att studera företeelsen i dokumenten på djupet.69
För att undersökningen ska ha så bra förutsättningar som möjligt för att bidra med kvalité till en inomvetenskaplig relevans kommer en hög resultatvaliditet eftersträvas. Det vill säga att undersökningen studerar det den påstås att studera.70 För att uppnå hög resultatvaliditet eftersträvas intern validitet samt reliabilitet, det vill säga att det ska finnas överensstämmelse mellan teori och operationella indikatorer samt att undersökningen inte lider av slumpmässiga fel.71 Undersökningen påbörjades därför i god tid för att minska risken för stress och slarvfel och på så vis skapa goda förutsättningar för en hög reliabilitet. Intern validitet kommer återkomma i beskrivningen av operationaliseringen.
65 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 109. 66 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 13.
67 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 211. 68 Ibid, 227.
69 Johannessen et al, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 16.
70 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 64.
71 Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats, 2, uppl., Studentlitteratur,
19 Material
Materialet som kommer analyseras i undersökningen kommer nedan presenteras för att ge läsaren en grundläggande förståelse för dess sammanhang.
Doktrin gemensamma operationer 2020
Sveriges operativa doktrin, Doktrin Gemensamma Operationer 2020 (DGO) publiceras i syftet att konkretisera den Militärstrategiska doktrinen (MSD) i ett operativt perspektiv. Det innebar att inrikta ledningen av Försvarsmaktens stridskrafter och militärregioner för att hantera normalläge, säkerhetspolitiska kriser och väpnade angrepp genom att styra och sätta mål för operativ och taktisk verksamhet.72 I och med fastställandet av DGO infördes också begreppet
svensk operationskonst för att förklara hur Försvarsmakten ska genomföra operationer.
Avsikten med operationskonsten är att sammanbinda militärstrategiska mål med taktisk verksamhet inom ramen för gemensamma operationer. Svensk operationskonst skall även gälla för alla gemensamma operationer under alla förutsättningar, likväl skall enskilda stridskrafter kunna verka var och en för sig utifrån operationskonsten för att skapa förutsättningar för att samverka med andra stridskrafter, myndigheter eller annan part.73 Anledningen till att doktrinen
är intressant att studera beror på att svensk operationskonst innefattar flexibilitet som ett begrepp för att förklara hur Försvarsmakten skall verka.74 Men som tidigare nämnt är det en sak att påstå att flexibilitet ska eftersträvas men en annan att det finns förutsättningar för det. Därför avser undersökningen att undersöka hur flexibilitet tillämpas i doktrinen. Men för att belysa problematiken med kongruensen mellan den operativa och taktiska nivån kommer även ett taktiskt reglemente att studeras.
Reglemente taktik för marina operationer 2021
Reglemente taktik för marina operationer 2021 (TRM) är det senaste taktiska reglementet som planeras att fastställs i maj 2021 och är tänkt att börja gälla från och med 2021-06-01. Syftet med reglementet är att beskriva de bestämmelser som finns för det taktiska nyttjandet av marinstridskrafterna och innehåller därför grundläggande formella och bindande skyldigheter samt förhållningssätt för marina operationer, ledning och taktik.75 Eftersom TRM infördes efter fastställandet av DGO väljs TRM före andra taktiska reglementen eftersom det antas vara utformat för att främja flexibilitet i verksamheten. Det medför att undersökningen kan analysera
72 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 13. 73 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 27-28. 74 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 33.
20 om och hur flexibilitet tillämpas i både TRM och DGO. Å ena sidan för att flexibilitet är ett nytt begrepp och arbetssätt, å andra sidan för att utomvetenskapligt skapa bättre förståelse för militär flexibilitet och förtydliga hur organisationer kan tillämpa flexibilitet i centrala styrdokument. Med reservation för att reglementet inte än är fastställt finns det risk att ändringar kan ske. Därför har en dialog förts med personen som är ansvarig för reglementet som bekräftat att den 13 april 2021 blev reglementet presenterat för marinchefen och att reglementet därefter inte kommer ändras. Det kan däremot finnas vissa skillnader mellan den versionen som blev presenterad för marinchefen och den version som analyseras i mitt arbete, dessa berör enbart formalia och kommer enligt utsaga inte påverka arbetet.76
Materialdiskussion
Materialet utgörs därmed av DGO och TRM. Med hänsyn till de fyra källkritiska reglerna, äkthet, oberoende, samtidighet och tendens anses samtliga vara uppfyllda i tillräckligt stor utsträckning för att undersökningen skall kunna genomföras.77 Det bör dock poängteras att TRM ännu inte är publicerad offentligt vilket framför allt kan inskränka på äktheten. Den digitala versionen som kommer analyseras bedöms däremot vara äkta och är det marina reglemente som kommer börja gälla från och med 2021-06-01 med reservation för vissa formalia. Däremot finns det viss risk att det förekommer små nivåer av oberoende och tendens. Det handlar främst om att doktriner och reglementen är ett känsligt ämne då de inte kan skriva allt i klartext eftersom det drastiskt skulle underlätta för en potentiell motståndare. Det gör att viss information inte skrivs ut och i stället hamnar i hemliga dokument som i den här undersökningen inte kan studeras, exempelvis handböcker för taktiska procedurer. Men, eftersom båda dokumenten skall nyttjas i verksamheten utgör de ändå ett underlag för hur verksamheten förväntas genomföras. Det är också därför som oberoende och tendens till viss del kan tillåtas men som samtidigt bör diskuteras i resultatdiskussionen.
Forskningsetiska överväganden
För att uppnå en god forskningsetik är undersökningens genomförande och presentation viktig. Därför eftersträvar arbetet dels transparens genom att tydligt visa vilka beslut som fattats och varför, dels ett tydligt referenshanteringssystem till andra verk för att inte få andras tankar och idéer att framstå som mina. Eftersom undersökningen inte berör andra individer eller hemliga uppgifter han inga särskilda etiska överväganden gjorts kopplat till personuppgifter och
76 E-post korrespondens, 2021-04-16.
21 dylikt.78 Däremot berör undersökningen krig vilket i många avseenden kan ses som oetiskt,
men eftersom uppsatsen skrivs i ämnet krigsvetenskap faller det inom ramen för uppsatsens narrativ.
Operationalisering
Syftet med operationaliseringen är att identifiera operationella indikatorer i Finkels teorin för att skapa ett konkret analysverktyg som kan användas för att studera materialet. Det kommer göras genom att lyfta fram företeelser som är typiska och representativa för varje stratum.79 För
att skapa god intersubjektivitet och intern validitet har transparens och tydlighet eftersträvats i presentationen av teorin. Därmed har varje del av teorin beskrivits utförligt och viktiga delar citerats för att påvisa hur jag tolkat teorin samt för att stärka överensstämmelsen mellan teoretiska definitioner och de kommande operationella indikatorerna.80
Konceptuell och doktrinär flexibilitet
För att uppnå konceptuell och doktrinär flexibilitet pekar Finkel på två avgörande förutsättningar för att skapa flexibilitet. Det existerar tolerans gentemot diskussioner samt acceptans för att agera utanför det som står i de officiella dokumenten och att organisationerna behöver multidimensionella doktriner som tar hänsyn till alla former av krig. Eftersom undersökningen inte har möjlighet att studera hur krigföringsformerna övas i verkligheten i eller vilka diskussionsforum som finns tillgängliga i verksamheten i undersökningens nuvarande form kommer dessa inte undersökas. Operationella indikatorer;
• Hur beskriver dokumenten acceptans och möjlighet att agera utanför dess ramar? • Hur beskriver dokumenten olika former av krigföring?
Organisatorisk och teknologisk flexibilitet
Organisatorisk och teknologisk flexibilitet handlar främst om balans mellan olika förmågor för lyckas hantera flera olika sorters krigföring. Det gör också att organisationen behöver Organisatorisk mångfald för att skapa redundans och hantera flera olika typer av hot när striden kommer. Operationella indikatorer;
• Hur beskriver dokumenten balansen mellan olika förmågor inom organisationen?
78 Ekengren & Hinnfors, Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats, 108-109. 79 Johannessen et al, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 49-50.
80 Boréus & Bergström, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 40-41 och
22 • Hur beskriver dokumenten en organisatorisk mångfald för att hantera striden?
Kognitiv- och ledningsflexibilitet
Kognitiv- och ledningsflexibilitet uppnås genom att ha en decentraliserad ledningsfilosofi som innebär att beslut kan fattas på den taktiska nivån under pågående strid. Samt att befälhavaren ges möjlighet att ta initiativ för och implementera kreativa lösningar för att hantera teknologiska och doktrinära överraskningar. Operationella Indikatorer;
• Hur beskriver dokumenten en decentraliserad ledningsfilosofi?
• Hur beskriver dokumenten mekanismer för att skapa initiativ och kreativitet? Mekanismer för erfarenhetshantering och snabb spridning av lärdomar
Mekanismer för erfarenhetshantering och snabb spridning av lärdomar skapas genom att organisationen har en tillåtande kultur och någon form av mekanism för att lära av misstag, en mekanism för att snabbt sprida information om lärdomar och åtgärder efter en överraskning samt koordination mellan den militära organisationen och försvarsindustrin för att tillhandahålla tekniska lösningar på de lärdomar som dragits från slagfältet. Kulturen och koordinationen mellan försvarsindustrin och den militära organisationen anses inte vara möjlig att studera utifrån styrdokumenten och kommer därför inte vara en del av undersökningen. Operationella indikatorer;
• Hur beskriver dokumenten mekanismer för att organisationen ska lära sig av misstag? • Hur beskriver dokumenten förutsättningar för att sprida lärdomar och åtgärder efter
23
Analysverktyg
Tabell 1. Analysverktyg
Stratum Indikatorer Operationella indikatorer
Konceptuell och doktrinär flexibilitet
Acceptans för agerande utför det
som står skrivet
Hur beskriver dokumenten acceptans och möjlighet att agera utanför dess ramar?
Multidimensionella förutsättningar
Hur beskriver dokumenten olika former av krigföring?
Organisatorisk och teknologisk flexibilitet
Balans Hur beskriver dokumenten balansen mellan olika
förmågor inom organisationen?
Organisatorisk mångsidighet
Hur beskriver dokumenten en organisatorisk mångfald för att hantera striden?
Kognitiv och lednings flexibilitet
Decentraliserad ledningsfilosofi
Hur beskriver dokumenten en decentraliserad ledningsfilosofi?
Initiativ och kreativa lösningar
Hur beskriver dokumenten mekanismer för att skapa initiativ och kreativitet?
Snabb erfarenhetshantering och skyndsam spridning av
lärdomar
Mekanism för att lära av misstag
Hur beskriver dokumenten mekanismer för att organisationen ska lära sig av misstag?
Erfarenhetsspridning Hur beskriver dokumenten förutsättningar för att sprida lärdomar och åtgärder efter en överraskning i
24
4. Analys
Konceptuell och doktrinär flexibilitet
Hur beskriver dokumenten acceptans och möjlighet att agera utanför dess ramar?
I syftesformuleringen till Doktrin för gemensamma operationer (DGO) står det att ”Denna doktrin ska, i likhet med MSD [Militärstrategisk doktrin], inte förstås som en rigid ram, utan som en stadig plattform för improvisation och pragmatiska lösningar.”81 I förordet till TRM står det däremot den, ” … innehåller bindande bestämmelser för det taktiska utnyttjandet av marinstridskrafterna. TRM innehåller även grundläggande formella och bindande skyldigheter samt förhållningssätt avseende marina operationer, leding och taktik.”82 Även syftet med TRM beskrivs enligt följande ”fastställa hur tillgängliga medel och metoder ska samordnas för att erhålla så stor effekt som möjligt”.83 TRM påvisar därför inte någon acceptans och möjlighet att agera utanför dess ramar, till skillnad från DGO.
Hur beskriver dokumenten olika former av krigföring?
I Försvarsmaktens militärstrategiska koncept står det att ”Vid väpnat angrepp strävar Försvarsmakten efter balans mellan offensivt och defensivt agerande i syfte att säkerställa tillräcklig uthållighet.”84 Utöver det presenteras dock fem möjliga tillämpningar för
gemensamma operationer; förebygga väpnat angrepp, möta väpnat angrepp före och efter beredskapshöjning, nationella och multinationella försvarsoperationer vilka inte direkt framstår som offensiva.85 Men offensiven beskrivs ändå som en viktig metod för att försvara Sverige. Exempelvis står det att Försvarsmaktens operativa nivå ska eftersträva att ” … ta det operativa initiativet inom ramen för den militärstrategiska defensiven genom att agera offensivt.”86 I TRM noteras den defensiva prägeln men poängterar ändå att det inte är det enda tillvägagångssättet.
81 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 13. 82 Försvarsmakten, Reglementen taktik för marina operationer, 5. 83 Ibid, 5.
84 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 21. 85 Ibid, 59.
25 ”Sverige har en strategiskt defensiv försvarsmakt vars huvuduppgift är att vara statens garant för säkerhetspolitisk handlingsfrihet och oberoende. För marinen innebär denna strategiska defensiv en taktisk andrahandssituation där motståndaren inledningsvis har initiativet när stridshandlingar inleds. […] Vid planering av marina operationer är det därför
av yttersta vikt att planen strävar efter att så snart som möjligt återta initiativet.”87 TRM beskriver även offensivt agerande som en av grundreglerna för marin krigföring och menar att den defensiva karaktären kräver att det finns offensiva åtgärder som vidtas om det är lämpligt. Exempelvis för att uppnå syftet med en pågående operationen eller för att minska risken för dogmatiska förlopp och i stället agera oförutsägbart mot motståndaren.88 Exempel på sådana offensiva åtgärder är att bestrida motståndarens sjökontroll eller anfall sjöstrid [sic!].89 Även om marinens tre operationstyper sjöövervakning, sjöfartsskydd och kustförsvar är förhållandevis defensiva ska dem präglas av offensiva åtgärder för att lyckas. Således understryker båda dokumenten en balans mellan offensiv och defensiv krigföring trots att operationstyperna i huvudsak är defensiva.
Organisatorisk och teknologisk flexibilitet
Hur beskriver dokumenten balansen mellan olika förmågor inom organisationen?
I DGO presenteras de förutsättningar som tagits fram för ett potentiellt angrepp mot Sverige, dokumentet avhandlar de hybrida hoten, hur ett väpnat angrepp skulle kunna gå till samt de militära svårigheterna som skapas på grund av Sveriges förhållandevis utsträckta urbana miljö.90 För att begränsa förutsättningarna för ett angrepp mot Sverige har fokus lagts på olika förmågor, ledning, underrättelse, bekämpning, information, manöver, uthållighet, skydd och civil-militär samverkan för att lyckas med de fem operationstyperna. Dessa beskrivs inte särskilt ingående, men påvisar ändå en balans eftersom allt fokus inte lagts på en eller ett fåtal förmågor. Exempelvis används ledningssystemen kontinuerligt för att säkerställa dess funktion vid en plötslig konflikteskalering. Underrättelsen säkerställs med kontinuerlig inhämtning med aktiva och passiva system samt nationell och internationell samverkan. För att skapa uthållighet
87 Försvarsmakten, Reglementen taktik för marina operationer, 21. 88 Ibid,14, 22, 32-38.
89 Ibid, 41-42.
26 anser Försvarsmakten att de har tillgång till tillräckligt många disponibla förnödenheter inom ramen för försvarsplanering för att upprätthålla hög tillgänglighet och operativ handlingsfrihet. För att skapa skydd ska materiel-, ammunitions och drivmedelsresurser tidigt fördelas till krigsförbanden vid en konflikteskalering för att minska effekten av angriparens eventuella bekämpning.91
För att beskriva marinstridskrafternas förmågebredd i TRM används liknande förmågor, verkan, rörlighet, skydd, ledning, underrättelseinhämtning och uthållighet för att bidra till marinens tre operationstyper. För att påvisa balansen mellan dem beskriver reglementet hur dessa generellt uppnås samt i vissa fall även vilka begränsningar som finns. Verkan kan marinen åstadkomma i samtliga tre dimensioner både på havet och i skärgården samt från och mot land. Verkan kan även kombineras tillsammans med exempelvis amfibieförband och flygstridsför-band. Däremot begränsar antalet plattformar handlingsfriheten vilket gör att verkan och uthållighet alltid måste balanseras. Rörligheten grundar sig främst i att svenska fartyg är anpassade för Sveriges närmiljö vilket skapar rörelsefrihet. Reglementet belyser dock att både den egna och motståndarens rörelsefrihet kan begränsas av mineringar vilket gör att minröjningskapaciteten är avgörande för att skapa rörelsefrihet. I form av skydd har marinens enheter både passiva och aktiva skydd, samt lokalkännedom vilket anses vara ett ytterligare skydd. Tyvärr är plattformarna små och saknar ballistiska skydd vilket betyder att eld från motståndaren kan få stora konsekvenser.
I marinen är det uppdragstaktiken som utgör grunden för ledningen och realiseras genom att enheterna har god teknisk ledningsförmåga med integrerade system. Underrättelseinhämtning erhålls främst genom marinens egna enheter där utvecklade ledningssystem gör att information kan spridas med mycket kort fördröjning.92 Uthålligheten i marinen vid lågintensiv verksamhet är synnerligen hög eftersom mycket logistik finns ombord. Vid högintensiv verksamhet eller strid däremot bedöms uthålligheten bli avsevärt kortare, framför allt för fartygen då dessa även blir mer beroende av logistik från land av diverse anledningar. Marinen har därför en välutvecklad marin bastjänst vars uppgift är att vidmakthålla uthålligheten för de stridande förbanden. Detta sker med en rörlig logistikförsörjning på land och till sjöss.93
91 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 81-93. 92 Försvarsmakten, Reglementen taktik för marina operationer, 53-54. 93 Ibid, 134, 139.
27 Sammanfattningsvis beskrivs inte alla förmågor i detalj men, båda dokumenten antyder att de tagit hänsyn till flera olika förmågor och skapat en balans mellan dessa i stället för att fokusera på en förmåga eller system som ska klara av allt.
Hur beskriver dokumenten en organisatorisk mångfald för att hantera striden?
För att realisera de tidigare nämnda förmågorna och hantera striden erhåller Försvarsmakten flertalet stridskrafter vilka beskrivs i DGO, däribland arméförband med tillhörande pansar-, mekaniserade-, skytte-, spanings-, artilleri-, ingenjör-, luftvärns-, lednings- och logistikförband. Marinförband som består av med ubåts-, ytstrids-, minröjnings-, amfibie-, bas- och underhålls-förband. Samt Flygvapenförbanden med tillhörande stridsflygdivisioner, transport- och speci-alflygdivision, flygflottiljer, helikopterflottilj samt stridslednings- och luftbevakningsbataljon. Utöver dessa förhållandevis vanliga stridskrafter finns även militärregioner med tillhörande territoriella förband och hemvärnsförband, specialförband samt försvarsmaktsgemensamma förband såsom ledningsförband, påverkans och kommunikationsförband, It-försvarsförband, underrättelse och, säkerhetsförband, logistikförband samt CBRN-skyddsförband.94 Trots att alla förbanden inte beskrivs i exakta numerärer eller precis vilka förband som kan komplettera varandra påvisas trots allt en organisatorisk mångfald.
Utöver de marina förband som finns beskriver TRM även verkansprocessen, det vill säga den process som samordnar verkan mot utvalda mål. Inom ramen för verkansprocessen står det att ”Effekter av verkan kan vara både fysiska och kognitiva, vilket innebär att de verkansmedel som ska generera effekt kan variera.”95 Dessa olika verkansmedel beskrivs dock inte utförligare. Däremot har marinen enligt reglementet möjlighet att verka inom olika verkansområden, bekämpning av luftmål, ytmål, markmål och undervattensmål. Dessa exemplifieras med olika stridsområden, luftförsvar, ytstrid, amfibiestrid, minering, ubåtsjakt och minröjning vilket antyder att det finns organisatorisk mångfald för att hantera striden.96 Andra metoder för att hantera striden som också beskrivs är mållägesuppbyggnad med hjälp av bland annat Sjöcentralen, nyttjandet av sjöoperativ helikopter för både ubåtsjakt och ytstrid
94 Försvarsmakten, Doktrin för gemensamma operationer, 119-127. 95 Försvarsmakten, Reglementen taktik för marina operationer, 112. 96 Ibid, 123.
