• No results found

Visar Civila samhället och utsatta medborgare – hemlöshet som exempel

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Civila samhället och utsatta medborgare – hemlöshet som exempel"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

tema

Socialmedicinsk tidskrift 1/2008 75

Civila samhället och utsatta medborgare

– hemlöshet som exempel

Lars-Erik Olsson

Det finns en utbredd föreställning om att välfärdsstaten omfattar alla medborgare. Utgår man från portalparagrafen i socialtjänst-lagen så är också det samhällets – läs statens eller lokalstatens ambition: ”Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solida-ritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygg-het jämliktrygg-het i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet”. Det utgör det offentliga samhällets ambition. Forskningen vid Ersta Sköndal högskola visar att bilden är mycket mer komplex och att när vi betraktar de mest utsatta grupperna i Sverige ser bilden mer komplicerad ut.

Lars-Erik Olsson, Ersta Sköndal högskola, fil dr i sociologi, har i huvudsak ägnat sin forskning åt det civila samhällets organisering och social utsatthet. Förutom studier kring hemlöshet har han ock-så forskat kring de som står utanför civilsamhällets organisationer. Kontaktadress: Lars-Erik.Olsson@esh.se

Det finns en utbredd föreställning om att välfärdsstaten omfattar alla medborgare. Utgår man från portal-paragrafen i socialtjänstlagen så är också det samhällets – läs statens el-ler lokalstatens ambition: ”Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja männis-kornas ekonomiska och sociala trygg-het jämliktrygg-het i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet”. Det utgör det offentliga samhällets ambition.

Vår forskning vid Ersta Sköndal högskola visar att bilden är mycket mer komplex och att när vi betraktar de mest utsatta grupperna i Sverige ser bilden mer komplicerad ut. I Esping Andersens kända typologisering av

välfärdssystem har Sverige ett univer-sellt system till skillnad från England, Tyskland, Frankrike och andra väst-europeiska länder utanför norden som har mer behovsprövande och selekti-va system. I de sistnämnda länderna utför ideella organisationerna en stor del välfärdsservice i den nordiska mo-dellen utför ideella organisationer en förhållandevis liten del välfärd. Väl-färdssystemen i olika länder formar olika förutsättningar för ideell sektor och framförallt betyder utformning-en av offutformning-entlig sektor mycket. Huvud-delen av välfärd produceras alltjämt av offentlig sektor i Sverige, även om framförallt privat sektor vuxit mycket fort under 1990-talet.

(2)

76 Socialmedicinsk tidskrift 1/2008 tema

Offentlig sektor – komplement

till den ideella

Många i vårt land har kommit att tala om att idéburna eller ideella organi-sationer utgör ett komplement till of-fentlig sektors välfärdsservice. Vi har dock genom vår forskning kommit att visa att när det gäller särskilt utsatta grupper så kan man ibland vända på det resonemanget och säga att offent-lig sektor är ett komplement till den service som ideell sektor utför. Vi talar då om ofta svår utsatthet såsom organisationer som arbetar med hem-löshet, verksamheter med inriktning mot missbruk, hem och verksamheter för misshandlade kvinnor, organisa-tioner som arbetar med barn som far illa, föreningar verksamma med frå-gor kring kriminalitet eller psykiska sjukdomar, osv. Förutom att vara ut-förare av specifik välfärdsservice så menar några att de idéburna organisa-tionerna används som städgumma till offentlig sektor. Socialtjänsten vet att frälsningsarmén och Stadsmissionen finns där och kan användas för att ”fostra brukare, klienter och patienter”

så att de uppför sig på ett önskat sätt i deras egen verksamhet.

Det kan finnas olika skäl till denna arbetsdelning mellan offentlig och ideell sektor. Jag använder mig av hemlöshet som empiriskt exempel. Ett skäl är att tex kyrkliga organisa-tioner har funnits längre än den mo-derna välfärdsstaten och arbetat med hemlösa personer. Man har mutat in ett område och utvecklat ett kunnan-de som fått fortleva parallellt med väl-färdsstatens utveckling i modern tid. Ett annat skäl är att det ofta rör sig om röstsvaga grupper. Tills alldeles

nyligen har det inte funnits någon or-ganisation som samlar hemlösa perso-ner. Ett tredje skäl är att ideella orga-nisationer har under historiens gång också haft rollen av avant garde och skapat nya modeller för behandling, vård och inflytande. Ett bra exempel på sistnämnda är KRIS.

Hemlöshet – kyrkornas ansvar

Hemlöshet är historiskt en fråga som kristna organisationer arbetat med och framförallt har man förvärvat kunskap om hur arbete med hem-lösa organiseras. I grunden finns ett kristet uppdrag att lindra nöden, men över tid handlar det minst lika mycket om att erhålla praktisk organisatorisk kunskap. Församlingar inom Svenska Kyrkan har sedan år 2000 dessutom möjlighet att bedriva hemlöshetsar-bete, vilket man tidigare inte fick be-roende på att man ansågs konkurrera med socialtjänsten. Församlingarna ansluter således till en gammal orga-nisatorisk tradition på området.

I en nyligen genomförd studie i Malmö och Stockholm finner man gamla frivilliga organisationer base-rad på kristen grund som har funnits längre än den moderna socialtjäns-ten. Dessa organisationer har lyckats överleva inom sitt område trots att de flesta organisationer som bildades på 1800-talet upphörde eller blev en del av offentlig sektor. De har trots den moderna välfärdsstatens utbyggnad av generella välfärdssystem och soci-altjänst kunnat utvecklas och fortleva inom sitt kompetensområde. Dessa organisationer erbjuder sociala in-satser för mycket fattiga och socialt utsatta människor. Grunden till att

(3)

tema

Socialmedicinsk tidskrift 1/2008 77

dessa organisationer finns kvar i ett modernt välfärdssamhälle är givetvis komplicerad. Det viktigaste skälet är att de existerade redan före den mo-derna välfärdsstaten och har under lång tid utvecklat resursinsamlings-modeller och specifik kompetens i bland annat hemlöshetsarbetet. De kan området och vet hur arbetet ska organiseras och den kunskapen kan lätt tas upp igen. I och med detta är också resurser uppbundna i dessa organisationer historiskt, men också uppbundna i nutid. Detta har innebu-rit att den moderna välfärsstaten vainnebu-rit tvungen att ta hänsyn till existerande och också legitima strukturer. Vi ser också i materialet att en viktig skill-nad mellan kommunerna är om där har funnits gamla aktörer eller om det enbart är nya.

I Stockholm struktureras hem-löshetsarbetet i stor utsträckning av vilka traditionella aktörer som finns. I Malmö finns inte samma historiska arbetsdelning och där återfinner vi en större variation av organisationer och även av samarbeten. De kristna organisationerna har således kunnat leva parallellt med socialtjänstens ut-vecklande. För att förtydliga resone-mangen och sambanden till de offent-liga välfärdssystemen så sammanfaller idag de kristna organisationerna exis-tens med hur den offentliga välfärden är organiserad. För det första är dessa organistioners nuvarande resursbas beroende av vilka medborgare som får ta del av de generella välfärds-systemen och för det andra är dessa kristna frivilligorganisationer beroen-de av socialtjänstens organisatoriska gränsdragning. Det viktigaste skälet

idag är faktiskt vad socialtjänsten inte eller bara delvis gör. De kristna or-ganisationerna gjorde en inmutning historiskt och har kunnat fortsätta att verka beroende på de generella välfärdssystemens och socialtjänstens organisering idag.

Civilsamhällets insatser för socialt utsatta medborgare blir paradoxalt beroende av hur offentlig sektor or-ganiserar sin verksamhet. Det finns ett ekonomsikt beroende, men kan-ske också lika viktigt är att offent-lig sektor inte har ”tagit över” deras verksamhet. Samtidigt bedriver flera organisationer en fullständigt grund-läggande och livsviktig verksamhet som direkt påverkar människors var-dag. Civilsamhällets organisationer blir till en fristad och plats till att få återhämta sig men kan också genom sin existens också cementera gamla strukturer och arbetssätt.

References

Related documents

Förutom att det anses vara en kränkning av rätten till bostad i artikel 31 Sociala stadgan att inte beakta särskilt utsatta grupper, så kan landet ifråga även kränka

Det tycks alltså som om samordnaren menar att för många utsatta EU-medborgare får vård, genom ideella aktörers trixande med begreppen.. Det är ett

Enligt socialtjänstlagen har EU-medborgare utan uppehållsrätt endast rätt till akut bistånd och en kommuns åtgärd måste vara knuten till kommunens eget område eller till

Flickorna på institution har på frågan svarat: Alla flickorna anser att hon skall vara kär och kåt, 6 har svarat full, 4 har svarat drogad, 1 har svarat deprimerad, 1 har svarat

 Att nå enstaka - En av ledarna uttryckte att det var svårt att få enstaka ungdomar att komma till verksamheten, vilket kan bidra till att exempelvis ensamkommande

Andra skillnader som kan identifieras i analysen som gjorts är att de som arbetar i Örnsköldsviks kommun inte har sett den nationella samordnaren Martin Valfridsson som en figur

Följt av detta kommer en presentation om hur olika kommuner i Sverige har hanterat frågan om utsatta EU- medborgare som vistas i kommunerna och en inblick i

(Men märk att det finns flera grupper som har signifikant högre sannolikhet att gå ut gymnasiet än de med inrikes födda föräldrar – bland dem kvinnor och män med föräldrar