1 Kultur- språk - medier
Att kunna tolka selfies:
En studie om vilken påverkan sociala
medier kan ha på unga och hur läraren
kan arbeta med detta i klassrummet.
To interpret selfies:
A study about the possible impact social media can have on young people and
how teachers can work with this in the classroom.
Självständigt arbete i bild
15 högskolepoäng, grundnivåAnesa Dzafic Cajsa-Stina Persson
Ämneslärarprogrammet, inriktning mot grundskolans årskurs 7–9, förstaämne Bild, 240–270 hp
Självständigt arbete i fördjupningsämnet 2021 - 01 - 21
Examinator: Dennis Augustsson Handledare: Elin Låby
2
Förord
Under utbildningens gång har vi båda fattat ett stort intresse för digitala medier och dess påverkan på barn och unga. Detta intresse utvecklades särskilt när vi läste kursen ”Visuella kulturer och kommunikation”, där vi fick arbeta bland annat med bildanalys och visuell litteracitet. Som ett resultat av det delade intresse valde vi att gemensamt skriva denna kunskapsöversikt med fokus på sociala medier och dess påverkan. Vi har tillsammans läst noggrant igenom artiklarna och övrig litteratur och kommit överens om vad som ska skrivas i kunskapsöversikten. Både har tagit lika mycket ansvar för arbetet därav har fördelningen av arbetet varit ekvivalent. Vi vill tacka vår handledare Elin Låby för all hjälp och feedback vi har mottagit under vår skrivprocess samt rikta vår tacksamhet till Malmö Universitets Orkanen bibliotek som har väglett oss och hjälpt oss i vårt databassökande.
3
Sammandrag
Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka vilken påverkan bildbaserade sociala medier kan ha på barn och unga och hur man kan arbeta med sociala medier och dessa bilder i klassrummet. Med hjälp av olika databaser så som SwePub, ERIC och Google Scholar hittade vi sju artiklar samt en antologi som vi sedan valde ut som material till vårt arbete. För att få fram relevant forskning valde vi att enbart söka efter refereegranskat material. Vi sökte efter både nationell och internationell forskning som belyser sociala medier i
klassrummet samt sociala mediers påverkan då vi anser att sociala medier är något som används globalt. Resultatet visar att bildbaserade sociala medier kan ha en negativ inverkan på ungas självbild och självkänsla. Detta kan leda till att unga känner stark press på sig själva och blir förvirrade i sitt identitetsskapande. Med hjälp av visuell litteracitet kan elever möta dessa bilder med ett kritiskt förhållningssätt och få bättre förståelse för hur och varför dessa bilder skapas. Att besitta kunskap om visuell litteracitet ger eleverna en förmåga att kritiskt granska den visuella kulturen de befinner sig i och få en bättre förståelse för omvärlden. I diskussionen analyseras och problematiseras resultatet. Nyckelord: sociala medier, visuell litteracitet, bildanalys, självbild, identitet,
4
Innehåll
1.Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 7
3.Metod ... 8
3.1 Sökningar och valda databaser ... 8
3.2 Presentation av källorna ... 9
4. Resultat ... 11
4.1 Sociala medier som visuell kommunikation ... 11
4.2 Sociala medier och dess påverkan på elevers identitetsskapande och självbild ... 12
4.3 Betydelsen för implementeringen av digitala verktyg i bildundervisning ... 13
4.4 Varför det är viktigt att arbeta med sociala medier i undervisningen. ... 15
4.5 Visuell litteracitet i undervisningen ... 16
5. Slutsats och diskussion ... 19
5.1 Elevernas kritiska förhållningssätt till bilder som de möter på sociala medier ... 19
5.2 Kompetensutveckling i digitalt arbete i skolan för att främja elevernas lärande kring sociala medier och identifikation. ... 20
5.3 Didaktiska övervägande om användandet av sociala medier med fokus på visuell litteracitet i bildundervisning ... 21
5.4 Avslutning och framtida forskning ... 22
6. Referenser ... 24
5
1.Inledning
Den snabba digitaliseringen har påverkat alla delar av samhället, trots detta så finns det ett stort behov av kompetensutveckling när det gäller digitalt arbete inom grundskolan. En utvärdering som gjordes av Skolverket år 2013 (NÄU13) visar bland annat på att bildlärarna i grundskolan är i stort behov av fortbildning inom digitalt arbete (Skolverket, 2015, s 38–39). Trots att utvärderingen gjordes för drygt sju år sedan så kan vi genom egna erfarenheter se att vissa skolor har anammat sig digitalisering, men att det fortfarande finns brister både i utrustning samt kompetens gällande digitalt arbete i grundskolan.
Internet finns nästan överallt och är tillgängligt hela tiden, oavsett om det är i skolan, ute på stan eller hemma. I den årliga studien svenskarna och internet (SOI) uppgav förra året 94% av unga i 13-årsåldern att de använder internet dagligen (Internetstiftelsen, 2019). Den vanligaste aktiviteten bland unga online är sociala medier. Enligt Internetstiftelsen är det bildbaserade nätverk som bland annat Instagram och Snapchat som unga använder sig mest av vilket innebär att kommunikationen sker mestadels via bilder. Sociala medier kan påverka hur barn och unga ser på sig själva och hur de väljer att kommunicera bilden av sig själva, vilket kan ha en inverkan på deras självbild men även identitetsskapande. För att kunna förstå bilderna de möter på olika sociala medier behöver ungdomar ha förståelse för framställningen av bilder samt deras innebörd.
Enligt Skolverkets kursplan i bild är kunskaper om bilder och bildkommunikation betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och aktivt delta i samhällslivet.
Undervisningen i bild ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier (Skolverket, kursplan i bild 2011). Som bildlärare ska vi hjälpa elever öka kunskapen om bilders betydelse samt hur de kan kritiskt förhålla sig till bilderna samt analysera dem.
Intresset för sociala medier uppkom under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Även om vi hade VFU på två separata skolor så märkte vi ett mönster bland eleverna, så fort eleverna hade rast, togs mobilerna fram. Det var allt från att ta Snapchat-bilder till att kolla på den senaste ”vloggen” av en omtyckt influenser på Youtube. Redan där började vi reflektera över sociala medier och elevers användning av dem. I denna kunskapsöversikt
6
har vi med hjälp av tidigare forskning valt att undersöka barn och ungas användning av sociala medier, deras möjliga påverkan samt varför det kan vara viktigt att ha sociala medier som verktyg i bildundervisningen.
7
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur bilder på sociala medier kan påverka ungas självbild och identitetssökande samt hur vi kan integrera sociala medier i vår undervisning för att kunna hjälpa elever möta dessa bilder. Kunskapsöversikten utgår från vetenskapliga texter som baseras på tidigare forskning som har gjorts inom det valda ämnet. De frågor som vår kunskapsöversikt behandlar är:
(1). På vilket sätt kan det vara viktigt för elever att kritiskt förhålla sig till bilder de möter på bildbaserade sociala medier?
8
3.Metod
3.1 Sökningar och valda databaser
Vi har i vårt valda arbete främst använt oss av vetenskapliga artiklar som hittades med hjälp av databaserna EBSCO (ERC), EBSCO (ERIC), Google scholar och SwePub (Bil 1). Sökningarna har gjorts efter både svenska och engelska artiklar som är “peer- reviewed”. För att vi skulle få fram så många träffar som möjligt så bestämde vi oss för att formulera både svenska och engelska sökord. Artiklarna som vi sedan valde ut är till största del forskningsartiklar från USA som berör sociala medier och identitet, samt sociala medier i undervisning. Vi valde att tillämpa internationella forskningsstudier till följd att sociala medier är någonting som är globalt och är lika relevant i Sverige som i bland annat USA. För att urskilja vilka artiklar som ansåg vara mest relevanta i vårt arbete så valde vi att läsa artiklarnas abstrakt för att sedan diskutera med varandra vilka som främst besvarar våra frågeställningar. I diskussionen så insåg vi att flertalet av artiklarna saknade fulltext, vilket medförde till att dessa artiklar sållades bort och utgick bara utifrån följande urvalskriterier:
● Peer-reviewed/ refereegranskad
● Fulltext
● Svenska och engelska
● Forskningsartiklar, doktorsavhandlingar, bokkapitel
● Innehåller bland annat bildanalys och sociala medier
Avslutningsvis så vill vi poängtera att en av våra källor består av följande bokavsnitt
“Visuell litteracitet som medierande verktyg” (2017, s 167 - 180) från antologin “Visuell kunskap för multimodalt lärande”. Detta bokavsnitt är först och främst en primärkälla som behandlar och
redogör för forskningen “The four resources model” (Freebody & Luke, 1999). Dessa källor hittade vi i “Visuell litteracitet: en grundläggande läsförmåga i visuellt glokal, multi- och intellektuell
9
SwePub. I kunskapsöversikten så har vi valt att belysa Wallins bokavsnitt, då detta främst riktar in sig på bildundervisning, medan Freebody och Luke belyser mer allmänt om innebörden av visuellt litteracitet.
Sökord: art education, bildundervisning, identitet, identity, social media, instagram, facebook, visual media, reklam, bildanalys, image analysis, image, digital world, visual world, visuell litteracitet.
3.2 Presentation av källorna
Abiala och Hernvalls (2013) rapport “Tweens konstruerar identitet online -flickors och pojkars
erfarenheter av sociala medier ” utgörs av en analys som belyser vad unga svenskar i åldern 10
till 14 år har för erfarenheter av att skriva sin så kallade ”nätidentitet”, vilket innebär en konstruktion av deras egen identitet online med stöd i intersektionell teori. Forskarna har konstruerat så kallade öppna ”frågeformulär” till 94 ungdomar som utmynnades till kvalitativ empiri av deras egna erfarenheter av sociala medier.
Björcks (2014) doktorsavhandling “Klicka där”! En studie om bildundervisning med datorer” handlar om hur bildlärare kan göra för att skapa ett klassrumsklimat där implementeringen av digitalt bildarbete prioriteras. Vi har valt Björcks avhandling som en källa för att hon bland annat lyfter upp hur ungdomarnas identitet påverkas av deras upplägg av bilder på sociala medier.
Björks (2017) “Drama, hat och vänskap - Om ungdomars interaktioner i sociala medier”, bygger på datainsamlingar genom kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuerna gjordes från två olika skolor där sammanlagt 32 deltagare i åldrarna 13–15 år medverkade. Forskaren lyfter bland annat upp innebörden av ungdomars användande av bildbaserade sociala medier och hur de förhåller sig till dess ideal.
Grushkas (2011) “The “other” literacy narrative: The body and the role of image production”, bygger bland annat på olika illustrationer hämtade från konstutställningen “Artexpress” och andra verk som är skapade av studenter från “NSW Board Of Studies Stage 6 Visual Art”. Genom
10
kvalitativa studier från andra konstnärer så forskar Grushka de valda illustrationerna utifrån semiotik och bildanalys.
Salomons (2017) artikel ”The Selfie Generation: Examining the Relationship Between Social Media Use and Early Adolescent Body Image” tar upp vilken påverkan bilder på sociala medier kan ha på unga och deras kroppsbild. Salomon belyser den negativa effekten bilder på sociala medier kan ha på ungas identitetsskapande, där fokus ligger på unga som befinner sig i puberteten. Studien är av kvalitativ form då Salomon har använt sig av empiriska studier genom intervjuer för att presentera sitt resultat.
Li’s (2018) doktorsavhandling “Critical media Literacy: A Social Semiotic Analysis and Multimodal
Discourse of Corpocracy” belyser hur viktigt det är att integrera visuell litteracitet inom
bildämnet. Avhandlingen fokuserar främst på att analysera den samtida konstnären Ron English arbete inom konstruktionen mellan text, symbolik och bild i populärkultur, för att förstå symboliken i sociala sammanhang. Forskarens syfte är att lyfta fram hur bildlärare kan vägleda sina elever till att kritiskt granska och förstå utformandet av bilder i media, som bland annat reklambilder och bilder på sociala medier.
Marner och Örtengrens (2013?) artikel “Digitala medier i bildämnet - möten och spänningar” studerar fyra olika sätt att kunna använda digitala medier i bildundervisning. Deras forskning är en del av forskningsprojektet ”Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i
skärmkulturen – bild, musik och svenska”. Deras metoder i denna artikel är bland annat att de
hämtar slutsatser från sina tidigare artiklar som bygger på samma empiriska studier. Deras artikel bygger på olika fältstudier från nio högstadier skolverksamheter i Sverige, där bland annat ett urval av 3–6 elever från årskurs 8 och 9 för varje skola har presenterats. Även bildlärare,informations- och kommunikationsteknik (IKT) - samordnare samt skolledare har intervjuats. Syftet med deras metod var att ta reda på deltagarnas reflektion kring hur skolverksamheten bemöter användandet av digitala medier i klassrummet.
Wallins kapitel “Visuell litteracitet som medierande verktyg” i Häggström & Örtegren antologi “Visuell kunskap för multimodalt lärande” (2017) belyser hur det kan vara av vikt att arbeta mer med visuell litteracitet i bildundervisningen samt hur man kan arbeta med visuell litteracitet i klassrummet.
11
4. Resultat
4.1 Sociala medier som visuell kommunikation
Sedan det tidiga 1990-talet har tillgång till internet och tjänster online utvecklats dramatiskt. Abiala & Hernvall refererar till Finndahl (2013) som 2012 gjorde en undersökning där det framkommer att 90 % av barn och unga i Sverige mellan 12–15 år använder internet dagligen. Statistiken visar att majoriteten av svenska barn och unga mellan 13–16 år använder sig av sociala medier och att det har fått en ökande betydelse i deras vardagsliv (Abiala & Hernvall, 2013). I USA rapporterades det att 89% av barn och unga använder sig av sociala medier (Pew Research Center, 2018). Främst är det bildbaserade sociala medier så som Facebook, Instagram och Snapchat som de använder sig av (Pew Research Center, 2018). Användningen av sociala medier bland barn och unga fortsätter att öka varje år och forskare ser sociala medier idag som en del av ungas sociala vardagsliv (Björk, 2017). Sociala medier används främst som ett kommunikationsredskap där barn och unga kan integrera med varandra och hitta gemenskap samt lära känna andra genom att chatta och dela med sig av bilder (Björck, 2014). Sociala medier har med andra ord en stor roll i elevernas liv för att skapa, upprätthålla samt etablera relationer men även hjälpa till att förstå och få en uppfattning av omvärlden. Kommunikationen på sociala medier består inte bara utav det skrivna språket utan flera olika typer av texter som bland annat bilder och rörliga bilder men även symboler som används för att till exempel uttrycka känslor (Björk, 2017). Med hjälp av olika typsnitt, ”smileys”, bilder och musik skapasdet ett sätt att
uttrycka sig på online. Det är dock bilder som används mest som kommunikationsmedel på sociala medier.
Utifrån statistiken som nämndes tidigare är det tydligt att vi är omringade av digitala bilder i dagens samhälle och är ständigt exponerade för olika typer av bilder och media online. Abiala & Hernvalls (2013) forskning har dock påvisat att barn och unga kan sakna förståelse för dessa bilder. Björck (2014) nämner att kunskap kring dessa bilder samt läsning och förståelse för dem behöver läras ut eftersom det är en del av våra elevers vardag. Elever bör ha möjligheten att konstruera förståelse om hur dessa bilder men även övrig media påverkar och hur de själva kan påverka via medierna. Att få arbeta med olika media i skolan kan skapa medvetenhet kring hur identiteter konstrueras genom till exempel olika multimodala resurser (Björck, 2014). Med multimodalitet menas ett sätt att
12
kommunicera på som inte enbart tar hänsyn till språk som tal eller text. Kommunikationen kan vara genom bland annat bilder och ljud (Björck, 2014).
4.2 Sociala medier och dess påverkan på elevers
identitetsskapande och självbild
Teorier inom bland annat psykologi och sociologi menar att massmedia har en stor påverkan på människans självuppfattning och beteende (Salomon, 2017). Salomon (2017) nämner i sin artikel en forskning gjord av Bandura inom social kognitiv teori där det framkommer att massmedia har en viktig roll i utformningen av en individs beteende och världsbild. Bandura menar att individer lär sig av olika media symboler och på så sätt anpassas till samhället och dess normer. Björck (2014) nämner i sin doktorsavhandling medieforskaren Jostein Gripsrud som menar att synen på oss själva och vår identitet påverkas av de bilder som media skapar av världen. Media representerar en bild av världen och samhällets normer samt värderingar vilket bidrar till hur vi väljer att definiera vilka vi är.
Samhället formas idag av bilder och bilder anses vara det nya skrivna ordet. Med bilder kan vi förstå hur individer konstrueras och formas av samhället samt hur de kommunicerar i samhället (Grushka, 2011). Användningen av sociala medier ökar och ungdomar
distribuerar i allt högre grad bilder av sig själva och andra. Björck (2014) nämner att under tonårsåldern är formandet av den egna kroppen och den personliga identiteten oerhört betydelsefull men även skör. Under tonårstiden är det viktigt för ungdomar att känna att dem har en tillhörighet och en plats i samhället. Ungdomarna anpassar sig själva och sin självpresentation online för att passa in i olika grupper samt vänlistor utifrån de normer som den specifika gruppen har (Björk, 2017). Abiala & Hernvall (2013) menar att konstruktionen av en användarprofil på sociala medier är ett personligt och
självreflekterande uttryck som speglar samhällets värderingar och strukturer. Denna självreflekterande process är starkt kopplad med konsumtionen av mediers budskap om utseende och betydelse av det yttre. Det innebär att vikten av vänner samt det fysiska utseendet spelar stor roll under denna period (Salomon, 2017).
I artikeln ”The Selfie Generation: Examining the Relationship Between Social Media Use and Early
Adolescent Body Image” tar författaren Salomon (2017) upp hur sociala medier kan bidra till
13
kroppsövervakning. Salomon (2017) menar att detta kan bero på de bilder som unga möter på sociala medier som påvisar en mycket specifik och orealistisk kroppsstandard vilket kan leda till en negativ kropps- samt självbild. Under tonåren genomgår ungdomar både fysiska och psykiska förändringar vilket innebär att de är under denna period känsliga.
Ungdomarna börjar vid denna period bilda uppfattningar om sin kropp och det fysiska utseendet blir allt viktigare. Det fysiska utseendet blir även viktigt för ens självvärde (Salomon, 2017).
Vidare nämner Salomon (2017) att sociala medier spelar en avgörande roll hur ungdomar formar en attityd till sina kroppar. Sociala medier, men även övrig media som reklambilder, fastställer en normativ standard för ideala kroppstyper vilket betonar vikten av att vara smal för tjejer och muskulös för killar. Detta är orealistiska krav som ungdomar känner i möten med dessa bilder, vilket sätter stor press på deras fysiska men även psykiska mående (Salomon, 2017). Ungdomarna blir självkritiska och osäkra till den grad att de börjar ifrågasätta sig själva och sin identitet. Det kan leda till att ungdomar påbörjar en överdriven övervakning av sitt yttre utseende vilket kan resultera i att man tillägnar mer tid och
uppmärksamhet åt hur kroppen ser ut än hur kroppen eller psyket mår (Salomon, 2017).
4.3 Betydelsen för implementeringen av digitala verktyg i
bildundervisning
Marner och Örtegren (2013) belyser att implementeringen av digitala verktyg i skolvärlden är en pågående process som går långsamt framåt, trots att bildundervisningen under 60-talet antogs vara väl förberedd för denna omvandling (Marner & Örtegren, 2013).
Forskarna poängterar fyra olika sätt som har bidragit till den långsamma utvecklingen och vi har valt att lyfta upp en av dessa för relevans av vårt tema:
● Motstånd: 3 av 9 skolor som framkom i studien visade brist på digitala hjälpmedel i klassrummet på grund av ekonomin. Ett par lärare från 3 av dessa skolor ansåg att implementering av digitala verktyg i skolan utgjorde en fara för elevernas kreativitet och frihet eftersom det sattes i motsats till de traditionella verktygen, nämligen att teckna och måla analogt. Trots att många av eleverna rapporterade en stor
användning för sociala medier på fritiden så ansågs inte detta som någonting självklart att tillämpa som ett verktyg under bildundervisningen (2013).
14
Björcks (2014) forskning visar att de flesta eleverna i hennes studie inte är vana vid hantering av olika digitala program på datorn i skolan trots att eleverna oftast umgås på sociala medier under sin fritid. En sådan tes uppmärksammar lärarna till att generalisera alla elever genom att förlita sig på att eleverna redan bemästrar kunskapen om digital hantering och att man på ett sådant sätt inte behöver lära ut detta i klassrummet (Björck, 2014). Vidare så belyser Björck att tillämpningen av digitala tekniker redan i låg och mellanstadiet främjar elevernas kunskapsutveckling i varierande digitala tekniker. Detta innebär också att bildundervisningen redan i lägre klasser kan inriktas mot visuell kompetens, vilket bidrar till eleverna lättare kan förstå hur visuella bildtecken kan användas för att kommuniceras (2014).
Li (2018) poängterar att användandet av social semiotik1 och multimodal diskurs i
undervisning är viktigt för att främja elevernas kompetensutveckling när det gäller att kritiskt granska och analysera bland annat sambandet mellan media, publik, information och makt. Forskaren belyser även att användandet av social semiotik i undervisningen hjälper elever att förstå hur visuella bilder kan konstrueras genom att undersöka hur tecken använts och hur man kan förstå dem i sociala kontexter, exempelvis reklambilder och andra kommunikationsformer (Li, 2018).
1Social semiotik innebär att kunna kommunicera mellan språk, gester, sociala
15
4.4 Varför det är viktigt att arbeta med sociala medier i
undervisningen.
Häggström & Örtegren (2017) betonar hur viktigt det är att vi som lärare närmar oss elevers intressen i skolans undervisning. Elever ska kunna känna sig delaktiga i
undervisningsinnehållet för att ett lärande ska komma till stånd (Häggström & Örtegren 2017, red. s. 115). Ungas perspektiv och intressen bör föras in i läroplanen och vara en del av undervisningen (Grushka, 2011). Bildämnet har en stor uppgift att fylla när det gäller utvecklingen av digital kompetens. Genom att arbeta med hur bilder kommunicerar kan elever utveckla en förmåga att läsa samt förstå medieuttryck (Björck, 2014). Björck (2014) skriver att den kunskap som elever har om sociala medier kan användas för att arbeta med olika områden. De behöver ges en möjlighet att skapa en förståelse för hur olika medier kan påverka men även hur eleverna själva kan påverka via sociala medier. Att arbeta med olika medier kan skapa medvetenhet kring hur identiteter formas genom till exempel multimodala resurser (Björck, 2014).
Ungdomar har idag ett nytt sätt att kommunicera och uttrycka sig på. Genom att publicera bilder eller filmer på sociala medier skapar dem nya uttryckssätt och ett nytt sätt att läsa på (Björck, 2014). Även om ungdomar dagligen möter bilder på sociala medier så betyder det inte att dem har den kunskapen för att förstå bilderna. Det gäller både betydelsen bakom bilderna och hur bilderna är uppbyggda (Björck, 2014). Abiala & Hernvall (2013) skriver att det är fel att tro att dagens unga är digitala infödingar och kan hantera digitala medier med finess. Även om ungdomar är flitiga användare av sociala medier och övriga digitala medier betyder det inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna kritiskt reflektera över dessa bilder (Abiala & Hernvall, 2013). Kunskap om design samt förståelse för dessa bilder behöver läras ut eftersom det är en del av vår vardag. Det är viktigt att kunna tolka bilder i vårt digitaliserade samhälle för att bilder kan enkelt manipuleras och retuscheras, därav är det viktigt att kunna bedöma en bilds sanningshalt (Björck, 2014). Som ett exempel nämner Salomon (2017) i sin artikel att många av de bilder som ungdomar möter på sociala medier påvisar ofta en orealistisk kropps standard, vilket kan bero på bildmanipulering och
retuschering. Dessa bilder kan leda till att ungdomar utvecklar tidigt en negativ kropps- samt självbild.
Att använda datorer i undervisningen gör att elever på ett annat sätt än tidigare
16
att hantera detta. Det är viktigt att eleverna utvecklar ett språk för att samtala om bilder. Genom att prata om bilder och upplevelsen av bilder ges eleverna en möjlighet att förstå bilder bättre (Björck, 2014).
Björck (2014) skriver vidare i sin avhandling att i den nationella utvärderingen från 2003 kom det fram att det ägnas mest tid åt produktion av bilder och betydligt mindre tid till att samtala, analysera och tolka bilder. Att tolka och analysera bilder behöver läras ut på ett djupare plan, det räcker inte med att bara beskriva olika delar i en bild eller berätta om den bilden som eleven själv har gjort och producerat. Wallin (2017) skriver i antologin Visuell
kunskap för multimodalt lärande att en vanlig uppfattning hos elever är att bildämnet är bara
till för att måla och skapa. Bild är ett ämne där man ska teckna och måla samt lära sig olika tekniker. Men i kursplanen (Skolverket, kursplan i bild 2011) däremot läggs det stor vikt vid att läsa bilder, förstå bilder och samtala om hur man kan använda bilder.
4.5 Visuell litteracitet i undervisningen
När det gäller elevers potential till att se, läsa och förstå bilder så saknar grundskolans kursplan i bild dessa verktyg (Häggström & Örtegren, 2017). Wallin (2017) hävdar att visuell litteracitet ligger till grund för att bemästra kunskap i detta. Visuell litteracitet kan hjälpa elever att tolka och förstå de bilder de möter på digitala medier samt ge dem de verktyg som behövs för att förstå och granska bildens konstruktion (Häggström & Örtegren, 2017). Detta är något som professorn Grushka (2011) även argumenterat för i sin forskning, genom att besitta kunskap inom visuell litteracitet kan eleverna kritiskt granska och förstå meningen bakom en bild. Att vara visuellt litterat innebär att kunna använda tillgängliga resurser för att tolka världen och skapa mening (Häggström & Örtegren 2017). Wallin nämner forskaren Bamford i sin forskning som beskriver innebörden av att kunna tolka världen genom visuell kommunikation. För att kunna ge elever den kompetens att förstå visuella kulturer så behöver undervisningen i bild bidra till att eleverna lär sig om kodknäckning. Kodknäckning innebär att elever lär sig om bildens funktioner och uppbyggnad samt att de får färdigheter för att uppmärksamma eventuella bakomliggande intentioner, normer, ideologier och bildmanipulering (Häggström & Örtegren 2017).
Skolan är i behov av att arbeta med ytterligare former av visuell litteracitet. Detta eftersom elever behöver få betydligt mer kunskap kring dess användning då samhället blir alltmer
17
digitaliserat och den främsta kommunikationen online består av bilder, symboler och så kallade emojis (Björk, 2017). När man studerar visuell litteracitet eller visuell kultur så handlar det inte om bara de visuella objekten och uttrycken utan även på vilka sätt de används och hur de integrerar med mottagaren (Björck, 2014). Den visuella kulturen påverkar vår bild av världen och vår identitetsuppfattning. De bilder som vi ser är inte direkta avbildningar av världen eller samhället, utan det sättet som de visas på och de sättet som vi ser dem, påverkar hur vi uppfattar världen och vår omgivning (Björck, 2014). Att arbeta med visuell litteracitet och användandet av digital teknik kan medföra bland annat att undervisningen utvecklas. Implementering av visuella kulturer frambringar också skapandet av nya möjligheter kring hur man kan arbeta med visuella uttryck i undervisningen (Björck, 2014, s. 18).
Björck (2014) nämner i sin artikel Buhl och Flensborg (2011) som belyser vikten av att ha kompetens inom avkodning för att förstå visuell kultur. Avkodning innebär att ha kunskap om hur man kan avkoda och uppfatta visuell information. Att bemästra en sådan kunskap innebär att man kan identifiera de olika kontexter som den visuella informationen ingår i (Björck, 2014, s. 51). Med hjälp av avkodning kan eleverna lära sig att bryta ner bilderna, förstå deras sammanhang och roll i samhället. Detta anser Buhl och Flensborg (2011) vara viktigt eftersom detta kan bidra till att eleverna skapar förståelse för samhällsutvecklingen men även hur visuella uttryck förändras över tid. Skolan behöver därför sträva efter att ha betydligt mer undervisning inom digitala verktyg eftersom datorer och andra former av digitala tekniker möjliggör skapandet av bilder samt produktioner på ett annat sätt än tidigare, vilken kan bidra till bättre förståelse och mer kunskap över den visuella kulturen eleverna möter online (Björck, 2014).
Ett konkret exempel på hur man kan arbeta med visuell litteracitet i klassrummet tar Björck (2014) upp i sin avhandling. Björck (2014) nämner professorn Jennifer Roswell (2009) som anser att det finns ett par frågor som man kan använda i undervisningen för att se hur elever löser multimodala uppgifter. Roswell (2009) har konstruerat några frågor som elever kan arbeta med för att sedan kunna använda dem när man kommunicerar med bilder och deras budskap. Dessa frågor består bland annat av:
- Vilka färger ger en effekt?
18 skapa en effekt?
- Vad för meddelande förmedlar bilden/texten till publiken? - Hur är bilden skapad? - Vad är bildens syfte?
- Vilka ljusskillnader ser ni i bilden, vart är det mörkare alternativt ljusare?
Genom att använda dessa frågor kan man öka medvetenheten kring multimodal
kommunikation men även förståelsen bakom skapandet av bilder (Björck, 2014). Dessa frågor kan även vara användbara när man samtalar med elever om deras produktion men även övrig bildproduktion.
19
5. Slutsats och diskussion
5.1 Elevernas kritiska förhållningssätt till bilder som de
möter på sociala medier
Den första frågeställning i vår kunskapsöversikt som är central i vårt arbete är frågan på vilket sätt kan det vara viktigt för elever att kritiskt förhålla sig till bilder de möter på bildbaserade sociala medier? Sociala medier är ett omfattande område, som kan ge möjlighet till både positiva och negativa erfarenheter. Vi har i detta stycke valt att bland annat belysa stereotypa skönhetsideal som framkommer i sociala medier.
I resultatet för kunskapsöversikten så har vi betonat hur ungdomarna använder sig av bildbaserade sociala medier och hur detta påverkar deras identitet. Vi anser att en kritisk reflektion kring bildbudskap på sociala medier spelar en stor roll för att motverka normer kring kropps- och skönhetsideal. Abiala & Hernvall belyser bland annat att människor oftast väljer att representera sig själva utifrån samhälleliga normer samt medias värderingar och förväntningar (Abiala & Hernvall, 2013), någonting som Salomon (2017) också klarlägger. I kontrast till Abiala & Hernvalls forskning så poängterar Salomon att sociala medier ligger till grund för självobjektifiering och inte medier generellt, allt eftersom sociala medier fastställer normer för ”skönhetsideal”. Detta på grund av det som belystes i
föregående kapitel, att bland annat ungdomarna kan möta bilder på sociala medier som indikerar till en orealistisk kroppstandard (Salomon, 2017).
Vi anser genom vårt inhämtade resultat att bilder som oftast publiceras på sociala medier och som inte motsätter sig till normer kring kropps- och skönhetsideal är ofördelaktig för ungdomarnas självbild eftersom det främjar en destruktiv bild av verkligheten.
Bildundervisningen har i uppdrag att motverka dessa destruktiva normer, genom att bistå elever med verktyg för att diskutera och kritiskt granska hur bildbudskap utformas i bland annat sociala medier (Skolverket, kursplan i bild 2011). Björck (2018) betonar att kunskap om utformningen och budskap för bilder som cirkulerar bland annat på sociala medier är viktigt att prioritera, då dessa bilder lätt kan manipuleras och retuscheras i digitala program.
20
Vi anser även att skolan kan genom att införa kritisk granskning för utformningen av digitala bilder i bildundervisning, ge eleverna kunskaper om bildbudskap som sedan bidrar till att eleverna själva skapar egna värderingar som kan vara normbrytande. I egenskap av att vara lärare så bör de vara synnerligt prioriterade att undervisa kring bilder på sociala medier som bland annat även framhäver alla typer av kroppar, på grund av att skolan skall inkludera alla. Därav så är det viktigt att prata om sociala medier i undervisning genom att lyfta fram de personerna som vågar vara normbrytande på sociala medier för att uppmuntra eleverna till att bryta normer för kropp- och skönhetsideal.
5.2 Kompetensutveckling i digitalt arbete i skolan för att
främja elevernas lärande kring sociala medier och
identifikation.
Den andra frågeställningen som är central i vår kunskapsöversikt är fråganom hur kunskap för bildbaserade sociala medier kan integreras i skolans undervisning. Innan vi besvarar denna frågeställning så har vi valt att diskutera och analysera hur implementeringen av digitala verktyg inom grundskolan har för betydelse för att möjliggöra integreringen av bildbaserade sociala medier inom bildundervisningen och sedan ge exempel på hur sociala medier kan integreras i bildundervisningen.
I Skolverkets undersökning 2013 (NÄU 13) så konstaterades det en brist av
kompetensutveckling för digitalt arbete inom grundskolan. För att återknyta till det vi skrev i kapitel fyra under rubriken ”4.3 Betydelsen för implementering av digitala verktyg i relation till
visuellt litteracitet” så belyser Marner och Örtegrens forskning (2013) att implementering av
digitala verktyg inom bildundervisningen går långsamt framåt och att en bidragande faktor till detta är bland annat att vissa bildlärare anser att det strider mot de traditionella
formerna, som exempelvis att teckna och måla. I jämförelse med Björcks (2014) forskning så kan vi konstatera att det råder brist av digitalt arbete i grundskolan.
Vi anser att användandet av digitala verktyg i grundskolan spelar en avgörande roll för att kunna integrera användandet av sociala medier i undervisning. Vi kan genom Li’s forskning
21
(2018) konstatera att implementeringen av sociala semiotik och multimodal diskurs i bildundervisningen spelar en stor roll för elevernas kunskapsutveckling, på ett sådant sätt att det hjälper elevernas till att förstå bildernas konstruktion i relation till deras kontext (Li, 2018).
Eleverna kan genom en socialsemiotisk analys få utrymme till att kritisk granska olika tecken i bilder och vilken kontext som bilderna är publicerade inom och på ett sådant sätt kan avgöra bildernas konstruktion till vad som är verkligt och vad som är redigerat. På ett sådant sätt så kan social och multimodal diskurs i undervisningen bidra till att motverka normer kring kropps - och skönhetsideal som Björck (Björck, 2014) samt Salomon (2017) belyser i kapitel 4.2.
5.3 Didaktiska övervägande om användandet av sociala
medier med fokus på visuell litteracitet i bildundervisning
I kapitel 1 så belyser vi att bland annat ungdomar i 13-årsåldern använde sig flitigt av bildbaserade sociala medier på fritiden. Detta innebär att deras fritid mestadels består av kommunikation via bilder över sociala medier. Dessa fritidsintresse belyser även
Häggström och Örtengren att lärarna bör ta i beaktande för utformning av lektioner. Vi anser att implementeringen av sociala medier i bildundervisningen bidrar till en ökad förståelse av elevernas självbild och ökad kunskap kring kritiskt tänkande för utformningen av bilder. Vi har tidigare exemplifierat betydelsen av kritiskt förhållningssätt kring digitala bilder på sociala medier. I detta stycke så har vi valt att belysa didaktiska övervägande kring kunskaper om hur utformningen av bildbudskap på sociala medier kan tillämpas i
bildundervisning.
Tidigare poängterade vi att kursplanen i grundskolan för ämnet bild gav som uppdrag att ge eleverna verktyg för att både diskutera och kritisk granska bilder (Skolverket, kursplan i bild 2011). Detta innebär att man som lärare skall kunna utforma sina lektioner så att det
främjar elevernas förståelse till hur bilder kan utformas. Resultatet av Wallins (2017) forskning konstaterar att visuell litteracitet behövs i undervisning för att kunna förstå och tolka bilder. Forskningen konkretiserar att bemästra visuell litteracitet innebär att man skall kunna förstå bildens uppbyggnad, funktion och inverkan på betraktaren. Genom att tillämpa Grushkas (2011) forskning i relation till Wallins (2017) så kan vi konstatera att
22
båda av forskningarna visar på att visuell litteracitet är en viktig del att implementera i undervisningen, på grund av att de bidrar till en ökad förståelse till utformningen av de bilder som bland annat finns på sociala medier.
Som bildlärare så är det viktigt att fokusera på bildanalys i relation till visuell litteracitet. Detta innebär att man behöver göra ett didaktiskt övervägande av att lägga mer tid på att undervisa mer kring utformandet av bildanalys.
I tidigare kapitel så belyste Wallin (2017) att “kodknäckning” var en viktig del att bemästra för att kunna förstå visuell kommunikation (Häggström och Örtegren, 2017). I jämförelse med Wallins forskning så belyser Björcks forskning, genom att återge till Buhl och
Flensborg, samma slutsats fast med begreppet ”avkodning” (Björck, 2018). Genom att analysera Wallins och Björcks forskning tillsammans så kan vi konstatera att
kodknäckning/ avkodning bidrar till att se ett samband mellan bildens kontext i förhållande till det visuella. Därav så bör ett didaktiskt övervägande kring implementering av sociala medier handla om visuellt litteracitet, bland annat fokus på kodknäckning/avkodning för att kunna tyda på bildens kontext i relation till dess sensmoral.
Genom en noggrann analys så kan vi konstatera att ungdomarna behöver få mer kunskaper kring bilder som cirkulerar runt på sociala medier. En anledning till detta är bland annat att bryta de normativa föreställningarna kring kropps- och skönhetsidealet för män och kvinnor. Genom tidigare forskningar så kan vi konstatera att det krävs visuell litteracitet i bildundervisningen för att undervisa om bildernas utformning och budskap. Därav så anser vi att undervisningen kring sociala medier bör först och främst fokusera på att utveckla kunskaper kring visuell litteracitet och kommunikation för att sedan kunna analysera bilder från sociala medier som framhäver den destruktiva normativa framställningen kring kropps- och skönhetsideal. Denna tillämpning främjar elevernas förståelse till hur bilder kan utformas och manipuleras och på ett sådant sätt kan bland annat bidra till att eleverna får kunskaper om den destruktiva inverkan som media ger till betraktaren.
5.4 Avslutning och framtida forskning
Med hjälp av tidigare forskning kom vi fram till i denna kunskapsöversikt att visuell
litteracitet kan främja elevers förmåga att kritiskt granska de bilder som de möter på sociala medier. På grund av den destruktiva kropps- och skönhetsideal som oftast syns på sociala
23
medier är det viktigt att vi lyfter fram och diskuterar fördelar med att implementera sociala medier i undervisningen. I denna kunskapsöversikt har vi även märkt att den svenska skolan brister i digital kompetens vilket innebär att det inte finns tillräckligt med digitalt arbete i skolan, särskilt inom bildämnet. Detta leder till att undervisningen inte kan ge elever de verktyg de behöver för att kunna möta dessa bilder samt få en förståelse för visuell litteracitet. I samband med vårt sökande av forskningsartiklar samt övrigt
vetenskapligt material så kan vi konstatera att det finns en brist av forskningsstudier som behandlar hur sociala medier kan användas i skolan, särskilt i bildundervisningen. Det finns forskning som belyser sociala medier utifrån ett psykologiskt perspektiv, men finns väldigt lite ur ett didaktiskt perspektiv.
I denna kunskapsöversikt har vi haft mest fokus på konsumtionsperspektivet och mindre fokus på produktionsperspektivet. Detta är något som vi i efterhand finner som en brist i vårt arbete då produktionsperspektivet är minst lika viktig och aktuell som
konsumtionsperspektivet utifrån vårt syfte och vår frågeställning. Ungdomarna är både de som producerar och konsumerar bilderna som visas på sociala medier. Därav anser vi att vårt arbete brister och det hade varit intressant att ha med både perspektiven för att få en tydligare bild på hur ungdomar blir påverkade av de bilder som de möter samt skapar på sociala medier.
Till vårt examensarbete vill vi undersöka vidare vilken påverkan sociala medier kan ha på elever utifrån ett produktionsperspektiv och konsumtionsperspektiv samt hur man kan använda sociala medier i bildundervisningen. Detta tänker vi göra med hjälp av fältstudier samt intervjuer, vilket kommer göra studien av empirisk karaktär. Vi tänker fördjupa oss i elevers identitetssökande samt identitetsskapande på sociala medier och vilken möjlig inverkan de bilder de möter samt skapar på sociala medier kan ha på deras process. Vidare tänker vi även skriva om olika tekniker som används idag för att manipulera bilder på sociala medier, till exempel ”filter”.
24
6. Referenser
Primärkällor
Abiala, K. & Hernwall, P. (2013). Tweens konstruerar identitet online: flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier. Pedagogisk forskning i Sverige, (2013). Malmö högskola och Lunds universitet. Hämtad från:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1356/1200
Anderson, Monica & Jiang, Jingjing (2018) Teens, Social Media & Technology 2018. Pew
Research Center. 31 maj.
https://www.pewresearch.org/internet/2018/05/31/teens-social-media-technology-2018/ [Hämtat 2020-11-27]
Björck, C. (2014). "Klicka där!" [Elektronisk resurs] en studie om bildundervisning med datorer. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2014. Stockholm. Hämtad från: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:706466/FULLTEXT01.pdf
Björk, Å. (2017). Drama, hat och vänskap [Elektronisk resurs] om ungdomars
interaktioner i sociala medier. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2017. Umeå. Hämtad från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1158044/FULLTEXT03.pdf
Grushka, K. (2011). The “other” literacy narrative: The body and the role of image production. University of Newcastle, Australia (2011). Hämtad från: https://web-a- ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=90234bf3-5b68-4d82-878a-16306e86afce%40sessionmgr4008
Internetstiftelsen (2019). Svenskar och internet 2019.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf
[Hämtat: 2020-11-27]
Li, D. (2018). Critical medialiteracy: A social semiotic analysis and multimodal discourse of corpocracy. International Journal of Education & the Arts (2018). Hämtad från:
http://www.ijea.org/v19n16/v19n16.pdf
Marner, A. & Örtegren, H. (Red). (2013). Kläm: Konferenstexter om lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk. Umeå: Nationella nätverk för ämnesdidaktik, Umeå universitet. Hämtad från:
25
Salomon, A. (2017). The Selfie Generation: Examining the Relationship Between Social Media Use and Early Adolescent Body Image. University of Kentucky, 2017. Kentucky. Hämtad från:
https://core.ac.uk/download/pdf/232577369.pdf
Skolverket, (2011). LGR11. Bild. Hämtat från:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCod e%3DGRGRBIL01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f
Sverige. Skolverket (2015). Bild i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3497
Wallin, M. (2017) Visuell litteracitet som medierande verktyg. I Häggström & Örtegren (Red.), Visuell kunskap för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur, s. 167–182. Hämtad från:
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:gup.ub.gu.se/259881
Sekundärkällor
:Buhl, M., & Flensborg, I. (2011). Visuell kulturpedagogik. Köpenhamn: Hans Reitzels förlag
Luke, A., & Freebody, P. (1999). ”Further notes on the four resources model. “Reading online, 3, 1–6 (1999)
Rowsell, J. (2009). My life on Facebook: Assesing the art of online social networking. i A. Burke, & R. F. Hammett, Assessing New Literacies; Perspectives from the Classroom. New York: Peter Lang Publishing
26
Bilaga
Datum Databas Sökord
Begränsnin gar (år, peer-review…) Antal träffar
Valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning)
11/11/
20 SwePub Medier i bildämnet Refereegranskat 1 “Digitala medier i bildämne: möten och spänningar”
11/11/
20 SwePub Sociala medier identitet Refereegranskat 7 “Tweens konstruerar identitet
online: flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier”:
11/11/
20 SwePub Art education visual literacy Refereegranskat 29 “Klicka där! En studie om bildundervisning med datorer”.
16/11/
20 EBSCO (ERIC) Visual literacy AND art education Peer- review, full text 61 “The ”other” literacy narrative: The Body and the role of image production”.
22/11/
20 EBSCO (ERIC) Social media adolescents Peer- review, english, full text
31
“The Selfiegeneration”
22/11/ 20
SwePub Sociala medier ungdomar
Refeeregrans kad, full text
3 “Drama, hat och vänskap om ungdomars interaktioner på sociala medier”
22/11/ 20
SwePub Visuell litteracitet bildanalys Övrigt vetenskaplig t, bokkapitel 1 “Visuell litteracitet som medierande verktyg”
27 22/11/
29 IJEA Social semiotic Databasen fattades avgränsninga r i sök.
114
“A Social Semiotic Analysis and Multimodal Discourse of Corpocracy”
