U
NGA MEDBORGARE OCH DEMOKRATI
Förhållandet mellan valdemokrati och deltagardemokrati i Sverige
Författare: Sofie Hautanen & Anton Johansson
Handledare: Cecilia Arensmeier Seminariedatum: 2019-06-04 Statskunskap kandidatnivå Självständigt arbete 15hp
Abstract
The present study aimed to examine how support and trust in democracy was viewed among young citizens in Sweden. The study used a quantitative approach, in which a web survey was developed based on two well validated measurement instruments. The web survey was distributed via an internet site with 241 respondents age 18-29 years (M = 23.5 SD = 2.61). Four indexes were created (trust, support for democracy, autocracy and ideals of democracy) and the data were analyzed using descriptive statistics and regression models. The results showed that the participants had a fairly large support for democracy and did also have a fairly high trust in democracy. The support for other governance than democracy was fairly low. These young citizens in Sweden preferred participatory democracy over electoral democracy. A bivariate regression model showed an indication that lower trust in democracy leads to more active participation among young citizens. A multiple regression model however showed that females with a lower trust in democracy preferred participatory democracy and that males with a higher trust preferred electoral democracy. The authors argue that these important findings should be prioritized within the democratic discourse in order to be able to address young citizens regarding their concern and confidence in democracy. This in turn could give rise to more adequate efforts and decision making processes for both politicians and civil servants.
Keywords: Democracy, young citizens, trust, gender, electoral democracy, participatory democracy.
1. INLEDNING ... 1
1.1.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
1.2.DISPOSITION ... 4
2. TIDIGARE FORSKNING ... 4
2.1.UTVECKLING AV STÖD OCH ATTITYDER FÖR DEMOKRATI ... 4
2.2.MEDBORGARNAS DEMOKRATIUPPFATTNINGAR ... 5
2.2.1. Stödet för demokrati i Sverige ... 5
2.2.2. Attityd till olika demokratiideal ... 5
2.3.SUMMERING AV DEN TIDIGARE FORSKNINGEN ... 7
3. TEORETISKT RAMVERK ... 8
3.1.DEN DEMOKRATISKA IDÉN ... 8
3.2.ANDRA STYRELSESKICK ÄN DEMOKRATI ... 10
3.3.OLIKA DEMOKRATIIDEAL ... 11
3.3.1. Valdemokrati ... 11
3.3.2. Deltagardemokrati ... 12
3.4.SUMMERING AV DET TEORETISKA RAMVERKET ... 13
4. METOD ... 15
4.1.OPERATIONALISERING ... 15
4.2.MATERIAL ... 16
4.2.1. Urval ... 18
4.3.TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 19
4.3.1. Typer av statistiska analyser ... 20
4.3.2. Tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 22
4.4.ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 23
5. RESULTAT- OCH ANALYSREDOVISNING ... 24
5.1.UNGA MEDBORGARES DEMOKRATISTÖD ... 24
5.2.MÖNSTER HOS VALDEMOKRATI OCH DELTAGARDEMOKRATI ... 25
5.2.1. Förtroende och demokratiideal ... 25
5.2.2. Könstillhörighet och demokratiideal ... 26
5.2.4. Kontroll för de tre oberoende variablerna och demokratiideal ... 27
6. DISKUSSION ... 29
6.1.RESULTATEN SETT TILL TIDIGARE FORSKNING ... 29
6.1.1. Förtroende och demokratiideal ... 31
6.1.2. Könstillhörighet och demokratiideal ... 31
6.1.3. Interaktion av de oberoende variablerna och demokratiideal ... 32
6.1.4. Oväntade resultat ... 33
6.2.SVAGHETER OCH STYRKOR MED DENNA STUDIE ... 33
6.3.FÖRSLAG FÖR FRAMTIDA FORSKNING OCH IMPLIKATIONER TILL PRAKTISKT ARBETE ... 34
7. SLUTSATSER ... 35
1. Inledning
Demokrati är inget entydigt begrepp. Både inom forskningen och i samhället diskuteras demokratins innebörd och en rad olika definitioner existerar, samtidigt som det föreligger gemensamma baskriterier (Lim, 2016, s.190). I en samtida västerländsk kontext uppfattas demokrati överlag som något positivt och medborgarna i allmänhet föredrar detta
styrelseskick framför andra. Ett av de främsta argumenten för demokrati är att det grundas i en tanke om att alla individer och alla individers intressen har samma värde (Dahl, 1989). Andra argument framhåller att demokratiska styrelseskick innebär att de flesta, majoriteten av medborgarna, får som de önskar och att demokratin oftast medför goda konsekvenser i form av bra och rättvisa resultat. Att demokratiskt deltagande även medför personlig utveckling för medborgaren används som ett skäl för att förorda demokrati (Hermansson, 2003).
Det finns även kritiska invändningar mot demokratin, vissa av dessa handlar bland annat om faran för majoritetsförtryck, risken att okunskap får spelrum när medborgarna inte har tid eller intresse av att sätta sig in i viktiga och centrala samhällsfrågor, och att politiker är mer intresserade av makt än att utveckla samhället. Även om demokrati är ett sätt att hantera intressekonflikter innebär starka konflikter alltid ökad risk för att förtroendet för demokratin skadas (Dahl, 1982). Ytterligare kritik mot det demokratiska systemet är att det kan
möjliggöra att antidemokratiska partier får representation och plats i parlamenten och att dessa då kan komma till makten. Ett nutida exempel på ett sådant parti är det grekiska högerextrema partiet Gyllene Gryningen, som beskrivs likt en fascistisk eller neo-nazistisk gruppering med ett stort motstånd mot demokratin. Halikiopoulou & Vasilopoulou (2018) argumenterar för att detta partis framgång är möjligt på grund av att proportionella
valsystemen tenderar till en ökad representation av mindre partier, vilket gör att vi kan förvänta oss att valsystemets variation spelar roll för högerextrema partier. Här utmanas de äldre etablerade partiernas dominans, vilket resulterar i att demokratin kollapsar då
medborgarna inte längre tror på att deras företrädare agerar på deras väljares räkning eller av intresse för allmänhetens bästa. Under dessa omständigheter ifrågasätter medborgarna de befintliga mekanismerna för den demokratiska representationen, vilket öppnar för
antidemokratiska partier som anses erbjuda en alternativ vision för representation.
Det talas även om att demokratin idag befinner sig i en “kris” (Urbinati, 2016). Denna “kris” kan liknas med att demokratier världen över lider av brist på representation, deltagande och
legitimitet, som bland annat lyfts fram som viktiga grundstenar i ett demokratiskt samhälle (Waylen, 2015). Ur en representationssynpunkt kan även demokratin ses som alltför
mansdominerad, både i termer av institutioner och vilka som deltar. I slutet av 2014 fanns det endast 22% kvinnor i lägre beslutsfattande församlingar globalt och ännu färre i högre
beslutfattande organ. Dessutom är det få länder i världen som har könsbalanserade parlament och väldigt få kvinnor som är nationella ledare eller för framstående internationella organ (Waylen, 2015).
Demokratin fungerar sannolikt endast om medborgarna själva tror på idén om demokrati framför andra former av styrelseskick. Det är dock inte en självklarhet att medborgarna i ett samhälle tycker att demokrati är det rätta sättet att styra en suverän stat. Ett annat exempel på styrelseskick är diktatur som enkelt kan beskrivas som avsaknaden av öppna och rättvisa val, ineffektiva val och omfattande förtryck. Det finns samtidigt flera olika former av diktatur (Lindberg & Teorell, 2013). Det finns även forskare som pekar på att medborgare kan vara kritiska mot hur det demokratiska styret fungerar i praktiken, men trots detta stödjer demokratiska principer (Norris, 2011).
Hur medborgare förhåller sig till olika demokratiska ideal är inte särskilt studerat. En amerikansk studie av Hibbing och Theiss-Morse (2002) som studerade hur medborgare förhåller sig till demokrati, ger bilden av att amerikanska medborgare inte är intresserade av ett aktivt deltagande i demokratin. De ville att demokratin skulle fungera likt ett
stridsflygplan som inte kunde synas på radarn, alltså att de inte kunde se demokratin men ändå ville att den skulle finnas där utan att de var speciellt involverade i den på vardaglig basis (Hibbing & Theiss-Morse, 2002). En delvis annan bild av medborgarnas
förhållningssätt till demokratin visar Bowler m.fl. (2007) i en studie som inkluderade 16 olika demokratiska stater, främst västeuropeiska, för att bedöma hur medborgarna förhåller sig till direktdemokrati. Här undersöktes det om engagerade medborgare sökte mer inflytande eller föredrog en mer begränsad roll i politiken och om deras kritik mot den representativa
demokratin ledde till omfamning av den direkta demokratin. Resultaten illustrerar att ett ökat stöd för ”fler” möjligheter att delta hade ett samband med en misstro mot regeringarna och att medborgare som misstrodde regeringarna förväntade sig fler möjligheten att delta. Stödet för den direkta demokratin kunde finnas i det som medborgarna ansågs saknas hos den
representativa demokratin, alltså intresset för en mer deltagande version av demokrati (Bowler, Donovan & Karp, 2007).
Vid SOM-institutet, Samhälle Opinion Medier, i Göteborg gjordes 2010 en studie på svenska medborgare och deras demokratiuppfattningar, där de undersökte om medborgarna ville att ansvaret för politiken i första hand skulle ligga hos de folkvalda representanterna eller om den representativa demokratin borde ha kompletterats med mer aktivt deltagande av
medborgarna själva mellan valen. Denna studie utgick ifrån två demokratiideal: valdemokrati (valen är demokratins viktigaste mekanism) och deltagardemokrati (medborgarna deltar aktivt i fler politiska sammanhang än vid val). Resultatet visade på ett ökat stöd för valdemokratin över tid och att denna idealtyp möjligtvis hade ett starkare stöd bland medborgarna än deltagardemokratin (Esaiasson, Gilljam & Persson, 2011).
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att i en svensk kontext undersöka synen på demokrati och andra styrelseskick bland unga medborgare i åldrarna 18 - 29 år. Åldersspannet i denna studie används på grund av att tidigare forskning som undersökt medborgares attityder och uppfattningar om demokrati har tittat på ett brett spektrum av åldrar, vilket gav upphov till denna studies urval. Till detta undersöks även unga medborgares attityder sett till två demokratiideal: valdemokrati och deltagardemokrati. Tidigare forskning påvisade att det fanns en skillnad mellan olika mättillfällen i attityd till demokratiideal bland unga
medborgare i Sverige (Esaiasson, Gilljam & Persson, 2011), vilket bidrar till varför denna studies urvalsgrupp är intressant att undersöka vidare. Dessutom analyseras också huruvida förtroende, kön och utbildningsnivå har ett samband med föredraget demokratiideal. Följande forskningsfrågor utgör grunden för studien:
- Hur ser unga medborgares stöd och förtroende ut för demokrati som styrelseskick samt andra former av styrelseskick?
- Hur förhåller sig unga medborgare till de demokratiska idealen valdemokrati och deltagardemokrati?
- Hur ser sambandet ut mellan attityder till de demokratiska idealen och
könstillhörighet, förtroende för demokrati samt utbildningsnivå inom gruppen unga medborgare?
1.2. Disposition
I nästa kapitel följer en forskningsöversikt om medborgarnas demokratiuppfattningar och stödet för demokratin. Därefter framställs det teoretiska ramverket och den demokratiska idén, andra styrelseskick samt ett fokus på två demokratiideal: valdemokrati och
deltagardemokrati. Denna del avslutas med en summering av det teoretiska ramverket och en närmare redogörelse för vad denna studie undersöker. Efter denna del följer metodkapitlet där studiens metod presenteras och uppsatsens kvantitativa ansats och analys redovisas samt diskuteras. I metodavsnittet kommer även urvalet, proceduren, etiken och enkäten att
uppmärksammas. Studiens analys och resultat presenteras i kapitel 5 där analyserna redovisas under respektive rubrik för en ökad tydlighet. Därefter kommer, i kapitel 6, studiens resultat framförallt att sättas i relation till den tidigare forskningen. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser.
2. Tidigare forskning
För att kunna definiera och mäta attityder och uppfattningar bland unga medborgare krävs först en medvetenhet om hur den tidigare forskningen angående attityder och uppfattningar i kombination med demokrati ser ut. Detta kapitel behandlar först utveckling av stödet för demokrati för att sedan gå vidare till att presentera tidigare forskning som är gjord om medborgarnas demokratiuppfattningar.
2.1. Utveckling av stöd och attityder för demokrati
Easton (1957, 1965) menade att politiseringen, som en del av socialiseringen, bidrog till att stödja demokratin genom en överföring av demokratiska värderingar och principer, men även kopplingen till politiska institutioner och traditioner som exempelvis aktiva handlingar likt valdeltagande. Inglehart (1977) betonade däremot dessa attityder och demokratin som en företeelse vilken uppkommit på grund av en västerländsk postmoderniseringsprocess. Han ansåg också att människor och individers demokratiska värderingar samt principer förstärktes vilket samtidigt innebar fler och mer krävande medborgare för det politiska systemet. Detta främjade attityder bland medborgarna som efterfrågade mer information och deltagande, då det växte fram former av attityder som gav ett anspråk och krav på ett ökat aktivt deltagande (Inglehart, 1977; Dalton, 2007). Både Easton och Inglehart redovisade hur det gick att tolka attityder i den demokratiska och politiska diskursen, för denna studie landar detta i att det råder oenighet om hur attityder och uppfattningar bör definieras samt mätas och därför
kommer redan validerade mätinstrument att tillämpas för operationaliseringen av dessa attityder och åsikter.
2.2. Medborgarnas demokratiuppfattningar
I det kommande avsnittet återfinns en presentation av tidigare forskning om stödet för demokratin i Sverige. Därefter kommer studier som rör attityder till olika demokratiideal att presenteras i form av svensk samt internationell forskning.
2.2.1. Stödet för demokrati i Sverige
Stödet för demokratin i Sverige överlag kan, enligt SOM-institutets mätningar mellan åren 1996–2017, tolkas som att den demokratiska “krisen” inte stämmer. Detta redovisar Andersson, Carlander, Lindgren och Oskarson (2018) i sin sammanfattning av SOM-institutets alla mätningar fram till året 2017. De positiva resultat om hur det svenska folket ser på sin demokrati kommer utav frågan “Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin i Sverige fungerar?’ med svarsalternativen ’mycket nöjd, ’ganska nöjd’, ’inte särskilt nöjd’ och ’inte alls nöjd’. 2017 svarade 76% att de var ganska eller mycket nöjda och 24% svarade att de inte var särskilt eller inte alls nöjda med hur demokratin i Sverige fungerade. Frågan har varit konstant från 1996 fram till mätningen 2017 och resultaten genom åren har inneburit en uppgång där nöjdheten och förtroendet för demokratin varit i en uppåtgående trend, med en liten nedgång mellan 2014–2015. Dock skall det, som författarna själva också redogör för, klargöras att detta inte är en exakt verklighet och det skall inte heller tas för det. Dessa mätningar ger endast indikationer på ett ungefär av hur det svenska folket ser på demokratin, därför eftersträvar författarna att ge en nyanserad bild av hur det svenska folket ser på
demokratin.
2.2.2. Attityd till olika demokratiideal
I tidigare forskning dominerar främst två demokratiska ideal, vilka utgår från att
medborgarna antingen ska vara distanserade från det demokratiska beslutsfattandet eller att de ska vara aktivt engagerade och direkt delaktiga i olika former av politiska handlingar (Bowler, Donovan & Karp, 2007 s.351). Esaiasson m.fl. (2011) benämner dessa två demokratiideal som valdemokrati och deltagardemokrati. Det första idealet valdemokrati innebär att det är de allmänna valen som är demokratins mest centrala mekanism, där
valen är det dessa representanter som ska sköta det politiska beslutsfattandet.
Deltagardemokratin däremot innebär att medborgarna inte enbart ska välja sina representanter till parlamenten, utan de ska även vara mer politiskt aktiva genom namninsamlingar,
aktioner, demonstrationer och andra politiska handlingar, lägg därtill att medborgarna ska fatta avgörande politiska beslut genom exempelvis folkomröstningar (Esaiasson, Gilljam & Persson, 2011, s.269).
SOM-institutet har undersökt om medborgarna i Sverige vill att den representativa demokratin ska kompletteras med ett mer aktivt medborgerligt deltagande vid två
mättillfällen, 2001 och 2010. De fann ett ökat stöd för valdemokrati mellan dessa mätningar. Majoriteten föredrog valdemokrati redan 2001, med 56% mot deltagardemokratins stöd av 44%. År 2010 hade andelen valdemokrater ökat till 71% samtidigt som andelen
deltagardemokrater sjunkit till 29%. En av Esaiassons m.fl. (2011) förklaringar till att valdemokratin hade ökat var att förtroendet för politiker hade ökat markant under denna tidsperiod enligt mätningarna. En annan förklaring kunde vara en generationseffekt, vilket förklarades med att den yngre generationen var mer positivt inställda till valdemokratin än de tidigare yngre generationerna (åldrarna 16–29). År 2001 var stödet för valdemokratin i det yngre åldersspannet (16–29 år) 46%. 2010 hade en ökning till 64% skett (Esaiasson, Gilljam & Persson, 2011). Detta mättes med frågor där respondenterna fick ta ställning om de höll med “valdemokraten” eller “deltagardemokraten” mest, där frågorna var en diskussion om det räcker att medborgarna ska vara aktiva mellan valen eller inte (se avsnitt 4.2.).
I SOM-institutets undersökning användes även bakgrundsvariablerna ålder, könstillhörighet, hushållsinkomst och utbildning, samt adderat fem politiska attityder som politiskt intresse, förtroende för politiker, nöjdhet med demokrati, vänster-högerideologi och partisympati (Esaiasson, Gilljam & Persson, 2011, s.273). Studien visade på att ålder hade ett statistiskt signifikant samband, där det visade sig att ju högre ålder desto starkare stöd fanns det för valdemokratin. Den visade även att män i större utsträckning än kvinnor var mer positivt inställda till valdemokratin. Studien påvisade ett samband mellan hushållsinkomst och demokratiideal. Ju högre inkomst ett hushåll hade desto starkare stöd för valdemokrati. Resultaten visade även att stödet för valdemokratin var högre bland medborgare som var nöjda med demokratin, hade förtroende för politiker samt som var politiskt intresserade. Däremot fanns det inget signifikant samband mellan utbildning och dessa demokratiideal (Esaiasson, Gilljam & Persson, 2011, s.275). Studien visade även att det vid mättillfället 2001
fanns ett signifikant samband mellan position på vänster-högerskalan och
demokratiuppfattning trots kontroll för övriga faktorer. Resultatet visade att ju längre ut på högerkanten desto starkare stöd fanns för valdemokratin och ju längre till vänster på den traditionella skalan personen stod desto starkare stöd fanns det för deltagardemokratin (ibid). I linje med den svenska studien står Bowler m.fl (2007) som visar att medborgare i 16 olika demokratiska stater, främst västeuropeiska, har en större statistiskt signifikant benägenhet att efterfråga att demokratin ger dem mer möjligheter att aktivt delta i det politiska
beslutsfattandet om de är missnöjda med vad de politiska partierna erbjuder för politik. Sambandet mellan att beslutsfattarna inte brydde sig om medborgarnas åsikter bidrog till att medborgarna föredrog fler möjligheter till deltagande i det politiska beslutsfattandet. Studien visade även att politiskt intresserade medborgare tenderar att förvänta sig fler möjligheter till aktivt deltagande i det politiska beslutsfattandet och att fler ville ha möjligheter till att aktivt få delta (Bowler, Donovan & Karp, 2007, s.355). Även i denna undersökning återfanns en könsskillnad, där kvinnor i större utsträckning förväntade sig fler möjligheter till det aktiva deltagandet än män (Bowler, Donovan & Karp, 2007, s.357). Forskarna redovisar även att människor som anser att det var viktigt för medborgare att ”hålla ett öga på parlamentets eller regeringens agerande” har ett signifikant samband med att i större utsträckning förvänta sig fler möjligheter av demokratin att få aktivt delta i det politiska beslutsfattandet. Detta oavsett en persons uttryckta demokratiska engagemang eller missnöje mot demokratin (ibid).
En annan bild av hur medborgarna ser på demokrati gavs i en amerikansk studie (Hibbing & Theiss-Morse, 2002). Denna studie visar att amerikanska medborgare inte var intresserade av ett aktivt deltagande, utan att de istället var intresserade av att professionella politiker skulle ta ansvar för den politiska styrningen. Dessa amerikanska medborgare ansåg att demokratin skulle arbeta snarlikt ett stridsflygplan som var osynligt på radarn. Medborgarna som ingick i studien ville inte behöva betrakta demokratin på nära håll, utan istället ville de att den skulle vara i gång utan att de amerikanska medborgarna var speciellt inblandade i demokratin på vardaglig basis. Deras slutsats var att de amerikanska medborgarna ville att demokratin skulle fungera effektivt utan att vara synlig (Hibbing & Theiss-Morse, 2002).
2.3. Summering av den tidigare forskningen
Den tidigare forskningsöversikten illustrerar att medborgarnas syn på demokrati inte är särskilt välstuderat, speciellt inte på unga medborgare. Det råder delade meningar om hur
stödet för demokrati har utvecklats genom åren, i svensk kontext är medborgare generellt sett ganska nöjda med demokratin och har ett ganska högt förtroende för styrelseskicket
(Andersson, Carlander, Lindgren, & Oskarson, 2018).
När det gäller demokratiuppfattningar som sådana finns också lite skilda bilder. De svenska SOM-studierna visade dels tendenser till förändring över tid, genom att det 2001 var fler unga medborgare som föredrog deltagardemokratin framför valdemokratin och att det 2010 såg annorlunda ut. Det framkommer också vissa skillnader mellan grupper där bland annat Esaiasson m.fl. (2011) visar att gruppen unga medborgare framför äldre, kvinnor i större utsträckning än män och en placering längre ut till vänster på den traditionella höger/vänster-skalan hade ett statistiskt signifikant samband med deltagardemokratin. En jämförande studie av Bowler m.fl. (2007) påvisade att medborgare hade en högre benägenhet att vilja påverka demokratin om de var missnöjda med den politik som de politiska partierna drev. I en amerikansk kontext fanns tecken på att medborgare inte var intresserade av att delta och istället ville att demokratin skulle fungera i det tysta utan deras aktiva påverkan (Hibbing & Theiss-Morse, 2002). En viktig skillnad mellan dessa studier är att metoderna skiljer sig åt, SOM-studierna har ett kvantitativt fokus med enkätundersökningar, med bland annat olika ställningstaganden. Bowler m.fl. (2007) hade liknande metod, den studien hade även en jämförande ansats mellan 16 olika demokratiska stater. Hibbing och Theiss-Morse (2002) använde mixeddesign, med både kvantitativa nationella undersökningar och kvalitativa fokusgrupper.
3. Teoretiskt ramverk
Det följande kapitlet är en grund för operationaliseringen, alltså bestämmelsen av vår teoretiska definition, för att denna studie skall kunna genomföra en mätning av de
demokratiska uppfattningarna och attityderna. Kapitlet kommer först inledas med en del som behandlar den demokratiska idén med dess baskriterier och byggstenar. Efter det följer ett avsnitt som redovisar alternativa styrelseskick till demokrati. Slutligen presenteras de två demokratiska ideal som undersöks i denna studie; valdemokrati och deltagardemokrati.
3.1. Den demokratiska idén
Demokrati är i sig inget entydigt begrepp, men det finns en tydlig ursprungsbetydelse som kommer från grekiskans folkstyre. Folket, alltså medborgarna, ska genom demokratin ha tillgång till en process där de har möjligheten att styra över sig själva och de beslut som tas
(Lindberg & Teorell, 2013, s.274). Grunden för demokratin bör därför vara, anser en del forskare, de rättigheter och möjligheter som kan vara grundläggande för deltagandet i styret av en stat och detta skall vara lika för alla medborgare. Dahl (1971) menar att skillnaden mellan en demokratisk stat och en icke demokratisk är att dessa stater för det första har en konkurrens om makten. En konkurrens om makten möjliggör ett politiskt system som rör sig mot en formell demokrati. Men detta räcker dock inte, det krävs även som Lindberg & Teorell (2013) pekar på, rätten att delta. Alltså att alla medborgare har rätten att få vara med och delta i politiken. Om människor utesluts från att delta trots att det finns konkurrens om den absoluta makten, är inte systemet demokratiskt. Hur denna grund för demokrati bör se ut råder det stor samsyn om och kan sammanfattas av tre baskriterier:
1. Förekomsten av öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt.
2. Att dessa val är effektiva i bemärkelsen att de avser landets ledande befattningar, och att dessa i sin tur har kontroll över landets territorium.
3. Att ett antal politiska fri- och rättigheter upprätthålls även mellan valen, i synnerhet åsiktsfrihet (vilket inkluderar yttrande- och pressfrihet), organisations- och mötesfrihet, och därmed sammanhängande frihet från förtryck. (Lindberg & Teorell, 2013, s.275)
I demokratins baskriterier ingår även att demokratin ska säkra medborgarnas enskilda jämlikhet och frihet. Något som ska finnas i en statsförfattning är rättigheter, som garanterar grundläggande politiska rättigheter för alla människor inom staten, oavsett deras
grupptillhörighet (Kymlicka, 1998, s.43). Denna tanke om garanterade grundläggande
politiska rättigheter för alla inom en stat kommer från föreställningen om att medborgarna blir representerade i parlamentet om de har deltagit i valet, även om de politiska ämbetsmännen skulle ha andra egenskaper än medborgarna som väljer dessa. I kontrast till detta finns synsättet att det ska vara samma slags personer som sitter i parlamentet som väljer
ledamöterna, vilket då ska avspegla allmänhetens etniska, könsmässiga eller klassmässiga egenskaper. Detta resonemang förs hos dem som menar att människor måste dela vissa upplevelser eller egenskaper för att på riktigt förstå varandras behov och intressen (Kymlicka, 1998, s.150).
Baskriterierna kan anses vara viktiga att förstå då dessa kan ses som grunden för demokratin, eftersom det råder stor samstämmighet i dessa baskriterier är det viktigt att titta på vad
visionen för demokrati är, hur förtroendet för demokrati ser ut och hur medborgarna uppfattar dem. Detta är centrala bitar för att förstå hur människor förhåller sig till demokratin och för
att i slutändan kunna mäta demokratiska attityder (Dalton & Welzel, 2014, s.61). Visionen handlar om hur starkt medborgare vill leva i ett demokratiskt styre. Detta är grundläggande för att denna studie ska ha möjlighet att inkludera vad medborgarna har för syn på demokrati. Om vi inte mäter hur starkt medborgarna vill ha demokrati som styrelseskick leder det till att det blir svårt att visa vilken form av demokrati som medborgarna eftersträvar, då det inte går att anta att alla medborgare föredrar identiska typer av demokratiskt styrelseskick eller om de föredrar demokrati som styrelseskick överhuvudtaget (Dalton & Welzel, 2014, s.68).
Medborgarnas förtroende till samhällets demokratiska kvalitet är beroende på hur stark tilltro de har för den demokratiska staten och ju starkare tilltro desto mer vill medborgarna i större utsträckning påverka demokratiska reformer i det samhälle de lever i (Dalton & Welzel 2014, s.67). För att veta om individer vill leva i en demokrati, måste det först undersökas hur medborgares attityder och uppfattningar rörande demokratin ter sig (Dalton & Welzel, 2014, s.62).
3.2. Andra styrelseskick än demokrati
Efter en förståelse av den demokratiska idén ska andra styrelseskick än demokrati redogöras för. Demokrati kan ses som ett styrelseskick där det finns en konkurrens om makten och med dessa baskriterier uppfyllda borde det vara så att andra styrelseskick inte uppnår dessa krav. Enkelt sett kan dessa styren sammanfattas av begreppet diktatur vilket innebär:
Frånvaron av öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt... ”Ineffektiva” val i bemärkelsen att det i själva verket är personer som inte är valbara som styr landet... Omfattande förtryck och repression i syfte att kränka åsikts-, organisations och mötesfriheten. (Lindberg & Teorell 2013, s.277)
Det finns flera olika former av diktatur. En första form av diktatur är arvsrätten, vilket innebär monarki med en kung, kejsare eller furste, således ett ämbete som går i arv inom en familj. En andra form är militärregim, där militära officerare är viktiga och centrala politiska aktörer i kraft av utövande hot om våld. En sista och tredje form är att den politiska makten ägs av en person eller ett parti som vinner valen. Denna form innehar stora variationer vilket bidrar till en utmaning att skilja demokratier och icke demokratier. En grundläggande skiljelinje måste finnas mellan regimer där partier tillåts ställa upp i valen, och system där partier är förbjudna eller endast vissa individer tillåts att kandidera i valen (Lindberg & Teorell, 2013, s.278).
3.3. Olika demokratiideal
Inom den statsvetenskapliga forskningen går det att finna olika demokratiska ideal och dessa menar Lindberg & Teorell (2013, s.275) är något annat än baskriterierna i det demokratiska begreppet utan dessa är ett mer normativt idealtillstånd. Nedan kommer denna studies valda demokratiideal att redovisas för, dessa två demokratiska ideal är valdemokrati och
deltagardemokrati. 3.3.1. Valdemokrati
Demokrati ska enligt valdemokratin utgå ifrån ett kollektivt beslutsfattande, där varje
medborgare har samma rättigheter och frihet till att få rösta. Det ska vara demos (folket) som står i centrum och de beslut som fattas skall utgå från demos (Dahl, 1989). Denna grundtanke är vidare att medborgare har möjligheten och rätten att rösta fram ett parlament som
motsvarar och representerar medborgarnas åsikter om och i det politiska samtalet. Medborgarna har således kontrollen över parlamentet via de folkvalda representanterna. Dessa representanter ska väljas via återkommande fria och rättvisa val, där alla vuxna medborgare, med rösträtt, ska ha rätten att rösta och har också rätten att ställa upp i de allmänna valen. Medborgarna ska även ha rätten till att få uttrycka sina politiska åsikter utan risken att bli bestraffade för dessa. Till sist ska de även ha rätten att få söka alternativ
information (Dahl, 1989). Den centrala tanken i detta ideal av demokrati är att de som ska fatta besluten i en demokrati är det folkvalda parlamentet.
En grundpelare inom valdemokratin enligt Esaiasson (2003) är folkviljan och hur denna bör tillämpas inom ramen för valdemokratin. Folkviljan innebär dock ett flertal problem. Det första gäller vilka som utgör folket och vilkas viljor det är som skall förverkligas. Detta är viktigt för att mer praktiskt kunna tala om denna folkvilja och för att veta var
gränsdragningen för "folket" går. Det andra gäller hur vilja ska tolkas, främst i den kontexten att definiera hur många medborgare det krävs för att kunna kallas folkvilja. Ett
grundantagande är mer än hälften, majoriteten, men det finns även andra sätt att se detta på, likt att genom en konsensusprincip kompromissa fram beslut genom en diplomatisk diskurs. För det tredje som Esaiasson (2003) ställer upp, är omvandlingen av dessa uppfattningar bland medborgarna till praktiska handlingar. Dessa praktiska handlingar hänger ihop med det fjärde problemet vilket är att politiska beslutsprocesser innehåller en lång kedja av beslut, vilket kan försvåra det faktum att folkviljan skall följas. Dessutom finns det flera
manipulation. Slutligen innebär problematiken att veta när folkviljan är förverkligad eller inte. Det vanligaste är att fokusera på de formella besluten som tas inom en suverän stat och jämföra de med vad folket har bett om. Dock är även detta en tolkningsfråga och informella beslut skulle således också kunna ingå i hur synen på hur väl folkviljan är förverkligad, bemött eller ej.
Detta ideal kan även förklaras med att människor ska tro att de har inflytande över regeringen och att de kan bli aktiva om frågan som diskuteras är tillräckligt viktig för medborgaren. Här behövs en balans mellan deltagande och potentiellt deltagande som säkrar att den politiska expertisen (både tjänstemän och politiker) har tillräckligt med frihet att kunna fatta
nödvändiga beslut medan de behåller medborgarnas opinion i åtanke (Dalton, 2014).
Kvarlevandet av demokratin över generationer kan också förstås med att det finns en kärna av politiskt intresserade och en politisk “elit” som tillsammans säkerställer det politiska
systemet, vilket lämnar övriga medborgare icke informerade och exkluderad, denna mix av involverade och exkluderade väljare säkrar både stabiliteten och flexibiliteten hos demokratin (Dalton, 2014, s.19f). Utgångspunkten i detta perspektiv är således att medborgarna
engagerar sig när de finner det som nödvändigt, men att den politiska eliten ska fatta effektiva beslut.
3.3.2. Deltagardemokrati
Det andra demokratiska idealet som denna studie utgår från är deltagardemokrati som anser att medborgare aktivt ska delta i alla politiska sammanhang, då detta engagemang enligt detta perspektiv är en självklarhet i en demokrati. Medborgarna bör således aktivt delta i val, delta i partipolitiska kampanjer eller andra former av politiska engagemang. I detta perspektiv ska medborgaren dock även delta i icke institutionaliserade politiska aktioner, såsom att kontakta politiker, aktivt arbeta för andra i kommunen, protestera mot politiska beslut eller agera som internetaktivist, vilket kräver en högre ansträngning (Dalton, 2014, s.39). Dessa äldre
institutionella sätt att delta, delta i allmänna val eller engagera sig i partipolitiska kampanjer, har minskat och de icke institutionella formerna av deltagande har ökat. Här är det viktigt att inte se det politiska samtalet som låst till institutioner eller den politiska eliten, utan att varje medborgare bör organisera sig i frågor och därefter välja tid samt metod för hur varje individ och medborgare ska kunna påverka de politiska ledarna och de beslut som ska tas. Därav bör de demokratiska medborgarna, enligt deltagardemokratin, i högsta grad delta i den politiska
processen och då också öka kontrollen över parlamentet och de formella besluten (Dalton, 2014, s.79).
Jan Teorell (2003) menar att vi först måste definiera och förstå politiskt deltagande för att kunna tillämpa detta demokratiideal. Han definierar tre olika sätt att se på politiskt
deltagande, vilka är: att vara med och påverka de som bestämmer (indirekt), att själv vara med och bestämma (direkt) och till sist som ett sätt att vara med och bestämma sig. För deltagardemokratin menar han att det direkta politiska deltagandet är det mest centrala och bör vara det som anses som största fokus vid beslutsfattandet. Det direkta deltagande innebär att personligen som medborgare delta i den politiska beslutsprocessen. Ett sätt att definiera detta politiska direkta deltagandet är således att medborgarna själva inte delegerat denna process och makt till en representant utan att de själva är högst delaktiga i det direkta utövandet. Det kan kort förklaras som att det är en form av medborgerligt självstyre istället för ett representativt styre (Barber, 1984). Dock skall det tilläggas att detta ideal inte vill upphäva alla former av representativa institutioner, men istället vill framhäva vikten av det direkta politiska deltagandet av den enskilda medborgaren i ett samhälle. Poängen är således att medborgarna i högre grad skall intressera sig för och aktivt delta i gemensamma
angelägenheter som berör både den enskilda medborgaren såväl som det stora kollektivet.
3.4. Summering av det teoretiska ramverket
Inom ramarna för detta kapitel har den tidigare forskningen angående problemområdet som berör medborgarnas demokratiuppfattningar och attityder redovisats för genom olika
perspektiv för att få en så övergripande bild av forskningsläget som möjligt. I tabell 1 nedan sammanfattas definitionen av demokrati och diktatur för att tydliggöra skillnader mellan begreppen och vad dessa innebär i denna studie. Detta för att senare i studien försöka kunna mäta medborgarnas syn på demokrati (se avsnitt 4.1. Operationalisering).
Tabell 1. Sammanfattning av demokrati och diktatur.
Demokrati Diktatur
Inkludering av medborgarna i styrningen av staten
Förekomsten av öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt.
Avsaknaden av öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt.
Det centrala med det
demokratiska styret Effektiva val, i den bemärkelse att de avser statens ledande befattningar.
Inga eller ineffektiva val.
Nivå av deltagande De personer som styr är valbara och det råder konkurrens om makten.
Det är personer som inte är valbara som styr landet med omfattande förtryck. Ofta med hjälp av kontroll över medborgarna.
Form av politiskt deltagande Politiska fri- och rättigheter upprätthålls även mellan valen, i synnerhet
åsiktsfrihet, organisations- och mötesfrihet, och därmed frihet från förtryck.
Undertrycks med syfte att begränsa åsikts-,
organisations-, och mötesfriheten.
Utöver de redovisade baskriterierna för demokrati beskrivs två demokratiideal i detta kapitel som kan sammanfattas som två visioner om hur demokratin bör fungera, dessa ideal
sammanfattas i tabell 2 nedan, som kommer ligga till grund för att senare i studien kunna mäta unga medborgares syn på dessa två demokratiska ideal.
Tabell 2. Sammanfattning av valdemokrati och deltagardemokrati.
Valdemokrati Deltagardemokrati
Prioriterade politiska processer
De som representerar medborgarna i parlament ska fatta de politiska besluten.
Medborgarna i staten ska vara aktivt involverade i beslutsfattandet & ska uttrycka sina åsikter. Det väsentliga med det
demokratiska styret
Ansvarstagande Legitimitet
Nivå av deltagande Medborgarna deltar i allmänna val för att välja sina representanter till parlament.
Medborgarna ska aktivt delta i olika politiska sammanhang (inklusive val av representanter).
Form av politiskt
deltagande Röstar i allmänna val Ett högt engagemang i alla former av politiska sammanhang.
4. Metod
Denna studie bygger på en kvantitativ ansats och den gemensamma nämnaren för den kvantitativa metoden är att den räknar på statistik i alla dess former (Djurfeldt m.fl., 2010). Kvantitativ metod är en mycket använd metod inom den statsvetenskapliga forskningen och inte minst för frågor som berör demokrati och demokratisering. Det som är avgörande för vilken typ av kvantitativ metod som bör användas grundas i på vilken skalnivå som de oberoende och beroende variablerna ligger på, samt vad forskningsfrågan är ute efter att undersöka (Halperin & Heath, 2017). I denna studie används kvantitativa metoder för att på mest passande vis analysera det datamaterial som insamlats genom den konstruerade
webbenkäten.
Grunden i en kvantitativ metod är att beskriva och redogöra det valda urvalet genom både deskriptiv och analytisk statistik vilket denna studie valt att tillämpa. Den kvantitativa metoden, strävar efter att kunna bidra till generella diskussioner och slutsatser. Fördelarna med detta är att den kvantitativa forskningen i stor utsträckning kan uttala sig om stora urval genom relativt objektiva data där den egna forskarens subjektiva åsikter inte spelar roll för statistiken och dess resultat. Begränsningen är dock att mekanismerna bakom varför en oberoende variabel påverkar en beroende kan vara väldigt svåra att dra slutsatser om, då det alltid kan finnas andra bakgrundsvariabler som egentligen påverkar utfallet. Därför är det viktigt att vara medveten om att vara ödmjuk för sitt underlag och de slutsatser som dras sett till resultaten inom denna typ av metod (Halperin & Heath, 2017, s.394).
4.1. Operationalisering
För att kunna besvara de ställda forskningsfrågorna krävs bestämda mått för det generella stödet och attityder för eller om demokrati, de demokratiska baskriterierna samt
demokratiidealen. För att både kunna mäta det generella stödet för demokrati kontra andra styrelseskick samt inställningen till de demokratiska baskriterierna gjordes detta genom frågor från SOM-institutet och World Value Survey (WVS) där exempel på en sådan fråga var “Hur viktigt är det att leva i ett land som styrs demokratiskt?” med svarsalternativ 1–10
förtroende för olika politiska institutioner som bland annat handlade om respondenterna röstade i det senaste svenska riksdagsvalet eller inte.
För att kunna mäta inställningar till de två demokratiidealen valdes två sätt att mäta detta, både genom att undersöka politiskt engagemang och politiskt handlande, ett exempel på en fråga om detta var “Skulle du skriva på en namnlista?” med svarsalternativen “Har gjort”, “Kanske”, “Skulle aldrig” och “Vet ej”. Detta undersöktes även genom att respondenterna skulle ta ställning till två olika åsikter och få svara på vem av dessa två som respondenten höll med. Dessa två svar utgick från vad en valdemokrat och en deltagardemokrat skulle tycka i den frågan, vilket gav ett mått på hur respondenterna förhöll sig till valdemokrati eller deltagardemokrati. Denna studie utgår enbart från tidigare studier inom området och dess redan väl validerade mätinstrument. Detta kommer diskuteras vidare i nästkommande avsnitt.
4.2. Material
En webbenkät konstruerades för att kunna besvara denna studies frågeställningar. Nedan följer en sammanfattning av enkätens olika delar i en tabell samt en mer detaljerad beskrivning av varje del.
Tabell 3. Sammanfattning av enkätens olika delar.
Del Typ av fråga Frågor hämtade från
1 Information om studien och
kontaktuppgifter -
2 Bakgrundsfrågor SOM-institutet
WVS
3 Politiskt engagemang och
deltagande
SOM-institutet WVS
4 Förtroende för politiker och
politiska institutioner SOM-institutet WVS
5 Synen på form av politiskt
styre SOM-institutet WVS 6 Demokratiideal, valdemokrati eller deltagardemokrati SOM-institutet
Not: Frågorna i del 2–5 är hämtade från SOM-institutet (Andersson, Carlander, Lindgren & Oskarson, 2018) och WVS (Dalton, 2014). Frågorna i del 6 är hämtade från SOM-institutet (Esaiasson, Gilljam & Persson, 2011).
Webbenkäten byggdes upp i sex olika delar, avsnitt ett avsåg att informera respondenten om enkätens övergripande syfte samt respondentens rättigheter om hen valde att svara på enkäten. Inom avsnitt ett uppgavs även kontaktuppgifter till båda författarna av studien och även dess handledare. Avsnitt två bestod av bakgrundsfrågor relaterade till respondentens kön, ålder, medborgarskap, socioekonomiska bakgrund samt utbildningsnivå, vilka var hämtade från både WVS och SOM-institutets frågeformulär från 2018. Frågan gällande kön delades upp med tre svarsalternativ; kvinna, man och annat. Detta gjordes på grund av att ta hänsyn till de medborgare som inte anser sig själva som något av de biologiska könen, så att även dessa personer fick en möjlighet att kunna svara på webbenkäten och kunna ingå i studien. Dock kom dessa personer att utgöra en så pass liten del av urvalet (n = 1) att de räknades som ett internt bortfall då de var för få att kunna genomföra analyser på. Frågan som avsåg ålder konstruerades först som en kortsvarsfråga men ändrades sedan till fasta svarsalternativ för att undvika eventuella felsvar och interna bortfall. Frågan om
medborgarskap konstruerades så att respondenten kunde svara svensk medborgare, medborgare i annat land eller både och. Svarsalternativen till frågan om vad för socioekonomisk bakgrund respondenten ansåg sig ha bestod av fem svarsalternativ;
arbetarhem, jordbrukarhem, tjänstemannahem, högre tjänstemannahem och företagarhem. De sista två frågorna avsåg utbildningsnivå och behandlade både respondentens föräldrar och hens egna högsta avslutade utbildningsnivå. Svarsalternativen för denna fråga delades upp i fyra alternativ: grundskola eller lägre, gymnasieutbildning, studerat kurser vid
universitet/högskola och högskole/universitetsexamen.
Avsnitt tre bestod av sju frågor som berörde politiskt handlande och engagemang. Gemensamt för avsnitt tre till fem var att frågorna var hämtade från SOM-institutets frågeformulär från 2018 samt hämtade från WVS, vilket innebar att dessa mätinstrument delades upp i kategorier utifrån vad de avsåg att undersöka. Med hjälp av SOM-institutets ämnesindelning av frågor valdes dessa frågor från den del som avsåg att undersöka “demokrati och politik” (Andersson, Carlander, Lindgren och Oskarson, 2018). Både frågorna från SOM-institutet och WVS var utformade som direkta frågor om vad
respondenten tyckte eller ansåg mest passande med hens egen uppfattning. Dessutom ställdes en fråga som berörde valdeltagande som var “Röstade du i det senaste valet till den svenska riksdagen?” med svarsalternativen “Ja”, “Nej” och “Nej, hade ej rösträtt”.
Avsnitt fyra bestod av sex frågor och dessa berörde kategorin förtroende för politiker och politiska institutioner. Även dessa frågor var utformade som direkta frågor om respondentens förtroende för svenska politiker, svenska partier, EU etc. Exempel på en fråga från detta avsnitt är “Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker?” med
svarsalternativen “mycket stort förtroende”, “ganska stort förtroende”, “ganska litet förtroende” och “mycket litet förtroende”.
Avsnitt fem bestod av 11 frågor som berörde kategorin syn på politiskt styre. Till skillnad från de tidigare avsnitten som behandlat olika kategorier inom demokrati, hade detta avsnitt olika typer av svarsalternativ. Detta för att frågorna i det tidigare mätinstrumentet WVS hade sådana svarsalternativ och studien i längsta mån inte ville ändra om dessa väl validerade mått. Exempel på frågor från detta avsnitt var “Hur demokratiskt skulle du säga att Sverige är idag?” med svarsalternativ på en skala 1–10, där 1 var “inte alls demokratiskt” och 10 var “fullständig demokrati”. Ett annat exempel på fråga var “vad skulle du tycka om att ha experter, inte regeringar, som fattar beslut enligt vad de tycker är bäst för landet?” med svarsalternativen “väldigt bra”, “ganska bra”, “ganska dåligt” och “väldigt dåligt”. Det sjätte avsnittet behandlade demokratiidealen valdemokrati och deltagardemokrati och skilde sig även från de tidigare avsnitten då respondenten ombads att ta ställning till två personers skilda åsikter för att sedan svara på vem som hen höll med mest. Avsnitt sex bestod endast av frågor från SOM-institutet, dock var dessa i originalet konstruerade som en enda lång fråga med alla dessa påståenden i en direkt följd. Detta ansågs som en brist och delades därför upp i tre frågor med exakt samma svarsalternativ som tidigare, för att göra det mer lättöverskådligt för respondenten. Genom att ändra på frågan kan detta anses som en brist i mätinstrumentet, dock argumenterar denna studie för att det gör frågorna lättare att förstå, samt att detta kommer att bidra till ett mer intressant diskussionsunderlag då respondenterna kommer att få svara på samma sak tre gånger istället för en gång som i det tidigare
mätinstrumentet och kan ge upphov till en större spridning och nyans i de svar som ges. 4.2.1. Urval
För att få in svar från unga medborgare mellan 18 - 29 år tillämpades ett bekvämlighetsurval. Valet att tillämpa ett bekvämlighetsurval gjordes på grund av ekonomiska och tidsrelaterade skäl, samt även för att få in tillräckligt många svar från respondenter för att sedan kunna genomföra en statistisk analys, vilken eventuellt skulle kunna finna intressanta och relevanta
resultat. Valet av insamlingsmetod var den webbenkät som konstruerats specifikt för denna studie och som valdes för att kunna nå ut till så många respondenter som möjligt under den begränsade tidsperiod som rådde. Trots de ekonomiska och tidsrelaterade begränsningarna kunde denna studie nå ut tillN = 241 respondenter vilket kan anses vara ett godtagbart antal svarande sett till den valda insamlingsmetoden samt de begränsade ekonomiska och
tidsrelaterade ramar som författarna hade att förhålla sig till (Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2010). Författarna i denna studie är medvetna om att ett större antal
respondenter hade kunnat insamlats om tidsramen samt de ekonomiska ramarna varit mer generösa, vilket i sin tur möjligtvis kunnat leda till säkrare och mer adekvata analyser. Definitionen av unga medborgare hämtas från SOM-institutets definition som är åldrarna mellan 16 - 29 år. I denna studie kommer dock unga medborgare att definieras som åldrarna 18 - 29 år (se vidare diskussion i avsnitt 4.4. etiska överväganden). Efter 13 dagar (se tabell 5) som webbenkäten var offentlig stängdes den för svar och då utgjordes urvalet av N = 241 respondenter där kvinnor utgjorde 55% och männen 44,6% samt de som svarat annat 0,4%. Åldersfördelningen för kvinnorna var (M = 22,45, SD = 2,465) och för männen var
fördelningen (M = 23,85, SD =3,569). Detta kan ses som en god räckvidd då studien fick in respondenter från alla åldrar, vilket kan öka chansen för generaliserbarhet till den avsedda populationen.
Tabell 4. Urvalet i siffror.
Percent
Kön Kvinnor 55,0%, Män 44,6%, Annat 0,4%
SES Arbetarhem 45%, Jordbrukarhem 3,7%,
Tjänstemannahem 29,8%, Högre tjänstemannahem 9,9% Företagarhem 10,3%
Utbildningsnivå Grundskola eller lägre 0,8%, Gymnasiet 24% Kurser universitet/högskola 41,3%
Universitets/högskoleexamen 33,9%
Valdeltagande 97,1% röstade, 1,7% röstade inte, 0.8% ej rösträtt
Not: SES = socioekonomisk bakgrund. 4.3. Tillvägagångssätt
Det denna studie fann var att det krävs olika mätinstrument i ett och samma för att kunna få svar på de ställda forskningsfrågorna. I relation till detta kom en grund att byggas till
webbenkäten bestående av både mätinstrument från SOM-institutet och WVS. Innan enkäten gjordes tillgänglig för offentligheten testades den först på tio personer mellan åldrarna 19 - 27 för att ta reda på ungefär hur lång tid det tog att besvara enkäten, om någon fråga var oklar och behövdes förbättras, om förstasidan med information om de fyra etiska kraven var tydlig och hur helhetsintrycket från enkäten upplevdes. Test-respondenterna fick en möjlighet att i en kortsvarsfråga i slutet svara på deras åsikter om dessa test-frågor, vilken sedan togs bort vid det riktiga offentliggörandet. Genom testomgången framkom det att enkäten tog cirka fem minuter att genomföra och att enkäten upplevts som aningen rörig, därav konstruerades avsnitt, där vardera kategorin och ämne delades in för att tydliggöra och strukturera upp enkäten.
Webbenkäten offentliggjordes och respondenterna hade möjlighet att besvara enkäten mellan 19:30 den 24:e april till och med klockan 13:00 den 6:e maj. Enkäten lades ut med jämna mellanrum via internetsidan Facebook på Örebro universitets studentforum “Dom kallar oss studenter” samt via författarnas privata Facebook sidor. Facebook-gruppen är en offentlig grupp för alla studenter vid Örebro universitet med ca 19’700 medlemmar vid mättillfället, vilket ansågs som en bra plattform att nå ut till den tilltänkta urvalsgruppen. I nedanstående tabell återfinns de tidpunkter som enkäten lades ut.
Tabell 5. Datum, tid och form av digitalt forum för utskick av den digitala enkäten: Unga medborgare och demokrati
Datum Tid Digitalt forum
24:e april Kl.19:30 Dom kallar oss studenter
26:e april Kl.12:50 Privata Facebook sidor
29:e april Kl.12:30 Dom kallar oss studenter
2:a maj Kl.12:30 Dom kallar oss studenter
6:e maj Kl.12:00 Dom kallar oss studenter
Not: Enkäten öppnades upp för svar 19:30 den 24:e april och stängdes för svar 13:00 den 6:e maj. 4.3.1. Typer av statistiska analyser
I denna studie kommer främst tre typer av statistiska analyser att tillämpas, vilka är deskriptiva analyser, bivariata regressioner och multipla regressioner. För att kunna genomföra dessa analyser för just denna studie konstruerades fyra medelvärdesindex. Dessa
index var förtroendeindex som bestod av frågorna hur stort förtroende har du för svenska politiker, har du förtroende för den svenska riksdagen, har du förtroende för de svenska politiska partierna, har du förtroende för den svenska regeringen och har du förtroende för den Europeiska Unionen. Därefter konstruerades stöd för demokratiindex vilket bestod av frågorna känns det bra att ha ett demokratiskt politiskt system, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i Sverige, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin
fungerar i den kommun du bor och hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i EU. Sedan konstruerades ett diktaturindex som bestod av frågorna vad skulle du tycka om att ha experter, inte regeringar, som fattar beslut enligt vad de tycker är bäst för landet, vad skulle du tycka om att ha en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdagens åsikter och vad skulle du tycka om att armén skulle styra. Till sist konstruerades ett demokratiidealsindex för att mäta respondenternas förhållning till antingen valdemokrati eller deltagardemokrati. Detta index bestod av de tre frågor där respondenten fick ta ställning om dem antingen höll med valdemokraten eller deltagardemokraten.
För att ta reda på om dessa index undersökte det som respektive skulle illustrera testades detta via ett reliabilitetstest, Cronbach's alpha, för vardera index där graden av godtagbara felmarginaler räknades mellan 0,6-0,9 (Pallant, 2016). Förtroendeindexet gav ett resultat på (α = 0,88), vilket innebar att dessa frågor tillsammans mätte det som avsågs att mätas. Nästa index som testades var stöd för demokrati-index vilket hade ett Cronbach’s alpha värde på (α = 0,79), vilket innebar att dessa frågor tillsammans mätte det som avsågs att mätas. Efter detta testades diktaturindexet och detta hade ett Cronbach’s alpha värde på (α = 0,59), vilket var lite lågt och således innebar en risk att dessa frågor tillsammans inte avsåg att mäta det som skulle mätas. Trots detta valde författarna att använda detta index då det inte skulle komma att ingå i annat än deskriptiv statistik. Utöver detta påverkas även detta värde av antal frågor som ingår och detta index bestod endast av tre frågor, vilket kan innebära ett stöd för att indexet ändå var tillräckligt starkt. Till sist testades demokratiidealindexet och detta hade ett Cronbach’s alpha värde på (α = 0,72), vilket innebar att dessa frågor tillsammans mätte det som avsågs att mätas.
De deskriptiva analyserna kommer att användas för att beskriva hur unga medborgare i Sverige ser på demokrati, genom den insamlade datan så kan studien via en deskriptiv analys skapa en bild av vad som är vanligt eller ovanligt. Den deskriptiva analysen gör det möjligt
Heath, 2017). Författarna argumenterar för att dessa analytiska verktyg kan anses som lämpliga för att ge ett svar på forskningsfrågorna, då dessa analyser illustrerar både urvalet och hur varje enskild variabel ser ut samt kan analyserna förklara de samband som eventuellt återfinns.
De bivariata och multipla regressionerna kommer att användas för att illustrera sambandet mellan de oberoende variablerna förtroende för politiker och politiska institutioner,
könstillhörighet och utbildningsnivå med de två beroende variablerna valdemokrati och deltagardemokrati. Detta är just vad en multivariat analys är, då dessa analyser försöker kartlägga den komplexa bilden bakom orsakerna till ett fenomen med hjälp av två eller flera oberoende variabler som predicerar på den beroende variabeln. På grund av att de oberoende variablerna ligger på en kvotskalenivå samt att den beroende variabeln var normalfördelad kommer denna studie att använda bivariata och multipla regressioner som analysverktyg (Pallant, 2016).
4.3.2. Tillförlitlighet och generaliserbarhet
För att säkra tillförlitligheten i denna studie är hela datainsamlingen byggd på redan väl validerade mätinstrument som sedan slogs ihop till ett, vilket möjliggjorde för denna studie att med stor sannolikhet kunna mäta det som denna studie avsåg att mätas. Tillförlitligheten inom denna studies mätinstrument menar författarna är hög då de allra flesta frågorna i webbenkäten var ställda i sin ursprungsform vilket innebar att denna studie behöll den
empiriska styrkan från tidigare studier i mätinstrumentet. Materialet har sammanställts genom en noggrann genomgång av den data som har inkommit via den digitala webbenkäten. Trots att svaren sammanställs automatiskt i webbenkäten har svaren gåtts igenom av författarna för att finna eventuella fel eller outliers i materialet innan det har överförts till SPSS där
analyserna genomförts (IBM Corp. Released, 2017).
Författarna argumenterar även för att denna studie är replikerbar och skulle gå att replikera i andra sammanhang än detta sett till studiens transparens i material och tillvägagångssätt, samt de sätt som den är upplagd på och hur både resultat, analyser, diskussionen och slutsatserna är framlagda. Sett till det relativt stora antal respondenter som denna studie fick ta del av, kan denna studie anses som en god fingervisning om hur denna grupp medborgare generellt sett ser på demokrati. Dock skall klargöras att denna studie inte kan uttala sig om någon annan medborgargrupp än den som används i studien. Därutöver skall det även tilläggas att urvalet i
studien berör en liten del av den totala populationen av unga medborgare i Sverige, vilket innebär en begränsning för generella slutsatser även för denna studies urval.
4.4. Etiska överväganden
Etiska överväganden är centrala för studiens kvalité, genomförandet och hur resultatet av forskningen kan användas på ett ansvarsfullt sätt för att kunna utveckla det samhälle vi lever i. Det finns fyra etiska huvudprinciper som en forskningsstudie skall förhålla sig till:
samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2017). Det första kravet som berör samtycke, ställer höga krav på att respondenterna i undersökning ska tydligt blivit informerade om att de samtycker i studien, något som också ska inhämtas. I enkäten bemöttes detta krav genom att respondenterna fick information om att de gav sitt samtycke om att delta i studien genom att besvara enkäten och skicka iväg den. Vetenskapsrådet (2017) tillskriver även försiktighet rörande känsliga
personuppgifter som bland annat berör politiska åsikter. I denna studie bemöttes detta med att respondenterna hade möjligheten att hoppa över de frågor som berörde politiska åsikter för att bemöta detta ämne rörande känsliga personuppgifter. Respondenterna i studien fick även information om vad forskningens syfte var innan de svarade på enkäten för att på så vis bemöta informationskravet och nyttjandekravet. Det sista kravet som berör konfidentialitet bemöttes i denna studie genom att den insamlade datan kom att hållas från obehöriga. I denna studie förvarades uppgifterna hos författarna i en separat hårddisk och det var endast
författarna samt handledaren som hade tillgång till datamaterialet under studiens gång samt att efter avslutad studie skulle dessa uppgifter komma att raderas.
Andra etiska överväganden bortsett från de fyra klassiska, var att denna studie var tvungen att ta ställning till åldrar i urvalet vid datainsamlingen. Denna studie valde att rikta sig mot åldrarna 18 - 29 år trots att SOM-institutets åldersspann gick mellan 16 - 29 år. Detta var ett aktivt beslut sett till etiken i frågan då 16 och 17 åringarna inte är myndiga och därför inte kan ge sitt samtycke utan målsmans tillstånd, vilket även stärker studiens validitet för datamaterialet (Vetenskapsrådet, 2017).
5. Resultat- och analysredovisning
Inledningsvis kommer de analyser som redogör för den deskriptiva statistiken i studien att redovisas. För att kunna mäta förtroende, stöd för demokrati och diktatur samt om urvalet föredrar valdemokrati eller deltagardemokrati konstruerades fyra index.
5.1. Unga medborgares demokratistöd
I tabell 5 nedan redovisas resultaten av de deskriptiva analyserna med vad för vidd som svarsalternativen hade, medelvärdet samt standardavvikelsen, som är ett mått som används inom bland annat statistik och visar hur mycket värdena i en population avviker från medelvärdet.
Tabell 6. Deskriptiv statistik av de fyra indexen.
Range M SD Percent Förtroendeindex 1 - 4 2,4 0,7 - Stöd för demokratiindex 1 - 4 3,1 0,53 - Diktaturindex 1 - 4 1.8 0,55 - Demokratiidealindex 1 - 4 2,54 0,68 Valdemokrati 48,5% Deltagardemokrati 51,5%
Not: Range = vidd, M = medelvärde, SD = standardavvikelse.
Förtroendeindex visade ett medelvärde på M = 2,4, vilket kan tolkas som relativt svagt förtroende med tanke på att svarsskalan sträcker sig från 1–4 (litet förtroende, ganska litet förtroende, ganska stort förtroende och stort förtroende). Nöjdheten med demokratin är jämförelsevis starkare, här låg medelvärdet på M = 3,1 vilket innebar att respondenterna hade ett ganska stort stöd för demokratin och att de då kan anses vara ganska nöjda med den demokrati som de levde i vid mättillfället. I detta index återfanns frågan “Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin i Sverige fungerar”, resultatet visade en svarsfrekvens på 80,9% som svarade att de var ganska eller mycket nöjda medan 19,1% svarade att de var inte särskilt eller inte alls nöjda. Inställningen till andra styrelseskick än demokrati bedöms som relativt svalt då medelvärdet låg på M = 1,8 vilket innebar att respondenterna ansåg att diktatur är ganska dåligt. Till sist visade demokratiidealindex ett medelvärde på M = 2,54 vilket tydde på
att respondenterna föredrog deltagardemokrati framför valdemokrati. Detta då 1–2 =
valdemokrati och 3–4 = deltagardemokrati i enkäten, vilket innebär att ett medelvärde på 2,54 är närmare deltagardemokrati än valdemokrati samt att analysen kunde visa på att
deltagardemokratin hade ett stöd på 51,5% mot valdemokratins 48,5%.
5.2. Mönster hos valdemokrati och deltagardemokrati
I detta avsnitt går studien vidare med att undersöka eventuella mönster när det gäller den oberoende variabeln demokratiideal och de oberoende variablerna: förtroende,
könstillhörighet och utbildningsnivå. Nedan redovisas de analyser som denna studie valt att genomföra för att på så vis kunna besvara studiens frågeställningar. Studien valde att först analysera materialet och genom frekvensanalyser och deskriptiva analyser gick det att finna normalfördelning som påvisade ett kurtosis-värde på -1,97 samt ett skewness-värde på 0,210. Sett till detta valde studien att genomföra tre bivariata regressioner och en multipel regression trots att detta går emot grundantagandet för kvot/intervallskalenivå på den beroende variabeln (Pallant, 2016).
5.2.1. Förtroende och demokratiideal
I denna del kommer resultaten av regressionsanalysen som undersökte förtroende för
politiker och politiska institutioner och dess samband med demokratiideal att redovisas (n = 237).
Tabell 7. Regressionsanalys. Beroende variabel: Demokratiidealsindex. Ostandardiserade b-koefficienter, standardfel inom parenteser.
Modell 1 Förtroendeindex -0,228*** (0,062) Constant 2,066*** (0,154) N 237 R2 ,052 t -3,595
Not: ***p <0,001, **p <0,01, *p <.0,05. n = antal respondenter inom analysen. t = t-värdet som indikerar
Analysen visade på ett negativt signifikant samband (β = -0,228, p = 0,000) vilket innebar att ett (1) steg högre på förtroende samtidigt innebar -0,228 steg lägre på demokratiideal. Dessa resultat innebar således att ju lägre förtroende som dessa unga medborgare uppgav att de hade för demokratin desto högre deltagande föredrog de enligt de frågor där de fick ta ställning om de höll med valdemokraten eller deltagardemokraten. Regressionen fann en R2 = 0,052 vilket
innebar att 5,2% av inställningen till demokratiidealen gick att förklara med denna modell.
Den totala variationen förklarad av modellen som helhet var signifikant enligt ANOVA-testet (F (1,235) = 12,93, p <,001 samt att analysen kunde finna ett negativt t-värde på -3,595 vilken även denna indikerade att resultaten i modellen inte inträffade på grund av slumpen. 5.2.2. Könstillhörighet och demokratiideal
I denna del kommer resultaten av regressionsanalysen som undersökte könstillhörighet och dess samband med demokratiideal att redovisas (n = 236). Könstillhörighet låg på en skala 1-2 (kvinna och man).
Tabell 8. Regressionsanalys. Beroende variabel: Demokratiidealsindex. Ostandardiserade b-koefficienter, standardfel inom parenteser.
Modell 2 Könstillhörighet -0,122 (0,088) Constant 1,777*** (0,135) N 236 R2 ,015 t -1.884
Not: ***p <0,001, **p <0,01, *p <.0,05. n = antal respondenter inom analysen. t = t-värdet som indikerar
signifikans. R2 = R Square.
Analysen visade på ett negativt icke signifikant samband (β = -0,122, p = 0,061) vilket innebar att ett (1) steg högre på könsvariabeln samtidigt innebar -0,122 steg lägre på
demokratiideal. Regressionen fann en R2 = 0,015 vilket innebar att 1,5% av demokratiideal
gick att förklara med denna modell. Den totala variationen förklarad av modellen som helhet var icke signifikant enligt ANOVA-testet (F (1,234) = 3,56, p <.061 samt att analysen kunde finna ett negativt t-värde på -1,884 vilken även denna indikerade att resultaten i modellen inträffade på grund av slumpen.
5.2.3. Utbildningsnivå och demokratiideal
I denna del kommer resultaten av regressionsanalysen som undersökte för utbildningsnivå och dess samband med demokratiideal att redovisas (n = 237).
Tabell 9. Regressionsanalys. Beroende variabel: Demokratiidealsindex. Ostandardiserade b-koefficienter, standardfel inom parenteser.
Modell 3 Utbildningsnivå 0,048 (0,057) Constant 1,405*** (0,182) N 237 R2 ,020 t ,742
Not: ***p <0,001, **p <0,01, *p <.0,05. n = antal respondenter inom analysen. t = t-värdet som indikerar
signifikans. R2 = R Square.
Analysen visade på ett positivt icke signifikant samband (β = 0,048, p = 0,459) vilket innebar att ett (1) steg högre på utbildningsnivå samtidigt innebar 0,048 steg högre på demokratiideal. Regressionen fann en R2 = 0,02 vilket innebar att 2% av demokratiideal gick att förklara med
denna modell. Den totala variationen förklarad av modellen som helhet var icke signifikant enligt ANOVA-testet (F (1,235) = 0,55, p <,459 samt att analysen kunde finna ett positivt t-värde på ,742 vilken även denna indikerade att resultaten i modellen inträffade på grund av slumpen.
5.2.4. Kontroll för de tre oberoende variablerna och demokratiideal
I denna del kommer resultaten för en multipel regression att redovisas med de oberoende variablerna förtroende för demokrati, könstillhörighet och utbildningsnivå för att kontrollera hur ett eventuellt samband med alla dessa variabler predicerar denna studies demokratiideal (n = 236). Denna analys genomfördes sist för att kontrollera om det fanns ett unikt samband mellan de oberoende variablerna och demokratiideal eller om det fanns en interaktion mellan de olika oberoende variablerna och demokratiideal.
Tabell 10. Multipel regressionsanalys. Beroende variabel: Demokratiidealsindex. Ostandardiserade b-koefficienter, standardfel inom parenteser.
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
Förtroendeindex -0,228*** (0,062) -0,245*** (0,062) Könstillhörighet -0,122 (0,088) -0,147* (0,086) Utbildningsnivå 0,048 (0,057) 0,072 (0,056) Constant 2,066*** (0,154) 1,777*** (0,135) 1,405*** (0,182) 2,201 (0,255) N 237 236 237 236 R2 ,052 ,015 ,020 ,078 t -3,595 -1,884 ,742 1,130
Not: ***p <0,001, **p <0,01, *p <.0,05. n = antal respondenter inom analysen. t = t-värdet som indikerar
signifikans. R2 = R Square.
Preliminära analyser genomfördes för att försäkra oss om ett bemötande av grundantaganden om multikollinearitet och homoskedasticitet (Pallant, 2016). Analysen visade på ett VIF-värde på 1,01 och ett Tolerance-VIF-värde på 0,990 vilket indikerade att modellen inte låg inom ramen för multikollinearitet. Även Normal P-P Plot och Scatterplot kontrollerades vilka uppskattades ligga inom ramen för normalfördelning och homoskedasticitet. Regressionen fann en R2 = 0,078 vilket innebar att 7,8% av inställning till demokratiidealen gick att
förklara med denna modell. Den totala variationen förklarad av modellen som helhet var signifikant enligt ANOVA-testet (F (3,232) = 6.51, p <,001 samt att analysen kunde finna ett positivt t-värde på 8,627 vilken även denna indikerade att resultaten i modellen inte inträffat på grund av slumpen.
Sett från den totala interaktionen som den multipla regressionen gav kommer det nedan att redovisas för den enskilda effekten från vardera oberoende variabel inom den multipla regressionen. Analysen påvisade ett negativt signifikant samband mellan förtroende och demokratiidealen när denna kontrollerades för de andra oberoende variablerna (β = -0,245, p = 0,000) vilket innebar att ett (1) steg högre på förtroende samtidigt innebar -0,245 steg lägre på demokratiideal samt att analysen kunde finna ett negativt t-värde på -3,864 vilken även denna indikerade att resultaten i modellen inte inträffat på grund av slumpen. Vidare påvisade
