Deutsch macht spaß! Oder?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, Språk, Medier

Examensarbete

Deutsch macht Spaß! Oder?

German is fun! Isn’t it?

Tyska är roligt! Eller?

Micke Jackson

Lärarexamen 180 poäng Tyska

Höstterminen 2005

Examinator: Kent Adelmann Handledare: Birgitta Schultz

Sammandrag

Detta arbete är en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat språk att lära sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med fyrtiotre elever som läser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lärare. Min slutsats är att det är samhällets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det är skolan som bör ta sitt ansvar och få dessa elever att förstå hur viktigt det är att kunna fler språk än engelska. En annan aspekt är att eleverna behöver lära sig tyska på ett annat sätt än förr i tiden då grammatiska termer var viktiga för att behärska språkets elementära grunder.

Förord

Denna uppsats är mitt examensarbete på Lärarutbildningen i Malmö. Jag har tyska som huvudämne och svenska som sidoämne. Resan hit har varit lång, men nu har jag närmat mig målet. Jag vill passa på att tacka alla inblandade i detta arbete och ett speciellt tack till min handledare och tillika tysklärarutbildare Birgitta Schultz, som under min utbildning har varit en fantastisk tillgång och stöttat mig ända fram till målet. Jag vill även passa på att tacka min familj, min fru Ildiko, som har korrekturläst mitt arbete och kommit med konstruktiv kritik. Sist men inte minst vill jag tacka min son Robin för hans tålamod att jag inte alltid kunnat hjälpa honom med läxhjälp på grund av att jag varit upptagen med mitt arbete i flera månader.

Innehåll

2.1 Vad säger läroplanerna historiskt? ...10

2.2 Vad var tyskundervisningens mål historiskt?...11

2.3 Vad säger Europaparlamentet?...13

2.4 Skolverkets attitydundersökning ...13 2.5 Regeringens proposition...14 3 METOD...15 3.1 Urval...15 3.2 Datainsamlingsmetoder...15 3.2.1 Elevenkäter...16 3.2.2 Elevintervju ...17 3.2.3 Lärarintervju...18 3.3 Enkätproceduren...18 3.4 Intervjuproceduren ...19

4 RESULTAT OCH PRESENTATION AV ENKÄT OCH SAMTALSMATERIAL ...19

4.1 Enkätmaterial ställt till tjugonio elever som läser tyska ...20

4.2 Enkätmaterial ställt till fjorton elever som läser spanska...26

4.3 Sammanfattning av enkätmaterial...27

4.4 Elevintervju ...28

4.5 Lärarintervju...29

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ...30

5.1 Tyskans ställning i Sverige ...30

5.2 Skolverkets attitydundersökning i jämförelse med denna undersökning...31

5.3 Vad påverkar eleverna när de väljer ett språk? ...31

5.4 Tysklärarens roll...33

5.5 Hur kan språkdagen uppmärksammas?...34

5.6 Skulle olika kursplaner kunna vara en lösning?...35

5.7 Hur kan tyskundervisningen moderniseras? ...35

6 METODDISKUSSION ...37

8 DEUTSCHE ZUSAMMENFASSUNG ...39

REFERENSER ...44

1 Inledning

Vad är det egentligen som gör att det tyska språket har blivit mindre tilltalande att lära sig jämfört med tyskans ställning förr i tiden? Det är en fråga jag gärna skulle vilja få svar på, då jag snart är färdigutbildad tysklärare för grund- och gymnasieskolan. Finns det överhuvudtaget någon framtid för mig i branschen eller utbildar jag mig för en framtid i arbetslöshet? Kan det vara så att ungdomarnas språkval styrs av föräldrarnas och syskonens åsikter eller är det fortfarande Tysklands mörka historia från krigstiden som påverkar? Är det helt enkelt språkets struktur som gör att det tyska språket har blivit mindre efterfrågat? Själv anser jag attkunskaper i främmande språk är nyckeln till framgång och kan inte alls förstå varför det enbart är engelskan som dominerar bland språkinlärarna. Kan det vara så att lärare i åratal har undervisat strikt om grammatikens grunder och att nu föräldrar till dagens ungdomar varnar sina barn för tyska? 1.1 Syfte

Den övergripande intentionen med denna studie är att ge en bild av ungdomarnas språkval i grundskolan, framför allt när det gäller det tyska språkets popularitet och impopularitet i jämförelse med andra moderna språk. Jag vill undersöka omständigheterna som gör att det tyska språket har blivit mindre omtyckt de senaste åren och ge förslag på hur tyskans ställning skulle kunna förstärkas.

1.2 Frågeställningar

• Vad eller vem är det som styr elevernas språkval?

• Vad skulle krävas för att vända trenden, så att tyska språket återigen skulle bli ett eftertraktat språk att lära sig?

1.3 Avgränsning

Det skulle ha varit intressant att göra en jämförande undersökning mellan en grundskola och en gymnasieskola alternativt en kommunal skola och en friskola. Jag valde dock att koncentrera min undersökning på en kommunal grundskolas senare år med åttor och nior och deras språkval.

Jag har medvetet valt att bland de moderna språken inte ta med franskan i min undersökning, av den orsaken att jag anser att franskan också har fått en nergång i popularitet och därmed har hamnat i samma situation som tyskan. Därför har jag valt att endast koncentrera mig på elever som lär sig tyska och jämföra dem med elever som läser spanska, som jag för närvarande anser vara det mest omtyckta språkvalet bland elever.

2 Bakgrund

2.1 Vad säger läroplanerna historiskt?

Fram till andra världskrigets slut var tyskan i Sverige det första främmande språket och hade av de främmande språken det högsta antalet timmar i veckan. 1946 beslöt man att låta engelska bli det första främmande språket i alla högre skolor. Sedan dess har tyskan varit det näst största språket i skolan (Hjelm 1987 s. 4).

1962 likställdes franska och tyska, vilket resulterade i att eleverna kunde välja franska eller tyska i en treårig studiegång, med tretton veckotimmar. I Lgr 69 reducerades timtalet för tyskans och franskans del till elva veckotimmar och eleverna fick möjlighet att välja mellan allmän och särskild kurs med samma timtal. Så småningom avskaffades kravet på B-språk för inträde till gymnasiet och eleverna fick möjlighet att välja mellan ekonomi, konst och teknik. Detta ledde till att 60 % av eleverna valde B-språk medan 25 % valde ett annat ämne (Sörensen 1999 s. 2).

Lgr 80 vidmakthöll de elva veckotimmarna på högstadiet och alternativa kurser avskaffades. Eleverna fick möjlighet att välja mellan lokala tillvalskurser inom estetiska, samhällsorienterande eller naturvetenskaplig-tekniska inriktningar (Sörensen 1999 s. 2).

1988/89 infördes försöksverksamhet med spanska som tillval vid några utvalda skolor. Tyskan behöll dock hela tiden ett stabilt elevunderlag, men det märktes att spanskan var på stark frammarsch (Sörensen 1999 s. 2).

Mellan 1985 och 1991 kom diskussionen om språkvalet igång och man diskuterade tänkbara förändringar i framtiden. Man beaktade internationella perspektiv i språkpolitiska frågor och även spanska föreslogs som tillvalsspråk (Sörensen 1999 s. 3).

Franskan och tyskan har sedan realskolans och enhetsskolans tid fått en avsevärd minskning av undervisningstiden. Detta ledde till att regeringen så småningom lade fram en proposition,

som ledde fram till Lpo 94. Man var beredd att satsa på ett förstärkt språkprogram och motivet var att det ”ökade internationella samarbetet skärper kraven på bredare och bättre språkkunskaper” (Malmberg 2000 s. 8). Timplanen i Lpo 94 för språkvalet innebar en rejäl förstärkning jämfört med veckotimmarna för B-språk i den föregående kursplanen, Lgr 80. Det blev en ökning av veckotimmarna på ca 25 procent (Sörensen 1999 s. 3).

2.2 Vad var tyskundervisningens mål historiskt?

Under de senaste femtio åren har olika kursplaner varit vägledande i grundskolan. Kursplanen i grundskolans första läroplan (Lgr 62) hade ett gemensamt mål för tyska, engelska och franska. Målet var att kunna läsa och förstå lätt text samt uttrycka sig i tal i enkla vardagliga situationer. Utgångspunkten i Lgr 62 och 69 var att ord, fraser, grammatik och uttal är den grund eleverna först måste stå på för att senare kunna utöva de fyra färdigheterna höra, tala, läsa och skriva, som även kallades de fyra elementen.

Med Lgr 80 gick man mer direkt på dessa fyra färdigheter utan att nämna nödvändiga element som ordförråd och grammatik. Man förespråkade att det skulle vara elevernas egna studier som skulle lägga grunden till språkbehärskningen och att det därmed skulle ge eleverna en mer självständig och medveten roll vid inlärningen (Malmberg 2000 s. 12-13).

Enligt undersökningen Man böjer på en hel del i tyskan (Hjelm 1989) tyckte eleverna att tyska enbart bestod av grammatiska termer och regler som var helt obegripliga. Det var tio elever som blev intervjuade och de flesta var överens om att den tyska grammatiken är svår och obegriplig med alla regler (Hjelm 1989).

I Lpo 94 ingår inte kursplanerna i själva läroplanen utan finns som särskilda dokument i anslutning till läroplanen. I dessa kursplaner fastställde man två olika mål:

• dels vilka mål som undervisningen i varje ämne skall sträva mot

• dels vilka mål eleven skall ha uppnått efter det femte, respektive nionde skolåret (Malmberg 2000 s. 13)

Lpo 94 inriktade sig på vad den enskilde eleven ska kunna göra med språket och man använde ordet eleven istället för eleverna för att tydligare demonstrera individfokuseringen (Malmberg 2000 s. 13). Det står också som riktlinje i Lpo94 att läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

I kursplanen 2000 för moderna språk i grundskolan står det:

Tyska är det största språket i Europa. Sedan medeltiden har de ekonomiska och kulturella kontakterna mellan Sverige och de tysktalande länderna haft stor betydelse. Bl.a. har nya kulturyttringar ofta nått Sverige via dessa länder och det tyska språket. De båda språken har en till stora delar gemensam historia och det svenska ordförrådet är till stor del av tyskt ursprung. Kunskaper i det tyska språket ger tillgång till centraleuropeisk litteratur och kultur. Eftersom förmågan att använda engelska inte är lika utbredd i tysktalande länder som i Sverige kommer även i framtiden förmågan att kommunicera på tyska att vara nödvändig för såväl sociala som yrkesmässiga kontakter (Skolverket 2000 s. 33).

I kursplanen 2000 infördes en ny modell med ett komplext system omfattande sju steg, där man punkt för punkt preciserade de olika målen från nybörjarstadiets steg ett till det höga slutsteget steg sju. Betygen är nu målrelaterade och i varje steg står det vad som krävs för att uppnå målen för det steg eleven befinner sig på (Englund, red 2004 s. 205).

I språkkursplanerna för grundskolan skiljer man mellan ”språkval” och ”elevens val” varvid språkvalet är obligatoriskt. Det innebär att eleven när det gäller ”språkval” i år sex måste välja antingen franska, spanska, tyska eller extra engelska, alternativt extra svenska. I år åtta finns det möjlighet att under ”elevens val” välja ytterligare ett språk (Englund, red 2004 s. 205f).

Vid en överblick över färdighetsmålen i Lgr 62 till och med kursplaner 2000 ser man att grundkonceptet finns kvar – målet är en allsidig språkfärdighet som rymmer båda muntliga och skriftliga inslag (Malmberg 2000 s. 14). I kursplanen 2000 skulle det ingå sådana komponenter som kännetecknar en modern språkundervisning, som innefattar bland annat kommunikativ och sociokulturell kompetens och som även inbegriper interkulturell förståelse (Malmberg 2000 s. 32).

Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda flera språk är betydelsefullt för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utvecklingen som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. Språkkunskaper behövs vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga kontakter av olika slag (Skolverket 2000 s. 31).

Viktigt att nämna är att det nu för första gången förespråkas interaktion och det nu även tydliggörs i kursplanen som bl.a. ställer följande krav för att få MVG i år nio under ”språkval”.

Eleven medverkar och bidrar aktivt i vardagliga samtal. Eleven talar med sammanhang och med ett gott uttal samt använder olika strategier för att lösa språkliga problem (Skolverket 2000 s. 36).

2.3 Vad säger Europaparlamentet?

EU utnämnde 2001 till det europeiska språkåret och målet var bland annat att så många som möjligt skulle uppmärksammas på fördelarna med kunskaper i flera språk. Det skulle främja individens personliga och yrkesmässiga utveckling för interkulturell förståelse och för full användning av de rättigheter unionen för med sig. Det bestämdes att det är viktigt att lära sig språk, då det stärker medvetandet om kulturell mångfald och även bidrar till att motverka främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och intolerans. Det fastställdes även i rådets resolution om språk inom Europeiska unionens utbildningssystem att eleverna som regel under sin obligatoriska skolgång bör ha möjlighet att lära sig minst två av Europeiska unionens språk utöver sitt eller sina modersmål under en sammanhängande period av minst två år och helst längre för varje språk (Europaparlamentets och rådets beslut nr 1934/2000/EG).

Europarådet har 2005 beslutat att göra den 26 september till en årligen återkommande språkdag i Europa. De viktigaste målen för detta är att:

• göra allmänheten uppmärksam på hur viktigt det är att lära sig språk • öka medvetenheten kring alla de språk som talas i Europa

• uppmuntra till ett livslångt lärande av språk (Council of Europe 2005) 2.4 Skolverkets attitydundersökning

Skolverket har gjort en undersökning vars syfte var att ta reda på vilka språk eleverna anser vara värdefulla och vilken attityd de i största allmänhet har till språk (Lund & Co AB 2003). Bakgrunden till undersökningen var den information Skolverket hade fått om elevernas minskade intresse för språk.

Skolverket gjorde sin undersökning på grundskolor och gymnasieskolor innehållande intervjuer med skolledning, föräldrar, lärare och elever. De utfrågade var elever som läser tyska, spanska, franska och förstärkt engelska.

De flesta intervjuade eleverna ansåg att de inte kommer att ha någon nytta av fler språk än svenska och engelska och enligt många lärare märks det en viss attitydförändring gentemot språk hos ungdomarna i dag, vilket i sin tur påverkar deras språkval.

Många föräldrar har negativa åsikter om tyska och franska, vilket gör att eleverna väljer ett annat språk. Uthållighet och motivation är en annan fråga som undersökningen tar upp. Eleverna har blivit otåligare och dagens elever tycks ha lättare att ge upp. Även elevernas individuella behov spelar stor roll vid deras val av språk, till exempel resor och sociala aspekter, som gör att vissa språk som till exempel spanska favoriseras.

Undersökningen kommer bland annat fram till slutsatsen att elevernas uppfattning om vilken nivå inläraren behöver kunna ett språk på ofta krockar med lärarens åsikter. Läraren understryker behovet av lingvistisk kompetens och att kunna grammatik, medan eleverna inte tycker det är viktigt utan vill bli förstådda. Detta problem leder ofta till att eleverna hoppar av sitt språkval och går till förstärkt svenska eller engelska. De upplever att de får ut mer av ämnena svenska och engelska. Det är framför allt språkintresserade elever som väljer att behålla sitt språkval och de som påverkas hemifrån och där får ett gott stöd för att läsa ytterligare ett språk (Lund & Co AB 2003).

2.5 Regeringens proposition

Inför den kommande gymnasieskolreformen lade regeringens ensamutredare Lars Lustig fram ett förslag som bland annat innebär att vissa ämnen såsom språk, skulle bli meritämnen och ge extra poäng. Elever skulle då inte i taktiksyfte kunna reducera program och av taktiska skäl välja bort språk.

Idag anser många att det lönar sig att välja bort ämnen som anses svåra i gymnasieskolan för att på så sätt få bättre meriter. Dessvärre kan språk och matematik väljas bort på den grunden. Tillsammans med den engelskspråkiga kulturens dominans i världen gör det att alltför få gymnasieelever studerar andra moderna språk. Språk och matematik kan sägas utgöra stora delar av den grund som de olika vetenskaperna bygger på. I den närmare utformningen av urvalsreglerna avser regeringen att ge ökad tyngd åt gymnasiestudier i matematik och andra språk än engelska. Det skall löna sig att anstränga sig för kunskaper som är viktiga för fortsatta högskolestudier (Prop. 2004/05:162 s. 30f).

3 Metod

Jag valde att göra min undersökning på en stor grundskola belägen i en större stad i södra Sverige. Skolan är en F-9 skola, som består av 680 elever, varav ca 60 % har invandrarbakgrund. 3.1 Urval

Mina undersökningar gjorde jag med elever som läste tyska och spanska som språkval och i undersökningen ingick också tyskläraren. Efter konsultation med tyskläraren på skolan valde jag att låta alla elever som läser tyska i åttan och nian delta i min undersökning för att få ett brett underlag. När det gäller spanska valde jag att enbart låta alla nior delta i min undersökning. Jag hade själv tyskundervisning när åttorna som läste spanska hade sin lektion och spanskläraren ville inte ta på sig ansvaret att dela ut mina enkäter till eleverna. Eftersom mitt primära syfte med undersökningen var att fråga ut elever som läser tyska bestämde jag att det räckte med niorna som läste spanska. Mitt val var alltså strategiskt och inte slumpmässigt.

Jag ville inte göra någon könsfördelning bland eleverna, så de behövde inte uppge något namn eller kön, då jag anser att det inte har någon relevans för min undersökning.

Det var fyrtiotre elever som deltog i min undersökning varav sexton läste tyska i åttan, tretton läste tyska i nian och fjorton läste spanska i nian. Av dessa personer besvarade samtliga elever mina enkäter och en av dem valdes ut av tyskläraren i samråd med mig för en kompletterande intervju. Mitt val var även här strategiskt, eftersom jag kände eleven och visste att denne var pratglad, öppen och framåt. Det fanns bara en tysklärare i skolan och jag hade tur att han ville ställa upp för en intervju. Av eleverna valde jag att låta alla i respektive grupper delta för att få en rättvis bild. Jag hade inget bortfall alls utan alla som fick ett frågeformulär besvarade frågorna. 3.2 Datainsamlingsmetoder

Till min undersökning har jag valt två metoder: • Enkäter

3.2.1 Elevenkäter

Jag har genomfört enkätundersökningar med eleverna i de grupper jag ovan nämnt. Gruppenkäter är väldigt vanliga i skolor och andra sammanhang, då alla är samlade och på så sätt kan nås med ett frågeformulär (Trost 2001 s. 10).

Vad gäller etiska aspekter diskuterade jag med tyskläraren ifall jag skulle ha föräldrarnas tillstånd att dela ut enkäter till eleverna. Jag fick veta att det inte alls var nödvändigt med tillstånd, eftersom det rörde sig om helt anonyma enkäter. Dessutom var ifyllandet av mina enkäter frivilligt varpå jag gjorde bedömningen att inte krångla till det för läraren och be honom att kontakta alla föräldrar. Spanskläraren ville först inte ställa upp med lektionstid för min enkätundersökning, så jag var tacksam att hon ställde upp och ville därför inte heller ställa till krångel för henne genom att be henne ta kontakt med alla föräldrar.

Min datainsamling och tolkning var kvantitativ med kvalitativa drag då jag undvek att använda siffror som svarsalternativ. Enkätfrågorna som ungdomarna besvarade är uppbyggda av standardiserade och enkla frågor för att underlätta förståelsen. Mina frågeställningar i min enkätundersökning syftar till att förstå eller hitta ett mönster.

Ungdomarna i min enkätundersökning hade skiftande åsikter, vilket kan påverka resultatet. Reliabiliteten i denna undersökning är då låg, som det oftast brukar vara i kvalitativa studier. För att uppnå en hög reliabilitet krävs det enligt Trost (2001) att mätningen inte är utsatt för slumpinflytelser och att alla undersökare ska fråga på samma sätt. Situationen ska vara likadan för alla och de ska alla vara på samma goda humör när de fyller i svaren på frågorna ( Trost 2001 s. 59).

Validiteten i mitt arbete är hög, då mina frågeställningar i stort sett framhäver min problemformulering. Enligt Trost (1997) handlar validiteten i en undersökning om huruvida ett instrument eller ett test mäter vad det är avsett att mäta. Inte ens en perfekt validitet gör att vi har en fullgod reliabilitet. För en god sådan överensstämmelse krävs det både att systematiska fel saknas och att de slumpmässiga felen är små ( Trost 1997 s. 100).

Till tyskeleverna använde jag tio öppna frågor av totalt tretton där de fick tänka efter innan de svarade och till spanskeleverna använde jag sex öppna frågor av sju ( se bilaga 1 & 2). Den första slutna frågan till eleverna som läser tyska (se bilaga 1 & fråga 2), vilket modersmål eleven har, hade som syfte att försöka hitta ett mönster ifall modersmålet har någon betydelse för attityden gentemot det tyska språket. Den andra slutna frågan till eleverna som läser tyska (se bilaga 1 &

fråga 6) var ifall de har lättare att uttrycka sig skriftligt eller muntligt på tyska. Den gick ut på att jag utifrån svaren jag fick, kanske skulle få en idé om vad som behöver göras för att tyska språket återigen skulle bli ett eftertraktat språk att lära sig. Den tredje slutna frågan till eleverna, som läser tyska (se bilaga 1 & fråga 11), i vilka länder man talar tyska, hade som syfte att ta reda på elevernas kunskaper om tyskans geografiska spridning. Jag ville veta om eleverna överhuvudtaget har en aning om var man talar tyska ochom deras svar kanske skulle kunna ge en fingervisning om varför eleverna anser att tyskan inte är så viktig.

Orsaken till att jag valde att göra en undersökning med elever som valde spanska var att jag ville undersöka deras attityd till det tyska språket och varför de valt att inte läsa tyska. Min enda slutna fråga till eleverna, som läser spanska (se bilaga 2 & fråga 3), ifall de vet i vilka länder man talar spanska, hade samma syfte som jag hade för eleverna, som läser tyska, nämligen ifall eleverna vet vilken geografisk spridning språket har och om de vet att spanska inte är lika gångbart i Europa som tyska.

Syftet med mina enkätfrågor var att få fram en helhetsbild och tre frågor var likadana som Skolverkets attitydundersökning 2003. Den första frågan var nyttan av att kunna ett språk (se bilaga 1 & fråga 8, bilaga 2 & fråga 5). Den andra frågan var varför eleven inte valt att läsa tyska (se bilaga 2 & fråga 2). Den tredje frågan var varför eleven valt det språket, som denne lär sig (se bilaga 1 & fråga 3, bilaga 2 & fråga 1). Jag ville kunna jämföra mina svar med svaren som Skolverket fick när de genomförde sin undersökning för att se ifall jag fick liknande svar (Lund & Co 2003).

3.2.2 Elevintervju

Med utgångspunkt ifrån alla svar jag fick i mina frågeformulär (se bilaga 1 & 2) ville jag ta reda på vad eleven tyckte man kunde göra för att förbättra det tyska språkets popularitet. Jag koncentrerade mig på att få fram vad eleven egentligen ansåg skulle vara bra för att höja det tyska språkets popularitet. Jag hade inte förberett några fasta frågor, eftersom jag ansåg att det skulle bli för formellt med ett färdigt frågeformulär framför mig.

3.2.3 Lärarintervju

Valet av läraren jag intervjuade var också självklart, då jag under min VFT på skolan fått en fin kontakt med just personen i fråga. Jag kände att jag kunde åstadkomma ett avslappnat och öppet samtal med läraren och hade inte förberett några fasta frågor att utgå ifrån.

Denne lärare var väldigt erfaren och hade arbetat som lärare i trettio år, så att intervjua honom och få fram relevanta fakta angående elevernas attityder gentemot tyskan var helt enkelt ett måste från min sida för att på så sätt få fram fakta ur olika vinklar.

Jag ville genom intervjun se om det fanns ett mönster eller en förändring under årens lopp. Mina frågor till läraren handlade mest om vad denne anser har hänt med elevernas attityder under de år undervisning har skett och om denne kanske har någon idé om vad det är som gör att tyskans popularitet sjunkit idag.

3.3 Enkätproceduren

Mina enkätundersökningar genomförde jag under lektionstid. Jag bestämde innan med respektive lärare att jag skulle komma in med enkäterna cirka tjugo minuter innan lektionen var slut. Jag valde att göra min undersökning på morgonen under elevernas första lektion, då deras uppmärksamhet var som bäst. Lektionerna var enbart fyrtio minuter och de första tjugo minuterna ägnades åt läxförhör, så det skulle inte vara så ansträngande för dem att fylla i mina enkäter utan tvärtemot avslappnande, då de inte behövde påbörja något nytt under den lektionen. Jag började med att informera eleverna muntligt vad jag ville att de skulle göra och vad syftet med min undersökning var. Jag förklarade för dem att det var ett helt anonymt formulär och att de inte skulle skriva sitt namn på enkäten. Jag kände eleverna väl, då jag genomfört min VFT på den skolan, så de hade fullt förtroende för mig. En del elever tyckte det var spännande att hjälpa mig med mitt examensarbete och fyllde i extra mycket. Lärarens närvaro utgjorde inte ett störande moment heller, eftersom denne satt och gjorde annat under tiden. Jag påtalade också för eleverna att deras lärare inte skulle få ta del av deras svar.

Jag var närvarande under hela proceduren, då det är bra ifall den som sköter om distributionen och insamlandet av svaren närvarar, eftersom denne kan förklara egendomligheter och svara på frågor. Det är också viktigt att personen motiverar dem man vill ha svar från att verkligen svara och göra det på ett tillfredsställande sätt (Trost 2001 s. 10).

3.4 Intervjuproceduren

Jag valde att göra informella kvalitativa intervjuer. Min intervju med läraren och eleven gick ut på att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter den har och hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut (Trost 1997 sid. 24).

Jag bestämde mig för att inte banda intervjuerna för jag kände att åsikter och känslor kommer fram lättare och friare utan bandspelare. Jag kände att det inte skulle vara värt mödan att sitta och transkribera hela intervjun och att det dessutom skulle bli så tillgjort under intervjun. Jag valde minnet som är en viktig tillgång vid tolkning och analys men gjorde även korta minnesanteckningar under intervjun. Direkt efteråt satte jag mig ner och skrev utförligt ner allt jag mindes (Trost 1997 s. 51).

Noggranna bandinspelningar eller anteckningar kan inte ersätta de intryck man får vid själva intervjun, som till exempel det man hör eller ”läser mellan raderna”. Allt sådant är viktigt och värdefullt vid analys av data (Trost 1997 s. 51).

Att intervjun med läraren genomfördes i fikarummet under stämningsfulla förhållanden gjorde att jag fick spontana och raka svar som var viktiga för min undersökning. Vi satt cirka en timme, men eftersom vi samtidigt åt talade vi inte hela tiden.

Eleven jag intervjuade behövde inte ställa upp på sin fritid utan han fick lärarens tillåtelse att slippa lektionen under tiden som jag genomförde en informell intervju med honom. Vi satt ensamma i skolans café när alla hade lektioner och jag bjöd honom på fika. Eftersom ett lektionspass är fyrtio minuter och vi först gick dit beräknar jag att vi satt cirka tjugofem minuter. Innan dess hade jag genom läraren i skolan skickat hem ett formulär för att inhämta föräldrarnas tillstånd att få lov att intervjua deras barn för att få använda intervjun anonymt.

4 Resultat och presentation av enkät och samtalsmaterial

I min redovisning av enkätmaterialet ställt till elever som lär sig tyska numrerar jag frågorna enligt bilaga 1 och går in på deras svar utförligt. Några av eleverna uppgav flera svarsalternativ men framhöll det de tyckte var viktigast, vilket jag sedan använde som underlag för min sammanställning.

I min redovisning av enkäten ställd till elever som valt spanska går jag inte in på respektive fråga utförligt, då jag anser att jag bättre kan redovisa deras åsikter i en löpande text.

Jag sammanfattar sedan allt enkätmaterial och redovisar mina intervjuer med eleven och läraren separat.

4.1 Enkätmaterial ställt till tjugonio elever som läser tyska

1. Varför behöver man kunna ett annat språk?

Majoriteten tyckte att det är viktigt med ett annat språk när man ska åka på semester och kommunicera med människor från landet. Förståelsen, det vill säga att förstå och bli förstådd, var det viktigaste för de flesta av mina informanter. Det var bara ytterst få som svarade att de tänker arbeta utomlands när de är vuxna och att det därför kan vara bra att lära sig landets språk. Det var endast en elev som värderade kunskapen i frågan och som svarade att ett språk enligt denne är den viktigaste kunskapen en människa kan äga. (se tab. 1)

Semester 17 elever

Arbeta utomlands 3 elever Viktig kunskap 1 elev

Kommunicera 8 elever

Tabell 1: Skäl att lära sig ett annat språk.

2. Är ditt modersmål svenska eller annat? I så fall vilket?

Här märktes det att jag hamnade i grupper där elever med invandrarbakgrund var överrepresenterade. (se fig. 1)

Modersmål Svenska 10 elever Utländsk 17 elever Tvåspråkiga föräldrar 1 elev Missförstod frågan 1 elev Figur 1: Modersmål

3. Varför valde du att läsa tyska?

På denna fråga fick jag mycket intressanta svar. Majoriteten av eleverna tyckte att tyska är ett roligt, spännande och intressant språk. Många av eleverna valde tyska på grund av att de har släktingar i Tyskland eller Österrike och på grund av detta har möjlighet att öva språket på riktigt. En elev svarade att tyskan räknas som en riktig utmaning och ville testa om hon klarar det. Endast tre elever uppgav som orsak att föräldrarna kunde tyska och att de på det viset kunde få hjälp hemma med läxorna. Några elever uppgav att tyska liknar svenska och ytterst få elever svarade att de inte hade något särskild anledning utan att det bara blev så. (se fig. 2)

För att tyska är ett intressant språk. Jag har kusiner i Wien också och är där varje sommar. Jag kan få hjälp med tyska hemma.

Får hjälp av föräldrar 3 elever Inget särskilt 2 elever Liknar svenska 3 elever Släktingar 7 elever Utmaning 1 elev Intressant 13 elever Valet av tyska

Figur 2: Varför tyska?

4. Ångrar du ditt val? Om ja, skriv varför.

Svaren jag fick var både positiva och negativa. De flesta av eleverna svarade att de inte hade ångrat att de valt tyska. Några ångrade sig dock och tyckte att språket var tråkigt och inte alls spännande. Vissa elever svarade att de ångrat sig, eftersom språket var mycket svårare än vad de trott. Tre elever var tveksamma och svarade både ja och nej. (se tab. 2)

Ångrar sig inte 20 elever Ångrar sig, för de anser att språket är tråkigt 3 elever Ångrar sig, för de anser att språket är svårt 3 elever

Tveksam till svar 3 elever

Tabell 2: Ångrar sitt val.

5. Vad tänker du på när det gäller Tyskland?

De flesta kopplade samman Tyskland med andra världskriget och Hitler. Resten av svaren var mycket varierande och olikartade. Någon sammankopplade Tyskland med shoppingresor och en annan elev tänkte på landet som ett genomfartsland på väg till semesterorten. Det var någon som tänkte på sina släktingar och fina minnen från en viss ort i Österrike, medan några av eleverna inte tänkte på något speciellt och en elev kunde inte besvara frågan. En elev sammankopplade Tyskland med disciplin och stränghet och några andra med gästvänlighet och sympati. (se fig. 3)

Gästvänlighet 3 elever

Disciplin

2 elever

Inget svar

1 elev Inget speciellt

3 elever Minne 2 elever Genomfartsland 1 elev Shoppingresor 1 elev II VK och Nazister 16 elever Tyskland

Figur 3: Associationer till Tyskland.

6. Har du lättare att uttrycka dig skriftligt eller muntligt på tyska?

Majoriteten svarade att det är mycket lättare att uttrycka sig muntligt, för då behöver man inte tänka så mycket på grammatiken och man kan bara prata på. Endast sju svarade att de hade lättare att uttrycka sig skriftligt eftersom de var lite blyga att tala på tyska. Sex elever svarade att de tyckte det var lätt både skriftligt och muntligt, då den ena har vuxit upp med språket. De andra

fem ansåg sig inte ha några svårigheter att uttrycka sig vare sig skriftligt eller muntligt. En elev gav ett svar som jag inte alls förstod. (se fig. 4)

Skriftligt eller muntligt?

Muntligt 15 elever Skriftligt 7 elever Både och 6 elever Otydligt svar 1 elev

Figur 4: Skriftligt eller muntligt?

7. Har du några förslag till hur språkundervisningen ska vara?

Många av eleverna efterlyste en studieresa till Tyskland eller till tysktalande länder. De såg en sådan resa som en möjlighet till att kunna testa sina kunskaper med riktiga tyskar. Eleverna ansåg att de på det viset också lättare skulle kunna utöka sina muntliga färdigheter, eftersom de då skulle vara tvingade att kommunicera i till exempel affärer eller i andra sammanhang. Alla som tyckte att en studieresa skulle vara ett bra alternativ till undervisningen såg detta som ett roligt äventyr som man skulle se fram emot. På det viset skulle de kämpa med tyskan bättre under terminen eftersom man då hade ett mål att längta efter. Eleverna ville också ha större möjligheter att tala tyska under lektionerna i stället för att koncentrera sig på grammatiken. En elev efterlyste dock mer grammatik och en ville skaffa tyska brevvänner. (se tab. 3)

Studieresa 12 elever

Mer grammatik 1 elev

Brevvänner 1 elev

Mer muntlig konversation 15 elever

8. Har du haft nytta av dina tyskkunskaper i privatlivet? Om ja – när?

Ungefär hälften av tyskeleverna svarade att de inte har haft någon nytta alls av sina tyskkunskaper. De känner ingen som pratar tyska och de har inte heller hamnat i situationer där tyskan skulle behövas. Resten av dem svarade att de har haft nytta av sina språkkunskaper. Elva av dem har fått möjligheter att tala tyska under resor och semestrar till exempel vid restaurangbesök eller när de skulle fråga efter vägen. Två elever har släktingar i Tyskland och en elev hade möjlighet att tala tyska under sin prao när denne jobbade på ett café. Tre elever missförstod frågan och därför kunde deras svar inte värderas. (se fig. 5)

Figur 5: Nyttan med tyskan.

Nyttan med tyskan Ingen nytta 12 elever Missförstod Frågan 3 elever

Har haft nytta

Under resor 11 elever Under PRAO 1 elev Släktingar 2 elever

9. Vad tänker du på när du hör ordet ”främmande språk”?

Här blev svaren mycket svårlästa och detta kan bero på att frågan var felformulerad av mig. Eleverna förstod inte tanken med min fråga och det framkom när jag fick exakt samma svar av alla elever, som skrev att främmande språk är ett språk, som man inte förstår. Endast en elev svarade att främmande språk för denne är till exempel japanska eller kinesiska, eftersom det ligger långt från oss i Sverige och ser helt annorlunda ut än de andra språken.

10. Vad anser du är lätt respektive svårt med tyska?

Här fick jag nästan likadana svar när det gäller svårigheterna med tyskan. Nästan alla elever tyckte att grammatiken var det svåraste att förstå och lära sig. En del tyckte att det är svårt att stava tyska ord och enstaka ansåg att uttal, ordföljd och de bestämda artiklarna der-die-das var

som svårast. Lättast med tyskan var att det är så likt svenska och att det är lätt att tala språket, många ord liknar svenska ord. Några tyckte att det var lätt att läsa på tyska. (se fig. 6)

Lätt Svårt Likt svenska 12 elever Grammatik 24 elever Lätt konversation 12 elever Stavning 3 elever Uttal 1 elev Att läsa 3 elever Ordföljd 1 elev Uttal 2 elever

Figur 6: Vad är lätt eller svårt med tyska?

11. I vilka länder kan man använda tyska?

Denna fråga ställde jag för att jag ville ta reda på elevernas kunskaper om användningsområdena för språket. Alla elever kunde mer eller mindre ange de tre vanligaste länderna där man talar tyska, det vill säga Tyskland, Österrike och Schweiz. Däremot var det nästan ingen av eleverna som tänkte på alla länder där tyskan inte är ett officiellt språk, men ändå gångbart.

12. Vad anser du? Är tyska ett populärt språk? Om nej, varför inte?

Majoriteten av eleverna svarade NEJ på denna fråga. De ansåg inte att tyskan var särskilt populär. De har hört från kompisar som läser andra språk att tyska inte är roligt, att det inte låter fint, men det främsta argumentet var att tyskan inte är populär, eftersom man inte hör det så ofta. Man träffar inte så många som talar tyska utan det är för det mesta engelska som gäller i alla sammanhang. En elev ansåg att man ofta väljer bort tyskan av taktiska skäl och istället väljer att fortsätta med engelska. Endast tio av de tjugonio eleverna som deltog i enkätundersökningen svarade att de ansåg att tyska var ett populärt språkval.

13. Nämn några tillfällen när tyskan kan användas.

På den sista frågan fick jag ytterligare ett närmast likadant svar av alla elever. Alla förutom ett fåtal elever tyckte att tyska enbart kan användas under resor och semestrar. Endast en elev svarade att tyska faktiskt är ett affärsspråk som ofta används i affärsvärlden, två ansåg att man har nytta av tyska när man ser på tysk film och två svarade att de har nytta av språket när de spelar spel på Internet.

4.2 Enkätmaterial ställt till fjorton elever som läser spanska

Med de sju frågorna (se bilaga 2) jag ställde till eleverna försökte jag hitta förklaringar till ifall det finns, och i så fall varför det finns, ett avståndstagande från det tyska språket.

På frågan varför de valde spanska svarade majoriteten att spanska låter romantiskt och vackert och eleverna har även från sina kamrater hört att spanska är lätt att lära sig. Det var endast få av dem som hade familjeanknytning till spansktalande länder. En elev angav som orsak till att denne läser spanska att familjen ofta åker till Spanien på semester.

För att det spanska språket helt enkelt är det vackraste.

För man har större hjälp med spanska, spanska talas i fler länder.

I nästa fråga ville jag ta reda på varför eleverna som läser spanska inte valde tyska. De flesta svarade att tyska låter likt svenska och att det tar bort spänningen med språket. Några svarade att språket låter fult och verkar vara svårt att lära sig. Endast en elev skrev att orsaken till att denne inte valde tyska berodde på skolans tysklärare.

För att tyska är som svenska, det är bara ensamt. För jag tycker inte om vår skolas tyska–lärare. För spanska verkade vara lättare.

Jag ville även veta hur breda elevernas kunskaper är när det gäller den geografiska placeringen av språket, det vill säga i vilka länder spanska talas. Resultatet visade att elevernas kunskaper om detta är bristfälliga, då majoriteten svarade att spanska är det officiella språket i Italien, Portugal, Spanien och dessutom gångbart i nästan hela Europa. Endast en elev skrev att spanska talas i Sydamerika.

På frågan om spanska var lättare eller svårare i jämförelse med tyska eller franska skrev alla att franska är det svåraste språket närmast följt av tyska som enligt dem är näst svårast.

Efter detta ställde jag frågan ifall eleverna har haft nytta av spanska i vardagslivet och i så fall i vilket sammanhang. Svaret blev nästan ett entydigt nej. Majoriteten svarade att de aldrig har haft nytta av det spanska språket och aldrig har tillfälle att öva på det heller i vardagslivet. De som angav att de hade nytta av spanska hade antingen släktingar från Spanien eller umgänge med spanska vänner i Sverige.

I nästa fråga bad jag eleverna att beskriva det tyska språket med tre ord. Svaret blev att tyska låter aggressivt, osympatiskt och dominerande. Några skrev att det låter fruktansvärt fult och flera la till negativa förstärkningsord för att understryka sin avsky för tyska.

Till sist ville jag veta om eleverna någonsin i framtiden kan tänka sig att lära sig tyska. Nästan alla svarade positivt med ett rungande ja.

4.3 Sammanfattning av enkätmaterial

Efter utvärdering av enkäterna syns det ett tydligt mönster, som avgör vilket språk eleverna väljer. En återkommande förklaring till elevernas språkval i både spansk- och tyskklasserna är att de valde sitt språk på grund av semesterresor. Elevernas kunskaper när det gäller ett språks användningsområde är ofta bristande då de flesta väljer språk som spanska för att man kan använda det på semester och enligt eleverna i stort sett nästan överallt i Europa.

Att det tyska språket låter bestämt och hårt är också en avgörande faktor vid språkval då de flesta elever som valde spanska motiverade sitt svar med att det spanska språket är romantiskt och låter vackert. När jag bad spanskeleverna att beskriva det tyska språket med tre ord fick jag entydiga svar som aggressivt, osympatiskt och dominerande. När jag bad tyskeleverna att beskriva vad de förknippar med Tyskland fick jag också otvetydiga svar, det vill säga negativa tankar om andra världskriget. Frågorna var annorlunda ställda, men gav egentligen samma svar.

De flesta som valde tyska var invandrarelever och de ansåg att det tyska språket lät intressant. De tyckte framför allt att grammatiken var svår medan de som valde spanska inte valde tyska för att det är så likt det svenska språket och därmed ointressant i motsats till spanska som är vackert och exotiskt. Vad som är värt att notera är att det framkom att tyskeleverna ansåg att muntlig kommunikation på tyska är mycket lättare än att skriva på tyska.

Jag ställde samma fråga till alla språkklasserna ifall de har haft nytta av sina språkkunskaper på sin fritid och där framkom det tydligt att hälften av tyskeleverna har haft nytta av sina kunskaper medan nästan ingen av spanskeleverna har använt spanska på sin fritid.

4.4 Elevintervju

Robin (fingerat namn) går i nian och hade bytt skola på grund av flyttning för cirka ett år sedan. Han sa till mig att den negativa attityden till det tyska språket genomsyrar hela skolan och samhället. Jag fick veta att även lärare från andra ämnen tyckte att tyska har en negativ klang, vilket får till följd att det nästan är pinsamt att lära sig språket. Allt verkar enligt Robin bero på Hitler och allt han har gjort under andra världskriget. Det värsta är att många elever brukar retas innan tysklektionen och använda sig av den ökända Hitlerhälsningen, vilket resulterar i att Robin känner sig lite illa till mods och nästan får lite dåligt samvete att han läser tyska som språkval. Att man hela tiden påminns om andra världskrigets fasor genom föreläsningar och besök av krigets offer gör inte direkt att attityden till tyska folket blir bättre menar Robin, som dock betonar att det är viktigt att känna till vad som har hänt i historien.

Vidare tyckte han också att tysklektionerna är allmänt tråkiga och inte alls anknyter till verkligheten. På min fråga vad som menas med verkligheten svarade han att det känns som om man går in i en helt annan värld när man stiger in i lektionssalen för tyska. Boken följs till punkt och pricka och allt är så förutsägbart, för man vet exakt vad som kommer att hända på lektionen. De brukar ha högläsning där alla får läsa en text med hjälp av läraren. Därefter får de glosor i läxa och får göra ett glostest. På detta sätt beskriver Robin för mig att de går till väga lektion efter lektion. På min fråga om det verkligen är allt de gör svarar han att detta förfarande brukar varvas med grammatiska övningar.

Vid frågan vad vi som lärare skulle göra för att elever skulle tycka att tyska vore roligt och viktigt att lära sig fick jag svaret att på förra skolan han gick i fick alla tyskelever baka kakor inför varje fredag och att detta var något som alla såg fram emot. De spelade även mycket

rollspel och löste många tyska korsord, vilket eleven tyckte var roligt och stimulerande. Han gillade också roliga tyska filmer, som de fick se emellanåt.

Jag frågade om de lyssnade på tysk musik under lektionen och fick svaret att det var sällan. Ett förslag från honom var att man som lärare skulle göra en musikalisk resa genom att spela all sorts blandad tysk musik och låta eleverna vara delaktiga i detta. Ett annat förslag var att man i slutet av nian skulle göra en resa till Tyskland som avslutning av kursen. Detta skulle vara en ”morot”, menade Robin för då skulle man ha något att se fram emot och motivationen att lära sig tyska skulle vara högre.

4.5 Lärarintervju

Det första jag fick veta av Frank (fingerat namn) när vi började diskutera var att elevernas attityder till att lära sig något på det hela taget hade förändrat sig drastiskt de senaste åren. Frank förklarade att när han började arbeta i grundskolan för trettio år sedan var eleverna helt annorlunda och ville lära sig tyska för att de kände att de hade nytta av det. Idag är det så mycket annat som tar elevernas uppmärksamhet såsom Internet och datorspel. Det är inte lika naturligt att läsa tyska längre som det var förr, därför bör man enligt honom angripa problemet från en annan sida. Man måste hitta andra metoder för att stimulera eleverna och ett sätt vore att värdera språkstudier högre i grundskolan, så att eleverna känner att de får lön för mödan. Ett annat sätt vore att arrangera resor till Tyskland där eleverna får använda språket på riktigt och inte enbart i klassrummet.

Med tanke på individualiseringen borde det finnas fler tysklärare till hands så att eleverna snabbare kan få hjälp och extrahjälp ifall de behöver det. Såsom det är nu faller hela undervisningen pladask, sa Frank, ifall man är sjuk eller måste gå till läkaren. Dessutom menade han att det är bra ifall eleverna får lite variation som de kan få i andra ämnen där det finns fler lärare tillgängliga och inte alltid bara har samma tysklärare.

Jag fick även uppfattningen att det inte borde vara tillåtet att byta språkval när man har påbörjat tyska i sjuan. Samtidigt fick jag veta att det bara är en av lärarens tyskelever de senaste åren som har hoppat av till förstärkt svenska och detta för att eleven hade mycket dåliga kunskaper i det svenska språket. Jag fick också veta att många elever berättat för honom när han har undrat ifall de ska läsa tyska i gymnasieskolan att de ska välja ett annat språk.

Han påpekade också att man borde marknadsföra språket mycket mer än vad man gör idag och påvisa nyttan med språket i affärsvärlden. Det är en attitydförändring som måste ske, menade han och hävdade också att det borde vara krav på språkkunskaper utöver engelska för att få studera vidare på högskola eller universitet.

5 Diskussion och slutsatser

5.1 Tyskans ställning i Sverige

Det var onekligen intressant att undersöka hur tyskans popularitet har förändrats genom åren från andra världskrigets slut fram till idag. Tyskan borde idag vara ett väldigt eftertraktat språk att lära sig med tanke på hur stort språket är ute i Europa. Tyska talar man officiellt i Liechtenstein, Schweiz, Tyskland och Österrike och det är även gångbart i Belgien, Danmark, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern där tyskan används i vissa delar av länderna. När jag gjorde min enkätundersökning var det inte många av eleverna som kunde nämna fler än de tre vanligaste länderna, det vill säga Schweiz, Tyskland och Österrike där man talar tyska (se bilaga 1 & fråga 11).

De flesta elever som lär sig spanska trodde att spanska är det språk man klarar sig bäst med i Europa men ur enkäten framkom att de flesta eleverna aldrig har haft nytta av spanskan (se bilaga 2 & fråga 5). Det står tydligt i kursplanen (Skolverket 2000 s. 33) att tyska är det största språket i Europa. Varför känner då inte elever som läser moderna språk till detta? Kan det vara så att informationen från lärarnas sida är bristande när de har gått igenom kursplanen?

Eftersom jag själv har läst 60 poäng i svenska är jag väl medveten om vad svensklärare får lära sig på sin svensklärarutbildning. Vi fick i många sammanhang lära oss sambandet mellan tyska och svenska genom det germanska ursprunget och jag har således förstått att svenskan är nära förknippad med tyskan. Tyskland är Sveriges allra viktigaste exportmarknad i Europa och fler och fler tyska turister upptäcker Sverige. Tyskarna har en positiv inställning till Sverige och det skulle vara bra att kunna välkomna dessa turister på deras eget språk. Sverige och Tyskland har en mängd liknande traditioner så likheten finns där, inte bara genom vårt språk.

Som svensklärare och naturligtvis även tysklärare bör man uppmärksamma sina elever på detta och göra dem medvetna om det tyska språkets betydelse för Sverige och likheten mellan de två språken. Man får dock inte glömma att invandrarelever, som inte tillhör vår språkgrupp ofta

har en annan och svårare koppling till grammatiken när det gäller sambandet svenska - tyska. När historieläraren går igenom Tysklands krigshistoria bör svenskläraren och tyskläraren visa den positiva sidan och påvisa det germanska sambandet. Jag undervisar själv som tysklärare och mina elever blev väldigt förvånade när jag påtalade allt detta för dem. Eleverna blir på så sätt medvetna och känner förmodligen också en större lust till att lära sig tyska.

5.2 Skolverkets attitydundersökning i jämförelse med denna undersökning

När Skolverket gjorde sin attitydundersökning (Lund & Co AB 2003) kom de fram till att eleverna inte ansåg att tyskan var så viktig, som den en gång i tiden har varit. Jag hade, som tidigare nämnt, frågor som var likadant ställda som deras och det hade jag för att jag var tveksam till deras redovisade resultat.

Frågan varför eleven inte valt tyska (se bilaga 2 & fråga 2) gav intressanta svar, som i stort sett var identiska med elevernas svar i Skolverkets undersökning, nämligen att tyska är ett fult språk och för likt svenska. Intressant är att en elev i min undersökning tyckte tyska var ensamt, som svenska. Det tyder ändå på att eleven drar en parallell mellan svenska och tyska, som stämmer genom det germanska sambandet och därför mer dras till romanska språk, som spanska.

Skolverket har liksom jag kommit fram till liknande svar, att eleverna har ändrat attityd gentemot det tyska språket. Eleverna i Skolverkets undersökning anser att förstärkt svenska eller engelska är viktigare än moderna språk. Skolverket avslutade sin undersökning med detta konstaterande, medan jag gick ett steg längre och försökte ta reda på vad man kan göra för att vända trenden, så att tyska språket återigen skulle bli ett eftertraktat språk att lära sig.

5.3 Vad påverkar eleverna när de väljer ett språk?

Enligt Skolverkets attitydundersökning (Lund & Co AB 2003) beror elevernas språkval till stor del på föräldrarnas påverkan. I min undersökning är det enbart tre elever som angav att valet av tyska påverkades av att deras föräldrar själva talar tyska och kan hjälpa till med läxor (se bilaga 1 & fråga 3). Betonas bör att frågan i Skolverkets attitydundersökning (Lund & Co AB) inte ställdes exakt likadant till skolledning, föräldrar, lärare och elever, men syftet med frågan var detsamma som mitt syfte, det vill säga få fram vad som påverkar eleverna vid deras språkval. Jag upplever problemet med tyska språket mest som en samhällspåverkan där man inte är motiverad

att satsa på ett nytt språk under ”språkval”, då man lättare får ett högre betyg i ett annat ämne som förstärkt svenska eller engelska (se kapitel 2.2).

Som den intervjuade läraren Frank också belyser måste man hitta metoder för att stimulera eleverna och ett sätt vore att värdera språkstudier högre i grundskolan så att eleverna känner att de får lön för mödan. Detta överensstämmer också med regeringens proposition för gymnasieskolan (2004) där det framgår att språk skulle tillhöra meritämnena och ge extra poäng. Elever i grundskolan är i dagens läge väl medvetna om att det är mycket bättre att påbörja ett nytt språk i gymnasieskolan och på det viset få ett högre betyg. De väljer då ett nytt språk som det blir lätt att få ett högre betyg i än i steg tre som är en fortsättningskurs på grundskolans tyska. Om deras betyg ifrån grundskolan viktas högre skulle de kanske inte ha hoppat av tyskan utan ha fortsatt sitt språkval. Vad som också är viktigt att tänka på är att elever när de söker in på gymnasieskolan kan välja bort ett ämne från grundskolans slutbetyg, vilket kanske också kan resultera i att många väljer att ta bort tyska. Detta har jag inte gjort någon närmare forskning på, men av läraren jag intervjuade och av mina egna elever i skolan har jag förstått att det är så när jag har berört ämnet.

Enligt min intervjuade elev Robin genomsyrar den negativa attityden till det tyska språket hela skolan och samhället. Lärarnas och rektorns attityd har en avgörande betydelse för eleverna när de väljer språk. Enligt min undersökning påverkar också ungdomarna varandra mycket och det märks när jag nästan får liknande svar av alla spanskelever, som till exempel att tyska är ett fult språk medan spanska är ett spännande och vackert språk.

När de intervjuade spanskeleverna anser att det tyska språket är aggressivt och dominerande är det förmodligen för att de har sett gamla arkivfilmer som i sin tur gjort att de upplevde språket så negativt. En del tyskelever skrev också att tyska endast kan användas på väg till semesterlandet när man ska beställa mat i en restaurang och detta gör att eleverna blir mindre motiverade.Robin ansåg också att tyskan kan kännas tråkig eftersom man inte alls anknyter språket till verkligheten. Jag skulle kunna dra slutsatsen att det kanske beror på skolans tysklärare, men jag vill inte göra det, eftersom jag inte har gjort en undersökning på fler skolor än en. Jag har inte heller intervjuat några andra tysklärare än läraren i skolan jag har varit på. Liknande svar fick även Skolverket när de gjorde sin attitydundersökning (Lund & Co 2003) där det framkom att eleverna ansåg att de inte kommer att ha någon nytta av fler språk än svenska och förstärkt engelska (se bilaga 1 & fråga 8). I min undersökning svarade visserligen inte eleverna, att de enbart kommer att ha nytta

av svenska och förstärkt engelska, men det får inte glömmas bort att hälften skrev att de inte har haft någon nytta av sina språkkunskaper.

5.4 Tysklärarens roll

Vad kan då vi tysklärare göra för att vända trenden, så att tyska språket återigen skulle bli ett eftertraktat språk att lära sig? Den frågan är inte alldeles lätt att besvara och vi är alla annorlunda som individer med olika idéer om hur vi kan vända trenden. Om jag utgår från Robin, eleven jag intervjuade och spanskeleven, som besvarade min enkät och skrev att orsaken till att denne inte valde tyska berodde på skolans tysklärare, verkar det som om det beror på Frank, som undervisar i tyska på just den skolan. Men det är också Robins och spanskelevens egna tankar och inget man egentligen kan ta fasta på. Personkemin mellan Robin, spanskeleven och Frank i skolan kanske inte stämmer och att då generellt dra konklusionen att det måste bero på läraren i skolan att eleverna inte tycker om att lära sig tyska är att överdriva. Visserligen verkar det som om Robin är allmänt missnöjd med Frank, som lärare och det verkar också som om Frank inte riktigt längre orkar engagera sig lika mycket som förr. Frank nämner också att det är mycket annat såsom Internet och datorspel som tar elevernas uppmärksamhet och istället för att kanske angripa problemet från den sidan och använda dessa hjälpmedel i sin undervisning ger han upp. Men där är vi som individer också annorlunda. Alla är inte så händiga med datorer och dagens teknik och Frank kan säkert tillföra elever kunskaper utan dessa hjälpmedel, som till exempel inte jag kan göra som gärna utnyttjar dagens teknik.

Naturligtvis skulle det kunna vara så att äldre lärare hellre förespråkar grammatik som faktiskt var utgångspunkten i Lgr 62 och 69. Enligt Hjelms (1989) undersökning tyckte eleverna att tyska enbart bestod av grammatik och obegripliga regler (se kapitel 2.2). Man kan undra varför elever som blev undervisade 1987 enligt Lgr 80, som gick direkt på de fyra elementen höra, tala, läsa och skriva ansåg att tyskan mest bestod av tråkig grammatik när element som ordförråd och grammatik inte förespråkades längre. Var det kanske så att lärare inte gick direkt på de fyra elementen medan Lgr 80 fortfarande gällde utan fortfarande förespråkade grammatik, som var utgångspunkten i Lgr 62 och 69? Det skulle faktiskt kunna vara så att äldre lärare fortfarande undervisar på det gamla för dem trygga sättet, därmed inte sagt att det faktiskt är på det viset.

Grammatiken behövs, men den måste kombineras med roligare saker, som till exempel att språket måste bli levande! Enligt min undersökning och även Skolverkets undersökning (Lund &

Co 2003) efterlyser eleverna mer muntlig kommunikation och mindre grammatik (se bilaga 1 & fråga 7). Detta stämmer också med kursplanen (Skolverket 2000) som säger att kommunikationen är central. Vi tysklärare måste tillgodose krav detta och förespråka kommunikation i klassrummet och se mellan fingrarna med mindre stavfel och grammatiskt inte korrekta meningar. Vi måste ge eleverna möjlighet att känna glädjen av att kunna uttrycka sig på tyska, vilket ju är det viktigaste. Jag tror att det hos många lärare finns en rädsla för att förlora kontrollen, som man ju gör när man låter eleverna tala i smågrupper. Men det är mycket en fråga om inskolning av eleverna till ett mer självständigt arbete och större ansvar. Om läraren markerar tydligt i sin bedömning att det muntliga väger lika tungt som det skriftliga med grammatik kommer eleverna också att bruka allvar när de får chansen till muntlig kommunikation.

5.5 Hur kan språkdagen uppmärksammas?

Europaparlamentet har genom sin resolution (Council of Europe 2005) gett förutsättningar för att språk överhuvudtaget ska bli viktigt och populärt (se kapitel 2.3). Det har beslutats att man ska göra en årligen återkommande språkdag med syfte att uppmärksamma och medvetandegöra om alla språk som talas i Europa. Det har dock enligt min mening stannat kvar på politisk nivå, då det har förblivit helt okänt för gemene man och framför allt för ungdomarna som ska uppmanas till att läsa språk. Jag själv hade ingen aning om vad Europaparlamentet beslutat förrän jag fördjupade mig i detta arbete. Det måste ha skett en kommunikationsmiss mellan detta beslutande organ och rektorerna i respektive skolor, då detta tyvärr hittills inte alls har uppmärksammats. En skolas rektor har möjlighet till att påverka attityden gentemot moderna språk utöver engelskan på sin skola och att väcka intresse för det tyska språket. Varför är det annars så att tyskan i vissa skolor är oerhört populär och hela skolans undervisning är sammankopplad med detta språk, medan det i en annan skola är spanskan som är överrepresenterad?

Robin efterlyser att tyskan inte alls anknyter till verkligheten (se kapitel 4.4).Varför kan man då inte göra språkdagen betydelsefull och ägna en hel dag åt bara språk, kanske bjuda in representanter för respektive språk i alla skolor för att väcka intresse? Eleverna skulle kunna presentera respektive moderna språks länders traditioner, mat, folklore och man kunde visa aktuella filmer och anordna tävlingar så att hela dagen skulle gå i språkets anda. Tyskeleverna skulle kunna få som uppgift att presentera Tyskland och de andra som läser andra moderna språk skulle kunna presentera sina länder för tyskeleverna. Det skulle kunna ske ett samarbete mellan

flera skolor i ett rektorsområde för att effektivisera det organisatoriska och på det viset också få elever från flera skolor delaktiga. På detta vis skulle man, som Robin sa anknyta tyskan och framförallt språken till verkligheten, eftersom så många skulle vara inblandade i detta projekt. 5.6 Skulle olika kursplaner kunna vara en lösning?

Eleverna har alla helt olika förväntningar på och syften med att lära sig tyska. En del anser att de har lättare att uttrycka sig muntligt och en del tycker att de har lättare att uttrycka sig skriftligt (se bilaga 1 & fråga 6). En del elever vill testa sina kunskaper med riktiga tyskar för att på det viset känna sig tvingade att tala tyska (se bilaga 1 & fråga 7).

I Lpo 94 står det klart och tydligt att man ska utgå från eleven och inte eleverna (se kapitel 2.2). Varför skulle man då inte kunna ha olika kursplaner med olika mål istället för en kursplan med för alla elever gemensamma mål i nian? Jag tänker då främst på individanpassningen och strävan att alla elever ska få arbeta i sin egen takt. Hur kan eleverna egentligen göra det när de måste uppnå samma mål? Mitt förslag är att det skulle införas olika kursplaner med olika mål för tyskan i år nio. Det kanske finns elever som enbart vill lära sig tyska för att arbeta som tullare i framtiden eller elever som vill kunna några fraser när de semestrar. Vad jag vill ha sagt är att man borde anpassa tyskundervisningen så att det finns olika kursplaner med olika mål så att undervisningen individanpassas och uppfyller allas behov av vad de vill lära sig av det tyska språket. Har man olika kursplaner ska man naturligtvis också ha olika böcker som är anpassade till målen. En bok kan innehålla många kommunikativa övningar för den som till exempel vill bli tullare och en annan bok kan innehålla skrivövningar för den som vill kunna mer avancerad tyska. Detta skulle naturligtvis bli ett stort merarbete för läraren, men det skulle då bli en riktig individanpassning och stämma bättre överens med elevernas behov och vad de är motiverade att lära sig.

5.7 Hur kan tyskundervisningen moderniseras?

Varför skulle inte tyskan kunna bli ett vackert och roligt språk? Tyvärr har Pedagogiska centralen1 inget nytt material och vi som lärare har ingen möjlighet att visa eleverna vad vi skulle

1_{Pedagogiska centralen är ett kunskapscentrum för pedagogisk användning av media och IT i skolan. På ett aktivt sätt och med effektivt} utnyttjande av resurser främjas och stöttas den pedagogiska utvecklingen inom alla skolformer. Kompetens och pedagogiskt nytänkande inom flera områden är i fokus. Pedagogiska centralen vänder sig både till pedagoger och till elever.

vilja och själva har köpt in för privatbruk, då det strider mot upphovsrätten. Eleverna skulle få möjlighet att se en massa tyska ungdomsfilmer ifall Pedagogiska centralen hade köpt in modernt material. Det har de senaste åren funnits otaliga tyska ungdomsfilmer som vunnit priser och som blivit internationellt uppmärksammade, men som tyvärr inte går att få tag på hos Pedagogiska centralen.

Det skulle i dagens mediesamhälle inte vara omöjligt att skolor köper in en parabolantenn för att främja elevernas språkintresse. De skulle på lektionstid och även under raster kunna se på tyska filmer, talkshows och bra ungdomsprogram. Det finns en uppsjö av kanaler som är fria och således inte kostar något alls. Likaså skulle man kunna göra en direktuppkoppling via Internet till en tysk skola och låta eleverna chatta live med tyska elever. Detta skulle inte kosta någonting alls då alla skolor har Internet. Det enda man skulle behöva är en storbildsskärm för att bättre kunna se varandra och på det viset få ett bättre utbyte av varandra.

Men om man vill börja med mindre saker kan man som min intervjuade elev, Robin föreslog och efterlyste göra en musikalisk resa genom ett lands historia, lösa korsord eller göra rollspel mycket oftare än vad det kanske görs idag.

Ett annat bra sätt att få elever språkintresserade är att börja med tyskan redan i år fem under några ”prova på veckor” så att eleverna får en känsla för ett nytt språk tidigt och då kan läraren passa på att göra dem uppmärksamma på att det är viktigt att kunna fler språk.

Det krävs även en engagerad lärare som skulle kunna organisera studieresor eller utbytesresor då man för en billig peng skulle kunna åka till Tyskland med hjälp av till exempel stipendier, då det inte är tillåtet att låta föräldrar hjälpa till ekonomiskt. Goetheinstitutet ger också möjligheter till olika studieresor till Tyskland. Det framgår av min intervju med Robin och även i

enkätundersökningen att elever och lärare skulle se denna möjlighet som ett lockande mål (se bilaga 1 & fråga 7).

Vi måste bryta oss ut ur den onda cirkel som tyskan som skolämne idag hamnat i. På flera skolor finns nu endast en tysklärare. Är man ensam tysklärare i en skola utan någon att kunna bolla idéer och annat med finns det en risk att man stagnerar och inte alls utvecklas. Genom att göra tyskan populär skulle man få fler tyskelever, vilket skulle få till följd att skolorna skulle kunna anställa flera tysklärare. Finns det flera ämneslärare i en skola finns det också en möjlighet inom denna yrkeskår till personlig utveckling, inspiration och engagemang. Drömmen skulle naturligtvis vara att alla skolor omedelbart anställer fler tysklärare, men den drömmen är utopisk

och anknyter inte till verkligheten, då allt handlar om ekonomi och inte drömmar. Språken och framför allt tyskan måste göras populära och intressanta. Det viktiga är att tvätta bort den dåliga stämpeln från krigstiden och låta ungdomarna lära känna landet och folket ur en annan synvinkel (se bilaga 1 & fråga 5). Eleverna måste få komma i kontakt med dagens verklighet i de tyskspråkiga länderna för att återigen göra det tyska språket till ett levande och aktuellt språk.

6 Metoddiskussion

Från allra första början ville jag intervjua fler yrkesverksamma tysklärare i olika åldrar och många fler elever från flera olika skolor. Jag upptäckte ganska snabbt i början av processen att det skulle vara stört omöjligt att genomföra allt det jag har föresatt mig, så jag fick begränsa mig ordentligt. Jag bestämde mig då för att enbart genomföra en enkätundersökning med elever från den skolan där jag hade min VFT.

Jag kom under arbetets gång till insikt om att det skulle vara bra med en lärarintervju också, så jag frågade Frank på skolan jag var placerad på ifall han var intresserad. Mitt problem var att jag inte var kvar på skolan längre, då mina fyra veckors slutpraktik på skolan var över, så jag fick hitta en tid som passade såväl mig som tyskläraren. Vi avtalade en snabb tid under hans middagsrast för att underlätta det för honom och jag kunde på det viset genomföra min intervju.

När det gäller Robin, som jag intervjuade var det precis samma sak som med läraren, att jag i efterhand kommit till insikt om att det skulle ha varit bra med en intervju av en elev. Frank var inte så glad att be om föräldratillstånd för det med så kort varsel, men ställde ändå upp för att underlätta det för mig.

Under intervjuerna var jag dessutom utan bandspelare, för den skulle jag ha bokat i god tid. Jag fick ihop en snabb tid med Robin och Frank och ville inte att den tiden skulle gå förlorad, så att mitt arbete skulle ligga stilla.

Eftersom det var jag som hade alla tysklektioner på skolan fick jag be den ordinarie tyskläraren Frank att ta lektionen jag skulle genomföra min enkätundersökning på. Spanskläraren hade spanska i salen bredvid, så jag passade på att dela ut enkäterna till dem också. Det var inga svårigheter alls för mig att göra detta och jag cirkulerade mellan klassrummen för att besvara några eventuella oklarheter kring mina frågor. När det gäller fråga 9 i bilaga 1 om vad man tänker på när det gäller främmande språk tänkte jag på moderna språk men svaren från eleverna blev väldigt diffusa. De tänkte ju inte på moderna språk utan på något språk som är helt främmande

och avlägset för dem. Jag hade från början skrivit moderna språk och ändrade det till främmande språk i samråd med Frank, som var läraren. Förr i tiden sa man främmande språk och det kanske var därför det blev en missuppfattning mellan mig och Frank.

Jag kan nu med facit i hand konstatera att det skulle ha varit bra ifall jag i enkäten ställd till spanskeleverna hade haft med frågan vilket modersmål eleven har. Jag kunde då ha sett ifall eleven, som tyckte att tyska var ensamt, kanske hade ursprung från Spanien eller från något annat land med romanskt språk, för att se ifall det var därför eleven svarade på det viset.

Det skulle även ha varit intressant att nu i efterhand besöka skolan för att få några kompletterande intervjuer med eleverna och fråga dem ifall mina idéer till att göra tyskan mer attraktiv är några bra förslag eller bara utopiska.

7 Förslag till fortsatt forskning

Ju mer jag har forskat i detta desto mer material hittar jag och därför är mitt förslag med utgångspunkt i min uppsats att det skulle vara intressant att göra en jämförande undersökning mellan en grundskola och en gymnasieskola i en stadsdel. Undersökningen skulle då kunna ta fasta på hur de olika skolorna håller det tyska språket levande och hur de samarbetar för att stimulera tyskintresset. Ett ökat samarbete mellan skolor och olika skolformer skulle kanske främja tyska som modernt språk och göra det populärt.