Bokläsning som pedagogiskt verktyg i förskolan

Examensarbete

Bokläsning som pedagogiskt verktyg i

förskolan

Book reading as an educational tool in preschool

Agustina Sungkawati-Bengtsson

ULV Projekt, Förskollärarutbildning 120hp Datum för slutseminarium 2019-01-16

Examinator: Vanja Lozic

Handledare: Elisabeth Söderquist

Lärarutbildning Skolutveckling och lederskap

2

Sammanfattning

Syftet med studien är att utreda vilken betydelse böcker och bokläsning har för det pedagogiska arbetet i förskolan ur pedagogernas perspektiv. Innehållet fokuseras på vad pedagogerna berättar om hur de använder barnböcker i förskolan, vad pedagogerna säger om sin roll i användandet av barnlitteratur i förskolan, vad pedagoger anser om vilka faktorer som påverkar barnens intresse för böcker, varför pedagoger tycker att barns läsande av böcker är viktigt. Studien baseras på en kvalitativ undersökning som utförs genom direkta intervjuer sex pedagoger i två förskolor. Texten har skrivits ur ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att samtliga pedagoger i studien anser att böcker är viktiga för barnens utveckling och böcker används på olika sätt i förskolan. Pedagogers roll gällande bokläsning är att planera, inspirera och stödja barnen i mötet med böcker. Pedagogerna anser att deras roll, miljön, och läsförståelse påverkar barns intresse för böcker. Därför det är viktigt att skapa en kultur där läsning möjliggörs för barn.

3

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5

2 Syfte och frågeställningar ... 7

3 Teori och tidigare forskning ... 8

3.1 Sociokulturellt perspektiv ... 8 3.2 Barnböcker i förskolan ... 9 3.2.1 Litteracitet ... 9 3.2.2 Böcker i förskolan ... 10 3.2.3 Digital litteracitet ... 11 3.2.4 Tematisk undervisning ... 11 3.3 Pedagogers roll ... 12 3.3.1 Planering ... 12 3.3.2 Likabehandling för alla ... 12 3.4 Läsförståelse ... 12 3.5 Miljön ... 13 4 Metod ... 14 4.1 Urval ... 14 4.2 Genomförande ... 15 4.2.1 Förarbete ... 15 4.2.2 Empirigenerering ... 16 4.2.3 Analysförfarande ... 16

4.3 Validitet och Reliabilitet ... 16

4.4 Etiska överväganden ... 17

5 Resultat ... 18

5.1 Barnböcker i förskolan ... 18

5.1.1 Böcker i förskolan ... 18

5.1.2 Böcker dominerande än andra medier i förskolan ... 19

5.1.3 Tematisk undervisning ... 20

5.2 Pedagogers roll ... 21

5.2.1 Planering ... 21

4 5.3 Läsförståelse ... 23 5.4 Miljön ... 24 6 Diskussion ... 26 6.1 Resultatdiskussion ... 26 6.2 Yrkesrelevans ... 27 6.3 Metoddiskussion ... 28

6.4 Förslag för vidare forskning ... 28

Referenser ... 29

Bilaga 1 ... 31

Bilaga 2 ... 32

5

1. Inledning

I förskolorna där jag arbetar har de barnböcker på varje avdelning. Där kan barn välja och läsa böcker de tycker om. Det finns olika kategorier av barnböcker som barnen kan välja på. Dessa är skönlitteratur och faktaböcker för olika åldrar och olika intressen. Pedagoger och barnen har bok- och/eller högläsning varje dag. Pedagoger arbetar även med böcker på många andra sätt, t. ex genom tematisk undervisning, genom att låna ut böcker till barnen att ta med hem med mera. Pedagogernas tänkta roll i detta sammanhang beskrivs även i Lpfö reviderad 2016 (Skolverket, 2016) att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. En av målsättningarna är att pedagoger hjälper barnen att utveckla sig genom böcker. Pedagoger har därmed stort inflytande på hur stor betydelse barnlitteratur har för barnens utveckling. De hjälper barnen att utveckla sina kunskaper, språk, fantasi m.m. genom att läsa böcker för barnen.

Å andra sidan kan vi se att i dagens samhälle möter barnen inte bara böcker, utan olika mediakommunikationer och texter som förser dem med mängder av information och kunskap, redan i tidig ålder. Barnen får svar på deras frågor via olika medier. Det förekommer ett socialt antagande att barn älskar skärmen mer än andra medier. Det finns statistik från Småungar och medier (Statens Medieråd, 2017) som gjorde en undersökning av barns medievanor genom att skicka enkäter till föräldrar. Undersökningen visar att mellan 2012 och 2016 får barnen i undersökningen tillgång till surfplattor när de är 0 år. Barns tillgång till medieteknik ökar med stigande ålder. Statistiken visar dock att barn fortfarande lyssnar på bokläsning även om det finns andra medier. Under 2016 såg barnen film och tv-program mer än att använda andra medier, men barn som är 0 – 6 år lyssnade mer när vuxna läser böcker än att spela digitala spel, medan de från 7 år och äldre använde internet och spelade digitala spel mer än att läsa böcker. Det betyder att barnen i förskoleåldern lyssnar på bokläsning även om de får tillgång till andra medier. I förskolor som jag arbetar på har de surfplattor på varje avdelning, eller TV och projektor som barnen kan använda för att spela, läsa, titta på film och dansa. Trots ett mer eller mindre komplett utbud via internet där barn kan söka stimulans efter intresse använder de fortfarande det fysiska mediet böcker. När barnen har möjlighet att välja mellan böcker och surfplattor väljer några barn surfplattor och andra barn tittar i böcker, det beror på deras intresse och som pedagoger tycker är bra för barnen. Bland dagens barnböcker återfinns en stor variation på text- och bildinnehåll. Jag undrar om det är innehållet i

6

böcker som är intressant för barnen eller pedagogers intresse som påverkar barns intresse för bokläsning.

Att förskolor ger barnen möjligheten att möta olika medier på så sätt följer pedagoger vad som står i Lpfö reviderad 2016 (Skolverket, 2016) att förskolan ska ge möjligheten för varje barn att utveckla sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Lpfö 98 reviderad 2016 (Skolverket, 2016) förordnar att förskolan har som uppgift att varje barn ska utveckla sina tankar och åsikter och därmed ges möjligheten till detta. Genom böcker och andra medier utvecklar barnen sina kunskaper, språk och fantasi.

Om man tittar på läroplanen ovan ska pedagoger arbeta även med andra medier än böcker, men jag ser att pedagoger arbetar mer med böcker än andra medier. En internationell forskning Children’s Multi-literacies Learning in Swedish Preschools (Luo, 2014) visar att både lärare och föräldrar är oroade över det växande användandet av digitala medier för små barn och hur det kan tänkas påverka deras fysiska hälsa och tankedjup. Det kan vara en anledning till varför pedagoger arbetar med böcker. Pedagoger och vuxna som arbetar med barn har även olika bakgrund. Det finns pedagoger som inte är vana att arbeta med elektroniska redskap, som datorer eller surfplattor. Jag undrar om det också är därför de arbetar med böcker som media. Även barnen har olika bakgrund. Det finns föräldrar som presenterar böcker för barnen i tidig ålder, eller de som inte alls är intresserade av att läsa böcker. Det finns barn som inte har svenska som modersmål och har svårt med böcker. En forskning Läsa med de yngsta (Johansson och Hillen, 2016) visar att läsa böcker och tidskrifter både i förskolan och hemma inverkar positivt på barns läsförmåga och läsintresse. Det vore intressant att ta reda på pedagogers syn om varför de arbetar med böcker som verktyg i dagens samhälle där barn får tillgång till många andra medier än böcker.

7

2 Syfte och frågeställningar

Studien kommer att utreda vilken betydelse böcker och bokläsning har för det pedagogiska arbetet i förskolan och för barnens utveckling. Är bokläsning fortfarande ett av de viktigaste hjälpmedlen för att hjälpa till med barnens utveckling, trots att flera alternativa medier numera finns till hands? Undersökningen kommer fokusera på frågorna nedan:

Vad pedagogerna berättar om hur de använder barnböcker i förskolan?

Vad pedagogerna säger om sin roll i användandet av barnlitteratur i förskolan? Vad pedagoger anser om vilka faktorer som påverkar barnens intresse för böcker? Varför pedagoger tycker att barns läsande av böcker är viktigt?

8

3. Teori och tidigare forskning

Studien utgår från vad som menas med barnlitteratur i förskolan, tematisk undervisning, pedagogens roll i förskolan, läsförståelse, miljö i förskolan och redogörelse för Vygotskijs teori.

3.1 Sociokulturellt perspektiv

Strandberg (2006) beskriver Vygotskijs teori i praktiken att tänkande, talande, läsande, problemlösande, känslor och vilja är psykologiska processer, som är resultat av barn och ungdomars aktiviteter. Aktiviteter som leder till dessa processer har vissa kännetecken som är sociala, medierade, situerade och kreativa. Med sociala menas att individuella kompetenser kommer från olika former av interaktioner med andra människor. Mediering är individens relation och anknytning till omvärlden genom kulturella redskap. Det finns verktyg och tecken som hjälper individuella att lösa problem, till exempel karta, klocka, m.m. Situerat lärande innebär att människors lärande sker kollektivt genom deltagande i praktisk verksamhet. Mer specifikt kan det handla om kulturella kontexter, rum och platser. Barn har lättare att läsa i ett rum som har en dedikerad läsmiljö än i ett rum som inte har det. Kreativa är att människor inte bara använder befintliga relationer, hjälpmedel och situationer utan också skapar dem. När barnen påverkar sina lärsituationer så utvecklas barnen mer. Kultur skapas av människor. Den är resultatet av många människors målmedvetna aktiviteter. Människor tar med sig sin befintliga kultur samt skapar ny kultur. Kultur i en förskola är en miljö för barnen. Barnets relation till sin miljö förändras på grund av deras aktivitet i den miljön. När barnen förstår hur det fungerar på biblioteket, så kommer de nästa gång de besöker biblioteket att välja böcker, sitta och läsa och inte springa runt och leka.

Säljö (2006) beskriver det sociokulturella perspektiv som förknippas med Vygotskijs teori; Människor föds in i och utvecklas inom ramen för samspel med andra människor. Där får människor erfarenheter. Erfarenheter hjälper människor att förstå hur världen fungerar. Människor lär sig att vara uppmärksamma och att agera i den miljön som är uppmuntrande och tillåtande. Barnens utveckling är inte endast en process från barnen själva utan också från samspel med andra människor, deras erfarenheter och miljö. Det gäller även bokläsning, de påverkas av deras miljö och andra människor omkring dem t.ex föräldrar och pedagoger. Barnens utvecklingen kommer aldrig ta slut. Detta eftersom deras kulturella redskap förändras och förfinas hela tiden. Barnens kunskaper och

9

intellektuella förmåga förändras och utvecklas hela tiden. Till exempel så har sättet som barnen läser i olika medier eller deras olika läsvanor hemma förändrats i samband med införandet av ny teknik, nya kunskaper och andra faktorer. Enligt ovan så passar denna teori för att besvara frågeställningar gällande pedagogers syn om barnens bokläsning.

3.2 Barnlitteratur i förskolan

Den här delen kommer att diskutera litteratur för barn i förskolan dvs litteraturens betydelse för barn och hur barn möter litteratur i förskolan.

3.2.1 Litteracitet

Begreppet litteracitet har olika innebörd beroende på vem som tolkar det. När vi kopplar detta till ett sociokulturellt perspektiv uppfattas litteracitet som en föreställning som betonar skriftspråkets sociala natur och de sammanhang och situationer där skrivspråket ingår. Det kan vi se att barnets utvecklar erfarenheter och intresse genom meningsfulla vardagsaktiviteter. Olika sociala aktiviteter eller sammanhang ställer skilda krav på kommunikation och litteracitet ser olika ut beroende på tillfälle och plats (Andreasson och Allard, 2015). En internationell forskning Literacy in Early Childhood and Primary Education 3-8 years (Kennedy, Dunphy, Dwyer, Hayes, McPhillips, Marsh, O’Connor, Shiel, 2012) menar att litteracitet är mer än att ha förmågan att läsa och skriva. Det handlar om att hjälpa barn att kommunicera med andra och förnuftiga värden Det inkluderar muntliga och skriftliga språk och andra teckensystem som matematik, konst, ljud, bilder, Braille, teckenspråk och musik. Litteracitet erkänner också typen av informations- och kommunikationsteknik och många andra former av representation som är relevanta för barn, inklusive de skärmbaserade, det vill säga elektroniska spel, datorer, internet, tv. En studie från Göteborgs universitet, Björklund (2008) citerat från Gillen & Hall (2003), menar att litteracitet betyder ett allomfattande koncept för ett rikt utbud av autentiska och responsiva metoder med hjälp av en mängd medier och modaliteter som utförs av människor under sin tidiga barndom. Litteracitet i de tidiga åren handlar om mycket mer än att läsa och skriva men litteracitet kan uppstå när som helst och i olika sammanhang i barnens deltagande och interaktioner med varandra i den sociala och kulturella kontext som förskolan utgör. Forskning refererad här visar att förskolebarn ägnar uppmärksamhet åt och visar stort intresse för böcker, berättande, texter och bilder som en del av sin litteracitet. Emellertid behöver forskning om de yngsta förskolebarnens hela bredd av litteracitet uppmärksammas och utvecklas. Barns litteracitetspraktik i förskolan, när det

10

gäller berättande, visar att barnens deltagande och kommunikation stimuleras med andra. Barnen blir på olika sätt involverade i berättandet som pedagogerna påbörjar. De initierar även samtal på egen hand och konstruerar själva berättande såväl för sig själva som i interaktion. Barnen tar aktiv del i berättar praktiken, initierar och bjuder in varandra till den. Barnen definierar sig även som berättare inför andra. Deras berättande utgår ofta från sagoteman som pedagogerna initierat.

3.2.2 Böcker i förskolan

En internationell forskning Children’s Multi-literacies Learning in Swedish Preschools (Luo, 2014) menar att även om det finns digitala böcker, dominerade böckerna fortfarande i förskolorna. Det eftersom det står i svensk läroplan att pedagoger ska utveckla barnens intresse för det skrivna språket. Att läsa böcker har även legitimerats i den nationella läroplanen i de flesta länder. En annan anledning som påverkar är att antalet andra medier var begränsat. Lou såg att pedagoger skapade möjligheter för barn att tala i samling under lunchtid, i grupparbete och i interaktion mellan mer än ett barn. De skapade också en miljö där bokläsning kunde vara stimulerande, genom dem utvecklar barnen intresse och medvetenhet om bokstäver, ord och skrivspråk.

Enligt Heimer (2016) är högläsning mycket viktigt för barnen eftersom det stimulerar barns språkutveckling och skapar intresse för böcker och läsning. Under högläsning får barnen bekanta sig med skriftspråket, andra uttrycksätt och nya ord. Genom högläsning lär barnen känna sig själva, utveckla sin identitet och empati för andra. Barnen stimulerar även sina fantasier och sin kreativitet. Edwards (2008) menar att barnen behöver böcker eftersom de ger underhållning och spänning så att barnen både skrattar och gråter. Böcker hjälper dem att utveckla deras språk och ordförråd. Böcker stimulerar fantasin, väcker nya frågor och ger barnen något att tänka vidare på. Böcker ger barnen kunskaper, utvecklar tänkande och ger barnen begrepp eller idéer. Böcker tränar förmågan till medkänsla, barnen kan fundera över vad som är rätt eller fel. Böcker förklarar verkligheten och hjälper dem att förstå ett sammanhang. Böcker hjälper barnen att förstå sig själva och förstå att alla är olika. En del av alla barnböcker är faktaböcker. Det författaren skriver i fackböcker kan vara baserat på vetenskaplig teori eller empiri. Faktaböcker för barn skiljer sig från faktaböcker riktade till vuxna. Innehållet och texterna i facklitteratur för barn anpassas till barnens nivå. Facklitteratur för barn har oftast mer bilder än text, medan facklitteratur för vuxna består till största del av text. Till skillnad från bilderböcker måste bilderna och texterna i faktaböcker stödja varandra. Bilderna

11

förklarar vad som menas med texterna så det blir tydligare och lättare att förstå. Till skillnad från läroböcker, har författaren av faktaböcker friare händer och möjligheten att fördjupa sig i något ämne. Författaren av läroböcker har begränsat utrymme p.g.a. att de måste följa läroplanen (Gomez, 2008). Bilderböcker är en skönlitterär berättelse som finns i förskolan. Det är en kombination av text och bild och barnets första möte med konst. Det brukar anpassas till barnens nivå för att skapa möjligheter för barnen att umgås med böckerna. Pekbok är bilderböcker som passar för småbarn (Edwards, 2008). Skönlitteratur omfattar både berättelser som är helt fiktiva och verkliga händelser. Sagor är exempel på skönlitterära verk som finns i förskolan (Löthagen och Staaf, 2009). 3.2.3 Digital litteracitet

Kennedy, Dunphy, Dwyer, Hayes, McPhillips, Marsh, O’Connor, Shiel (2012) menar om digital litteracitet att på 2000-talet har det blivit allt tydligare att litteracitet förändras på grund av utvecklingen inom mediateknik. Litteracitet har utvecklats för att hänvisa till läsning och skrivning med kunskaper och förståelse som krävs för att analysera, producera och göra mening med multimodala texter som sprids via elektroniska medier. Läskunnighet i en digital ålder fortsätter att utvecklas genom traditionella metoder, såsom avkodning och kodning med alfabetisk utskrift, men det finns ett antal sätt på vilka det kan särskiljas från läskunnighet i icke-digitala eraser. Dessa skillnader kan karakteriseras som en ny "tankegång". Den digitala läskunnigheten har inte bara lett till nya former av praxis, men också till nya typer av texter. Elektroniska böcker tillåter till exempel läsare att engagera sig i en rad aktiviteter som utökar texten, och textmeddelanden har främjat den kreativa användningen av skrivspråk som visar på funktioner i muntligt språk samt innehåller uttryckssymboler och användning av skiljetecken.

3.2.4 Tematisk undervisning

Carleson (2013) menar att forskning kring barns språkutveckling visar på hur viktigt det är att barnets erfarenheter knyts till språket. Barnet har samtal med de i närheten såsom föräldrar, pedagoger, syskon mm. Barnen bygger upplevelse, minnesbilder och erfarenheter. Barnens förmåga till tänkande hänger ihop med deras språkutveckling. Sagan har flera olika aspekter som kan ge möjligheter för barnen att öva upp deras reflekterande, tänkande, och språk. Att arbeta i ett tematisk undervisning med utgångspunkt i en saga hjälper pedagoger på tydligt sätt att integrera och sammankoppla deras verksamheter och deras mål. Tematisk undervisning knyter ihop berättande, skapande, utevistelse och samvaro till en helhet och underlättar för barnet att se

12

sammanhang, reflektera och skapa sig en begriplig bild av världen. Tematisk undervisning står även i läroplanen, Lpfö 98 reviderad 2016 (Skolverket, 2016) där menas att barn söker och erövrar kunskap genom lek, social samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnets lärande bli mångsidigt och sammanhängande.

3.3 Pedagogers roll

I denna delen kommer att beskriva pedagogers roll baserat på teorier och tidigare forskning.

3.3.1 Planering

Edwards (2008) menar att det finns två huvudingredienser i grundreceptet för bokglada barn, det är böcker och läsande vuxna. Det vill säga, för att väcka barns intresse och för att göra litteratur attraktiv måste pedagoger skapa utrymme i tid och rum för att förmedla mötet mellan barn och bok. Björklund (2008) visar på att pedagoger organiserar litteracitet i förskolans kontext genom att skapa en miljö som är trygg och lärorik i förskolan, planerar dagsprogram som ger barnen tid att både läsa böcker och samtala om dem eller ger pedagogerna tid till att hålla i högläsningar och andra aktiviteter för barnen, samt dokumenterar genomförandet av aktiviteten. Det står i Lpfö 98 rev 2016 (Skolverket, 2016) att förskollärare ska ansvara för att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras till att använda hela sin förmåga. De ska ställas inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter, och kunskaper för barnen i barngruppen. Barnen ska också ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen.

3.3.2 Likabehandling för alla

Barn har olika behov och har olika bakgrund. Det är viktigt att alla barn får samma möjligheter till bokläsning. Lpfö 98 rev 2016 (Skolverket, 2016) visar att arbetslaget i förskolan ska ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag.

3.4 Läsförståelse

Eckeskog (2015) menar att det viktigaste med att läsa är att förstå vad det är man läser och därför är läsförståelseundervisning en stor utmaning för pedagoger. Hon definierar läsförståelse som elevers förmåga att förstå, använda, reflektera över, och engagera sig i

13

texter för att utveckla sina kunskaper och sin potential för att lyckas i samhället. Barns läsförståelse utvecklas olika snabbt. En del barn har inga problem med att förstå en text medan andra har stora problem med samma uppgift. För att förbättra barnens läsförståelse krävs kontinuerlig undervisning. För att bli effektiv med läsförståelseundervisning bör man variera läsningen i olika syften och läsa olika böcker såsom skönlitteratur, facklitteratur och andra medier. Barnen kan också ha samtal med andra barn eller läsa i en grupp tillsammans eller få möjligheter att tänka högt. För att förstå texten i boken behöver läsaren förstå viktiga ord, begrepp och sammanhang samt kunna något om språkets uppbyggnad. Enligt Fast (2008) socialiseras barn in i skriftspråket av föräldrar, syskon och andra närstående. Läsande och skrivande är en del av människors sociala och kulturella liv. Hon menar att ett sätt för barnen att närma sig skriftspråket är genom att försöka ge barnet vanor i familjen. Människor följer inte blint regler om hur de ska göra utan det är vanor som styr deras handlingar och etablerar rutiner. I den situationen får barnen inte bara utveckla sin ordförståelse och grammatik, utan de lär sig också den kultur, normer och värderingar som råder i den grupp de är en del av. Läsandet och skrivandet har olika roll i olika familjer och därför får barnen olika erfarenheter. Föräldrar kan spela en stor roll för barns läs- och skrivutveckling genom att läsa högt, berätta, eller sjunga med barnen. De kan också introducera böcker för barnen. Dysthe (2003) visar att samtal om texter är en viktig del av läsförståelseundervisning. Genom samtal uppstår interaktion mellan människor. Man kan ställa frågor och bearbeta kunskaper och erfarenheter

3.5 Miljö

Enligt Edwards (2008) finns det två definitioner av miljö. Det första är den fysiska miljön. Det är viktigt att bygga rätt rum för barn som stimulerar barns fantasi och att skapa en läsplats utan distraherande leksaker. Med ljus och mörker kan man skapa lugn så att barnen sitter stilla. Den andra betydelsen av miljön är inte bara fysisk eller geografisk utan handlar om kulturell och social miljö. Att skapa en relation mellan barn och andra människor ger en trygghet hos barnen, på så sätt byggs en kultur och en social miljö. Granberg (2006) menar att bokläsning eller sagostunder med barnen ger underhållning och glädje. Eftersom barnen inte kan lära sig under tvång är det bra om de får en rolig upplevelse under sagostunden. Då är det lättare att förmedla budskapet från sagan. Genom att lyssna på sagor väcks barnens fantasi, därefter blir det en dialog mellan vuxna och barn.

14

4. Metod

Undersökningsmetoden i denna studie är kvalitativa metoden, utförd med en semi- eller halvstrukturerad intervjuteknik. Det betyder att deltagarna svarar på frågor och forskaren använder flera frågor i genomförandet av intervjun. Denna metod ger möjligheter för forskaren att ställa följdfrågor (Eliasson, 2013). Jag valde denna metoden eftersom studien handlar om bokläsning och undersöker pedagogers syn på barn läsning. Åsikterna är individuella och är svåra att kvantifiera, därför passar metoden väl för denna typ av studie. Deltagarna i studien är pedagoger som svarar på öppna frågor med flexibla följdfrågor och har möjligheter att reflektera kring frågorna som ges och svara på dem. De fick också ställa frågor tillbaka till mig eller diskutera tillsammans. Under intervjun eftersträvas att pedagogerna ska känna sig trygga för att öppet kunna säga sina tankar och svara utifrån egna perspektiv. Trost (1997) menar att i kvalitativa intervjuer ställer forskaren enkla frågor och får oförutsägbara och komplexa svar. Det innebär att resultatet kan bli svårtolkat. Jag skulle kunna utföra studien med en observationsmetod eller en kombination av observation och intervjuer som ökar oddsen för ett tolkningsbart resultat. Materialet kunde ha varit rikare om även barn eller föräldrar hade intervjuats. För att kunna begränsa ämnet och få en fördjupning genomfördes intervjuer endast med pedagogerna. Det gav även möjligheten att ställa spontana följdfrågor beroende på vilket svar som gavs.

4.1 Urval

Studien utfördes på två olika förskolor i en kommun som ligger i Hallands län. Jag gjorde urvalet baserat på två olika förskolor i olika upptagningsområden vars närhet till bibliotek är olika, vilket betyder att tillgång till böcker är olika. Den strategiska placeringen av skolorna hade eventuellt betydelse för användandet av böcker i verksamheten, och urvalet är därför tänkt att ge en bättre spridning, vilket även har betydelse för studiens reabilitet. De två studerade förskolorna lånar böcker olika frekvent. Den första förskolan ligger strategiskt nära grundskolans bibliotek samt stadsbibliotek, och det finns även en bokbuss som kommer regelbundet där förskolan lånar nya böcker en gång i veckan. Denna förskolan har även inrättat ett bibliotek på varje avdelning där föräldrarna och barnen får låna böcker och ta med dem hem. Detta har fått positiv respons från såväl föräldrar och barn som pedagoger och har uppmärksammats på SVT. Att låna ut böcker ökar möjligheten för bokläsning hemma, och kan stödja föräldrar till bokläsning (Eklöv, 2018). Den andra förskolan ligger ute på landet i södra delen av kommunen och ligger nära en

15

grundskola. Denna förskola lånar böcker från grundskolans bibliotek en gång i månaden för att skapa möjlighet för barnen att läsa böcker. Inlåningen sker alltså olika ofta mellan de två förskolorna, och detta är ytterligare en anledning till urvalet utöver den geografiska placeringen.

Gemensamt för de båda förskolorna är att de har fyra avdelningar med barn mellan 1 – 6 år gamla. Första kontakten med förskolorna gjorde jag via telefon och då ställdes frågan om det finns pedagoger som är intresserade och har möjlighet att delta i studien. Nästan alla pedagoger på båda förskolorna var intresserade av att svara på frågorna men undersökningen begränsas till totalt sex deltagare då den kvalitativa metoden tillämpas (se bilaga 3). Trost (1997) menar att en undersökning ska begränsas till ungefär fyra eller fem intervjuer med den kvalitativa metoden. Med många intervjuer blir materialet ohanterligt och kanske mäktar man inte att få en överblick och samtidigt se alla viktiga detaljer som förenar eller skiljer. Utvalda deltagare har arbetat med barn i olika åldrar och har olika erfarenheter med avseende på år i yrket samt kompetens. Det finns en sannolikhet att de ger varierande svar för samma frågor. Barnens behov är olika och pedagogerna arbetar på olika sätt beroende på barngrupper eller barnens ålder. De använder olika böcker t ex små barn läser böcker med mer bilder och mindre text, och stora barn använder böcker med mer texter. Deras erfarenhet att arbeta med olika åldrar och olika arbetssätt kan ge olika syn på bokläsning. Pedagogerna i studien har olika erfarenheter med att jobba inom förskolan och har även skillnader i utbildning som förskollärare och barnskötare. Trots olika yrkesroller och arbetsinriktning arbetar pedagogerna tillsammans. Det kan vara intressant att se om de har varierande åsikter om bokläsning pga. utbildning och bakgrund.

4.2 Genomförande

Studien har genomförts i tre olika stadier som är förarbete, empirigenerering och analysförfarande. De presenteras nedan.

4.2.1 Förarbete

Fem öppna frågor formuleras till intervjun (se bilaga 1). När det är bekräftat att pedagogerna är intresserade av att delta i studien, bokade jag tider för intervjuerna. Innan intervjun genomfördes gav jag information till pedagogerna om att intervjun handlar om barnlitteratur i förskolan, och samtliga blev väl insatta i ämnet. Jag gav information att intervjun är en del i underlaget för examensarbete och att intervjun spelades in.

16

Deltagarna har gett samtycke att intervjun får spelas in och samtidigt gavs försäkran att de svarar anonymt. Jag försäkrade genom att skriva ett brev som deltagarna signerade (se bilaga 2).

4.2.2 Empirigenerering

Intervjun genomfördes individuellt och tog cirka 40-45 minuter per person. Intervjuerna genomfördes i förskolorna efter avtalad tid. Intervjun genomfördes individuellt i personalrummet. Under intervjun hade forskaren och deltagarna tvåvägskommunikation vilket innebär att deltagarna svarar på frågor och samtidigt diskuterar ämnet med forskaren. Alvehus (2013) menar att det är svårt att lyssna noga på andra och skriva samtidigt. För att kunna fokusera så mycket som möjligt under intervjun och inte missa några viktiga detaljer, genomfördes ljudinspelningar under intervjun. Samma fem öppna frågor ställdes till alla deltagare med olika följdfrågor beroende på deras svar.

4.2.3 Analysförfarande

Trost (1997) menar att data resultat från intervjuer analyseras och tolkas bäst genom att läsa igenom resultat som har skrivits ut och genom att fundera över vad forskaren såg och hörde under intervjun. Där kommer då fram en del tankegångar som kan vara intressanta. Sedan kan materialet tolkas med hjälp av teoretiska verktyg för att visa om det verkligen är intressant.

4.3 Validitet och reabilitet

Kvale och Brinkmann (2009) menar att en undersökning är valid om en metod undersöker vad som påstås i undersökningen. De förklarar att det finns tre typer av validitet. Den första är hantverksvaliditet som handlar om att resultat av en undersökning kommer från datainsamling och analyser. Den andra är kommunikativ validitet som innebär att kunskapsanspråksvaliditet prövas genom samtal. Vad som är vad i en undersökning avgörs genom diskussion eller dialog. Den tredje är pragmatisk validitet som handlar om att kunskapsanspråk från en undersökning kan vara tillämpbar i samhället. En undersökning anses vara reliabel om det finns andra forskare som gör samma undersökning med samma frågor och undersökningen visar samma resultat.

Baserat på vald undersökningsmetod välde jag hantverksvaliditet eftersom undersökningens fokus ligger på datainsamling genom intervjuer och analyserar resultatet från intervjuerna i undersökningen. Jag använde den kvalitativa metoden där intervjuerna

17

är semi-strukturerade. Det betyder att följdfrågor kan ställas. Idéer och frågor till intervjun bearbetas på förhand och materialet från intervjuerna analyseras efteråt med hjälp av teorier från olika källor. Om en annan forskare gör samma studie men använder andra källor, olika följdfrågor eller andra deltagare, finns det stor sannolikhet att resultatet blivit annorlunda. Det vill säga att en undersökning som uppfyller kraven för validitet inte alltid uppfyller kraven för reliabilitet.

4.4 Etiska överväganden

Studien följer Vetenskapsrådets (2002) etiska krav angående studier. Det finns fyra olika krav som ska uppfyllas när en forskare bedriver forskning och de är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Undersökningen uppfyller de fyra kraven vilket betyder att det är en etiskt genomförd undersökning. Deltagarna har samtyckt till att medverka innan de intervjuats, Jag informerade dem om hur lång tid det uppskattades att intervjuerna skulle vara och hur många frågor som kommer att ställas till dem. De försäkrade även att de gör intervjun frivilligt. Jag gav deltagarna information om syftet och de fick se ett dokument där det står tydligt om undersökningen (se bilaga 2) och att intervjun kommer att spelas in. Samtliga gav samtycke till detta. I undersökningen har deltagarna och förskolorna anonymiserats. Det finns ingen utomstående som har haft tillgång till materialet, informationen har inte delats med utomstående eller något företag. ljudinspelningsfilerna har förstörts efter färdigställandet av arbetet.

18

5. Resultat och analys

I detta kapitel kommer resultat av undersökningen presenteras och analyseras med hjälp av teorier och tidigare forskning. Resultat och analys redovisas tillsammans under olika underrubriker.

5.1 Barnböcker i förskolan

I detta stycke kommer pedagogernas syn på barnböcker i förskolan att redovisas. Detta för att få veta hur barnböcker används i förskolan och syftet bakom det.

5.1.1 Böcker i förskolan

Under intervjuerna säger pedagogerna i båda förskolorna att barnen i förskolan får tillgång till böcker. På alla förskolor som de har arbetat på, har varje avdelning försett barnen med barnböcker som är både skönlitteratur och facklitteratur. Pedagoger väljer en eller två barn att följa till biblioteket eller från bokbussen och väljer några böcker som de tycker om. Pedagoger väljer andra böcker som de tycker passar för barnens behov och barnens ålder. Böckerna placeras ut så att barnen själva lätt kan få tillgång till dem. Barnen lyssnar på bokläsning och de tittar på bilderna i boken. Barnen och pedagoger brukar ha samtal om berättelsen under bokläsning. De diskuterar om berättelsen med andra barn under leken. I läroplanen står att pedagoger skall ge möjlighet för varje barn att utveckla sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (Skolverket, 2016).

Pedagogerna berättar att de har arbetat med barn i olika åldrar. De anpassar böckerna beroende på barnens ålder eller grupp menar de. Gomez (2008) och Edwards (2008) har visat att innehållet och texterna i böcker för barn ska anpassas till barnens nivå för att skapa möjligheter för barnen att umgås med böckerna. De flesta pedagogerna har liknande åsikter om att böcker är viktiga för barnen och de påverkar barns utveckling. Barnen får olika begrepp, kunskaper och känslor från böcker menar de. En pedagog säger att;

Alla böcker har ett budskap och skapar minnen eller tanke hos barnet. Alla böcker är viktiga. Bara man läser för barnen, får barnen ordförståelse och får nya ord och vad det betyder. Det finns inga böcker som är dåliga (Förskola 2 person b).

Där ställdes följdfrågan;

19

Pedagogen svarar att;

Det finns böcker som är bättre och sämre men så länge vi läser böcker får barnen lära sig nya ord, bättre ordförståelse och nya erfarenheter (Förskola 2 person b) .

Enligt vad pedagog säger så är det bra att läsa böcker för barnen även om det finns bättre eller sämre böcker. Då lär sig barnen nya ord och det stimulerar barnens språkutveckling. Böcker som är bättre kanske hittas genom att de ser vad som passar för barnens behov, ålder eller situation i innehållet. Pedagoger berättar att de har gjort detta. Heimer (2016) menar att högläsning är viktig för barnen eftersom under högläsning möter barnen med skriftspråket, andra uttryckssätt och nya ord. Det stimulerar barns språkutveckling och skapar barns intresse för böcker och läsning. Genom högläsning lär barnen att känna sig själva, utveckla sin identitet och empati för andra. Barnen stimulerar även sin fantasier och kreativiteten. Kopplas med sociokulturella perspektiv av Vygotskij visar Strandberg (2006) att läsande är en psykologisk process som är resultat av barns aktiviteter som är sociala, medierade, situerade och kreativa. Medierade betyder att läsande är ett resultat från barns aktiviteter med hjälp av verktyg att lösa problem. Människor använder verktyg för att påverka vår omvärld på olika sätt. Barnen får information, känslor och kunskaper genom att läsa böcker. I detta fallet är boken verktyget. Från beskrivningen ovan kanske böcker i förskolan ger barnen ett hjälpmedel för sin utveckling. Om förskolan inte har tillräckligt med böcker använder kanske pedagoger andra hjälpmedel för att stödja barnens utveckling.

5.1.2 Böcker dominerar jämfört med andra medier i förskolan

Pedagogerna anser att de flesta barn älskar böcker även om det finns många andra medier i vardagen. En pedagog säger;

Om vi tänker på iPaden, alla barn älskar iPaden för den är ju snabb och det händer ju saker hela tiden men de flesta barn tycker ändå om att sitta och läsa, de tycker att det är spännande med böcker (Förskola 1 Person A).

Där ställdes följdfrågan;

Varför tycker du att barnen älskar böcker när det finns andra medier?

Pedagogen säger att;

Böcker är annorlunda jämför med andra medier, genom bokläsning kan det skapa närhet mellan barnen och vuxna. Barnet sitter på pedagogens knä, läser böcker, och tittar på bilder. När barnet är ledsen brukar vi tar fram boken att trösta och de tycker om det (Förskola 1 Person A).

20

Där kommer andra följdfrågan;

Kan man inte skapa närhet med att använda andra medier?

Pedagogen svarar att;

Det kanske man kan men böcker är annorlunda. Om barnen tittar på iPad till exempel, så fastnar de på den och det är svårare att samtala med barnen. Från böcker kan vi öppna och titta på varje sida och har samtala om detta (Förskola 1 Person A).

Från intervjun ovan kan det uppfattas som att barnen får närhet genom bokläsning. Därför tycker kanske barnen om att lyssna på bokläsning. Luo (2014) menar att böcker är fortfarande dominerande i förskolorna i Sverige. Förklaringar kan vara att det står i läroplan att pedagoger har i uppgift att utveckla barnens intresse för det skrivna språket. En annan förklaring är att tillgången på digitala medier är fortfarande begränsade. Intervjun ovan visar att barnen visar lika stort intresse för böcker som för digitala medier. Pedagoger berättar att barnen väljer böcker eller andra medier beroende på deras intresse. En dag vill barnen läsa böcker och en annan dag vill barnen använda surfplattor eller andra medier. I läroplan står det att förskolan ska ge möjligheten för varje barn att utveckla sitt intresse för olika medier. Pedagogerna berättar att nuförtiden finns det många intressanta böcker med roliga bilder. En av pedagogerna berättar att;

Nu finns många böcker med roliga bilder, t.ex boken om spindlar. Barnen gillar denna typ av böcker. De tycker att det är roligt att titta på bilder, de kollar hur spindlar ser ur, hur många ben har den m.m (Förskolan 2, person B)

Pedagoger menar att detta kan vara en av de många faktorer som påverkar barns intresse för att läsa böcker än andra medier. Det kan kopplas till det sociokulturella perspektivet av Vygotskij att utvecklingen aldrig kommer att ta slut, och även att människors kunskaper och intellektuella förmåga utvecklas hela tiden (Säljö, 2006). Det kan hända att andra medier inte är tillräckligt stimulerande och att det är därför barnen behöver böcker.

5.1.3 Tematisk undervisning

Pedagoger berättar att de arbetar med böcker genom tema. Förskola 1 arbetar med olika teman och använder relevanta böcker efter aktuellt tema. De väljer teman beroende på årstider såsom vinter, höst, vår, sommar eller speciella händelser t.ex jul, lucia. En pedagog berättar att;

21

Vi odlar och sätter frö. Sedan använder vi böcker om regn, snö, picknick m.m (Förskolan 1 person B).

Förskola 2 väljer en bok som de vill använda som tema och alla avdelningar arbetar med samma bok under två terminer eller ett år, men anpassas efter barnens nivåer. Till exempel boken om en groda. Barnen kan lära sig olika ämnen genom att använda karaktären grodan. Grodan kan räkna, grödan kan sjunga, grödan kan läsa böcker. Även om förskolan har samma bok som tema, läser också pedagoger andra böcker för barnen som de lånar från biblioteket. De läser även med hjälp av figurer, dockor, m.m. en pedagog berättar att;

Vi använder även figurer, dockor eller stora bilder för att fånga barns intresse när vi läser böcker för många barn. Det hjälper eftersom alla barnen ser bättre och det gör mer intryck på barnen (förskolan 2 person C).

Från beskrivning ovan kan det uppfattas som att tematisk undervisning förekommer i förskolors vardagsliv. Alla aktiviteter kan knytas ihop genom tema och det utvecklar barn på olika aspekter. Barnen lär sig och utvecklas av deras erfarenheter och upplevelser. Carleson (2013) menar att barnet bygger upplevelser, minnesbilder och erfarenheter genom deras aktiviteter med människor omkring dem. Genom att använda böcker som tema, t.ex. sagotema skapar barnen fantasi, upplevelse, och erfarenheter som utvecklar deras språk, social kompetenser och andra aspekter. För pedagoger hjälper teman att integrera deras verksamheter och deras mål som hänger ihop med läroplanen. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, social samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera (Skolverket, 2016). Om pedagoger undervisar utan tematisk undervisning, kanske det fungerar bra men det kanske är ett effektivare sätt för pedagoger att använda det.

5.2 Pedagogers roll

Pedagogerna som har intervjuats instämmer i att deras viktigaste roll gällande böcker är att inspirera barnen, både med hjälp av skönlitteratur och facklitteratur. De arbetar mycket med att ge möjlighet för barnen att möta böcker. Det finns olika delar av pedagogers roll gällande barnläsning.

5.2.1 Planering

På båda förskolorna väljer pedagoger ett eller två barn som få vara med på biblioteket och där välja böcker. Pedagoger berättar att barn väljer böcker mest beroende på hur boken ser ut på framsidan, medan pedagogerna har andra tankar. De definierar behovet efter vad

22

de tror att barnen behöver läsa, ålder, intresse, situation och verksamhetsplanen och att böckerna ska vara intressanta för barnen. En pedagog säger att;

Vi väljer en bok om jämställdhet som berättar att alla är lika och olika. Inte alla har bara en mamma och en pappa. Det kan finnas en familj med två mammor och två pappor, eller andra konstellationer (Förskola 1 person B).

Pedagoger väljer också böcker som passar med rådande situation, årstid, eller väder. En pedagog säger;

När vi lånar böcker anpassar vi oss till behovet. Just nu lånar vi mycket böcker om hur man bygger ett hus eftersom vi håller på att bygga den nya förskolan. Vi lånar böcker om grävmaskiner och annat (Förskola 2 person C).

Pedagoger berättar att ibland är det svårt när de läser inför många barn eftersom barn kan tappa intresse och bli distraherade när det är för många i gruppen. För att hantera detta delar de upp barnen i olika grupper med maximalt fem barn i varje grupp. För de stora barnen har de läsvila där pedagogerna läser böcker för alla barn under vilostund. För de små barnen läser de på olika tider beroende på barnens intresse.

Enligt pedagoger försöker de ge möjligheter för barnen att möta böcker genom att skapa miljö och situation som passar både barn och pedagoger. Björklund (2008) menar att pedagoger organiserar litteracitet genom att skapa en miljö som är trygg och lärorik i förskolan. Denna miljö skapar en situation för barnen och pedagoger att göra aktiviteter, till exempel genom att bygga läsrummet. Där finns soffan, mattan, och bokhyllan. Pedagoger berättar att de läser olika böcker inför barngruppen, det betyder att pedagoger utmanar barnen och de får olika erfarenheter och kunskaper. Pedagoger säger att de har gjort som det står i Lpfö 98 rev 2016 (Skolverket, 2016) att förskollärare ska ansvara för att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras till att använda hela sin förmåga. De ska ställas inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter, och kunskaper för barnen i barngruppen. Barnen ska också ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen. Från beskrivningen ovan kan man se att pedagoger har en genomtänkt planering. Den dagliga verksamheten fungerar bra och genom god planering kan pedagoger arbeta mer effektivt.

5.2.2 Likabehandling för alla

23

1 berättar att de har aktionsforskning för att se hur mycket läsning varje barn får under en period. Resultatet används för att förbättra möjligheter till bokläsning. En pedagog berättar att;

En undersökning visar att några barn läser jättemycket och några barn läser väldigt lite. De som läser lite brukar vara de som åker hem tidigare eller de som ligger och vilar då de inte är med på läsvila. Till exempel får ett barn läsa 52 gånger och ett annat barn får bara läsa två gånger. Det är stor skillnad så vi försöker att göra lika för alla barn (Förskola 1 person C).

Barnen har olika intresse, bakgrund, personlighet och behov. Ibland är det svårt för pedagoger att välja böcker som alla barnen gillar och inte alla barn vill sitta stilla och lyssna på bokläsning. Å andra sidan har pedagoger svårigheter eftersom de har andra aktiviteter att göra och har begränsat med tid. Att ha aktionsforskning som förskola 1 kan vara en lösning som hjälper både barnen och personal så de möter deras olika behov. Målet med aktionsforskning är att minska skillnaderna mellan olika barns läsvanor. Pedagogerna följer i dagsläget inte upp aktionsforskningen med någon konkret åtgärd för att utjämna läsvanor mellan individerna, men en sådan ambition finns och är syftet med aktionsforskningen. Det står i Lpfö 98 rev 2016 (Skolverket, 2016) att arbetslaget i förskolan ska ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Det finns fortfarande stora utmaningar för att kunna göra likabehandling för alla barn. Förskolan som har aktionsforskning som hjälpmedel har genom detta ett bra verktyg.

5.3 Läsförståelse

Pedagogerna anser att läsförståelse påverkar barns intresse för böcker. När barnen förstår så blir de ännu mer intresserade. För att skapa läsförståelse för barnen behöver pedagogerna förstå barnens behov påpekar de. En pedagog berättar att;

Böcker som vi väljer ska anpassas för barnens utveckling. Om böckerna är för svåra orkar barnen inte lyssna och de hänger inte med. Om böckerna är för lätta blir det inte intressant. Om det är flera barn som lyssnar är det viktigt att innehållet anpassas, så alla hänger med. Med små barn är det viktigt att välja en bok där de kan känna igen sig och är lätt att förstå (Förskola 1 person C).

Pedagogerna märker att barnen har egna intressen. När de gillar en bok läser de boken många gånger, till exempel om barnen tycker om en bok om bilar så väljer de samma bok varje dag. Det betyder att för att skapa läsförståelse hos barn bör det börjas med att väcka deras intresse för att läsa böcker. Pedagoger påstår att läsvanor påverkar läsförståelsen hos barn. En pedagog säger att om barnen är vana vid böcker kan de lyssna under

24

bokläsning och det är lättare för dem att förstå bokens innehåll. Alla pedagoger håller med om att läsning för barnen är viktigt, inte bara i förskolan men också i hemmet med föräldrarna. De säger att barnen bör bli vana vid böcker och att de ska ta hand om böckerna. De flesta barnen vet hur man använder böcker men det finns barn som använder böcker som leksaker. De kastar boken eller gör sönder den. En pedagog säger att;

Jag märker det tydligt att barnen som har föräldrar som läser böcker för dem är vana att sitta stilla och lyssna, ställa frågor. Andra har inte samma fokus och kan inte sitta stilla. (Förskola 1 person A).

Därför säger pedagogerna i förskola 1 att de försöker att bygga läsvanor i förskolan genom att låna ut böcker till föräldrarna, läsa böcker med barnen varje dag och samtala om böcker varje dag. Pedagogerna anser att det även kan finnas andra anledningar som gör att barnen har svårt med läsvanor även om föräldrarna läser mycket böcker hemma med dem, t.ex. barn som har dyslexi eller ADHD. Det är svårt för dem att sitta stilla och läsa. I de flesta situationer läser dock barn bättre när de har läsvanor enligt pedagogerna. Eckeskog (2015) menar att det viktigaste med att läsa är att förstå vad man läser. Det gäller både med barnen och vuxna. Läsning blir mer intressant och roligt när man förstår vad man läser. Det finns flera anledningar som påverkar läsförståelse som barnens intresse och läsvanor. Fast (2008) visar att människor följer inte blint regler om hur de ska göra utan det är vanor som styr deras handlingar och etablerar rutiner. Läsvanor kan börja byggas när barnen är små. Barnen är olika och de har olika behov men pedagoger har i uppgift att hjälpa alla barn att utvecklas. Pedagoger måste därför vara uppmärksamma och fånga upp dessa olika behov hos barnen. Därefter planera in stöd efter barnens behov. Det står i Lpfö 98 rev 2016 (Skolverket, 2016) att arbetslaget i förskolan ska ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Pedagoger anser att läsförståelse hos barnen är viktig. Den genererar bra resultat för bokläsning och utvecklar barnens förmåga på olika sätt som leder till större förmåga att ta emot nya kunskaper.

5.4 Miljön

Att skapa rätt miljö för bokläsning i förskolan är viktigt enligt pedagogerna. En lugn miljö kan göra barn lugnare och de kan sitta kvar längre för att läsa. Barnen kan tappa intresset för att läsa om det finns någon som springer runt omkring i rummet. Miljön påverkar även tryggheten. En pedagog säger att;

25

lägger böckerna på hyllan med framsidan utåt som väcker barnens intresse. Vi har låga hyllor så barn kan se bilderna på böckerna och hämta dem själva. (Förskola 2 person B).

Pedagogerna anser att barn inte alltid är snälla mot böckerna, så böckerna går sönder men de tycker att det är viktigare att barnen får tillgång till böcker än att oroa sig om trasiga böcker. Ibland hinner inte pedagogerna att läsa böcker för alla barn men genom rätt miljö kan barnen läsa själva, peka på bilder och berätta själva säger pedagoger. Pedagogerna berättar att det är även viktigt att skapa trygghet hos barnen. En pedagog säger att;

Nu finns det mycket medier, och det blir svårare för barnen att läsa men bokläsning med barnen kan skapa mer närhet och det är annorlunda med andra medier. Jag tycker att det är viktigt med böcker (Förskola 2 person C).

Pedagogerna berättar att bokläsning kan vara ett sätt att trösta barnen när de är ledsna. De kan ta fram en bok som handlar om något som barnen känner igen sig. Barnet blir lugnt och känner sig tryggt när de sitter i pedagogens knä och läser boken tillsammans. Bokläsning kan vara en brygga mellan vuxen och barn. Den skapar en bra relation, glädje och rolig upplevelse som skapar en trygg miljö för barnen. Det som Granberg (2006) menar att bokläsning eller sagostunder med barnen ger underhållning och glädje. Att läsa böcker tillsammans med barn kan göra barnen glada och de känner sig accepterade. Barnen känner sig trygga och har roligt. Aktiviteten öppnar möjligheter till en dialog mellan vuxna och barn som tvåvägskommunikation. Barnen känner förtroende för de vuxna och det skapar en trygghetskänsla hos barnen vilket är viktigt i deras vidareutveckling. Edwards (2008) menar att det finns två miljöer, de är en fysiska miljö och kulturell eller social miljö. Att bygga en miljö som inte bara är fysiskt rätt utan även kulturellt rätt är också viktigt.

Beskrivningen ovan visar att både den fysiska miljön och övriga miljöer påverkar barnens trygghet och utveckling. Det är som Säljö (2006) menar att människor föds in i och utvecklas inom ramen för samspel med andra människor. Därifrån får människor erfarenheter och lär sig att vara uppmärksamma och agera i miljöer som är uppmuntrande och tillåtande. Om miljön är inte bra kan detta påverkar barnen negativt.

26

6. Diskussion

Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse böcker har för det pedagogiska arbetet i förskolan samt kartlägga vilken betydelse det har för barnens utveckling. Frågeställningarna är vad pedagogerna berättar om hur de använder barnböcker i förskolan, vad pedagogerna säger om sin roll i användandet av barnlitteratur i förskolan, vad pedagoger anser om vilka faktorer som påverkar barnens intresse för böcker, varför pedagoger tycker att barns läsande av böcker är viktigt.

6.1 Resultatdiskussion

Första frågeställningen handlar om vad pedagogerna berättar hur de använder barnböcker i förskolan. Denna fråga är relevant för att kunna utvärdera resterande frågeställningar i syftet. Pedagoger säger att de följer Lpfö 98 (2016) som föreskriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. De berättar att de arbetar med böcker genom att läsa böcker tillsammans med barnen i en grupp eller låter barnen läsa själva. Pedagoger förklarar att de arbetar även med barnböcker genom tematisk undervisning. Pedagoger förmedlar en positiv inställning till bokläsning även om de arbetar med andra medier än böcker. Strandberg (2006) skriver om sociokulturella perspektiv av Vygotskij att böcker är ett verktyg som stödjer barnens utveckling.

Andra frågeställningen är vad pedagogerna säger om sin roll i användandet av barnlitteratur i förskolan. Pedagoger berättar att de arbetar mycket med att ge möjlighet för barnen att möta böcker. Enligt pedagogerna planerar de hur barnen får tillgång till böcker. De säger att de väljer böcker som passar med barnens behov, situation, intresse och barnens ålder. De talar om att de tar fram fysiska- och läsmiljöer som gör att barnen känner sig trygga i förskolan. Pedagoger i förskola 1 säger att de försöker att ge lika behandling för bokläsning till alla barn. Det är viktigt att pedagoger fångar barns intresse och stödjer dem. Edwards (2008) menar att två huvudingredienser i grundreceptet för bokglada barn är böcker och läsande vuxna. Det vill säga för att väcka barns intresse och för att göra litteratur attraktiv måste pedagoger skapa utrymme i tid och rum för att förmedla mötet mellan barn och bok. Björklund (2008) menar att genom att skapa läsmiljö som är trygg och lärorik i förskolan.

27

barnens intresse för böcker. Enligt pedagoger har barnen olika intresse och det speglar sig i deras intresse för vilka böcker de gillar. Detta betyder att barns egenskaper påverkar deras intresse för böcker. Genom att läsa olika böcker inför barnen får barnen olika erfarenheter och kunskaper som kan väcka deras intresse för böcker konstaterar pedagogerna. Pedagogerna berättar att det finns även andra faktorer som påverkar barns intresse för böcker. Läsförståelse påverkar barnens intresse för böcker. Ju mer de förstår innehållet, desto roligare för dem att läsa böcker, och det ökar deras intresse för böcker. Pedagoger märker när ett barn läser böcker tillsammans med vuxna hemma. I de flesta situationer har barn med läsvanor hemifrån mer intresse för böcker och kan hantera böcker bättre. Enligt pedagoger påverkar miljön också barns intresse för böcker. Att skapa bra läsmiljö genom t.ex. att ställa upp bokhylla i rummet där barnen kan titta och hämta böcker själva väcker intresse hos barn att läsa böcker. Att ha lugn miljö ökar enligt pedagoger intresset att läsa böcker då barnen kan sitta still och lyssna eller läsa böcker. Trygghet är också en faktor genom att läsa böcker med vuxna känner barn sig trygga. Barn tycker om att läsa samma böcker flera gånger om eftersom de känner igen sig och det ger dem trygghet. Det kan refereras till Strandberg (2006) om sociokulturella perspektiv av Vygotskijs. Barnens intresse för böcker påverka av barns interaktion med vuxna genom bokläsning, då dessa aktiviteter är sociala. Genom att bygga miljö då aktiviteten är situerade, det bygger situation. Barnen själva påverkar sin miljö och sin relation till vuxna, då aktiviteten är kreativ.

Fjärde frågeställningen handlar om varför pedagoger tycker att barns läsande av böcker är viktigt. Pedagoger berättar att läsande är viktigt för barnen eftersom under bokläsning känner barnen igen texterna och bilderna, barnen lär sig nya ord och de flesta böcker har ett budskap och väcker nya tankar hos barnen. Läsandet hjälper barnen att utveckla sitt ordförråd och ordförståelse. Enligt Heimer (2016) möter barnen skriftspråket, andra uttryckssätt och nya ord genom högläsning. Högläsningen stimulerar barnens språkutveckling och skapar intresse för böcker och läsning. Genom högläsning lär barnen att känna sig själv, utveckla sin identitet och empati för andra. Barnen stimulerar även sina fantasier och kreativitet. Edwards (2008) har skrivit att alla böcker påverkar barnen på olika sätt, det finns böcker som påverkar barns intresse, kunskaper, känslor, språk och mm.

6.2 Yrkesrelevans

28

i förskolan och för barnens utveckling. Studien visar att pedagoger har gemensam syn på deras yrkesroll. De berättar att de använder barnböcker som verktyg dagligen för att hjälpa barnens utveckling. Böcker hjälper både pedagoger och barn enligt pedagoger. De instämmer att alla barnböcker är bra för barn, de hjälper barnens språk, kunskaper, känslor mm.

Resultat från undersökningen visar att det finns svårigheter att arbeta med barnläsning och barnböcker pga. några faktorer. Barn utvecklar sig genom bokläsning men barn har olika läsvanor båda i förskolan och i hemmet och därför visar en del barn inget intresse för bokläsning. Barnen har även olika intresse, personlighet och karaktär och inte alla barn vill sitta stilla för att läsa böcker. Resultat från undersökningen visar att böcker har positiv effekt både för barnen och pedagoger. Det betyder att resultatet från studien kan vara en referens och verifikation för pedagoger att fortsätta arbeta med barnböcker i verksamheten vilket även stämmer överens med Lpfö 98 rev 2016 (Skolverket, 2016) om strävan till bokläsning.

6.3 Metoddiskussion

Undersökningen sker genom intervju av sex pedagoger med fem öppna frågor (se bilaga 3). Det blir ganska brett resultat på grund av det var för många öppna frågor. Öppna frågor leder till många följdfrågor och brett svar. Det blir lättare att sammanfatta resultatet men svårare att få djupare resultat. Som reflektion finns det en tanke om hur resultatet ser ut om det var mindre öppna frågor. Metoden i undersökningen är kvalitativa metoden, utförts med halvstrukturerad intervjuteknik. Studien skulle kunna använda en kombination av observation och intervjuer genom att intervjua pedagoger och observera pedagogers aktiviteter med barn så studien får tydligare svar mot syftet för att få djupare resultat.

6.4 Förslag till vidare forskning

Utifrån resultatet från undersökningen finns det några förslag för vidare forskning. Studier har presenterat några resultat. Djupare studier kan utföras genom att välja ett av resultatet t.ex. om läsförståelse eller miljön. Som nämndes i metoddiskussion att använda kombination av intervju och observation i studien kan också hjälpa forskaren att nå tydligare och djupare resultat.

29

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod . Stockholm: Liber Andreasson, Annika & Allard, Birgit (2015) Lärande lek i förskoleklass. Lärarförlaget Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborg Studies In Educational Sciences

270. Tillgänglig på

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf Carleson, Tin (2013). Berätta om grodan! Trivellipp Litteraturpedagog Dyste, Olga (2003). Dialog, samspel, och lärande. Lund: Studentlitteratur

Eckeskog, Helena (2015). Läsa och förstå - arbeta med läsförståelse i tidig läs och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur AB

Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur

Eklöf, Erica (2018). ”Regeringen satsar – förskolebibliotek”. Språkutvecklarna. 2018-4-16

Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB Fast, Carina (2008). Literacy – i familj, förskola, och skola. Studentlitteratur

Fejes och Thornberg (2009). Handbok i kvalitativ analys. Liber

Gomez, Elsa (2008). Faktaboken som pedagogisk resurs. Studentlitteratur Granberg, Ann (2006). Småbarn sagostund. Stockholm: Liber AB

Johansson, Barbro och Hillen, Sandra (2016). Läsa med de yngsta. Örebro län: Föreningen Läsrörelsen och Regionbiblioteket

Heimer, Maria (2016). Högläsning I förskolan – vägledning till litteraturen. Gothia fortbildning

Heimer, Maria (2016). Högläsning Läsutveckling från teori till praktik. Gothia fortbildning

Kennedy, Eithne, Dunphy, Elisabeth, Dwyer, Bernadette, Hayes, Geraldine, McPhillips, Thérèse, Marsh, Jackie, O’Connor, Maura, Shiel, Gerry (2012). Literacy in Early Childhood and Primary Education (3-8 years) – Commissioned research report. Research conducted on behalf of the National Council for Curriculum and Assessment. Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

30

Mundus Education and Culture DG

Löthagen, Annika och Staaf, Jessica (2009). Skön litteratur – vägar till läslust och språkutveckling. Stockholm

Medieråds, Staten (2017). Småungar och medier 2017

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Norstedts Akademiska Förlag

Säljö, Roger (2006). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts Akademiska Förlag

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådets (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

31

Bilaga 1

Intervjuguide

● Vad tänker du om barnlitteratur? ● Hur använder du barnlitteratur? ● Vilken litteratur använder du? ● Vad händer med barnet?

32

Bilaga 2

Hej!

Jag heter Agustina Sungkawati-Bengtsson och går sista terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I pågående kurs har jag examensarbete och tänker undersöka hur pedagoger använder och tänker kring barnlitteratur i förskolan. För att få insyn i detta vill jag intervjua pedagoger som jobbar på förskolor. För att få så tydligt material som möjligt kommer jag använda mig av ljudinspelning. Det inspelade materialet kommer enbart användas som underlag för mitt examensarbete. Endast jag kommer att lyssna och ha tillgång till materialet och namn på pedagoger eller förskola kommer inte att publiceras.

Jag godkänner att vara med på intervju där ljudinspelning används i syfte att vara underlag i detta examensarbete.

(Underskrift)

Tack för att ni vill medverka i min studie! Agustina

33

Bilaga 3

Deltagare av undersökning:

Person A i förskolan 1 är förskollärare och har arbetat i förskolor i 16 år Person B i förskolan 1 är förskollärare och har arbetat i förskolor i 39 år Person C i förskolan 1 är barnskötare och har arbetat i förskolor i 26 år Person A i förskolan 2 är förskollärare och har arbetat i förskolor i 39 år Person B i förskolan 2 är barnskötare och har arbetat i förskolor i 27 år Person C i förskolan 2 är förskollärare och har arbetat i förskolor i 8 år