Språkutveckling i SO-undervisningen ur ett andraspråksperspektiv

SAMHÄLLE - KULTUR - IDENTITET  

Självständigt arbete i fördjupningsämnet 

samhällsorientering och lärande.  

15 högskolepoäng, grundnivå

Språkutveckling i SO-undervisningen ur ett 

andraspråksperspektiv 

Language development in social studies-education from a second language 

learners perspective.  

Bibaesha Hakimi  

Kristina Filipovic 

Förord  

I kunskapsöversikten har vi arbetat med frågeställningen “Vad säger forskningen om        språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen ur ett andraspråksperspektiv i årskurs 4-6?”. För        att besvara frågeställningen har vi använt oss av olika typer av vetenskapliga artiklar,        doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser samt ett fåtal böcker. ​Vi sökte upp information och källor                på egen hand samt delade upp läsningen av texterna. Därefter läste vi varandras källor och        bestämmer tillsammans vilka vi skulle använda. Skrivandet av översikten har däremot skett genom        ett intensivt samarbete där vi alltid suttit tillsammans och skrivit. När det gäller uppdelningen av        huvudkällorna har Bibaesha läst Egelström (2019), Sellgren (2011) och Torpsten (2018) och        Kristina har läst Wedin (2011), Simola (2019) och Trospten (2017). Vi vill tacka vår handledare        Therese Vincenti Malmgren för handledning och vägledning. 

Sammandrag  

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika vetenskapliga texter ställer sig till hur        språket utvecklas i samhällsorienterande ämnen i grundskolan ur ett andraspråksperspektiv. För att        stödja vår frågeställning sökte vi efter relevant forskning i olika databaser med hjälp av våra sökord,        vilket resulterade i att vi fann olika vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och        licentiatuppsatser som vi använde oss av. Kunskapsöversiktens resultat visar att om man arbetar        aktivt med språkutveckling i SO-undervisningen, resulterar det till en positiv språk- och        kunskapsutveckling för andraspråkselever. SO-undervisning är beroende av texter, lärarens        genomgångar samt diskussioner i grupper. Forskning har visat att samspel mellan lärare och elev        samt samspel elever mellan är den mest effektiva metoden för språkutveckling. Dessutom krävs det        rätt lärarledd stöttning för att eleverna ska kunna utvecklas. Om andraspråkselever får använda alla        sina språkliga resurser bidrar det till en ökad utveckling under förutsättningar att läraren har        tillräcklig kompetens och en stark ledarroll.  

Innehållsförteckning  

1. Inledning​………..………..………..………...7 

1.1 Språkutveckling ……….………..………...8 

1.2 Andraspråkselever……….………..8 

1.3 Transspråkande ……….………..……8 

2. Syfte och frågeställning​…...……….………....…..9 

2.1 Syfte………...………..…9  2.2 Frågeställning………..………….9  3. Metod​………...…………...10  3.1 Sökprocess…………..……….…...……....10  3.2 Sökord………...…….12  3.3 Avgränsningar………..………..……12 

4. Resultat och analys​………..………..……..13 

4.1 Presentation och analys av källor………..………….…13 

4.2 Samspel i språkutveckling ……….……...16 

4.3 Ämnesdidaktiska överväganden i SO-klassrummet……….…18 

5. Slutsats och diskussion ​………...…....21 

6. Referenser​………...………...23   

1. Inledning  

I läroplanen (Skolverket, 2011, s.6) står det att elever har rätt till en likvärdig utbildning och att        lärarna ska ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar samt behov. Dessutom måste elever få        möjligheten att utveckla språket för att förstå och verka i samhället. Därför måste undervisningen        anpassas och kan inte utformas lika för alla elever.  

Under 1990-talet kom ny forskning om andraspråksdidaktik, där elevers språkutveckling gynnas av        ett aktivt deltagande i ämnesundervisning på svenska. Var femte elev har en flerspråkig bakgrund i        den svenska grundskolan och den språkliga utmaningen ses som än mer betydelsefull (Skolverket,        2015 s.9). Inom denna andel ryms elever med varierad språkbehärskning, med allt ifrån nyanlända        barn till de som är födda i Sverige som mer eller mindre talar flytande svenska. Språket har en stor        betydelse för flerspråkiga elevers lärande och särskilt för de elever som kommer till Sverige före eller        under skoltiden, blir den språkliga situationen problematisk. Eftersom skolundervisningen i        Sverige i huvudsak sker på svenska, förväntas dessa elever inhämta kunskaper på andraspråket,        samtidigt som de lär sig målspråket (Wedin, 2011, s.3).  

En påföljd av den språkliga, sociala och kulturella mångfalden i skolan är att man inte kan bedriva        liknande språkvårdande arbete idag som för 20– 30 år sedan. Det språkvårdande arbetet som man        ägnar sig åt idag har fått ändrade villkor både i och utanför skolan. Det blir därför betydelsefullt        hur elever får hjälp att utveckla ett fungerande språk och därmed kan utveckla sin identitet och        karaktär (Linnér & Lundin, 2013, s.32). 

SO-språket kan ses som ett nytt språk med okända ämnesbegrepp, som kan vara besvärliga för alla        elever. Alla gynnas av en språkutvecklande undervisning och därför har vi valt att ställa oss frågan        på vilket sätt man kan arbeta språkutvecklande i SO-undervisningen. Inom professionen bör alla        lärare ha kompetens om hur språkutveckling för andraspråkselever går till. Samtidigt måste läraren        ha kunskap om hur man planerar och genomför en språkutvecklande och kunskapsutvecklande        undervisning (Stolare, 2015, s.1). 

1.1 Språkutveckling 

Med språkutveckling menar vi hur skolspråket formas, det vill säga hur ordförråd, begrepp och        språkförståelse utvecklas. Språket utvecklas och formas när det används i sammanhang som är        betydelsefulla och verkliga. Språkutveckling sker när eleverna har ett behov och ett syfte av att        använda sig av språket. Det är stor skillnad på elevernas skolspråk och på elevernas vardagsspråk        eftersom skolspråket tar betydligt längre tid att lära in (Cummins, 2017, s.43). Katarina Lundin        och Bengt Linnèr (2013, s.54) definierar språkutveckling ur ett flertal aspekter. Ett sätt att definiera        begreppet är att se språkutvecklingen som en utökning av det språket man kan bäst vilket bidrar till        att man närmar sig allt fler användbara kommunikationssituationer. Vi har valt att utesluta uttal        och grammatik då vi inte finner det relevant för SO- undervisningen.  

1.2 Andraspråkselever  

Begreppet andraspråkselever använder vi för att beteckna elever som etablerat ett förstaspråk i        hemmet och därefter fått lära sig svenska. Vi kommer att använda oss av begreppet målspråk där vi        syftar på det      svenska språket. Abrahamsson (2009, s.13) förklarar i språkvetenskapliga        sammanhang att termerna modersmål och förstaspråk definieras lika, med andra ord definieras        modersmål som det språk individen först exponeras för. Enligt Skolverket definieras andraspråk        som ”ett nytt språk som en individ med ett utvecklat förstaspråk möts av och ses även som det        officiella språket i elevens miljö” (2016, s.6).  

1.3 Transspråkande  

Enligt Svensson (2018, s.5) innebär transspråkande att på ett medvetet sätt tillämpa elevernas        flerspråkighet som en resurs i klassrummet och tillåta eleverna använda sitt språk som ett        hjälpmedel i sitt lärande. ​Definiton av transspråkande avser “transspråkande utgår från ett synsätt        på flerspråkighet som en potentiell faktor och innebär att lärare arbetar strategiskt för att använda        elevernas flerspråkiga resurser i undervisningen.” Det syftar på individens användning av språkliga        resurser vid kommunikation i det egna inre tänkandet och med andra (ibid).  

2. Syfte och frågeställning  

2.1 Syfte  

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera olika vetenskapliga texter samt        forskning om hur språket utvecklas i samhällsorienterande ämnen i grundskolan. Fokus kommer        att ligga på elever med svenska som andraspråk och deras språkanvändande inom ämnet, det vill        säga begreppsförståelse och hur eleverna använder språket för att förstå innehållet. Vi vill framställa        en kunskapsöversikt som belyser för lärarstudenter och verksamma lärare vilka metoder och        arbetssätt som gynnar språket hos dessa elever.  

2.2 Frågeställning 

Vår frågeställning för kunskapsöversikten är “Vad säger forskningen om språkutvecklande        arbetssätt i SO-undervisningen ur ett andraspråksperspektiv i årskurs 4-6?” 

3. Metod  

3.1 Sökprocess 

Innan sökprocessen började valde vi ut trovärdiga databaser att använda i kunskapsöversikten;        SwePub, Libseach och Google Scholar. För att sätta oss in i ämnet började vi sökprocessen på        Libsearch, som är databasen i universitetets bibliotek som sedan refererade vidare till SwePub där        sökandet vidtogs. Vi valde att främst söka efter doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar för        att få en väl utarbetad och trovärdig forskningsbaserad källa till vår kunskapsöversikt men vi har        även använt ett flertal vetenskapliga artiklar. Däremot valde vi att inte begränsa oss till endast        peer-review eftersom urvalet för peer- review var litet.   

Vi började vår sökning i Libsearch med sökorden “social science” AND “second language learners”        och fick 387 träffar. Eftersom det var alldeles för många träffar, trots peer-review, valde vi att söka        på svenska i databasen Swepub med sökorden “andraspråk” OCH “språkutveckling”. Då fick vi 30        träffar. Vi tittade på titlarna och bestämde oss för att läsa abstrakten i “Att tillvarata och utveckla        tillgängliga språkliga resurser” (2017). Då det inte var relevant för vår kunskapsöversikt och vår        frågeställning valde vi att söka vidare på författaren Ann-Christin Torpsten i Google Scholar,        eftersom hennes forskning var väl utarbetad. Vi fick 210 träffar men efter vi begränsat oss till        artiklar utgivna efter 2016, fick vi 19 träffar. Vi läste även här igenom abstrakten och valde att        använda oss av två texter. Vi återvände till Swepub och gjorde samma sökning; “Andraspråk”        OCH “språkutveckling” fast begränsade oss till endast rapporter. Vi fick upp fem rapporter och vi        valde att jobba vidare med den första; “Greppa flerspråkigheten - en resurs i lärande och        undervisning” (2015), då endast den var relevant. Under läsningens gång stötte vi på begreppet        transspråkande och ville läsa vidare om detta. Eftersom det var Åsa Wedin (2011) som nämnde det        i texten, valde vi att söka på henne i Google Scholar. Vi fick 1230 träffar men vi läste endast den        första “Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: flerspråkiga elever i skolans vardag” (2011) och        eftersom den var peer-review valde vi att använda den i vår kunskapsöversikt.   

Vår sökning fortsatte i Libsearch med sökorden “second language” OCH “Vygotsky’s        sociocultural theory” eftersom det nämns i de befintliga källorna. Vi fick 14 träffar och efter       

avgränsning till endast peer-review fick vi 13 träffar. Efter att ha sett deras titlar, bestämde vi oss för        att läsa “Implications of Vygotsky’s sociocultural theory for second language assessment” (2016)        och eftersom den var relevant för kunskapsöversikten valde vi att använda den. Vi återvände till        Swepub och vidtog sökningen med sökorden “Sociokulturellt perspektiv” och fick upp 112 träffar.        Efter att begränsat oss till tidskriftsartiklar fick vi 12 träffar. När vi såg titlarna valde vi att läsa och        använda oss utav “Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan – ett sociokulturellt        perspektiv.” (2006). Vi gjorde en ny sökning på Swepub med sökorden “SO” OCH “stöttning”        och fick 3 träffar men efter att ha begränsat oss till licentiatuppsats fick vi 1 träff.        Licentiatuppsatsen “Styrning som stöttning: En etnografisk fallstudie om en högstadielärares        didaktiska ledarskap som stödstruktur för språk- och kunskapsutveckling”(2019) var väsentlig för        kunskapsöversikten och vi valde att använda den. Vid fortsatt sökning på Swepub sökte vi även på        “tvåspråkiga elever” med begränsningen licentiatuppsats, fick vi 1 träff; “Den dubbla uppgiften:        Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO” (2011). Vi valde att        använda den också. Det sista vi sökte på var “ämnesundervisning” på Swepub med begränsningen        doktorsavhandling och fick 2 träffar. Den andra doktorsavhandlingen handlade om fysiklärare i        gymnasiet vilket gjorde att vi uteslöt den. Vi läste och använde sedan den första        doktorsavhandlingen; “Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande        i grundskolans tidiga ämnesundervisning” (2019).  

På grund av begränsningen av mängden relevant information (data) till vår frågeställning, valde vi        att titta på texters referenslista och därefter sökte vi på de i databaserna för att ta reda på texternas        vetenskaplighet, det vill säga ifall de är peer-review, listeticsatuppsatser, doktrsavhandlingar eller        vetenskapliga artiklar. Efter att ha tittat på Sellgrens (2011) referenslista hittade vi “Genrepedagogik        i ett didaktiskt perspektiv” (2009). Vi tittade även i Simola (2019) och hittade “Mediating language        learning: Teacher interactions with ESL students in a content-based classroom” (2003) och        “​Putting scaffolding to work: the contribution of scaffolding in articulating ESL education”        (2005).  

Den datan som är insamlad om allmän didaktik belyser nödvändigtvis inte samhällsorienterande        ämnen men är, enligt oss, applicerbar i olika ämnen och däribland i ett SO-klassrum.  

3.2 Sökord  

I de olika databaserna bestämde vi oss för att söka på både svenska och engelska för att få ett        bredare utbud av forskningsartiklar inom ämnet. De sökord vi använde oss av var:        andraspråkselever, SO, språkutveckling, sociokulturellt perspektiv, stöttning, tvåspråkiga elever,        second language, Vygotsky’s sociocultural theory, second language learners.  

3.3 Avgränsningar 

Vi har valt material som är publicerade de senaste 20 åren, eftersom vi finner senare forskning mer        relevant till vår frågeställning då andraspråkselever mestadels uppmärksammades under 2000-talet.        Men vårt fokus kommer ligga på senare artiklar. För att få en så konkret bild av språkutvecklingen        som möjligt valde vi att fokusera på årskurs 4-6, men då metoderna är anpassningsbara har vi även        tittat på enstaka källor som innefattar låg-och högstadiet. För att garantera den vetenskapliga        grunden i artiklarna valde vi peer-review i så hög utsträckning som möjligt. Vi har avgränsat        kunskapsöversikten till att endast analysera elevers språkutveckling och på så sätt har vi valt bort        lässtrategier och ortografi.  

4. Resultat och analys  

4.1 Presentation och analys av källor 

Under denna rubrik kommer de texter som varit av störst betydelse för vår kunskapsöversikt att        presenteras och därefter följer vi upp med en kort analys av dem. I analysen lyfter vi fram hur        lämpliga texterna är i att stötta våra argument till vår frågeställning om andraspråkselevers        språkutveckling. 

Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag ​från 2011,                          är skriven Åsa Wedin, professor i pedagogik på Högskolan Dalarna. I artikeln analyseras        helklassundervisning i två lågstadieklasser. Arbetet grundas på en etnografisk klassrumsstudie, med        fokus på andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Källan har varit användbar i vår        kunskapsöversikt eftersom den resonera kring vikten av muntlig interaktion mellan lärare och elev.    

Mariana Sellgren har forskat om flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Hon        undersöker i sin licentiatuppsats ​Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande                        genre i SO ​från 2011, vilka språkliga resurser elever i årskurs 6 använder sig av vid muntlig            interaktion och klassrumsproducerade texter. Ordförråd har visat sig vara den mest betydelsefulla        faktorn för andraspråkselevers möjligheter att anamma ämneskunskaper i skolan (Sellgren, 2011,        s.11). Genom stöttning från lärare lär elever sig nya färdigheter som de sedan kan välja att använda        på egen hand för att klara liknande uppgifter. Denna källan är väsentlig för vår översikt på grund av        hennes olika arbetssätt i ett språkutvecklande klassrum. 

I licentiatuppsatsen ​Styrning som stöttning: En etnografisk fallstudie om en högstadielärares                      didaktiska ledarskap som stödstruktur för språk- och kunskapsutveckling (2019) ​undersöker Hanna                       Simola en högstadieklass genom en etnografisk fallstudie, med fokus på nyanlända och        andraspråkselever. Hon menar att undervisningen behöver innehålla stöttning för        andraspråkselever med tydlig struktur. Detta kan vara genom studiehandledning på modersmålet        eller på det starkaste skolspråket. Läraren bör dessutom ha höga förväntningar, det vill säga att inte        förenkla ämnesinnehållet, och utgå ifrån elevernas förförståelse. Analysen visar att tydlighet,       

struktur, tillgänglighet samt höga krav och kognitiva utmaningar, är viktiga faktorer i didaktiskt        ledarskap som har en positiv effekt på inlärningsklimatet, där elevernas tillgång till olika stödjande        strukturer i undervisningen är en självklarhet för att vidareutveckla nya kunskaper. Källan är        relevant eftersom den lyfter stöttningen av elevers språkutveckling.  

Ann- Christin Torpsten undersöker i sin artikel ​Translanguaging in a Swedish Multilingual                Classroom (2018) uppfattningar om språklig potential och språkkompetens i förhållande till        transspråkande strateger hos tre femteklassare. De utförde ett antal klassrumsaktiviteter samt        analyserade texter och bilder i ett flerspråkigt klassrumssammanhang. Användningen av flera språk        i klassrummet leder till att eleverna får djupare kunskaper om språk- och ämnesinnehåll. Torpsten        (2018) menar därför att undervisningen måste baseras på de språkliga resurser som flerspråkiga        elever har för att utveckla deras tänkande och lärande. Undersökningen var av vikt för vår        kunskapsöversikt eftersom den belyser vikten av transspråkande i klassrumssammanhang.  

Monica Egelström skriver i sin doktorsavhandling ​Samma lärare – olika praktiker? En studie av                      literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning ​(2019) om Lev Vygotskij                      och grunden för en utveckling som kallas zonen för närmaste utveckling, eller den proximala        utvecklingszonen, där genom repetition och i samspel med en lärare eller med en annan elev sker ett        lärande. Elever lär sig ett nytt språk parallellt som de tillägnar sig kunskap via språket. De teoretiska        utgångspunkterna i doktorsavhandlingen är baserade på Lev Vygotskij och hans teori om det        sociokulturella perspektivet. Detta anser vi betydande för vår översikt. Här spelar inte endast        bakgrund, kompetens eller individuell motivation roll för progressionen utan Vygotskij menar att        interaktion i inlärningssituationer öppnar upp till nya möjligheter.  

Diana Berthén & Inger Eriksson beskriver i sin artikel ​Att möjliggöra och bedöma barns                skriftspråkstillägnan – ett sociokulturellt perspektiv ​(2006) hur man arbetar med olika didaktiska                överväganden på skolorna på Nya Zeeland för att underlätta barnens språkutveckling. Artikeln har        varit användbar i vår kunskapsöversikt eftersom den belyser det sociokulturella perspektivet, som        beskrivs vara betydande för ökad läs- och skrivkunskaper.  

identitet, och hur de hänger ihop med lärande och kunskapsutveckling. Översikten har varit        betydande för oss eftersom den uppmärksammar teoretiska ramverk om flerspråkighet och        praktiska exempel från forskningsprojekt som inriktat sig på flerspråkighet i skola och        undervisning. 

Mediating language learning: Teacher interactions with ESL students in a content-based classroom                       

från 2003 är skriven av Pauline Gibbons. Forskningen visar hur två lärare, genom interaktion med        elever, medierar mellan elevernas nuvarande språkliga nivåer på engelska, deras sunda förnuft och        förståelserna i ett ämne, vilket är passande för vår kunskapsöversikt.  

Jenny Hammond och Pauline Gibbons skriver i sin artikel ​Putting scaffolding to work: the                contribution of scaffolding in articulating ESL education ​(2005) om resultat från en genomförd                    forskning som arbetade med scaffolding för att ta itu med frågor om andraspråkselevers        förhållningssätt till engelskan i undervisningen i Australien. Scaffolding, det vill säga, stöttning, har        varit av stor vikt i vår kunskapsöversikt och frågeställning.  

Implications of Vygotsky’s sociocultural theory for second language (L2) assessment ​(2016) är en 

artikel skriven av Karim Shabani som belyser ​Vygotskys koncept “zon för proximal utveckling”.  Författaren skriver även om hur lärare bör stötta sina elever för att kunna nå upp till de krav som  ställs på eleverna, på ett rimligt sätt.  

Torpsten skriver i sin artikel​ Multilingual Students Strategies for Participation in Language 

Contexts —Students Tell about Language, Language Development and Language Competence in a  School Practice​ (2017) om hur elever i årskurs 9 beskriver deras språkliga sammanhang i skolan. 

Artikel är skriven för att öka kunskap och förståelse för flerspråkiga elevers språkutveckling och  lärande i skolan. 

Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv​ från 2009 är skriven av Caroline Liberg. I artikeln 

beskrivs hur lärare i Sverige kan använda sig av genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv och hur  detta kan ligga som stöd för språket och språkundervisningen. Liberg (2009) motiverar denna  forskning med hjälp av studier skrivna av andra forskare. Genrepedagogiken är väsentlig för att 

Berit Lundgren har gjort en studie i sin artikel ​Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext ​(2017).  Denna studie baserar sig på en femteklass där mer än hälften av eleverna har ett annat modersmål  än svenska. Studiens utgångspunkt är ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på literacy och  språkundervisning. I artikel skriver även författaren om att lärarna borde använda sig av elevernas  språkliga kompetens samt till att uppmuntra dem till transpråkande. Artikeln har varit användbar i  vår kunskapsöversikt eftersom den belyser vikten av transspråkande i ett mångkulturellt klassrum.    

Eija Kuyumcu har i sin artikel ​Genrebaserad undervisning som pedagogiskt utvecklingsarbete ​(2013)  skrivit om hur en skola lyckades höja elevernas resultat i nationella ämnesprov genom ett förändrat  arbetssätt och med hjälp av genrebaserad pedagogik. För att skriva denna artikel använde 

Kuyumcu sig av klassrumsobservationer, enkäter, intervjuer och elevtexter.  

4.2 Samspel i språkutveckling  

Som tidigare nämnt har det sociokulturella perspektivet en stor inverkan på språkutvecklingen i        skolan, menar Sellgren (2011, s.8). Det sociokulturella perspektivet handlar om att eleverna        utvecklas i interaktion med varandra och betonar vikten av samarbete mellan individer vid        kunskaps- och språkutveckling. Numera betonas i många klassrum den kommunikativa sidan av        språket. Skolmiljön är viktig, för det är där, i kommunikation med samhället och tillsammans med        kamrater och lärare, som eleverna utvecklas. Det är alltså i sociala praktiker som lärandet kommer        till stånd (Sellgren, 2011, s.8). ​En av grundprinciperna i ett sociokulturellt perspektiv är att        människan tillägnar sig kunskaper och förmågor genom att delta i olika sammanhang.        Kunskaperna är integrerade i dessa sammanhang och genom deltagande kan man tillägna sig        kunnande (Berthen & Eriksson, 2008, s.53). 

Ett centralt begrepp i ett sociokulturellt perspektiv är mediering som kan förklaras som att vår        verklighet förmedlas till oss genom olika hjälpmedel (Egelström, 2019, s.46). Sellgren (2011, s.8)        skriver i sin text att medierande redskap är människans viktigaste resurser som finns i vårt språk        vilket innebär att tänkandet är framvuxna ur vår kultur och dess intellektuella hjälpmedel. Språket        är ett medel för både lärande och undervisning där interaktionen mellan lärare och elever kan       

när andraspråksinlärare varierar kommunikationssättet, från ett vardagsspråk till ett skolspråk där        ämnesspecifika begrepp används. Samtalen mellan lärare och elever kan användas som ett medel för        att utveckla både språk- och ämneskunskaper (Simola, 2019, s. 29).  

Vygotskys modell för hur ett barn lär i samspel med andra kallas för den närmaste        utvecklingszonen (the zone of proximal development, ZPD) och är ett huvudbegrepp i teorin        eftersom det visar på barnets möjligheter att i samspel med en annan mer kunnig person kan lyckas        nå en högre intellektuell nivå än vad barnet hade klarar på egen hand (Egelström 2019, 46). Shabani        (2016, s.3) skriver att Vygotsky betonar vikten av att eleverna ställs inför utmaningar där de ska        klara av uppgifter med hjälp av diverse stöttning från läraren.   

Begreppet stöttning används i undervisningssammanhang och benämns som hjälp eller stöd som        både enspråkiga och tvåspråkiga elever får i en lärandesituation (Sellgren, 2011, s.9). Stöttning är        framåtsyftande och eleven får med sig kognitiv och språklig kunskap som eleven kan välja att        använda i egna syften för att på egen hand klara en likartad uppgift i ny kontext. Sellgren (2011, s.        10) formulerar två kriterier för en effektiv stöttning; stöd för att eleven lyckats genomföra        uppgiften med lärarens hjälp och stöd för att eleven till viss del nått en högre grad av egen        kompetens utifrån stöttningen. Genom att stöttningen skräddarsys för varje grupp och för varje        individ, kan den också ökas alternativt minskas i takt med elevernas behov.  

Sellgren (2011, s.10) refererar till Pauline Gibbons som betonar att stöttning har stor betydelse för        vardagsspråket och skolspråket för andraspråksinläraren som lär både undervisningsspråk och        ämnesinnehåll. Ett kollaborativt grupparbete ger andraspråkselever möjligheten att ge varandra        stöttning som bidrar till förståelse och att elever kan stärka sina egna språkkunskaper och kamraters        språkutveckling. Välfungerande stöttning innebär att läraren inte behöver reducera        ämnesinnehållet i hög grad och därmed minskar även risken för att innehållet blir för enkelt och        därmed motivationen avtar (ibid).  

Samspelet mellan elev och lärare är avgörande för elevens språkutveckling. Attityden hos elever        samt undervisningsmiljön spelar stor roll för språkutvecklingen. Det är en förmånlig situation om        läraren planerar och utför lektioner samt använder undervisningsstrategier som leder till att       

språket genom att umgås med kamrater som talar målspråket. Flerspråkiga barn har en möjlighet        att utveckla tänkande och lärande med hjälp av sitt förstaspråk (Torpsten, 2018, s.105).   

Skolan är samhällets viktigaste medel för att kunna hålla en hög nivå på barnens skriftliga och        muntliga kompetenser. För att flerspråkiga elever ska få den utbildning som de har rätt till, menar        Simola (2019, s.28) att det är bra om skolan har en språkpolicy. Innebörden av språkpolicyn är att        öka medvetenheten om språkets betydelse och användning för andraspråkselevers inkludering, för        att nå kunskapsmålen (Simola, 2019, s.28) 

4.3 Ämnesdidaktiska överväganden i SO-klassrummet 

Lärare bör försöka se sin undervisning genom flerspråkighetens glasögon ur flerspråkiga elevers        perspektiv (Rosén et al., 2018, s.49). Andraspråkselever blir ignorerade i klassrummet under de        första åren i skolan eftersom svenska är målet för språkinlärare (Torpsten, 2018, s.107). De blir        ignorerade eftersom läraren lägger fokus på majoriteten av klassen eller för att läraren saknar        kompetens. För att göra flerspråkigheten till ett verktyg för språkinlärning samt utveckling av        elevernas identiteter samtidigt som andraspråkseleverna förvärvas i alla skolämnen, introducerades        transspråkande strategier i skolan (ibid). Lundgren (2017, s.13) hävdar att lärare måste visa större        överseende mot transspråkande, det vill säga att elevernas samtliga språkliga resurser lyfts fram i        undervisningen och får användas av eleverna. Transspråkande är en pedagogisk aktivitet som dyker        upp i ett antal sammanhang där målspråket byts ut i ett flerspråkigt klassrum (Torpsten, 2018,        s.105). Transspråkande innebär att eleverna individuellt får användning av sin flerspråkighet och        att läraren drar nytta av medvetna metoder för att använda flerspråkighet i undervisningen (Rosén        et al., 2018, s.49). När man arbetar med transspråkande betraktas de praktiska verktygen som ett        medel som underlättar flerspråkiga elevers språk och läskunnighet (Torpsten, 2018, s.106). Läsning        kan utföras på ett språk medans skrivandet kan utföras på ett annat och denna pedagogiska princip        går ut på att andraspråkselever får en chans att integreras med sin miljö och att deras flerspråkighet        kan användas som ett verktyg för att stärka deras språk och förvärva deras kunskaper inom alla        ämnen (Torpsten, 2017, s.680). Enligt Torpsten (2018, s.107) är elevernas och lärarnas attityd och        stöttning avgörande för språkinlärningen och språkutvecklingen. Författaren menar att en positiv        inställning kan uppmuntra eleverna till att vilja lära sig språket (ibid). Läraren måste också klara av       

många roller i skolvärlden men framförallt rollen som ledare. Ledarskapet i undervisningen är        ytterst viktigt för elevernas lärande tillsammans med stöttningen (Simola, 2019, s.15).  

I likhet med transspråkande kan även genrepedagogik medverka till stöttning. I artikeln “Putting        scaffolding to work: the contribution of scaffolding in articulating ESL education” skriven av        Pauline Gibbons och Jenny Hammond (2005, s.25) förklarar de stöttning som en dominerande del        i genrepedagogiken. ​Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en tydlig        undervisning, stötta eleverna att utveckla både sitt vardagsspråk och ett effektivt skolspråk        (Kuyumucu, 2013​.) Genom stöttning ska eleverna gemensamt ledas med hjälp av aktiviteter, med        målet att sedan kunna klara uppgiften självständigt. Eleverna måste ges stöd för att kunna utmana        sig själva så att språkutveckling samt ämneskunnande kan ske. Arbete med genrepedagogik innebär        att språkets struktur står i centrum (Kuyumucu, 2013, s.7). När det talas om genrebaserad        undervisning är det oftast i samband med olika texttyper i olika ämnen. Genom att undervisa med        hjälp av den genrepedagogiska modellen är syftet att elever skall förstå de olika strukturer och        språkmönster som finns inom en genre eller ett ämne och på detta sätt utveckla dessa språk- och        ämneskunskaper (Liberg, 2009, s.10). För att lärare och elev ska kunna samtala om språket så krävs        ett metaspråk som är bekant för båda parter. Genrepedagogiken är ursprungligen framtagen för att        hjälpa andraspråkselever men den gynnar alla elever i deras kunskaps- och språkutveckling (Liberg,        2009​

)​

Samtalen och diskussionerna i klassrummet gynnar andraspråksinlärningen samt hur dessa läggs        upp och planeras av läraren (Gibbons, 2016, s.38). Wedin (2011, s.8) menar att den muntliga        kommunikationen står till grund för elevernas kunskapskälla och att elevernas lärande ligger till        grund av det läraren säger. Därför är det också viktigt att läraren blir medveten om sina mönster        för språkanvändning i undervisningen och hur detta påverkar elevernas utveckling. Gibbons (2016,        s.38) menar att genom att eleverna får höra språket talas, även av klasskamraterna och inte endast av        lärarna, bidrar det till ett varierat inflöde av språket. De kan sedan självständigt använda de        strategier som de har utvecklat för att söka ännu mer information och kunskap. Eleverna utvecklar        då en medvetenhet om hur språket formar vårt lärande och kunnande, vilket bidrar till ett        kunskapsrelaterat språk och ett kritiskt tänkande samtidigt som de också lär sig ämneskunskaper.        Språket kommer då till användning på ett meningsfullt sätt med ett tydligt och genomgående syfte       

(Gibbons, 2016, s.38). Enligt Sellgren (2006, s.241) skiljer sig undervisning i SO- ämnen från        undervisning i övriga ämnen när det gäller andraspråkselever och deras behov.        Historieundervisningen är ofta förknippad med läs- och skrivfärdigheter och kritisk tänkande. SO-        undervisning är ytterst beroende av texter och lärarens genomgångar samt diskussioner. Texterna i        läroböckerna är långa, beskrivande och fyllda med svårbegripliga begrepp. Genom att diskutera        textens innehåll och uppbyggnad får eleverna träna på att lyssna samt vidga sitt ordförråd (Sellgren,        2006, s.241). Det är viktigt att eleverna får ett varierat inflöde av målspråket för att sedan kunna        bygga upp ett ordförråd som ger eleverna möjlighet att förstå undervisningsmaterialet samt        undervisningssituationen. I “Greppa flerspråkigheten - en resurs i lärande och undervisning”        (2018, s.38) skriver författarna om forskaren Muriel Saville-Troike som redan 1984 visade att        ordförrådet är den viktigaste komponenten för att andraspråkselever ska lyckas i skolan. Alla elever        som börjar skolan har en språklig grund som de använder för att kommunicera med sin omgivning        i skolan (Rosén et al., 2018, s.40). För andraspråkselever, såväl som för elever med målspråket, finns        det stora skillnader på hur långt de har kommit i sin process av språkutveckling när de börjar skolan        (ibid).  

Läsförståelsens betydande faktorer är bland annat läsarens förkunskaper inom ämnesområdet,        textinnehållet, förhållningssättet till ämnet samt de sociala levnadsvillkoren som eleven lever under        (Simola, 2019, s.28). Simola (2019, s.30) beskriver hur och varför ämnesundervisningen kan        integreras med språkundervisning och hon lyfter två viktiga aspekter: “att lära i kontextrika        sammanhang genom att knyta innehållet till vardagslivet och vardagliga ord och uttryck samt att        organisera en rik klassrumsinteraktion i helklass, i smågrupper, parvis och i individuella samtal        mellan lärare och elev”. I smågrupper ges eleverna möjlighet att ställa frågor och samtala med        varandra som de vanligtvis inte hade gjort i helklass. När de använder både första- och        andraspråket, får de chansen att diskuterar på sitt vardagsspråk, vilket skapar en förståelse för        ämnesrelaterade ord och begrepp (Rosén et al., 2018, s.87). Förstaspråkstalare i samspel med        andraspråkstalare leder till fortsatt utveckling av andraspråket (Rosén et al., 2018, s.38). Där finns        det även tillfälle till lärarledd stöttning som gynnar elevens lärande (Sellgren, 2011, s.92).  

5. Slutsats och diskussion  

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa och granska olika vetenskapligt grundade        texter samt forskning om hur språket utvecklas i samhällsorienterande ämnen i grundskolan. Vår        frågeställning vi valde att besvara är “Vad säger forskningen om språkutvecklande arbetssätt i        SO-undervisningen ur ett andraspråksperspektiv i årskurs 4-6?”. Genom arbetets gång har vi stött        på begreppet stöttning ett flertal gånger i olika källor, som blivit en central utgångspunkt för vår        kunskapsöversikt. Genom lärarens stöttning lär eleven sig nya begrepp, färdigheter och når nya        nivåer av förståelse (Sellgren, 2011, s.9). För att eleven ska få en rättvis chans till utveckling måste        undervisningens svårighetsgrad vara anpassad på individnivå där stöttning som metod tillämpas.        Lärarens ledarskap blir därför ytterst viktig i detta sammanhang för att kunna driva klassen i rätt        riktning. Ledarskapet blir även väsentligt eftersom språkutvecklingen främst växer i samspel med        andra, där Sellgren (2011, s.18) menar att “Utmaningen är att hitta en balans mellan en        språkbaserad ämnesundervisning och en ämnesbaserad språkundervisning”. Språkutvecklingen        sker främst genom muntlig interaktion med antingen lärare eller kamrater mellan.       ​I samtalet bildas      tankar och språk samt språkliga ansatser och formuleringar. Därför är det egna utflödet viktigt för        andraspråkselever (Sellgren, 2011, s. 92).         ​Ett argument i kunskapsöversikten är att elever bör        samtala med varandra och inte endast med lärare för varierat inflöde av språket. Utvecklingen av        språket äger rum när eleverna får arbeta och diskutera i smågrupper. Slutsatsen vi har dragit utifrån        det sociokulturella perspektivet är att språket utvecklas som mest i kommunikation med andra.   

En annan del i vårt syfte har varit att uppmärksamma lärarstudenter och verksamma lärare på vilka        metoder och arbetssätt som gynnar språket hos dessa elever. Större hänsyn behöver tas till språkliga        aspekter i både ämnesundervisningen och i ämnesinnehåll och detta innebär att lärare bör ägna        språket mer tid, menar Sellgren (2011, s.91). Sellgren (2011, s. 91) refererar till Pauline Gibbons        som menar att lärarna bör oroa sig mindre för hur man täcker innehållet i läroplanen, och fokusera        mer på hur man lär ut ämnet på ett didaktiskt sätt. Andraspråkselever ska få chansen att lära sig        innehåll och språk snarare än att endast nå kunskapskraven. Detta kan ske genom att        andraspråkselever får använda sin flerspråkighet som ett verktyg, det vill säga transspråkande, för        att utveckla målspråket som bidrar till ökad kunskap. Användandet av ett transspråkande arbetssätt       

klassrummet. Det finns en risk att detta arbetssätt missbrukas eftersom läraren inte kan kontrollera        vad som sägs i samtalet. Läraren måste därför acceptera samt kunna hantera det flerspråkiga        klassrummet. ​Om läraren uppfattar elever som bristfälliga, påverka detta elevernas självförtroende        och får dem att känna sig mindre kapabla att ta till sig ämneskunskaper (Rosén et al., 2018, s.33).    

De brister vi finner i vår kunskapsöversikt är att vi inte har tillräckligt många konkreta exempel på        språkutvecklande övningar i klassrummet. Ett klassrum innehåller flera olika individer och alla har        olika behov, tillgångar och brister. Alla slutsatser och resultat vi har kommit fram till går inte att        applicera på alla elever men kan skräddarsys efter individ. Trots ett brett utbud av källor fann vi        inte lika många relevanta doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som vi hade hoppats på.     

Språkutveckling må verka enkelt och en självklarhet för alla men det är inte så okomplicerat som vi        trodde. Dock finns det många didaktiska överväganden för att bygga upp ett tryggt        språkutvecklande klassrumsklimat. Denna kunskapsöversikt har inspirerat och grundat en        förståelse för att jobba språkutvecklande i samhällsorienterande ämnen. Detta är något vi kommer        ta med i vår framtida yrkesprofession. Fortsättningsvis hade vi velat göra en jämförande studie        mellan förstaspråkselever och andraspråkselever i SO-ämnen där skillnaden för språkinlärning        jämförs. Detta hade vi velat göra genom klassrumsobservationer samt intervjuer med eleverna.        Intervjuerna hade vi velat genomföra i par med en andraspråkselev och en förstaspråkselev för att        kunna jämföra språkbruket. Vi vill även hitta fler konkreta undervisningsövningar för en ökad        språkutveckling hos andraspråkselever. Faktorer som vi hade kunnat ta hänsyn till är samhällets syn        på de två grupperna, lärarens didaktiska kompetens och socioekonomiska faktorer. 

Referenser 

Abrahamsson, N. (2009). ​Andraspråksinlärning​.[1] Lund: Studentlitteratur AB.   

Berthen, D., & Eriksson, I. (2006). Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan – ett  sociokulturellt perspektiv. ​Didaktikens forum, 3(2), 53-78.  

Cummins, Jim. (2017)​. Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid.​ Natur &  Kultur, Stockholm. 

Egelström, M. (2019). ​Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande 

i grundskolans tidiga ämnesundervisning. ​(Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå) Hämtad 

från ​http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1294719/FULLTEXT01.pdf   

Gibbons, P., & Hammond, J. (2005). Putting scaffolding to work: the contribution of scaffolding  in articulating ESL education. ​Prospect​, vol. 20, 6–30. 

http://www.ameprc.mq.edu.au/docs/prospect_journal/volume_20_no_1/20_1_1_Hammond.p df 

Kuyumcu, E. (2013). Genrebaserad undervisning som pedagogiskt utvecklingsarbete. ​Skolporten, 3, 

Stockholm Stad. 

https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/05/Undervisning_Larande_nr3_2013.pdf   

Liberg, C. (2009). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. ​ASLA:s skriftserie Språk och lärande,  11-25.  

file:///home/chronos/u-a758559a5fda2783335ed1e450b397b164836745/MyFiles/Downloads/ Genrepedagogik%20i%20ett%20didaktiskt%20perspektiv.pdf 

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:747819/FULLTEXT01.pdf 

Lundgren, B. (2017). Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext​. Educare - Vetenskapliga 

skrifter, 1, ​9-26. 

​https://ojs.mau.se/index.php/educare/article/view/488/404 

Rosén, J., Straszer, B., Svensson, G., & Wedin, Å. (2018). ​Greppa flerspråkigheten - en resurs i 

lärande och undervisning. ​Hämtad från Skolverkets webbplats: 

http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1188328/FULLTEXT01.pdf   

Sellgren, M. (2011). ​Den dubbla uppgiften: Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med 

förklarande genre i SO. ​(Licentiatuppsats, Stockholms universitet, Stockholm). Hämtad från 

https://www.svenska.gu.se/digitalAssets/1328/1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren -lic.pdf 

Sellgren, M. (2006).​ ​Ämnesundervisning för flerspråkiga elever-integrering av språk och kunskap.​ ​I  M. Axelsson (Red.),​ Stärkta trådar - flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och 

kunskap ​(s 200-276. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby.  

Simola, H. (2019). ​Styrning som stöttning: En etnografisk fallstudie om en högstadielärares 

didaktiska ledarskap som stödstruktur för språk- och kunskapsutveckling. ​(Licentiatuppsats, 

Mälardalens universitet, Västerås). Hämtad från 

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1349994/FULLTEXT01.pdf   

Shabani, K. (2016). Implications of Vygotsky’s sociocultural theory for second language (L2)  assessment. ​Cogent Education, 3(1). 

https://www.cogentoa.com/article/10.1080/2331186X.2016.1242459.pdf   

Skolverket (2016), ​Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk.​ Mölnlycke:   Elanders Sverige AB.  

Stolare, M. (2015). ​Ord och begrepp i SO-ämnena​. Hämtad från Skolverkets webbplats:   https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inr iktningar/5-las-skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_03/3.%20Ordförråd%20o ch%20begreppsutveckling%20i%20SO-ämnen.pdf     

Svensson, G. (2018). ​Transspråkande - bakgrund, teori och praktiknära exempel. ​Hämtad från  Skolverkets hemsida: 

https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf8350/1574760755552/translangu aging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf 

Torpsten, A-C. (2017). Multilingual Students Strategies for Participation in Language Contexts  —Students Tell about Language, Language Development and Language Competence in a School  Practice. ​Creative Education​, ​8​(5), 679-692.  

https://www.scirp.org/pdf/CE_2017050515205601.pdf   

Torpsten, A-C. (2018). Translanguaging in a swedish multilingual classroom. ​Multicultural 

Perspectives, 20(2), 104-110.  

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/15210960.2018.1447100?needAccess=true   

Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: flerspråkiga elever i skolans vardag. 

Nordic Studies in Education, 31(​3), 210-225. 

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:445157/FULLTEXT02.pdf