Rollspel som didaktiskt verktyg inom samhällskunskap

Lärande och Samhälle

Självständigt arbete i Samhällskunskap

Rollspel som didaktiskt verktyg inom

samhällskunskap

Roleplay as a didactic tool in Social studies

Alexander Mukka Nordlund Felix Wall

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete Handledare: Martin Flower i gymnasieskolan 300 högskolepoäng Examinator: Tullia Jack Självständigt arbete 15 högskolepoäng

Slutseminarium: 2020-01-17

2

Förord

Denna forskningsöversikt har gemensamt skrivits av båda författarna. Insamlingen och sökandet av material till forskningsöversikten skedde även tillsammans. Inläsningen av de valda artiklarna och avhandlingarna skedde i lugnet av våra egna hem, följt av diskuterande och bearbetande av artiklarna gemensamt. Skrivandet skedde på gemensam fysisk plats, men också sittande på Skype på respektive dator, där vi gemensamt slipade på texten.

Slutligen vill vi tacka vår handledare Martin Flower för gedigen respons genom arbetets gång och många givande handledarmöten.

3

Sammandrag

Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för den forskning som existerar runt

rollspelsanvändning inom samhällskunskapsämnet. Vår frågeställning är “hur beskriver forskning användandet av rollspel inom samhällskunskapen?” Metoden utgår från en systematisk

sökningsprocess där vi har valt ut nyckeltermer och begränsningar för att finna artiklar och avhandlingar om rollspel inom samhällskunskapsundervisning. Bearbetningen av artiklar gick till genom att läsa abstract på artiklarna efter sökningen med nyckelord. I resultatet identifierades fem aspekter på hur rollspel i samhällskunskapsundervisning påverkar undervisningen, vilka är: motivation och intresse, förklaringsmodell för att förklara komplicerade begrepp och teorier, teori i praktiken och om rollspel är ett effektivare didaktiskt redskap än traditionell undervisning och vilka risker det finns med rollspel. Slutsatsen som dras av detta arbete är att rollspel är ett effektivt verktyg för att undervisa samhällskunskap. Det bidrar med att skapa ett intresse och motivation för arbetsområden, ger förklaringar av begrepp, processer och institutioner. Dessutom bidrar rollspel i undervisningen i samhällskunskap att applicera teorier i praktiska situationer. Ytterligare görs två diskussioner i slutsatsen om rollspel är ett effektivare didaktiskt redskap än traditionell undervisning, samt vilka risker det kan finnas med användandet av rollspel i samhällskunskapsundervisningen. I diskussionen diskuteras hur rollspel i samhällskunskap bidrar till lärarprofessionen och framtida forskning som är möjlig att göra inom rollspel i samhällskunskapsundervisning.

4

Innehållsförteckning

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 7

3. METOD ... 8 3.1 LITTERATURSÖKNING ... 8 3.2 INKLUSION - EXKLUSION ... 9 3.3 TABELL AV DATABASSÖKNING ... 10 3.4 METODDISKUSSION ... 10 4. RESULTAT ... 11 4.1 ROLLSPEL SKAPAR MOTIVATION OCH INTRESSE ... 11 4.2 ROLLSPEL SOM FÖRKLARINGSMODELL ... 13 4.3 TEORIER I PRAKTIKEN ... 14 4.4 FUNGERAR ROLLSPEL MER EFFEKTIVT KONTRA TRADITIONELLA UNDERVISNINGSFORMER? ... 15 4.5 RISKER MED ATT ANVÄNDANDET AV ROLLSPEL I SAMHÄLLSKUNSKAPSUNDERVISNING ... 16 5.SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 17

6. SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 18

6.1 SLUTSATS ... 18

6.2 DISKUSSION ... 18

6.2.1 Yrkesrelevans ... 19

6.2.2 Framtida forskning ... 19

5

1.Inledning

Samhällskunskap är ett komplext ämne som kräver från eleverna att de lär sig komplexa begrepp och processer. För att underlätta inlärningen av begrepp och processer har läraren didaktiska verktyg för att underlätta utmaningen att undervisa eleverna i samhällskunskap. Bland de olika verktyg som pedagoger kan använda i deras undervisning är ett av dem rollspel. Rollspel är ett didaktiskt verktyg som vi upplevde att vi hade lite kunskap om hur det kan bidra till

undervisningen i samhällskunskap, därmed ansåg vi att det skulle vara intressant att lyfta vad forskningen säger om rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda rollspel i undervisningen inom samhällskunskap.

1.1 Hur definieras samhällskunskap?

Eftersom denna forskningsöversikt undersöker hur effektivt rollspel är som didaktiskt verktyg inom samhällskunskapsundervisning, bör det definieras vad som menas med samhällskunskap. Utifrån Skolverkets definition av ämnet samhällskunskap behandlar ämnet samhället och olika samhällsfrågor. I detta inkluderas kunskaper om hur olika samhällen styrs, de mänskliga rättigheterna, privatekonomi och arbetslivets villkor. Dessutom har ämnet ett historiskt perspektiv som ska inkluderas (Skolverket 2011).

Ekendahl, Nohagen & Sandahl bygger vidare på skolverkets definition i boken Undervisa i

Samhällskunskap en ämnesdidaktisk introduktion beskrivs samhällskunskapen i svensk skola som ett

ämne som inkluderar ett flertal discipliner (Ekendahl, Nohagen & Sandahl 2015). Exempel på de olika discipliner som de hävdar samhällskunskap innefattar är politik, ekonomi, sociologi,

kulturgeografi, och till viss del juridik (Ekendahl, Nohagen & Sandahl 2015).

Detta gör samhällsvetenskapen inom svensk skola till ett mångfacetterat ämne där många vetenskapliga discipliner är inräknade och många didaktiska verktyg skulle kunna användas, och forskningsöversikten utgår från synen av vad samhällskunskap är utifrån Ekendahl, Nohagen & Sandahl.

6

1.2 Hur definieras Rollspel?

Rollspel är det centrala begreppet i forskningsöversikten, därmed är det väsentligt att ha en definition av begreppet som konkret förklarar begreppet i sammanhang till forskningsöversikten. I boken Rollspel som pedagogisk metod i samhällsvetenskapsundervisning citerar Lasse Fonseca författarna Viveka Rasmusson och Bodil Erberth som definierar Rollspel som “en improvisation som avbildar en verklig situation ur den sociala omvärlden. (Erberth & Rasmussson 1991 citerad i Fonseca (1994 S.11). Denna definition av rollspel kommer forskningsöversikten utgå från.

7

2. Syfte och frågeställning

Syftet med forskningsöversikten är att presentera vad vetenskaplig forskning säger om användandet av rollspel inom samhällskunskapsundervisning. Utöver detta även hur rollspel inom samhällskunskapsundervisning kan potentiellt bidrar till undervisningen eller missgynna undervisningen. Dessutom identifiera vilka faktorer inom undervisningen som rollspel påverka inom undervisningen i samhällskunskap.

Frågeställningen som ställs i detta arbete är:

8

3. Metod

Metoden vi valt att utgå från forskningsöversikt är en litteraturstudie med systematisk sökning. Den systematiska sökningen har utgått från databasen Libsearch, ERIC (Educational Resources Information Center) och svenska databasen SwePub.

Libsearch är Malmö universitets biblioteks egna söktjänst. Du kan hitta böcker, e-böcker, artiklar och konferensrapporter och andra texter från andra databaser (Malmö universitetsbibliotek 2019). ERIC är en databas med indexerad och fulltext utbildningslitteratur och andra resurser. Databasen är sponsrad av Institute of Educational Sciences, U.S. Department of Education. ERIC specialiserar sig på artiklar och avhandlingar relaterade till utbildning och pedagogik

(EBSCO 2019). SwePub är en svensk databas som aggregerar de flesta avhandlingarna som skrivs på svenska universitet och högskolor (Malmö universitetsbibliotek 2019).

Systematisk sökning utgår från att vi med hjälp av nyckeltermer systematiskt söker databaser med artiklar och avhandlingar för att finna relevant forskning till att besvara arbetets frågeställning (Cohen, Manion & Morrison 2011).

I metoden presenterar vi inklusion och exklusion i vårt arbete och hur detta genomfördes. Dessutom inkluderas en tabell över sökningsprocessen av källor och diskussion av metoden som användes i forskningsöversikten.

3.1 Litteratursökning

Sökningarna gjordes med sökorden Rollspel And Samhällskunskap på de svenska databaserna och sökorden Roleplay Or Simulation And Education And Politics Or Social Sciences på de engelska

databaserna. Detta för att påträffa forskning som bearbetar rollspel användning inom disciplinen samhällskunskap. Inom dessa artiklar gjordes inga avgränsningar baserade på grundskola,

gymnasium och universitet. Detta eftersom forskningsöversikten inte har ett specifikt fokus på grundskola, gymnasium eller universitet. Då samhällskunskapsämnet olika beståndsdelar kan infinnas i undervisning inom alla dessa nivåer.

9

3.2 Inklusion - exklusion

När det kommer till inklusion och exklusion var det relativt okomplicerat på Libserch och SwePub då de valda sökorden begränsade antal träffar mycket effektivt, antalet begränsningar vi behövde använda var obefintliga på databaserna Libserch och SwePub.

På databasen Libserach användes nyckelorden Rollspel and Samhällskunskap vilket resulterade i noll träffar. Detta ledde till en omformulering av nyckelorden, till rollspel and

samhällskunskapsundervisning. Detta resulterade till en träff vilket var boken Rollspel som pedagogisk metod i samhällskunskapsundervisning av Fonseca (Fonseca 1994).

Den systematiska sökningen på ERIC utgick från ett primärt sökande med nyckelorden Roleplay

Or Simulation And Politics Or Social Science vilket gav 1055 träffar vilket ledde till ytterligare

begränsningar med nästa sökning. Den andra sökningen omfattade begränsningar av

publiceringsår mellan åren 2013–2019 och peer review men innefattade samma nyckelord vilket ledde till 128 träffar. Slutligen gjordes en sista sökning på Eric med samma avgränsningar med ett tillagt nyckelord Education, så nyckelordssökningen blev följande Roleplay Or Simulation And

Education And politics Or Social Sciences vilket gav 105 träffar. Därefter lästes abstract på de

kvarvarande texterna, varav femton texter av de 105 texterna valdes för att läsas. Utav dessa femton texter valdes nio texter ut till forskningsöversikten.

Sökningen på SwePub utgick från nyckelorden Rollspel och Skola varav

två träffar uppstod med de utvalda nyckelorden. En artikel tar upp diskussionen om

kärnkraftsdebatten anpassad för högstadiefysik (Berggren, Isleborn och Haglund 2019). Den andra artikel handlar om skolan och eleverna- mottagare av kunskap och deltagare i förändring (Malmberg 2018).

Bearbetningen av artiklarna från ERIC utgick från läsning av abstract av de olika artiklarna och avhandlingarna för att finna innehåll kopplat till rollspelundervisning som verktyg inom

samhällskunskap. Efter detta gjordes ett urval av femton artiklar som baserat på deras abstract var relevanta för att besvara frågeställningen. De femton artiklarna lästes igenom

och ytterligare sex stycken valdes bort på grunden att trots lovande abstract, inte bedömdes relevanta till denna forskningsöversikt.

10

Bearbetningen av artiklarna och avhandlingar från SwePub och Libsearch skiljde sig från ERIC bearbetningen. Detta på grund av mindre tillgängligt material på dessa databaser baserat på de utvalda nyckelord som användes för sökningen. Detta ledde till att vi läste alla texter fullständigt till skillnad från att läsa abstract, vilket ledde till ett urval av texter relevanta till frågeställningen.

3.3 Tabell av databassökning

I bilaga 1 på sidan 22 demonstrerar vi vår sökningsprocess som användes för sökandet efter relevanta artiklar som kunde besvara frågeställningen. Vilka sökord samt begränsningar som användes på de olika databaserna.

3.4 Metoddiskussion

En problematik med metoden är kopplat till publiceringsdatum, då Fonsecas publiceringsdatum går tillbaka till 1990-talet. Däremot är källan användbar för att få ett svenskt perspektiv på hur rollspel påverkar undervisningen inom samhällskunskap. Utöver denna problematik finns det ytterligare problematik med att ett antal av artiklarna har stor variation på vilken åldersgrupp som exponeras för rollspelundervisningen. Detta som har nämnts tidigare vid sökningsprocessen beror på att forskningsöversikten inte haft fokus på åldersbegränsad undervisning. Slutligen eftersom samhällskunskapsämnet inte har en direkt motsvarighet på engelska så bidrog det till en utökad komplikation till sökandet av material. Denna problematik löstes genom att översätta ordet samhällskunskap på engelska till ordet Social science och ytterligare söka på

samhällskunskapsrelaterade termer på engelska som politics.

Antalet vetenskapliga artiklar publicerade på svenska som används i denna forskningsöversikt är en. Detta val var inte ett planerat val då frågeställningen rörde ämnet samhällskunskap. Ett ämne som inte har en direkt motsvarighet i många utbildningssystem (Ekendahl, Nohagen & Sandahl 2015). Trots detta så har valet av

internationella artiklar varit relevanta då de inkluderar beståndsdelar som innefattas i den svenska samhällskunskapen.

11

4. Resultat

Hur forskning beskriver användandet av rollspel inom samhällskunskapen varierar. Inom sökningen hittades fem olika mönster som kommer att presenteras i resultatet.

Därmed delas resultatet i fem kategorier: 1. Rollspel som skapar motivation och intresse, 2. Rollspel som förklaringsmodell, 3. Teori användning i praktiken, 4. Rollspel bättre än traditionella undervisningsformer? 5. Risker med rollspel.

4.1 Rollspel skapar motivation och intresse

I de vetenskapliga artiklarna och avhandlingarna som presenterar forskning om rollspel finns det tydliga mönster man kan finna. Ett av dessa mönster är att rollspelundervisning är ett effektivt redskap för att öka elevers motivation och passion för ämnet samhällskunskap. Detta är något författarna Clark Et al., (2017), Pelak & Duncan (2016), Lo & Tierny (2017), Cowley & Stuart (2015), Wakelee & Itkonen (2013), Williams (2019) och Fonseca (1994) alla beskriver i deras respektive artiklar.

I artikeln EU Simulations and Engagement: Motivating Greater Interest in European Union Politics nämner författarna hur rollspelsundervisningsmetoder bidrar till att elever känner sig allt mer engagerade i politiska institutioner, när de får möjligheten att gestalta hur dessa fungerar i praktiken (Clark Et al., 2017).

Ytterligare positiva effekter som rollspel inom samhällskunskap kan bidra till är ett utökat elevinflytande i undervisningen (Pelak & Duncan 2016). Om man genomför rollspel i

klassrummet öppnar det upp för eleverna att göra egna val, ibland vad för karaktär som de ska gestalta och i andra sammanhang hur de vill framhäva den karaktären som de blivit utvald att gestalta. Pelak och Duncan påstår att detta har positivt utfall på elevernas engagemang kontra traditionell undervisning då de känner sig mer delaktiga i deras eget lärande och har ett större personligt ansvar (Pelak & Duncan 2016).

Detta är något som Lo och Tierny också diskuterar i deras artikel Maintaining Interest in Politics: "Engagement First" in a U.S. High School Government Course. Där användning av rollspel fick ett antal effekter. En av effekterna var att rollspel fick eleverna att bli mer engagerade i kursen amerikansk politik (Lo & Tierny 2017). Däremot påpekar de att läraren måste skapa ett syfte med

12

rollspelet och det måste även finnas funktionella aktiviteter kopplat till ämnet, annars riskerar intresset att försvinna hos eleverna (Lo & Tierny 2017).

När Fonseca gjorde en undersökning vad svenska gymnasieelever tyckte om användandet av rollspel inom samhällskunskapen, nådde Fonseca slutsatsen baserat på enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer att elever ställer sig positiva till användningen av rollspel inom

samhällsvetenskap undervisning (Fonseca 1994). Eleverna påpekade att de upplevde att rollspel var betydligt roligare kontra traditionella undervisningsformer (Fonseca 1994). Även i artikeln Whipping Them in: Role-Playing Party Cohesion with a Chief Whip av Cowley och Stuart, fastslår de även i deras artikel att rollspel bidrar till ett större elevengagemang i klassrummet och till ämnet som diskuteras ytterligare (Cowley & Stuart 2015).

Wakalee och Itkonen i artikeln The Politics of School District Budgeting: Using Simulations to Enhance Student Learning framför att det finns en hel del områden i samhällskunskapen som kan upplevas tradigt. Exempel som de lyfter är att eleverna jobbar med budgetering i den

offentliga sektorn. Där de framför att rollspel är ett alternativt tillvägagångssätt för att gå igenom budgeteringen i den offentliga sektorn. Detta för att skapa ett intresse hos eleverna (Wakelee & Itkonen 2013).

Williams beskriver svårigheterna för studenter att förstå olika sorters valsystem och vad som skiljer dem ifrån varandra (Williams 2015). Textböcker tenderar att förenkla valsystem genom att fördela dem i ideala typer av valsystem (Williams 2015). Williams fortsätter sedan att beskriva rollspel som ytterligare ett effektivt tillvägagångssätt för att behandla politiska partier för

studenter (Williams 2015). Detta eftersom Williams hävdar att studenter har problem att relatera till partier som de politiskt inte sympatiserar med, om man dock använder sig av rollspel

pedagogiska metoder kan man få elever att överkomma deras personliga fördomar och uppslukas i arbetet (Williams 2015).

13

4.2 Rollspel som förklaringsmodell

Ett användningsområde inom samhällskunskapen för användningen rollspel kan vara som förklaringsmodell för att bryta ner komplexa teorier och begrepp. Exempel på detta är Clark Et al., hävdar rollspel som ett effektivt verktyg för att få studenter som till exempel aldrig varit i närheten av Europeiska unionen att kunna finna inlevelse och relation till ämnet de aldrig funnit genom läsandet av en textbok (Clark Et al., 2017).

Detta är något som Williams och Chergoskys också hävdar i deras artikel Teaching Judicial Politics Through a Supreme Court Simulation att det federala rättsväsendet är en av de mest osynliga grenarna av staten, då elever sällan har en personlig erfarenhet där de interagerar med det federala rättsväsendet (Williams & Chergosky 2019). William och Chergosky skriver att eftersom detta är fallet finns det många studenter som har lite förståelse hur domstolar fungerar i praktiken. Eftersom detta är fallet är rollspel en metod som är väl lämpad för att lyfta

studenternas kunskaper om det mer diffusa ämnet. Detta eftersom med hjälp av

rollspelsundervisning skapar möjligheter för studenter att praktiskt iscensätta federala domstolar och lära sig om rättsprocesser (Williams & Chergosky 2019).

Cowley och Stuart i Whipping Them in: Role-Playing Party Cohesion with a Chief Whip presenterar fördelen med rollspel för att förklara komplexa begrepp. De beskriver att den

klassiska synen som många har av en “whip” är en individ som nyper sina partikamrater för att få dem att rösta med partiledningen (Cowley & Stuart 2015). Trots denna något simplistiska

karikatyren av vad en “whip” utför så fyller de en större funktion i det brittiska parlamentet. Cowley och Stuart påstår att den negativa synen på “whips” är så förankrat hos eleverna att traditionell undervisning och inlärningstekniker tenderar att misslyckas att förklara den mer nyanserade rollen “whips” uppfyller. Cowley och Stuart hävdar att rollspelsundervisning till skillnad från den traditionella undervisningen är ett bättre verktyg för att nyansera rollen “whips” (Cowley & Stuart 2015).

I artikeln Using a Social Science-Fictional Play to Teach about Global Capitalism and Macro-structural Systems in Introduction to Sociology påpekar författarna hur relativt komplexa ekonomiska teorier och begrepp kan gestaltas med ett rollspel, där de deltagande studenter fick spela olika karaktärer till exempel Warren Buffet, Karl Marx och Occupy Wall Street aktivister

14

som alla avspeglar olika ekonomiska aktörer och teoretiker (Pelak & Duncan 2016). Genom denna process finner eleverna det lättare att förstå komplexa ekonomiska aktörer och teoretiker (Pelak & Duncan 2016).

I artikeln War and Peace in International Relations Theory: A Classroom Simulation diskuterar författaren Sears hur svårt det kan vara för elever att förstå hur komplexa internationella institutioner fungerar, författaren Sears tar fram det kända exemplet FN rollspel som ett

praktexempel på ett rollspel som förenklar komplexa internationella institutioner för elever (Sears 2018).

4.3 Teorier i praktiken

Ett användningsområde av rollspel inom samhällskunskapen som nämnts av författarna McCarthy och Wakelee & Itkonen är användningen av rollspel för att kunna utveckla elevernas kunskaper att kunna applicera vetenskapliga teorier i praktiken, även refererat som Theory to

practice.

Exempel på detta hittar man i artikeln The Role of Games and Simulations to Teach Abstract Concepts of Anarchy, Cooperation, and Conflict in World Politics går in på att jämföra rollspelsundervisning som didaktiskt verktyg, jämfört med Spel och traditionell undervisning kopplat till internationella konflikter (McCarthy 2014). McCarthy jämför i sin artikel olika varianter av aktivt lärande. Exempel på detta är spel men även rollspel och jämför detta senare med traditionella undervisningsmetoder. McCarthys hypotes visar sig vara inkorrekt då hon gör antagandet att sociala spel skulle vara den överlägsna undervisningsmetoden inom

samhällskunskap men resultatet visar att alla variationer av aktivt lärande hon genomförde gav liknande resultat om man räknat in felmarginalen (McCarthy 2014). McCarthy påpekar i sin artikel att fördelar med att använda rollspel inom samhällskunskapsundervisning ligger i att man kan förankra det man beskriver i verkliga händelser och sammanhang vilket underlättar elevernas förmåga att förstå ämnet (McCarthy 2014) I resultatet påpekar dock McCarthy att elever som genomfört rollspel inte uppfattar att de lärt sig lika mycket jämfört med elever som inte

genomfört spel, dock när deras kunskaper sedan testades med ett skriftligt prov så presterade de likvärdiga resultat.

Författarna av The Politics of School District Budgeting: Using Simulations to Enhance Student Learning framför också i deras artikel att det finns fördelar med rollspelsundervisningen när man

15

utvecklar elevernas färdigheter att applicera teori i praktik något de påpekar vara svårt med traditionell undervisning (Wakelee & Itkonen 2013).

Rollspel uppmuntrar eleverna till ett aktivt lärande som Wakelee & Itkonen definierar som experimentellt lärande, där eleverna inte anses vara svampar som passivt absorberar information genom att bara lyssna och läsa, utan att skapa en kontext av informationen (Wakelee & Itkonen 2013).

4.4 Fungerar rollspel mer effektivt kontra traditionella

undervisningsformer?

Författarna Baranowski & Wier, Williams, Cowley & Stuart och Fonseca diskutera alla om rollspel är ett mer effektivt didaktiskt redskap än motsvarande traditionella undervisningsformer.

I artikeln Political Simulations: What We Know, What We Think We Know, and What We Still Need to Know diskuterar författarna om hur elever blivit alltmer otåliga, och att föråldrade arbetsmetoder är en del av det förflutna (Baranowski & Wier 2015). På grund av detta

genomförde de en metaanalys av forskning på alternativet rollspelsundervisning för att se om det har en bättre effekt på inlärning för eleverna än traditionella undervisningsformer (Baranowski & Wier 2015).

Baranowski och Wier drar slutsatsen efter en litteraturstudie att det kan vara svårt att fastställa om det finns ett klart och tydligt resultat, som påvisar att rollspelsundervisning är effektivare metod än motsvarande traditionell undervisning. Mycket beroende på de små stickprov som utförts för att jämföra de olika didaktiska metoderna (Baranowski & Wier 2015). Däremot påvisar de att de proverna som gjorts visar att eleverna genomförde bättre resultat när de hade

genomgått rollspelsundervisning kontra traditionell undervisning (Baranowski & Wier 2015).

I Fonsecas undersökning uppfattade eleverna själva att de lärde sig mer under det FN rollspelet som konstruerades i hans undersökning kontra den traditionella undervisningen. Trots detta skedde det inte någon uppföljning om de verkligen hade ackumulerat mer kunskap eller inte (Fonseca 1994).

16

I Williams artikel om användning av rollspel för att konkretisera olika typer av valsystem, visar resultatet vara lovande när det kom till introduktioner av ett ämne där elever hade relativt lite förkunskaper (Williams 2015). Rollspel i detta sammanhang blev ett väldigt effektivt redskap för att fostra kunskaper om valsystem. Däremot när det kom till studenter som hade kommit mycket längre i deras utbildning och låg på en markant högre teoretisk nivå, bidrog inte rollspel i

undervisningen att utveckla mera kunskaper än vad traditionell undervisning gjorde för dessa studenter (Williams 2015).

I resultatet av Cowley och Stuarts artikel presenterar de att elever som genomgått

rollspelsundervisning presterar bättre än elever som läser motsvarande kurser (Cowley & Stuart 2015). Däremot poängterar författarna att det är svårt att säga om detta beror på att

rollspelsundervisning är en överlägsen didaktisk metod, eller att de bara tillfälliga omständigheter (Cowley & Stuart 2015). En sak de däremot de fastslår i artikeln är att rollspel bidrar till ett större elevengagemang i klassrummet (Cowley & Stuart 2015).

4.5 Risker med att användandet av rollspel i

samhällskunskapsundervisning

Det finns ett antal risker med att använda rollspel som undervisningsmetod inom

samhällskunskapen. Exempel på detta kan vi hitta i Fonsecas text där han påpekar att elever finner rollspel som något tidskrävande och det kräver mycket deltagande av eleverna. Vilket betyder de måste vara väl förberedda på hur rollspelet ska konstrueras och vilken funktion de innefattar i rollspelet. Annars riskeras rollspelet att fallera som pedagogisk metod (Fonseca 1994). Ytterligare skapar detta en pedagogproblematik, då mer planering krävs (Fonseca 1994).

Lo & Tierny beskriver att i deras resultat av rollspelsundervisning fanns två tydliga effekter av rollspel. Första effekten de såg var att elever med överflödig information och ohämmad entusiasm riskerade att missa väsentlig information om ämnet. Detta då elever ackumulerade stora mängder information utan att kunna sätta deras kunskaper i kontext till arbetsområdet (Lo & Tierny 2017). Den andra effekten som kunde observeras var att engagement first kan trigga ett intresse i politiska frågor, däremot om intresset ska bibehållas så måste det ske uppföljning av ämnet för att intresset ska bibehållas (Lo & Tierny 2017).

17

5.Sammanfattning av resultat

Vad forskningen presenterar angående rollspel inom samhällskunskapen är ett flertal olika aspekter som rollspel kan påverka undervisningen. De aspekter som lyftes i resultatet var motivation & intresse, förklaringsmodell, theory to practice, rollspel bättre än traditionell undervisning och risker med rollspel.

Forskningen påpekar att rollspel kan användas som ett effektivt redskap inom

samhällskunskapsundervisning för att inspirera och motivera elever inom ett ämne som de inte varit intresserad av innan. Forskningen framför även att använda sig av rollspel är en effektiv metod för göra olika förklaringsmodeller av komplexa begrepp, institutioner och processer. Exempel på rollspel som kan uppfylla detta är FN rollspel.

Ytterligare positiva aspekter forskningen nämner angående rollspel i

samhällskunskapsundervisning är den möjlighet den bidrar med att utveckla elevers theory to practice kunskaper, med andra ord deras kunskaper att kunna implementera de teoretiska kunskaper de lärt sig i praktiska omständigheter.

Därefter kommer diskussionen om rollspel är ett bättre didaktiskt redskap än traditionell undervisning. I resultatet visar det trenderna att eleverna upplevde att de lärde sig mera från rollspel än traditionell undervisning och blev mer intresserade av ämnet. Framför allt fann man de stora skillnader av prestationer av resultat hos eleverna beroende på om rollspelet

genomfördes med elever som hade kommit längre i deras utbildning och hade mer förkunskaper, än elever som hade inte kommit lika långt i deras utbildning.

Slutligen riskerna med rollspel inom samhällskunskapen. Riskerna med rollspelundervisning är att det tar mycket tid och pedagogen som genomför rollspelet bör vara väl förberedd och förbereda eleverna för att nå ett tillfredsställande resultat. Utöver detta kan elever med ohämmad entusiasm riskerade att leda till distraktion, då eleverna ackumulerar stora mängder information utan kunna sätta deras kunskaper i en kontext relevant till arbetsområdet om inte en pedagog styr upp rollspelet.

18

6. Slutsats och Diskussion

Här presenteras forskningsöversiktens slutsats och en avslutande diskussion om forskningsöversikten.

6.1 Slutsats

En av många slutsatser som kan göras utifrån resultatet av forskningsöversikten, är att rollspel inom samhällskunskapsundervisning bidrar till ökat intresse och motivation för det aktuella arbetsområdet. Andra slutsatser som kan dras är att rollspel är ett alternativt verktyg för att förklara begrepp, processer och institutioner som traditionell undervisning har svårigheter att förklara. Ytterligare slutsatser är att rollspelsundervisning i samhällskunskapundervisning bidrar till möjlighet att utveckla elevers och studenters förmåga att applicera teorier i praktiska

situationer. Angående diskussionen om rollspel är ett mer effektivt redskap än traditionell undervisning, är det svårt att ge ett definitivt resultat. Detta då det krävs mer forskning i ämnet. Slutligen i användandet av rollspel i samhällskunskapsundervisning kunde en sista slutsats dras angående potentiella risker med rollspel i undervisningen. Risker som dåligt resultat om rollspelet inte är väl strukturerat och eleverna och att överflödig information och ohämmad entusiasm riskerar att elever missar väsentliga information om ämnet.

6.2 Diskussion

Användandet av rollspelsundervisning som komplement är något som inte framgår i någon av texterna i forskningsöversikten då det utvalda materialet har ett fokus på att ställa traditionella undervisningsformer mot rollspelsundervisning. Detta får effekten på forskningsöversikten att traditionell undervisning och rollspelsundervisning framställs som antingen eller i

undervisningssituationer, vilket nödvändigtvis inte behöver vara fallet då båda kan kombineras.

Ytterligare en intressant aspekt angående rollspel inom samhällskunskapen är den utökande arbetsbördan för elever och lärare som tillkommer. Detta är något som inte diskuteras utförligt i de vetenskapliga artiklarna och avhandlingarna. Författaren Fonseca diskuterar översiktligt i sin bok Rollspel som pedagogisk metod i samhällskunskapsundervisning potentiella bördor med planering i rollspel i samhällskunskapsundervisning.

19

Slutligen något som kan kritiseras av den utvalda litteraturen är kopplat till deras jämförelse av resultat mellan elever som genomgått traditionell undervisning kontra rollspelundervisning. Detta då författarna är vaga med vad de syftar med traditionell undervisning. Detta då traditionell undervisning kan inkludera många varierande former av didaktiska tillvägagångssätt som står i stark kontrast till varandra.

6.2.1 Yrkesrelevans

Rollspel har en viss påverkan på lärarprofessionen då resultatet lyfter att rollspelsundervisning är en hållbar arbetsmetod för att utveckla elevers kunskaper och skapa motivation inom ämnet samhällskunskap. Framför allt när man jobbar med elever som är nya till ett arbetsområde, där det är viktigt att så tidigt som möjligt att skapa ett intresse hos eleverna angående arbetsområdet. Det öppnar även upp för läraren att ha alternativa tillvägagångssätt att arbeta med olika moment i undervisningen. Det är också relevant för pedagoger att veta vad det är för didaktiska

arbetsmetoder som forskningen framhåller som bäst lämpade för olika undervisningssituationer. Detta eftersom det är pedagogens roll att så effektivt som möjligt förmedla kunskap till elever.

6.2.2 Framtida forskning

Det finns mycket framtida forskning som kan genomföras angående rollspel användning inom samhällskunskapen. Primärt för att fylla upp de forskningsluckorna som finns inom ämnet. Bland de forskningsluckor som vi har i åtanke, är bland annat bristande underlag kopplat till elevresultat inom några av de använda artiklarna. Ytterligare intressant forskningsområde som vi kom att diskutera om rollspel i samhällskunskapen, är rädslan av utökad arbetsbörda som inkluderas med planering av rollspel påverkar pedagogers val av didaktisk metod. Slutligen finns det en brist på svenska studier angående användandet av rollspel i samhällskunskapen vilket öppnar upp för framtida forskningsmöjligheter inom den svenska skolan.

Framtida förslag av undersökning inom rollspel i samhällskunskap skulle kunna vara: - Hur används rollspelsundervisning i samhällskunskap på svenska gymnasie- och

grundskolor?

20

7. Källförteckning

Baranowski, M. K., & Weir, K. A. (2015). Political Simulations: What We Know, What We Think We Know, and What We Still Need to Know. Journal of Political Science Education, 11(4), 391–403. Tillgänglig på https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/15512169.2015.1065748 (Hämtad 20 Dec 2019)

Berggren, Mats, Isleborn, Helena & Haglund, Jesper (2019). Kärnkraftsdebatt ger möjlighet till kritiskt tänkande i högstadiefysiken. Naturvetenskapernas och teknikens didaktik. s. 39-48 Tillgänglig på

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158020 (Hämtad 20 Dec 2019)

Clark, N., Van Dyke, G., Loedel, P., Scherpereel, J., & Sobisch, A. (2017). EU Simulations and

Engagement: Motivating Greater Interest in European Union Politics. Journal of Political Science Education,

13(2), 152–170. Tillgänglig på

http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/15512169.2016.1250009 (Hämtad 9 Dec 2019)

Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith (2011). Research methods in education. 7. ed. Milton Park, Abingdon, Oxon, [England]: Routledge ons (Hämtad 12 Dec 2019)

Cowley, P., & Stuart, M. (2015). Whipping Them in: Role-Playing Party Cohesion with a Chief Whip.

Journal of Political Science Education, 11(2), 190–203. Tillgänglig på

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/15512169.2015.1016035 (Hämtad 15 Nov 2019)

EBSCO (2019) ERIC Tillgänglig på https://www.ebsco.com/products/research-databases/eric (hämtad 19 Dec 2019)

Fonseca, L. (1994). Rollspel som pedagogisk metod i samhällskunskapsundervisning. Lund: Lunds universitet. (Hämtad 15 Nov 2019)

Lo, J. C., & Tierney, G. (2017). Maintaining Interest in Politics: “Engagement First” in a U.S. High School Government Course. Journal of Social Science Education, 16(3), 62–73. Tillgänglig på

https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1155623 (Hämtad 15 Nov 2019)

Malmberg, Claes (2018). Skolan och eleverna – mottagare av kunskap och deltagare i förändring.

Lärportalen : Hållbar utveckling. s. 1-12 Tillgänglig på

https://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1329874/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 20 Dec 2019)

Malmö universitets bibliotek (2019) Söktjänster- de största och vanligaste Tillgänglig på https://mau.se/bibliotek/soka-och-bestalla/soktjanster/ (hämtad 19 Dec 2019 )

21

McCarthy, M. (2014). The Role of Games and Simulations to Teach Abstract Concepts of Anarchy, Cooperation, and Conflict in World Politics. Journal of Political Science Education, 10(4), 400-413. Tillgänglig på https://doi.org/10.1080/15512169.2014.947417 (Hämtad 15 Nov 2019)

Pelak, C. F., & Duncan, S. (2017). Using a Social Science--Fictional Play to Teach about Global Capitalism and Macro-Structural Systems in Introduction to Sociology. Teaching Sociology, 45(4), 334–346. Tillgänglig på http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1177/0092055X16663804 (Hämtad 15 Nov 2019)

Sears, N. A. (2018). War and Peace in International Relations Theory: A Classroom Simulation. Journal of

Political Science Education, 14(2), 222–239. ( Hämtad 9 Dec 2019)Tillgänglig på

http://dx.doi.org/10.1080/15512169.2017.1403436 (Hämtad 15 Nov 2019)

Skolverket (2011) Ämnet samhällskunskap, tillgänlig på

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3 FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a 3 (Hämtad 10 Dec 2019)

Wakelee, D., & Itkonen, T. (2013). The Politics of School District Budgeting: Using Simulations to Enhance Student Learning. Journal of Political Science Education, 9(2), 236–248.

Tillgänglig på http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/15512169.2013.770995 (Hämtad 15 Nov 2019)

Williams, R. J., & Chergosky, A. J. (2019). Teaching Judicial Politics through a Supreme Court Simulation.

Journal of Political Science Education, 15(1), 17–36. Tillgänglig på

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1209798&site=eds-live (Hämtad 9 Dec 2019)

22

8. Bilaga

Tabell 1

Datum Databas Sökord Begräsningar Antal

träffar

Valda artiklar

23/10-2019

ERIC Roleplay Or Simulation And Education And politics Or Social Sciences

Peer reviwed & 2013–2019

105 9

24/10-2019

Libsearch Rollspel And

Samhällskunskapsundervisning

Inga 1 1

24/10-2019