Livet med en annan kropp
Maskulinitetsidealens påverkan vid prostatacancer En litteraturstudieLife with a different body
Masculine ideals effect on prostate cancer A literature studyFörfattare: David Eriksson och Viktor Teerikoski
VT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Magdalena Costyson, Universitetsadjunkt, Örebro universitet. Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet.
Bakgrund: Prostatacancer drabbar årligen 10 000 svenska män. Prostatacancer är vanligt förekommande i västvärlden jämfört med andra delar av världen. Genom bättre och mer frekventa tester så upptäcks cancer numera i tidiga stadier och männen lever längre med sin sjukdom. De olika behandlingarna i form av kirurgi, strålning och hormonell har en gemensam faktor, att de försämrar männens livskvalitet. Sjuksköterskan är viktig och har ett
helhetsperspektiv på den sjuka och ser till både fysiska som psykiska aspekter. I samhället finns en förlegad idealbild att en man är någon som inte pratar om känslor, inte söker vård eller visar sig svag. Syfte: Syftet med studien är att ur ett maskulinitetsperspektiv beskriva mäns upplevelser vid prostatacancer. Metod: Till denna studie användes en litteraturöversikt som metod med systematisk sökning och deskriptiv design. Resultat: Resultatet är indelat i fem kategorier: En förändrad kropp, Den prisade sexualiteten, Förlorad identitet, Kontroll och Vård. Resultatet visade på att majoriteten av männen upplevde att sjukdomen och behandlingen lett till stora förändringar när det kommer till männens maskulina identitet och relationen till deras kroppar. Slutsats: Det viktigt att se patienternas upplevelse och se varje patients unika egenskaper och de behov som finns för att omvårdnad ska bidra till en så positiv upplevelse som möjligt för männen. Nyckelord: Maskulinitet, prostatacancer, upplevelse.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Prostatan ... 1
2.2 Prostatacancer ... 1
2.3 Symtom, diagnos och prognos ... 1
2.4 Behandling ... 2
2.5 Omvårdnad vid prostatacancer ... 2
2.6 Maskulinitet ... 3
3. Teoretisk utgångspunkt ... 3
3.1 Den levda kroppen ... 3
4. Problemformulering ... 4 5. Syfte ... 4 6. Metod ... 4 6.1 Design ... 4 6.2 Datainsamling ... 4 6.3 Urval ... 5 6.4 Kvalitetsgranskning ... 5 6.5 Dataanalys ... 5 6.6 Forskningsetiska överväganden ... 5 7. Resultat ... 6 7.1 En förändrad kropp ... 6
7.2 Den prisade sexualiteten ... 6
7.3 Förlorad identitet ... 8 7.4 Kontroll ... 9 7.5 Vård ... 10 7.6 Resultatsammanfattning ... 10 8. Diskussion ... 10 8.1 Metoddiskussion ... 10 8.1.1 Design ... 10 8.1.2 Urval ... 10 8.1.3 Datainsamling ... 11 8.1.4 Dataanalys ... 12 8.1.5 Forskningsetiska överväganden ... 12 8.2 Resultatdiskussion ... 13
9. Klinisk implikation och framtida forskning ... 15
10. Slutsats ... 15 11. Referenslista ... Bilaga 1. Sökmatris ... Bilaga 2. Artikelmatris ...
1
1. Inledning
Under sjuksköterskeutbildningen har den ena författaren arbetat på en urologisk avdelning och observerat flertalet exempel på hur prostatacancer kan manifestera sig och till en viss del hur det påverkar männen. Den andra författaren har under flera år haft ett ökande intresse för patriarkala strukturer, makt och normer i samhället, till stor del hur vi män påverkas av machokulturen och de skeva ideal som säger hur en man ska och inte ska vara. Även de konsekvenser det får för samhället i stort. Det är genom de här erfarenheterna som inspirationen till att skriva om prostatacancer ur ett maskulinitetsperspektiv uppkommit. Genomgående för arbetet är att benämningen “författarna” innebär den här studiens författare.
2. Bakgrund
2.1 Prostatan
Prostatan är en körtel som är stor som en valnöt och är placerad under urinblåsan. Den omger urinröret och har som uppgift att producera sädesvätskan som hjälper till att transportera
spermierna vid ejakulation (Sand, Sjaastad, Haug och Bjålie, 2006). Hos de flesta män över 50 år sker en förstoring av prostatan i det område som omger urinröret. Förstoringen märks oftast inte men en del män kan uppleva problem med att tömma blåsan då prostatan klämmer åt urinröret. I det här fallet är förändringen är en godartad prostataförstoring och har inte någon koppling till cancer (Prostatacancerförbundet, u.å.).
2.2 Prostatacancer
Prostatacancer drabbar årligen över 10 000 män i Sverige (Cancerfonden, 2018) och årligen dör cirka 2300 män av prostatacancer (Bratt, Myhrman & Thulin, 2016). Prostatacancer är inte lika vanlig globalt sett enligt World health organization (WHO, 2001) som beräknar att det årligen diagnostiseras 536 279 män globalt med prostatacancer. Genom bättre och mer frekventa tester i Sverige har diagnostiseringen av prostatacancer ökat sedan 90-talet (Bratt, 2020). I Sverige har 20% av alla män över 80 år diagnosen, hos män under 50 år är sjukdomen mer ovanlig (Bratt, Myhrman & Thulin, 2016). Ålder och hereditet är två av de säkraste riskfaktorerna. Det finns en ökad risk för sjukdomsutveckling om det finns historik av prostatacancer i familjen. Misstänkta riskfaktorer är en hög konsumtion av mättat animaliskt fett, mejeriprodukter, övervikt och en frånvaro av fysisk aktivitet (Bratt, 2020). En västerländsk livsstil ses som en riskfaktor då prostatacancer är vanligare i västvärlden jämfört med exempelvis Sydostasien där det är en mer ovanlig sjukdom, men det är dock oklart vilka orsakerna är (Bratt et al. 2016).
2.3 Symtom, diagnos och prognos
Vid prostatacancer bildas en elakartad tumör i prostatan som oftast är placerad i den yttre delen av prostatan. Det här gör att det kan dröja länge innan uppkomsten av symtom inträffar
(Cancerfonden, 2018). I de fall tumören växer sig stor i och kring prostatakörteln kan den ge upphov för symtom såsom problem vid miktion i form av frekventa urinträngningar, svag miktionsstråle och möjligtvis urinstämma. Andra symtom kan vara blod i både urin och
sädesvätska (Turner, 2007). Prostatacancer kan sprida sig till de centrala delarna av skelettet samt de närliggande lymfkörtlarna i bäckenet. Vid metastaser i skelettet förekommer ofta smärtor i rygg och höfter. Metastaser i lymfkörtlarna kan leda till svullna ben, det är däremot vanligare med inga symtom alls. Senare i sjukdomsförloppet kan symtom som viktnedgång, aptitlöshet och trötthet förekomma (Bratts et al, 2016). De flesta fall av prostatacancer i Sverige upptäcks innan
2 de ger upphov till symtom. Det sker oftast vid utredning av symtom som kan ha orsakats av en godartad prostataförstoring eller att män som är symtomfria får göra en PSA-testning (Bratt et al, 2016). En förhöjning av PSA-värdet är bland de vanligaste orsakerna till att prostatacancer upptäcks i Sverige. PSA, prostataspecifikt antigen är ett protein som förekommer i hög
koncentration i sädesvätskan och bildas i prostatakörteln. Normalt förekommer en liten mängd av PSA i blodet, mängden ökar med åldern men även vid prostatasjukdomar som exempelvis
godartad prostataförstoring, prostatacancer eller inflammation (Cancerfonden, 2018).
Prognosen vid prostatacancer beror helt på när och i vilket stadie som sjukdomen upptäckts. Det beror också på hur aggressiv tumören är och om den har hunnit metastasera sig. Det är däremot mindre än hälften av de som drabbas som dör till följd av sin sjukdom. Det är inte ovanligt att den drabbade mannen har ett relativt gott allmäntillstånd under det allt som oftast långa sjukdomsförloppet (Ous, 2003).
2.4 Behandling
Det finns flera olika behandlingsval av prostatacancer som exempelvis radikal kirurgi, strålning, hormoner eller ingen behandling alls utan att patienten går på regelbundna besök där
sjukdomsförloppet följs. Valet av behandling görs efter en noggrann urologisk utredning där beslutet om vilken behandling som ska tillämpas tas i samråd mellan patient och vårdpersonal. Faktorer som påverkar valet av behandling är hur tumören har växt i prostatan, med det menat om den är lokaliserad eller om den är extrakapsulär och om det finns någon misstanke om metastaser (Ous, 2003). Behandlingen av prostatacancer utvecklas ständigt och befintliga
behandlingsalternativ effektiviseras. Dock orsakar behandlingen komplikationer som försämrar den drabbade mannens livskvalitet. Överlevnaden hos de drabbade männen är oftast likartad oavsett vilken kurativ behandling som de genomgår, men biverkningarna skiljer sig åt. Exempelvis förekommer impotens och urininkontinens oftare vid kirurgi medans vid
strålbehandling är det vanligt med besvär vid miktion och tömning av tarmen (Fridriksson, 2017).
2.5 Omvårdnad vid prostatacancer
Turner (2007) och Hurlen (2003) beskriver att sjuksköterskan är av stor betydelse för patienten under sin kontakt med vården genom att sjuksköterskan fokuserar på en helhet när det kommer till omvårdnaden. Här är det essentiellt att sjuksköterskan är uppmärksam på både fysiska och psykiska, samt psykosociala problem. Vid fysiska problem är det främst vanligt med inkontinens och erektionsproblem, något som äldre ofta kan vara generade över att prata om. Det har i sin tur en stor påverkan på de psykiska och psykosociala problemen, så som ångest och oro.
Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hela sjukdomsförloppet och den förändring en patient står inför, för att utifrån individen kunna anpassa all omvårdnad efter behov (Reitan, 2003c). I mötet med patienterna intar sjuksköterskan ofta en undervisande roll, här är det av betydelse att sjuksköterskan förmedlar information på ett sätt som ökar patientens hopp om situationen och även höjer patientens förutsättningar att få insikt om den givna situationen. Informationen är väsentlig för att minska patientens osäkerhet och säkerställa att misstag inte uppstår (Reitan, 2003a). Där det görs ett val att aktivt övervaka cancern för att följa dess utveckling är det vanligt att mäta PSA-halten i blodet genom att regelbundet lämna blodprov. Som sjuksköterska är det här angeläget att samtala med de här männen för att försäkra sig om att männen, innan provtagning, har förstått all information om vad ett PSA-prov innebär och vad det visar. De olika behandlingarna påverkar människor olika mycket. Till exempel vid
hormonbehandling förekommer det att brösten växer, vilket männen kan uppleva som besvärligt (Turner, 2007).
3 Det är oerhört centralt att ha männens upplevelser i åtanke och att känna till de eventuella
symtomen som männen kan drabbas av i de områden som berörs. Sjuksköterskan behöver gå igenom de olika symtomen och förändringarna med patienten så att patienten känner att denne har koll när de här förändringarna eventuellt sker. För de män där en behandling har valts så är känslor av rädsla och oro vanligt. Det handlar både om följderna av en viss behandling och inför en operation som eventuellt ska ske. Som sjuksköterska är här viktigt att vara medveten och erbjuda både psykologiskt samt själsligt stöd till patienten. I mötet med patienter med
prostatacancer behöver sjuksköterskan se till att rätt information når patienten för att undvika missuppfattningar, att eventuella myter klargörs och att patientens sexuella funktion bibehålls (Turner, 2007).
2.6 Maskulinitet
Maskulinitet och manlighet är två begrepp som går att använda som synonymer då de, enligt den svenska ordboksförklaringen, båda innebär egenskaper som kan anses vara typiska för män (Köhler, Messelius & Mattson, 2006). Just manlighet används ofta i det mer vardagliga språket, till skillnad från maskulinitet som kan tyckas ha ett lite mer teoretiskt tonfall (Jorfeldt, 2010). En maskulin man kan beskrivas som någon som håller tillbaka sina egna behov, ignorerar sina svagheter, inte är hjälpsökande, ser till att ha en psykisk och fysisk kontroll samt har en stor sexdrift där penetration är av största vikt. Här kan förmågan till att få erektion beskrivas som en fundamental del i mannens maskulinitet. Den här synen på manlighet kan samtidigt ge en antydan om att det kan finnas konsekvenser för männen om direkta biverkningar uppstår som går i strid med deras ideal och förmågor (Pietilä, Ojala, Helminen & Tammela, 2016).
Vissa män i en högre ålder kan sedan tidigare ha förlorat en del av de attribut som kan ses som mer traditionellt manliga då det är något som kan komma med det naturliga åldrandet. Andra män, som inte redan börjat tappa en del av de traditionellt manliga attributen, kan drabbas hårdare (Alexis & Worsley, 2018). Det behöver även tas i beaktning att det i samhället finns en generell bild hos många män att män förväntas klara sig själv och inte vara i behov av andra (Jacobsson, 2018).
Hegemoni är ett begrepp som härstammar från en analys av klassrelationer. Begreppet hänvisar till en kulturell dynamik som medför att en viss grupp i samhällslivet kan både hävda och upprätthålla sin ledande position (Connell, 2008).
“Hegemonisk maskulinitet kan definieras som den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet. på så sätt garanteras mäns dominanta position och kvinnornas underordnade” (Connell, 2008. s.115)
Med andra ord kan det beskrivas som mansidealet som ligger i tiden. Något som andra män kan relatera till, och som kräver att männen rättar sig efter sagda ideal och erkänner
“genusordningen” där män ligger högre i hierarkin. Hegemonins kännetecken bygger inte på något direkt våld, utan bygger snarare på ett framgångsrikt hävdande av auktoritet. Dock är det ofta så att våldet är något som både underbygger och befrämjar auktoriteten (Connell, 2008).
3. Teoretisk utgångspunkt
3.1 Den levda kroppen
4 läkas och sedan inget mer, främst inom medicin. För att förstå kroppen och människan bakom behöver kroppen ses som ett subjekt. Dahlberg & Segesten (2010) menar på att kroppen är levd och full med olika erfarenheter, upplevelser, känslor, tankar och minnen. Kroppen är inte en enda sak, utan en helhet; både fysisk, psykisk, själslig och existentiell på samma gång. Kroppen kan inte heller separeras från vår själ, utan de existerar i symbios. Med det här i åtanke och med tanke på de förändringar som sker kroppsligt och genom männens förändrade syn på sig själva så har författarna valt att utgå ifrån begreppet “den levda kroppen” som myntades av filosofen Merleau-Ponty (1999). Merleau-Merleau-Ponty (1999) beskrev det som att tillgången till världen har människan genom kroppen, “utan kropp — ingen värld”. Kroppen är något vi använder för att kommunicera, interagera och uppleva vår värld med och är inte bara någonting som endast “är”. En förändrad kropp kommer att leda till en förändrad självupplevelse och med det en förändrad syn på vad personen har att erbjuda i livet. Individens värld, i det här fallet utifrån patientperspektivet, är avgörande för att i grunden kunna förstå hur ohälsa, sjukdomar och lidande uppfattas och påverkar patienten.
4. Problemformulering
En cancerdiagnos kan leda till ångest och oro inför patientens livssituation. Denna litteraturstudie hade för avsikt att ge en ökad förståelse för hur de maskulina idealen i samhället påverkar mäns upplevelser i vardagen i samband med behandlingen av prostatacancer. Genom att få en ökad förståelse för huruvida strukturerna i samhället påverkar de cancerdrabbade männen kan förutsättningarna för att bedriva omvårdnad på en hög nivå öka och kännedomen om de behov männen kan ha, vilket kan öka deras välbefinnande.
5. Syfte
Syftet med studien var att ur ett maskulinitetsperspektiv beskriva mäns upplevelser vid prostatacancer.
6. Metod
6.1 Design
Metoden som användes för att besvara syftet var en litteraturöversikt enligt Kristensson (2014) med systematiska sökningar och en deskriptiv design.
6.2 Datainsamling
Ett syfte formulerades där meningsbärande ord innefattade: prostatacancer, upplevelse och maskulinitet. Orden översattes till engelska och det lades till synonymer som bildade de
slutgiltiga sökningarna. Sökningen skedde i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO, då de är relevanta ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Först utfördes olika provsökningar för att undersöka de valda sökordens relevans. För att få fram de mest relevanta artiklar valde författarna att göra begränsningar på att artiklarna inte fick vara äldre än 15 år och att de skulle var peer reviewed. Sedan fastställdes ett antal relevanta sökkombinationer med både ämnesord och fritext
tillsammans med trunkerade sökord, för att inte missa böjningar av orden. Samt de Booleska sökoperatorerna OR och AND. De sökord som valdes ut var: prostatacancer, maskulinitet, erfarenheter och livskvalitet. Alternativet till prostatacancer som användes var mesh-termen “prostatic neoplasms” och användes i Cinahl och Medline. I Psycinfo saknades ordet som ämnesord och där användes istället prostatacancer i fritext. Samtliga övriga ord i samtliga
5 databaser användes i fritext. Se bilaga 1, Sökmatris för sammanställd information.
6.3 Urval
De inklusionskriterierna som författarna valde ut för studierna var att det skulle vara män som hade en pågående eller avslutad prostatacancerbehandling. Exklusionskriterier som valdes var partner- och vårdpersonalsperspektiv, kvantitativa studier samt studier genomförda i ett icke västerländskt samhälle.
Urvalet gjordes utifrån den slutgiltiga sökningen som resulterade i 266 artiklar i de tre utvalda databaserna. Urvalet lades upp i tre olika steg. Under det första steget lästes samtliga titlar av båda författarna och där artiklar vars titlar som ansågs vara lämpliga valdes ut till nästa steg. I det här urvalet lästes de kvarvarande artiklarnas abstract där de artiklar som ansågs ha möjlighet att uppfylla inklusionskriterierna gick vidare till nästa urval. Under det sista steget av urvalet lästes artiklarna i sin helhet av båda författarna som sedan diskuterade vilka som var lämpliga utefter syftet. Totalt tolv artiklar valdes ut från de tre databaserna till resultatet.
6.4 Kvalitetsgranskning
Till studien användes kvalitetsgranskningsmallen “bedömning av studier med kvalitativ metodik” från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2020) till samtliga av de tolv kvalitativa artiklar som svarade på syftet. Författarna granskade kvaliteten i samtliga studier avskilt från varandra därefter gjordes den slutgiltiga bedömningen tillsammans, se bilaga 2. Samtliga av de tolv artiklarna som valdes ut uppfyllde medel till hög kvalitet efter
kvalitetsgranskningen.
6.5 Dataanalys
Till arbetet användes under analysprocessen en integrerad analys enligt Kristensson (2014), som skedde stegvis. I det första steget lästes de tolv kvalitativa artiklarna som valts ut av båda
författarna. För att undvika egna tolkningar av artiklarna försökte författarna lägga den egna eventuella förförståelsen åt sidan för att inte påverka resultatet. De delar i artiklarnas resultat som svarade mot studiens syfte markerades, för att sedan sammanställas. I det andra steget fick varje artikel ett nummer för att skapa ordning. Sammanställningarna användes för att hitta skillnader och likheter mellan artiklarna och olika tillfälliga ämnesområden skapades där artiklar med liknande resultat sammanfördes. I det tredje steget sammanställdes slutligen resultatet i slutgiltiga kategorier. De arbetades fram genom att författarna diskuterade resultatet och försökte urskilja kärnan i alla de mindre delarna det analyserade resultatet brutits ned i. Delarna fördes sedan samman och bildade fem kategorier.
6.6 Forskningsetiska överväganden
Till litteraturstudien var det angeläget att samtliga artiklar utgått från tydliga och klara forskningsetiska riktlinjer, då känsliga och intima frågor om deltagarna har förekommit i
studierna. Studierna som författarna valt är därför i enlighet med helsingforsdeklarationen (2013). Där en av de mest betydande delarna innebär att den nya forskningens fördelar ska gynna
deltagarnas hälsa och att de positiva aspekterna av forskningen överväger riskerna. Samt att en oberoende person skall granska forskningen för att se att den är etiskt försvarbar (Kjellström, 2017). Då resultatet i till denna studie är en sammanställning av de utvalda artiklarna finns det inget behov av ett etiskt tillstånd. Däremot är författarna skyldiga ta ställning till om de
6 inte plagiera, exkludera eller göra felaktiga tolkningar av resultatet. Samt att inget som
framkommit i studierna har undanhållits.
7. Resultat
Resultatet bildade fem kategorier: En förändrad kropp, Den prisade sexualiteten, Förlorad
identitet, Kontroll och Vård. Av de här är kategorin om sexualiteten den mest omfattande. Det
har att göra med att sex och sexualitet är ett återkommande ämne för de här männen. Resultatet har visat att maskulinitet och sex är något som är starkt förknippat med varandra och har därför en central roll i männens erfarenheter, upplevelser och tankar om sjukdomen.
7.1 En förändrad kropp
Effekterna av behandlingen skapade förändringar i kroppsfunktionerna hos männen som själva ansåg att de var tvungna att anpassa sig till ett liv med en ny kropp. Männen upplevde de fysiska och psykologiska förändringarna av deras kroppar som en utmaning gentemot deras maskulinitet och männen uppgav att de upplevde att de hade blivit bestulna på den, men uttryckte det på flera olika sätt (Chambers et al., 2018; Ervik & Asplund, 2012; Farrington, Wilson, Limbrick & Swainston, 2019; Klaeson, Sandell & Berterö, 2012, 2013). Förändringarna i kroppen som männen uttryckte var jobbiga var den minskade sexlusten, erektila dysfunktionen,
urininkontinensen, ökade fettmängden, minskade muskelvolymen, minskade längden på penis och värmevallningarna likt den kvinnor får vid menopaus. De här förändringarna fick männen att känna att de inte längre var riktiga män. Av de män som behandlats med hormonbehandling var förändringar av maskuliniteten och den minskade sexlusten ångestbringande, medans
feminiseringen av kroppen upplevdes mer pinsam (Appleton et al., 2015; Chambers et al., 2018; Dieperink, Wagner, Hansen & Hansen, 2013; Farrington et al., 2019; Ervik et al., 2012; Klaeson et al., 2012; Oliffe, 2005).
För vissa var urininkontinensen en av de jobbigaste effekterna av behandlingen, då det ansågs vara associerat med att vara ohygieniskt och att de skulle sakna kroppskontroll(Klaeson et al., 2013). Urininkontinens upplevdes vid 60- till 70-årsåldern vara mindre accepterat av mannen och hans omgivning än den erektila dysfunktionen. Det berodde på att den erektila dysfunktionen ändå kom med åldern och således inte påverkade dem i lika stor utsträckning. Det här skapar bekymmer och obehag för männen då de kände att de behöver förklara sig för andra angående varför de inte kan hålla tätt. Urininkontinensen gjorde även att vissa män undvek sociala situationer då de hellre var ensamma än att behöva prata om sin inkontinens. Andra uppgav att inkontinensen skapade problem inom deras könsroll som man och farförälder (Chambers et al., 2018; Gannon et al., 2010; Green, 2019; Klaeson et al., 2013; Yu Ko, Oliffe, Johnson & Bottorff, 2019).
7.2 Den prisade sexualiteten
Sex var många gånger ett laddat ämne för de här männen, vissa av dem menade att det var enklast att avstå helt från sex (Gannon et al., 2010). Många män ansåg att sexualitet och förmågan att kunna ha sex var en grundpelare i den manliga identiteten. Majoriteten av männen som behandlas för prostatacancer upplevde en minskad eller utebliven sexlust och påverkan på den sexuella funktionen som exempelvis erektionen. Även attraktionen och dragningen till det andra könet var en grundläggande del för männens livskvalitet. Behandlingen av deras cancer påverkade och förändrade interaktionen med kvinnor både på ett socialt och intimt sätt, vilket påverkade männens livskvalitet och välmående (Chambers et al., 2018; Dieperink et al., 2013; Gannon,
7 Guerro-Blanco, Patel & Abel, 2010; Klaeson et al., 2013; Schantz Laursen, 2017). Männen kunde inte längre uppfylla den normativa hetero-bilden som de tidigare var vana med (Klaeson et al., 2012). Den manliga erektionen ansågs vara en central del av mannens maskulina identitet. Många av männen menade för att sexet skulle anses vara bra var erektionen tvungen att vara spontan och tillförlitlig, de vill säga att den kom när den skulle och sedan höll sig styv, för att uppfylla den maskulina identiteten. Att då behöva använda sig av sexuella hjälpmedel som exempelvis Viagra eller penispump förstörde hela spontaniteten, vilket ledde till en vacklande självbild hos männen. En del valde dock ändå att använda sig av hjälpmedel då de ansåg att samlaget och erektionen var en så pass stor del av deras maskulina identitet (Gannon et al., 2010; Oliffe, 2005). En
eftersträvan att återfå erektionsförmågan fanns, men här frånsades tron om att återigen kunna ha penetrerande sex för att undvika ytterligare ett eventuellt misslyckande (Gannon et al., 2010; Oliffe, 2005).
Ju äldre männen, var ju mer accepterande var de kring de sexuella problemen. De menade att sex inte längre var viktigt varken för dem eller deras partner i den åldern och att den sexuella
funktionen avtar med åldern. Hos vissa verkade det även fungera som ett skydd, att luta sig emot att det ändå var något som förmodligen skulle hända. På det viset kunde de intala sig att den eventuella impotensen skulle ha en minimal påverkan på deras maskulinitet (Dieperink et al., 2013; Green, 2019; Klaeson et al., 2013; Oliffe, 2005). Vissa av männen upplevde tillika att det fanns en bild av att det bara var “dirty old men” som var sexuellt aktiva och att de istället
förväntades sakna sexlust vid den nu högre åldern. Det här krockar då med viljan att behålla den sexuella förmågan, då det fanns en konsensus hos flera av männen att en behållen sexuell förmåga visade på virilitet och gav även en känsla av ungdomlighet samt hälsa (Klaeson et al., 2012; Oliffe, 2005). Yngre män som levde i nyare förhållanden blev mer påverkade av den förändrade sexualiteten och uttryckte oro för att inte kunna tillfredsställa sin partner. De yngre männen påpekade även att den sexuella funktionen såklart försämras med åldern, men att de samtidigt inte var redo att sluta ännu (Dieperink et al., 2013; Green, 2019). De kände en intern och extern press att prestera sexuellt likt den dominanta kultur som de var vana med, men när de inte kunde det göra det skapades en inre strid med männens maskulina ideal. Det fanns ett genomgående tema av frustration, ilska och rädsla hos de här männen (Klaeson et al., 2013; Oliffe, 2005).
Påverkan på sexualiteten skapade en frustration och ångest hos männen som blivit medvetna om att de inte längre kunde ha penetrerande sex, vilket de hade förlitat sig på för att uttrycka sin sexualitet. För en del av männen kändes det som om en stor del av deras liv försvunnit, och att de tänkte att de inte längre skulle ha möjlighet att tillfredsställa deras partner eller skapa nya
relationer. En del var oroliga över hur den förändrade sexualiteten skulle påverka deras
förhållanden, vilket påverkade självförtroendet som tillsammans med oförmågan till erektion fick flertalet män att dra sig tillbaka från sin partner (Chambers et al., 2018; Gannon et al., 2010; Oliffe, 2005; Schantz Laursen, 2017). Vissa män gick så långt till att tro att deras partner skulle lämna dem för att hitta någon ny (Schantz Laursen, 2017).
Gemensamt för många av männen var att möjligheten att med sin partner, genom samlag, nå en gemensam sexuell tillfredsställelse försvann. Det här var till trots något som ledde till en ökad närhet och intimitet, att männen istället kunde uppvisa en sensualitet och uppskattning till sin partner på andra sätt. Intimitet kunde nu visa sig som den dagliga omtanken. Nu när sexdrivet varken var så starkt som tidigare eller så beständig så upptäckte flera av männen att de nu kunde hitta ett lugn och skapa ett band med sin partner som tidigare inte varit möjligt. Det gjorde att relationen nu kunde nå nya höjder. Männen kände att trots att det saknades sexuella känslor och de inte hade möjlighet till penetrerande sex så kunde det där finnas ett bestående begär för
8 partnern. Det visade sig också att för de män som innan behandlingen hade diskuterat alla de riskerna för negativa effekter på sexualiteten verkade mer avslappnade efter behandlingen. Eftersom fysisk närhet inte längre var av lika stor vikt så kunde nu de sexuella relationerna definiera om sig på egen hand och skapa nya ramar för männen och deras partners. Allt det här medförde även en skiftning i de klassiska könsrollerna (Appleton et al., 2015; Klaeson et al., 2012; Oliffe, 2005).
Flera män upplevde att intimiteten med både partner och nära vänner kunde lätta en del av de negativa känslorna som kunde komma relaterat till den minskade sexuella förmågan. De tidigare sätten att vara på var numera onaturliga, men här fanns utrymme och möjlighet att omvärdera intimiteten med både partner och nära vänner och på så vis hitta en ny känsla av värde i dem själva. Här fann även flera män ett sorts kall i att stötta och hjälpa andra män med samma diagnos att öka den sexuella förmågan. Det hot som flera av männen kände mot deras manlighet tycktes minska genom den hjälp de försökte ge till de andra männen i samma sits. Att det fanns flera som även dem fått en minskad sexuell aktivitet gav en tröst. Utvecklandet av platonska relationer gav här också en insikt om att det var fullt möjligt att inte behöva leva upp till de hegemoniska idealen (Klaeson et al., 2012, 2013). Männen uppgav att det hela kring sjukdomen hade en negativ påverkan på deras sexualitet, men att de insåg att det fanns andra värden i livet än deras sexualitet. Så både sexlivet och synen på dem själva var något som behövdes omvärderas (Dieperink et al., 2013; Klaeson et al., 2013)
7.3 Förlorad identitet
Flertalet av männen som genomgick behandling upplevde att cancern påverkade samt förändrade deras identitet, maskulinitet och självvärde (Appleton et al., 2015). En av männen i Oliffe (2005) studie uppgav att han kände sig som en värdelös 90-årig gubbe efter sin prostatektomi. Vissa av de olika behandlingarnas biverkningar fick männen att uppleva att de var äldre än de var (Green, 2019). Den förändrade självbilden uttrycktes även som att vara stympad i jämförelse med friska män i liknande ålder. De uttryckte att de bara var en halva av den mannen som de tidigare var, vilket innebar att de förlorade en del av deras vanliga kroppsliga uttryck. Det här gjorde männen sårbara, som uttrycktes i form av ångest och en känsla att vara inkompletta. De ville inte heller att deras omgivning skulle veta om deras situation då de kände sig otillräckliga och skämdes
(Gannon et al., 2010; Klaeson et al., 2012).
Under sjukdomsförloppet skedde förändringar i könsrollerna på grund av den nya livssituationen. Hos de män som inte kunde uppnå intimitet berodde det på antingen en bristande förmåga att kunna interagera med partnern eller avsaknad av en partner. De här männen plågades av en låg självkänsla och rädsla. I vissa fall gick så långt att männen som inte hade någon partner valde att undvika sociala sammankomster som skulle kunna leda till intimitet för att undvika att visa sig svaga inför andra (Ervik et al., 2012; Klaeson et al., 2012).
Sjukdomen tvingade männen att omvärdera många av deras tidigare relationer och inte minst relationen till dem själva. När hälsan dalade fick de börja erkänna den egna dödligheten. Flera av männen uttryckte att deras egna hälsa var mer angelägen än deras manlighet, de tyckte inte att det här hade någon egentlig påverkan på manligheten. De hade tidigare inte prioriterat hälsan, utan männens prioriteringar hade legat på områden såsom arbetsansvar i from familjeförsörjare. Det var ett steg bort från de manliga idealen som normalt sett åsidosätter männens hälsa. Männen valde att vara till synes optimistiska och tog sig vidare i vardagen genom att börja ta mer ansvar för deras egna hälsa. När det uppstod ett problem så försökte de identifiera det så snabbt som möjligt för att försöka lösa problemet på egen hand. Gick det inte att lösa på egen hand så tog de
9 hjälp. Genom det här ansåg då männen att de inte lät sig bli påverkade av de maskulina normerna (Appleton et al., 2015; Chambers et al., 2018; Yu Ko et al., 2019).
7.4 Kontroll
Många av männen var oroliga för vad andra människor tyckte eller tänkte och fann det ofta nödvändigt att på olika sätt skydda sig själva. Till exempel att männen valde att undvika att prata om problemen i deras situation och även till stor del genom att försöka att inte tänka på det själva. På det här viset undertryckte de även det egna behovet av stöd. En stark anledning till beteendet var att männen inte ville riskera att bli förlöjligade (Chambers et al., 2018; Oliffe, 2005). Vissa av männen ville inte att folk skulle ha vetskap om deras sjukdom då de var övertygade om att det skulle ha stora konsekvenser både på deras sociala liv och för deras arbete. En stor del av det maskulina idealet är att inför andra visa sig fysiskt stark. En del av männen upplevde istället att de kände sig utsatta och svaga och var därför mer på sin vakt (Chambers et al., 2018; Gannon et al., 2010). Vissa av männen tyckte att det kändes lättare genom att jämföra sig med andra för att se att det finns andra som har det värre, på så vis gick det att hålla en del av de maskulina värderingarna intakta (Green, 2019).
Andra män använde humor (Ervik et al., 2012; Farrington et al., 2019) för att hantera sin vardag, men även en acceptans av förändringarna var en betydande del. De accepterade, och till viss del omfamnade, de symtom som kom med sjukdomen (Chambers et al., 2018; Ervik et al., 2012; Farrington et al., 2019; Yu Ko et al., 2019). Många av symtomen männen upplevde kunde skämtas bort (Farrington et al,. 2019). De valde att anpassa sig efter situationen och trots
orkeslöshet och muskelsvaghet så var de aktiva så gott det gick. Männen insåg att de inte kunde fortsätta med samma aktiviteter som de alltid gjort och fick här försöka hitta nya aktiviteter som de kunde klara av bättre och även finna njutning i (Chambers et al., 2018; Ervik et al., 2012). Ett annat sätt för männen att behålla kontrollen var genom emotionell kontroll och genom rationalitet, de kunde se tiden som sjuk som en prövning de behövde gå igenom för att visa styrka. Vidare kunde maskuliniteten här hållas mer intakt genom inramandet av tiden som sjuk som något som var en faktisk strategi och något som var essentiellt för att kunna återgå till en normalare vardag (Gannon et al., 2010; Yu Ko et al., 2019). Flera män kunde jämföra sig med deras kvinnliga partners som de uppfattade som mer hysteriska. Genom att läsa på mycket om sjukdomen och behandlingar så kunde männen uttrycka sig på sätt som gav ett intryck av att de var pålästa och sansade (Gannon et al., 2010). Andra kopplade helt enkelt istället inte några av effekterna av behandlingen till självbilden och kunde därmed lämna maskuliniteten opåverkad (Farrington et al., 2019).
Männen kände också en stor press utifrån att fatta sig tillbaka in i ledet. En viktig roll var bilden som familjeförsörjare och även rollen som förhållandets beskyddare, vilket kunde innefatta att inte heller tala om de egna problemen inför partner eller familj. Här var det till stor vikt att välja att ta en behandling för att förlänga livet för att ha möjlighet att hand om sin familj och leva upp till könsrollen och de maskulina försörjnings-idealen. De upplevde att deras roll som man spelade en väldigt stor del i hushållet (Chambers et al., 2018; Green, 2019, Yu Ko et al., 2019). Drivet vissa män kände för att minska tröttheten var grundade i de här idealen och således verkade en del män återvända till arbetet tidigare än rekommenderat. Samtidigt var vissa män i arbetsförd ålder oroliga för att andra på arbetsplatsen skulle behöva arbeta hårdare när de själva inte orkade lika mycket och det var något som påverkade männen negativt (Yu Ko et al., 2019).
10
7.5 Vård
När det kommer till information och kommunikation med vården upplevde en del av männen den som ofullständig. Vilket skapade problem allra främst hos de som hade svårt att prata om privata, kroppsliga problem, de här männen blev sällan uppmuntrade av vårdpersonalen att tala om sin situation. Männen uppgav bland annat att informationen om de olika behandlingarnas bieffekter, och hur bieffekterna skulle hanteras, var bristfälliga (Chambers et al., 2018; Dieperink et al., 2013; Klaeson et al., 2012). Det kunde handla om information som hur behandlingen skulle påverka deras sexualitet, oväntade bieffekter efter kirurgi som en förkortad penis eller hur länge som en behandling skulle pågå (Chambers et al., 2018; Dieperink et al., 2013; Ervik et al., 2012; Oliffe, 2005). Några av männen nämnde att de hade önskat fått mer stöd och guidning i valet av behandling från vårdpersonal. Där de skulle kunnat diskutera om de olika effekterna av samtliga behandlingar mer detaljerat, för att kunna komma fram till vilken behandling som passade dem bäst. Männen uttryckte ett behov av att få information om sitt tillstånd och behandling för att de skulle kunna upprätthålla kontroll över sin situation och förbereda sig inför framtiden. En del av männen uppgav att det fanns en bristande kunskap om prostatacancer och behandlingen av
sjukdomen hos vårdpersonalen, vilket bidrog till att männen kände att de inte fick tillräckligt med information från vården (Chambers et al., 2018; Gannon et al., 2010).
7.6 Resultatsammanfattning
Många män upplevde både fysiska och psykiska problem i samband med behandlingen för sin prostatacancer. De här förändringarna är till stor del kopplat till männens könsorgan. Majoriteten av männen fann att sjukdomen påverkat deras manlighet på olika vis, även om vissa använde sig av olika skyddsmekanismer för att kunna hävda motsatsen. En av de symtom som upplevdes jobbigast var urininkontinensen som kunde leda till isolering och skam. Männens förmåga till erektion och penetrerande sex var något av en central del för männen och något som många kämpade med att få tillbaka eller komma över, när problem där uppstod. Här var spontaniteten viktig och vissa ansåg därför inte att läkemedel eller andra hjälpmedel var av nytta. Förändringar i männens självbild och i relationen till partners förekom i stor utsträckning och en del män kände sig mycket äldre än vad de i själva verket var. Männen började omvärdera sina relationer och definiera om betydelsen av intimitet och närhet. Det fanns över att det inte skulle kunna leva upp till de ideal som de tidigare levt efter. I kontakten med vården fann många män att informationen inte varit tillräcklig och att vården inte riktigt ansträngt sig för att möta deras behov.
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
8.1.1 Design
Till det här arbetet gjordes en litteraturöversikt med systematiska sökningar och en deskriptiv design enligt Kristensson (2014). Det innebär att författarna har sökt igenom och sammanställt aktuell och relevant forskning på ett beskrivande sätt då målet var att beskriva männens
upplevelser. Ett alternativ hade varit att göra en empirisk studie där män med prostatacancer hade intervjuats för att svara på syftet.
8.1.2 Urval
Till denna studie valde författarna att använda sig av endast kvalitativa artiklar. Författarna upplevde att även då kvantitativa studier svarar till syftet och kan beskriva mäns upplevelser i viss utsträckning så gjordes en bedömning att det fanns en risk att de inte skulle gå tillräckligt
11 djupt om upplevelserna, utan då främst stanna vid att erkänna förekomsten av problematiken. Författarna valde av den anledningen att använda sig av kvalitativa studier där kärnan i
intervjupersonernas berättelser, mansidealen, har möjlighet att mer grundligt plockas isär för att kunna åskådliggöra och diskuteras. Två av artiklarna som användes i resultatet var skrivna av samma författare. Det skulle kunna ses som en svaghet då det skulle kunna påverka ha en negativ inverkan på resultatet genom att vinkla det. Författarna diskuterade riskerna för detta och kom fram till att nyttan övervägde riskerna. Beslutet gjordes att ha med båda studierna då de hade en hög kvalitet och svarade på syftet. En av exklusionskriterierna var studier som gjorts i ett icke västerländskt samhälle, där ett västerländskt samhälle kan beskrivas som en demokratiskt stat med bland- eller marknadsekonomi och där vetenskapen är överordnat religion. Anledning är för att prostatacancer är vanligare i västvärlden och för att resultatet skulle bli mer överförbart till den svenska vården och andra länder med liknande förutsättningar. Överförbarheten enligt Mårtensson och Fridlund (2017) kan ses som en styrka då det ökar trovärdigheten för arbetet.
8.1.3 Datainsamling
I en litteraturstudie är det av stor betydelse att identifiera litteratur av relevans och hög kvalitet då det är litteratursökningen som lägger grund för hela arbetet (Kristensson, 2014). Författarna valde att använda sig av flera databaser vid datainsamlingen då det enligt Henricson (2017) ökar
validiteten hos ett arbete. Databasen Pubmed användes inte då det är en samling av flera olika databaser där bland annat Medline och Cinahl är inkluderade, men där peer-reviewed inte är en tillgänglig sökbegränsning. Det kan ses som en svaghet att databasen Pubmed inte valdes att användas till studien då det kan ha bidragit till att författarna har gått miste om relevanta artiklar. Inför arbetet och under arbetets initiala fas förde författarna olika diskussioner kring hur sökorden skulle utformas efter meningsbärande ord ur syftet. Här inleddes en diskussion angående om “män” var ett passande sökord, men författarna beslöt att utesluta detta då prostatacancer endast förekommer hos personer som har ett biologiskt manligt kön sedan födseln och därmed även en prostata. Författarna upplevde också att det kändes olämpligt ur ett genusperspektiv eftersom det finns personer med ett biologiskt manligt kön som har prostata och alltså löper risk att utveckla prostatacancer, men som inte identifierar sig som män. Detta kan tyckas vara något
motsägelsefullt med tanke på studiens syfte som lägger vikt vid ett maskulinitetsperspektiv. Eftersom de patriarkala strukturerna genomsyrar hela vårt samhälle så hade erfarenheterna från en person med prostata som inte identifierar sig som man kunnat vara av intresse för studien. Till exempel hur denne skulle påverkas av en sjukdom i ett organ som hen möjligtvis inte identifierar sig med och hur det sen skulle kunna påverka självbilden ur denna, för författarna, helt nya aspekt. Dock så återfinns ordet “män” i både titel och syfte då det upplevdes som den mest vedertagna och tydliga formuleringen för en vetenskaplig studie.
De meningsbärande orden i syftet valdes ut som nyckelord och till den slutgiltiga sökningen var “Prostate cancer”, “Masculin*”, “Experience*” och “Quality of life”. Olika synonymer på nyckelorden prövades under de inledande sökningarna där “Prostatic Neoplasms” var en synonym till prostate cancer som valdes att användas. “Manliness” och “Manhood” som var synonymer till sökordet masculin prövades men ansågs vara överflödig av författarna då
resultatet av sökningarna inte gav resultat av relevans. Inom studier kan engelskans quality of life ses som något av en synonym eller ett ord med nära koppling till experience, då den många gånger ger en bild av människors livserfarenheter. Här valde författarna att inte använda några synonymer på quality of life, då dessa synonymer inte speglar studiens syfte i samma
utsträckning. Trunkering (*) användes på orden masculin och experience för att samtliga av ordens böjningar skulle vara med i sökningen.
12 Under de inledande sökningarna kontrollerades sökordens relevans och samtliga ord prövades att användas som ämnesord. Av nyckelorden som inte hade något relevant ämnesord eller fick en begränsad mängd träffar beslutades att orden skulle användas som fritext. Genom att använda sig av fritext blir sökningen mer breddad eftersom sökningen inte blir bunden till ämnesord men kan öka mängden av irrelevanta artiklar (Kristensson, 2014). Det här kan ha ökat mängden av
irrelevanta artiklar i sökningen vilket kan ha bidragit till att urvalsprocessen blev tidskrävande. Författarna upplevde att det var nödvändigt att använda sig av fritext i sökningarna för att kunna få fram relevanta artiklar som svarade på syftet.
Att samtliga av artiklarna som användes i arbetet är peer reviewed stärker trovärdigheten då de anses vara vetenskapliga (Henricson, 2017). Under provsökningar sattes först en begränsning på 10 år men som sedan ändrades till 15 år för att kunna inkludera fler artiklar till resultatet.
Författarna upplevde ingen skillnad på kvaliteten på artiklarna som var äldre än 10 år.
8.1.4 Dataanalys
Samtliga av de artiklar som valdes ut till arbetet var skrivna på engelska så förekommer det en risk för att texterna skulle kunna bli felöversatta eller att de skulle tolkas på ett felaktigt sätt av författarna. För att reducera den risken och för att få en så korrekt översättnings som möjligt lästes artiklarna individuellt av båda författarna. För att sedan tillsammans diskutera resultatet med varandra för att säkerställa att båda hade gjort en liknande översättning och korrekt tolkning av det lästa materialet.
En integrerad analys som beskrivs i Kristensson (2014) användes där analysprocessen skedde stegvis i tre steg. För att egna tolkningar inte skulle påverka resultatet lästes och sammanställdes artiklarna individuellt. Sedan diskuterade författarna tillsammans och reflekterade sen över vad de kommit fram till, för att tillsammans skapa relevanta rubriker, kategorier och text till
resultatet. Genom att göra analysen på ett sådant sätt stärks studiens trovärdighet i form av bekräftelsebarheten. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver bekräftelsebarhetens vikt av inte påverka datan och att författaren verifierar sitt ställningstagande. Under analysen reflekterade författarna om den egna eventuella förförståelsen för att undvika att påverka resultatet. Att författarna aktivt var medvetna och reflekterade över sin eventuella förförståelse kan ses som en styrka till studien och öka pålitligheten enligt Mårtensson och Fridlund (2017). Genom att vara öppen och neutral under analysen och inte styras på förhand av färdiga kategorier eller teorier tillåts texten att visa sin egen mening (Dahlborg-Lyckhage, 2017).
8.1.5 Forskningsetiska överväganden
Till litteraturstudien var det angeläget att samtliga artiklar utgått från tydliga och klara
forskningsetiska riktlinjer, då resultatet i arbetet innehåller kvalitativa artiklar där deltagarna har intervjuats och innehåller känsliga och intima frågor. Det är därför av stor vikt att forskarna i studierna tydligt beskrivit hur de har arbetat för att upprätthålla de etiska riktlinjerna. Till
exempel hur data som innehåller information om deltagarna hanteras på ett korrekt sätt för att inte röja en deltagares identitet enligt inte skada principen. Samt att forskarna har tagit hänsyn till autonomiprincipen där deltagarna är väl informerade om att deras delaktighet är frivillig och att de kan lämna när de vill (Kristensson, 2014). För att säkerställa att alla kriterier uppfyllts har författarna valt att exkludera artiklar som inte hade något tydligt etiskt ställningstagande och i resultatet endast använda sig av artiklar som är etiskt granskade och godkända av en etisk kommitté.
13
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka mäns erfarenheter av prostatacancer, sett ur ett
maskulinitetsperspektiv. Resultaten bearbetades och delades in i tre huvudkategorier: En annan man, Kontroll och Vård. Kategorin En annan man, som utgör den största delen, fick även tre underrubriker där resultatet delades in för att underlätta och förtydliga för läsaren.
Resultatdiskussionen lyfter de huvudsakliga fynden författarna ansett vara av störst betydelse. Författarna valde att i arbetet utgå ifrån begreppet “den levda kroppen” som av Dahlberg och Segesten (2010) har tolkats och utvecklats till att innefatta ett vårdvetenskapligt perspektiv, men som först myntades av filosofen Merleau-Ponty (1999). Enligt Dahlberg och Segesten (2010) så kan en person tvingas att omdefiniera den egna identiteten när kroppen inte längre fungerar som den gjort tidigare. Den harmoni som normalt befinner sig i kroppen rubbas och allting kan helt plötsligt kännas fel eller annorlunda. Kroppen kan tidigare ha varit hela anledningen till “liv”, men nu istället blivit något av en stoppkloss. Männens identitet är starkt sammankopplade till deras självkänsla. När kroppen förändras så innebär det att den sen inte längre stämmer överens med den tidigare levda kroppen. Resultatet i studien visar på att majoriteten av männen upplever att sjukdomen och behandlingen lett till stora förändringar när det kommer till männens
maskulina identitet och relation till deras kroppar.
Den minskade sexlusten var en av de förändringarna som var mer ångestbringande. Sexualiteten var en viktig del av männens identitet samt en belysande faktor för deras upplevelse av
manlighet. För många av männen var påverkan på den sexuella funktionen en av de värre biverkningarna av behandlingen. Det berodde på att några av männen ansåg erektionen vara en central del av männens maskulina identitet och förlitade sig på sin förmåga att ha penetrerande sex för att uttrycka sin sexualitet. De ansåg för att sexet skulle vara bra måste erektionen vara spontan och tillförlitlig och utan hjälpmedel. Behandlingen av cancern var då en bidragande faktor till en förändring i männens interaktion med kvinnor på ett socialt och intimt sätt vilket försämrade deras livskvalitet. Den skeva bild som flera av männen menar innebär att vara “en riktig man” kan ge svåra konsekvenser för männens återhämtning och hantering av sin sjukdom. Att kunna nå dessa män är en stor utmaning för sjuksköterskan då det som tidigare nämnts ofta är en maskulin man inte är hjälpsökande och att de håller tillbaka sina egna behov och känslor. Sjuksköterskan bör använda sig av öppna frågor och ha ett aktivt lyssnande för uppfatta signaler från männen som kan tyda på att de är i behov av hjälp eller stöd. Reitan (2003a) beskriver hur användningen av öppna frågor bjuder in patienten att berätta om sin situation till skillnad från slutna frågor som kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Sjuksköterskan behöver under samtal ha ett tydligt helhetsperspektiv för att kunna förstå hur männen upplever sin situation och
eventuella känslor som kan vara dolda bakom den maskulina fasaden. Det blir här en balansgång där sjuksköterskan behöver gå mellan att som sjuksköterska se de behov av hjälp och stöd som kan gömma sig bakom fasaden och mellan att hen måste respektera patientens autonomi när patienten säger att denne inte är i behov av någon hjälp
Några av männen uttryckte en oro för att inte längre kunna tillfredsställa sina partners eller inte längre kunna skapa nya relationer, vilket fick männen att dra sig undan från bland annat sin partner. Som nämnt tidigare i omvårdnad av prostatacancer spelar sjuksköterskan en stor roll genom att kunna fånga upp och uppmärksamma problem som de drabbade männen kan uppleva (Turner, 2007). Vid mötet med patienten både före och efter behandling är det väsentligt att sjuksköterskan lyfter frågan hur patientens sexliv fungerar med tanke på de biverkningar som ofta uppstår i samband med behandling. Då det som resultatet visar många gånger är så att männen själva undviker att ta upp ämnet.
14 Resultatet belyser att ju äldre männen var ju mer accepterande var de mot de sexuella problemen. En del av männen uppgav att sex inte längre var viktigt för dem eller deras partner. De menade att exempelvis den erektila dysfunktionen är något som kommer naturligt med åldern. Några av männen uttryckte att det fanns en bild av samhället att det bara var perversa gamla gubbar som var sexuellt aktiva i deras ålder och att det förväntades att de inte längre skulle ha någon sexlust. I Beckman, Waren, Gustafson & Skoog (2008) studie visade däremot att män och kvinnor över 70 år hade känslor starkt relaterade till sex och att den sexuella aktiviteten var en självklarhet för deras identitet. O´Brien et al (2011) skriver i sin studie att de äldre männen som deltog ville ha ett fungerande sexliv. De uttryckte dock att de aldrig blev tillfrågade om deras sexuella aktivitet på samma sätt som de upplevde att de yngre männen blev. Männen vågade inte heller lyfta frågan själva med sjukvårdspersonalen då de upplevde ämnet som tabubelagt. Det bidrog till att en del män lämnade sjukhuset ångerfyllda då de inte vågat lyfta frågan. Borg (2003) beskriver att det ofta förekommer att sjuksköterskor undviker att lyfta frågor som rör sexualitet som kan bidra till att de äldre mäns sexuella behov inte blir belysta. Det här är något som i sig skulle kunna förklara att männen ofta blir lämnade utan tillräcklig information. Men Borg (2003) menar dock att
anledningen till varför sjuksköterskan gör det är att de ställer höga krav på deras kunskap om området och undviker därför att ta upp ämnet. En faktor kan vara att sjuksköterskan själv inte känner sig bekväm att diskutera frågor kring sexualitet. Det här belyser det glapp som kan finnas mellan sjuksköterskans sökande efter kunskap och patientens för stunden behov av korrekt och utförlig information. Resultatet visar även att det enligt männen finns en förutfattad mening i samhället om att äldre män inte längre har någon sexlust eller behov av intimitet. Det är av stor betydelse att sjuksköterskan har en holistisk syn på patienten och vågar lyfta dessa känsliga frågor då det kan ha stor påverkan på patientens tillvaro och livskvalitet. Borg (2003) beskriver också att då sjuksköterskan undviker att lyfta ämnet kommer det i längden fortsatt stödja fördomen att sex och samlevnad har nått en slutpunkt för dessa män. Det i sin tur kan bidrar till att upprätthålla och stärka den skeva bilden i samhället som männen försöker rätta sig efter. Något som har en negativ effekt för samhället då, precis som resultatet visar, män drar sig för att söka vård och prata om sina problem.
Många män upplevde att det fanns en bristande kommunikation och information från
vårdpersonal till patient inte bara när det kom till det sexuella, utan också i allmänhet. Det rörde i de flesta fallen om att männen inte fått tillräckligt med information om effekterna av deras behandling. När det kommer till kommunikation mellan patient och sjuksköterska är det viktigt att sjuksköterskan lägger fokusen på patientens behov samt den situation som han befinner sig i. Reitan (2003a) skriver att ju bättre informerade patienten är, desto bättre är dennes möjlighet till att förstå och hantera sin situation. När en patient har erhållit information gällande sin sjukdom eller behandling bör sjuksköterskan ta sig tid att tala med patienten för att se så att han förstått informationen eller svara på eventuella frågor som patienten kan ha angående informationen. Kontroll var något som den större delen av männen försökte behålla. När sjukdomen fått ett ordentligt grepp om männen och vänt upp och ner på tillvaron gjorde männen vad de kunde för att återfå någon form av kontroll. Det var dock något som inte alltid var lätt. Ett stort problem bland männen grundar sig i oviljan att inte vilja tala om sin sjukdom och hemlighetshålla det för sin omgivning, men även att inte riktigt erkänna det för sig själva vissa gånger. Det fanns en påtaglig rädsla för att bli förlöjligad, något som till stor del kan bero på just de ideal och strukturer männen försöker rätta sig efter, som i sig är grundlösa och något av en nidbild som männen både skapat själva och är rädda att avvika från. Hålet de är rädda att falla ner i har de alltså själva grävt. På så vis uppstår svårigheter att bearbeta situationen. Det hela försvåras av det faktum att män inte sällan drar sig för att söka hjälp. Enligt Novak, Peak, Gast & Arnell (2019) beror det på att många män ser det som en självklar del av att vara en man, att män inte går till
15 doktorn, att män tar hand om sig själva och att män inte gnäller. Humor var något som användes flitigt av vissa män. Enligt Williams (2009) så kan känslan av utsatthet och sårbarhet avledas genom att männen använder sin humor. På det viset kan de försöka återfå en del av bilden som utåt visar att de är män värda idealet. Dock har humor också visat sig ha positiva effekter hos män som diagnostiserats med prostatacancer och träffas i grupp. Här är det snarare så att humorn används i ett avvärjande syfte som öppnar för samtal och lättar de barriärer som män annars känner när det kommer till att prata om deras tankar och känslor, något som Oliffe, Ogrodniczuk, Bottorff, Hislop & Halpin (2009) beskriver. Humor tycks därför användas inte bara i försök att skydda sig själv, utan också för att öppna upp mellan likasinnade.
9. Klinisk implikation och framtida forskning
Många män med prostatacancer lider i tystnad för att kunna upprätthålla en maskulin fasad som de har skapat själv i samverkan med samhället. Resultatet lyfter fram att männen upplever de förändringar i kropp och psyke i samband med behandling är påfrestande och att de har svårt att tala om sin situation. Vid vårdande av män med prostatacancer måste sjuksköterskan vara medveten sina egna fördomar om manlighet och att den stereotypa idealbilden om manlighet är djupt rotad hos män vilket kan leda till missförstånd och försummande av patienterna. Riktlinjer och rutiner om hur frågor om maskulinitet hos dessa män ska bemötas skulle kunna minska lidandet hos männen och chansen av att männen tar till sig informationen ökar.
Den forskning som finns belyser främst hur heterosexuella män upplever sjukdomen och hur dess behandling påverkan på deras maskulinitet. Det råder en bristande forskning på hur homosexuella män och personer som inte definierar sig som män upplever hur behandlingen av prostatacancer påverkar deras syn på sig själva.
10. Slutsats
Prostatacancer och dess behandling har en stor påverkan på de drabbade männens livstillvaro. Där även de maskulina idealen kan skapa hinder för männens återhämtning. Här är det viktigt att se till patienternas upplevelse och se varje patients unika egenskaper samt de behov som finns för att omvårdnaden ska bidra till en så positiv upplevelse som möjligt för männen.
11. Referenslista
Alexis, O. J., & Worsley, A. (2018). A Meta-Synthesis of Qualitative Studies Exploring Men’s Sense of Masculinity Post–Prostate Cancer Treatment. Cancer Nursing, 41(4), 298-310. doi:10.1097/NCC.0000000000000509
*Appleton, L., Wyatt, D., Perkins, E., Parker, C., Crane, J., Jones, A., Moorhead, L., Brown, V., Wall, C., & Pagett, M. (2015). The impact of prostate cancer on men's everyday life. European
Journal of Cancer Care, 24(1), 71-84. doi:10.1111/ecc.12233
Beckman, N., Waern, M., Gustafson, D., & Skoog, I. (2008). Secular trends in self reported sexual activity and satisfaction in Swedish 70 year olds: Cross sectional survey of four populations, 1971-2001. BMJ, 337(279), 1-7. doi:10.1136/bmj.a279
Borg, T. (2003). Sexualitet. I A., M., Reitan & T., K., Schölberg (Red), Onkologisk omvårdnad:
Patient, problem, åtgärd (s. 81-83). (L. Jones, övers.) Stockholm: Liber. (Originalarbete
publicerat 2000)
Bratt, O. (2019). Prostatacancer. Hämtad 1 april, 2020, från Internetmedicin, https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=606
Bratt, O., Myhrman, T., & Thulin, H. (2016). Urologi. I C. Kumlin, & J. Rydstedt (Red.),
Omvårdnad & kirurgi (s. 322-343). Lund: Studentlitteratur.
*Chambers, S., Hyde, M., Laurie, K., Legg, M., Frydenberg, M., Davis, I., & Dunn, J. (2018). Experiences of Australian men diagnosed with advanced prostate cancer: A qualitative study.
BMJ Open, 8(2), e019917. doi:10.1136/bmjopen-2017-019917
Cancerfonden. (u.å.). Statistik. Hämtad 1 april, 2020, från cancerfonden, https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/statistik
Cancerfonden. (2018) Prostatacancer. Hämtad 1 april, 2020, från cancerfonden, https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/prostatacancer
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser (narrativer). I F. Friberg (Red.), Dags
för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 171-181). Lund:
Studentlitteratur.
*Dieperink, K. B., Wagner, L., Hansen, S., & Hansen, O. (2013). Embracing life after prostate cancer. A male perspective on treatment and rehabilitation. European Journal of Cancer Care,
22(4), 549-558. doi:10.1111/ecc.12061
*Ervik, B., & Asplund, K. (2012). Dealing with a troublesome body: A qualitative interview study of men’s experiences living with prostate cancer treated with endocrine therapy. European
*Farrington, A., Wilson, G., Limbrick, H., & Swainston, K. (2019). The Lived Experience of Adjustment to Prostate Cancer. Psychology of Men & Masculinities, Psychology of Men & Masculinities, 2019. doi:10.1037/t15326-000
Fridriksson, J. (2017, 19 juni) Olika biverkningar av behandling av prostatacancer - ännu saknas
kunskap om biverkningar på lång sikt. Onkologi i Sverige (3), 60-65. Från
http://www.onkologiisverige.se/prostatacancer-3/
*Gannon, K., Guerro-Blanco, M., Patel, A., & Abel, P. (2010). Re-constructing masculinity following radical prostatectomy for prostate cancer. The Aging Male, 13(4), 258-264. doi:10.3109/13685538.2010.487554
*Green, R. (2019). Maintaining masculinity: Moral positioning when accounting for prostate cancer illness. Health: An Interdisciplinary Journal for the Social Study of Health, Illness and
Medicine. doi:10.1177/1363459319851555
Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 15 maj 2020, Från, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Henricson, M. (2017). Diskussion. I. M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idè till examination inom omvårdnad s.411-420). Lund: Studentlitteratur.
Hurlen, M. (2003). Omvårdnad vid cancer i de manliga könsorganen. I A., M., Reitan & T., K., Schölberg (Red), Onkologisk omvårdnad: Patient, problem, åtgärd (s.375-377). (L. Jones, övers.) Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2000)
Jacobsson, L. (2018). Män mer ensamma än kvinnor – men pratar inte om det. Hämtad 21 maj, 2020, från svt, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/man-ar-mer-ensamma-an-kvinnor-men-de-pratar-inte-om-det
Jorfeldt, I. (2010). Vårdvetenskap ur ett genusperspektiv. I H. S. Eriksson (Red.),
Genusperspektiv på vård och omvårdnad (s. 27-40). Lund: Studentlitteratur
Karlsson, E K. (2012). Informationssökning. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s. 95–113). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-77). Lund: Studentlitteratur.
*Klaeson, K., Sandell, K., & Berterö, C. (2012). Sexuality in the Context of Prostate Cancer Narratives. Qualitative Health Research, 22(9), 1184-1194. doi:10.1177/1049732312449208 *Klaeson, K., Sandell, K., & Berterö, C. (2013). Talking about sexuality: Desire, virility, and intimacy in the context of prostate cancer associations. American Journal of Men's Health, 7(1), 42-53. doi:10.1177/1557988312458143
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Köhler, P. O., Messelius, U., & Mattsson, C. (2006). Natur och kulturs stora svenska
ordbok. Stockholm: Natur och kultur.
Merleau- Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Diadalos
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s. 421-438). Lund: Studentlitteratur.
Novak, J. R., Peak, T., Gast, J., & Arnell, M. (2019). Associations Between Masculine Norms and Health-Care Utilization in Highly Religious, Heterosexual Men. American Journal of Men’s
Health, 13(3), 155798831985673. doi:10.1177/1557988319856739
O’Brien, R., Rose, P., Campbell, C., Weller, D., Neal, R. D., Wilkinson, C., Mcintosh, H., & Watson, E. (2011). “I wish I’d told them”: A qualitative study examining the unmet psychosexual needs of prostate cancer patients during follow-up after treatment. Patient Education and
Counseling, 84(2), 200–207.doi:10.1016/j.pec.2010.07.006
*Oliffe, J. (2005). Constructions of masculinity following prostatectomy-induced impotence.
Social Science & Medicine, 60(10), 2249-2259. doi:10.1016/j.socscimed.2004.10.016
Oliffe, J. L., Ogrodniczuk, J., Bottorff, J. L., Hislop, T. G., & Halpin, M. (2009). Connecting humor, health, and masculinities at prostate cancer support groups. Psycho-Oncology, 18(9), 916–926. https://doi.org/10.1002/pon.1415
Ous, S. (2003). Cancer i de manliga könsorganen. I A. M. Reitan, T. Kr. Schölberg (Red.),
Onkologisk omvårdnad: Patient - problem - åtgärd. (s. 367-374). (L. Jones, övers.) Stockholm:
Liber. (Originalarbete publicerat 2000)
Pietilä, I., Ojala, H., Helminen, S., & Tammela, T. (2016). Who Has the Guts to Make This Choice?: Ideals of Masculinity in Men's Justifications for Their Treatment Decisions for Localised Prostate Cancer. International Journal of Men's Health, 15(3), 267-282. doi:10.3149/jmh.1503.267
Prostatacancerförbundet. (u.å.). Fakta om prostatacancer. Hämtad 12 April, 2020, från Prostatacancerförbundet, https://prostatacancerforbundet.se/fakta_om_prostatacancer
Reitan, A., M. (2003a). Kommunikation. I A., M., Reitan & T., K., Schölberg (Red), Onkologisk
omvårdnad: Patient, problem, åtgärd (s. 63-80). (L. Jones, övers.) Stockholm: Liber.
(Originalarbete publicerat 2000)
Reitan, A., M. (2003b). Kris och coping. I A., M., Reitan & T., K., Schölberg (Red), Onkologisk
omvårdnad: Patient, problem, åtgärd (s. 45-56). (L. Jones, övers.) Stockholm: Liber.
(Originalarbete publicerat 2000)
Reitan, A., M. (2003c). Onkologisk omvårdnad. I A., M., Reitan & T., K., Schölberg (Red),
(Originalarbete publicerat 2000)
Sand, O., Sjaastad, Ø. V., Haug, E., & Bjålie, J. G. (2006) Människokroppen: Fysiologi och
anatomi. (I. Bolinder-Palmer, K. Grönwall, & K. Olsson, övers.). Stockholm: Liber.
(Originalarbete publicerat 2006)
*Schantz Laursen, B. (2017). Sexuality in men after prostate cancer surgery: A qualitative interview study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(1), 120-127.
doi:10.1111/scs.12328
Statens Beredning för medicinsk utvärdering. (2020). Bedömning av studier med kvalitativ
metodik. Hämtad 15 april, 2020, från Statens
beredning för medicinsk utvärdering, https://www.sbu.se/sv/var-metod/
Turner, B. (2007). Diagnosis and treatment of patients with prostate cancer: The nurse’s role.
Nursing Standard, 21(39), 48–56. doi.org/10.7748/ns2007.06.21.39.48.c4568
WHO. (2001). Cancer incidence, mortality and survival by site for 14 regions of the world (Global programme on evidence for health policy discussion paper, no 13). World Health Organization. Från https://www.who.int/healthinfo/paper13.pdf
Williams, R. (2009). ‘Having a laugh’: Masculinities, health and humour. Nursing Inquiry, 16(1), 74–81. doi:/10.1111/j.1440-1800.2009.00437.x
*Yu Ko, W. F., Oliffe, J. L., Johnson, J., & Bottorff, J. (2019). Reformulating the Worker Identity: Men’s Experiences After Radical Prostatectomy. Qualitative Health Research, 1049732318825150. doi:10.1177/1049732318825150
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Resultat
av sökningen Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Medline 2020-04-15 Kl 13:10 1. Prostate cancer 161469 2. (MH "Prostatic Neoplasms") 123133 3. Masculin* 11830 4. Experience* 1049387 5. Quality of life 380352 6. S1 OR S2 170533 7. S4 OR S5 1394927 8. S6 AND S7 AND S3 110 Begränsningar: Peer reviewed 2005-2020 9. S8 102 38 16 11 (5)
Cinahl 2020-04-15 Kl 14:40 1. Prostate cancer 35923 2. (MH "Prostatic Neoplasms") 30237 3. Masculin* 5816 4. Experience* 466616 5. Quality of life 210359 6. S1 OR S2 39662 7. S4 OR S5 646579 8. S3 AND S6 AND S7 91 Begränsningar: Peer reviewed 2005-2020 9. S8 79 46 10 5 (5)
PsycInfo 2020-04-15 Kl 15:43 1. Prostate cancer 3499 2. Masculin* 21923 3. Experience* 664189 4. Quality of life 112416 5. S3 OR S4 751125 6. S1 AND S2 AND S5 90 Begränsningar: Peer reviewed 2005-2020 7. S6 77 38 12 4 (3) Totalt Medline, Cinahl, Psycinfo 12 () = Dubletter
Bilaga 2. Artikelmatris
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Appleton, L., Wyatt, D., Perkins, E., Parker, C., Crane, J., Jones, A., Moorhead, L., Brown, V., Wall, C., & Pagett, M. (2015). The impact of prostate cancer on men's everyday life. European Journal of Cancer Care, 24(1), 71-84.
England
The study aims to highlight how men cope with disease and treatment and the strategies they employ to manage their
diagnosis alongside their daily life.
Population: 27 män.
Inklusionskriterier: Patienter över 18 år med prostatacancer som antingen behandlades eller ska påbörja kurativ strålbehandling. Samt kunna uppge skriftligt samtycke. Exklusionskriterier: Patienter som inte kunde uppge skriftligt samtycke. Urvalsförfarande: Ändamålsenligt urval
Urval: 27 män i åldrarna 56-76 som hade genomgått en kombinerad kirurgi- eller hormonbehandling innan strålbehandling. 22 var pensionerade och de flesta levde med en partner.
Datainsamling: Semistrukturerad intervju.
Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys.
Styrkor: Tydligt och bra strukturerat resultat. Tydliga inklusions- och exklusionskriterier. Svagheter: Samtliga av männen kommer från samma sjukhus.
Majoriteten hade provat hormonell behandling och nästan alla hade upplevt jobbiga effekter. Förändringar av maskuliniteten och sexlusten var allra mest
ångestbringande, medan feminiseringen av kroppen upplevdes pinsamt. De fysiska och emotionella
konsekvenserna av prostatacancern hade en påverkan på
individernas maskulinitet, identitet och känsla av
självvärde. Några män uttryckte hur deras hälsa var viktigare än deras manlighet eller att det hela inte påverkade personens manlighet.
