Sjuksköterskans möte med psykiskt sjuka
patienter inom somatisk vård
En litteraturöversikt
The nurse´s meeting with mentally ill patients in
somatic care
A literature overview
Författare: Ida Lagefjäll & Jesper Lind
HT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Helena Sjölin, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Elisabeth Welin, Professor, Örebro universitet
Bakgrund: Psykiska sjukdomar är ett omfattande problem världen över. Personer med psykisk sjukdom har en ökad risk för vissa somatiska sjukdomar. Dessa personers vårdbehov är större än övriga befolkningens på grund av nedsatta förmågor att behålla sin hälsa. Detta gör att dessa personer i större utsträckning söker vård för somatiska besvär. En ökad
medicinsk komplexitet orsakar att personer med psykiatrisk samsjuklighet ofta får ett sämre omhändertagande än övriga befolkningen. Synen på dessa personer har förändrats över tid, men det förekommer än idag stigmatisering och negativa attityder.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom på somatisk vårdavdelning.
Metod: Metoden var litteraturöversikt med systematisk litteratursökning och beskrivande design. Använda databaser var Cinahl och PsycINFO. Nio artiklar inkluderades, analyserades och presenteras i studiens resultat.
Resultat: Sjuksköterskor på somatiska avdelningar upplevde en brist på kunskap och erfarenhet vid vård av personer med psykiatrisk samsjuklighet. Sjuksköterskorna upplevde attityder och känslor relaterade till bristande kompetens samt brister i vårdmiljön som försämrade möjligheterna att uppfylla personernas behov.
Slutsats: Kunskap och erfarenhet påverkade sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med psykisk sjukdom inom den somatiska vården och kompetens behöver ständigt utvecklas. Nyckelord: Attityd, psykisk sjukdom, sjuksköterska, somatisk vård, upplevelse
Innehåll
Bakgrund ... 1
Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom... 1
Synen på psykisk sjukdom – då och nu ... 1
Samsjuklighet ... 2
Vårdmiljöns påverkan på vården ... 2
Sjuksköterskans ansvar i mötet med den psykiskt sjuka patienten ... 3
Problemformulering ... 3 Syfte ... 3 Metod ... 3 Sökstrategi ... 3 Urval ... 4 Kvalitetsgranskning ... 5
Analys och bearbetning ... 6
Forskningsetiska överväganden ... 6
Resultat ... 6
Kompetens i vårdmötet ... 7
Bristande kunskap om psykisk sjukdom ... 7
Betydelsen av erfarenhet av psykisk sjukdom ... 7
Stödets betydelse vid vårdandet ... 7
Påverkande faktorer i mötet med patienten ... 8
Känslor i vårdmötet... 8
Attityder hos sjuksköterskorna ... 8
Miljön som ett hinder i vårdandet ... 8
Resultatsammanfattning ... 9 Diskussion... 9 Metoddiskussion ... 9 Resultatdiskussion... 11 Slutsats ... 13 Fortsatt forskning... 13 Referenslista... 14
1
Bakgrund
Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) omfattas begreppet psykisk ohälsa av olika tillstånd med varierande utsträckning. Allt från milda och övergående besvär till mer omfattande besvär som påverkar personens funktionsförmåga och håller i sig över tid. Psykisk ohälsa omfattar därmed allt ifrån tillstånd med lättare oro och nedstämdhet till psykiatriska tillstånd som kräver behandling av hälso- och sjukvård. Exempel på sådant tillstånd kan var depression, schizofreni eller ångestsyndrom (Folkhälsomyndigheten, 2020). Psykisk ohälsa drabbar var fjärde person världen över (Zolnierek, 2009). Den psykiska ohälsan är beroende av olika faktorer som påverkar, till exempel kön, socioekonomisk status, utbildning, sexuell läggning, födelseland och könsidentitet. Förekomsten av psykisk ohälsa är inte jämnt fördelad över befolkningen. Den är till exempel högre bland utlandsfödda, kvinnor, lågutbildade, hbtq-personer och ensamstående föräldrar (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Psykisk sjukdom menar Folkhälsomyndigheten (2020) är något som diagnostiseras genom att ett visst antal kriterier uppfylls. För att diagnostisering ska kunna göras ska ett visst antal symtom påvisats under en viss tidsperiod. Enligt Nationalencyklopedins uppslag om ”Psykisk störning” (u.å.) är det ett tillstånd som drabbar känsloliv, personlighet och kognition som i sin tur leder till lidande och funktionsnedsättning. Psykisk sjukdom är en stor bidragande faktor till den globala påfrestningen på hälso- och sjukvården i världen (Ross & Goldner, 2009). Enligt Socialdepartementet (2012) har förekomsten av psykiska sjukdomar ökat sedan 1990-talet i Sverige. Detta visar sig genom fler sjukskrivningar och större efterfrågan på vård. Idag lider omkring 5–10% av psykiska tillstånd som kräver behandling (Socialdepartementet, 2012). Personer med psykisk sjukdom har i snitt längre vårdtid vid inläggning på en icke psykiatrisk avdelning än övriga befolkningen, detta gör att vården kostar mer pengar (Zolnierek, 2009).
Synen på psykisk sjukdom – då och nu
I slutet av 1950-talet började specialiteten för psykiatriska sjukdomar ta plats på allmänna sjukhus i Sverige (”Psykiatri”, u.å.). Mer socialpsykiatriska och öppna behandlingar
påbörjades och forskningen har idag tagit fram mer kunskap kring orsaker och behandlingar av psykiska sjukdomar. Detta börjar leda till mer förståelse och minskade fördomar gentemot psykiskt sjuka.Historiskt sett har psykiskt sjuka mötts av negativ attityd och stigma (Morris m.fl., 2012). Det förekommer än idag stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk sjukdom (Björkman, Svensson, & Lundberg, 2007). Dessa Personer möts av negativa reaktioner från samhället, vilket kan leda till social distansering och isolering. Personerna uppfattas som konstiga, skrämmande, aggressiva, oförutsägbara och utan kontroll.
Stigmatiseringen har lett till att dessa personer har sämre förutsättningar än övriga
befolkningen (Björkman m.fl., 2007). Mirnezami, Jacobsson, & Edin-Liljegren (2016) menar att medvetenheten om att personer med psykisk sjukdom blir utsatta för stigma ökat med åren bland vårdpersonal. Det finns dock en del oroande forskning som tyder på att det fortfarande kan finnas negativ attityd bland vårdpersonal (Mirnezami m.fl., 2016; Morris m.fl., 2012). Detta kan påverka till exempel deras empati för patienten samt deras diagnosbedömningar.
2
Samsjuklighet
Samsjuklighet är ett begrepp som omfattar personer som uppfyller diagnoskriterier för flera sjukdomar (Socialstyrelsen, 2019). Personer med psykiska sjukdomar har ofta sämre hälsa då deras sjukdom kan leda till sämre livsstil (De Hert m.fl., 2011; Socialstyrelsen, 2014).
Därmed är de i behov av somatisk vård i större utsträckning än övriga befolkningen. Trots detta söker dessa personer somatisk vård mer sällan, vilket leder till att när de väl söker vård är det oftast för akuta tillstånd (Björkman m.fl., 2007; Zolnierek, 2009).Vid psykisk sjukdom är det vanligt med somatisk samsjuklighet, vilket kan förekomma av flera anledningar (De Hert m.fl., 2011; Hapell, Scott, & Platania-Phung, 2012). Det kan bero på socioekonomiska nackdelar, stigman, livsstilsfaktorer och läkemedelsbiverkningar. Det kan också bero på en ojämn tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster samt kvalitet på den vård personer med psykisk sjukdom får.
Livsstilsfaktorer som stort bruk av cigaretter, försämrad skötsel av personlig hygien, låg fysisk aktivitet påverkar det medicinska tillståndet hos personer med psykiska sjukdomar (Zolnierek, 2009). Medicinering med psykotropa läkemedel orsakar gastrointestinala problem och viktuppgång, som i sin tur kan leda till tillstånd av övervikt, hyperlipidemi och diabetes. Tidigare forskning visar att det i hög utsträckning finns en ökad risk för kroniska sjukdomar hos personer med psykisk sjukdom. Det gäller sjukdomar benägna att sträcka sig över flera organsystem och sjukdomskategorier, som till exempel kardiovaskulära sjukdomar,
lungsjukdomar, neurologiska sjukdomar och endokrina sjukdomar (Zolnierek, 2009). Detta bidrar till en ökad medicinsk komplexitet, vilket leder till att personer med psykisk sjukdom ofta får ett sämre omhändertagande än övriga befolkningen vid somatisk vård (Inspektionen för vård och omsorg, IVO, u.å.; Zolnierik, 2009). Trots upprepade besök inom somatisk vård har brist på kunskap och samverkan mellan instanser lett till att vissa fått fel diagnos eller att det tagit lång tid innan rätt diagnos blivit satt. Personer med psykisk sjukdom har en högre överdödlighet än övriga befolkningen (De Hert m.fl., 2011). Den kan vara upp till tre gånger så hög och resultera i en förkortad livslängd på upp till 30 år, vilket till cirka 60 procent beror på fysisk sjukdom. Dödlighetsklyftan mellan personer med psykisk sjukdom och den
allmänna befolkningen har ökat och det ses även i länder med god kvalitet på hälso- och sjukvård (De Hert m.fl., 2011).
Vårdmiljöns påverkan på vården
Enligt nationalencyklopedins uppslag om ”Vårdmiljö” (u.å.) kan den fysiska miljön fungera som en resurs i vårdarbetet. De menar att en estetiskt utformad miljö kan påverka både patienters och sjuksköterskors upplevelse av vad som räknas som god vård. Harris, Beurmann, Fagien och Shattell (2016) menar att personer med psykisk sjukdom har andra behov när det kommer till bemötande och vårdmiljö än övriga befolkningen. Bemanning är en viktig del av vården för att säkerställa en god vårdmiljö för personer med psykisk sjukdom (IVO, u.å.; Mavundla, 2000). God bemanning av personal krävs för att det ska finnas tid att bygga en relation mellan sjuksköterska och patient, och personer med psykisk sjukdom är i behov av lugnare miljö än andra vårdtagare (Mavundla, 2000). Detta påverkas av
miljöfaktorer som god bemanning samt tillräckligt med vårdplatser på avdelningarna.
Somatiska vårdmiljöer kan ofta vara stimulerande miljöer och personer med psykisk sjukdom kan uppleva detta som skrämmande eller till och med upprörande (Harris m.fl., 2016). Harris m.fl. (2016) menar att oavsett hur det ser ut i vårdmiljön bör sjuksköterskan hitta effektiva sätt att möta dessa patienters behov. Genom att tillmötesgå detta kan sjuksköterskan minska de stressande aspekterna av vårdupplevelsen för vårdtagaren.
3
Sjuksköterskans ansvar i mötet med den psykiskt sjuka patienten
I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a) finns beskrivet att sjuksköterskan ansvarar för att omvårdnad görs för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Arbetet ska ske med respekt för människans rättigheter, värdighet och val, och det gäller alla människor oberoende skillnader. Enligt Svensk
sjuksköterskeförening (2017b) ska arbetet präglas av ett etiskt förhållningssätt med hänsyn till människors värderingar, vanor och tro. Det är sjuksköterskans eget ansvar att analysera svagheter och styrkor i sin egen professionella kompetens. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är målet med all vård att uppnå god hälsa samt att det ska vara på lika villkor för hela befolkningen. Vård ska ges med respekt för individens värdighet och människors lika värde, dessutom ska vården arbeta för att förebygga ohälsa.
Personer med psykisk sjukdom och deras anhöriga berättar i flera studier att de i mötet med sjuksköterskan behandlats på ett ovärdigt sätt (Ross & Goldner, 2009). Sjuksköterskan kan uppleva att de känner sig oroliga och otillräckliga i situationen, vilket kan leda till att dessa personer behandlas annorlunda och får otillräcklig vård (van der Kluit & Goossens, 2011). Sjuksköterskan kan då se deras problem och symtom som något som är relaterat till deras psykiska sjukdom istället för att se deras somatiska problematik (Ross & Goldner, 2009).
Problemformulering
Den psykiska ohälsan ökar i dagens samhälle vilket innebär att fler kommer att diagnostiseras med psykiska sjukdomar. Samtidigt finns en förhöjd samsjuklighet hos personer med psykisk sjukdom. Dessa personer riskerar i större utsträckning att drabbas av allvarliga somatiska följdsjukdomar, vilket i sin tur ökar dödligheten hos denna patientgrupp. Sjuksköterskor kommer därmed i större utsträckning att möta dessa personer och vårda dem för somatiska besvär. Personer med psykisk sjukdom får oftast ett sämre omhändertagande än övriga befolkningen vid somatisk vård. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är förberedd och besitter den kunskap som krävs för att vårda dessa personer.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom på somatisk vårdavdelning.
Metod
Metoden för arbetet var litteraturöversikt med systematisk litteratursökning och beskrivande design. Forskningsresultat har sökts fram samt sammanställts för att svara på syftet till arbetet (Kristensson, 2014).
Sökstrategi
Utifrån syftet identifierades meningsbärande ord som “Sjuksköterska”, “upplevelse”, “psykisk sjukdom” och “somatisk vård”. Relevanta sökord togs fram, synonymer och närliggande begrepp identifierades och orden översattes till engelska.
4 Databaserna som användes var Cinahl och PsycINFO och sökorden användes som ämnesord och i fritextsökning.Ämnesorden söktes fram i databaserna och valdes i Cinahl utifrån Cinahl
subject headings och i PsycINFO enligt APA Thesaurus of Psychological Index Terms.
Tabell 1. Indelning av sökord, synonymer och närliggande begrepp - Översikt Sjuksköterska Upplevelse Psykisk sjukdom Somatisk vård Nurs* Experience* Attitude* Perception (MH ”Nurse attitudes”) (MH ”Mental disorders”) DE ”Mental disorders”
General health care
Trunkering användes på söktermerna “nurs*” “experience*” och “attitudes*”. Alla söktermer kombinerades med de booleska sökoperatorerna OR och AND. Sökoperanden OR användes mellan synonymerna och de närliggande begreppen till de meningsbärande orden (se tabell 1) för att bredda ordets innebörd. Sökoperanden AND användes mellan de meningsbärande orden för att öka sensitiviteten i sökningen (Kristensson, 2014). Sökningarna begränsades med årtalen 2010–2020, peer review samt endast artiklar på engelska.
Urval
Inklusionskriterierna vid urvalet var studier där deltagarna var legitimerade sjuksköterskor innehållande deras upplevelser av att vårda psykiskt sjuka på icke psykiatriska
vårdavdelningar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Exklusionskriterier till studien var litteraturöversikter. Efter genomförd sökning i databaserna gjordes ett antal urval som utfördes separat av författarna för att sedan diskuteras gemensamt, se sökmatris (bilaga 1). Resultatet av sökningarna gav 139 träffar i Cinahl och 119 i PsycINFO. Alla titlar lästes på de givna träffarna. I de artiklarna med relevanta titlar lästes abstrakt. Av de abstrakt som lästes fanns inga dubbletter. Efter att ha läst abstrakt inkluderades relevanta artiklar som lästes i fulltext. Av alla artiklar som lästes i fulltext valdes nio artiklar att granskas vidare. Se urvalsflöde (figur 1).
5
Figur 1. Översikt av urvalsflöde.
Sökning i Cinahl n=139 Sökning i Psycinfo n=119 Träffar n=258 Lästa titlar n=258 Exkluderade n=228 Lästa abstrakt n=30 Exkluderade n=11 Lästa fulltexter n=19 Exkluderade n=10
Totalt antal texter till studien
n=9
Kvalitetsgranskning
Artiklarna som inkluderats i litteraturöversikten är utvalda efter att granskning gjorts på artiklarnas kvalitet samt relevans för studiens syfte. Granskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmallar (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020). Alla artiklar granskades av båda författare separat varpå beslut togs gemensamt om kvalitet och relevans på artiklarna.
Fem artiklar använde sig av kvantitativ metod och granskades med granskningsmallen “mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier”. Mallen användes för att granska om det fanns eventuella bias i artiklarna. Granskning gjordes för att utesluta selektionsbias,
behandlingsbias, bedömningsbias, bortfallsbias, rapporteringsbias och intressekonfliktsbias. Alla områden bedömdes om det fanns ”låg”, ”medelhög” eller ”hög” risk för bias och sedan gjordes en helhetsbedömning av risken för bias som ”låg”, ”medelhög” eller ”hög”. Alla artiklar som inkluderades i studien bedömdes ha en låg risk för bias. Granskning gjordes också med mallen “Mall för bedömning av relevans”. Granskningen gjordes för att bedöma studiepopulation, intervention, effektmått och studielängd. Slutligen bedömdes om artiklarna var av relevans. Samtliga artiklar bedömdes vara av relevans.
Fyra artiklar använde sig av kvalitativ metod och granskades med granskningsmallen “Bedömning av studier med kvalitativ metod”. Mallen användes för att granska eventuella brister i artiklarnas studier. Granskning gjordes genom att kontrollera överensstämmelse mellan filosofisk hållning, urval, metod i studien, kontext, deltagare, datainsamling och analys. En sammanvägd bedömning av brister gjordes sedan som “obetydliga eller mindre”, “måttliga” eller “stora”. Samtliga artiklar ansågs ha “måttliga” eller ”obetydliga eller mindre” brister och valdes att ha med i studien. Granskning gjordes separat av författarna för att sedan gemensamt göra en bedömning av vilka artiklar som var av relevans och god kvalitet. I artikelmatriserna redovisas inkluderade artiklar till litteraturöversikten (bilaga 2).
6
Analys och bearbetning
För att sammanställa resultatet i litteraturöversikten utfördes en integrerad analys av utvalda artiklar (Kristensson, 2014). Författarna läste artiklarna flera gånger och gjorde sedan varsin analys av innehållet. Innehåll i artiklarnas resultat som ansågs vara relevant markerades. Därefter diskuterades text som endast en författare markerat och ett gemensamt beslut togs vilket materialet som skulle inkluderas i studien. Därefter färgkodades den text som ansågs svara på studiens syfte. Genom att sortera studiernas innehåll efter samhörighet skapades underkategorier. Dessa underkategorier analyserades och efter reflektion kring innehållet identifierades två övergripande kategorier. Dessa kategorier utgjorde studiens rubriker i resultatdelen. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades likadant utifrån texten i artiklarnas resultat.
Forskningsetiska överväganden
Artiklarna har granskats med ett objektivt förhållningssätt och värderingar och förförståelse sattes åt sidan för att undvika påverkan på studiens resultat. Artiklarnas resultat
sammanställdes utan att inkludera personliga åsikter samt utan att exkludera material för att det varit positivt eller negativt riktat. Författarnas egen förförståelse i ämnet var att båda tidigare träffat personer med psykisk sjukdom på somatiska avdelningar samt arbetat med sjuksköterskor som vårdat dessa personer. Eftersom ingen av författarna har upplevt att vårda patienter med psykisk sjukdom som sjuksköterska på somatisk vårdavdelning kunde ett objektivt förhållningssätt erhållas.
Uppsatser på grundläggande eller avancerad nivå behöver i juridisk mening inte genomgå någon etisk prövning, vilket betyder att större vikt läggs på forskningsetiska
ställningstaganden och etisk granskning (Kristensson, 2014). Av de utvalda artiklarna i studien hade sex artiklar fått godkännande från etiska kommittéer. Två artiklar saknade text om etiskt godkännande men enligt respektive tidskrift finns riktlinjer om etiskt godkännande för att bli publicerade. En artikel hade godkännande av regionala hälsoorganisationer samt godkännande från granskningsnämnden på universitetet och medicinskt center där studien genomfördes. Artiklarnas författare beskriver ingen insamling av känsliga personuppgifter.
Resultat
Studiens resultat hämtades från nio vetenskapliga artiklar från Sverige, Irland, Nederländerna, Australien, USA, Brasilien och Finland. Resultatet utmynnade i två kategorier samt sex underkategorier som beskriver sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med psykisk sjukdom på somatisk vårdavdelning. Se tabell 2.
Tabell 2. Resultat: Kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
Kompetens i vårdmötet Bristande kunskap om psykisk sjukdom Betydelsen av erfarenhet av psykisk sjukdom Stödets betydelse vid vårdandet
Påverkande faktorer i mötet med patienten Känslor i vårdmötet Attityder hos sjuksköterskan Miljön som ett hinder i vårdandet
7
Kompetens i vårdmötet
Sjuksköterskors upplevelse av kompetens i vårdmötet beskrivs i tre underkategorier. ”Bristande kunskap om psykisk sjukdom”, ”betydelsen av erfarenhet av psykisk sjukdom” samt ”stödets betydelse vid vårdandet” som presenteras nedan.
Bristande kunskap om psykisk sjukdom
Sjuksköterskor inom den somatiska vården som tog hand om personer med psykisk sjukdom upplevde ofta en brist på kunskap (Avery, Schreier, & Swanson, 2020; Holmberg,
Hammarbäck, & Andersson, 2020; MacNeela, Scott, Treacy, Hyde, & O’Mahony, 2012; Pereira, Duarte, & Eslabão, 2019; van der Kluit, Goossens, & de Leeuw, 2013; Weare, Green, Olasoji, & Plummer, 2019). Vid tillhandahållande av vård för personer med psykiatrisk samsjuklighet ansågs en stor svårighet vara bristande specifika kunskaper om mental hälsa (Holmberg m.fl., 2020; Pereira m.fl., 2019). Sjuksköterskorna upplevde att de kunde vara bättre förberedda på att ta hand om personer med psykisk sjukdom genom att få mer
utbildning (Weare m.fl., 2019). Bristen på kunskap gjorde sjuksköterskan osäker på vad som kunde sägas och inte sägas till dessa personer (Holmberg m.fl., 2020; Weare m.fl., 2019). Vården riskerade att bli påverkad om sjuksköterskan saknade kunskap om psykisk sjukdom då synen på personen blir mer stereotypisk än specialiserad (MacNeela m.fl., 2012).
Sjuksköterskor upplevde att kompetenskrav för att bedöma den här patientgruppen var att ha grundläggande medicinsk och praktisk kunskap, att kunna lyssna på personen samt att visa respekt (Andersson, Carlsson, Karlsson, & Holmberg, 2020).
Betydelsen av erfarenhet av psykisk sjukdom
En nyckelkompetens upplevdes vara erfarenhet inom den psykiatriska vården trots att många saknade det (Andersson m.fl., 2020; Weare m.fl., 2019). Brist på erfarenhet av att ta hand om personer med psykisk sjukdom inom den somatiska vården ansågs orsaka brister på kvaliteten av vården. Att få adekvat träning och att kunna byta erfarenheter med sina kollegor anses viktigt för att utveckla sin erfarenhet (Pereira m.fl., 2019). Vårdfrekvens, det vill säga hur ofta möjligheten att vårda personer med psykiatrisk samsjuklighet gavs, ansågs också vara viktigt för att skapa sig erfarenhet (Avery m.fl., 2020). Samtidigt som det sågs som utmanande att utveckla erfarenheter av vårdandet av psykiatrisk samsjuklighet inom en icke psykiatrisk enhet (MacNeela m.fl., 2012). Hos sjuksköterskor med mindre erfarenhet påvisades en mer riskorienterad inställning till att vårda personer med psykisk sjukdom (Andersson m.fl., 2020; Brunero, Buus, & West, 2017; Ihalainen-Tamlander, Vähäniemi, Löyttyniemi, Suominen, & Välimäki, 2016).
Stödets betydelse vid vårdandet
För att vara förberedda på att vårda personer med psykiatrisk samsjuklighet ansågs förutom erfarenhet och vårdfrekvens även mentorskap och stöd vara påverkande faktorer(Avery m.fl., 2020). Mentorskap kunde vara till hjälp för att utveckla sin kompetens (Avery m.fl., 2020) och vara ett bra verktyg för att skapa en känsla av kompetens (van der Kluit m.fl., 2013). Stöd från en psykiatrisjuksköterska kunde utveckla vården av patientgruppen (Pereira m.fl., 2019; Weare m.fl., 2019) och kunde även vara till hjälp vid kriser och mer psykiatriskt akuta situationer (Pereira m.fl., 2019).
8
Påverkande faktorer i mötet med patienten
Sjuksköterskors upplevelse av påverkande faktorer i mötet med patienten har kategoriserats i tre underkategorier. ”Känslor i vårdmötet”, ”attityder hos sjuksköterskorna” och ”miljön som ett hinder i vårdandet” som presenteras nedan.
Känslor i vårdmötet
Många sjuksköterskor upplevde osäkerhet och rädsla i mötet med personen med psykisk sjukdom (Brunero m.fl., 2017; Holmberg m.fl., 2020; Ihalainen-Tamlander m.fl., 2016). Patientgruppen kunde beskrivas som oförutsägbar, opålitlig och till och med fientlig (Brunero m.fl., 2017; Holmberg m.fl., 2020; MacNeela m.fl., 2012). Sjuksköterskorna i en studie av Holmberg m.fl., (2020) uppgav att de hela tiden behövde vara på sin vakt, vilket påverkade omvårdnaden negativt. Samtidigt menade sjuksköterskor i en studie av Ihalainen-Tamlander m.fl., (2016) tvärtom, att det generellt inte fanns känslor av rädsla eller hot i mötet med personen, men att vissa sjuksköterskor kan känna så. I en studie av Weare m.fl., (2019)
beskrivs nervositet också vara en känsla vid vårdandet av personer med psykiatrisk sjukdom. I två studier visade det sig att detta påverkade vissa deltagare negativt, vilket gjorde att
sjuksköterskorna inte ville ta hand om dessa personer (Weare m.fl., 2019; Brunero m.fl., 2017). I en studie av Brunero m.fl. (2017) beskrivs även att flera sjuksköterskor ville hänvisa patienterna vidare till psykiatriska enheter eller andra professioner. Vissa menade även att de inte förstod patientens perspektiv vid till exempel självskadebeteende och kunde därmed känna sig irriterade över att de hamnade på deras avdelning (Ihalainen-Tamlander m.fl., 2016; Weare m.fl., 2019). Ihalainen-Tamlander m.fl. (2016) visade i sitt resultat att åldern
påverkade sjuksköterskans känslor då mer erfarna sjuksköterskor visade sig ha en lägre tendens att känna sig rädda i mötet med personen.
Attityder hos sjuksköterskorna
Sjuksköterskorna upplevde att negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom var vanligt. Detta upplevdes orsaka stigmatisering, vilket påverkade sjuksköterskornas upplevelse vid vårdandet av dessa personer (Holmberg m.fl., 2020; MacNeela m.fl., 2012; Weare m.fl., 2019). Vissa ansåg även att dessa patienter var mindre intressanta och prioriterades lägre än övriga patienter (Holmberg m.fl., 2020). Ihalainen-Tamlander m.fl., (2016) beskriver dock en positiv attityd generellt hos sjuksköterskan i mötet med personer med psykisk sjukdom. I en studie menade vissa sjuksköterskor att det var viktigt med en öppensinnad, human och icke dömande attityd (Andersson m.fl., 2020). Sjuksköterskans attityd ansågs vara påverkad av flera faktorer, till exempel känsla av kompetens och tidigare erfarenhet (Andersson m.fl., 2020; Ihalainen-Tamlander m.fl., 2016; van der Kluit m.fl., 2013). Flera sjuksköterskor ansåg att empati var viktigt för behandlingen då det hade en positiv inverkan på vården, dock trodde många att deras patienter inte bemöttes med det (Ihalainen-Tamlander m.fl., 2016).
Miljön som ett hinder i vårdandet
Vårdmiljön sågs som ett hinder för att vårda personer med psykiska sjukdomar (Holmberg m.fl., 2020; Pereira m.fl., 2019; Weare m.fl., 2019). Miljön borde vara terapeutisk med hög kvalitet för att personerna ska känna sig trygga och välkomna (Pereira m.fl., 2019).
Strukturella brister som brist på stolar kunde påverka familjers möjlighet att närvara, vilket kunde vara viktigt för patientens känsla av trygghet (Pereira m.fl., 2019). Sjuksköterskorna menade att vårdmiljön kunde vara påverkad av störande omgivning som då påverkar vården, vilket begränsar kvaliteten av vården som gavs (Holmberg m.fl., 2020; Pereira m.fl., 2019).
9 Vårdmiljön är en plats med mycket stimuli som kunde påverka personer med psykisk
sjukdom (Brunero m.fl., 2017).
Tidsbrist och stress kunde också ses som en miljöfaktor som påverkade vården som gavs till personer med psykiatrisk samsjuklighet (Holmberg m.fl., 2020; MacNeela m.fl., 2012; Weare m.fl., 2019). För att kunna tillhandahålla rätt vård krävs ett genuint möte med personen vilket hotades av den tidspress som upplevdes (Holmberg m.fl., 2020). Arbetsbelastningen ledde till att den relation som ibland är nödvändig inte hann skapas mellan sjuksköterska och patient (Weare m.fl., 2019). Stressen och tidsbristen på avdelningen gjorde att patienterna påverkades negativt (Brunero m.fl., 2017).
Resultatsammanfattning
Sjuksköterskor inom den somatiska vården upplevde sig ha otillräcklig kompetens vid vårdandet av personer med psykiatrisk samsjuklighet. Brist på kunskap och erfarenhet gjorde att sjuksköterskorna kände sig otillräckligt förberedda på att vårda den angivna
patientgruppen. Upplevelserna beskrevs vara att det krävdes mer utbildning samt ökad möjlighet att få erfarenhet av att vårda personer med psykisk sjukdom. Sjuksköterskornas erfarenhet och kompetens påverkade deras attityder och deras inställning gentemot dessa personer. Känslor i vårdmötet upplevdes för den med mindre erfarenhet vara osäkerhet, rädsla, nervositet och känslor av otillräcklighet, samtidigt som den med mer erfarenhet hade mer positiva känslor i mötet. Vårdmiljön upplevdes som ett hinder av sjuksköterskorna då omgivningen oftast inte upplevdes terapeutisk nog samt hade för mycket stimuli för
patienterna. Dessutom upplevdes tidsbristen hindra relationsskapandet mellan sjuksköterska och patient.
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och därför valdes en beskrivande design till studien. Att göra en litteraturöversikt valdes för att metoden är ett bra arbetssätt för att
omvandla litterär kunskap som kan vara relevant att i praktiken (Kristensson, 2014). En intervjustudie hade kunnat gjorts då det syftar till att förklara deltagarnas uppfattning eller upplevelse. En beskrivande design användes för att litteraturöversiktens syfte var att kartlägga en viss population och målet var att beskriva förekomster (Kristensson, 2014).Ämnesordet “mental disorders” valdes efter att ha sökt på ordet “mental illness” i Cinahl. Författarna konstaterade då att “mental disorders” var ett ämnesord som fångade in artiklar som handlade om psykisk sjukdom. “Nurse attitudes” användes också som ämnesord då det enligt Cinahl innefattade sjuksköterskans uppfattning och känslor, vilket var vad som eftersöktes.
Sökningarna gjordes olika i databaserna efter att ha genomfört likadana sökningar i båda databaserna med dåligt resultat. En sökning i Cinahl med begreppen “attitude*”, “perception” och “experience” gav 77 träffar och gav få relevanta artiklar och därför valdes “nurse
attitudes” att användas som ämnesord. I PsycINFO fanns inte “nurse attitudes” att välja som ämnesord och därför valdes begreppen “attitude*”, “perception” och “experience*” att användas istället. Valet av databaserna Cinahl och PsycINFO gjordes då de innehåller vetenskapliga artiklar om folkhälsovetenskap samt omvårdnadsvetenskap och därmed innefattas sjuksköterskan. Genom att välja två databaser blev utbudet av vetenskaplig litteratur bredare än vid användande av en databas. Med flera databaser stärks studiens validitet genom att chansen att få fram flera artiklar ökar (Rosén, 2017).
10 Inklusionskriterierna valdes för att identifiera artiklar som handlade om legitimerade
sjuksköterskor som vårdar personer med somatiska besvär och samtidig psykisk sjukdom. Genom att inkludera artiklar som handlade om sjuksköterskor i alla åldrar samt både män och kvinnor kunde arbetet innefatta en bred representation av sjuksköterskor. Detta gav ett
bredare utbud av vilka artiklar som kunde inkluderas, vilket gav studien en större generaliserbarhet. Resultatet kunde alltså grundas på sjuksköterskan upplevelse på olika vårdenheter, vilket gav ett brett perspektiv till resultatet. Sökningarna i databaserna gav träffar på artiklar som handlade om sjuksköterskestudenter, för att svara på syftet om sjuksköterskan behövdes även dessa exkluderas. För att få mer tillförlitliga träffar valdes sökningarna att begränsas till peer reviewed, vilket innebär att artiklarna har granskats innan de accepterats för publicering i en tidskrift (Kristensson, 2014). Årtalsbegränsningen 2010–2020 valdes för att få relevanta och aktuella träffar. Genom att begränsa litteraturen till de senaste tio åren blev innehållet i studien färsk data och ökade relevansen av innehållet (Kristensson, 2014). Till studien inkluderades artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod. Kvalitativa artiklar ger en tydligare beskrivning av individers känslor och upplevelser, vilket var till nytta för att svara på studiens syfte. En nackdel med kvalitativa artiklar är att resultatet är svårt att generalisera i en större population (Billhult, 2017). Kvantitativa artiklar undersöker variabler i en större population och undersöker skillnader och samband mellan olika variabler.
Beskrivningen kan då göras utan en djupare statistisk analys (Henricsson & Billhult, 2017). Artiklarna som inkluderades till studien var genomförda i olika länder över världen. Sverige, Irland, Nederländerna, Australien, USA, Brasilien och Finland, vilket visar på att psykisk sjukdom är ett världsomfattande besvär. Genom att inkludera artiklar från flera länder kunde studiens resultat få ett bredare perspektiv. Utbildning och vård i andra länder kan se
annorlunda ut än i Sverige och det kan även skilja sig mellan de andra länderna. Syftet var dock att beskriva sjuksköterskans upplevelse och uppfattningen var att den kan se likadan ut i olika länder.
Granskningen av artiklarna gjordes med SBU:s granskningsmallar (SBU, 2020) för att undersöka kvaliteten. Artiklarna granskades individuellt för att stärka reliabiliteten då granskningen sker oberoende av varandra (Henricsson, 2017). De kvantitativa artiklarna granskades för bias och relevans för att konstatera kvaliteten och de kvalitativa artiklarna granskades för att kontrollera om det fanns metodologiska brister i studierna. Alla artiklar uppnådde medelhög till hög kvalitet, vilket ansågs vara god grund för att kunna inkluderas till studien. Till studiernas resultat valdes att göras en integrerad analys i olika steg då det ger möjlighet att på ett övergripligt sätt redovisa resultatet (Kristensson, 2014). Genom att använda en integrerad analys är det lättare att förstå och sammanställa de vetenskapliga artiklarnas resultat och de kan enklare ställas i relation till varandra. Inom all forskning finns krav att det ska leda fram till värdefull kunskap för att få undersöka något (Sandman & Kjellström, 2018). Lag om etikprövning av forskning som avser människor syftar till att skydda respekten för mänskligt värde och skydd av den enskilde individen. Lag om
etikprövning av forskning som avser människor(SFS 2003:460)ska tillämpas på forskning där en deltagare utsätts för fysiskt ingrepp eller syftar till att fysiskt eller psykiskt påverka deltagare. Alla artiklar som inkluderades till studien hittades i sökningarna och inga artiklar handplockades för att inte resultatet skulle påverkas av författarna.
Genom att sätta förförståelsen åt sidan kunde studien genomföras fritt från tolkningar samt subjektivitet och ett objektivt förhållningssätt kunde erhållas, vilket stärker tillförlitligheten. Studiens tillförlitlighet ökar även då metoden tydligt beskriver analysmetoden, vilket gör analysen av materialet så transparent som möjligt. Genom att beskriva artiklarna och
11 studiedeltagarna ökar också studiens överförbarhet. Verifierbarheten stärks i studien då
artiklarnas resultat finns representerat i det insamlade materialet (Kristensson, 2014). Inom all forskning finns krav att det ska leda fram till värdefull kunskap för att få undersöka något (Sandman & Kjellström, 2018). Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) syftar till att skydda respekten för mänskligt värde och skydd av den enskilde individen. Dessutomska lagen tillämpas på forskning där en deltagare utsätts för fysiskt ingrepp eller syftar till att fysiskt eller psykiskt påverka deltagare.
I studien redovisas resultatet av 1047 deltagare i den insamlade litteraturen. Av dessa var 918 kvinnor, 127 män och två deltagare som inte uppgav kön. Eftersom majoriteten av deltagarna i samtliga studier som använts i resultatet varit kvinnor är det svårt att göra en jämförelse mellan könen. Det går heller inte att säga om det skulle visat ett annat resultat om
könsfördelningen varit jämn. Litteraturen har redovisat åldrarna på deltagarna olika, vissa har presenterat det tydligt (Andersson m.fl., 2020; Holmberg m.fl., 2020; Ihalainen-Tamlander m.fl., 2016; van der Kluit m.fl., 2013; Weare m.fl., 2019) medan andra inte har presenterat det alls (Avery m.fl., 2020; Brunero m.fl., 2017; MacNeela m.fl., 2012; Pereira m.fl., 2019). Detta leder till att det också blir en svår jämförelse att göra.
Resultatdiskussion
Studien har resulterat i ett antal huvudfynd som visar på vad som kan begränsa och försvåra mötet med personer som har psykiska sjukdomar när de vårdas på somatiska vårdenheter. Huvudfynden i studien är att sjuksköterskor beskriver sig uppleva bristande kompetens i vårdmötet. Bristande specifik kunskap om psykisk sjukdom samt bristande erfarenheter av att vårda personer med psykisk sjukdom beskrivs. Dessutom upplevde sjuksköterskor att det fanns påverkande faktorer i mötet med patienten. Detta i form av attityder, känslor samt brister i vårdmiljön.
Sjuksköterskorna upplevde att det fanns en bristande kunskap vid omhändertagande av personer med psykisk sjukdom. Brist på specifik kunskap om mental ohälsa sågs som en svårighet för att tillhandahålla fullständig vård samt att det skapar en osäkerhet. Tidigare forskning visade också på att det fanns brister i utbildningen för den legitimerade
sjuksköterskan gällande psykiatri och psykisk hälsa (Harris m.fl., 2016; Ross & Goldner, 2009). I tidigare studier av Mavundla (2000) samt Björkman, Angelman, och Jönsson (2008) anges också att sjuksköterskorna upplevde att det fanns bristande kunskaper gällande vård av den angivna patientgruppen, vilket påverkar vården. Svensk sjuksköterskeförening (2017b) menar att sjuksköterskan har ett eget ansvar att utveckla och fördjupa sin kunskap
kontinuerligt utifrån den senaste forskningen. Tidigare forskning av Atkin, Holmes och Martin (2005) belyser sjuksköterskans behov av att få löpande träning och utbildning om psykiska sjukdomar, tidiga tecken och symtom, kunskap om screening och hantering av dessa patienter. Genom att få den utbildningen skulle sjuksköterskans kunskaper kunna höjas och bevaras. En studie av Granskär, Edberg och Fridlund (2001) undersöker
sjuksköterskestudenters upplevelse av första kontakten med psykisk sjukdom efter att dessa avslutat sin psykiatriska praktik. I deras studie berättar studenterna att de upplever sig
obekanta med psykiatrisk omvårdnad och att det saknas kunskap i att hantera patientgruppen. Resultatet visar att erfarenhet om psykisk sjukdom hos sjuksköterskor inom somatisk vård upplevdes vara viktigt vid vård av personer med psykiatrisk samsjuklighet. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns brist på erfarenhet att vårda denna patientgrupp samt att det var svårt
12 att skaffa erfarenheter inom somatisk vård. Atkin m.fl. (2005) tar upp vikten av löpande utbildning samt vikten att utveckla erfarenhet. Resultatet visar att attityder hos sjuksköterskan påverkas av deras erfarenhet, samt att det fanns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom. Tidigare forskning pekar också på att det fanns samband mellan erfarenhet och attityder. Björkman m.fl. (2008) redovisade i sin studie att det fanns korrelerade statistik hos personer med professionell erfarenhet och mindre negativa attityder gällande farlighet hos personer med schizofreni. Det visade också att de med professionell erfarenhet i mindre utsträckning ansåg personer med schizofreni vara mer oförutsägbara. Mavundla (2000) menade att erfarenheten påverkade sjuksköterskans uppfattning av personer med psykisk sjukdom och att mindre erfarenhet påverkade till en mer negativ uppfattning. Det fanns blandade attityder gentemot personer med psykisk sjukdom (van der Kluit & Gossens, 2011). Detta kunde få konsekvenser för sjuksköterskorna då de kunde känna sig otillräckliga, såväl som för patienterna som kunde känna sig obekväma eller få otillräcklig vård. Samtidigt måste sjuksköterskan värdera sin egen kompetens vid olika uppgifter hen tar ansvar över (Sandman & Kjellström, 2018).
Resultatet visar att det fanns en rad olika känslor som sjuksköterskorna upplevde när de skulle ta hand om personer med psykiatrisk samsjuklighet. Känslorna visade sig vara påverkade av kunskap och tidigare erfarenhet. Flera studier i resultatet visar att sjuksköterskan känner sig osäker i mötet med dessa patienter. Reed och Fitzgerald (2005) samt Mavundla (2000)
bekräftar detta, men Reed och Fitzgerald (2005) menar också att det finns en önskan och vilja att hjälpa dessa patienter. I resultatet redovisas att en del av de sjuksköterskor som upplevde nervositet och rädsla inte kände en vilja att ta hand om dessa personer. De kände också att de ibland ville hänvisa dessa vidare till psykiatriska enheter. Sjuksköterskan har enligt ICN:s etiska kod ett ansvar att aldrig frångå principen om människors lika värde och har ett moraliskt ansvar att respektera mänskliga rättigheter (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Detta avser särskilt olikheter och rättvisa, sjuksköterskan ska alltid ingripa när hälsan hotas hos en människa.
Den somatiska vårdmiljön upplevdes enligt resultatet som otillräcklig enligt sjuksköterskor och ansågs vara ett hinder för god vård och omhändertagande av personer med psykiatrisk samsjuklighet. Strukturella brister i miljön, för hög stimuli runt om patienterna och
otillräcklig möjlighet för att ta med familj påverkade trygghetskänslan hos personen. Tidigare forskning av Mavundla (2000) visade också att sjuksköterskorna upplevde att miljön är otillräcklig när det kommer till vård av personer med psykiatrisk samsjuklighet.
Sjuksköterskorna upplevde att det saknades möjlighet till lugn och stillsamhet och att patienterna inte gavs möjlighet att återhämta sig. Macdonald (2007) beskrev vikten av att ha familjen närvarande hos personen som söker vård oavsett kontaktorsak och att det anses vara en trygghet för hen. Sjuksköterskan ska enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017b) föra kritiska reflektioner samt utveckla en god vårdmiljö och arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete genom sin yrkesroll.
Resultatet i studien har visat att stöd av andra, till exempel psykiatrisjuksköterskor, ansågs vara viktigt för att ta hand om den nämnda patientgruppen. Viktigt att tänka på är dock att sjuksköterskan inte bär hela ansvaret över vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Ansvaret delas med resten av samhället för att allmänhetens behov av insatser ska främjas. Sjuksköterskan ska verka för social rättvisa och jämlikhet vid fördelning av resurser och vård.
13
Slutsats
Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med psykisk sjukdom påverkas av olika faktorer. Kompetens är ett grundläggande behov för att vårda denna patientgrupp. Kunskap och erfarenhet påverkar sjuksköterskans upplevelse och avsaknad av detta skapar hinder i mötet med patienten i form av negativa känslor och attityder. Kunskap om ämnet måste hela tiden byggas på och att skapa erfarenhet av att vårda patientgruppen måste möjliggöras inom den somatiska vården. Den somatiska vårdmiljön upplevs av sjuksköterskor som en
försvårande faktor för att ta hand om patienten och ge fullständig vård. Det finns idag
forskning om att problemen existerar och studier visar att det finns viljor hos sjuksköterskorna att förbättra sin kunskap om psykisk sjukdom. Studien har även visat att problemet är
förekommande i flertalet länder.
Fortsatt forskning
För att stödja sjuksköterskan i sitt arbete krävs ytterligare forskning för att hitta metoder och problemlösningar för att göra både sjuksköterska och patient mer bekväma i mötet. Genom detta kan sjuksköterskorna få de verktyg som krävs för att erbjuda en god omvårdnad för personer med psykiatrisk samsjuklighet. Fortsatt forskning bör göras i Sverige då endast enstaka artiklar kunde hittas om detta, vilket skulle kunna ge en bredare bild från den svenska sjuksköterskans perspektiv. Eftersom resultatet är grundat till största del på kvinnliga
sjuksköterskors upplevelser föreslås vidare forskning för att undersöka om det finns skillnader könen emellan. Med fördel kan en kvalitativ design användas på framtida studier då det kan ge en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelse. För att skapa en mer positiv
upplevelse för både sjuksköterskor och patienter behövs ytterligare forskning göras om upplevelser, både ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Genom att fortsätta belysa sjuksköterskors upplevelse av vård av personer med psykisk sjukdom kan attityder och stigmatisering tydliggöras och förhoppningsvis förändras.
14
Referenslista
Artiklar till resultatet markerade med *
*Andersson, H., Carlsson, J., Karlsson, L., & Holmberg, M. (2020). Competency
requirements for the assessment of patients with mental illness in somatic emergency care: A modified Delphi study from the nurses’ perspective: Nordic Journal of Nursing Research,
40(3), 162–170. doi: 10.1177/2057158520946212
Atkin, K., Holmes, J., & Martin, C. (2005). Provision of care for older people with co-morbid mental illness in general hospitals: General nurses’ perceptions of their training needs.
International Journal of Geriatric Psychiatry, 20(11), 1081–1083. doi: 10.1002/gps.1414
*Avery, J., Schreier, A., & Swanson, M. (2020). A complex population: Nurse’s professional preparedness to care for medical-surgical patients with mental illness. Applied Nursing
Research, (52). doi: 10.1016/j.apnr.2020.151232
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 99–110). Lund:
Studentlitteratur.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: A cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170–177. doi:
10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x
Björkman, T., Svensson, B., & Lundberg, B. (2007). Experiences of stigma among people with severe mental illness. Reliability, acceptability and construct validity of the Swedish versions of two stigma scales measuring devaluation/discrimination and rejection experiences.
Nordic Journal of Psychiatry, 61(5), 332–338. doi: 10.1080/08039480701642961
*Brunero, S., Buus, N., & West, S. (2017). Categorising Patients Mental Illness by Medical Surgical Nurses in the General Hospital Ward: A Focus Group Study. Archives of Psychiatric
Nursing, (31), 614–623. doi: 10.1016/j.apnu.2017.09.003
De Hert, M., Corell, C., Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Cohen, D., Asai, I., … Leucht, S. (2011). Physical illness in patients with severe mental disorders. I. Prevalence, impact of medications and disparities in health care. World Psychiatry, (1), 52–77. doi: 10.1002/j.2051-5545.2011.tb00014.x
Folkhälsomyndigheten (2019). Vuxna—Psykisk ohälsa. Hämtad 02 november 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/ psykisk-halsa-och-suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2020). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 02 november 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/ psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
15 Granskär, M., Edberg, A.-K., & Fridlund, B. (2001). Nursing students’ experience of their first professional encounter with people having mental disorders: Professional encounters with patients with mental disorders. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 8(3), 249–256. doi: 10.1046/j.1365-2850.2001.00381.x
Hapell, B., Scott, D., & Platania-Phung, C. (2012). Perceptions of Barriers to Physical Health Care for People with Serious Mental Illness: A Review of the International Literature. Issues
in Mental Health Nursing, (33), 752–761. doi: 10.3109/01612840.2012.708099
Harris, B., Beurmann, R., Fagien, S., & Shattell, M. M. (2016). Patients’ experiences of psychiatric care in emergency departments: A secondary analysis. International Emergency
Nursing, 26, 14–19. doi: 10.1016/j.ienj.2015.09.004
Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 411–420). Lund: Studentlitteratur.
Henricsson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 111–119). Lund:
Studentlitteratur.
*Holmberg, M., Hammarbäck, S., & Andersson, H. (2020). Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study.
Nordic Journal of Nursing Research, 40(3), 151–161. doi: 10.1177/2057158520941753
*Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T., & Välimäki, M. (2016). Stigmatizing attitudes in nurses toward people with mental illness: A cross-sectional
study in primary settings in Finland. (23), 427–437. doi: 10.1111/jpm.12319
Inspektionen för vård och omsorg. (u.å.). Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg—Förstudie inför nationell tillsyn, avdelning syd. Hämtad 03 november 2020, från https://www.ivo.se/tillsyn/prioriterade-riskomraden-2018-2020/samsjukliga-patienter/
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
Macdonald, M. T. (2007). Nurse–Patient Encounters: Constructing Harmony and Difficulty.
Advanced Emergency Nursing Journal, 29(1), 73–81. doi:
10.1097/01261775-200701000-00011
*MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O’Mahony. (2012). A Risk to Himself: Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical–Surgical Units. Research in Nursing & Health, (35), 200–213. doi:
10.1002/nur.21466
Mavundla, T. R. (2000). Professional nurses’ perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 32(6), 1569–1578. doi:
16 Mirnezami, H. F., Jacobsson, L., & Edin-Liljegren, A. (2016). Changes in attitudes towards mental disorders and psychiatric treatment 1976–2014 in a Swedish population. Nordic
Journal of Psychiatry, 70(1), 38–44. doi: 10.3109/08039488.2015.1046916
Morris, R., Scott, P. A., Cocoman, A., Chambers, M., Guise, V., Välimäki, M., & Clinton, G. (2012). Is the Community Attitudes towards the Mentally Ill scale valid for use in the
investigation of European nurses’ attitudes towards the mentally ill? A confirmatory factor analytic approach: Is the Community Attitudes towards the Mentally Ill scale valid for use with European nurses? Journal of Advanced Nursing, 68(2), 460–470. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05739.x
*Pereira, L. P., Duarte, M. de L. C., & Eslabão, A. D. (2019). Care for people with psychiatric comorbidity in a general emergency unit: Vision of the nurses. Revista Gaúcha de
Enfermagem, (40). doi: 10.1590/1983-1447.2019.20180076
Psykiatri (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 15 november 2020 från https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/psykiatri
Psykisk störning (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 19 november 2020 från https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/psykisk-st%C3%B6rning
Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing,
14(4), 249–257. doi: 10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x
Ross, C. A., & Goldner, E. M. (2009). Stigma, negative attitudes and discrimination towards mental illness within the nursing profession: A review of the literature. Journal of Psychiatric
and Mental Health Nursing, 16(6), 558–567. doi: 10.1111/j.1365-2850.2009.01399.x
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Skärsäter, I., & Wiklund Gustin, L. (Red.). (2019). Inledning. I Omvårdnad vid psykisk
ohälsa—På grundnivå (3:2). Lund: Studentlitteratur.
Socialdepartementet (2012). PRIO psykisk ohälsa—Plan för riktade insatser inom området
psykisk ohälsa 2012–2016. Stockholm. Hämtad 15 november 2020 från
https://www.regeringen.se/contentassets/214bb76a9b0a4b50a9d6d73534a0f7a4/prio-psykisk-ohalsa---plan-for-riktade-insatser-inom-omradet-psykisk-ohalsa-2012-2016-s2012.006
17 Socialstyrelsen (2014). Öppna jämförelser 2014, jämlik vård—Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom. Hämtad 03 november 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/
globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2014-12-26.pdf Socialstyrelsen (2019). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Hämtad 10 december 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6481.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2020). SBU:s metodbok. Hämtad 01 december 2020, från https://www.sbu.se/metodbok
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 20 november 2020 från https://www.swenurse.se/download/ 18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv %C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 22 november 2020 från https://www.swenurse.se/ publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor
Svensk sjuksköterskeförening (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 20 november 2020 från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
van der Kluit, M. J., & Goossens, P. J. J. (2011). Factors Influencing Attitudes of Nurses in General Health Care Toward Patients with Comorbid Mental Illness: An Integrative
Literature Review. Issues in Mental Health Nursing, 32(8), 519–527. doi: 10.3109/01612840.2011.571360
*van der Kluit, M. J., Goossens, P. J. J., & de Leeuw, J. R. J. (2013). Attitude Disentangled: A Cross-Sectional Study into the Factors Underlying Attitudes of Nurses in Dutch
Rehabilitation Centers toward Patients with Comorbid Mental Illness. Issues in Mental Health
Nursing, (34:2), 124–132. doi: 10.3109/01612840.2012.733906
Vårdmiljö (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 11 december 2020 från http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vårdmiljö
*Weare, R., Green, C., Olasoji, M., & Plummer, V. (2019). ICU nurses feel unprepared to care for patients with mental illness: A survey of nurses’ attitudes, knowledge, and skills.
Intensive & Critical Care Nursing, (53), 37–42. doi: 10.1016/j.iccn.2019.03.001
Zolnierek, C. D. (2009). Non-psychiatric hospitalization of people with mental illness: Systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1570–1583. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05044.x
18
Sökmatris – Cinahl
Bilaga 1
Sökord
Begränsningar
Resultat
Urval 1
Lästa titlar
Urval 2
Lästa abstract
Urval 3
Antal artiklar till studien
S1
(MH ”Mental Disorders”) • English language • 2010-2020 36,360S2
Nurs* • English language• 2010-2020
371,280
S3
(MH ”NurseAttitudes”) • English language • 2010-2020
16,430
S4
S1 AND S2 AND S3 • English language • 2010-2020 • Peer reviewed 139 139 19 719
Sökmatris – Psycinfo
Bilaga 1
Sökord
Begränsningar
Resultat
Urval 1
Lästa titlar
Urval 2
Lästa abstract
Urval 3
Antal artiklar till studien
S1
DE ”MentalDisorders” • English language • 2010-2020
• Peer reviewed
36,424
S2
Nurs* • English language• 2010-2020 • Peer reviewed
79,589
S3
Attitude* • English language• 2010-2020 • Peer reviewed
187,343
S4
Perception • English language• 2010-2020 • Peer reviewed
172,303
S5
Experience* • English language• 2010-2020 • Peer reviewed 243,205
S6
General healthcare • English language • 2010-2020 • Peer reviewed 22,417S7
S1 AND S2 AND S3 OR S4 OR S5 AND S6 • English language • 2010-2020 • Peer reviewed 119 119 11 220
Artikelmatris
Bilaga 2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Andersson, H., Carlsson, J., Karlsson, L., & Holmberg, M. (2020). Competency requirements for the assessment of patients with mental illness in somatic emergency care: A modified Delphi study from the nurses’ perspective: Nordic
Journal of Nursing Research, 40(3), 162–170.
doi:
10.1177/2057158520946212 Sverige
The aim of this study was to identify competency requirements for the assessment of patients with mental illness by soliciting the views of emergency care nurses. Inklusionskriterier:
Utbildade sjuksköterskor anställd inom akutvårdstjänst eller akutavdelning. Exklusionskriterier:
Framgår ej. Urvalsförfarande:
Information skickades ut till cheferna på de berörda avdelningarna som kontaktade sjuksköterskorna och de som var intresserade deltog i studien.
Bortfall: 33 deltagare.
Bortfallen berodde på ej fullständiga svar. 59 % av deltagare fullföljde studien.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
Round 1: 25 deltagare.16 kvinnor och 9 män. Round 2-4: 81 deltagare. 54 kvinnor och 27 män. Ålder 24 – 61.
Datainsamlingsmetod:
Round 1: Individuella intervjuer. Round 2-4: Enkätundersökning.
Analysmetod:
Round 1: kvalitativ metod.
Round 2: kvantitativ metod, statistisk analys.
Styrkor:
Flertalet analyser under studiens gång och uppdateringar av enkäten för att uppnå konsensus.
Tydlig beskrivning av studiens
utförande.
Svagheter:
I resultatet presenteras tre viktiga kompetensområden för att kunna bedöma patienter med psykisk sjukdom inom akutsjukvård. Det första är praktisk och teoretisk kunskap, det andra är god
kommunikationsförmåga och sista är respektfull attityd.
21
Artikelmatris
Bilaga 2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Avery, J., Schreier, A., & Swanson, M. (2020). A complex population: Nurse’s professional preparedness to care for medical-surgical patients with mental illness.
Applied Nursing Research,
(52). doi:
10.1016/j.apnr.2020.151232 USA.
The study aim to examine Nurse's professional preparedness to care for medical-surgical patients with mental illness. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval. Sjuksköterskor inom en viss region.
Bortfall: 4 deltagare.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
260 deltagare. 235 kvinnor och 21 män. Ålder framgår ej. Datainsamlingsmetod: Enkät. Analysmetod: Kvantitativ metod. Styrkor: Stort urval.
Tydlig och noggrann beskrivning av dataanalys. Svagheter: Inte beskrivit sitt bortfall.
Framgår inga exklusionskriterier.
Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg tre saker vara viktiga för att vara förberedd att vårda patienter med psykisk sjukdom. Vårdfrekvens, mentorskap och utbildning var viktiga faktorer för att förbereda sig för detta. Resultatet visade att mentorskap bidrog till ökat självförtroende och
professionell tillväxt. Högre vårdfrekvens visade sig ge sjuksköterskorna ökad kompetens att vårda psykiskt sjuka. Sjuksköterskorna menade också att det krävdes mer utbildning för att öka kompetensen att vårda psykiskt sjuka patienter.
22
Artikelmatris
Bilaga 2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Brunero, S., Buus, N., & West, S. (2017).
Categorising Patients Mental Illness by Medical Surgical Nurses in the General Hospital Ward: A Focus Group Study. Archives of
Psychiatric Nursing, (31),
614–623. doi:
10.1016/j.apnu.2017.09.003 Australien
The aim was to gain insight into medical surgical nurses' process(es) of categorising mental illness in general hospitals. Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor med direkt exponering av patienter och utan betydande psykiatrisk erfarenhet.
Exklusionskriterier: Framgår ej.
Urvalsförfarande:
Inbjudan skickades till sjuksköterskor arbetande på en kirurgavdelning samt en infektionsavdelning.
Bortfall: Framgår ej.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
16 deltagare. 5 män och 11 kvinnor. Ålder framgår ej. Datainsamlingsmetod: Diskussion i fokusgrupper. Analysmetod: Kvalitativ metod. Styrkor: Tydlig beskrivning av metod och utförande av studien.
Två fokusgrupper. Svagheter:
Urvalet var begränsat till två avdelningar på samma sjukhus.
Resultatet visade att sjuksköterskorna i fokusgrupperna använde termer framför
diagnoskategorier. Patienterna delades upp i “De hanterbara”, “de oförutsägbara”, “de farliga” och “de emotionella”. Indelningen av patienter förklarade sjuksköterskorna som ett sätt att hantera sitt arbete men att det kan leda till stigmatisering av patienterna.
23
Artikelmatris
Bilaga 2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Holmberg, M., Hammarbäck, S., & Andersson, H. (u.å.). Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study. Nordic Journal of Nursing Research, (40:3), 151–161. doi:
10.1177/2057158520941753 Sverige.
The aim of the study was to describe registred nurses experiences of assessing patients with mental illness in EC. Inklusionskriterier:
Utbildade sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning.
Exklusionskriterier: Framgår ej.
Urvalsförfarande:
En av författarna kontaktade chefer på ambulans och akutmottagningar i en region i Sverige genom email. Kontaktuppgifter erhölls av deras chefer.
Bortfall: Inget bortfall.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
28 deltagare. 18 kvinnor och 10 män. Ålder 31-61.
Datainsamlingsmetod:
Individuella face-to-face intervjuer.
Analysmetod:
Kvalitativ deskriptiv metod
Styrkor: Maximalt varierat urval. Variation i ålder, kön och erfarenhet. Bra beskrivning av metod. Tydligt syfte. Svagheter:
Resultatet visar att det fanns en attityd att vilja nå fram till patienten, dock upplevdes det att det fanns hinder för att göra det.
Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter att tolka vad som var sant och vad som inte var sant av vad patienten berättar vid bedömningen.
Sjuksköterskor menade att det fanns brist på kunskap i mötet med patienter med psykisk sjukdom. Det upplevdes också en osäkerhet i risk. Vissa upplevde sig rädda r/t att inte veta hur patienten skulle reagera/agera.
24
Artikelmatris
Bilaga 2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T., &
Välimäki, M. (2016).
Stigmatizing attitudes in nurses toward people with mental illness: A cross-sectional study in primary settings in Finland. (23), 427–437. doi: 10.1111/jpm.12319 Finland. The aim is to describe nurses’ attitudes towards people with mental illness and examine factors associated with their atti- tudes in primary care health centres
Inklusionskriterier:
Finsktalande legitimerade sjuksköterskor arbetande på vårdcentraler i två finska städer. Exklusionskriterier:
Sjuksköterskor som inte utövade omvårdnad dagligen.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval. Alla sjuksköterskor som innefattas av inklusionskriteriet bjöds in att delta.
Bortfall:
46 inbjudna svarade inte. Beskrivning slutlig studiegrupp:
218 deltagare. 212 kvinnor och 5, 1 ej angivet kön. Ålder mellan 24 och 67.
Datainsamlingsmetod: Enkät. Analysmetod: Statistisk analys Styrkor: Väl beskrivna inklusions- och exklusionskriterier. Stort urval där de inkluderat samtliga vårdcentraler i de två städerna. Svagheter:
Resultatet beskriver att majoriteten av
sjuksköterskorna kände en vilja att hjälpa patienter med psykisk sjukdom och en få av sjuksköterskorna menade att det fanns rädsla i mötet med patienten. Generellt såg inte sjuksköterskorna patienten som ett hot. Majoriteten ansåg att det fanns stigmatiserande attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskor med mindre kunskap om psykisk sjukdom och mindre klinisk erfarenhet tenderade att ha en mindre vilja att hjälpa patienter med psykisk sjukdom samt kände mer rädsla för patienten och tyckte att patienterna skulle segregeras inom vården.
25
Artikelmatris
Bilaga 2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O’Mahony. (2012). A Risk to Himself: Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical–Surgical Units.
Research in Nursing & Health, (35), 200–213. doi:
10.1002/nur.21466 Irland
The aim of this study was to assess whether nurses working in general hospitals have access to stereotyped perceptions or specialized insights on psychiatric patients. Inklusionskriterier: Framgår ej. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande:
Författarna kontaktade koordinatorer på flera sjukhus som kontaktade deltagare.
Bortfall: Framgår ej.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
13 deltagare. endast kvinnliga deltagare. Ålder framgår ej.
Datainsamlingsmetod:
Intervjubaserade fallstudier med högt tänkande
Analysmetod: Kvalitativ metod.
Styrkor:
Urvalet bestod av deltagare med olika års erfarenhet från flera olika sjukhus. Tydlig beskrivning av artikelns svagheter. Svagheter: Inga inklutionskriterier eller exklutionskriterier framgår. Eventuellt bortfall framgår ej. Reslutatet som är baserat på ett case har begränsad
överförbarhet till andra situationer.
Resultatet visar att sjuksköterskorna inom medicin-kirurgisk sjukvård inte är tillräckligt förberedda på att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa. Två attityder kunde identifieras där den
dominerande attityden var att sjuksköterskorna såg patienten som en risk för sig själv och för andra på avdelningen. Den andra attityden var att det fanns en sårbarhet hos patienten.
