Erfarenheter från personer med bristande
tidshantering om att delta i gruppinterventionen
Ha koll! (LGO-S)
Experiences of people with time management
difficulties in participating in the group
intervention Let´s Get Organized (LGO-S)
Författare: Esmeralda Sejdovic och Thao Vuong Bengtsson
Termin 5, 2019
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Maria Wingren, Universitetsadjunkt Examinator: Carin Fredriksson, Universitetslektor
1 Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Erfarenheter från personer med bristande tidshantering om att delta i gruppinterventionen Ha koll!
Engelsk titel: Experiences of people with time management difficulties in participating in the group intervention Let´s Get Organized (LGO-S)
Författare: Esmeralda Sejdovic och Thao Vuong Bengtsson Datum: 2020-01-15
Antal ord: 6117
Sammanfattning:
Gruppintervention Ha koll! är en relativt ny och lovande behandlingsmetod för klienter med bristande tidshantering. Studier om interventionens effektivitet har genomförts i form av före- och eftermätning.
Syfte: Denna studie syftar till att beskriva deltagarnas erfarenheter av att delta i gruppinterventionen Ha koll!.
Metod: Metoden är en enkätstudie som analyserades med kvalitativ och kvantitativ metod. 56 personer besvarade enkäter, som innehöll sju öppna frågor, samlades in för analys. Kvalitativ innehållsanalys användes med fokus på manifest innehåll. Antal svar med samma kod
kvantifierades.
Resultat: Gemenskap med andra, stödjande material och struktur samt kunskap och lärdom beskrev merparten av deltagarna som det bästa med gruppinterventionen ”Ha koll!”.
Interventionen bidrog till att deltagarna använde hjälpmedel och strategier i sin vardag samt skapade hälsosammare vanor och förbättrat tänkesätt. Deltagarna delade med sig uppfattning av vidareutveckling av interventionen med önskemål om fördjupning i ämnen samt ännu bättre struktur och material.
Diskussion: Gruppinterventionen Ha koll! hade positiv inverkan på deltagarnas tidshantering samt gav stöd för en mer fungerande vardag. Kursen bidrog till social gemenskap som är särskilt viktig för målgruppen. Det finns dock utrymme för förbättring i interventionen genom att tydliggöra materialet och tillvägagångssättet så att det blir mer strukturerat och stödjande för lärandet.
Sökord: arbetsterapi, behandlingsmetoder, tidsplanering, uppfattning
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1 Innehållsförteckning ... 2 Inledning ... 3 1. Bakgrund ... 31.1. Kognition och tidshantering ... 3
1.2. Konsekvenser av bristande tidshantering ... 4
1.3. Arbetsterapi ... 4
1.4. Arbetsterapeutiska interventioner inom tidshantering och organisationsförmåga ... 5
1.5. Gruppintervention ... 5
1.6. Gruppintervention Ha koll! ... 6
2. Syfte ... 7
3. Metod ... 7
3.1. Urval och datainsamling ... 7
3.2. Studiens design ... 7
3.3. Dataanalys ... 7
3.4. Etiska aspekter ... 8
4. Resultat ... 9
4.1. Det bästa med kursen ... 9
4.2. Kursens inverkan på deltagarna ... 11
4.3. Uppfattningar om vidareutveckling av kursen ... 12
5. Diskussion ... 13
5.1. Resultatdiskussion ... 13
5.2. Metoddiskussion ... 15
Referenser ... 17
3
Inledning
Tidshantering är avgörande för ett meningsfullt liv. Att kunna hantera tiden är viktigt för att skapa och bibehålla aktivitetsbalans inom skolan, yrkeslivet och fritiden. Bristande
tidshantering kan vara förekommande hos individer med psykiska funktionsnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättning (NPF) och intellektuell funktionsnedsättning.
Arbetsterapi kan hjälpa denna målgrupp att förbättra sin förmåga i att hantera tiden för att få en fungerande vardag och ett meningsfullt liv.
1. Bakgrund
1.1. Kognition och tidshantering
Kognition innebär en persons förmåga att ta in, bearbeta samt använda information för att hantera aktivitetskrav (1). Kognitiv förmåga inkluderar bland annat att vi kan beräkna och fördela tiden samt orientera oss i olika miljöer. Nedsättningar i de kognitiva funktionerna kan tillkomma på grund av skador, sjukdomar och störningar i utvecklingen (2). Depression och stress är ytterligare faktorer som kan påverka kognitionen negativt (3; 4). Exempel på diagnoser med kognitiv funktionsstörning är psykiska funktionsnedsättningar som schizofreni och
bipolaritet samt NPF såsom Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och Autismspektrumtillstånd (AST) (5).
Förmågor relaterade till exekutiva funktioner innefattar bland annat förmågor som att ta initiativ, tidsuppfattning, planering- och organisationsförmåga, skapa struktur, fokusera-, behålla- och fördela uppmärksamheten samt skjuta upp tillfredsställelsen. Dessa förmågor tillhör högre kognitiva processer (6). Med exekutiva funktioner kan människors handlingar utföras automatiskt och anpassas till situationer (7). Vid nedsättning inom exekutiva funktioner ligger skadorna i främre delen av hjärnan, frontalloben (8). Tidshantering är en del av exekutiva funktioner (7) och är viktig för vardagen (9). Det är en grundläggande färdighet som alla
människor är beroende av för att kunna utföra dagliga aktiviteter självständigt (5).
Tid är ett komplext begrepp och kan uppfattas både externt och internt. Den externa tiden är konstant och kan mätas med klocka i timmar, minuter och sekunder men människans uppfattning av den beror på olika faktorer så som vårt humör, vår motivation och vart i vår livstid vi befinner oss. Tiden kan också upplevas internt. Exempelvis kan tiden känns långsam när vi är uttråkade eller sysslar med något onjutbart men när vi har roligt kan tiden upplevas som att den flyger förbi (10). Fördelning av tid och planering är enligt ”Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” (ICF) grundläggande för aktivitetsutföranden. Individens energinivå spelar också roll för hur aktiviteten utförs (5). En ojämn energinivå leder till en obalans i funktionsnivån och det resulterar i att individen inte kan anpassa sig till
aktivitetens krav (6).
Det finns flera relaterade begrepp inom förmågor att hantera sin tid. ICF (11) tar upp begrepp som tidsupplevelse, tidsplanering och orientering till tid. Tidsupplevelse innebär subjektiva upplevelser av tidens längd och gång. Tidsplanering syftar till att kunna ordna händelser i kronologisk ordning och fördela tidsanvändning till händelser och aktiviteter. Orientering till tid innebär medvetenhet om dag, datum, månad och år (11). I barn och ungdomsversionen av ICF finns ytterligare begrepp som tidshantering och tidsanpassning. Tidshantering innebär att hantera tiden som krävs för att slutföra aktiviteter. Tidsanpassning betyder att genomföra handlingar på ett lämpligt och ordnat sätt inom avsatt tid (12). Bland alla begrepp har
4 tidshantering använts som ett centralt begrepp i litteraturen, därför kommer tidshantering
användas som ett övergripande begrepp i denna studie.
1.2. Konsekvenser av bristande tidshantering
Bristande tidshantering kan relateras till störningar i exekutiva funktioner som gäller
planerings- och organisationsförmågor. Detta är något som påverkar personer med NPF såsom ADHD och AST. Förmågan att uppskatta tiden i relation med aktiviteter är en svårighet för denna målgrupp (5). Bristande tidshantering kan leda till problematik i vardagen och att ha svårigheter med tidshantering kan leda till att man ständigt är sen eller också för tidig (9). Vid nedsatt tidshantering kan det också vara svårt för en individ att delta i social samvaro, sköta uppgifter och nå de mål som individen vill nå. Rutiner och struktur spelar stor roll för en individ att hinna med och göra så mycket som möjligt under en avsatt tid (5).
Människor kan uppleva ångest och stress om livet blir ostrukturerat och rörigt (13). Stress kan leda till social tillbakadragenhet, minskad fysisk aktivitet, fatigue, förändring i humöret och kognitionen samt påverkad hälsa som sjukdom (4). Bristen i tidshantering och
organisationsförmåga gör att aktivitetsmönstret och därmed rutiner och vanor försvinner, således skapas en obalans i vardagen. Sömnen påverkas och en störd dygnsrytm uppstår, så småningom kan hälsan och välbefinnandet påverkas. Genom att kunna hantera tiden kan vi enklare strukturera upp dagen, skapa vanor och dagliga rutiner i livet (13). Dessutom kan tidshantering hjälpa oss planera och förbereda oss för oväntade händelser i omgivningen (14).
1.3. Arbetsterapi
Ett stort fokus inom arbetsterapi är att bibehålla och utveckla förmågor för att utföra aktiviteter in det dagliga livet (15). Arbetsterapeuter hjälper klienter med att återgå till sina vanor och rutiner vid en nedgång som sjukdom eller funktionsnedsättning (1). Exempelvis kan personer med NPF eller psykiska funktionsnedsättningar få stöd av arbetsterapi för sin bristande aktivitetsförmåga (5). Arbetsterapeuter strävar efter att förbättra individers hälsa och välmående via aktiviteter och fokuserar på att möjliggöra aktivitetsutföranden som klienter finner meningsfulla. Dessutom stödjer arbetsterapeuter klienter i sin färdighetsutveckling av aktivitetsutföranden trots sina begränsningar (16).
Arbetsterapeutiska teorier och modeller fokuserar på förhållanden mellan person, miljö och aktiviteter i relation till hälsa och sjukdom. Det centrala är att med aktiviteter kan människan bibehålla hälsan och förbättra den. Model of Human Occupation (MoHO) är en holistisk modell som har aktivitet i fokus. Människan ses som en helhet där fysiska och mentala komponenter påverkar varandra. En fysisk nedsättning kan sänka motivationen samtidigt kan motivation höja aktivitetsutföranden (17). Modellen är universell applicerbar och kan användas av individer i olika åldrar, med olika nedsättningar och från olika kulturer (1).
Enligt Kielhofner (17) bestå människan av tre relaterade komponenter som illustrerar skillnader hos människor: viljekraft, utförandekapacitet och vanebildning. Viljekraft syftar på viljan att utföra aktiviteter baserat på ens värderingar, intresse och kapacitet som motiverar en till aktivitetsutföranden. Utförandekapacitet innefattar förmågor och förutsättningar för att kunna utföra aktiviteter. Vanebildning innebär att skapa ett mönster av aktiviteter som sker i en viss ordning upprepade gånger och resulterar i halvautonoma beteendemönster. Vanor minskar på mentala ansträngningar som ger möjlighet till att uppmärksamma nya händelser samt parallellt utföra flera uppgifter. Vanor har stor inverkan på bland annat hur individer utför rutinsysslor
5 och använder tiden rutinmässigt, vilket påverka tidshantering. De tre komponenterna inom
MoHO är utgångspunkten för att skapa ett klientcentrerat arbetssätt eftersom genom dem framgår klientens perspektiv och önskemål vid behandling (17).
Enligt MoHO (17) har miljön en stor roll i aktivitetsutföranden. Miljön skapar förutsättningar och resurser till aktivitet men ställer också krav och sätter begränsningar för
aktivitetsutförandet. Miljön som vi befinner oss i kan påverka vår motivation, beteende och prestanda (16) men även roller, vanor samt den egna uppfattade förmågan (17). I MoHO delas miljö till fysiska och sociala miljöer som består av flera dimensioner. Den fysiska miljö syftar till en kontext som aktiviteten utförs i exempelvis hemmet, arbetsplatsen och skolan eller föremål som aktiviteten utförs med. Den sociala miljön innefattar möten och interaktion med andra tillsammans med de krav som ställs från samhället (17). Det är därför en stor del av arbetsterapeutens uppgifter är att se till miljön för att underlätta aktivitetsutförande för klienten (18).
1.4. Arbetsterapeutiska interventioner inom tidshantering och organisationsförmåga
Tidshantering och organisationsförmåga har stor betydelse för aktivitetsförmåga och aktivitetsutförande. Det är därför ett prioriterat område inom arbetsterapi för patienter med denna typ av nedsatt funktion (8).
En vanlig intervention för personer med bristande tidshantering är förskrivning av hjälpmedel. I sin systematiska review fann Gillespie et al. (19) 58 studier där kognitiva hjälpmedel användas för tidshantering samt planering och organisation. Det inkluderar bland annat audionoma och visuella påminnelser, röstinspelare med timerfunktion, röst- och textmeddelande,
påminnelsefunktion på mobiler och personlig digital assistans (PDA). Studien fann stark evidens att kognitiva hjälpmedel förbättrar tidshantering och måttlig evidens när det gäller planering-och organisationsförmåga (19).
Studier har visat att kognitiv träning kan förbättra exekutiva funktioner i både barn och vuxna. Det visade att vuxna med ADHD som fick systematisk träning av tidshantering, planering och organisationsförmåga fungerade bättre i vardagen (5). En metaanalys, gjord av Bikic et al. (20), fann flera randomiserade kontrollerade studier där träning i organisationsförmåga ledde till förbättringar i organisationsförmågan bland barn och tonåringar med ADHD. I Sverige har kliniska insatser till personer med bristande tidshantering och organisationsförmåga skett mest individuellt (5).
1.5. Gruppintervention inom arbetsterapi
En annan form av insats inom arbetsterapi är gruppintervention. Cole (18) skrev att
grupprocesser har terapeutiska fördelar samt en möjlig kostnadsfördel. Trots att merparten av studier om gruppintervention har genomförts inom samhällsvetenskap, har antalet av studier om ämnet ökat inom arbetsterapi. Enligt Cole (18) finns det stark evidens att terapeutisk gruppintervention är generellt effektiv, och långsiktiga grupper där medlemmar har liknande egenskaper visade sig ha bättre resultat. Interaktion samt förhållanden mellan gruppmedlemmar är avgörande faktorer som leder till positiva resultat. Flera studier visade att bland Yaloms 12 klassiska terapeutiska faktorer av gruppterapi (18) är universalitet, altruism samt interpersonellt lärande de viktigaste faktorer som skiljer gruppinterventioner från individinriktade
interventioner. Universalitet är känslan av lättnad att man inte är ensam när gruppmedlemmar hittar likheter med andra inom gruppen. Altruism innebär att man får en starkare känsla av
6 välbefinnande genom att hjälpa andra. Interpersonellt lärande innebär att gruppmedlemmar, genom interaktioner med andra, lär sig mer om sig själva, om hur de bättre kan uttrycka tankar och känslor samt träna på sociala färdigheter (18).
Inom arbetsterapi finns flera studier där gruppinterventioner har använts med positiva resultat. Cole (18) beskrev studier gjorda av Clark et al. år 1997 samt Craig och Mountain år 2007 och 2011, som genomförde interventioner med utbildning om aktivitet och hälsa samt diskussion och gruppaktiviteter för äldre patienter. De visade att gruppinterventionerna har betydande effekter på hälsa, funktion, delaktighet och livskvalitet. Dessutom ledde interventionerna till bland annat nya färdigheter, mindre isolation, socialt stöd och vänskap samt flera nya idéer hos deltagarna. En gruppintervention för patienter med stroke, gjord av Capasso, Gorman och Blick år 2010, medförde också positiva resultat. I studien, genom en frukostgrupp, fick deltagarna möjlighet att uppmuntra varandra och dela med sig av erfarenheter samtidigt som deras övre extremiteter tränades och funktionen förbättrades (18).
1.6. Gruppintervention Ha koll!
En relativt ny intervention som används kliniskt i Sverige för vuxna personer med ”bristande tidshantering och organisationsförmåga i vardagen” är gruppintervention Ha koll! (5). Ha koll! är en manualbaserad arbetsterapeutisk gruppintervention med namnet Let's Get Organized
(LGO) som utvecklades av associate professor Suzanne White i USA. I Sverige översattes,
kulturanpassades och publicerades interventionen 2016 med namnet Ha koll! –
gruppintervention för att hantera tid och organisera aktiviteter (LGO-S) (5).
Gruppinterventionen Ha koll! (5) är en kurs som innefattar 16 träffar på 60 minuter. De första 10 träffar handlar om tidshantering. Om det finns behov och resurs kan ytterligare 6
gruppträffar inom organisationsförmåga erbjudas. Rekommenderat antal deltagare för varje interventionsgrupp är mellan 5–12 personer. Varje träff har en fast struktur med ett bildspel som stöd. Innehållet inkluderar teori i olika teman, övningar med arbetsblad, diskussion och hemuppgifter. Några exempel på teman inom tidshantering är hinder och problem med att
utföra olika aktiviteter, användning av aktivitetsdagbok, beräkning av tidsåtgång, energinivå och dygnsrytmkurva samt verktyg för tidshantering. Kalender introduceras från första träffen
och används som ett viktigt verktyg genom interventionen. Ha koll! använder konceptet ”lyckas eller lära” (trial and error - learning) för att uppmuntra deltagarna lära sig från sina misstag och testa nya strategier i sin tidshantering. Metoden hjälper deltagarna att bygga upp känslan av kompetens. Tillsammans med färdighetsträning samt förebilder inom gruppen stärker deras tilltro till egeneffektivitet, vilket förstärker inlärning. Vid den sista gruppträffen ges deltagarna möjligheten att fylla i en enkät med öppna utvärderingsfrågor (5).
Enligt tidigare studier har gruppinterventionen Ha koll! positiva resultat på deltagarna. Studier från USA och Sverige visade att deltagarna fick bättre kunskap om tidshantering och
organisation. De missade färre möten samt hade bättre koll på vardagsaktiviteter och blev mer tillfredsställda med aktivitetsutförande i vardagen (5; 7; 21; 22; 23). De tidigare
utvärderingsstudierna har genomförts i form av före och efter intervention med hjälp av olika strukturerade självskattningsskalor och mätningsinstrument som Asessment of Time
Management Skills (ATMS), Weekly Calendar Planning Activity (WCPA) och Satisfaction With Daily Occupations (SWDO). I en pilotstudie av en Ha koll! kurs med fem deltagare, listade Donlau och Ferm (22) ordagrant deltagarnas svar ur kursens utvärdering. Pilotstudien fann att deltagarna fick insikt om sina resurser och begränsningar samt insikt på att stöd behövs för att förbättra sin tidshantering. Diskussioner där deltagarna öppnade sig, hittade
7 gemensamma svårigheter och utbytte erfarenheter uppskattades av deltagarna. Materialet
ansågs värdefullt men mer fokus önskades på tydliga uppföljningsfrågor om hemuppgifter och användning av kalender (22).
Gruppintervention Ha koll! anses vara en lovande metod som är användarvänlig inom kliniken (5; 7). Nya versioner utvecklas och uppdateras, därför behövs ytterligare studier om
gruppinterventionens innehåll och inverkan. Det saknas fler studier som beskriver interventionen från deltagarnas perspektiv, vilket denna studie syftar till att bidra med.
2. Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter från personer med bristande tidshantering om att delta i gruppinterventionen Ha koll!.
3. Metod
3.1. Urval och datainsamling
Författarna fick tillgång till färdigt insamlat material, som innehöll 56 avidentifierade besvarade enkäter, för att genomföra studien. Enkäterna besvarades av vuxna personer med NPF eller psykiatriska diagnoser som deltog i kursen Ha koll!. De var patienter inom
vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagning i en medelstor ort i Sverige. Det färdiga materialet samlades in av arbetsterapeuter som ledde kursen Ha koll! under åren 2015–2018. Kursen omfattade 10 träffar som handlade om tidshantering. Under den sista träffen fick samtliga deltagare möjlighet att fylla i en enkät med sju öppna frågor (se bilaga 1) för att utvärdera kursen. Frågorna handlade sammanfattningsvis om deltagarnas uppfattningar om vad de tyckte var det bästa med kursen, vad de hade lärt sig från kursen och vad som skulle vidareutvecklas i kursen.
3.2. Studiens design
Studiens design är en kombination av både kvalitativ och kvantitativ metod. De sju öppna frågorna besvarades av ett stort antal personer, men svaren var inte djupingående. Fokus i studien var den kvalitativa metoden för att beskriva deltagarnas erfarenheter av
gruppinterventionen Ha koll!. Kvantifiering av antalet deltagare som hade liknande svar skulle ge en bild på prevalens av deltagarnas erfarenheter. Data från de kvalitativa och kvantitativa metoderna kompletterade varandra och gav en mer omfattande resultatbild (24). Studiens design kan dock inte klassificeras som mixad metod, vilken beskrivs i litteraturen som betydligt mer än användning av två metoder i en enskild studie (24; 25; 26).
3.3. Dataanalys
Dataanalysen utgick från Graneheim och Lundmans analysprocess av kvalitativ innehållsanalys (27) och genomfördes av båda författarna. På grund av materialets egenskaper, där merparten av svar till frågorna var i form av korta meningar, fokuserade studien på manifest innehåll. Det innebar att analysen var beskrivande med fokus på den textnära, uppenbara innehållet av insamlat data (27). Enkel kvantifiering av kvalitativa data (25) användes också i analysen för att få fram förekomstfrekvens av svar med samma innebörd.
8 För att lättare granska materialet fick varje enkät ett nummer som identitet. Utifrån frågorna i enkäten (se bilaga 1) identifierades tre frågeområden. Område ”Det bästa med kursen” utgjordes av fråga 1; område ”Kursens inverkan på deltagarna” bestod av frågor 5–7 och område ”Uppfattningar om vidareutveckling av kursen utgjordes av frågor 2–4. Ett frågeområde i taget bearbetades.
All data fördes in i dataprogrammet Excel. Datamaterialet lästes upprepade gånger för att få en förståelse för innehållet och för att få en helhetsbild. Meningsbärande enheter identifierades i hela materialet och eftersom materialet innehåller korta svar behövdes inte mycket
kondensering av texten. Koder formulerades textnära. Därefter jämfördes koder för att hitta likheter och skillnader. Sedan grupperades koderna med innebörd av samma sort och
underkategorier samt kategorier identifierades (se exempel i tabell 1). Antal svar som föll under samma kod kvantifierades. Denna process upprepades flera gånger. Diskussion och reflektion skedde mellan författarna under hela analysprocessen för att garantera konsensus och enighet. Tabell 1. Analysmatris
Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori Att får träffa ett
helt gäng med folk som är som jag på sätt och vis, som har en annan förståelse för hur jag upplever världen
Träffa folk som är som jag och har förståelse på hur jag upplever världen
Träffa andra med
samma svårigheter Gemensamma problem och svårigheter
Gemenskap med andra
Kursen har gett en större
medvetenhet om var svårigheterna ligger och hur man tänker kring det.
Kursen har gett en större medvetenhet om svårigheterna
Insikt Insikt och reflektion Kunskap och lärdom
3.4. Etiska aspekter
Inget beroendeförhållande föreligger i studien eftersom den genomfördes från avidentifierat material som samlades in från en ort som författarna inte har kännedom om. Studien följde samtliga etiska principer när det gäller forskning: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (28). Informationskravet uppfylldes i studien genom att alla deltagare fick information om möjligheten att fylla i kursens utvärdering i kursens sista träff. Interventionen var frivillig där deltagarna väl informerades och kunde avbryta närhelst. Konfidentialitetskravet uppfylls eftersom uppsatsförfattarna erhöll materialet när det redan var avidentifierat. Materialet förvarades säkert så att ingen obehörig kunde ha åtkomst till det. Samtyckeskravet antas uppfylld eftersom de mottagna svaren från formulären, i denna studie, tyder på ett samtycke och tillåtande från deltagarna. Materialet användes enbart för studiens syfte, därför uppfylldes nyttjandekravet av studien.
9
4. Resultat
Insamlingen resulterade i 56 enkäter som var besvarade. Flera deltagare besvarade endast en del av frågorna i enkäten. Dataanalysen resulterade i åtta kategorier och tillhörande
underkategorier under de tre frågeområdena som presenteras i tabell 2 (se nedan). En deltagare kan ha svar på flera kategorier inom ett frågeområde.
Tabell 2. Deltagares erfarenhet av gruppintervention Ha koll!
Frågeområde Kategori Underkategori
Det bästa med kursen Gemenskap med andra Gemensamma problem och svårigheter Utbyte av erfarenheter
Känslan av acceptans Användbar kunskap och lärdom Insikt och reflektion
Verktyg för att förbättra tidshantering Stödjande material och struktur Tydligt material och upplägg
Liten grupp Kursens inverkan på
deltagarna Användning av hjälpmedel och strategier Hälsosammare vanor och förbättrat
tänkesätt Reflektion och självinsikt Ha mindre krav på sig själv Ta hand om kroppen Positiv inställning på misstag Uppfattning om
vidareutveckling av kursen
Vidareutveckling av ämne Fördjupning inom tidshantering Fördjupning i andra ämne Upplägg av träffen Material och innehåll
Mer diskussionsmöjligheter Individuell uppföljning Mer stödjande struktur Stödjande tillvägagångssätt
Fysisk miljö Social miljö
4.1. Det bästa med kursen
Under frågeområde Det bästa med kursen framkom tre kategorier kring vad deltagarna tyckte mest om kursen: Gemenskap med andra, Användbar kunskap och lärdom samt Stödjande material och struktur (se figur 1).
10 Gemenskap med andra
Möjligheten till Gemenskap med andra uppskattades av 48 av 56 deltagare. Kategorin bygger på underkategorierna Gemensamma problem och svårigheter, Utbyte av erfarenheter och Känslan av acceptans. Flera uppgav specifikt att det bästa med kursen var att få träffa andra med liknande svårigheter. De kände igen sig i andra och upplevde att “jag inte är ensam om
mina problem”. Genom diskussion fick de utbyta erfarenheter och lära sig av varandra.
Dessutom upplevde de känslan av acceptans inom gruppen. “Jag känner mig trygg att vara här
och prata med gruppen”, skrev en deltagare.
Användbar kunskap och lärdom
En annan kategori inom frågeområde en Det bästa med kursen som nämndes av 32 deltagare är Användbar kunskap och lärdom. Underkategorierna som identifierades var Insikt och reflektion samt Användbar verktyg för att förbättra tidshantering. Flera deltagare beskrev att de fick insikt om sina svårigheter samt analyserade och reflekterade över dem. En deltagare kände sig “mindre värdelös för att man inte klara vissa saker”. Deltagarna fick tips och verktyg som hjälpmedel och strategier för att hantera tiden på ett bättre sätt. En deltagare skrev att kursen ändrade sättet på hur hen “tänker kring prestation och självvärde”. Kursen lärde en annan deltagare att “tänka över hur lång tid saker tar” och prioritera tiden samt att tänka på sina egna impulser. Insikten om dygnsrytmskurva och energinivåkurva upplevdes som användbar för att underlätta vardagen.
Stödjande material och struktur
Stödjande material och struktur var bland det bästa med kursen enligt 17 deltagare.
Underkategorierna var Tydligt material och upplägg samt Liten grupp. Regelbundna träffar med strukturerad ordning samt få deltagare i gruppen upplevdes av deltagarna som stödjande. Deltagarna värdesatte återkoppling från föregående träff som ”har varit värdefulla
påminnelser”. Dessutom belyste deltagarna att de genom hemuppgifter fick mer lärdomar,
utvecklades som person och blev motiverade.
11
4.2. Kursens inverkan på deltagarna
Under frågeområde Kursens inverkan på deltagarna identifierades två kategorier som illustrerar deltagarnas uppfattning och erfarenheter gällande vad de fått för ny kunskap av kursen: Användning av hjälpmedel och strategier samt Hälsosammare vanor och förbättrat tänkesätt (se figur 2).
Användning av hjälpmedel och strategier
Till denna kategori beskrev 43 deltagare att de hade lärt sig använda olika hjälpmedel och strategier för att underlätta sina svårigheter. Förutom hjälpmedel som kalendern, checklista och påminnelse som deltagarna fortsatt använda, berättade flera om användning av återkommande
“lyckas eller lära” strategier. Flera deltagare skrev att de använde energikurva och dygnsrytm
för att prioritera aktiviteter under dagen som att “göra ansträngande aktiviteter när jag har
mest energi”. De har även tänkt på betydelsen av framförhållning, att “planera in veckans
aktiviteter i förväg” och att “ha en fast dag för planering av veckan”. En annan återkommande strategi var att “ta en sak i taget” samt att ”bryta ner en aktivitet så den blir lättare att utföra”. Ytterligare strategier nämndes är att mäta hur lång tid en aktivitet tar, att ”tima vissa saker,
paus mellan vissa saker” och ”sätta en tid när en aktivitet ska vara klar”.
Hälsosammare vanor och förbättrat tänkesätt
Hälsosammare vanor och ett mer positiv tänkesätt om sig själv samt om prestation hade bildats av 46 deltagare. Kategorin bygger på fyra underkategorier: Reflektion och självinsikt, Ha mindre krav på sig själv, Ta hand om kroppen och Positiv inställning på misstag. Flera deltagare skrev att de har lärt sig reflektera över sitt utförande, över dagen som gått och över sin energinivå. De skrev: ”Kursen har gett en större medvetenhet om var svårigheterna ligger
och hur man tänker kring det” och ”Man lär känna sig själv och sina styrkor och svagheter”
samt “Jag har lärt mig när jag har mer energi och orkar göra mer ansträngande uppgifter”. Flera deltagare angav också vikten av att belöna sig själv efter ett väl utfört arbete, att “släppa
krav och nöjas med det som man gjort”. Dessutom fick deltagarna en positiv inställning till
misstag genom kursen. Misstag är vanligt, det gäller att accepterar dem och lära sig från dem. En deltagare drog slutsatsen att ”man aldrig slutar begå dem, varpå man alltid tjänar på att
lära sig av dem”. Flera deltagare har blivit mer medvetna om sin fysiska hälsa och bildat nya
12 vanor för att ta hand om kroppen som att “sov regelbundet oavsett” och “träna fysiskt för att
må bra”.
4.3. Deltagarnas uppfattningar om vidareutveckling av kursen
Till frågeområde Uppfattningar om vidareutveckling av kursen identifierades tre kategorier som syftar till vad deltagarna svarade skulle kunna vidareutvecklas med kursens
tillvägagångssätt samt upplägg (se figur 3).
Vidareutveckling av ämnen
Till denna kategori svarade 42 av 56 deltagare att kursen kunde utvecklas genom att ha bredare ämnen. Dock var specifika ämnesförslag olika för varje deltagare. Två underkategorier
identifierades, Fördjupning inom tidshantering och Fördjupning i andra ämne. 26
deltagare ville ha mer fördjupning inom tidshantering. De önskade få mer tips om strategier och hjälpmedel samt hur man praktiskt kan tillämpa kunskapen i vardagen. 16 deltagare ville lära sig mer om andra områden som handlar om bland annat organisation, planering, stresshantering och ADHD specifik problematik. Yoga, meditation och psykologi var ytterligare förslag på andra ämnen.
Upplägg av träffen
40 deltagare uppgav att upplägget av träffen, inkluderat materialets innehåll, kunde förbättras. Denna kategori innehåller följande underkategorier: Material och innehåll, Mer
diskussionsmöjligheter och Individuell uppföljning. Trots att de flesta deltagarna tyckte att materialet var värdefullt, ansågs materialet av några deltagare vara otydligt och
svårförståeligt. Det behövdes exempelvis “mer konkretisering” och “tydligare arbetsblad som
ibland är svårt att förstå” samt “luddiga texter skulle kunna kollas igenom”. Ett fåtal deltagare
önskade “högre kunskapsnivå på kursmaterialet”, en deltagare upplevde materialet vara på
“dagisnivå”. En annan uppfattning var att innehållet kunde upprepas samt inkludera mer
praktiska uppgifter som teater eller grupparbete för bättre inlärning. Även mer
diskussionsmöjligheter önskades eftersom “det var bland det mest värdefulla” så att de kunde
“fortsätta peppa varandra, diskutera, bolla idéer”. Ytterligare en aspekt som kunde utvecklas
var den avsatta tiden för kursen. Många uppgav vilja ha mer tid under varje träff “då
intressanta samtal blev nedkortade pga. tidsbrist” och flera träffar eftersom kursen upplevdes
13 givande och nöjsam. Ett få antal deltagare skrev att de ville ha personlig uppföljning och hjälp gällande individuella problem.
Mer stödjande struktur
Inom denna kategori besvarade 20 deltagare att kursen kunde utveckla dess struktur. Tre följande underkategorier identifierades: Stödjande tillvägagångssätt, Fysisk miljö och Social miljö. Förslag för ett mer stödjande tillvägagångssätt för deltagarna inkluderar påminnelser om hemuppgifter och raster under träffarna. Dessutom önskade flera deltagare elektroniskt material och information i förväg samt mer visuella medel “som bilder och färger”. Ett fåtal deltagare hade synpunkter på den fysiska miljön och tyckte lokalens storlek var för liten eftersom det var
“för många deltagare i ett litet rum.”. Deltagarna hade olika uppfattningar kring den sociala
miljön. En liten del av deltagarna tyckte att det var för stor grupp medan en annan del tyckte tvärtom, att gruppen kunde ha inkluderat mer deltagare. En ytterligare tanke gällande den sociala miljön var att deltagarna skulle ha mer hänsyn till varandra, eftersom det var “jobbigt
när det blir pratigt i rummet när vissa blir klara snabbt med sina uppgifter.”. En deltagare
föreslog också att “bli tydligare om man ska räcka upp handen eller inte.”.
5. Diskussion
5.1. ResultatdiskussionStudiens syfte var att beskriva deltagares erfarenheter av att delta i gruppinterventionen Ha koll!. Sammanfattningsvis visade resultatet att merparten av deltagarna beskrev att gemenskap med andra samt ny användbar kunskap och lärdom var bland det bästa med kursen. Deltagarna beskrev att de genom kursen blev mer medvetna om sina problem samt hade skapat
hälsosammare vanor och förbättrade tänkesätt för en mer fungerande vardag. Kursens material och struktur uppskattades av deltagarna men samtidigt gav de förslag på vad skulle kunna förbättras. Studiens resultat diskuteras utifrån viktiga aspekter ur resultatet: Gemenskap med andra, kunskap och lärdom samt material och upplägg.
Resultatet visar att majoriteten av deltagarna ansåg att gemenskap med andra i gruppen var det bästa med kursen. Liknande resultat beskrivs även av Gustavssons (29). När deltagarna
tillfrågades om anledning till deltagandet i gruppen svarade de att den sociala aspekten var det viktigaste. De kände sig avslappnade i varandras närvaro och upplevde en samhörighet med andra deltagare under gruppträffarna. Resultatet i denna studie bekräftar också Yaloms
terapeutiska principer av gruppterapi som beskrivs av Reddy (30) och Cole (18). Principer som Universalitet, Altruism och Interpersonellt lärande innebär att individen får möjlighet att träffa andra individer med liknande erfarenheter och problematik, få dela sina egna erfarenheter och hjälpa varandra, samt genom interaktion med andra lära sig reflektera över sina tankar och handlingar (18; 30). Dessutom kan känslan av tillhörighet och gemenskap, som skapas av gruppinterventionen Ha koll!, vara även mer betydelsefull för denna målgrupp. Enligt Kielhofner (17) kan personer med funktionsnedsättning avskärmas från sin omgivning och undvika att vistas i sociala sammanhang på grund av diskriminering i samhället. Willcock och Hocking (31) skrev också att aktiviteter gjorda tillsammans med andra främjar vänskap och tillhörighet samt har en positiv inverkan på hälsan. Det bidrar till känslan av sammanhang och delade upplevelser med andra, som i sin tur kan höja känslan av meningsfullhet. Med
14 gruppintervention Ha koll!. Betydelsen av interaktion och gemenskap kan vara anledningen till att flera deltagare gett förslaget att ha mer tid samt diskussionsmöjligheter i kursen.
Flera deltagare uppgav att kunskap och lärdom från kursen är bland det bästa med kursen. De beskrev att de hade fått insikt i sina problem, vilket enligt Björkdahl (2) möjliggör användning av strategier på ett effektivt sätt. Deltagarna lärde sig att använda hjälpmedel som kalender och checklistor samt olika strategier för att underlätta sin vardag och gjorde det till en ny vana. Det är en förutsättning för förbättrade förmågor som även beskrivs av Gillespie et al. (19) som fann starkt samband mellan användning av kognitiva hjälpmedel och bättre tidshantering. Genom interventionen hade flera deltagare anammat hälsosammare vanor som att sova regelbundet, äta ordentligt och träna fysiskt. Det är betydelsefullt inte bara för den fysiska hälsan men också för det mentala välbefinnandet. Flera studier visade att en bättre kost samt fysisk aktivitet kan minska depression och andra psykologiska problem (32; 33). Det innebär att utöver tidshantering hade kursen Ha koll! även positiv inverkan på deltagarnas hälsa i helhet. Dessutom gav gruppinterventionen deltagarna ett förnyat tankesätt om sig själva och sin
prestation genom gruppinterventionen. Deltagarna beskrev att de ställde lägre krav på sig själva och anammade en positiv inställning till misstag. De hade fått förnyad kunskap om att misstag får hända och är en del av vardagen. “Lyckas och lära” är ett koncept som används i
gruppinterventionen Ha koll! dels för att lära individen att se misstag som ett verktyg för självutveckling och dels för att lära de tro på sig själva (5). Enligt Bandura (34) innebär tilltro till sin egen förmåga att ha en upplevd egeneffektivitet. Begreppet handlar inte om en persons färdigheter utan om hur personen tror hen kan göra med sina färdigheter, vilket avgör hur bra personen presterar under olika omständigheter. Exempelvis kan olika personer med samma nivå av färdigheter prestera olika beroende på deras upplevda egeneffektivitet under tiden som en aktivitet äger rum (34). När en person upplever en misstro på sin egen förmåga att hantera oväntade omständigheter ökar oro och stress. Detta kan orsaka sjukdom och påverka hälsan negativt (34). Genom att ändra deltagarnas inställning till misstag och förstärka deras tilltro till sin egeneffektivitet, hjälper gruppinterventionen Ha koll! deltagarna till ett mindre stressfyllt liv och bättre inlärningsförmågor.
Flera deltagare uppskattade kursens material, den strukturerade miljön med fast ordning på träffarna, vilket deltagarna uppgav främjade deras lärande. Enligt Mellgren (6) är struktur för denna målgrupp en viktig faktor i vardagen och “en grund för att livet ska fungera”. Struktur ger en stabil tillvaro och en tydlig bild över dagen (6). Det beskrivs i MOHO (17) att
vanebildning och strukturering är sammankopplade. Återkommande kontexter och tidsbundna mönster skapar en stabil struktur för vanor att bildas, likt de dagliga och nattliga rutiner varje människa har. En trygghetskänsla finns i att veta strukturen på dagen och planering undviks för nästkommande aktiviteter eftersom ett välbekant mönster redan existerar. Detta skapar en välbekant miljö som människan kan orientera sig i (17). För personer med kognitiva funktionsnedsättningar är struktur en förutsättning för ett mer självständigt liv. Bristande exekutiva funktioner, som denna målgrupp har, medför bland annat att aktiviteter blir gjorda på ett slumpmässigt sätt utan planering och eftertanke (2). Att ha en arbetsbeskrivning som är detaljerad och tydlig är viktigt för att kompensera för nedsättningen. Med planerad beskrivning inför aktiviteten blir den tydligare och mer begriplig. Tekniska hjälpmedel kan också vara användbara för att kompensera för bristande exekutiva funktioner (2). I sin artikel om
TEACCH, en strukturerad undervisningsprogram, beskrev Mesibov (35) fördelar med visuell information som bilder och skriftlig information för människor med AST. Visuell information kan användas i bland annat fysisk struktur, schema, instruktion, kommunikation eller
15 påminnelser. Därför bör deltagarnas förslag gällande material och upplägg med fler visuella medel, digitala utskick av material samt påminnelser om hemuppgifter ska läggas extra fokus på av interventionens utvecklare för att skapa en stödjande miljö för deltagarnas lärande. Deltagarna ville utveckla kursen i olika riktningar gällande bland annat storleken på gruppen, kursens svårighetsgrad samt andra ämnen som yoga, meditation och psykologi. Ett fåtal
deltagare föreslog ett mer individanpassat tillvägagångssätt med personliga uppföljningar under kursen. Kielhofner (17) beskriver arbetsterapi som klientcentrerat med klienten som
utgångspunkt. Arbetsterapeuten ska i möjligaste mån se till att klienten, med sitt görande, tänkande, kännande, sina upplevelser av egen kapacitet, värderingar, intressen, vanor och roller i livet, blir förstådd och engagerad (17). I ett gruppsammanhang som intervention Ha koll! är det en svår uppgift att tillgodose allas behov och anpassa interventionen efter varje individ eftersom alla människor har olika viljor och önskningar. Det som kan göras är att lyssna till alla deltagares uppfattningar och upplevelser för att sedan utgå från det som bedömts vara bäst för gruppen i helhet. Resultat av denna studie kan vara av värde från ett sådant klientcentrerat perspektiv.
Studiens resultat av deltagarnas erfarenheter om gruppinterventionen Ha koll! bekräftar Donlau och Ferms fynd i en pilotstudie med fem deltagare i Falun (22). Genom gruppinterventionen fick de en förhöjd insikt inom sina svårigheter, en ökad känsla av gemenskap bland människor med liknande problematik, erfarenhetsutbyte uppskattades och materialet upplevdes givande men i behov av förtydligande. Likheter i fynden av deltagarnas erfarenheter med Donlau och Ferms pilotstudie (22) innebär att gruppinterventionen Ha koll! verkar hålla konsekvent kvalité i olika miljöer. Denna studie, med sin metodkombination, kan ha bidragit med den kvantitativa dimensionen och givit en mer trovärdig bild av erfarenheterna. Studien har också gett ett mer omfattande resultat om olika aspekter av gruppinterventionen som uppfattades betydelsefulla för deltagarna. Framtida studier om gruppinterventionen Ha koll! kan genomföras för att få en bättre uppfattning om gruppinterventionens inverkan på deltagares tidshantering och
välbefinnandet i helhet. Mer studier med en ren kvalitativ ansats behövs för att få djupare förståelse av deltagarnas uppfattningar och erfarenheter samt möjliggöra en mer latent analys.
5.2. Metoddiskussion
Studiens design kan dock inte klassificeras som mixad metod, vilken beskrivs i litteraturen som betydligt mer än användning av två metoder i en enskild studie (24; 25; 26).
Studiens användning av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag innebär några fördelar. En fördel är att kvalitativ- och kvantitativa data ger olika perspektiv och möjliggör ett mer
komplett och omfattande resultat (24). En annan fördel är att användningen av dessa två metoder förstärker forskningsresultats trovärdighet eftersom olika datatyper kompletterar och stödjer varandra (25; 26). I denna studie visade exempelvis antalet deltagare, som uppgav en liknande erfarenhet, en mer fullständig och trovärdig bild av deltagandet i kursen. Ju fler deltagare som uppgav en liknande erfarenhet, desto större betydelse hade erfarenheten till vidareutveckling av kursen.
Studien utgick från färdigt insamlat material där deltagarna fyllde i en enkät med öppna frågor, vilket medförde flera nackdelar. En nackdel var att författarna inte kunde påverka vare sig urvalet av deltagare eller utformningen av frågorna, och studien formades därför helt utifrån enkäterna. En annan nackdel var att information om deltagarna som kön, ålder, diagnos, antal träffar de deltog i m.m. saknades. Dessa informationsbrister gör det omöjligt att göra någon
16 jämförelse mellan deltagarna eller se vilka faktorer som påverkar deras erfarenheter om kursen, vilket kan vara betydelsefulla fynd. Eftersom svaren är i form av listor med separata meningar och ibland fraser var innebörden inte alltid helt tydlig. Enligt Kvale och Brinkmann (36) är intervjuer en bättre metod när det gäller att undersöka subjektiva erfarenheter. I denna studie användes dock enkäter, vilket inte möjliggjorde samtal med deltagarna för att få ett mer utvecklande svar och stämma av tolkningen. Vissa oklarheter i materialets innebörd skapade större utmaningar i att tolka och gruppera svaren i kategorierna, särskilt eftersom studiens författare inte deltagit i kursen Ha koll!. Det resulterade också i att dataanalysen övervägande del var textnära och av manifest nivå.
I vissa enkäter hade enbart några frågor besvarats vilket innebär brister i det kvantitativa resultatet. Materialet införskaffades inte slumpmässigt utan studien utgick från redan insamlat material som inkluderar klienter som frivillig deltog i intervention Ha koll! i en medelstor ort i Sverige. Det innebär att studiens resultat inte kan representera alla deltagare i interventionen Ha koll! och har därför begränsad överförbarheten.
Studien strävade efter att ha hög tillförlitlighet genom att beskriva studiens metod och analysprocess så tydligt som möjligt. Tydligheten gör det möjligt för att andra forskare att se och bedöma om studien kan upprepas (24). Dessutom förstärkte användandet av flera
deltagares citat ytterligare studiens tillförlitlighet. Båda uppsatsförfattarnas gemensamma uppfattningar om materialet bidrog också till studiens tillförlitlighet.
Eftersom urvalet och enkäten gjordes av andra på förhand, kunde författarna inte påverka hur datainsamlingen genomfördes. Ett antagande är att det skedde på ett etiskt sätt i samband med den frivilliga gruppinterventionen. Flera frågor i formulären saknade svar, vilket kan innebära att deltagarna var medvetna om att de inte behövde besvara alla frågor. Grunden för etiska principer är att inte skada en person under forskning. Det innebära att inte utsätta en person för drastiska eller subtila skador som fysiska, men också emotionella och sociala skador. Personens privatliv kan kränkas och relationer med andra kan påverkas negativt om etiska aspekter inte övervägs (26). Medvetenhet om de etiska aspekterna har varit viktig under materialhanteringen. Försiktighetsåtgärder vidtogs vid flera tillfällen. Exempelvis nämndes inte orten där materialet insamlades och materialet förvarades på en säker plats. Datamaterialet förvarades på en
lösenordsskyddad dator samt i pappersformat inlåst hos en av författarna. Konfidentialitet utlovar deltagarna ett säkert deltagande utan möjlighet att identifieras av obehöriga (27). Materialet i denna studie var avidentifierat innan författarna fick tillgång till det, vilket minimerar risken för att konfidentialiteten bryts.
17
Referens
1. Cole MB, Tufano R. Applied theories in occupational therapy: a practical approach. Thorofare: Slack; 2008.
2. Björkdahl A. Kognitiv rehabilitering: teoretisk grund och praktisk tillämpning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2015.
3. Cotrena C, Branco LD, Shansis FM, Fonseca RP. Executive function impairments in depression and bipolar disorder: association with functional impairment and quality of life. J Affect Disord. 15 januari 2016; 190:744–53.
4. Mariotti A. The effects of chronic stress on health: new insights into the molecular mechanisms of brain–body communication. Future Sci OA. 01 november 2015; 1(3). 5. White S, Janeslätt G, Donlau M, Rydberg K, Englund M-L. Ha koll!: gruppintervention för
att hantera tid och organisera aktiviteter (LGO-S) : svensk version 1.1 (2017) av Let’s get organized (LGO). Nacka: Sveriges arbetsterapeuter; 2017.
6. Mellgren Z, Lundin L. Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.
7. Holmefur M, Lidström-Holmqvist K, Roshanay AH, Arvidsson P, White S, Janeslätt G. Pilot Study of Let’s Get Organized: A Group Intervention for Improving Time
Management. Am J Occup Ther Off Publ Occup Assoc. Oktober 2019;73(5):1–10. 8. Janeslätt GK, Holmqvist KL, White S, Holmefur M. Assessment of time management
skills: psychometric properties of the Swedish version. Scand J Occup Ther. 04 maj 2018;25(3):153–61.
9. Thernlund G. ADHD och autismspektrum i ett livsperspektiv: en klinisk introduktion till utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsproblem. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2013. 10. Owen AL, Wilson RR. Unlocking the riddle of time in learning disability. J Intellect
Disabil. mars 2006;10(1):9–17.
11. Sverige, Socialstyrelsen, World Health Organization. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyr.; 2003.
12. Sverige, Socialstyrelsen. Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: barn- och ungdomsversion: [ICF-CY. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010.
13. Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur; 2010.
14. Janeslätt G, Granlund M, Kottorp A, Almqvist L. Patterns of Time Processing Ability in Children with and without Developmental Disabilities. J Appl Res Intellect Disabil. 2010;23(3):250–62.
15. Law M. Participation in the Occupations of Everyday Life. Am J Occup Ther. 01 november 2002;56(6):640–9.
18 16. Christiansen CH, Townsend EA. Introduction to occupation: the art and science of living;
new multidisciplinary perspectives for understanding human occupation as a central feature of individual experience and social organization. Upper Saddle River, NJ: Pearson; 2010.
17. Kielhofner G. Model of human occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012.
18. Cole MB. Group dynamics in occupational therapy: the theoretical basis and practice application of group intervention. Thorofare, N.J.: Slack; 2012.
19. Gillespie A, Best C, O’Neill B. Cognitive Function and Assistive Technology for Cognition: A Systematic Review. J Int Neuropsychol Soc. januari 2012;18(1):1–19. 20. Bikic A, Reichow B, Mccauley SA, Ibrahim K, Sukhodolsky DG. Meta-analysis of
organizational skills interventions for children and adolescents with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Clin Psychol Rev. 2017; 52:108–123.
21. White S. Let’s get organized: an intervention for persons with co-occurring disorders. Psychiatr Serv Wash DC. maj 2007;58(5):713.
22. Donlau M. Pilotkurs ”Håll koll på Tiden” En kurs i tidshantering – utvärdering av en pilotstudie. [citerad 12 december 2019] 15 s. Hämtad från:
https://kontaktkortsadmin.1177.se/mottagning/SE2321000040-50VT/utbud/cf50b43c-12de-4406-ae3d-a167f1185ee3/strommafil/07dba682-0cbc-4982-9ed7-97268bae5fb1 23. Åkerlund J. Ha Koll! –gruppintervention för att hantera tid och organisera aktiviteter
(LGO-S). En pilotstudie inom vuxenpsykiatriska öppenvården i Falun. (2017). Falun Region Dalarna; 2017.
24. Denscombe M. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2018.
25. Polit DF, Beck CT. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2016.
26. Henricson M. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur; 2017.
27. Höglund-Nielsen B, Granskär M. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2017.
28. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002 [citerad 27 november 2019]. 17 s. Tillgänglig vid: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
29. Gustavsson M, Starke M. Groups for Parents with Intellectual Disabilities: A Qualitative Analysis of Experiences. J Appl Res Intellect Disabil. 2017;30(4):638–47.
30. Reddy V. Inpatient group therapeutic interventions for patients with intellectual disabilities. J Intellect Disabil. 01 mars 2015;19(1):51–7.
19 31. Wilcock AA, Hocking C. An occupational perspective of health. Thorofare, N.J.: Slack;
2015.
32. Hannah D, Brassington L, King K. The impact of healthy lifestyle interventions on mental health and wellbeing: a systematic review. Ment Health Rev Brighton. 2014;19(1):1–26. 33. Sanchez-Villegas A, Martínez-González MA. Diet, a new target to prevent depression?
BMC Med. 03 januari 2013;11(1):3.
34. Bandura A. Self-efficacy : the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman; 1997. 35. Mesibov GB, Shea V. The TEACCH Program in the Era of Evidence-Based Practice. J
Autism Dev Disord. 01 maj 2010;40(5):570–9.
36. Kvale S, Brinkmann S, Torhell S-E. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur; 2014.
20
Bilaga
Enkätfrågor
1.Vad var det bästa med den här kursen?
... ... ... ... 2.Vad tycker du att det skulle finnas mer av?
... ... ... ... 3.Vad tycker du skulle kunna ändras?
... ... ... ...
21 4.Om gruppen skulle fortsätta, vad skulle du vilja att ni gjorde?
... ... ... ... 5.Skriv ner tre ”lyckas eller lära”-strategier som du har lärt dig ... ... ... ... 6.Vad har du lärt dig om att göra misstag?
... ... ... ... 7.Hur använder du det du lärt dig för att rätta till dina misstag? ... ... ... ...
