en integrerad litteraturöversikt
Hanna Fredriksson
Anna Lundgren
Sjuksköterska 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap
med hypertoni – en integrerad litteraturöversikt
Factors affecting compliance to self-care among people with
hypertension – an integrated literature review
Hanna Fredriksson
Anna Lundgren
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Carina Nilsson
Faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos personer
med hypertoni – en integrerad litteraturöversikt
Hanna Fredriksson
Anna Lundgren
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Hypertoni är den vanligaste hjärt- och kärlsjukdomen i världen och förekomsten har nästan fördubblats under de senaste 40 åren. Det finns flera faktorer som kan påverka följsamheten till egenvård hos personer med hypertoni. Anpassning av livsstil är av stor vikt för att framgångsrikt behandla hypertoni och minska risken för komplikationer till följd av sjukdomen. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos personer med hypertoni. För att svara på syftet användes en metod för integrerad litteraturöversikt. Litteratursökningen resulterade i att 17 vetenskapliga studier varav fyra av kvalitativ ansats och 13 av kvantitativ ansats valdes ut till analys. Analysen resulterade i sju kategorier; kunskap, ålder och kön, tekniska hjälpmedel, socialt stöd, inre resurser, symptom, varaktighet och behandling samt tillgång till tid. Att bland annat ha tillräcklig kunskap om hypertoni och tilltro till sin egen förmåga visade sig vara faktorer som främjade egenvård hos personer med hypertoni, medan brist på kunskap och avsaknad av symptom från sjukdomen kunde leda till sämre följsamhet till egenvård. Slutsatser som dragits är att det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de faktorer som har påverkan på följsamhet för personer med hypertoni för att kunna stödja dessa personer att uppnå goda resultat i egenvårdsutövandet.
Nyckelord: hypertoni, egenvård, följsamhet, faktorer, omvårdnad, integrerad
Högt blodtryck, eller hypertoni, är den vanligaste hjärt- och kärlsjukdomen i världen. Enligt World Health Organization (WHO, 2019) har idag mer än en av fem vuxna världen över högt blodtryck, där förekomsten nästan har fördubblats de senaste 40 åren och nu överstiger en miljard personer. Hypertoni är också orsaken till ungefär hälften av alla dödsfall i stroke och andra hjärt- och kärlsjukdomar (WHO, 2015). Förekomsten av hypertoni i Sverige är
uppskattningsvis omkring 1,8 miljoner personer, och är lika vanligt hos kvinnor som hos män (SBU, 2007). Hypertoni medför en ökad risk för att drabbas av andra hjärt- och kärlsjukdomar såsom bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt och förstorat hjärta samt njursjukdomar. Det bästa sättet att minska risken för att drabbas av hypertoni och följdsjukdomar är att är att reducera riskfaktorer som ohälsosam diet, fysisk inaktivitet, tobaks- och alkoholkonsumtion och övervikt (WHO, u.å). Att diagnostiseras med hypertoni innebär att man måste göra justeringar i sin livsstil för att handskas med sjukdomen och uppnå livskvalitet. Många personer med hypertoni lär sig att hantera sin sjukdom men det finns även de som väljer att ignorera diagnosen för att kunna fortsätta leva sitt liv som tidigare (Shamsi, Nayeri & Esmaeili, 2017).
Hypertoni är ett tillstånd där trycket i kroppens artärer är högre än normalt vilket innebär att hjärtat måste pumpa hårdare för att kunna få ut det syresatta blodet till kroppens vävnader. Hypertoni definieras som systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg och diastoliskt blodtryck ≥ 90 mmHg. Ett normalt blodtryck avser systoliskt blodtryck 120-129 mmHg och/eller diastoliskt blodtryck 80-84 mmHg (Mancia et al., 2013). I det inledande skedet är personen oftast symtomfri, medan personen i vissa fall kan uppleva bland annat huvudvärk, dyspné och yrsel (WHO, 2015).
I Sverige används vanligen läkemedel för att behandla hypertoni. För enskilda patienter kan effekterna av olika typer av läkemedel variera, och därför kan dessa behöva ersättas med andra typer av läkemedel eller kompletteras med av ett eller flera ytterligare blodtryckssänkande läkemedel (SBU, 2007). Användning av läkemedel i behandling av hypertoni kan dock resultera i biverkningar som yrsel, huvudvärk och trötthet (Seloken, 2016; Enalapril, 2020) och tar
personen även andra läkemedel finns risk för polyfarmaci, vilket innebär behandling med onödigt många läkemedel (Lindskog, 2014, s.488). Detta är något som bör undvikas då polyfarmaci har visats öka risken för läkemedelsrelaterade biverkningar och resultera i en försämrad upplevd livskvalitet bland de utsatta (Vyas, Kang & Barbour, 2019).
hjälpa personen att hantera sin sjukdom utan farmakologisk behandling (SBU, 2007). Livsstilsförändringar rekommenderas som förstahandsbehandling innan inledning av läkemedelsbehandling, och modifikation av livsstil kan även hjälpa de personer som inlett läkemedelsbehandling genom att reducera läkemedelsdosen och även i vissa fall göra det möjligt att helt avsluta läkemedelsbehandlingen (Bhatt, Lugman-Arafath & Guleria, 2007).
Livsstilsförändringar kan fungera förstärkande på läkemedlens blodtryckssänkande effekt och kan även minska biverkningar av läkemedelsbehandlingen (SBU, 2007).
Egenvård är en process som syftar till att personen själv ska kunna bibehålla hälsa genom hälsofrämjande metoder, symptomövervakning och hantering av symptom som kan uppkomma. Att implementera egenvård i behandling av flertalet sjukdomar är något som hälso- och sjukvård världen över strävar efter då det har visat sig lönsamt för både den drabbade personen och organisationerna. Att som patient aktivt arbeta med egenvård leder till ökat välbefinnande och ökad överlevnad, vilket i sin tur innebär att färre behöver vårdas på sjukhus (Jaarsma et al., 2013). Fetma, stress och saltintag är faktorer kopplade till hypertoni (Pourmand et al.,2020) och dessa faktorer är sådana som personen själv kan påverka genom att ägna sig åt egenvård.
Egenvårdsbeteenden vid högt blodtryck innefattar fysisk aktivitet, en salt- och fettreducerad kost, att bibehålla en hälsosam vikt, minska alkoholintaget och undvika tobak (SBU, 2007; Warren-Findlow et al., 2013). Viktnedgång till följd av diet eller fysisk aktivitet har visats sänka blodtrycket, och även fysisk aktivitet utan resulterad viktnedgång har visat sig ha en
blodtryckssänkande effekt (Neter et al., 2003). Även ett kraftigt till måttligt minskat saltintag kan resultera i ett sänkt blodtryck (Karppanen & Mervaala, 2006). Långvarig stress har ett samband med utveckling av högt blodtryck och stressreducerande åtgärder som meditation har visats fungera blodtryckssänkande (Spruill, 2010). En hög alkoholkonsumtion är förenad med en ökad risk för hypertoni bland både män och kvinnor, och hos män ses även en ökad risk vid ett lågt till måttligt alkoholintag (Briasoulis, Agarwal & Messerli, 2012). Det är därför fördelaktigt att reducera alkoholkonsumtionen för att förhindra ett förhöjt blodtryck. Även rökstopp är en prioriterad åtgärd för personer med hypertoni då det kan medföra stora behandlingsvinster (SBU, 2007).
För att ovannämnda behandlingsåtgärder ska vara till nytta för patienten krävs det att patienten är följsam till de egenvårdsråd som ges av hälso- och sjukvården. Följsamhet är ett begrepp som
inom vården innebär patientens vilja och förmåga att följa råd givna av vårdpersonal (Lindskog, 2014, s.224). En viktig uppgift hos hälso- och sjukvården är att underlätta för patienter att genomgå beteendeförändringar (Faskunger, 2018, s.119), vilket innebär att vårdpersonal bör anpassa förhållningssätt och rekommendationer efter faktorer som gynnar följsamheten bland patienter.
Som legitimerad sjuksköterska finns ett antal ansvarsområden. Bland annat har denne ansvar för att planera och organisera omvårdnadsarbetet, detta innebär att sjuksköterskan tillsammans med patient och närstående, sätter upp mål, planerar, utför och utvärderar omvårdnaden. Genom omvårdnadsprocessen kan sjuksköterskan identifiera vårdbehov hos patienten, och för att på bästa sätt kunna tillgodose dessa behov bör de åtgärder som vidtas och de råd som ges vara evidensbaserade (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017). Gällande råd om egenvård bör sjuksköterskan ta del av aktuell forskning för att tillvarata kunskap om de faktorer som verkar främjande samt hämmande. Sjuksköterskan kan med hjälp av denna information försäkra sig om att de råd som ges har största chans att ge god effekt för patienten. Drevenhorn, Bengtsson och Kjellgren (2009) förklarar att det vid behandling av en patient med hypertoni är sjuksköterskans uppgift mäta patientens blodtryck, vara ett stöd för patienten vid läkemedelsbehandling, och informera patienten om riskfaktorer samt att utbilda i hur patienten genom livsstilsförändringar kan undvika. Enligt SSF (2017) ska den legitimerade sjuksköterskan ha kunskap om pedagogik och därmed kunna utbilda och informera patienter och närstående på ett för dem förståeligt och begripligt sätt. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att motivera patienten till att bli delaktig i sin egen behandling och vård, detta kan uppnås genom att sjuksköterskan använder sig av ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med patienten (Drevenhorn et al., 2009).
Ett personcentrerat förhållningssätt beskrivs av Ekman et al. (2011) som ett förhållningssätt där vårdpersonal inte enbart reducerar patienten till sin diagnos, utan denne ses i sitt sammanhang som en person med kunskap, styrkor och rättigheter. Vidare menar Ekman et al. att bättre förutsättningar för att uppnå lyckade resultat gällande hälsovinster och patienttillfredsställelse, kan ske genom att använda ett personcentrerat förhållningssätt där patienten ges utrymme att vara delaktig i beslutsfattandet kring sin egen vård, vilket stärker relationen mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. I kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskrivs personcentrerad vård som vård som kännetecknas av ömsesidighet och respekt för båda parternas kunskap (SSF, 2017).
Kunskap om vad som främjar respektive hämmar patienter till att genomföra
livsstilsförändringar kan vara till hjälp för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stödja patienten att genomgå de förändringar i livsstilen som är av vikt vid hypertoni. Syftet med denna studie var således att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos personer med hypertoni.
Metod
En integrerad litteraturöversikt har genomförts enligt Whittemore och Knafl (2005). Integrerad litteraturöversikt är den bredaste typen av litteraturöversikt då den möjliggör en kombination av olika typer av studier, vilket skapar en helhetssyn på fenomenet som studeras.
Litteratursökning
I vår litteratursökning har vi använt oss av databasen PubMed samt databasen Cinahl för att hämta inhämta relevant data till vår litteraturöversikt. Vi har i vår sökning använt oss av en blandning av ämnesord, vilka lokaliserades och översattes till engelska i Svensk MeSH, och ord i fritext, vilket enligt Willman et al. (2016, s.72) oftast är det mest ändamålsenliga
tillvägagångssättet då litteratursökning utförs. Exklusionskriterier var personer under 18 år, samt studier som endast berörde följsamhet till farmakologisk behandling. De begränsningar som gjordes i litteratursökningen var att artiklarna skulle vara publicerade maximalt fem år bakåt i tiden, de skulle vara skrivna på engelska samt finnas tillgängliga i fulltext format, i databasen Cinahl valdes även att använda begränsningen peer reviewed, vilket innebär att artikeln har blivit granskad av experter inom forskningsområdet innan publikation (Willman et al. 2016, s.89). Denna begränsning var dock inte valbar i databasen PubMed. I databasen Cinahl användes även begränsningen exclude Medline records för att undvika dubbletter. Vi har därefter
genomfört en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl genom att först utföra en sökning på varje sökord var för sig för att sedan kombinera dessa med hjälp av booleska sökoperatorer, vilket är ett tillvägagångssätt som rekommenderas av Willman et al. (2016, s.72). Sökningen har genomförts i sökblock där det första blocket bestod av MeSH termen Patient compliance och termen Adherence vilken är i fritext, det andra sökblocket syftar till att inbegripa egenvård innehöll MeSH termerna Self care och Self-Management, och det tredje och sista sökblocket berör diagnosen hypertoni och innefattar MeSH termen
Hypertension. Vi har använt oss av de booleska sökoperatorerna “OR” och “AND”. Booleska sökoperatorer används för att antingen bredda eller begränsa en litteratursökning, genom att använda booleska sökoperatorn “OR” för att kombinera sökord kommer sökningen att bli bredare och därmed ge fler resultat, booleska sökopertoren “AND” används istället för att begränsa litteratursökningen och den kommer då att generera färre resultat (Willman et al. 2016, s.73). Litteratursökning i de två olika databaserna presenteras i tabell 1.
Tabell 1 Översikt av systematisk litteratursökning
Syftet med sökning: Att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos personer med hypertoni.
Sökning i PubMed, 2020-09-10. Filter: Engelska, Full Text, Publikationsår 2015-2020
Söknr. Sökterm *) Antal artiklar Antal granskade Antal valda
1. Patient compliance MSH 15 417 2. Adherence FT 79 283 3. Self care MSH 9 664 4. Self management MSH 2 276 5. Hypertension MSH 26 441 6. 1 OR 2 83 220 7. 3 OR 4 11 623 8. 5 AND 6 AND 7 40 40 18
Sökning i Cinahl., 2020-09-10. Filter: Peer Reviewed, Engelska, Full Text, Publikationsår 2015-2020, Exclude Medline records
Söknr. Sökterm *) Antal artiklar Antal granskade Antal valda
1. Patient compliance CH 5 586 2. Adherence FT 21 642 3. Self care CH 7 559 4. Self management CH 593 5. Hypertension CH 10 986 6. 1 OR 2 24 709 7. 3 OR 4 8 107 8. 5 AND 6 AND 7 38 38 15 *) MSH- MeSH-termer, FT- Fritext, CH- CINAHL-Headings termer
Efter att sökningen genomförts lästes artiklarnas titel och abstrakt och de studier som saknade relevans för vårt syfte exkluderades. Slutligen lästes 32 artiklar i sin helhet, varav 14
exkluderades efter granskning i fulltext. 18 artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning, se figur 1.
Figur 1. Översikt av urvalsprocessen
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen av de valda artiklarna genomfördes med hjälp av SBU:s
granskningsmallar (SBU, 2020), samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011, Bilaga G). Kvalitetsgranskningen av de kvalitativa studierna granskades med hjälp av SBU:s
granskningsmall för studier av kvalitativ metod (SBU, 2014) som bedömer överensstämmelse med teori, urvalsförfarande, metod för datainsamling och analys samt bakgrund och kompetens hos forskarna. De kvantitativa studierna granskades enligt SBU:s granskningsmall för
tvärsnittsstudier (SBU, 2020), vilken bedömer extern validitet, intern validitet och precision. Kvalitetsgranskning av randomiserade kontrollerade studier gjordes enligt Willman et al. (2011, Bilaga G). Utifrån protokollens kriterier bedömdes kvaliteten på artiklarna som låg, medel eller hög. Kvalitetsgranskningen genomfördes individuellt och resultaten av granskningarna
jämfördes sedan. Vid skillnader i bedömning av kvalitet diskuterades tills konsensus uppnåddes. En studie exkluderades efter kvalitetsgranskning på grund av låg kvalitet, totalt inkluderades 17 artiklar till analys. De valda och granskade artiklarna presenteras i tabell 2.
Tabell 2. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=17) Författare/År/ Land Typ av studie Antal deltagare Metod/Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet Aghakahni et al., 2019 Iran
Kvantitativ 60 Enkät/Statistisk analys Studien visade att en blandad
utbildningsform (undervisning vid fysiskt möte samt e-utbildning) hade en bättre effekt gällande följsamhet till goda kostvanor och ökad fysisk aktivitet.
Hög
Doubova et al., 2017
Mexiko
Kvantitativ 487 Enkät/Statistisk analys Studien visade att hypertonirelaterad ångest var associerad med sämre följsamhet till fysisk aktivitet och diet.
Medel
Gebremichael et al., 2019
Etiopien
Kvantitativ 320 Enkät/Statistisk analys Studien visade att kön, ålder, utbildning, sjukdomslängd, och kunskap var faktorer som påverkade följsamheten till egenvård. Medel Grant et al., 2015 England Kvalitativ 16 Semistrukturerad intervju/Kvalitativ innehållsanalys, Grounded Theory
Studien visade att faktorer som
självförmåga, kunskap, oro över sjukdomen och läkemedel påverkar följsamheten till egenvård. Hög Hall et al., 2016 USA
Kvantitativ 45 Enkät/Statistisk analys Studien visade att de deltagare som hade högre utbildning hade bättre följsamhet till egenvård. Kunskap om hypertoni var
bidragande för att individen skulle ha god följsamhet. Hög Hallberg, Ranerup & Kjellgren, 2015 Sverige Kvalitativ 49 Semistrukturerad intervju/Tematisk analys
Studien visade att deltagarna upplevde att det mobiltelefon-baserade systemet hjälpte dem att öka medvetenheten och förståelsen vilket ökade motivationen till egenvård.
Tabell 2. Forts. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=17) Författare/år/ Land Typ av studie Antal deltagare Metod/datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet
Hu, Li & Arao, 2015
Kina
Kvantitativ 318 Enkät/Statistisk analys Studien visade att socialt stöd och god
självförmåga var faktorer associerade med ökad följsamhet till fysisk aktivitet och blodtrycksmätning. Medel Kassahun et al., 2020 Etiopien Kvantitativ 384 Strukturerad intervju/Frågeformulär/
Studien visade att god kunskap om hypertoni korrelerar med god följsamhet till egenvård.
Hög Labata et al.,
2019 Etiopien
Kvantitativ 341 Enkät/Statistisk analys Studien visade att kön är en faktor som påverkar följsamheten till låg salt diet, fysisk aktivitet och rökstopp. Medel Larki, Tahmasebi & Reisi, 2018 Iran Kvantitativ 152 Enkät/Strukturerad analys
Studien visade att upplevs självförmåga var en faktor som bidrog till att öka följsamheten till egenvård, samt att upplevd känslighet för hypertonikomplikationer korrelerar med ökad följsamhet till låg salt diet och rökstopp.
Medel
Lynch et al., 2019 Uganda
Kvalitativ 29 Intervju/Iterativ tematisk analys
Studien visade att bristande självkontroll var en faktor som påverkade följsamheten till egenvård negativt. För att hjälpa personen till egenvård krävs utbildning.
Medel
Maruf, Ojukwu & Akindele, 2017 Nigeria
Kvantitativ 200 Enkät/Statistisk analys Studien visade att kunskap om och inställning till fysisk aktivitet är faktorer som påverkar följsamheten till fysisk aktivitet.
Medel
Niriayo et al., 2019
Etiopien
Kvantitativ 276 Enkät/Statistisk analys Studien visade att faktorer som kön och brist på kunskap om egenvård var faktorer som påverkade egenvårsbeteendet.
Tabell 2. Forts. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=17) Författare/år/ Land Typ av studie Antal deltagare Metod/datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet
Park & Kim, 2015
Korea
Kvantitativ 13452 Strukturerad intervju/ Studien visade att ett hembesöksprogram utfört av sjuksköterska resulterar i förbättrad kunskap, blodtryckskontroll, diethantering och förtroende till den egna förmågan att hantera sitt blodtryck.
Hög
Qu et al., 2019 Kina
Kvantitativ 873 Enkät/Statistisk analys Studien visade att faktorer som längre sjukdomsvaraktighet och manligt kön var
förknippade med sämre följsamhet till egenvårdsbeteenden. Hög Rahmawati & Bajorek, 2018 Indonesien Kvalitativ 30 Semistrukturerad intervju/Tematisk analys
Studien visade att sociala faktorer påverkar deltagarnas följsamhet till egenvård. Motivation till att slippa läkemedel gör att deltagarna är mer benägna att använda sig av egenvård.
Hög
Zha et al., 2019 USA
Kvantitativ 25 Kontroller och data från applikation/Statistisk analys
Studien visade att de deltagare som använde sig av en
mobilapplikation hade högre följsamhet till blodtrycksmätning.
Medel
Analys
Analysprocessen genomfördes i fyra faser; datareduktion, dataöversikt, datajämförelse och avslutningsvis slutsatser och verifiering av data enligt Whittemore och Knafl (2005),
metodbeskrivning för integrerad litteraturöversikt. Analysen inleddes med datareduktion vilket innebär att de valda artiklarna lästes igenom flera gånger för att skapa en helhetsbild av de valda studierna. Efter att artiklarna lästs igenom extraherades textenheter som svarade mot studiens syfte. Textenheter som svarade mot syftet kodades med nummer för att enkelt kunna spåra textenheterna tillbaka till originalkällan och fördes sedan in i en analysmatris för att skapa en bättre överblick över den extraherade datan. Textenheterna översättes även i detta skede från engelska till svenska. Därefter lästes textenheterna igenom ytterligare en gång för att identifiera faktorer, vilka även dessa kodades för att vidare bearbetas i fas två.
Den andra fasen i analysprocessen är dataöversikt. Här skapades kategorier bestående av de faktorer som återfanns i steg ett, i vilka textenheterna sorterades in under. Dessa fördes in i en översiktstabell som visualiserade vilka studier som identifierat vilka faktorer. Whittemore och Knafl (2005) beskriver att detta tillvägagångssätt underlättar visualiseringen av mönster och fungerar som en startpunkt för analysen av den insamlade datan. I den tredje fasen, vilken benämns datajämförelse, jämfördes de identifierade faktorerna för att upptäcka mönster och samband mellan dem, därefter placerades faktorerna i subkategorier och sedan identifierades övergripande kategorier i vilka liknande subkategorier samlades. Whittemore och Knafl (2005) menar att denna process kan vara till hjälp vid den initiala tolkningen av materialet.
Slutligen i den fjärde fasen, slutsatser och verifiering av data, drogs slutsatser kring fynden vilka presenteras i resultatdelen. För att säkerställa innehållet och utesluta egen tolkning av data har textenheterna kontinuerligt jämförts mot originalkällorna för att kontrollera att de uttagna textenheterna inte har förlorat sin kontext och att de svarar mot syftet. Detta är enligt Whittemore och Knafl (2005) något som krävs för att säkerställa precision och överensstämmelse av det analyserade materialet.
Resultat
I resultatet analyserades 17 studier varav fyra var av kvalitativ ansats och 13 var av kvantitativ ansats. Resultatet av den integrerade litteraturöversikten visar på åtta olika faktorer som påverkar en persons följsamhet till egenvård vid hypertoni. De övergripande kategorierna som framkom var kunskap, ålder, kön, användning av tekniska hjälpmedel, socialt stöd, inre resurser, symptom, varaktighet, behandling och tillgång till tid, vilka presenteras i tabell 3. I tabell 4 presenteras förekomst av kategorierna i artiklarna.
Tabell 3. Översikt av kategorier.
Kunskap Ålder och kön Tekniska hjälpmedel Socialt stöd
Inre resurser
Symptom, varaktighet och behandling Tillgång till tid
Tabell 4. Översikt av studier och kategorier
Kunskap
Kunskap visade sig i flertalet studier vara en faktor som påverkade följsamheten till egenvård vid hypertoni (Aghankani et al., 2019; Doubova et al., 2017; Gebremichael et al., 2019; Grant et al., 2015; Hall et al., 2016; Hallberg et al., 2015; Kassahun et al., 2020; Labata et al., 2019; Larki et al., 2018; Maruf et al., 2017; Niriayo et al., 2019; Park & Kim, 2015; Rahmawati & Bajorek, 2018). Gebremichael et al. (2019) fann att god kunskap var associerat med sex gånger högre följsamhet till egenvård. Det fanns även ett samband mellan utbildningsnivå och
Faktor/
Författare Kunskap Ålder och Kön Tekniska hjälpmedel Socialt stöd Inre resurser Symptom, varaktighet och
behandling Tillgång till tid Ahgankani et al. (2019) x Doubova et al. (2017) x x x x Gebremichael et al. (2019) x x x Grant et al. (2015) x x x x Hall et al. (2016) x Hallberg et al. (2015) x x x Hu et al. (2015) x x Kassahun et al. (2020) x Labata et al. (2019) x x x x Larki et al. (2018) x x x Lynch et al. (2019) x x Maruf et al. (2017) x x x Niriayo et al. (2019) x x Park & Kim
(2015) x x Qu et al. (2019) x x Rahmawti & Bajorek (2018) x x x Zha et al. (2019) x
visades ha fyra gånger högre följsamhet till egenvård än personer som inte kunde läsa och skriva (Gebremichael et al., 2019).
Att ha god kunskap om blodtryck och hypertoni var associerat med en bättre följsamhet till egenvårdsbeteenden som diet och viktkontroll (Aghankani et al., 2019; Gebremichael et al., 2019; Kassahun et al., 2020; Larki et al., 2018; Niriayo et al., 2019; Park & Kim, 2015). Larki et al. (2018) fann att personer med god kunskap om hypertoni var dubbelt så benägna att hantera sin vikt jämfört med personer med låg kunskap om sjukdomen. Efter en intervention med undervisning i kost och fysisk aktivitet fann Aghankani et al. (2019) en signifikant förbättring i kosthantering för interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Fysisk aktivitet var ett annat egenvårdsbeteende på vilket kunskap hade en positiv inverkan (Aghankani et al., 2019; Gebremichael et al., 2019; Hall et al., 2016; Hallberg et al., 2015; Kassahun et al., 2020; Labata et al., 2019; Maruf et al., 2017). Detta samband gällde för kunskap om blodtryck, men även kunskap om fysisk aktivitet var en prediktor för ökad följsamhet till fysisk aktivitet. Hallberg et al. (2015) redovisade att personer då de fick en bättre förståelse för sambandet mellan fysisk aktivitet och blodtryck blev mer motiverade att följa sin behandling. Även Aghankani et al. (2019) fann att en intervention med information gällande fysisk aktivitet resulterade i en signifikant förbättring avseende följsamhet till fysisk aktivitet hos interventionsgruppen. Även andra egenvårdsbeteenden visades påverkas positivt av kunskap, dessa inkluderar
alkoholavhållsamhet (Gebremichael et al., 2019; Hall et al., 2016; Kassahun et al., 2020; Niriayo et al., 2019), rökstopp (Gebremichael et al., 2019; Hall et al., 2016; Kassahun et al., 2020) och blodtrycksmätning (Gebremichael et al., 2019; Hall et al., 2016; Kassahun et al., 2020; Park & Kim, 2015).
Studier av Grant et al. (2015) samt Rahmawati och Bajorek (2018) visade att brist på kunskap om hypertoni och blodtryck var en faktor som hade negativ påverkan på följsamhet.
Kunskapsbrist gällande blodtryck kunde innebära att personer förmodade att ett systoliskt blodtryck på 150 mmHg var normalt, vilket i sin tur ledde till att de lät sitt blodtryck förbli obehandlat (Rahmawati & Bajorek, 2018), eller att brist på kunskap om vad som kunde göras om blodtrycket var för högt ledde till att personer tyckte det var onödigt att över huvud taget mäta sitt eget blodtryck (Grant et al., 2015). Även Doubova et al. (2017) fann i en studie att personer som erhållit bristande information tenderade att vara mindre följsamma till egenvård gällande fysisk aktivitet. Kunskapsbristen hos personerna i denna studie avsåg att information från vårdpersonal brustit eller inte varit begripbar gällande frekvens, duration och typ av fysisk aktivitet.
Ålder och kön
Personernas ålder påverkade följsamheten till egenvård på så sätt att yngre deltagare var mer följsamma till goda egenvårdsbeteenden jämfört med äldre. Enligt Gebremichael et al. (2019) var patienter yngre än 65 år över tre gånger mer benägna att ha ett gott egenvårdsbeteende i jämförelse med patienter över 65 år. Liknande resultat kan också ses i studien av Niriayo et al. (2019), där äldre deltagare var mindre följsamma till viktkontroll jämfört med yngre deltagare.
Kön visade sig också påverka följsamheten till egenvård hos personer med hypertoni. Enligt Niriayo et al. (2019) var kvinnor mer benägna till rökstopp och avhållsamhet från alkohol jämfört med män. Även i en studie utförd av Labata et al. (2019) kunde det utläsas att kvinnor var mer benägna till rökstopp, där kvinnor var över tre gånger mer benägna till att sluta röka jämfört med män. Fysisk aktivitet var vanligare bland män än bland kvinnor, Niriayo et al. (2019) beskriver att kvinnor inte var lika fysiskt aktiva som män, och att de också var mindre benägna att ägna sig åt viktkontroll, vilket män gjorde i större utsträckning i jämförelse med kvinnor. Även Labata et al. (2019) redogör för hur de kvinnliga respondenterna hade sämre följsamhet till fysisk aktivitet än vad manliga respondenterna hade, vilket också framgick i studien av Doubova et al. (2017) där kvinnligt kön beskrevs som en riskfaktor för avsaknad av fysisk aktivitet. I egenvårdsbeteenden avseende kost och dietkontroll var män över 75 år mer benägna till följsamhet i jämförelse med kvinnor i samma ålder, efter att de deltagit i ett
hembesöksprogram där de fått information av en sjuksköterska (Park & Kim, 2015). Studien av Qu et al. (2019) visade dock att kvinnor hade en högre följsamhet till diethantering än män. Kvinnor var överlag mer benägna att ha ett gott egenvårdsbeetende, enligt Gebremichael et al. (2019) var kvinnor mer än dubbelt så benägna att ha ett gott egenvårdsbeteende än män, vilket också kunde ses i studien av Qu et al. (2019) där kvinnor hade högre totalpoäng för
egenvårdsförmåga.
Tekniska hjälpmedel
Att använda tekniska hjälpmedel har visat på ökad följsamhet till egenvård. Med hjälp av ett självhanteringssystem som bestod av en mobilplattform för självrapportering av blodtryck, symptom, läkemedelsanvändning och biverkningar, livsstilsbeteenden och välbefinnande, samt en anordning för mätning av blodtryck och ett webbaserat återkopplingssystem som visade diagram över utvalda självrapporterade data fick patienter större insikt och ökad motivation till att hantera sin egen hälsa genom livsstilsförändringar. Självhanteringssystemet ökade också följsamheten till behandling och var dessutom ett bra hjälpmedel att använda sig av i uppföljning
värdefull för att kunna diskutera hur välbefinnande, symptom och livsstil hade varierat över tid samt hur deltagarna påverkas av att leva med hypertoni. Systemet möjliggjorde även för personerna att ta ett större ansvar för sin egen vård (Hallberg et al. 2015).
I en randomiserad kontrollerad studie av Zha et al. (2019) jämfördes en grupp som fick tillgång till en mobilapplikation som hjälpmedel för hantering av blodtrycksmätning vid hypertoni, men den kontrollgrupp som saknade denna applikation. Resultatet av denna studie visade att
interventionsgruppen hade högre följsamhet till blodtrycksmätning i hemmet jämfört med kontrollgruppen.
Socialt stöd
Socialt stöd beskrevs av Hu et al. (2015), Labata et al. (2019) och Rahmawati och Bajorek (2018) som en faktor som hade positiv påverkan på följsamhet till egenvårdsbeteende bland personer med hypertoni. Labata et al. (2019) fann att deltagare som erhöll ett mer omfattande socialt stöd hade nästintill tre gånger större sannolikhet till att visa följsamhet till diethållning än deltagare som saknade socialt stöd. Även Rahmawati och Bajorek (2018) visade att familjestöd kunde vara en viktig faktor som hjälpte deltagarna att följa sin kosthållning för att behandla sitt höga blodtryck. De beskrev familjestöd som en essentiell faktor, då dessa personer förlitade sig stort på sina närstående till att vara till hjälp att behandla deras hypertoni, och detta gällde framför allt diethantering.
Inre resurser
Studierna av Hu et al. (2015), Labata et al. (2019) och Larki et al. (2018) visade att en god självförmåga var kopplad till förbättrad följsamhet till olika egenvårdsbeteenden. Enligt Larki et al. (2018) gällde detta viktkontroll, rökstopp, fysisk aktivitet och låg salt diet, men däremot var en god självförmåga inte förknippad med en högre alkoholavhållsamhet. Även Labata et al. (2019) fann att deltagare med god självförmåga hade större följsamhet till att bibehålla en hälsosam vikt. En låg upplevd självförmåga relaterade däremot till en försämrad följsamhet gällande fysisk aktivitet och diet (Doubova et al., 2017). Deltagare i en studie av Lynch et al. (2019) beskrev att de saknade tilltro till den egna förmågan att visa följsamhet till kosthållning när de blev erbjudna mat på arbetet eller när de åt mat de inte själv lagat, exempelvis på restaurang. Dessa situationer presenterade en utmaning i att upprätthålla god följsamhet till kostkontroll. Avsaknad av tilltro till den egna förmågan kunde även ha negativ påverkan på blodtryckskontroll då det kunde resultera i att personer gav upp utan att försöka på grund av att de inte trodde att man klarade att kontrollera sitt blodtryck (Grant et al., 2015).
I studien av Lynch et al. (2019) beskrev deltagarna hur de kunde uppleva frustration och känna att de hade misslyckats när resultatet inte motsvarade deras förväntningar efter att ha korrigerat sin kost och fysiska aktivitet. Det bristande resultatet av deras livsstilsförändringar bidrog i sin tur till att följsamheten till egenvården minskade. I studien av Maruf et al. (2017) visade det sig däremot att personens inställning till fysisk aktivitet påverkade följsamheten. Enligt Maruf et al. upplevde en majoritet av deltagarna i studien att fysisk aktivitet fick dem att må bra, och större delen av deltagarna visste om att det är till nytta för personer med hypertoni. Resultatet från studien visade att en positiv attityd till fysisk aktivitet korrelerade signifikant till deltagande vid fysisk aktivitet.
Hypertonirelaterad ångest var ytterligare en faktor som hade påverkan på följsamhet till egenvårdsbeteenden. Doubova et al. (2017) visade att deltagare som led av hypertonirelaterad ångest hade lägre sannolikhet att vara följsamma till egenvårdsbeteenden gällande fysisk
aktivitet, kosthållning och minskat saltintag. Personer som uttryckte en oro över komplikationer som stroke eller hjärnblödning var mer motiverade till att själva kontrollera sitt blodtryck hemma. Att kontrollera sitt blodtryck hemma gav då en känsla av sinnesro (Grant et al., 2015).
Symptom, varaktighet och behandling
Personer som inte upplevde några symptom av sitt höga blodtryck var mindre benägna att visa följsamhet till egenvårdsråd. Deltagare beskrev att de undvek att behandla sin hypertoni så länge de inte upplevde någon yrsel och fortfarande kunde arbeta. Andra deltagare beskrev det som att de blivit vana vid sitt höga blodtryck och därför valde att inte behandla det (Rahmawati och Bajorek, 2018). En större känslighet för sjukdomskomplikationer resulterade istället i ökad följsamhet till egenvårdsbeteenden gällande minskad saltkonsumtion och alkoholavhållsamhet (Larki et al., 2018).
Deltagare som upplevde bieffekter av läkemedelsbehandlingen för hypertoni var mer benägna att se till icke-farmakologiska behandlingsmetoder och således var dessa deltagare mer
följsamma till egenvårdsbeteenden (Rahmawati & Bajorek, 2018). Rädsla för att behöva ta många läkemedel resten av livet gjorde att personer blev mer följsamma till egenvårdsbeteenden för att undvika att påbörja läkemedelsbehandling. Personer som använde sig av
läkemedelsbehandling mot hypertoni kunde däremot använda detta som en skyddsmekanism för att glömma sitt höga blodtryck och slippa tänka på att följa andra egenvårdsbeteenden (Grant et al., 2015).
(2019) beskrev att det fanns större risk att ha dålig blodtryckskontroll vid längre
sjukdomsvaraktighet, och att detta mönster också kunde ses vid observation av deltagarnas hantering av följsamhet till behandling, kost, fysisk aktivitet, livsstil och riskfaktorer. Doubova et al. (2017) menade i sin tur på att sjukdomsvaraktighet i upp till tre år ökade chansen för följsamhet till fysisk aktivitet. Däremot visade studien av Gebremichael et al. (2019) att respondenter som haft hypertoni i minst 4 år var över tre gånger mer benägna att utöva god egenvård när dessa jämfördes med personer som haft hypertoni i mindre än två år.
Tillgång till tid
Det framkom att tillgång till tid påverkade följsamheten till egenvårdsbeteenden och att tidsbrist ledde till minskad följsamhet till fysisk aktivitet. Lynch et al. (2019) beskrev hur personer trots att de hade kunskap om den fysiska aktivitetens betydelse upplevde att detta var den svåraste livsstilsförändringen att genomföra, detta eftersom det inte fanns tillräckligt med tid över för att de skulle kunna ägna sig åt det. Även i en studie av Maruf et al. (2017) framkom att en majoritet av deltagarna hade begränsat med tid att ägna åt fysisk aktivitet. Det kunde även uppfattas som slöseri med tid att konstant fortsätta att mäta sitt blodtryck vilket ledde till att personer till sist slutade att göra det (Grant et al., 2015).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med den integrerade litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos personer med hypertoni. Litteraturöversikten resulterade i åtta huvudkategorier och nio subkategorier. De kategorier som framkom var kunskap, ålder & kön, användning av tekniska hjälpmedel, socialt stöd, inre resurser, symptom, varaktighet & behandling och tillgång till tid.
I vår litteraturstudie framkom kunskap som en övervägande faktor som påverkade följsamhet till egenvård hos personer med hypertoni. Ett begrepp som är starkt kopplat till kunskap gällande sjukdom och hälsa är hälsolitteracitet, vilket syftar till de mentala och sociala färdigheter som påverkar motivationen och förmågan att lokalisera, förstå och använda sig av information för att uppnå god hälsa (Nutbeam, 1998). En persons hälsolitteracitet påverkar inte bara möjligheten att själv tillgodogöra sig kunskap om sjukdom och hälsa, utan det påverkar även förmågan för personen att ta till sig den information som ges av exempelvis vårdpersonal. Flanders (2018) menar att hälsolitteracitet är en personlig egenskap som påverkar inlärningsmöjligheten och att
sjuksköterskan bör göra sig medveten om den enskilde patientens personliga egenskaper för att därefter kunna individanpassa undervisningen. En bra inlärning bygger på att finna luckan mellan vad personen vet och vad hen behöver veta. Detta kan åstadkommas genom att be patienten förklara det hen vet gällande det ämne som ska läras ut, då det kan avslöja vilken kunskap patienten redan besitter, för att därefter kunna lägga fokus på sådant patienten inte har kunskap om. Målet är att skapa en förståelse hos patienten för att denne sedan ska kunna
implementera det hen lärt sig i praktiken. Detta kan relateras till resultatet av denna studie är det framkom att en ökad förståelse genom undervisning resulterade i en ökad motivation till att fullfölja sin behandling.
I vår studie framkom att en viktig omständighet som påverkade tillgången till kunskap var i vilken omfattning och på vilket sätt information gavs till personerna med hypertoni, och bristande information resulterade i att följsamheten till egenvård minskade. Enligt en studie av Kim et al. (2019) var personer med låg hälsolitteracitet mer passiva i uppsökandet av
information och ställde inte frågor när de inte förstod, till skillnad från personer med hög hälsolitteracitet. En anledning till att personerna inte ställde frågor var att de inte visste vad de skulle fråga. Hashim (2017) beskriver hur man med en personcentrerad kommunikation bör ställa öppna frågor till patienten och låta denne svara utan att bli avbruten. Detta öppnar upp för att patienten får komma till tals och kommunicera sina tankar. Genom att använda sig av ett personcentrerat förhållningssätt ges patienten utrymme i dialogen och sjuksköterskan får därmed en ökad insikt i patientens kunskapsnivå och dennes hälsotillstånd (SSF, 2017). Vi menar att detta gör det möjligt för sjuksköterskan att identifiera eventuella kunskapsluckor och behov som behöver tillgodoses för att stärka patienten till ökad följsamhet till egenvård.
Vår litteraturstudie visade att användandet av teknologiska hjälpmedel gav insikt och motivation, vilket hade positiv påverkan på följsamheten till egenvård bland personer med hypertoni. Detta överensstämmer med Whitehead och Seaton (2016) som visade att mobil teknologi var till hjälp för en förbättrad följsamhet till egenvård vid olika långvariga sjukdomstillstånd. En lyckad användning av teknologiska hjälpmedel förutsätter dock att
personen besitter den förmåga som krävs för att kunna använda sig av hjälpmedlen på ett korrekt sätt. En studie av Mackert et al. (2016) visade att en låg hälsolitteracitet var kopplat till lägre användning av olika teknologiska hjälpmedel och personer med låg hälsolitteracitet upplevde hjälpmedlen svåra att använda. En föreslagen lösning för att inkludera personer med låg hälsolitteracitet var att utveckla enklare former av hjälpmedel som är lättare att förstå och använda. Vi menar att detta skulle skapa bättre förutsättningar för att stödja personer med låg
egenvård hos dessa personer.
Vår studie visade att patienter som kände sig motiverade och som hade tilltro till sin egen förmåga i större utsträckning var följsamma till olika egenvårdsbeteenden. En högre
självförmåga associeras med bättre livskvalitet (Banik et al, 2018) och en låg självförmåga kan förutom försämrad livskvalitet även kopplas till en ökad symptombörda, fysisk begränsning och en allmänt försämrad hälsa (Sarkar, Ali & Whooley, 2007). Användandet av en personcentrerad vård kan dock bidra till att generera en ökad självförmåga (Fors et al., 2015). Vid
personcentrerad vård är patientens perspektiv på sjukdomen det primära fokuset (Hashim, 2017). Kvåle och Bondevik (2008) fann att aspekter av personcentrerad vård som var viktiga för
patienter inkluderade att bli respekterade, lyssnade till och att få vara delaktig i alla beslut kring sina dagliga liv. Castillo-Mayén et al. (2020) visar att en ökad självförmåga i sin tur kunde generera en positiv påverkan på motivationen. Självförmåga och motivation är två av de
viktigaste psykologiska komponenterna för att genomgå livsstilsförändringar. Kim et al. (2019) fann i en studie att personer med diabetes med låg hälsolitteracitet upplevde en stärkt
självförmåga och ökad motivation till att hantera sin sjukdom efter att ha deltagit i ett
undervisningsprogram. Kunskap var en annan faktor som vårt resultat visade påverka följsamhet till egenvård, Kim et al. visar att undervisning som resulterar i ökad kunskap även kan påverka faktorer som motivation och självförmåga positivt. Vi anser att detta belyser vikten av ett helhetstänk i omvårdnaden, då en enda åtgärd kan resultera i förbättringar på flera olika områden, vilket ökar chansen för en positiv effekt av interventionen.
Vår litteraturstudie visade att personer med hypertoni kunde uppleva en variation av symptom av sjukdomen, vilket påverkade i vilken grad de ägnade sig åt egenvård för att behandla sin hypertoni. Enligt en studie av Shamsi, Nayeri och Esmaeili (2017) upplevde personer med hypertoni att sjukdomen påverkade alla aspekter av deras hälsa, inte bara fysiskt utan även mentalt, socialt, andligt och att det även påverkade familjen. Möjliga komplikationer orsakade även rädsla och oro, och resulterade i att personerna var mer aktiva i uppföljning av sjukdomen medan personer som inte upplevde några symptom av sin sjukdom kunde leva i förnekelse och ignorera det faktum att de led av hypertoni (Shamsi et al.). Jahan et al. (2020) fann att personer med hypertoni kunde uppleva symptom som exempelvis sömnproblem och dimsyn utan att vara medvetna om att dessa var symptom av högt blodtryck. Detta kan relateras till vårt resultat som visade på vikten av kunskap för att vara följsam till egenvård. Även här blir vikten av en helhetssyn påtaglig, då det framkommer att personer som upplever symptom av hypertoni även
måste vara medvetna om att dessa symptom relaterar till sjukdomen för att bli motiverade till att följa egenvårdsråd.
Interventioner
Resultatet i vår litteraturöversikt visade att brist på kunskap var en faktor som påverkade följsamhet till egenvård hos personer med hypertoni. För att öka kunskapen hos personerna kan en lämplig intervention vara strukturerad undervisning. I en randomiserad kontrollerad studie av Cui et al. (2019) undersöktes sambandet mellan strukturerad undervisning och följsamhet till egenvård hos personer med kronisk hjärtsvikt. Utifrån patienternas utbildningsnivå samt nivå av hälsolitteracitet fick patienterna och deras anhöriga ta del av undervisning i ett fysiskt
möte samt information i tryckt form. Denna undervisning innehöll information om hjärtsvikt, kortsiktiga och långsiktiga behandlingsmål samt riskfaktorer och tecken på försämring av sjukdomen. De fick också undervisning i livsstilsförändringar och vikten av följsamhet till medicinering. Dessutom fick de handledning i egenvårdsbeteenden så som mätning av blodtryck, att ta puls, vägning samt hur vätskeintag och urinutsöndring kunde registreras. Patienterna fick matriser för att enkelt kunna föra in sina egna observationer gjorda i hemmet. Strukturerad pedagogisk undervisning om självhantering av sjukdomen under sjukhusvistelse samt efter utskrivning visade sig vara förknippat med förbättrad följsamhet till egenvårdsråd såsom råd om fysisk aktivitet, diet och läkemedel. De fann även en koppling till minskade återinläggningar på sjukhus under de kommande tolv månaderna. Vi menar att liknande interventioner bör vara till hjälp för att stärka kunskapen hos personer med hypertoni eftersom det i stor utsträckning rör sig om samma typ av egenvårdsbeteenden som erfordras av dem.
I vår studie fann vi att motivation var en faktor som påverkar följsamheten till egenvård. För att stärka en persons motivation kan motiverande samtal användas som intervention. Motiverande samtal innebär att patienten blir en aktiv deltagare i sin egen behandling, där sjuksköterskan har en stödjande roll i att leda patienten i riktning mot målet. Motiverande samtal klargör
förändringsstrategier för patienter, eftersom de ges utrymme att reflektera över hur de vill förändra sin livsstil och hur de ska gå tillväga för att uppnå detta (Brobeck et al., 2011). I en studie av Frost et al. (2018) framkom att motiverande samtal på kort sikt kunde öka följsamhet till fysisk aktivitet och alkoholavhållsamhet. I en annan studie av Samdal et al. (2017) framkom att motiverande samtal hade långvarig effekt på följsamheten till egenvårdsbeteenden hos vuxna som var överviktiga. För att motiverande samtal ska vara effektivt måste sjuksköterskan visa förståelse och sympati gentemot patienten samt visa respekt i dialogen (Brobeck et al. 2011).
egenvårdsbeteenden som fysisk aktivitet trots medvetenhet om fördelarna på grund av tidsbrist. Detta hinder anser vi skulle kunna överkommas av att sjuksköterskan hjälper patienten att göra upp en planering med en rimlig målsättning med patientens livssituation i åtanke, som patienten sedan skulle kunna följa utan att göra avkall på annat som hen anser vara viktigt i livet. White et al. (2020) beskriver hur metoden SMART-EST kan användas för att genomföra
livsstilsförändringar. Denna metod har ett personcentrerat synsätt och innebär förutom att målsättningen ska vara specifik, mätbar, accepterad, realistisk och tidsbestämd även att målen ska utformas evidensbaserat, att de ska vara strategiska och skräddarsydda till patienten. När det kommer till livsstilsförändringar kan specifikt handla om exempelvis typ av fysisk aktivitet, eller om vilken typ av kost som räknas som nyttig. Mätbart kan syfta till durationen av
träningspassen eller hur många procent av maten som ska vara grönsaksbaserad. Accepterat handlar om att vara lyhörd för vad som är viktigt för patienten och fokusera på dessa
förändringar, medan realistiskt innebär att genom att utgå från patienten göra en bedömning baserat på personens resurser och svagheter. Tidsbestämt innebär att sätta klara tidpunkter för start och avslut, för att sedan kunna utvärdera och skapa nya mål. Evidensbaserat innebär att alltid utgå från forskning och expertis, och att råden som ges ska vara baserade på specificitet, mätbarhet och relevans. Att målet ska vara strategiskt kan i detta fall innebära att teorier och tekniker avseende förändringar i hälsobeteende införlivas målsättningsprocessen. Att målet ska vara skräddarsytt avser att ta i beaktning att patienten är en unik individ och att se till alla aspekter såsom patientens fysiska, sociala, kulturella, spirituella och ekonomiska behov och preferenser. Metoden skapar förutsättningar för en diskussion mellan patient och vårdgivare, och garanterar ett personcentrerat arbetssätt.
Metoddiskussion
Enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s.431) kan vetenskaplig kvalitet bedömas utifrån olika begrepp; trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet, vilka vi har valt att utgå ifrån.
Trovärdighet uppnås enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s. 431-432) när författarna kan påvisa för läsaren att studien är tillförlitlig. Författaren kan gå tillväga på olika sätt för att uppnå trovärdighet, ett av dessa är att låta så kallade kritiska vänner, ta del av och granska materialet under studiens gång. Genom att vår litteraturöversikt genomgått granskningar av utomstående i seminarier har trovärdigheten i arbetet ökat. Vidare beskriver Mårtensson och Fridlund (2017, s. 431) att forskare som har kunskap om forskningsområdet, eller bekantar sig med det innan studiens gång ger en ökad trovärdighet. Detta kan innebära att trovärdigheten minskar i vår
studie då vi har begränsad kunskap inom området, däremot har sökningar genomförts och litteratur lästs innan studien påbörjades för att få en bild av det valda ämnet. Vi har även
kunskap angående omvårdnad och egenvård från tidigare kurser i utbildningen till sjuksköterska. Utifrån ovan beskrivna aspekter menar vi att trovärdighet har uppnåtts.
Enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s.432) kan pålitlighet uppnås genom författarna beskriver sin förförståelse eller egen tolkning av den insamlade datan. Genom att vi varit medvetna om att förförståelse till viss del har funnits med, har uttagna data behandlats för att minimera risken för tolkning, vilket visas i den integrerade litteraturstudiens analys.
Bekräftelsebarhet kan uppnås genom en tydligt beskriven analysprocess och genom att de beslut som författarna tagit under datainsamling och analys tydligt verifieras för att kunna värdera resultatet och den tillämpade metoden (Mårtensson och Fridlund, 2017, s.432). Genom att vi i vår studie tydligt beskrivit hur datainsamling och analys gått till ger det läsarna möjlighet att följa beslutsprocessen och förstå tillvägagångssättet. Eftersom figurer och tabeller också använts för att presentera delar av metoden ges en visuell bild som kan inge en djupare förståelse hos läsaren. Mårtensson och Fridlund (2017, s. 432) beskriver att författarna ska vara neutrala vid insamling av datan. Genom att vi har använt korrekt referensteknik kan detta bekräftas av läsaren eftersom uttagna textenheter går att spåra tillbaka till originalkällan. Under arbetets gång kodades artiklarna till nummer, detta gör att vi med enkelhet har kunnat säkerställa att
textenheter har behandlats neutralt eftersom de har jämförts med originalkällan.
Överförbarhet innebär att fynden som återfinns i en kontext kan överföras till andra kontexter, situationer eller grupper. En vetenskaplig studie endast kan uppnå överförbarhet efter att trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet har uppnåtts (Mårtensson och Fridlund, 2017, s.432-433). Vi menar på att resultatet från vår integrerade litteraturöversikt kan appliceras på liknande kontext där personer behöver utöva egenvård, oavsett diagnos eller hälsotillstånd. Genom att ha kunskap om faktorer som påverkar följsamhet till egenvård, ökar det
förutsättningarna för gott resultat. Vi inser att en svaghet med studien kan vara att data från länder med kulturer som skiljer sig från den svenska har utgjort stor del av analysmaterialet, men eftersom litteraturöversikten är baserad på studier som genomförts i olika länder runt om i världen har hänsyn tagits till många olika faktorer vilket därmed stärker överförbarheten. Vi anser därmed att resultatet är överförbart till vår kontext då Sverige är ett mångkulturellt land.
Syftet med vår litteraturöversik var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos personer med hypertoni. Resultatet visar att faktorer relaterade till kunskap, ålder och kön, tekniska hjälpmedel, socialt stöd, inre resurser, symptom, varaktighet och behandling samt tillgång till tid kunde påverka följsamheten till egenvård hos personer med hypertoni. En starkt påverkande faktor till följsamhet till egenvård var kunskap, vilken återfanns i 13 av de sjutton 17 studierna. En slutsats som kan dras är att det är mycket viktigt att som sjuksköterska och annan vårdpersonal vara medveten om vikten av att informera patienten om hypertoni och egenvård, men även vikten av att säkerställa att informationen som ges blir mottagen och förstådd av patienten. Sjuksköterskor bör ha vetskap om faktorer som påverkar följsamhet till egenvård för att göra det möjligt arbeta preventivt redan under första mötet med patienten. Kunskapen som denna studie ger kan stödja sjuksköterskor att med hjälp av
strukturerad undervisning och motiverande samtal öka patientens resurser, vilka kan hjälpa patienten att bättre hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan kan även tillsammans med patienten skapa effektiva målsättningar för att hjälpa patienten att prioritera och finna tid till att ägna sig åt egenvårdsbeteenden. Om sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ökar chansen att patientens individuella styrkor och svagheter upptäcks och tas tillvara i utformandet av de egenvårdsråd som ges. Ökad förståelse för upplevelser av att leva med hypertoni är viktigt för att på bästa sätt kunna främja hälsa hos dessa personer. Vi anser därför att mer djupgående och kvalitativ forskning behövs gällande följsamhet till egenvård hos personer med hypertoni.
Referenser
* Artiklar som ingår i analysen.
*Aghakhani, N., Parizad, N., Soltani, B., Khademvatan, K., & Rahimi, Z. (2019). The effect of the blended education program on treatment concordance of patients with hypertension: A single-blind randomized, controlled trial. Journal of Vascular Nursing, 37(4), 250–256. https://doi.org/10.1016/j.jvn.2019.08.001
Banik, A., Schwarzer, R., Knoll, N., Czekierda, K., & Luszczynska, A. (2018). Self-efficacy and quality of life among people with cardiovascular diseases: A meta-analysis. Rehabilitation Psychology, 63(2), 295–312. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/rep0000199
Bhatt, S. P., Luqman-Arafath, T. K., & Guleria, R. (2007). Non-pharmacological management of hypertension. Indian Journal of Medical Sciences, 61(11), 616–624.
http://hdl.handle.net/1807/55088
Briasoulis, A., Agarwal, V., & Messerli, F. H. (2012). Alcohol Consumption and the Risk of Hypertension in Men and Women: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of Clinical Hypertension, 14(11), 792-798. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jch.12008
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical Nursing, 20(23-24), 3322-3330. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x
Castillo-Mayén, R., Luque, B., Cuadrado, E., Gutiérrez-Domingo, T., Arenas, A., Rubio, S. J., … Tabernero, C. (2020). Influence of Self-Efficacy and Motivation to Follow a Healthy Diet on Life Satisfaction of Patients with Cardiovascular Disease: A Longitudinal Study. Nutrients, 12(7). https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.3390/nu12071903
Cui, X., Zhou, X., Ma, L., Sun, T., Bishop, L., Gardiner FW., & Wang, L. (2019). A nurse-led structured education program improves self-management skills and reduces hospital
readmissions in patients with chronic heart failure: a randomized and controlled trial in China. Rural and Remote Health, 19(5270). https://doi.org/10.22605/RRH5270
*Doubova, S. V., Martinez-Vega, I. P., Aguirre-Hernandez, R., & Pérez-Cuevas, R. (2017). Association of hypertension-related distress with lack of self-care among hypertensive patients. Psychology, Health & Medicine, 22(1), 51–64.
hypertension care. European Journal of Cardiovascular Nursing, 8(5), 349–354. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2009.08.001
Enalapril. (2020). I Fass. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20010907000144
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & Sunnerhagen, S. (2011). Person-Centered Care - Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Faskunger, J. (2018). Beteendeförändringar: Att hjälpa patienter med livsstilsfrågor. I B. Klang Söderkvist & Å. Kneck (Red.). Patientundervisning: Ett samspel för lärande. (uppl. 4:2, s.119-137). Lund: Studentlitteratur.
Flanders, S. A. (2018). Nurses as Educators. Effective Patient Education: Evidence and Common Sense. MEDSURG Nursing, 27(1), 55–58.
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h& AN=128049909&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Fors, A., Taft, C., Ulin, K., & Ekman, I. (2015). Person-centred care improves self-efficacy to control symptoms after acute coronary syndrome: a randomized controlled trial. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(2), 186–194.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/1474515115623437
Frost, H., Campbell, P., Maxwell, M., O’Carroll, R., Dombrowski, S., Williams, B., … Pollock, A. (2018). Effectiveness of Motivational Interviewing on adult behaviour change in health and social care settings: A systematic review of reviews. PLoS One, 13(10), 1-39. doi:
10.1371/journal.pone.0204890
*Gebremichael, G., Berhe, K., Beyene, B., & Gebrekidan, K. (2019). Self-care practices and associated factors among adult hypertensive patients in Ayder Comprehensive Specialized Hospital, Tigray, Ethiopia, 2018. BMC Research Notes, 12(489), 1-6. doi: 10.1186/s13104-019-4502-y
*Grant, S., Greenfield, S., Nouwen, A., & McManus, R. (2015). Improving management and effectiveness of home blood pressure monitoring: a qualitative UK primary care study. British Journal of General Practice, 65(640), 776–783. doi: 10.3399/bjgp15X687433
*Hall, E., Lee, S.-Y., Clark, P. C., & Perilla, J. (2016). Social ecology of adherence to
hypertension treatment in Latino migrant and seasonal farmworkers. Journal of Transcultural Nursing, 27(1), 33–41. doi: 10.1177/1043659614524788
*Hallberg, I., Ranerup, A., & Kjellgren, K. I. (2015). Supporting the self-management of hypertension: Patients’ experiences of using a mobile phone-based system. Journal of Human Hypertension, 30(2), 141–146. doi: 10.1038/jhh.2015.37
Hashim, M. J. (2017). Patient-Centered Communication: Basic Skills. American Family Physician, 95(1), 29-34. doi: https://www.aafp.org/afp/2017/0101/p29.html
*Hu, H. H., Li, G., & Arao, T. (2015). The association of family social support, depression, anxiety and self-efficacy with specific hypertension self-care behaviours in Chinese local community. Journal of Human Hypertension, 29(3), 198–203.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1038/jhh.2014.58
Jaarsma, T. Strömberg, A., Ben G., Cameron, J., Driscoll, A., Duengen, H-D., ... Riegel, B. (2013). Comparison of self-care behaviors heart failure patients in 15 countries worldwide. Patient Education and Counseling, 92(1). 114-20. doi: 10.1016/j.pec.2013.02.017.
Jahan, Y., Moriyama, M., Rahman, M., Kazawa, K., Mizukawa, M., Rahman, A., … Chisti, M. (2020). Disease perception and experiences among rural Bangladeshi hypertensive women: A qualitative approach. Health Promotion Perspectives, 10(1), 66–73.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.15171/hpp.2020.11
Karppanen, H., & Mervaala, E. (2006). Sodium Intake and Hypertension. Progress in Cardiovascular Diseases, 49(2), 59–75.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.pcad.2006.07.001
*Kassahun, C., Asasahegn, A., Hagos, D., Ashenafi, E., Tamene, F., Addis, G., & Endalkachew, K. (2020). Knowledge on Hypertension and Self-Care Practice among Adult Hypertensive Patients at University of Gondar Comprehensive Specialized Hospital, Ethiopia, 2019. International journal of hypertension, 2020. 1-7. https://doi.org/10.1155/2020/5649165
Kim, S., Song, Y., Park, J., & Utz, S. (2019). Patients’ Experiences of Diabetes
Self-Management Education According to Health-Literacy Levels. Clinical Nursing Research, 29(5), 285–292. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/1054773819865879
study about the perceptions of patients with cancer. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 582–589. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1471-6712.2007.00579.x
*Labata, B., Ahmed, M., Mekonen, G., & Daba, F. (2019). Prevalence and predictors of self care practices among hypertensive patients at Jimma University Specialized Hospital, Southwest Ethiopia: cross-sectional study. BMC Research Notes, 12, Artikel 86. doi: 10.1186/s13104-019-4125-3
*Larki, A., Tahmasebi, R., & Reisi, M. (2018). Factors Predicting Self-Care Behaviors among Low Health Literacy Hypertensive Patients Based on Health Belief Model in Bushehr District, South of Iran. International journal of hypertension, 2018, 1-7.
https://doi.org/10.1155/2018/9752736
Lindskog, B. (2014). Medicinsk terminologi. Lund: Studentlitteratur.
*Lynch, H., Green, A., Clarke Nanyonga, R., Gadikota-Klumpers, D., Squires, A., Schwartz, J., & Heller, D. (2019). Exploring patient experiences with and attitudes towards hypertension at a private hospital in Uganda: a qualitative study. International Journal for Equity in Health, 18, Artikel 206. https://doi.org/10.1186/s12939-019-1109-9
Mackert, M., Mabry-Flynn, A., Champlin, S., Donovan, E. E., & Pounders, K. (2016). Health Literacy and Health Information Technology Adoption: The Potential for a New Digital Divide. Journal of Medical Internet Research, 18(10). Artikel e264.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.2196/jmir.6349
Mancia, G., Fagard, R., Narkiewicz, K., Redán, J., Zanchetti, A., Böhm, M., … Zannad, F. (2013). 2013 ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of Cardiology (ESC). European Heart Journal, 2013(34), 2159-2219. doi: 10.1093/eurheartj/eht151
*Maruf, F. A., Ojukwu, C. C., & Akindele, M. O. (2017). Perception, Knowledge, and Attitude toward Physical Activity Behaviour: Implications for Participation among Individuals with Essential Hypertension. High Blood Pressure & Cardiovascular Prevention, 25, 53-60. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s40292-017-0235-y
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination, (Uppl. 2:2 s. 431-432). Lund: Studentlitteratur AB
Neter, J., Stam, B., Kok, F., Grobbee, D., & Geleijnse, J. (2003). Influence of weight reduction on blood pressure: a meta-analysis of randomized controlled trials. Hypertension, 42(5), 878-884. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1161/01.HYP.0000094221.86888.AE
*Niriayo,Y., Ibrahim, S., Kassa, T., Asgedom, S., Atey, T., Gidey, K., … Kahsay, D. (2019). Practice and predictors of self-care behaviors among ambulatory patients with hypertension in Ethiopia. PLoS One, 14(6), Artikel e0218947. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0218947
Nutbeam, D. (1998). Health promotion glossary. Health Promotion International, 13(4), 349. Från https://www.researchgate.net/profile/Don_Nutbeam/publication/12979284_The_WHO_hea
lth_promotion_glossary/links/542022590cf203f155c2aa6e/The-WHO-health-promotion-glossary.pdf
*Park, E., & Kim, J. (2015). The Impact of a Nurse-Led Home Visitation Program on Hypertension Self-Management among Older Community-Dwelling Koreans. Public Health Nursing, 33(1), 42-52. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/phn.12220
Pourmand, G., Doshmangir, L., Ahmadi, A., Noori, M., Rezaeifar, A., Mashhadi, R., Aziminia, R., Pourmand, A., & Gordeev, V. S. (2020). An application of the theory of planned behavior to self-care in patients with hypertension. BMC Public Health, 20(1), 1–9.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1186/s12889-020-09385-y
*Qu, Z., Parry, M., Liu, F., Wen, X., Li, J., Zhang, Y., Wang, D., & Li, X. (2019). Self-management and blood pressure control in China: a community-based multicentre cross-sectional study. BMJ Open, 2019(9) Artikel: e025819. doi: 10.1136/bmjopen-2018-025819
*Rahmawati, R., & Bajorek, B. (2018). Understanding untreated hypertension from patients’ point of view: A qualitative study in rural Yogyakarta province, Indonesia. Chronic Illness, 2018, 14(3), 228 - 240. doi: 10.1177/1742395317718034
Samdal, G., Eide, G., Barth, T., Williams, G., & Meland, E. (2017). Effective behaviour change techniques for physical activity and healthy eating in overweight and obese adults; systematic review and meta-regression analyses. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 14(42). doi: 10.1186/s12966-017-0494-y
Coronary Heart Disease: Findings From the Heart and Soul Study. Psychosomatic Medicine, 69(4). 306-312. doi: 10.1097/PSY.0b013e3180514d57
Seloken. (2016).
I Fass. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19750418000076
Shamsi, A., Nayeri, D. N., & Esmaeili, M. (2017). Living with Hypertension: A Qualitative Research. International Journal of Community Based Nursing and Midwifery, 5(3):219-230. https://ijcbnm.sums.ac.ir/article_40786.html
Spruill, T. M. (2010). Chronic Psychosocial Stress and Hypertension. Current Hypertension Report, 12. 10-16. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s11906-009-0084-8
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2007). Måttligt förhöjt blodtryck – en systemisk litteraturöversikt (SBUrapport nr. 170/1). Hämtad från Statens beredning för
medicinsk och social utvärderings webbplats:
https://www.sbu.se/contentassets/5e7cc1d364834ec0aa087968f6f9ea5a/hyperto ni0712.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.
https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalitativ_forskningsm etodik.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020). Section C (case-control or cross-sectional studies).
https://www.sbu.se/contentassets/2c3eaec0c5914d908f2eadd00b1c2594/bilaga_2_granskningsm allar.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening
Vyas, A., Kang, F., & Barbour, M. (2019). Association between polypharmacy and health-related quality of life among US adults with cardiometabolic risk factors. Quality of Life Research, 29(4), 977–986. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s11136-019-02377-5
Warren-Findlow, J., Basalik, D. W., Dulin, M., Tapp, H., & Kuhn, L.. (2013). Preliminary validation of the hypertension self-care activity level effects (H-SCALE) and clinical blood pressure among patients with hypertension. Journal of Clinical Hypertension, 15(9), 637–643. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jch.12157
White, N. D., Bautista, V., Lenz, T., & Cosimano, A. (2020). Using the SMART-EST Goals in Lifestyle Medicine Prescription. American Journal of Lifestyle Medicine, 14(3), 271–273. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/1559827620905775
Whitehead, L., & Seaton, P. (2016). The effectiveness of self-management mobile phone and tablet apps in long-term condition management: A systematic review. Journal of medical internet research, 18(5): e97. doi: 10.2196/jmir.4883
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: Updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (uppl. 4:3, s.72-73, 89). Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (uppl. 3:3, s.173-174, Bilaga G). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization [WHO]. (29 September 2015). Q&As on hypertension. https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-as-on-hypertension
World Health Organization [WHO]. (13 September 2019). Hypertension. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hypertension
World Health Organization [WHO]. (u.å). Hypertension. https://www.who.int/health-topics/hypertension/#tab=tab_3
*Zha, P., Qureshi, R., Porter, S., Chao, Y.-Y., Pacquiao, D., Chase, S., & O´Brien – Richardson, P. (2019). Utilizing a Mobile Health Intervention to Manage Hypertension in an Underserved Community. Western Journal of Nursing Research, 42(3), 201–209.
