Fysisk aktivitet kan leda till ökat
välbefinnande hos patienter inom
rättspsykiatrisk vård
En kvalitativ studie om hur personalen inom rättspsykiatrisk vård upplever
användandet av fysisk aktivitet som hälsopromotiv insats
Ebba Nygren
Oona Palokangas
Hälsopromotion, kandidat
2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Fysisk aktivitet kan leda till ökat
välbefinnande hos patienter inom
rättspsykiatrisk vård
En kvalitativ studie om hur personalen inom rättspsykiatrisk vård
upplever användandet av fysisk aktivitet som hälsopromotiv insats
Ebba Nygren & Oona Palokangas
2020
Eva Savolainen, handledare
Anitha Risberg, examinator
Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2020
Förord
Vi har valt att studera vad personalen inom rättspsykiatrisk vård tänker om fysisk aktivitet som hälsoinsats för patienterna på vårdinrättningen. Vi vill undersöka vad personalen anser görs idag, vad som är möjligt att genomföra, vilka resurser som hade krävts samt hur de tror att fysisk aktivitet skulle kunna öka patienternas hälsa. Intresset för detta har väckts genom att en av oss skribenter har erfarenhet av att arbeta inom rättspsykiatrin, och båda brinner starkt för fysisk aktivitet.
Patienterna är inlagda på inrättningen på grund av att de har begått brott under en psykisk störning. Det finns många intressanta aspekter att undersöka när det kommer till hälsa hos dessa patienter, då många lever med en mycket osund livsstil och är därför i behov av att öka sin allmänhälsa. Det intressanta ligger i att undersöka vad en ökad allmänhälsa kan ge för positiva effekter gällande den psykiska sjukdomen. Det har gjorts flera studier om hur fysisk aktivitet påverkar den psykiska hälsan, men denna målgrupp har inte undersökts specifikt. Vi upplever denna grupp som utsatt och att viss tabu finns kring att dessa personer inte uppmärksammas av samhället. Vi tror det är möjligt att kunna hjälpa dessa patienter mycket genom att stötta dem till förändrad livsstil och förbättrad hälsa. På det viset hade denna studie kunnat leda till arbetsområden för en hälsovägledare.
Vi vill tacka alla som hjälpt oss på vägen mot examinationen. Vår fantastiska handledare Eva Savolainen som har hjälpt oss så oerhört mycket under hela arbetets gång, våra familjer, klasskamrater och vänner som har stöttat och peppat oss. Ingen nämnd, ingen glömd. Ett stort tack riktas även till deltagarna som ställde upp i studien.
Abstrakt
I dagens samhälle finns ett stort behov av att förbättra den psykiska hälsan hos befolkningen. En liten del av personer med diagnostiserad psykisk ohälsa hamnar inom rättspsykiatrisk vård – personen har då begått ett brott under psykisk störning. Syftet med studien var att undersöka den rättspsykiatriska vårdpersonalens tankar om hur fysisk aktivitet används som
hälsopromotiv insats i dagsläget, vad som kan förbättras och hur det kan främja patienternas hälsa. För att besvara syftet har kvalitativ forskning gjorts, med öppna brev som metod. De 15 personer som deltog i studien fick skriva sin berättelse utifrån meningen “Nu ska jag berätta hur vi kan använda fysisk aktivitet som hälsopromotiv insats för att förbättra hälsan hos
patienterna… “. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys, som resulterade i tre underkategorier, samt en huvudkategori; “Ju högre grad patienterna har möjlighet att röra på sig, desto bättre för deras välbefinnande” med underkategorierna “Stillasittande vardag”, “Bredare utbud av aktiviteter” och “Ökat välbefinnande”. Resultatet visade att fysisk aktivitet som hälsofrämjande insats inte används i den utsträckning som det skulle kunna, som det ser ut idag, inom rättspsykiatrisk vård. Slutsatsen är att fler hälsopromotiva insatser i form av fysisk aktivitet behövs inom rättspsykiatrin, och att den troliga effekten skulle resultera både i förbättrad fysisk och psykisk hälsa hos patienterna.
Nyckelord: hälsopromotion, empowerment, psykisk hälsa, rättspsykiatrisk vård, fysisk aktivitet
Abstract
In today's society, there is a great need to improve the mental health of the population. A small proportion of people with diagnosed mental illness end up in forensic psychiatric inpatient care when they have committed a crime under a mental disorder. The purpose of the study was to investigate the forensic psychiatric care staff's thoughts on how physical activity is used as a health-promoting input in the current situation, what can be improved and how it can promote patients' health. To answer the question, qualitative research has been done with open letters as a research method. Fifteen forensic psychiatric care staff participated in the study, and were encouraged to write their story based on the sentence “Now I will tell you how we can use physical activity as a health promotion initiative to improve the health of the patients…”. The data was analyzed using manifest content analysis, which resulted in three subcategories as well as one main category; “The more patients are able to move, the better for their well-being” with the subcategories “Sedentary everyday life”, “Wider range of activities”, and “Increased
well-being”. According to the results, health-promoting input in the forensic psychiatric care is not used in the extent it could be used. The conclusion is that more health-promoting
interventions in the form of physical activity are needed in forensic psychiatric inpatient care, and it is presumed that increased physical activity would result in both improved mental health and physical health among the patients.
Keywords: health promotion, empowerment, mental health, forensic psychiatric care, physical
Innehållsförteckning
Introduktion 5
Hälsopromotion och empowerment 5
Psykisk hälsa 6
Rättspsykiatrisk vård 6
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa 7
Rationale 8 Syfte 9 Metod 9 Urval 9 Datainsamling 9 Dataanalys 10 Etik 12 Resultat 13 Stillasittande vardag 13
Bredare utbud av aktiviteter 15
Ökat välbefinnande 17 Diskussion 20 Metoddiskussion 20 Resultatdiskussion 22 Framtida forskning 25 Slutsats 26 Referenser 27 Bilagor 33
Introduktion
Hälsopromotion och empowerment
World Health Organisation [WHO] definierar hälsopromotion på följande sätt: “Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve their health” (WHO, 1998, s.1). Begreppet hälsopromotion syftar till att skapa en jämlik hälsa hos befolkningen och minska skillnader i samhället genom att garantera lika möjligheter och resurser för att alla ska kunna uppnå sin fulla hälsopotential (WHO, 1986). WHO (1946) beskriver hälsa som ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Individens hälsa påverkas ofta av samhället, faktorer som individen själv inte kan kontrollera, och därför behöver hälsopromotivt arbete ske inom flera olika nivåer och strukturer (Kickbusch,
Mittelmark, Rootman, Scriven & Tones, 2017). Meningen med hälsopromotion är att skapa en hälsosam vardag (WHO, 1986). Det som är centralt i begreppet hälsopromotion är att se hälsa som ett helhetsperspektiv med en positiv innebörd, då människan ska öka kontrollen över sig själv och sin egen hälsa (WHO, 1986). Enligt Lucas och Lloyd (2005) är hälsopromotion ett sätt att få en person att uppskatta sig själv medan Kickbusch el al. (2017) menar att hälsopromotivt arbete är ett sätt att stärka skyddsfaktorerna för hälsan.
Inom hälsopromotion är empowerment ett betydande begrepp (Lindacher, Curbach, Warrelmann, Brandstetter & Loss, 2018). Det är en av de grundläggande principerna för hälsopromotion (Haglund & Tillgren, 2009). WHO:s definition av empowerment lyder “In health promotion, empowerment is a process through which people gain greater control over decisions and actions affecting their health” (WHO, 1998, s.6). Enligt Forsberg, Hagquist och Starrin (1997) är tanken bakom empowerment som begrepp egenmakt, hjälp till självhjälp samt att väcka medvetenhet som verktyg för att öka hälsa. Detta stöds av Shoqirat och Cameron (2013) som menar att empowerment är en process där människor strävar efter egenkontroll när det gäller individuell hälsa. En person med stark empowerment känner känsla av samhörighet, har gott självförtroende och känner god självuppskattning vilket är viktigt för individens psykiska hälsa (WHO, 2010). En av de viktigaste aspekterna för att uppnå hälsa är det psykiska välmåendet (WHO, 1946).
Psykisk hälsa
WHO (2018) definierar psykisk hälsa som en möjlighet att uppnå sin fulla potential, känna delaktighet i samhället, vara en del av en socialt kontext och att ha förmågan att hantera motgångar i vardagen. Det är normalt att individer upplever både psykisk hälsa och psykisk ohälsa under livets gång (WHO, 2002). Psykisk hälsa är en viktig del för människans
välbefinnande och kopplas ofta ihop med positiva begrepp som lycka, gott liv och balans (WHO, 2004). I dagens samhälle finns det behov av att öka den psykiska hälsan hos befolkningen eftersom undersökningar har visat att en av fem personer, i Sverige, någon gång under sin livstid får diagnosen depression (Folkhälsomyndigheten, 2017). Paluska och Schwenk (2012) beskriver att fysisk aktivitet kan förbättra måendet hos den som är deprimerad och kan i sig ses som en medicin mot depression.
Utöver depression innefattar psykisk ohälsa en rad olika diagnoser såsom bipolaritet,
självskadebeteende, missbruk, ätstörningar och psykossjukdomar (GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators, 2018). Det finns också olika typer av besvär som kan göra att man lever med nedsatt psykisk hälsa utan en ställd diagnos (Folkhälsomyndigheten, 2017). Det kan vara upplevelser som sömnsvårigheter, ensamhet, oro, ångest, nedstämdhet eller suicidtankar (Folkhälsomyndigheten, 2017). Det ovannämnda är olika typer av problematik, känslor och diagnoser som är vanligt förekommande hos patienter inom rättspsykiatrin. Sveriges regering har nu som mål att förbättra hälsan hos utsatta grupper i samhället (Regeringen, 2018), detta kan innefatta patienter inom rättspsykiatrisk vård, som enligt Bergman et al. (2018) är i behov av förbättrad hälsa.
Rättspsykiatrisk vård
I Sverige bedrivs de rättspsykiatriska vårdinrättningarna av regionen (Sveriges riksdag, 2019a). Personer som begått ett brott då de bedöms lida av en allvarlig psykisk störning kan dömas till rättspsykiatrisk vård (Sveriges Domstolar, 2019). Den som blivit dömd går under lag om rättspsykiatrisk vård [LRV] där även vissa föreskrifter från lagen om psykiatrisk tvångsvård
vård utan vård får ges med tvång (Sveriges riksdag, 2019b). Beslut om tvångsåtgärder tas alltid av en överläkare och åtgärden ska ske så hänsynsfullt som möjligt (Sveriges riksdag, 2019b). Det kan till exempel vara att förhindra en patient från att avvika från vårdinrättningen (Sveriges riksdag, 2019b).
Sveriges riksdag (2019b) skriver om LRV med öppen eller sluten vård. En patient som är dömd till öppen LRV får fritt vistas utanför vårdinrättningen (detta kallas för frigång) medan en patient med sluten LRV inte får vistas utanför vårdinrättningen. Beslutet om frigångar kan omprövas under vårdtiden, detta görs alltid av en läkare. Patienten kan själv söka tillstånd till frigångar vilket kan nekas eller godkännas. Frigångar i sluten LRV innebär att patienten får vistas utanför vårdinrättningen under vissa tider på dygnet. Så länge patienten följer reglerna och anses vara i skick att vistas ensam i samhället kan frigångarna fortlöpa. Frigångarna kan däremot dras in om patienten visar ett instabilt mående, detta både inom öppen och sluten LRV (Sveriges riksdag, 2019b).
Förutom att patienterna inom rättspsykiatrin lider av psykisk ohälsa, är de även i dåligt fysiskt skick och därför behövs insatser i form av fysisk aktivitet för att kunna förbättra hälsan hos denna målgrupp (Bergman et al., 2018). Mer forskning kring detta ämne skulle behövas för att undersöka hur hälsopromotiva insatser kan påverka patienternas hälsa inom rättspsykiatrisk vård (Bergman et al., 2018).
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa
Definitionen av fysisk aktivitet är all typ av rörelse som leder till att en individ gör av med energi (Stamatakis, Straker, Hamer & Gebel, 2019). Det har visat sig att fysisk aktivitet ger god effekt gällande psykiskt välmående (Teychenne, Ball & Salmon, 2008). Fysisk aktivitet med hög intensitet har visat sig vara mest effektiv, men även fysisk aktivitet med låg intensitet har bra effekt på det psykiska välmåendet (Teychenne, Ball & Salmon, 2008). Det som händer när en individ utför fysisk aktivitet är att hormoner, såsom dopamin, utsöndras i kroppen vilket gör att känslan av välmående ökar (Fernandes et al., 2015). Vid regelbunden träning under längre tid blir nivåerna av dessa hormoner konstant högre i kroppen, och därför kan regelbunden fysisk aktivitet ge ökad hälsa i vardagen (Hansen, 2016). Det har även visat sig att personer som utövar
fysisk aktivitet i lägre grad drabbas av depression och ångest (McMahon et al., 2016). Dessutom reducerar fysisk aktivitet risken att återinsjukna i psykisk ohälsa bättre än
läkemedelsbehandling (Jonsdottir, Rödjer, Hadzibajramovic, Börjesson & Ahlborg, 2010). Detta förstärks av Tanir och Özmanden (2018) som beskriver att det finns ett säkerställt samband mellan en persons fysiska aktivitetsnivå och mental hälsa. Detta innebär att de som befinner sig i en högre nivå av fysisk status oftare upplever god psykisk hälsa (Tanir & Özmaden, 2018). Martinsen (1990) stärker detta genom att beskriva att planerad träning som är en ihållande rutin under lång tid förbättrar det psykiska måendet.
Rationale
Ett säkerställt samband finns mellan en persons mentala hälsa och fysiska aktivitetsnivå. Patienter inom rättspsykiatrisk vård är i mycket dåligt fysiskt skick och anpassade insatser i form av fysisk aktivitet behövs. Mer forskning skulle behövas för att undersöka hur
hälsopromotiva insatser kan påverka patienternas hälsa samt livskalité inom rättspsykiatrisk vård. Detta kan främja de samhällsinsatser som regeringen vill stärka de kommande 10 åren, där ett av målen innefattar att skapa bättre villkor till en god hälsa för de som är mest utsatta i samhället. Det skapar underlag för att undersöka vilka hälsopromotiva insatser av fysisk
karaktär som utförs redan idag inom rättspsykiatrisk vård samt vilka ytterligare aktiviteter som skulle kunna vara genomförbara. Detta för att bidra till ökad medvetenhet samt förståelse hos personal och ledning om hur man kan främja hälsan hos patienterna inom rättspsykiatrisk vård med hjälp av fysisk aktivitet. Det kan även bidra till ett mer hälsopromotivt arbetssätt inom rättspsykiatrin i framtiden, och på så sätt leda till arbetsområden för en hälsovägledare.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka den rättspsykiatriska vårdpersonalens upplevelser om hur fysisk aktivitet används som hälsopromotiv insats i dagsläget, vilka möjligheter som finns och hur det kan främja patienternas hälsa.
Metod
För att uppnå syftet med studien har kvalitativ metod med öppna brev använts, eftersom den kvalitativa forskningsmetoden ger en djupare förståelse kring deltagarens upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2009). Denna studie genomfördes av ett få antal deltagare vilket anses vara mer lämpligt inom kvalitativ metod (Öhman, 2005).
Urval
Studien utgjordes av ett ändamålsenligt urval. Med ändamålsenligt urval menas att deltagarna väljs utifrån deras kompetens för forskningen (Denscombe, 2018). Urvalet begränsades till medarbetarna på en rättspsykiatrisk vårdinrättning som är belägen i Sverige. Kriterier för deltagarna var att de skulle vara tillsvidareanställda på inrättningen.
130 personer kontaktades för studien, och totalt 15 personer valde att delta genom att svara på det öppna brevet. Det vill säga att det blev ett bortfall på 115 personer. Ingen information om könstillhörighet eller ålder samlades in, däremot fick deltagarna svara på vad de är anställda som och hur länge de har arbetat inom rättspsykiatrin. Det fanns en stor variation bland antal år som deltagarna arbetat på den specifika arbetsplatsen, allt ifrån ett till tjugo år. De som deltog var anställda antingen som sjuksköterska, skötare, underläkare eller enhetschef.
Datainsamling
Dokumentär datainsamling har gjorts, med öppna brev som metod. Enligt Denscombe (2018) kan dokument som datakälla ha effekten att locka fram mer information. Avdelningschefen informerades först om studien via telefon, sedan skickades ett mejl med informationsbrev. Se
bilaga 1. I informationsbrevet efterfrågades ett godkännande av att genomföra studien, vilket chefen skrev under. Sedan informerade chefen sina medarbetare, via mejl, att en studie skulle genomföras. Detta mejl skickades ut några dagar före själva öppna brevet, till alla
tillsvidareanställda på vårdinrättningen, för att väcka intresse.
När datainsamlingen påbörjades skickade chefen ut ett mejl, denna gång med
informationsbrevet till studien samt en länk till ett Google Forms där det öppna brevet
genomfördes. Individerna som valde att delta fick skriva ett öppet brev kring hur fysisk aktivitet skulle kunna användas som hälsopromotiv insats på den rättspsykiatriska vårdinrättningen. Deltagandet var inte obligatoriskt, och individerna kunde tacka nej genom att inte svara på det öppna brevet.
Först fick deltagarna ange samtycke genom att klicka i en ruta innan själva öppna brevet “Jag ger härmed mitt samtycke till att delta i studien samt att den text jag lämnar in får användas till analys i arbetet”. Deltagarna fick även bekräfta att de är över 18 år gamla, ange yrkestitel samt hur länge de jobbat inom rättspsykiatrin. Dessa frågor var med för att kunna se vilka faktorer som kan ha påverkat svaren. Därefter fick de skriva en personberättelse, som de började skriva utifrån meningen “Nu ska jag berätta hur vi kan använda fysisk aktivitet som hälsopromotiv
insats för att förbättra hälsan hos patienterna… “. Deltagarna uppmuntrades att tänka på sin roll i situationen, hälsofördelarna för patienterna samt vilka hinder och möjligheter som finns.
Dataanalys
Kvalitativ manifest innehållsanalys har använts för att analysera materialet från de öppna breven. Detta gör att det mest betydelsefulla innehållet tas fram (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012). Bengtsson (2016) förespråkar att materialet ska läsas igenom flertalet gånger för att uppfatta helheten, och för att sedan markera meningsbärande delar för kodning. Med kodning menas att hitta ord som har samma grundläggande mening (Graneheim & Lundman, 2004).
När materialet var insamlat lästes alla öppna brev igenom ett flertal gånger av båda skribenterna separat, för att sedan diskuteras tillsammans. Utifrån den sammanställda tolkningen av data slogs koder ihop till olika teman och kategorier. Vid diskussion markerades alla
meningsbärande delar och kategoriserades enligt följande: “stillasittande vardag”, “bredare
utbud av aktiviteter” och “ökat välbefinnande”. Enligt Backman (2016) ska kategorier skapas för att kunna fånga en helhetsbild av materialet som deltagarna gett. De olika teman bildar ett slutgiltigt resultat av analysen som bidrar till att skapa bredare förståelse av studiens syfte (Elo & Kyngäs, 2007). Tabell 1 visar ett exempel hur data har analyserats.
Tabell 1. Översikt av dataanalys
Meningsbärande enhet Kod Kategori
“På grund av inaktivitet som kan
vara ett symtom på psykisk ohälsa och biverkningar på psykofarmaka så ser vi att många patienterna [sic]
ökar i vikt under vårdtiden.”
Viktuppgång Inaktivitet
Svårt att motivera Engagemang
Stillasittande vardag
“... svårt är att motivationen inte alltid finns så patienten hellre stannar inne på sitt rum eller på avdelningen.”
“Mer aktiviteter i parken, mer individanpassade fysiska aktiviteter.” Utomhusaktiviteter Individanpassat Styrketräning Bredare utbud av aktiviteter
“Jag tror på ett riktigt gym med vikter och en bastu kunde öka
patienters [sic] intresse för att gå och
gymma…”
“... för att öka dopaminet hos patienterna och på så sätt minska mediciner mot drogsug.”
Minska medicinering Må bättre
Ökat välbefinnande
“Ju mer patienterna får och kan röra på sig desto bättre för deras
välbefinnande... “
Etik
Deltagandet av forskningsstudien var helt frivilligt. Vetenskapsrådet (2013) beskriver de fyra forskningsetiska principerna som en studie ska förhålla sig till; samtyckeskrav,
konfidentialitetskrav, nyttjandekrav samt begriplighetskrav (Vetenskapsrådet, 2013). Dessa principer följs i studien.
Samtyckeskravet har tillgodosetts på så sätt att deltagandet var frivilligt och att studien kunde avbrytas när som helst deltagaren önskade. Denna information fanns i informationsbrevet som deltagarna tilldelades via mejl. Innan de började skriva sitt öppna brev var det obligatoriskt att klicka i en ruta där det stod “Jag ger härmed mitt samtycke till att delta i studien samt att den text jag lämnar in får användas till analys i arbetet”. Konfidentialitets- och nyttjandekravet följdes genom att i informationsbrevet gjordes deltagarna medvetna om att det dem skrev i det öppna brevet inte kommer att används till någonting annat än studien. Materialet förvarades på en molntjänst som är lösenordsskyddad och vilken endast skribenterna hade tillgång till. I informationsbrevet togs även informationskravet till hänsyn genom att en beskrivning av studien fanns med, inklusive vad som förväntades av deltagarna och vilket syfte studien hade. Begriplighetskravet gjorde att forskarna var ansvariga att se till att informationen var på en rimlig nivå och på så sätt kunde förstås av alla. Se bilaga 3.
Resultat
Analyseringen av datamaterialet ledde till en huvudkategori samt tre underkategorier som visas i tabellen nedan (tabell 2). Dessa kategorier belyser hur fysisk aktivitet kan användas som hälsopromotiv insats inom rättspsykiatrin enligt deltagarna. I den följande tabellen förklaras kategorierna mer djupgående.
Tabell 2. Översikt av resultat
Huvudkategori Ju högre grad patienterna har möjlighet att röra på sig, desto bättre för deras välbefinnande
Underkategorier Stillasittande vardag Bredare utbud av aktiviteter
Ökat välbefinnande
Stillasittande vardag
Deltagarna beskriver att patienterna på vårdinrättningen rör på sig väldigt lite som det ser ut idag. Enligt deltagarna är det vanligt att patienterna under första året av vårdtiden går upp kraftigt i vikt, dels på grund av stillasittandet. Deltagarna rapporterar även en genomgående brist när det gäller patienternas motivation. De upplever svårigheter i att motivera patienterna till att röra på sig. Många av patienterna upplever fysisk aktivitet som någonting jobbigt och tråkigt, därför brister intresset hos patienterna. Deltagarna beskriver att detta även kan bero på att patienterna har svårt för att se långsiktighet då tankar som att “om jag rör på mig nu så kan jag må bättre sedan” eller ”om jag börjar träna regelbundet nu kan jag gå ner i vikt längre fram” inte finns. Enligt deltagarna finns inte heller intresse för vardagsmotion hos patienterna vilket gör det svårt att få dem att vara fysiskt aktiva, och leder istället till mer stillasittande.
“Patienterna är oftast väldigt stillasittande. Vi har olika träningspass som de har möjlighet att ta del av, men det är inte ofta det blir av […] jag tror att det kan bero på att det [sic] har inte så mycket att göra så även något litet har
börjat kännas jobbigt.“
Deltagarna tar även upp att patienterna blir bekväma på inrättningen, då det blir en vana att inte göra någonting. Deltagarna belyser att patienternas psykiska hälsa kan i sig också vara en orsak till stillasittande, då det lilla i vardagen kan vara en utmaning att ta sig för. Deltagarna beskriver att den bristande motivationen även kan bero på att patienterna själva inte har kunskap inom fysisk aktivitet och att en nedsatt kroppskännedom lyder. Deltagarna anser att med dessa brister, tillsammans med kraftig viktuppgång under början av vårdtiden, blir det svårt att skapa motivation för fysisk aktivitet. Det finns två vanliga promenadrundor som enligt deltagarna upplevs tråkiga av patienterna då de har gått samma runda väldigt många gånger, vilket också leder till dålig motivation.
“Svårt att motivera patienterna till att promenera den valiga [sic] rundan som finns, de upplever den tråkig.”
- Deltagare 5
En annan orsak som tas upp av deltagarna är personalbrist. De patienter som inte har egna frigångar måste alltid ha personal med sig om de ska gå ut och därför blir det ofta svårt att få till promenader samt annan fysisk aktivitet för de som inte har egna frigångar, beskriver deltagarna. En tanke som deltagarna delar med sig av är att det behövs mer personal på plats för att kunna utföra fysisk aktivitet med patienterna. Därför beskriver deltagarna att bättre ekonomiska förutsättningar krävs för att ökad fysisk aktivitet på vårdinrättningen ska vara möjligt. Detta för att personalen ska kunna ta sig tid för att aktivera patienterna och på så sätt minska
stillasittande. Deltagarna belyser även att en större förståelse kring vad hälsoinsatser av dessa slag faktiskt kan göra för den psykiska hälsan behövs för att få mer ekonomiskt stöttning.
“Hindret är ju då dock säkerhetsriskerna, personalbrist samt att det ej finns pengar till särskilt mycket. Därav hade det krävts av landstinget att ge mer medel till fysisk aktivitet än vad de nu gör. För att det ska hända krävs det ökad förståelse för vad träning faktiskt kan göra för patienterna.”
Bredare utbud av aktiviteter
Enligt deltagarna finns det ett stort behov av valmöjligheter mellan individuella aktiviteter och gruppaktiviteter. Det som passar för en patient, är inte säkert att det passar för en annan patient, menar deltagarna. För vissa av patienterna kan det passa bra att aktiveras i grupp och kan tycka att det är roligt medan andra har svårt med gruppaktiviteter, skriver deltagarna. De beskriver vidare olika anledningar till detta, såsom förmåga att samarbeta och kommunicera med andra människor eller att känna sig trygg med okända personer. Deltagarna anser att det därför behövs även möjligheten till individuella aktiviteter för de som har svårigheter i grupp.
“Vad som fungerar för en patient fungerar inte för en annan. Här är ledorden lyhördhet, respekt och förståelse för allas individuella behov och ffa [sic]
funktionsnedsättning.”
- Deltagare 7 Något som deltagarna belyser är personalens engagemang. Deltagarna syftar till att patienterna behöver mer råd och stöttning kring fysisk aktivitet för att röra på sig. Personalen behöver även i högre grad vara delaktiga i patienternas vardag - på så sätt kan personalen medverka till mer vardagsmotion genom att smyga in saker som inte är ren träning, utan ger rörelse på köpet menar deltagarna. Att personalen själva visar engagemang samt ger patienterna uppmuntran tror deltagarna kan vara ett vinnande koncept. Ett annat förbättringsområde som tas upp är att fysisk aktivitet redan från början, vid inskrivning på vårdinrättningen, bör ses som en del av behandlingen för patientens psykiska hälsa.
“Redan från början vid inskrivning se fysisk aktivitet som en del av behandlingen av patientens psykiska sjukdom. “
- Deltagare 2
Trots att deltagarna nämnde att det finns hälsosamma aktiviteter i dagsläget, såsom ett litet gym, ett pingisbord, ett utomhusgym på gården, promenadrundor, samt en terapihund att gå ut och promenera med, visar de också på en möjlighet till framtida utveckling på vårdinrättningen.
Deltagarna har gett olika förslag på aktiviteter som kan vara möjliga att genomföra för patienterna på vårdinrättningen, utöver det som erbjuds redan idag. Deltagarna anser att
vårdinrättningens lokaler kan användas mer till olika slags träning. De beskriver bland annat att gården bör utnyttjas mer till att exempelvis spela fotboll och innebandy på. Deltagarna upplever att det krävs mer uppmuntran av personal på avdelningen, med peppande ord, men också att träningspassen i sig känns roliga. Enligt deltagarna är det viktigt att sätta ihop pass som tilltalar patienterna så att de känner att träningen ger något. De beskriver att om patienterna upplever passet som roligt är det större chans att de väljer att komma dit igen - enligt deltagarna är detta ett viktig faktum för att träningen ska bli kontinuerligt. De uttrycker även att gruppträningspass borde erbjudas mer ofta.
Deltagarna beskriver att många patienter gärna vill kunna lyfta tunga vikter och tycker att styrketräning är kul. De anser att ett nytt, ordentligt gym borde byggas för att enklare kunna gå och träna med patienterna. Där borde bra maskiner och fria vikter finnas för att kunna
genomföra ordentliga träningspass på det sätt som patienterna upplever givande och roligt. Då skulle även möjligheten finnas att enkelt passa aktiviteten efter individuell nivå. Något som deltagarna också tror skulle kunna locka patienterna att gå och träna, är att ha en bastu i anslutning där de får slappna av efter sitt träningspass.
“Jag tror på ett riktigt gym med vikter och en bastu kunde öka patienters intresse för att gå och gymma […] Att få en egen PT in på avdelningen för att ge patienterna en bra start på morgonen med ex ett Yogapass tror jag också kan leda till att patienterna får en insikt i hur deras kroppar fungerar. Allt som har med hälsa att göra är ju hälsoframkallande och detta kan leda till att även då patienterna får mer egna friheter kan leda til [sic] att dom vill gå och träna på
ett gym eller gå till simhallen.”
- Deltagare 4 Tidigare har olika turneringar arrangerats, bland annat i pingis och innebandy, och detta tycker deltagarna bör tas upp som aktiviteter igen. Det kan vara ett roligt sätt att utföra fysiskt aktivitet,
“Vi spelade innebandy tidigare med patienterna. Samla patienter från olika vårdlag som vill vara med. Pingis turneringar. Erbjuda att kunna gå med patienterna tex på el-ljusspåret [sic] på X. Följa med på badhuset, gymmet som
motivator. Åka och spela tex bowling. “
- Deltagare 6
Enligt deltagarna bör promenadmöjligheterna utvecklas för att det ska vara mer varierande och på så sätt inspirera patienterna att promenera mer. Deltagarna ger som förslag att det hade kunnat vara bra för patienterna att exempelvis få ta sig till elljusspåret och promenera för omväxlings skull. Även anordning av tipspromenader tas upp som ett förslag för att få
patienterna att röra på sig mer. Något annat som deltagarna önskar är att patienterna skulle få prova på nya saker. Ett exempel som ges är att åka till en friidrottsarena där patienterna får testa på olika grenar. Andra aktiviteter som personalen ger exempel på är att åka och simma på badhuset med patienterna samt att bowla i stan. Deltagarna har slutligen önskningar om att det skulle finnas en hälsocoach på plats som skulle arbeta för att aktivera patienterna på deras nivå.
“Hälsocoach som aktiverar patienter genom att umgås, ta ut dem på vardagliga saker och smyger in träning. “
Ökat välbefinnande
“Ju mer patienterna får och kan röra på sig desto bättre för deras välbefinnande”
- Deltagare 4 Enligt deltagarna hade ökad fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk vård varit värdefullt för patienternas hälsa. Att få in vardaglig fysisk aktivitet hos patienterna hade ökat deras välbefinnande både fysiskt och psykiskt, skriver deltagarna. De tar också upp att fysisk aktivering kan ge patienterna känslan av att lyckas, när de kan se att träningen faktiskt leder någonstans. Deltagarna beskriver att känslan av att lyckas kan ge en starkare tro på sig själv, och på så sätt ett högre välbefinnande. Enligt deltagarna är frisk luft och solljus ett måste för
individens välbefinnande och de skriver vidare att effekten av fysisk aktivitet har visat sig, enligt studier, ge goda resultat mot depression - vilket flertalet patienter lider av. Deltagarna uttrycker att depressionssymtom kan minska med hjälp av fysisk aktivitet då det visat sig vara en effektiv metod som skulle öka patienternas psykiska hälsa, vilka lider av depression. Vidare anser deltagarna att ökad fysisk aktivitet skulle ge en bättre nattsömn hos patienterna, vilket är en mycket betydande aspekt för hälsan och välbefinnandet. Deltagarna beskriver vidare att fysisk aktivitet skulle också få patienterna att minska negativa känslor såsom irritation och frustration, och istället göra att de känner sig gladare. För att känna välmående är glädje en central känsla, enligt deltagarna. Att minska patienternas irritationskänslor kan leda till ökat välbefinnande samt ett stabilare mående. Detta skulle sedan kunna leda till att patienterna får mer egna frigångar, och på så sätt känna att de får en högre tillit och ett mer meningsfullt liv.
“Ökad fysisk hälsa bidrar till ökad psykisk hälsa, om de aktiverar sig på dagen blir nattsömnen bättre och det Metabolasyndromet minskar.”
- Deltagare 15
Deltagarna anser att fysisk aktivitet kan göra att patienterna får större insikt i hur deras kroppar fungerar samt att det kan påverka både motivationen och uthålligheten. Deltagarna tänker också att fysisk aktivitet kan minska risker för komplikationer, såsom diabetes och
ett medel mot drogsug, och skulle på så sätt kunna minska användandet av medicinering mot detta. Deltagarna beskriver vidare att det är enklare att komma ifrån ett beroende om man kan byta ut ett beteende mot ett annat. Att exempelvis gå och träna, ta en promenad eller en
löprunda då drogsug uppkommer hade varit ett sunt utbyte av beteende. Det skulle kunna koppla bort tankarna på drogsuget och istället ge ökat välbefinnande på ett naturligt sätt - genom glädjehormoner som dopamin och endorfiner som utsöndras under fysisk aktivitet, beskriver deltagarna. Deltagarna anser att även sömnmedicinering och annan
psykofarmakabehandling hade kunnat minskas om fysisk aktivitet användes som en behandlingsmetod, då de har kunskap om att träning gör samma sak med exempelvis
dopaminnivåerna som viss psykofarmaka gör. Deltagarna anser att med hjälp av fysisk aktivitet skulle det psykiska välmåendet kunna förbättras hos patienterna på ett lindrigt sätt, utan biverkningar.
“Istället för att medicinera det med medicin som ger dopaminpåslag borde vi kunna använda oss utav fysisk aktivitet med samma effekt. Att minska medicineringen med hjälp [sic] kan inte enligt mig tänkbart ge annat än bra
hälsoeffekter. […] Träning har så fruktansvärt många bra hälsoeffekter som bortses från vården. Vi har mycket depressioner, fysisk aktivitet har bevisats vara bra mot depression. Det stärker hjärtat och de allra flesta känner sig gladare efter ett träningspass. “
- Deltagare 12 Deltagarnas åsikt är att fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk vård skulle kunna göra en betydande skillnad gällande välmående både fysisk och psykiskt hos patienterna.
Diskussion
Metoddiskussion
Denna studie använde sig av kvalitativ insamlingsmetod för att besvara studiens syfte. Datat samlades in med öppna brev. Enligt Denscombe (2018) kan öppna brev som datakälla ha
effekten att locka fram mer information. Fokuset i denna studie låg på att undersöka personalen inom rättspsykiatrisk vårds upplevelser om hur fysisk aktivitet används inom rättspsykiatrisk vård idag och hur det skulle fungera som ett sätt att främja hälsan hos patienterna.
130 medarbetare på den rättspsykiatriska vårdinrättningen kontaktades för att medverka i studien, och totalt 15 personer deltog. Då alla 130 personer fick tillgång till svarsunderlaget, kan det ses som ett bortfall på 115 personer. Trots ett högt bortfall ansåg skribenterna att 15
deltagare var nog många för att genomföra studien. Enligt Öhman (2005) kan endast 2-3 deltagare vara nog för att studien ska vara trovärdig. Målet med kvalitativa forskningar är att fånga deltagarnas tankar och åsikter, på så sätt kan studier göras även på mindre grupper (Öhman, 2005). Därmed anser skribenterna att studien fick tillräckligt antal deltagare trots det stora bortfallet. För att undvika bortfall hade datainsamlingen kunnat ske på följande sätt: Deltagarna skulle först ha informerats om en kommande studie, och då få frågan ifall de ville delta. Sedan skulle de som uttryckt önskan att delta få tillgång till studien, det öppna brevet.
Personer som deltog i studien fick skriva ett öppet brev utifrån meningen “Nu ska jag berätta
hur vi kan använda fysisk aktivitet som hälsopromotiv insats för att förbättra hälsan hos patienterna…” och de uppmuntrades att tänka på vad som görs idag, hur personalen skulle kunna bidra till ökad fysisk aktivitet hos patienterna, vad ökad fysisk aktivitet skulle kunna ge för resultat samt vilka hinder och möjligheter som finns. Då svaren i ett öppet brev inte går att komplettera i efterhand, är det viktigt att det tydligt framgår vad som förväntas av deltagaren (Olsson & Sörensen, 2011). Insamlingsmetoden har en stor betydelse av hur ingående data kan samlas (Bengtsson, 2016). Med exempelvis intervjuer som datainsamlingsmetod är fördelen att forskaren har möjlighet att fördjupa diskussionen genom att ställa vidarefrågor under intervjun (Bengtsson, 2016). Meho (2006) menar att fördelen med öppna brev är deltagarna känner
Lambert och Loiselle (2008) att risken med intervjuer är att deltagarna skulle undanhålla känslig information. Därför övervägdes valet av insamlingsmetod noggrant och ett beslut om att använda öppna brev togs med hänsyn till deltagarnas anonymitet men också på grund av
omständigheterna kring covid-19 och kravet på social distans. Intervjuerna hade varit genomförbara via digitala verktyg. Däremot är detta inget som rekommenderas ifall
intervjuaren är oerfaren av att använda personliga intervjuer som datainsamlingsmetod (Farooq & Villiers, 2017). Eftersom denna studie var den första som gjordes av skribenterna, valdes därför att intervjuerna inte skulle genomföras på distans.
Insamlat material analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Med detta menas att forskaren beskriver informationen som deltagarna har gett (Bengtsson, 2016). Texter innehåller oftast flera olika betydelser, som gör att det sällan bara finns en viss tolkning (Graneheim & Lundman, 2004). När materialet skulle analyseras, gjordes valet att de öppna breven först analyserades och kodades separat, för att sedan arbetas igenom tillsammans. Skribenterna har olika erfarenhet av rättspsykiatrisk vård då en av skribenterna arbetar på en sådan
vårdinrättning, medan den andra skribenten inte har några tidigare erfarenheter. Detta kan ha varit en styrka då skribenterna delvis hade skilda sätt att tolka materialet, vilket innebär att analysen och kodningen kom att bli bredare.
Graneheim och Lundman (2004) skriver att varje forskningsresultat ska vara så pålitlig som möjligt. Detta innebär att studien ska granskas kritiskt genom att tänka över om analysen och insamling av data är trovärdig, samt om forskaren är oberoende eller har påverkats av sina egna värderingar
(
Graneheim & Lundman, 2004). För att öka studiens credibility, ska det i god tid bestämmas vad studien fokuserar på och vilken metod som används. Även val av deltagare spelar en viktig roll (
Graneheim & Lundman, 2004). I denna studie var ett kriterium för deltagarna att de skulle vara tillsvidareanställda på en rättspsykiatrisk vårdinrättning, vilket säkerställde att de hade kunskap och erfarenhet inom området. Alla deltagare fick tillgång till samma information, vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) ökar studiens dependability. Skribenterna tog beslutet om att styra deltagarna genom att uppmuntra de olika tänkbara faktorerna som var viktiga för studiens syfte. Detta gjordes för att säkerställa att datat blir tillräckligt rikt, vilket Graneheim och Lundman (2004) anser ge ökad dependability i en studie. Det fanns dock en stor variation i mängden av text, vilket kan ha påverkats av yttre faktorer.Graneheim och Lundman (2004) beskriver vidare att innehållet är viktigare än mängden av data i en kvalitativ studie.
Enligt Graneheim och Lundman (2004) ska studien vara beskriven så tydligt att den kan
genomföras även i en annan kontext. Därför har urval, datainsamlingsmetod samt analysprocess beskrivits tydligt i metoden vilket stärker transferability i en studie (Graneheim och Lundman, 2004). Eftersom denna studie är begränsad till en vårdinrättning innebär det att
överförbarheten är begränsad. Därför har metoden beskrivits så utförligt som möjligt men med hänsyn till deltagarnas konfidentialitet. Trots att studien är utförd på en specifik vårdinrättning kan resultatet väcka tankar och intresse hos individer som kan se vissa likheter eller fånga inspiration till andra vårdinrättningar. Resultatet delades in i tre underkategorier och en
huvudkategori. Skribenterna såg till att analyseringen vid databehandlingen skedde noggrant så att datat skulle täcka kategorierna, men även för att ingenting irrelevant skulle tas med i arbetet. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är det viktigt för studiens trovärdighet att all
information som tas upp besvarar studiens syfte. Citat användes i resultatbeskrivningen för att stärka resultatet. Även detta anses viktigt när det kommer till trovärdighet
(
Graneheim & Lundman, 2004).Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka den rättspsykiatriska vårdpersonalens upplevelser om hur fysisk aktivitet används som hälsopromotiv insats i dagsläget, vilka möjligheter som finns och hur det kan främja patienternas hälsa. Analysen av de öppna breven resulterade i tre
underkategorier; Stillasittande vardag, Bredare utbud av aktiviteter och Ökat välbefinnande samt en huvudkategori; Ju högre grad patienterna har möjlighet att röra på sig, desto bättre för deras välbefinnande. Dessa kategorier definierar hur det ser ut idag inom rättspsykiatrisk vård, vad som kan förbättras och vilka effekter förbättringarna skulle kunna ha för patienterna. Resultatet visade att deltagarna har förståelse för vad fysisk aktivitet kan ge för fördelar för patienternas hälsa inom rättspsykiatrisk vård. Det framkom i resultatet att fysisk aktivitet är en
medan Kostenius och Lindqvist (2006) har utvecklat definitionen till att hälsa är ett jämviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt samt andligt välmående. I båda definitionerna nämns fysiskt och psykiskt välmående som kriterier för ett liv med god hälsa. I resultatet framkom det att en förbättring av användandet av fysisk aktivitet skulle leda till minskad risk för det metabola syndromet. Samtidigt visade resultatet att patienterna var väldigt stillasittande och vanligtvis gick upp kraftigt i vikt, speciellt under första året av vårdtiden. Deltagarna uttrycker att så mycket som 15-25 kilos viktökning är inte ovanligt, och detta ökar risken för patienterna att drabbas av det metabola syndromet. Det metabola syndromet innebär onormala fettnivåer, förhöjt blodtryck och insulinresistens vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes (Arumugam, 2020). Bergman et al. (2018) förespråkar interventioner av fysisk aktivitet på rättspsykiatriska vårdinrättningar då patienter inom rättspsykiatrin visat sig vara i dåligt fysiskt skick.
I resultatet framkom även trovärdiga psykiska hälsofördelar som fysisk aktivitet kan medföra. Resultatet visade att fysisk aktivitet kan främja hälsan psykiskt genom att ge patienterna bättre sömn, minskade ångest- och depressionssymtom samt ökad känsla av glädje. Detta bekräftas av Fernandes et al., (2015) som beskriver att hormoner som ökar välmåendet utsöndras när vi utför fysisk aktivitet. Resultatet visade även att fysisk aktivitet på olika sätt kan påverka patienternas empowerment, dels genom kunskap om fysisk aktivitet och större insikt kring hur deras kroppar fungerar. Skribenterna anser att det skulle ge patienterna bättre möjligheter att påverka sin hälsa om de hade större förståelse kring hur kroppen påverkas av fysisk aktivitet, samt inaktivitet. Att patienterna kan påverka sin egen hälsa kan kopplas ihop med empowerment. WHO (1998) beskriver empowerment som en process då en person skapar större kontroll över beslut och åtgärder som påverkar ens hälsa. Tanken med begreppet empowerment är även hjälp till självhjälp (Kostenius & Lindqvist, 2006) och för att kunna hjälpa sig själv i en process krävs kunskap. I resultatet framkom även att känslan av att lyckas kan vara ett framgångsrecept. Om rätt nivå av fysisk aktivitet utformas, så att patienterna kan delta och känna att aktiviteten faktiskt ger något, skulle patienterna skapa en högre tro på sig själva - en process som skulle bidra till en högre känsla av kontroll gällande sitt eget hälsobeteende. Lindache et al. (2018) beskriver olika indikationer som behövs för att skapa empowerment och dessa är bland annat självsäkerhet, motivationsfaktorer samt kunskap inom det specifika området.
Resultatet visade även att utförande av fysisk aktivitet kan leda till mindre irritation och frustration hos patienterna. Fysisk aktivitet tros alltså vara en bidragande faktor till ett mer stabild mående och beteende hos patienterna vilket kan leda till större möjligheter för patienterna att få utökade friheter. Sveriges riksdag (2019b) beskriver lagen om öppen och sluten LRV. En patient med öppen LRV får vistas ensam utanför vårdinrättningen, medan en patient med sluten LRV inte får vistas alls utanför vårdinrättningen (eller i vissa fall tillsammans med personal). Ett beslut om sådana friheter, som att få vistas utanför vårdinrättningen, kan omprövas under behandlingstiden på en rättspsykiatrisk avdelning. För en patient med öppen vård kan friheterna bli indragna om patientens mående försämras. För en patient med sluten vård kan friheter tillkomma eller utökas om patientens mående förbättras (Sveriges riksdag, 2019b). Ett stabilare mående skulle på sätt kunna ge patienterna mer friheter vilket kan medverka till en mer meningsfull vardag. Detta är ännu en aspekt som kan kopplas till
empowerment, och mer specifikt delen i empowerment som handlar om egenmakt - möjligheten att påverka sin egen vardag. Garland, Ahmed och Loiselle (2020) beskriver denna del i
empowerment som att känna kontroll över hälsorelaterade frågor och behov samt vikten i att kunna hantera sitt eget hälsotillstånd.
I resultatet framkom att förutsättningar finns för att utöva fysisk aktivitet med patienterna. Utifrån tolkningen av resultatet ses fysisk aktivitet som en positiv behandlingsmetod och skulle kunna prioriteras högre inom rättspsykiatrin än vad det gör idag. En problematik som upplystes var dock att vissa patienter har slutenvård och på så sätt inte får vistas utanför inrättningen. Detta försvårar möjligheten att röra på sig avsevärt, men är något som bör finnas av
säkerhetsskäl. Det som hade krävts för att skapa ännu bättre förutsättningar hade därför varit ökat antal personal för att kunna aktivera de patienter som inte har egna frigångar, utan måste ha personal med sig då de vistas utanför vårdinrättningen. I resultatet framkom ett förslag på en lösning på detta problem - att regionen skapar sig en större förståelse för vad hälsoinsatser som fysisk aktivitet kan medverka till för denna målgrupp. Utefter detta skulle regionen kunna göra en utvärdering kring sina ekonomiska investeringar för sådana insatser. Det skulle till exempel kunna vara fler personal för att skapa möjlighet till aktivering eller en hälsocoach på plats, för att arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet. Detta framkommer som en önskan i resultatet. Att utföra fysisk aktivitet med en professionell tränare har visat sig ge bättre och snabbare
Vidare visade resultatet att en investering i hälsofrämjande åtgärder som fysisk aktivitet hade kunnat minska användandet av psykofarmaka hos patienterna. Det framkom i resultatet att flera olika medicinska preparat kan förbrukas i mindre mängd, i utbyte mot fysisk aktivitet. Preparat som nämndes var sömnmediciner samt mediciner mot drogsug och depression. Att minska patienternas medicinering och lägga till fysisk aktivitet skulle vara en mildare form av
behandling då fysisk aktivitet inte ger några biverkningar, vilket mediciner ofta gör (Atmaca et al., 2018). Fysisk aktivitet har positiva bieffekter då det sker en ökning av hormonerna
dopamin, serotonin och noradrenalin som gör att vi känner oss gladare, både under och efter träning (Hansen, 2016).
Framtida forskning
För att få en djupare förståelse kring personalens tankar, hade en studie med personliga
intervjuer som metod kunnat utföras. Att även få med fler rättspsykiatriska vårdinrättningar på studien hade varit givande, för att se om det finns skillnader mellan olika vårdinrättningar och regioner. Det hade även kunnat göras en bredare forskning kring samma ämne med fler deltagare, då hade det enklare kunnat jämföras vad som kan ha påverkat svaren - exempelvis ålder, utbildning och hur länge man har jobbat inom yrket.
Då denna studie visar att ökad fysisk aktivitet enligt personalen kan resultera i ökat
välbefinnande, hade det varit intressant att forska vidare om vilka tankar patienterna själva har kring ämnet. Det hade även kunnat göras en interventionsstudie, när patienterna studeras under en viss period då de utför någon form av fysisk aktivitet med en utbildad hälsovägledare som personlig coach. Att få höra tankar och upplevelser direkt från patienterna hade varit väldigt givande, anser skribenterna. En intressant aspekt hade varit att undersöka om
patienternas psykiska hälsa kan förbättras och/eller stabiliseras genom hälsoinsatser som fysisk aktivitet. Det hade även varit spännande att titta på vilken påverkan fysisk aktivitet kan ha på exempelvis beslutstagande, aggression och negativa/positiva tankemönster hos patienterna. Enligt Bergman et al. (2018) finns det ytterst lite forskning gjort inom rättspsykiatrisk vård. Något som deltagarna i studien själva önskar är att regionen bör skapa en högre förståelse av
vad fysisk aktivitet kan göra för denna målgrupp (patienter inom rättspsykiatrin). För att skapa en utökad förståelse tror deltagarna att mer forskning behövs inom ämnet. Mer kunskap ger bättre förståelse och trygghet, vilket deltagarna tror skulle behövas för ett beslut hos regionerna, där beslutet handlar om att satsa mer pengar till att investera i hälsoinsatser.
Slutsats
Studien visar att fysisk aktivitet ses som en positiv behandlingsmetod för psykisk hälsa hos patienter inom rättspsykiatrisk vård. I studien framkommer även att den fysiska hälsan hos patienterna skulle öka. Fysisk aktivitet används i viss mån som det ser ut idag, men fler
interventioner av denna form skulle kunna leda till mer positiva hälsomönster hos patienterna. Exempelvis ett mer stabilt mående, ökat välbefinnande och en mer meningsfull vardag.
Deltagarna i studien anses ha god kunskap om vad fysisk aktivitet kan göra för patienternas hälsa, men verkar behöva stöttning från olika håll för att kunna genomföra fler aktiviteter. Studien visar att den stöttning som behövs är dels en ekonomisk bit, men även stöttning från en hälsocoach efterfrågas. Ett samarbete med hälsovägledare på de rättspsykiatriska
vårdinrättningarna hade ur denna synpunkt kunnat vara fördelaktigt. En hälsovägledare är utbildad att arbeta med ett helhetsperspektiv och att anpassa arbetet utifrån varje individs specifika behov. Genom stöttning, motivering och ökat antal aktiviteter skulle patienterna inom rättspsykiatrisk vård ha möjlighet att vara mer fysiskt aktiva och på så sätt öka sin hälsa både fysiskt och psykiskt.
Referenser
Arumugam, N. (2020). A study of thyroid dysfunction in metabolic syndrome patients in Chengalpattu District. International Archives of Integrated Medicine, 7(3), 41-46.
http://eds.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=a5d4f6e0-a4b 4-43db-8111-eef2142cb004%40sessionmgr4008
Atmaca, M., Korucu, T., Cekic, S., Kazgan, A., Keles, D.D., Tabara, F., Baykara, S., & Korkmaz, S. (2018). Should patients be informed about the side effects of psychotropic drugs? T According to us: Yes. Psychiatry Research, 270(1), 176-179. doi: 10.1016/j.psychres.2018.09.042
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, M. (2016). Research article: How to plan and perform a qualitative study using content analysis. Nursingplus Open 2, 28-14. doi: 10.1016/j.npls.2016.01.001 Bergman, H., Nilsson, T., Andiné, P., Degl'Innocenti, A., Thomeé, R., & Gutke, A. (2018). Physical performance and physical activity of patients under compulsory forensic psychiatric inpatient care. Physiotherapy Theory and Practice, 1(1) , 1-9. doi:
10.1080/09593985.2018.1488320
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107-115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad . (4. rev. uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.
Farooq, M. B., & Villiers, C. (2017). Telephonic qualitative research interviews: when to consider them and how to do them. Meditari Accountancy Research, 25(2), 291–316. doi:
10.1108/MEDAR-10-2016-0083
Fernandes, M., Matthys, D., Hryhorczuk, C., Sharma, S., Mogra, S., Alquier, T. & Fulton, S. (2015). Cell Metabolism. Center for Studies in Behavioral Neurobiology, 22(1), 741–749. doi:10.1016/j.cmet.2015.08.003
Folkhälsomyndigheten. (2017). Depression – ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas. Hämtad 2020-01-29 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-e tt-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/
Forsberg, E., Hagquist, C. & Starrin, B. (red.) (1997). Frigörande kraft: empowerment som
modell i skola, omsorg och arbetsliv. Stockholm: Gothia.
Garland, R., Ahmed, S., & Loiselle, C. (2020). Taking control over our health: Empowerment as perceived by young adults living with advanced cancer. Canadian Oncology nursing Journal,
30(2), 93-113. doi: 10.5737/2368807630293102
GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. (2018). Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. The Lancet. doi: 10.1016/S0140-6736(18)32279-7
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105- 112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Haglund, B. J., & Tillgren, P. (2009). Health promotion research - an interventive research field with the aim of contributing to a larger social justice. Socialmedicinsk Tidskrift, 86(2), 128-38. http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/23
Hansen, A. (2016). Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna. Stockholm: Fitnessförlaget.
Jonsdottir, I. H.,, Rödjer, L.,, Hadzibajramovic, E.,, Börjesson, M. & Ahlborg, G. (2010). A prospective study of leisure-time physical activity and mental health in Swedish health care workers and social insurance officers. Preventive Medicine 373-377. doi:
Kickbusch, I., Mittelmark, M B., Rootman, I., Scriven, A., & Tones, K. (2017). Health promotion.
International Encyclopedia of Public Health.
Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning: Från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lambert, S., & Loiselle, C. (2008). Combining individual interviews and focus groups to enhance data richness. Journal Of Advanced Nursing, 62(2), 228-237. doi:
10.1111/j.1365-2648.2007.04559.x
Lindacher, V., Curbach, J., Warrelmann, B., Brandstetter, S., Loss, J. (2018). Evaluation of
Empowerment in Health Promotion Interventions: A Systematic Review 41(3), 351–392. SAGE Publications. doi: 10.1177/0163278716688065
Lucas K. & B.Lloyd (2005). Health Promotion: Evidence and Experience. SAGE Publications. Martinsen, E. W. (1990). Benefits of Exercise for the Treatment of Depression. Sports Medicine
9(6): 380-389. doi: 10.2165/00007256-199009060-00006
Mazzetti, S., Kraemer, W., Volek, J., Duncan, N., Ratamess, N., Gómes, A., … Fleck, S. (2000). The influence of direct supervision of resistance training on strength performance. Medicine & Science in Sports & Exercise, 32(6), 1175-1184.
https://insights-ovid-com.proxy.lib.ltu.se/crossref?an=00005768-200006000-00023 McMahon, E., Corcoran, P., O’Regan, G., Keeley, H., Cannon, M., Carli, V., … Wasserman, C. (2016). Physical activity in European adolescents and associations with anxiety, depression and well-being. Child Adolesc Psychiatry, 26(1), 111-122. doi: 10.1007/s00787-016-0875-9
Meho, L. I. (2006). E-mail interviewing in qualitative research: A methodological discussion.
Journal of the Association for Information Science and Technology, 57(10), 1284-1295. doi: 10.1002/asi.20416
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen (3. uppl. ed.). Stockholm: Liber. Paluska, S. A. & Schwenk, T. L. (2012). Physical Activity and Mental Health. Sports Medicine
29, 167–180 (2000). doi: 10.2165/00007256-200029030-00003
Regeringen. (2018). Handlingsplan agenda 2030. Hämtad 2020-02-18 från
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/han dlingsplan-agenda-2030.pdf
Shoqirat, N., & Cameron, S. (2013). A qualitative study of hospital patients' understanding of health promotion. Journal of Clinical Nursing, 22(19), 2714-2722. doi: 10.1111/jocn.12212 Stamatakis, Em., Straker, L., Hamer, M. & Gebel, K. (2019). The 2018 Physical Activity Guidelines for Americans: What's New? Implications for Clinicians and the Public. Orthop Sports Phys Ther 2019 Jul;49(7):487-490. doi: 10.2519/jospt.2019.0609.
Sveriges Domstolar. (2019). Rättspsykiatriskt vård. Hämtad 2020-01-23 från
https://www.domstol.se/amnen/tvangsvard/rattspsykiatrisk-vard/rattspsykiatrisk-vard/ Sveriges Riksdag. (2019a). Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Hämtad 2020-01-23 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1991 1128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128
Sveriges Riksdag. (2019b). Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Hämtad 2020-01-23 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1991 1129-om-rattspsykiatrisk-vard_sfs-1991-1129
Tanir, H., & Özmaden, M. (2018). The Importance of Physical Activity in the Protection of the Mental Health of Students of Faculty of Sport Sciences. Journal of Education and Training
Teychenne, M., Ball, K. & Salmon, J. (2008). Physical activity and likelihood of depression in adults: A review. Centre for Physical Activity and Nutrition Research, 46(5), 397-411. doi: 10.1016/j.ypmed.2008.01.009
Vetenskapsrådet. (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
WHO. (1946). Constitution of the World Health Organization. Hämtad 2020-04-08, från https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/268688/PMC2567705.pdf?sequence=1&isA llowed=y
WHO. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad 2020-01-21 från http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf WHO. (1998). Health Promotion Glossary. Hämtad 2020-01-21 från
https://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf
WHO. (2002). Prevention and promotion in mental health. Hämtad 2020-04-08, från https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42539/9241562161.pdf?sequence=1 WHO. (2004). Promoting Mental Health. Hämtad 2020-04-08, från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42940/9241591595.pdf?sequence=1 WHO. (2010). Empowerment in Mental Health – Working together towards
Leadership . Hämtad 2020-05-18, från
http://www.ccomssantementalelillefrance.org/sites/ccoms.org/files/pdf/report-draft-18-march -2011.pdf
WHO. (2018). Mental health: strengthening our response. Hämtad 2020-03-05 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/
Öhman, A. (2005). Qualitative methodology for rehabilitation research1. Journal of
Rehabilitation Medicine (Taylor & Francis Ltd), 37(5), 273–280. doi: 10.1080/16501970510040056
Bilagor
Bilaga 1- Kontrakt med avdelningschef
Kontrakt om utförande av forskning på c-nivå
Titel: Fysisk aktivitet som hälsofrämjande insats inom rättspsykiatrisk vård - Personalens
tankar och åsikter.
Bakgrund till studien: Patienter inom rättspsykiatrisk vård har ofta problematik gällande
både fysisk och psykisk hälsa. Patienterna är vanligtvis i mycket dåligt fysiskt skick och därför behövs anpassade interventioner av fysisk aktivitet. Ett säkerställt samband finns mellan en persons psykiska hälsa och fysiska aktivitetsnivå. Mer forskning skulle behövas för att
undersöka hur hälsopromotiva insatser kan påverka patienters livskalité inom rättspsykiatrisk vård. Detta kan främja de samhällsinsatser som regeringen vill stärka de kommande 10 åren, där ett av målen innefattar att skapa bättre villkor till en god hälsa för de som är mest utsatta i samhället. Att undersöka vilka hälsopromotiva insatser av fysisk karaktär, som kan vara genomförbara inom rättspsykiatrisk vård, skulle kunna öka medvetenheten och förståelsen hos personal och ledning om hur man kan främja hälsa hos patienterna. Detta skulle kunna bidra till ett mer hälsopromotivt arbetssätt inom rättspsykiatrisk vård i framtiden.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka den rättspsykiatriska vårdpersonalens tankar
kring hur fysisk aktivitet kan användas för att förbättra patienternas hälsa.
Tidpunkt: Våren 2020
Utförande: Avdelningschefen kommer först att skicka ut ett förberedande informationsmejl
till medarbetarna om forskningen. Där meddelas att två hälsovägledarestudenter från LTU kommer att utföra en studie på c-nivå och att deltagande från medarbetarna uppmuntras. Studenterna kommer att skicka ut ett informantbrev, som vidarebefordras av chefen, till all tillsvidareanställd personal som jobbar minst 50%. Där beskrivs studiens syfte samt vilken roll deltagarna har i studien. Sedan ställs frågan om medarbetaren vill delta i studien -
deltagandet bekräftas genom att medarbetaren klickar sig vidare på länken till svarsdelen.
Resultat: Deltagarna och arbetsplatsen kommer att hållas anonyma i uppsatsen. Uppsatsen
kommer sedan att finnas tillgänglig på LTU:s webbsida, där hela studien kan läsas och resultatet på så sätt tas del av.
Bilaga 2 - Underlag för personlig berättelse
1. Jag ger härmed mitt samtycke till att delta i studien samt att den text jag lämnar in får användas till analys i arbetet: *Required
Ja
2. Jag är över 18 år *Required
3. Jag är anställd som: *Required
4. Hur länge har du jobbat inom rättspsykiatrin? *Required
5. Min berättelse *Required
Hur skulle ni som personal kunna bidra till att patienterna är mer fysisk aktiva och vad skulle det kunna ge för resultat gällande ökad hälsa för dem? Beskriv gärna så utförligt som möjligt, ge fler exempel samt berätta vilka hinder och möjligheter som finns.
Nu ska jag berätta hur vi kan använda fysisk aktivitet som hälsopromotiv insats för att förbättra hälsan hos patienterna…
Tack!
Bilaga 3 - Informationsbrev
Fysisk aktivitet som hälsofrämjande insats inom rättspsykiatrin
Hej! Vi är två studenter på Luleå tekniska universitet (LTU) som läser sista året på
hälsovägledarprogrammet, och nästa steg är att göra vår c-uppsats. Vi är nyfikna på
hur fysisk aktivitet skulle kunna användas som hälsopromotiv insats hos patienter
inom rättspsykiatrisk vård och har därför valt att göra en studie om detta. Du som
deltagare kommer att få skriva ett öppet brev, där du får reflektera fritt över vad du
anser om insatsens funktionalitet.
Hälsopromotion betyder ökad hälsa och innebär varken att bota eller förebygga,
utan helt enkelt att förbättra det nuvarande hälsotillståndet. Definitionen av fysisk
aktivitet är all typ av rörelse som leder till att vi gör av med energi. Det kan alltså
innebära allt från ett stenhårt träningspass till att genomföra vardagssysslor som att
städa.
Syftet med studien är att undersöka den rättspsykiatriska vårdpersonalens tankar
kring hur fysisk aktivitet kan användas för att förbättra patienternas hälsa.
Hur skulle ni kunna bidra till ökad fysisk aktivitet?
