Gör om, gör bättre - En systematisk litteraturöversikt som behandlar det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism i Europa och hur det kan appliceras i Sverige

Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle

“GÖR OM, GÖR BÄTTRE”

- EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT SOM

BEHANDLAR DET PREVENTIVA ARBETET MOT

VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM I EUROPA OCH

HUR DET KAN APPLICERAS PÅ SVERIGE

LOUISE GRÖNBERG

SABINA RUNDLÖF

“GÖR OM, GÖR BÄTTRE”

- EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT SOM

BEHANDLAR DET PREVENTIVA ARBETET MOT

VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM I EUROPA OCH

HUR DET KAN APPLICERAS I SVERIGE

LOUISE GRÖNBERG

SABINA RUNDLÖF

Grönberg, L & Rundlöf, S “Gör om, gör bättre”. En systematisk litteraturöversikt som behandlar det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism i Europa och hur det kan appliceras i Sverige. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2020.

Denna litteraturöversikt är en kandidatuppsats i kriminologi med syfte att undersöka de preventiva åtgärder som finns mot våldsbejakande extremism i Europa. Studien är baserad på befintlig och relevant forskning från Danmark, Nederländerna, Spanien, England, Tyskland och Italien för att på så sätt möjliggöra att rekommendationer kan ges för hur Sveriges framtida arbete ska se ut. Resultaten visar att det både finns stora likheter och skillnader mellan hur Sveriges preventiva arbete mot våldsbejakande extremism ser ut jämfört med andra europeiska länder. Ett sammansvetsat arbete med fokus på samarbete dels myndigheter emellan och dels mellan myndigheter och minoritetsgrupper i samhället är åtgärder som hittats i både Sverige och flertalet andra länder. Hårda integrationsregler med obligatorisk språk- och medborgarskapsundervisning är istället åtgärder som inte implementerats av Sverige men som hittats i andra länder. Litteraturöversikten mynnar sedan ut i förslag om att Sverige i framtiden bland annat också borde anamma striktare integrationsregler, för att på så sätt förbättra integrationen för alla berörda vilket skulle kunna minska den våldsbejakande extremismen.

“REDO, MAKE IT BETTER”

- A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW THAT

CONSIDERS PREVENTIVE WORK AGAINST

VIOLATIVE EXTREMISM IN EUROPE AND HOW

IT CAN APPLY IN SWEDEN

LOUISE GRÖNBERG

SABINA RUNDLÖF

Grönberg, L & Rundlöf, S “Redo, make it better”. A systematic literature review that considers preventive work against violent extremism in Europe and how it can be applied in Sweden. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of criminology, 2020.

This literature review is a bachelor's thesis in criminology with the aim of investigating the preventive measures that exist against violent extremism in Europe. The study is based on existing and relevant research from Denmark, the Netherlands, Spain, England, Germany and Italy to enable recommendations on what Sweden's future work should look like. The results show that there are both great similarities and differences between how Sweden's preventive work against violent extremism looks like compared to other European countries. A welded effort focusing on cooperation between different authorities and between authorities and minority groups in society are measures that have been found in both Sweden and most other countries. Tough integration rules with compulsory language and citizenship education are instead measures that are not implemented by Sweden but found in other countries. The literature review then leads to suggestions that in the future, among other things, Sweden should also adopt stricter integration rules, thus improving integration for all concerned which could reduce violent extremism.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

Syfte och Frågeställning ………... 4

BAKGRUND

METOD

Inklusions- och exklusionskriterier ………... 7

Litteratursökning ………. 8 Förberedande sökning ………. 8 Huvudsaklig sökning ………. 9 Etiska övervägande ……….…. 10 Kvalitetsgranskning ………..……… 11 Förförståelse ……….………. 11

RESULTAT

Samarbete och Dialog ……… 17

Lagar och ordning ………. 19

Andra perspektiv ………...……… 19 Möjliga konsekvenser ………. 20

DISKUSSION

SLUTSATS

REFERENSER

BILAGOR

INLEDNING

Den sjunde april 2017 ser ut att bli som vilken annan dag som helst i Stockholms innerstad, men denna dag kommer istället att ge ett stort avtryck i historien och få en mycket större betydelse än så. Strax innan klockan 15 på eftermiddagen mitt i fredagsrusningen kör en lastbil in på Drottninggatan i Stockholm (Juhlin m.fl. 2017). I lastbilen sitter den

radikaliserade Rakhmat Akilov, och ett av Sveriges värsta terrordåd i modern tid är snart ett

faktum (a.a.). Akilov kör i hög fart in i folkmassan på gågatan, och orsakar på så sätt fem människors död (a.a.). Historiskt sett har Sverige varit relativt förskonat från terrordåd och det har sedan 1900-talet skett ett knappt tiotal terrordåd här (Svenska dagbladet 2017). Ett terrordåd som också skördat många liv var det attentat mot tidningen Norrskensflamman 1940 (a.a.). Detta kan utifrån både ett globalt och ett europeiskt perspektiv framstå som låga siffror, då andra länder drabbats betydligt hårdare än så (a.a.). Terrordådet i Oslo 2011, attentaten mot tidningen Charlie Hedbos och konserthuset Bataclan i Paris under 2015, sprängningarna på Bryssels flygplats 2016, våldsdådet i Nice 2016 samt attentatet i London 2017 är bara några exempel på terrordåd som skakat Europa under de senaste åren (Sveriges radio 2017). Värt att nämna är också terrordådet som drabbade USA den elfte september 2001, som tros ha varit ett startskott för senare större terrordåd runt om i världen och som lagt grunden för skräcken mot internationell terrorism (Furubrant & Norman 2009).

Trots att Sverige har varit relativt förskonade från terrordåd är våldsbejakande extremism idag ett viktigt och mer aktuellt ämne än någonsin. Säkerhetspolisen menar nämligen att den våldsbejakande extremismen i Sverige har vuxit mycket under de senaste åren och att de radikaliserande miljöer som försöker värva individer är starkare idag än någonsin (Holmberg 2019). Idag tros det finnas flera tusen individer i landet med farligt extrema åsikter, en stor ökning enligt Polisen som menar att det tidigare bara rört sig om ett hundratals (a.a.). Säkerhetspolisen menar att den stora ökningen främst förklaras av den våldsbejakande högerextremismen, som har ökat i både Sverige och andra delar av västvärlden

(Säkerhetspolisen 2018). Statistik från Europol visar bland annat att antal arrester för högerextrem terrorism ökat kraftigt under de senaste åren, något som tros bero på en hög spridning av ideologin (Europol 2019), se bilaga 1. Terrordåden i Nya Zeeland, USA, Tyskland och Bærum i Norge är bara några exempel på dåd som utgjordes av den extrema högern under 2019 (Säkerhetspolisen 2020). Gemensamt för många av dessa dåd är att det rör sig om en ensam gärningsman som radikaliserats på egen hand genom propaganda på internet (a.a.). Att en sådan ökning för våldsbejakande extremism som beskrivits kan förekomma, trots ett gediget preventivt arbete, tyder på att insatserna kan vara bristfälliga och

otillräckliga. Därför anses forskning som främjar kunskapen kring framgångsrika brottspreventiva insatser mot våldsbejakande extremism som viktig och samhällsnyttig.

Syfte och frågeställning

Det finns indikatorer som kan tyda på att det preventiva arbete som finns mot våldsbejakande extremism i Sverige idag kan vara bristfälligt. Syftet med undersökningen är därför att genom

en systematisk litteraturstudie undersöka det aktuella forskningsläget kring preventiva åtgärder för våldsbejakande extremism i Europa och diskutera ifall detta är något som kan appliceras på Sverige. Resultatet ska sedan mynna ut i rekommendationer för hur det svenska preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism kan utvecklas och förbättras, med en förhoppning om att extremismen på så sätt ska kunna minska.

Följande frågeställning kommer att användas för att besvara syftet;

1. Vad säger forskningen i andra europeiska länder om det brottspreventiva arbetet mot våldsbejakande extremism?

2. Vilka rekommendationer kan, utifrån resultatet, ges till brottspreventiva aktörer för att utveckla det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige?

BAKGRUND

Våldsbejakande extremism definieras enligt Säkerhetspolisen som grupper, individer och organisationer med en gemensam ideologi som förespråkar, utövar eller vill främja våld för att uppnå sina ideologiska mål och på så sätt förändra samhället till sin favör

(Säkerhetspolisen 2018). Brott ses på så vis som ett legitimt tillvägagångssätt för kampen mot sina ideologiska mål (a.a.). Den större delen av de brottsliga medel som används är hot, trakasserier, skadegörelse och hot mot person (Säkerhetspolisen 2020). Det finns flertalet olika extremistmiljöer i Sverige, men de som huvudsakligen är mest aktuella i dagsläget är vit makt-miljön, den autonoma miljön samt den våldsbejakande islamistiska miljön (a.a.).

Bakom dessa extremistmiljöer finns personer som på ett eller annat sätt har blivit

radikaliserade till dessa extrema grupper. Radikalisering är alltså den process som leder fram till att en person börjar sympatisera med grupper som använder våld för att främja sina ideologiska åsikter (Yourstone, J., Cardell, D., Stroubouli Lanefelt, L. & Westerberg, H. 2016). Trots att det finns många ideologier och olika sidor av extrema grupper finns det också många likheter i radikaliseringsprocessen mellan dessa (a.a.). Säkerhetspolisen menar att bakgrunden till radikalisering kan bero på bland annat upplevd orättvisa eller kränkning, en närvarande våldsförespråkande ideologi som förklarar dessa orättvisor och hur de ska lösas samt ett socialt sammanhang där denna ideologi internaliseras, exempelvis familj, vänner eller andra nätverk (Säkerhetspolisen 2015).

Sverige arbetar idag mot våldsbejakande extremism på ett ganska brett plan, med flera

involverade myndigheter. Det som dock har framkommit, efter samtal med Socialstyrelsen, är att det saknas bestämda policys och riktlinjer och att arbetet endast sker utifrån vissa

stöddokument, åtminstone hos Socialstyrelsen. Detta kan anses problematiskt och bristfälligt eftersom det kan innebära att arbetet inte sker på ett enhetligt sätt, och att olika myndigheter och deras anställda arbetar på skilda sätt. Det har ändå varit möjligt att göra en

sammanställning över hur Sverige överlag arbetar mot våldsbejakande extremism som kommer tas upp nedan.

Regeringen menar att det är viktigt att främja barn och ungdomars uppväxtvillkor och att de växer upp med ett demokratiskt tänk, och en stor del av fokuset i det preventiva arbetet läggs därför på just barn och ungdomar och berörda myndigheter (Regeringskansliet 2016). Skolan anses som en nyckelinstitution som på lång sikt kan skapa gemensamma värderingar om människors lika värde, och därför anses insatserna här spela en mycket viktig roll (a.a.). Dessa insatser handlar om att sprida kunskap och ge vägledning till barn och ungdomar, men också de myndigheter som arbetar med dessa frågor som exempelvis lärare, socialarbetare och poliser (a.a.). Denna kunskap riktar sig bland annat till barn och ungdomar i kombination med deras användning av internet och sociala medier (a.a.). Internet är en sådan källa som växt mycket på kort tid och där både propaganda, konspirationsteorier, rasism, hat och ideologiskt material sprids fort (a.a.). Därför menar regeringen att korrekt kunskap samt medie- och informationskunnighet är en stor del i det förebyggande arbetet mot

våldsbejakande extremism (a.a.).

Andra insatser är bland annat regeringens nationella plan mot rasism och fientlighet med målet att skapa ett jämlikare samhälle, vilket tros motverka våldsbejakande extremism (Regeringskansliet 2016). Insatser som lagts här är bland annat kunskapshöjande arbete mot rasism och diskriminering i skolorna, samarbete och dialog med minoritetsbefolkningar, ett förstärkt förebyggande arbete på nätet med diverse kampanjer samt ett mer aktivt

rättsväsende som arbetar mot hatbrott och liknande diskrimineringar (Regeringskansliet 2016). Även vuxenutbildningen SFI är ett verktyg som används för att integrera människor in i samhället (Utbildningsinfo 2017). SFI är ett kostnadsfritt och valfritt utbildningsprogram som är riktat till de individer som är i behov av grundläggande kunskaper i det svenska språket och där det främsta målet är att lära sig läsa, skriva och tala svenska (a.a.).

Andra viktiga myndigheter som ingår i arbetet mot våldsbejakande extremism är bland annat trossamfunden som bidrar med kunskap om kultur och religion, Barnombudsmannen som har i uppdrag att öka kunskapen kring hur barn påverkas och berörs av hur personer i deras närhet reser i terrorismsyfte, samt myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som ansvarar för samverkan mellan kommuner och andra organisationer för att förebygga våldsbejakande extremism (Regeringskansliet 2016). En annan viktig aspekt att ta upp är socialstyrelsens arbete mot våldsbejakande extremism. De menar själva att de besitter bra verktyg när våldsbejakande extremism redan är ett faktum med anhörigstöd,

traumabehandling och föräldraresurser men att de saknar ett förebyggande arbete (Socialstyrelsen 2018), vilket också tyder på att mer forskning och information behövs.

En annan sida av det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism är organisationen

Center mot våldsbejakande extremism. Organisationen är en del av Brottsförebyggande rådet

extremism 2019). Med utgångspunkt i kriminalpolitiken ska centret utveckla det preventiva arbetet på både nationell, regional och lokal nivå (a.a.). Några av deras konkreta

arbetsuppgifter är att ge stöd till myndigheter, kommuner och andra berörda aktörer som hanterar prevention av våldsbejakande extremism, samla in och sprida forskningsbaserad och beprövad kunskap om hur våldsbejakande extremism kan förebyggas samt stå för en hög grad av samordning och effektivitet i det preventiva arbetet (a.a.).

För det valda ämnet finns två teorier som anses relevanta och applicerbara. Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet (Engdahl & Larsson 2011) och Michel Foucaults teori om makt (Lindgren 2007) är två teorier som kan appliceras på denna undersökning. Pierre Bourdieu menar att samhället består av olika fält och för att ha möjlighet att verka på de olika fälten krävs kunskap om vilka regler som gäller på just det fältet (Engdahl & Larsson 2011). Teorin talar också kring en del begrepp som exempelvis kapital och habitus (a.a). Dessa begrepp är också delar som krävs för att verka på fältet (a.a.). Socialt kapital är den kunskap, utbildning eller förståelse som gör att individen förstår vad som behandlas på fältet (a.a). Habitus är i sin tur snarare vanor som är utvecklade som följd av de samhällssystem som funnits i flera århundraden (a.a). Habitus ger individen kunskap om undermedvetna saker som exempelvis gör att en individ vet hur den för sig på fältet, eller vilket beteende som är accepterat och vilket som inte är det (a.a) Den del av Foucaults teori om makt som kommer att appliceras i denna undersökning är den del som behandlar governmentality. Begreppet syftar till att beskriva hur staten framställer subjekt för att genomföra sin bestämda politik (Lindgren 2007). Det kan, som i denna undersökning, handla om att hur man styr människor i en viss riktning för att uppnå sina politiska mål (a.a.).

METOD

Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, vilket är en metod som med fördel används för att undersöka ett specifikt kunskapsläge (Friberg 2012), i det här fallet hur europeiska länder arbetar mot våldsbejakande extremism. Genom att undersöka och sammanfatta den befintliga forskningen, kan kunskapsluckor på så sätt kartläggas (Friberg 2012). En systematisk litteraturstudie är en metod där transparens och replikerbarhet är viktiga komponenter som kan hjälpa till att minska risken för skevhet (Bryman 2011). Genom ett systematiskt tillvägagångssätt är det möjligt att följa hela processen och göra det enklare för andra att replikera, vilket i sin tur ökar validiteten (a.a.). Problematiken kring denna metod är risken för ett selektivt urval, det vill säga att studier som enbart gynnar forskarens hypotes blir en del av undersökningen (Friberg 2012). Det finns även en risk att de utvalda studierna brister i kvalité och det är därför viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt när det gäller samtliga kriterier (a.a.).

Inklusions- och exklusionskriterier

I sökningen efter relevanta artiklar för undersökningen fanns ett antal inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna skulle först och främst vara originalartiklar, vilket innebär att

artikeln redovisar ny kunskap som inte visats förr (Segesten 2012). De skulle även vara publicerade på engelska mellan 2010 och framåt, eftersom det är den färskaste forskningen som ämnas att undersökas. Kriteriet “peer-reviewed” fanns också med, vilket betyder att artiklarna varit utsatta för bedömning av andra forskare och är något som görs för att garantera en god kvalité och öka sannolikheten för bra forskning (Segesten 2012). Detta inklusionskriterie ansågs i denna undersökning som en garanti för att de sedan utvalda artiklar var av god kvalité. Det ställdes sedan inget initialt krav på vilken ansats artiklarna skulle anta. Det ansågs helt enkelt inte vara av större betydelse för frågeställningen och syftet om artiklarna vidtog en kvantitativ eller kvalitativ ansats. Vid sökningarna har även länder utanför Europa exkluderats, detta eftersom det ämnas att undersöka länder med så lika förutsättningar som Sverige som möjligt, för att i sin tur kunna ge mer applicerbara rekommendationer. Det hade exempelvis varit svårt att applicera metoder från USA på Sverige, eftersom systemen skiljer sig markant.

När sökningarna sedan skulle undersökas lästes först samtliga abstrakts igenom och här kunde stora delar av artiklarna exkluderas eftersom de inte berörde det som den här undersökningen är ämnad till. Exempelvis exkluderades artiklar som berörde terrorism i allmänhet, bakomliggande faktorer till radikalisering samt generellt preventionsarbete mot brottslighet överlag. De artiklar som inkluderades är de som enbart behandlar

preventionsarbete mot våldsbejakande extremism i Europa.

Litteratursökning

Databaserna som använts är Criminology Collection, PsycInfo, Sociological Abstracts, ABI/Inform Global och Academic Search Elite. Valet föll på dessa eftersom databaserna ansågs vara relevanta för ämnet och finns som en rekommendation på Malmö Universitets bibliotek för ämnet kriminologi. Att valet föll på dessa databaser kan ha en påverkan på resultatet, eftersom risken finns att man går miste om andra relevanta artiklar som hade kunnat hittats i andra databaser. Genom att även inkludera andra databaser skulle resultatet därför kunna se annorlunda ut, men förhoppningen är att de valda databaserna är de bäst lämpade för arbetet och ska spegla fältet väl.

Den inledande sökningen som gjordes för att avgöra den slutgiltiga sökfrasen kommer först att behandlas i ett eget avsnitt här nedan innan den huvudsakliga sökningen beskrivs.

Förberedande sökning

Den inledande processen började när författarna skulle undersöka fältet kring det valda ämnet. Den första delen av processen gjordes i Google där olika nyhetsartiklar som berörde ämnet lästes igenom och som sedan låg till grund för att hitta återkommande uttryck för våldsbejakande extremism och som var relevanta för det som ämnades att undersökas. Flera återkommande ord kunde hittas, som sedan också var till hjälp vid utformningen av

frågeställningen (se bilaga 2). Eftersom undersökningen syftar till att titta på andra europeiska länder, valdes det att enbart inkludera engelska artiklar och således användes också engelska sökord, trots en svensk frågeställning.

De inledande sökningarna som gjordes, var främst för att hitta passande ordkombinationer och på så sätt kunna avgränsa antalet träffar och få fram artiklar som var av intresse för undersökningen. De sökord som användes var så neutrala som möjligt, eftersom syftet är att nå en så bred aspekt av extremism som möjligt. Den allra första sökningen gjordes den 31/3 2020 i databasen Criminology Collection och sökorden som användes var extremis* OR

radicaliza* AND preventi* OR guideli*. Sökningen avgränsades då enbart till artiklar som

var peer-reviewed, i fulltext, på engelska samt publicerade mellan åren 2010-2020 vilket resulterade i 867 artiklar. Detta var en indikator på att sökorden hade för stor bredd och behövde ändras och specificeras mer för att nå ett mindre antal träffar. Sökning 2 gjordes den 31/3 i Criminology Collection och då användes istället enbart sökorden extremism AND

prevention och sökningen avgränsades också då till artiklar som var peer-reviewed, i fulltext,

på engelska samt publicerade mellan 2010-2020, vilket gav 765 träffar och visade att även denna sökning krävde ytterligare avgränsning. Det var i denna process som diskussionen om att enbart undersöka europeiska länder kom, eftersom detta dels skulle hjälpa till att avgränsa sökningen ännu mer, och dels samtidigt kunna vara till stor fördel för undersökningen då europeiska länder och dess system i större utsträckning liknar det som finns i Sverige.

Nästa sökning gjordes 1/4 och var med orden extremism OR radicalization AND

prevention OR intervention, tillsammans med avgränsningarna peer-reviewed, fulltext,

engelska, publiceringsår 2010-2020 samt undersökningar som genomförts i enbart Europa. Att båda sökorden extremism och radicalization valdes att användas var för att minska risken att gå miste om viktig information som behandlar problemställningen, eftersom båda dessa ord behandlar ämnet. Att använda båda orden prevention och intervention gjorde däremot att artiklar som enbart behandlade radikaliserade personer ingick, vilket inte är syftet med undersökningen och därför valdes detta ord att tas bort. Denna sökning behandlades på grund av detta inte närmare och finns därför inte med i sökschemat. Sökordet prevention valdes att användas eftersom det kan omfatta många olika metoder inom det preventiva arbetet, och inte endast riktar in sig på en typ av arbete som exempelvis guidelines hade gjort, som var ett av sökorden som testades först. Också detta med anledning att inte gå miste om viktiga och relevanta undersökningar som annars hade fallit bort.

Den slutgiltiga sökfrasen blev därmed extremism OR radicalization AND prevention. Denna fras tillsammans med tidigare nämnda avgränsningar gav 59 träffar och blev därför den som slutligen valdes att användas i samtliga databaser.

Huvudsaklig sökning

Den första huvudsakliga sökningen som gjordes var den 1/4 2020 i Criminology Collection med sökorden extremism OR radicalization AND prevention och avgränsningarna peer-reviewed, fulltext, på engelska, publiceringsår 2010-2020 samt undersökningar som genomförts i enbart Europa, vilket resulterade i 59 träffar och ansågs lagom för vidare granskning.

Den 5/4 lästes samtliga abstrakt för artiklarna från Criminology Collection igenom och därefter kunde 11 artiklar väljas ut för en sista senare granskning. De artiklar som exkluderades under denna granskning var sådana som inte behandlade undersökningens

frågeställning. Exempelvis var det många artiklar vars undersökning handlade om extremism eller brottsprevention överlag, och alltså inte kombinationen av de två sökorden. De 11 kvarvarande artiklarna lästes sedan igenom i sin helhet och slutligen valdes 2 artiklar ut som passade undersökningens syfte. Den fjärde sökningen påbörjades den 4/4 i databasen

Sociological Abstracts med den valda sökfrasen extremism OR radicalization AND

prevention och därefter valdes också peer-reviewed, full text, på engelska samt

avgränsningen 2010-2020. Sökningen avgränsades också till endast europeiska länder och resulterade i 59 resultat. Abstrakt till samtliga av dessa artiklar lästes sedan igenom den 5/4 och tillslut kvarstod 10 artiklar för en sista granskning. Den 7/4 lästes dessa 10 kvarvarande artiklarna igenom i sin helhet, och utav dessa var det 2 som passade för undersökningens syfte och valdes därför ut.

Den femte sökningen gjordes den 7/4 2020 i databasen PsycInfo med sökorden extremism OR radicalization AND prevention tillsammans med alla tidigare nämnda avgränsningar och gav i denna databas 65 träffar. Samtliga 65 abstrakts lästes och baserat på hur väl de stämde överens med ämnet valdes slutligen 11 artiklar ut för att vidare läsas i sin helhet. Av dessa 11 valdes därefter 2 av dessa ut för att ingå i studien. Exklusionskriterierna som gjorde att vissa artiklar valdes bort var även här att de inte stämde överens med det som

undersökningen ämnade att undersöka. Sökning nummer sex gjordes den 8/4 2020 i databasen Academic Search Elite, och sökorden extremism OR radicalization AND

prevention tillsammans med alla tidigare nämnda avgränsningar resulterade i 102 träffar.

Ungefär samma process som tidigare påbörjades men på grund av ett större antal träffar i denna databas inleddes arbetet med att enbart läsa alla titlar, vilket ansågs som en enkel och effektiv metod för att direkt kunna utesluta de som tydligt inte passade in i undersökningen. Efter att de titlar som inte passade in valts bort, återstod 25 artiklar där samtliga abstrakts lästes igenom och kvarlämnade 1 artikel för den slutgiltiga undersökningen.

Den sjunde och sista sökningen gjordes i ABI/Inform Global den 1/5 2020 med samma sökord som tidigare - extremism OR radicalization AND prevention. Avgränsningarna var också desamma som tidigare sökningar, alltså enbart publicerade i europeiska länder, peer-reviewed, fulltext, på engelska samt publicerade mellan 2010-2020. Denna sökning

resulterade i 99 träffar, där samtliga abstrakts lästes igenom vilket resulterade i 5 artiklar som valdes ut för en andra granskning. Dessa lästes i sin helhet och kvar blev 2 artiklar som ansågs passande för undersökningen och dess syfte.

Etiska överväganden

Det är viktigt att alla forskningsprocesser har kloka övervägande kring de olika etiska principerna, likaså vid genomförandet av en systematisk litteraturstudie. Det är bland annat viktigt att samtliga av de presenterade studierna redovisas, både de som talar för och emot författarnas egna hypotes (Bryman 2011). Detta för att motverka selektionsbias, vilket innebär att vissa artiklar har större chans att komma med i urvalet (a.a.). Alla resultat som framkommit i denna studie har presenterats ochingen information har förvrängts eller uteslutits. Artiklarna som valts ut för undersökningen samt de som exkluderats är väl

motiverade. En etikprövning har inte behövt äga rum då denna undersökning inte behandlar känslig information eller personuppgifter.

De fyra etiska huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002), har heller inte behövts ta hänsyn till med anledning att undersökningen, som tidigare nämnt, inte undersöker personer, behandlar känslig

information eller personuppgifter. Det som istället blir viktigt i denna undersökning är andra etiska frågor som behandlar tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (Vetenskapsrådet 2018). Det handlar om att säkerställa forskningens kvalitét genom en väl vald design och metod, samt en noggrann analys av resultatet (a.a.). Undersökningen ska också genomföras på ett öppet och objektivt sätt, vara respektfullt mot miljön som undersöks samt att det ska finnas ett genomgående ansvar från start till slut (a.a.). Genom en noggrann och genomtänkt metod samt ett öppet och transparant tillvägagångssätt anses dessa etiska punkter uppfyllas.

Kvalitetsgranskning

Systematiska litteraturstudiers värde avgörs i värderingen och identifieringen av de inkluderade artiklarna (Forsberg & Wengström 2008). Granskningen bör därför ske med hjälp av exempelvis en granskningsmall, och förslagsvis bör den innefatta frågor kring artiklarnas syfte, metod och resultat (a.a.). Utifrån Willman, Stoltz och Bathsevani (2006) har det för denna undersökning utvecklats en egen granskningsmall, som samtliga utvalda artiklar har granskats efter, se bilaga 4. Artiklarna värderades mellan låg till hög kvalitet, och kraven för att uppnå hög kvalitet var att minst sex av åtta frågor kunde besvaras med JA. För att i sin tur klassa en artikel som låg kvalitet hade enbart tre av åtta frågor besvarats med JA.

Sammantaget varierade artiklarnas kvalitet mellan medel till hög nivå, vilket anses acceptabelt för denna undersökning.

Förförståelse

De fenomen som studeras inom samhällsvetenskapen och den kriminologiska disciplinen är fenomen som vanligtvis studeras med hänsyn till den kontext som händelser utspelar sig i (Bryman 2011). Det betyder vidare också att samhällsvetenskapliga forskare ofta ser ett intresse av att undersöka den kontext som de själva lever i (a.a.). Konsekvensen av detta blir att forskaren ofta har en egen uppfattning och en förförståelse av det fenomen som undersöks (a.a.). Denna undersökning blir även den i likhet med flera andra samhällsvetenskapliga undersökningar präglad av författarnas förförståelse. Det finns en inledande hypotes som grundas på erfarenheter av större terrorhändelser i författarnas närområde ex, Oslo 2011, Paris 2015 och Stockholm 2017. Författarnas inledande hypotes är att våldsbejakande extremism är ett stort problem i dagens samhälle och att det idag inte finns tillräckliga preventiva åtgärder och arbete mot problemet. Att författarnas egna erfarenheter kan påverka undersökningen är något som givetvis finns med i beräkningarna. Å andra sidan ses också egna erfarenheter som något positivt som stärker författarnas förmåga att analysera resultatet i en verklig kontext. Utöver detta anses det svårt att helt utesluta egna erfarenheter inom samhällsvetenskapen, eftersom forskare lever i den kontext de undersöker (Bryman 2011).

RESULTAT

Författare publ.år

Syfte Metod Resultat

McDonald, B. & Mir, Y., 2011 Att undersöka om bombningarna i London minskar genom att minoritetsgrupper, speciellt Al-Qaida influerade våldsextremister integreras mer med andra invånare i UK. Detta genom att skapa

gemensamma normer om hur olika regler i ett samhälle ska vara.

ISCRI, International School for Communities, Rights and Inclusion har utformat ett program Pathfinder. Programmet innebar att i områden med mycket

muslimska invånare skulle det ske mer integration mellan muslimska och icke-muslimska invånare för att skapa

gemensamma normer. De ”communities” där programmet skulle kunna bidra som ex. hade problem med org. brottslighet valdes ut för att ingå i projektet. Newham, Tower Hamlets, Redbridge, Haringey, Ealing ingick i undersökningen. Kvalitativ data samlades in om respondenterna i dessa

samhällen. Samtidigt gjordes en ”peer-led” metod som skapade aktiviteter och engagerade olika människor och grupper inom, brott, polisarbete och samhällssäkerhet.

De muslimska invånarna var lite skeptiska då de inte ville att alla i den muslimska tron skulle bli stämplade som terrorister. De andra muslimska invånare som faktiskt deltagit i engagmangsaktivitetena visade att gemensam humor och obligationen som invånare tydligt skapade integration. Meringolo, P., Bosco, N., Cecchini, C. & Guidi, E., 2019 Syftet med undersökningen är att motverka att unga förövare i Italien skulle bli involverade i våldsbejakande extremism.

Två metoder:

1) Totalt 18 respondenter, 16 social och pedagogiska yrkessamma och 2 intressenter, Imamen och direktören av ”Center of Juvenile Justice” utformades och användes för två st semistrukturerade intervjuer och tre fokusgrupper. Intervjuerna spelades in och har blivit transkriberade.

2) Totalt 19 respondenter, 15 minderåriga killar med ursprung i EU och utanför EU och 4 universitetsstudenter, 2 kvinnor, 2 män som studerar psykologi och socialt arbete. Gjordes i två

1) De unga brottslingarna hade svårigheter att engagera sig i att uppnå positiva mål, deras engagemang blev istället i våldsamt beteende. De ungdomar som ingick i studiet hade en väldigt komplex uppväxt med fattigdom och utbildnings svårigheter. För att stiga i social grad så tar man till våld. Unga förövare ser också stor vikt och prestige vid att ingå i en grupp och därför ingår gärna i en grupp. Detta kan också innebära att man letar sig efter religiösa grupper. Man såg också att lokal nätverk och utbildning

delar A) ett självutvärdering frågeformulär undersökte deltagarnas intresse och tillfredsställelse genom en 4 punkters Likert-skala. Öppna frågor samlade deras inlärning och observation. B) Dagböcker som hölls av eleverna. Både kvantitativa och kvalitativa dataanalyser. De öppna frågorna och innehållet i dagböckerna analyserades genom TA-metoden

viktigt för att hållas på rätt spår.

2) Genom workshopen så framgick det att killarna lärde sig socialisera och arbeta i grupp. Genom dagböckerna så kunde de enklare hantera negativa känslor och kunde börja tänka mer på framtiden. Universitetstudenterna fick upplevelser som de skulle kunna stöta på i sitt framtida arbeta.

Vermeulen, F., 2013

Artikeln syftar till att lokalisera olika lokala riktlinjerna i Amsterdam, Berlin och London mot våldsamma Islamistiska extremister.. De olika riktlinjerna och dess effekter ska sedan jämföras.

Genom fältarbete i Nederländerna, Berlin och England så ska de lokala riktlinjerna undersökas. Undersökningen sker i följande områden, Oost i Amsterdam, Moabit och Soldiner Kiez i Berlin och Tower Hamlets i London. Man var speciellt intresserad av hur lokala myndigheter agerade på hot av våldsam extremism i deras distrikt eller område, framförallt tittade man på i vilken

utsträckning man bedömde olika beroende på om hotet kom från lokala invånare eller extremistiska islamiska organisationer. Det var viktigt också att tänka hur de olika städernas politik har gjort att man måste jobba mot

våldsamma extremister och dess stigmatisering

Den nationella policyn skiljer sig väldigt mycket mellan dessa länderna men man ser ändå att det finns vissa faktorer gemensamt för alla städer. Vanligt att man ofta utmärker hela den muslimska gemenskapen istället för att bara fokusera på de några få personer som är våldsamma. Alla tre städerna använde engagemang med den muslimska gemenskapen för att kunna hitta de våldsamma extremisterna. Amsterdam jobbade inte alls med höger- och vänsterextremister medan det gjordes i Berlin och London. Det blir tydligt att beroende på hur olika man jobbar påverkar hur olika effekterna också blir av arbetet

Schiffauer, W., 2012

Syftet med denna studie var att hitta och analysera det tyska preventiva arbetet mot radikalisering med hjälp av intervjuer och officiell data.

Kvalitativ fallstudie som analyserar officiell data i form av policys och dokument, samt gör intervjuer med deltagare i “Islamkonferenz” och med ledande medlemmar i Milli Görüs.

Resultatet visar att segregation är en viktig bakomliggande faktor till radikalisering och att en bra integration därför är viktigt. Arbete för en bra integration görs därför i kombination med en dialog mellan den tyska regeringen och

muslimer i Tyskland och är viktiga redskap när det kommer till det preventiva arbetet mot radikalisering.

Lindekilde, L., 2012

Syftet med studien var att undersöka hur den danska handlingsplanen mot radikalisering ser ut och hur effektiv den egentligen är, utifrån muslimers perspektiv.

Kvalitativ fallstudie som använder både officiell data i form av policys samt djupintervjuer med 17 muslimer.

Resultatet visar att Danmarks handlingsplan mot

radikalisering är bred och består av flera olika åtgärder. Utvecklade mentorprogram för individer i riskgrupp, utbildning av lärare, lektioner om demokrati och

medborgarskap i skolan och demokratiska plattformar är bara några exempel. Resultaten visar även att åtgärderna kan verka åt fel håll, eftersom många av de intervjuade muslimerna är skeptiska till de nya åtgärderna.

van Heelsum, A., &Vermeulen, F. 2017

Syftet med studien var att undersöka hur de politiska beslutsfattarna i de olika städerna har utvecklat

handlingsplaner mot radikalisering och våldsam extremism och se vad som skiljer dessa städer mot de städer utan sådana handlingsplaner.

En kvalitativ jämförandestudie som baseras på en större fallstudie. Undersökningens data samlades in 2009 i fältarbetet Cities Local

Integration Policies (CLIP) -projekt som från början

undersökte 31 europeiska länder. Urvalet med

Amsterdam, Kriklees, Terrassa och Breda valdes ut på grund av liknande problembild.

Resultaten visar att det har vidtagits många åtgärder för att bekämpa radikalisering och våldsbejakande

extremism. Jämförelsen visar att både städer med tydliga handlingsplaner och de som inte har det alla genomför förebyggande arbete som är inriktat på diskriminering och isolering. De städer som har tydliga policys mot

radikalisering är dock mer benägna att arbeta mot religiös konservatism och enskilda radikaliserade individer.

Haverig, A., 2012 Artikeln fokuserar på den tyska och brittiska politiska utvecklingen inom området integration

Kvalitativ jämförandestudie som använder sig utav officiell data samt statistik för att jämföra de olika länderna. Länderna som ingått i urvalet är

Resultatet visar att de två länderna har tacklat

problemet med radikalisering på olika sätt. Tyskland fokuserar på stora

och hur det har förändrats efter terrordådet i New York 2001. Man jämför sedan de två ländernas brottspreventiva arbete mot varandra för att se vad som gett bäst effekt.

Tyskland och England och dessa valdes eftersom de liknar varandra utifrån många aspekter, bland annat

problembild för radikalisering.

integrationsprogram och utbildning med ex. språkutbildning för att integrera människor i samhället och på så sätt försöka undvika missnöje och radikalisering. England vill också integrera människor i samhället, men har valt en striktare väg med politiska policys kring radikalisering och satsar inte på redan existerande utbildning och program.

Thomas, P., 2014 Undersöka det förebyggande programmet ”Prevent” som finns på nationell nivå i England och hur det kan speglas på de bredare ”multikulturella” policys som finns på lokal nivå. Kontrollera hur relationerna mellan olika nivåer är, om det finns en röd tråd eller inte.

Jämförande studie. Undersöker det förebyggande programmet ”Prevent” som ska ses som ett program som förebygger extremism och skapar sammanhållning främst bland muslimer. Undersöker parallellt de olika strategierna för att motverka multikulturella personer på lokal nivå. Undersöker hur systemen fungerar, hur de är uppbyggda och dess relation till varandra.

Relationen mellan dessa system har både varit problematiska och

kontroversiella genom hela Prevents existens. På lokal nivå har ofta Prevent ifrågasätts eftersom det har till största del setts som ett storskaligt

övervakningsprogram mot muslimer. Men efter analys av de olika systemen visade det sig att både Prevent och åtgärderna på lokal nivå, såg liknande ut och trots allt faktiskt följdes åt när det kom till hur de fungerade. Analysen visade också att de lokala myndigheterna fungerade bättre när det fanns en relation till prevent än när det inte fanns en relation.

Lister, M., & Otero-iglesias, M., 2012

Syftar till att undersöka hur Spanien och Englands policys mot terrorism ser ut idag samt jämföra hur länderna utvecklat dessa efter de

uppmärksammade terrordåden 2004

Jämförandestudie som använder sig utav både officiell data i form av policys samt intervjuer med politiska aktörer och juridiska experter från Spanien.

Resultaten visade att de två länderna har tacklat frågan kring terrorism olika, då Spanien inte utvecklat sina policys nämnvärt efter terrorattentatet, medan det har skett stora förändringar i England. Gemensamt för båda är att många nya brottskategorier har skapats med lagstiftning och att

och 2005 som skedde i Madrid och London

bådas policys till stor del omfattas av polis och andra rättsliga myndigheter.

Resultatet i de undersökta artiklarna visar en samlad bild över åtgärder mot våldsbejakande extremism, med vissa undantag. De mest relevanta åtgärderna kommer presenteras i följande del.

Integration

Sammantaget visar resultaten i nästan samtliga artiklar att risken för våldsbejakande

extremism minskar om minoriteter på ett eller annat sätt integreras in i samhället (Schiffauer 2012; Haverig 2012; McDonald & Mir 2011; Lindekilde 2012; Van Heelsum & Vermeulen 2017; Meringolo m.fl 2019; Vermeulen 2013; Thomas 2014). Schiffauer (2012) identifierar exempelvis en bristande integration som den huvudsakliga orsaken till radikalisering till våldsbejakande extremism och att arbetet för en god integration därför är mycket viktigt. I likhet med detta menar också Haverig (2012) att de grundläggande problemen för migranter i Tyskland handlar om specifikt social diskriminering och brist på strukturell integration. McDonald och Mir (2011) följer detta och menar genom att arrangera strukturerade

aktiviteter för befolkningen i segregerade områden kan det skapa gemensamma obligationer. Konsekvensen av detta blev att området med strukturerade aktiviteter ökade integrationen mellan människor (a.a.). På grund av att arbetet för integration är så pass brett och omfattar många olika metoder och perspektiv kommer därför de olika strategierna som bidrar till integration att presenteras nedan på ett djupare plan.

Motverka utanförskap

Lindekilde (2012) menar i sin studie att det är viktigt att stärka människors identitet för att på så sätt utveckla en känsla av tillhörighet till samhället vilket motverkar utanförskap. Danmark har i sin tur utvecklat flera strategier i arbetet mot utanförskap och har bland annat utvecklat ett ”medborgarcentrum” som syftar till att stärka människors känsla av identitet, tillhörighet och medborgarskap (a.a.). Här ges vägledning av utbildad personal om hur ett aktivt

medborgarskap kan stärkas (a.a.). Det finns även en plattform för ungdomar där de med en mångkulturell bakgrund som känner sig uteslutna från samhället kan få hjälp från andra ungdomar i demokratiska föreningar och på så sätt bli involverade i liknande nätverk (a.a.).

Van Heelsum och Vermeulen (2017) har i sin studie identifierat olika faser för prevention mot våldsbejakande extremism, och arbetet mot utanförskap förekommer i den första fasen. Här handlar det om att snabbt reagera på individer som uppvisar tecken på missnöje och frustration gentemot samhället och ta reda på vilka klagomål som finns samt vilka faktorer som ligger bakom (a.a.). Författarna menar att individer som känner ett utanförskap riskerar att vända ryggen mot samhället och dra sig mot alternativa grupper med extrema idéer (a.a.). De preventiva åtgärderna här handlar också om avskräckning i form av polisiära ingripanden

för att på så sätt kunna blockera steget mellan allmänt missnöje och radikalisering (van Heelsum och Vermeulen 2017.).

Utbildning

Resultaten pekar på att utbildning är en viktig faktor för att motverka våldsbejakande extremism genom att påverka unga individer och deras värderingar i tidig ålder (Lindekilde 2012; Van Heelsum & Vermeulen 2017; Meringolo m.fl. 2019; Haverig 2012). Lindekilde (2012) tar upp denna aspekt av prevention i sin forskning och visar flera sidor av strategin. Danmark har bland annat utvecklat sin ”orosparameter” i samarbetet mellan skola,

socialtjänst och polis, och innebär att lärare har utbildats för att identifiera signaler för radikalisering bland ungdomar som sedan ska anmälas till berörda myndigheter (a.a.). De ungdomar som sedan får en orosanmälan på sig kan därefter få delta i så kallade

mentorprogram (a.a.). Dessa program har utvecklats med fokus på ungdomar där de genom support, stöd och utmaningar från personer de respekterar kan läras in i demokratiska värderingar (a.a.). Mentorerna i dessa program har också utbildats för att få en förståelse för radikaliseringsprocesser och hur man möter och bygger upp de drabbade individerna igen (a.a.). Andra medel inom utbildning som Danmark har utvecklat i preventionsarbetet mot våldsbejakande extremism är att införa obligatoriska lektioner i skolan som behandlar demokrati och medborgarskap samt en stärkt utbildning för utländska vuxna individer som omfattar bland annat språkundervisning (a.a.).

En likhet med dessa resultat är Van Heelsum & Vermeulen (2017) resultat som också visar att utbildning av lärare för att känna igen signaler för radikalisering är en viktig metod. Haverig (2012) visar en annan aspekt av utbildningsarbetet i och med att Tyskland har satt stor press på nyanlända genom bestämda krav på minst 900 timmar språkutbildning i tyska samt 45 timmar medborgerlig utbildning för att bekanta sig med landets grundläggande värderingar. Studien markerar nämligen att ett bristande språk tillsammans med en låg socioekonomisk status är avgörande faktorer som bidrar till att turkiska barn i Tyskland presterar sämre i skolan, vilket i sin tur blir en dominoeffekt som senare kommer påverka den sociala integrationen i vuxen ålder (a.a.). Språkundervisningen är tänkt att skapa en långsiktig och positiv integration och används för att öka tolerans och respekt mot samhället, vilket är ett viktigt arbete mot våldsbejakande extremism (a.a.). Även i England ställs höga krav på nyanlända genom policys om krav på medborgerlig integration som innebär att individerna måste kunna visa tillräcklig kunskap om det engelska språket och dess kultur, också för att långsiktigt påverka integrationen till det bättre (a.a.). Meringolo m.fl (2019) presenterar resultat från en undersökning gjord i Italien och som visar likheter. Vikten av lokala nätverk ses som en väsentlig del i det preventiva arbete, lokala nätverk, främst utbildningsnätverk så som skola och fritidsgårdar var viktiga för att de unga förövarna skulle komma tillbaka och stanna på rätt bana i livet (a.a.).

Samarbete & Dialog

Majoriteten av de undersökta studierna diskuterar dialog och samarbete som en viktig aspekt av det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism (Schiffauer 2012; Van Heelsum & Vermeulen 2017; Haverig 2012; Vermeulen 2013; McDonald & Mir 2011; Thomas 2014).

Det handlar bland annat om en dialog mellan staten och företrädare för muslimska föreningar, som enligt Schiffauer (2012) är fallet i Tyskland. I denna dialog förs diskussioner om

problem som uppstår i samhället gällande integration och liknande, och man samarbetar för att komma överens från båda parter och på så sätt skapa ordning (a.a.). På detta sätt ska även Islam integreras i landet, något som också tros fungera positivt för enskilda individers integration (a.a.). Likheter kan hittas i Kirklees, England, där det ständigt förs en dialog mellan staten och olika muslimska organisationer så som moskéer (Van Heelsum & Vermeulen 2017). Här organiseras öppna dagar i moskéerna för att individer med annan religion ska kunna ta del av Islam och det finns även ett samarbete med moskéernas imamer för att identifiera unga riskpersoner (a.a.). Imamerna har fått ett ansvar att föra diskussioner med unga individer som riskerar att radikaliseras och informera dessa om hur Islam fungerar på riktigt, eftersom det annars finns en risk att de felaktigt informeras av propaganda på internet (a.a.). Kirklees har även infört olika evenemang, exempelvis festivaler, för att uppmärksamma andra kulturer och på så sätt involvera muslimer i det engelska samhället (a.a.).

På samma sätt har Nederländerna anordnat så kallade “Ramadan festivaler” sedan 2005 för att integrera den muslimska befolkningen och skapa en acceptans från resten av invånarna (Van Heelsum & Vermeulen 2017). Liknande tillvägagångssätt kan också hittas i andra delar av England, där de utvecklat så kallade ”Community Weeks” vilket är evenemang som fokuserar på att uppmärksamma alla religioner och kulturer och skapa en tolerans, grupper emellan (Haverig 2012). Fester i utsatta områden är också ett initiativ som utvecklats för att främja bekantskaper mellan människor och skapa kontakter (a.a.).

Vermeulen (2013) undersökte policys i Amsterdam, London och Berlin och resultaten från undersökningarna pekar på att det viktiga var ett starkt samarbete mellan olika aktörer för att motverka extremism. Speciellt viktigt var detta eftersom det ansågs vara svårt för en

myndighet att ensam kunna fokusera på allt preventivt arbete (a.a). I samarbete med andra myndigheter uppfattades det enklare att kunna bedriva ett preventivt arbete (a.a).

“The partnership makes sense because local authorities are themselves not capable or well equipped to reach possible extremist individuals. Authorities do not have the networks to get to them. Furthermore, authorities have fewer opportunities to intervene [than organizations do] due to the separation of church and state”

(Vermeulen, 2013, s. 301)

McDonald och Mir (2011) presenterar resultat som i likhet med Vermeulen (2013) visar att genom samarbete aktörer emellan kan våldsbejakande extremism motverkas mer effektivt. Det anordnades aktiviteter som engagerade invånare för att kunna integrera minoriteter i samhället och på så sätt motverka radikalisering (McDonald & Mir 2011). I samband med och inför dessa aktiviteter fanns flera aktörer inblandade, exempelvis personer inom samhällssäkerhet och polisarbete (a.a). Även i Tyskland markeras samarbete mellan olika myndigheter som en viktig aspekt, där samarbete mellan den federala regeringen, de statliga och lokala myndigheterna, stiftelser och diverse migrantorganisationer är eftersträvansvärt för

att dess handlingsplan mot våldsbejakande extremism ens ska fungera (Haverig 2012).

Thomas (2014) gör i sin undersökning en jämförelse mellan olika förebyggande arbetssätt mot extremism i Storbritannien. Jämförelsen görs mellan ett nationellt preventionsprogram och hur arbetet med samma frågor sker på lokal nivå (a.a). Thomas (2014) presenterar att det finns en relation mellan de olika nivåerna, men också att det finns en problematik kring relationen. Från ett lokalt perspektiv uppfattas det nationella programmet som en

positionering av muslimer snarare än ett förebyggande program och det riktas en stark oro för att arbeta på liknande sätt även på lokal nivå (a.a). Undersökningens resultat slår dock hål på de uppfattningar som funnits och det visar sig istället att systemen ser mycket liknande ut och följer samma mönster (a.a). Det framgår också att både programmet på nationell nivå och arbetet på lokal nivå fungerade bättre om nivåerna integrerades och samarbetade, till skillnad från tiden då det inte fanns ett samarbete och systemen fungerade mindre bra (a.a).

Lagar och ordning

För att motverka våldsbejakande extremism är också lagar och polisiära insatser en viktig del i det preventiva arbetet, vilket framgår i ett par av de undersökta studierna. I Schiffauers (2012) studie framgår det att Tyskland satsar mycket på sitt arbete med underrättelsetjänsten som kontinuerligt samlar in material om aktiviteter som tyder på våldsbejakande extremism och som sedan konfronteras i domstol. En annan viktig insats är att frysa konton och pengar som misstänks finansiera extremism, samt selektivt straffa extremister med hårda straff för att avskräcka andra från att begå samma brottsliga handlingar (a.a.).

Liknande tillvägagångssätt går också att finna i Lister & Otero-iglesias (2012) studie där både England och Spanien satsar mycket på lagar och rättsväsendet i kampen mot våldsbejakande extremism. I Spanien finns det exempelvis ett specifikt rättsorgan som hanterar frågor om nationell säkerhet, inklusive terrorism, och deras lagar fungerar på så sätt att varje brott kan klassas som terrorism om polisen och de rättsliga myndigheterna kan bevisa en koppling mellan brottet och terrorism (a.a.). Det har alltså utvecklats ett stort utrymme för

rättsväsendet att döma någon för terrorbrott (a.a.). Brott som vapeninnehav eller förfalskning av dokument, som egentligen klassas som ”vanliga” brottskategorier, kan alltså dömas på terrorbrottskalan om det finns någon slags koppling mellan handlingarna och syftet (a.a.). I England har istället många nya brottskategorier skapats istället, specifikt efter bombdådet i London 2005 (a.a.). Efter 2005 har hela 500 nya brottstyper fastställts i lagstiftningen, med hopp om att besegra terrorismen (a.a.). Andra tillvägagångssätt som införts sedan bombdådet är bredare befogenheter för polis att kräva personuppgifter från andra offentliga organ vid misstanke om terrorism, frysning av tillgångar för misstänkta konton och banker, lagring av kommunikationsdata från tjänsteleverantörer samt ett godkännande för 28-dagars

frihetsberövande utan åtal för terrormisstänkta (a.a.).

Andra perspektiv

Meringolo, Bosco, Cecchini & Guidi (2019) har undersökt andra preventiva åtgärder mot våldsbejakande extremism. De åtgärder som undersökts och också förespråkas anses ska ske i ett tidigt stadie (a.a). I detta projekt undersöks därför unga förövare i fängelser i Italien och

hur olika resurser i fängelset kan hjälpa dem att inte välja en extremistisk livsbana (a.a). Det fanns tre typer av metoder vid denna undersökning, dels där olika aktörer i fängelset så som imamen och fängelsechefen blev intervjuade, dels anordnade workshops för förövarna, samt att förövarna fick skriva egna dagböcker (a.a) Resultaten visade bland annat att förövarna hade svårt att engagera sig i positiva målsättningar, det ansågs viktigt att känna tillhörighet i en grupp och inom gruppen användes ofta våld för att stiga i social status (a.a). Det

fastställdes att detta även var något som hade uppfattats av de intervjuade samhällsaktörerna och slutsatsen som drogs var att samarbetet mellan aktörer sågs som en viktig del för att undvika att dessa konsekvenser skulle inträffa (a.a.). På workshoparna framgick att förövarna lärde sig socialisera sig och arbeta i grupp och dagböckerna gav möjlighet för förövarna att bearbeta de negativa tankar som fanns hos dem (a.a) Slutligen menar Meringolo m.fl. (2019) att våldsbejakande extremism kan förebyggas beroende på vilka olika tjänster som erbjuds förövare i fängelser. De tjänster som skapar en känsla av tillhörighet och sammanhållning kan motverka behovet av att socialisera sig med extremistiska grupper (a.a.).

Möjliga konsekvenser

Något som framkommit i flera av de undersökta studierna är att det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism också kan medföra vissa motsatta effekter. McDonald och Mir (2011) presenterar bland annat en viktig aspekt som bör belysas. När undersökningen av minoritetsgrupper gjordes i England, och när det i huvudsak berörde en religiös grupp, kan det mötas av skepticism bland respondenterna (a.a). Respondenterna kan uppfatta att hela trossamfundet generaliseras och att det finns fördomar om att alla inom minoritetsgruppen uppfattas som extremister (a.a). Vermeulen (2013) presenterar också ett liknande resultat, där det i undersökningen från Amsterdam, Berlin och London finns liknande faktorer. Trots att städerna befann sig i olika länder och dess nationella policy skilde sig åt markant, fanns vissa likheter (a.a.). När städernas olika preventiva metoder undersöktes hittades likheten att samtliga städer ofta utmärker hela den muslimska gemenskapen istället för att bara rikta in sig på de få våldsamma personerna (a.a).

Thomas (2014) presenterade resultat i sin jämförande studie att de preventiva system som utformas gentemot extremister ofta kan missuppfattas och ses som en positionering mot olika minoriteter. Det visar sig att de lokala aktörerna har en uppfattning att det nationella systemet enbart positionerar minoriteter och det finns en oro att arbeta med liknande metoder lokalt (a.a). Vid närmare analys visar det sig att det lokala arbetet faktiskt liknar de nationella arbetet (a.a). Detta kan tyda på att det finns en förutfattad mening bland lokala aktörer av hur det nationella systemet fungerar vilket i sin tur kan leda till svårigheter att skapa en röd tråd bland alla myndigheter i det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism (a.a.).

Likt tidigare nämnda aspekter visar även Schiffauer (2012) genom sin studie att det

preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism kan få motsatta effekter. Intervjuerna med flera muslimer visar att en stor del av arbetet i Tyskland upplevs diskriminerande vilket leder till att minoritetsgruppen blir segregerade (a.a.). Resultaten visar också att denna typ av segregation kan leda till missnöje och till slut radikalisering in i våldsbejakande extremism,

vilket går helt emot arbetets egentliga syfte (Schiffauer 2012). Liknande situation kan hittas i England där deras preventionsprogram fått utstå stark kritik från många håll, på grund av att det endast riktar sig mot muslimer och inte andra extrema grupper (Haverig 2012). På så sätt har de muslimska grupperna känt sig kränkta och valt att istället inte samarbeta, vilket också är en stor motsatt effekt (a.a.).

Detta tyder på att metoderna som används för att nå extremistiska personer kan skapa en tro att den religiösa gruppen generaliseras, detta kommer diskuteras vidare i resultatdiskussionen.

DISKUSSION

I följande avsnitt kommer undersökningens metod och resultat diskuteras.

Metoddiskussion

En systematisk litteraturstudie är ett gynnsamt verktyg för att kunna säga något om

kunskapsläget i sin helhet. På grund av undersökningens korta tidsspann anses metoden ha fungerat fördelaktigt för att kunna samla in tillräckligt med material i förhållande till undersökningens storlek. Transparens och replikerbarhet är viktiga beståndsdelar här och genom att så detaljerat som möjligt förklara hur denna undersökning genomförts har

interbedömarreliabiliteten på så sätt stärkts. Det kan dock finnas svårigheter med replikation för denna typ av undersökning eftersom valet av artiklar och databaser kan påverkas av författarna och deras åsikter för vad som anses relevant för undersökningens syfte. Detta kan i sin tur leda till selektionsbias, vilket kan vara en nackdel för undersökningen. Det innebär mer exakt att vissa artiklar har större chans att komma med i urvalet. I ett försök att motverka detta har tydliga inklusions- och exklusionskrav funnits samt att sökningar gjorts i ett flertal databaser för att få en så realistisk och bred bild av forskningsfältet som möjligt. Ska tilläggas att det dock finns andra databaser som ej blivit undersökta och möjligheten finns därför att relevant data fallit bort i detta urval. Förhoppningen är däremot att de databaser som använts vid datainsamlingen är en rättvis spegling av fältet. En annan faktor som också hade kunnat stärka replikerbarheten är att ha en förutbestämd forskningsansats vid urvalet, något som inte förekommit i denna studie. Om exempelvis enbart kvalitativa undersökningar hade

inkluderats i urvalet hade det förenklat för en eventuell replikation.

En problematik som kommit till känna efter avslutad datainsamling är att de “testsökningar” som gjordes för att kontrollera sökordens relevans enbart gjordes i en databas, vilket i

efterhand hade varit fördelaktigt att göra även i de andra databaserna. En konsekvens av detta skulle kunna vara att värdefull information om sökordens relevans har förlorats.

Förhoppningen är att den databas som användes för “testsökningarna” var av högst relevans och därmed bör också de valda orden här spegla fältet väl i de andra databaserna och inte vara ett problem. Det ses istället som en fördel att denna typ av “testsökning” gjorts från början eftersom det garanterar att det som mäts stämmer överens med undersökningens syfte.

Något som saknades i studien är artiklar som berör en annan typ av våldsbejakande extremism än den som är knuten till religiösa samfund. Detta är något som hade kunnat undersökas djupare i “testsökningarna”. Genom att förändra sökorden hade möjligheterna eventuellt ökat för att annan våldsbejakande extremism på så sätt också hade inkluderats i urvalet och är något som i efterhand saknas.

Ett annat konstaterande som gjorts i efterhand är att valet av avgränsningarna för

datainsamlingen skulle kunnat förbättras. Det slutgiltiga urvalet föll på länder inom Europa, vilket gjordes för att resultatet bättre skulle kunna appliceras på Sverige på grund av liknande system och normer. För avgränsningen Europa faller dock även länder så som Ryssland, Kazakstan, Albanien och Bosnien som några exempel under denna kategori, vilket kan ses som motsägelsefullt. Trots att dessa länder ingår i Europa finns det en risk att system och normer ändå skiljer sig markant från Sverige, än vad exempelvis Danmark eller Tyskland gör. Detta skulle på så sätt kunna påverka resultatet, eftersom deras policys och riktlinjer kan se väldigt annorlunda ut. Med facit i hand hade därför avgränsningarna kunnat gjorts på ett annorlunda sätt, med ett större fokus på mer likartade länder. Det som dock framgår i

resultatet är att de artiklar som slutligen valdes ut för undersökningen endast representeras av mer likartade länder och inte av de ifrågasatta länderna. Ett annat problem som kan uppstå vid undersökning av andra länder är att generaliserbarheten kan påverkas, eftersom det alltid kan vara svårt att jämföra länder emellan på grund av att de på ett eller annat sätt skiljer sig åt. Detta fanns i åtanke när olika slutsatser skulle dras att det inte är möjligt att dra paralleller mellan länder rakt av, och när rekommendationer sedan ska ges kommer detta tas i

beaktande.

Vetenskapsrådets etiska principer har studerats inför genomförandet av denna undersökning, men på grund av undersökningens syfte att endast titta närmre på europeiska länders

preventiva arbete och policys har inte principerna behövts ta hänsyn till. De undersökta artiklarna behandlar inte personuppgifter. Detta ses som fördelaktig eftersom det då, inom det korta tidsspann, inte behövde göras en etikprövning. Trots dessa milda etiska omständigheter har det i efterhand ändå framkommit en viss problematik som berör forskning av minoriteter. Detta eftersom de resultat om radikalisering som framkommit i denna undersökning i allra högsta grad berört just minoriteter, som exempelvis immigranter. Den huvudsakliga sökningen gjordes som tidigare nämnt med neutrala sökord för att nå en sådan bred sida av extremismen som möjligt, och det fokuserades alltså inte på en specifik aspekt.

Sammanställning av resultaten pekar dock på en tydlig överrepresentation av åtgärder mot religiös extremism och inte mot höger- och vänsterextremism. Detta anses som bristfälligt i undersökningen eftersom endast en sida av problemet på så sätt har undersökts. Vid närmare eftertanke kan denna typ av forskning på så sätt även framstå som oetisk, och om detta hade funnits i författarnas kännedom vid ett tidigare stadie hade sökorden specificerats ytterligare för att komma åt fler perspektiv, eller att ämnet eventuellt hade omvärderats. Om spridningen av olika sorters extremism bland artiklarna hade varit mer rättvist fördelad hade resultaten möjligtvis också sett annorlunda ut än de resultat som framkommit nu. Det är möjligt att de preventiva åtgärderna för religiös extremism skiljer sig från hur de ser ut för högerextremism, och det kan därför bli svårt att ge rekommendationer för hur Sverige borde arbeta mot

extremism överlag. Rekommendationerna kommer därför att fokusera på den religiösa extremismen, eftersom resultaten därifrån är överrepresenterade. Det är till exempel svårt att applicera rekommendationen om obligatorisk språkundervisning för högerextremism, eftersom de till störst del redan befinner sig i sitt hemland och därför inte är i behov av det.

Resultatdiskussion

Resultaten i denna studie visar en enhetlig bild som pekar på att integration av minoriteter i olika former är en viktig del i det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism

(Schiffauer 2012; Harverig 2012; McDonald & Mir 2011; Lindekilde 2012; van Heelsum & Vermeulen 2017; Meringolo et al 2019; Vermeulen 2013; Thomas 2014). Genom integration skapas band till samhället och personer får en känsla av delaktighet (a.a) Detta görs främst genom fokus på utbildning, samarbete mellan aktörer och försök att skapa sammanhållning (a.a). Om detta integreringsarbete brister kan människor istället söka sig till alternativa grupper av exempelvis extremistisk karaktär (a.a.).

När det gäller utbildningsaspekten visar resultaten att länder arbetar på olika sätt och ser olika metoder som framgångsrika. I Tyskland har det införts 900 timmar obligatorisk

språkundervisning samt 45 timmar medborgerlig utbildning för nyanlända (Haverig 2012). I likhet med detta har Danmark utvecklat obligatorisk undervisning av demokrati och

medborgarskap samt mentorprogram för utsatta ungdomar (Lindekilde 2012). Dessa resultat tyder på en stor skillnad jämfört med Sverige där det idag inte existerar någon obligatorisk samhällsorientering för nyanlända (Åsa Lindhagen 2019). Det program som dock går att likna vid Tyskland och Danmarks arbetssätt är SFI, som också är en språkutbildning, men som istället är frivillig för de personer som vill lära sig svenska (Utbildningsinfo 2017). En anledning till att det skiljer sig åt länderna emellan skulle kunna vara att riskbedömningen ser annorlunda ut och att Sverige i sin tur inte ser ett behov av att införa denna typ av obligation. Här finns alla terrorattentat som bland annat drabbat Tyskland i åtanke, eftersom landet varit mer drabbat än Sverige. Denna skillnad är en viktig upptäckt eftersom det skulle kunna innebära att integrationen i Sverige fungerar sämre, vilket enligt resultaten i sin tur kan öka risken för våldsbejakande extremism och eventuellt också kan vara en anledning till den ökade extremismen i landet som tidigare beskrivits. Att införa obligatorisk språkundervisning och lektioner med fokus på medborgarskap i skolan skulle därför kunna vara ett arbetssätt för Sverige att ta efter, och undersöka om den ökande extremismen på så vis förbättras. Den beskrivna utbildningsaspekten kan kopplas ihop med Pierre Bourdieus teori (Engdahl och Larsson 2011) om det sociala rummet med fokus på kapital och habitus. Bourdieu menar att det finns diverse fält som består av olika sociala sammanhang där individer samlas med gemensamma intressen, och att ett visst kapital krävs för att verka på det specifika fältet (a.a.). I denna specifika kontext kan utbildning därför ses som en faktor för att öka sitt kapital för att på sätt integreras på fältet. Att språkligt kunna kommunicera med sina medmänniskor ses därför som en viktig faktor för integration och är på så sätt väl investerad tid.

En annan effektiv åtgärd i det preventiva arbetet är samarbete mellan aktörer och att

och mellan minoritetsgrupper och myndigheter (Schiffauer 2012; van Heelsum och

Vermeulen 2017; Haverig 2012; Vermeulen 2013; McDonald & Mir, 2011; Thomas 2014). Här finns stora likheter med Sverige, vilket är positivt och kan tyda på att denna form av arbete är effektiv och fungerar bra. Sveriges regering har, som tidigare nämnt, en nationell plan mot rasism och fientlighet där det förs ett samarbete och en dialog mellan myndigheter och minoritetsgrupper i samhället (Regeringen 2016). Det har också nämnts att det finns ett tätt samarbete mellan exempelvis skolan, polisen och socialarbetare (Regeringskansliet 2016), vilket tyder på att preventionsarbetet liknar det arbete som andra länder också använder sig utav. Detta visar i sin tur att de länder som valts ut för undersökningen är representativa och att deras resterande arbetsmetoder, som inte finns tillgängliga i Sverige idag, på så sätt också med stor möjlighet kan appliceras i landet. Å andra sidan kan ett samarbete också skapa en ovisshet över vilken aktör som egentligen ansvarar för vilken del i arbetet och att saker på så vis kan falla mellan stolarna eller missas. Denna analys kan

bekräftas av den upplevelse som författarna hade vid kontakt med olika svenska myndigheter för att ta reda på mer om Sveriges preventiva arbete. De kontaktade myndigheterna hänvisade till varandra och uppfattningen var att det fanns en avsaknad av ansvar. Att samma

konsekvens skulle utspela sig i de andra länderna går det inte att säga något om, men på grund av de likheter som redan konstaterats skulle det kunna tyda på att alla länder begår samma misstag och att det på så sätt finns en avsaknad av ansvar.

Den tredje aspekten som ses som en viktig del för det preventiva arbetet mot våldsbejakande extremism är att motverka utanförskap vilket både Lindekilde (2012) och van Heelsum & Vermeulen (2017) talar för i sina studier. Här finns återigen likheter med hur Sveriges arbete ser ut där det idag finns nationella planer mot rasism och fientlighet med målet att skapa ett jämlikare samhälle (Regeringskansliet 2016). Dessa åtgärder riskerar däremot att skapa en motsatt effekt vilket bland andra McDonald & Mir (2011) presenterar. När olika försök att integrera minoriteter görs visar resultaten att dessa grupper känner sig utpekade och i sin tur inte vill delta i olika projekt (a.a.). På så sätt är det möjligt att de etiska principerna äventyras och visar att arbetet med minoritetsgrupper därför bör göras med hänsyn och omtanke.

När det kommer till den rättsliga aspekten för åtgärderna mot våldsbejakande extremism kom en del intressanta resultat fram. Lister & Otero-iglesias (2012) visar i sin studie en

annorlunda strategi som Spanien har utvecklat. Där fungerar det preventiva arbetet på ett otroligt brett plan med ett rättsorgan som hanterar frågor om specifikt terrorism (a.a.). Det är även lätt och finns ett stort utrymme att dömas för terrorbrott, eftersom varje brott kan klassas som terrorism om det uppvisas en koppling (a.a.). Här finns det till viss del en likhet med hur Sverige arbetar idag, men den stora skillnaden visas i Sveriges lagstiftning där endast de grövre brotten faller under kategorin terroristbrott, så som mord, grovt dataintrång och grov misshandel (SFS 2003:148). Här anses att även mindre grova brott skulle kunna falla under denna kategorin, för att på så sätt kunna bekämpa våldsbejakande extremism på alla plan. Spaniens lagstiftning anses istället ha en god chans att verka avskräckande på grund av dess bredd, och den kan därför vara av intresse för att applicera även på Sverige.