Examensarbete i kriminologi Malmö universitet
15 hp Hälsa och samhälle
ROOM SERVICE?
PROSTITUTION PÅ
ÖVERNATTNINGSANLÄGGNINGAR I MALMÖ
ROOM SERVICE?
PROSTITUTION PÅ
ÖVERNATTNINGSANLÄGGNINGAR I MALMÖ
JULIA NYMAN
Nyman, J. Room service?. Prostitution på övernattningsanläggningar i Malmö. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2019.
Detta examensarbete har, på uppdrag av Malmöpolisen, undersökt förekomsten av prostitution på övernattningsanläggningar i Malmö utifrån anställdas upplevelser. Arbetets urval består av medlemmar från Hotellgruppen i Malmö. Ungefär hälften av undersökningens deltagare upplever att det förekommer försäljning av sexuella tjänster på anläggningen där de arbetar. Resultaten visar att det finns flera
gemensamma faktorer i de anställdas berättelser de gånger de upplevt att det förekommit prostitution. Framför allt väcks en magkänsla hos de anställda när det anländer ensamma kvinnor från Östeuropa som får frekventa manliga besök till rummet på anläggningen. Med hjälp av tidigare forskning diskuteras de
förutfattade meningar som finns om prostitution utifrån bland annat stereotyper om vem som säljer sexuella tjänster. Det förs en diskussion kring vilka
populationer som antas sälja sexuella tjänster och hur dessa belyses i aktuell forskning och lagstiftning samt hur detta återspeglas i deltagarnas observationer. Nyckelord: Hotell, prostitution, sexarbete, stigmatisering, trafficking, upplevelser.
ROOM SERVICE?
PROSTITUTION IN THE HOSPITALITY
INDUSTRY IN MALMÖ
JULIA NYMAN
Nyman, J. Room service?. Prostitution in the hospitality industry in Malmö. Degree project in Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2019.
This present thesis has, on behalf of the police in Malmö, looked in to the
occurrence of prostitution in the hospitality industry in Malmö. The sample of this study have been members of the Hotel Group in Malmö. About half of the
respondents stated that they think there are situations involving prostitution at their work place. The results show multiple similarities in the stories from the employees about the times they think there might have been an instance of prostitution. There seems to be a unanimous “gut feeling” that the employees get when women from Eastern Europe are traveling alone and getting frequent visits from men to their room. With the help of previous research, the preconceptions of prostitution is discussed including the stereotype of who it is that engages in selling sex. There is a discussion about what demographic it is that sells sex and how this corresponds with the current research and legislation and also how this is reflected in the informants’ observations
Förord
Denna kandidatuppsats är genomförd på uppdrag av kommunpolis Pierre Douhan och Lokalpolisområde Malmö Norr. Jag vill därför ta tillfället i akt och rikta ett stort tack till Pierre som gett mig förtroendet att fördjupa mig i ett så intressant och aktuellt ämne. Stort tack även till Hotellgruppen och alla dess medlemmar som varit tillmötesgående och hjälpsamma under hela arbetsgången. Utan er hade arbetet inte varit möjligt. Ett extra varmt tack vill jag ge min handledare, Susanne Egnell, som varit en ovärderlig resurs och stöttepelare från arbetets start ända fram till slutet. Tack för ditt tålamod. Ytterligare tack vill jag även rikta till Klara Svalin, Linnea Schumacher Wieslander, Emelié Audi och Amanda Lundblad för våra handledningsträffar som gett både nödvändig och värdefull feedback. Tack till familj, vänner och kurskamrater som stöttat under arbetets gång. Malmö, maj 2019
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 6
Syfte och frågeställningar... 7
Centrala begrepp... 7
Övernattningsanläggning... 7
Prostitution och sexarbete... 7
Dolda arenor för sexarbete... 7
Aktuell lagstiftning... 8
Köp av sexuell tjänst... 8
Koppleri och grovt koppleri... 8
Människohandel för sexuella ändamål... 8
BAKGRUND... 8
Den svenska modellen... 9
Stigma och utsatthet... 9
Vilka säljer sexuella tjänster?... 11
Prostitution och trafficking... 12
Var förekommer prostitution idag? ... 13
METOD... 14 Sekventiell design... 14 Prioritet... 15 Genomförande... 15 Integrering... 15 Urval... 15 Kvantitativ enkätundersökning... 16 Instrument... 16 Genomförande... 17 Kvalitativa intervjuer... 17 Instrument... 17 Genomförande... 17 Avgränsningar... 18
Analys av kvantitativa data... 18
Analys av kvalitativa data... 17
Tematisk analys... 18 Steg 1... 19 Steg 2... 19 Steg 3... 19 Steg 4... 19 Steg 5... 19 Steg 6... 20 Etik ... 20 RESULTAT ... 20 Kvantitativa resultat... 20
Kvalitativa resultat... 23
Enkätens fritextfråga... 23
Intervjuer... 24
Ensamma, utländska kvinnliga gäster... 25
Diverse betalningsproblematik... 26
Manliga besökare till den kvinnliga gästen... 27
Förhållandevis oproblematiskt... 27 DISKUSSION ... 28 Metoddiskussion... 28 Resultatdiskussion... 29 SLUTSATS ... 32 Rekommendationer... 33 REFERENSER ... 34 BILAGOR ... 37
INLEDNING
Undersökningar visar att gatuprostitutionen i Sverige har mer än halverats sedan 1999 då Sverige införde den för tiden unika sexköpslagstiftningen (Regeringen 2018). I Statens offentliga utredning (2010:49) anses att den minskning av gatuprostitution som observerats är en direkt följd av införandet av sexköpslagen där enbart köp av sexuell tjänst är kriminaliserat (SOU 2010:49). I utredningen lutar författarna sig mot faktumet att det efter lagens införande i Sverige gick att se en ökning av gatuprostituterade i grannländerna Norge och Danmark – två länder som vid tidpunkten för lagens införande hade en förekomst av
gatuprostitution likt Sverige. Vid en jämförelse mellan två mätningar hos Sveriges befolkning, en utförd år 2011 och den andra 2014, visades däremot en obetydlig minskning både hos dem som uppgett att de köpt sexuella tjänster och hos dem som sålt sexuella tjänster (Länsstyrelsen Stockholm 2015). Forskare är idag relativt eniga om att majoriteten av prostitutionen i Sverige sker på mindre synliga arenor och platser istället för på gatan (Holmström 2008).
Uppmärksamheten riktas mer och mer mot bland annat internet som en arena för prostitution (a.a.). Det antas att en del av den prostitution som förr varit synlig på gatan istället sker med hjälp av olika dolda kontaktvägar via internet och
mobiltelefoni (Holmström 2008; Klivington m.fl. 2001; Levy 2015). Med tanke på att den svenska sexköpslagen infördes i slutet av 1990-talet, samtidigt som internet och mobiltelefoni på riktigt började ta fart, argumenterar en del för att det inte går att se införandet av lagen som en isolerad orsak till minskningen av gatuprostitution (a.a.). Forskare menar att man inte kan vara säker på att nivån av prostitution faktiskt har minskat utan att marknaden snarare förflyttats till andra arenor (Levy 2015). Andra möjliga arenor för prostitution antas vara
massageinstitut, svartklubbar, lägenhetsbordeller, solarier, sexklubbar, casinon och hotell (Holmström 2008). Kunskapen om dessa dolda arenor är däremot fortfarande tämligen begränsad. Det har gjorts försök i bland annat Stockholm att kartlägga prostitution som förekommer på hotell och barer, dock utan tydliga resultat (a.a.). Det är förenat med flera svårigheter att undersöka förekomst av prostitution (Brå 2011; Hubbard, Matthews & Scoular 2008; Holmström 2008; Tiby & Pettersson 2003; Weitzer 2005a; Weitzer 2007; Östergren & Dodillet 2011). Det finns generellt för lite pålitlig data när det kommer till kartläggning av prostitution (Hubbard m.fl. 2008). Vad som kan konstateras är att den uppmätta nivån av gatuprostitution har minskat, å andra sidan utgör denna typ av
prostitution bara en liten del av det totala fenomenet.
Behoven av uppföljningar och kartläggningar av prostitutionen i Sverige växer i takt med den ökade internationella rörligheten och den snabba
teknologiutvecklingen i form av kommunikation som sker över internet. Forskning som belyser omfattning av fenomenet är begränsad och visar på kunskapsluckor (Holmström 2008). I den omfattningskartläggning som Länsstyrelsen Stockholm (2015) genomfört identifieras ett flertal av dessa kunskapsluckor, däribland vad vi egentligen vet om den dolda prostitutionen (av bland annat Weitzer (2005b) kallad inomhusprostitution).
Samtidigt bedrivs inget kontinuerligt uppsökande arbete på hotell och
förekommer prostitution på dessa arenor i Sverige (Holmström 2008). Det
uppsökande arbetet har till största del haft fokus på den synliga gatuprostitutionen framför de mindre synliga arenorna vilket har bidragit till att vi idag vet betydligt mindre om dessa dolda arenor (a.a.). Samtidigt berättar en polisinspektör vid Stockholmspolisens prostitutionsenhet att det inkommer tips från hotell några gånger i veckan (Hotellrevyn 2015), varför denna arena är intressant att undersöka närmre.
Syfte och frågeställningar
I föreliggande arbete har syftet varit att undersöka förekomsten av prostitution (försäljning av sexuella tjänster) på övernattningsanläggningar i Malmö med hjälp av anställda och ansvarigas intryck. Arbetets syfte tar uttryck i följande
frågeställningar:
à Hur uppfattar anställda på övernattningsanläggningarna förekomsten av prostitution på deras arbetsplatser?
à Vad har karaktäriserat situationerna då det eventuellt förekommit försäljning av sexuella tjänster?
Centrala begrepp
Nedan redogörs för uppsatsen relevanta begrepp. Övernattningsanläggning
Sveriges Riksdag (u.å.) använder övernattningsanläggning som ett samlingsnamn för de logitjänster där främst turister övernattar. Dessa övernattningsanläggningar är hotell, semesterbostäder och campingplatser. Samma definition kommer att användas i föreliggande arbete.
Prostitution och sexarbete
Vad gäller definitionen av prostitution som begrepp kommer det i aktuellt arbete användas samma definition som i SOU (1995:15): ”Prostitution är när minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk) vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten”. I arbetet kommer främst prostitution att användas som begrepp men även begreppet sexarbete kan förekomma, framför allt för att återspegla användandet av de båda i den tidigare forskning som finns på fältet.
Dolda arenor för sexarbete
Till sexarbetets dolda arenor räknas bland annat den verksamhet som sker på övernattningsanläggningar och restauranger. Att den är dold innebär att den varken marknadsförs eller köps öppet (Länsstyrelsen Stockholm 2015).
Aktuell lagstiftning
I aktuellt avsnitt redovisas den aktuella svenska lagstiftning som anses relevant för uppsatsen.
Köp av sexuell tjänst
I 6 kap 11 § Brottsbalken återges för den aktuella sexköpslagen i Sverige och dess rekvisit: ”Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan” Lag (2011:517)
Koppleri och grovt koppleri
I 6 kap 12 § första stycket redogörs för brottet koppleri: ”Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella
förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.”. I andra stycket finns kriterier som skall tas i beaktan vid avgörande om brottet skall anses som grovt koppleri: ”Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan” Lag (2018:601).
Människohandel för sexuella ändamål
I 4 kap 1a § 1 och 2 stycket Brottsbalken återges de rekvisit som krävs för att kunna dömas för människohandel: ”4 kap 1 a § Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom 1. olaga tvång, 2. vilseledande, 3. utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ, eller annat sådant
otillbörligt medel om det allvarligt begränsar personens alternativ rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år” Lag (2018:601).
BAKGRUND
I denna del av uppsatsen redogörs först kort och övergripande för hur synen på prostitution runtom i världen tenderar att variera och hur detta kan återspeglas i lagstiftning. Vidare beskrivs Sveriges unika sexköpslagstiftning som kommit att kallas ”Den svenska modellen”. I nästa del av avsnittet lyfts de stigma och problem med utsatthet som kan följa för de individer som säljer sexuella tjänster. Vidare diskuteras vilka populationer som säljer sexuella tjänster enligt forskning och problematiken med att alla populationer inte alltid synliggörs. Avslutningsvis diskuteras samband mellan prostitution och trafficking samt på vilka arenor prostitution sker idag. Slutligen redogörs för de kunskapsluckor som finns inom forskningen idag.
Teoretiker och aktivister har ofta delade åsikter om hur prostitution ska hanteras (Klivington, Day & Ward 2001). Ska det avskaffas? Eller bör det istället regleras och på så vis acceptera sexarbete som vilket arbete som helst? Hänger all
prostitution ihop med trafficking? En del menar att prostitution är en form av sexuellt våld som män utsätter kvinnor för (Ekberg 2004; Jeffreys 2008) samtidigt som somliga arbetar för att normalisera och legitimera sexarbete som ett
accepterat arbete att försörja sig på (Klivington m.fl. 2001).
Hur stater väljer att hantera fenomenet prostitution och sexarbete ser mycket olika ut runtom i världen (Ekberg 2004). Sverige var första landet år 1999 med den aktuella sexköpslagstiftningen där enbart köp av sexuella tjänster är kriminaliserat (Danna 2012; Florin 2012). Lagen har kommit att benämnas ”Den svenska
modellen” (Levy 2015). Samtidigt är det till exempel i Tyskland och Nederländerna lagligt med viss bordellverksamhet medan det råder full
kriminalisering i bland annat Rumänien och Serbien där det är olagligt att både köpa och sälja sex (Ekberg 2004).
Den svenska modellen
Syftet med införandet av sexköpslagen var tudelad: dels skulle prostitution
utrotas, och samtidigt skulle normen omdefinieras (Danna 2012; Levy 2015). Man ville skifta fokus och se den som säljer sexuella tjänster som ett offer snarare än som en kriminell (Florin 2012). Lagstiftningen skulle också fungera symboliskt och sända en signal om att sexköp inte hör hemma i ett jämställt samhälle så som Sverige (Levy 2015). Här positionerade sig också Sverige internationellt som ett land som prioriterar jämställdhet och kvinnorätt (a.a.). Men samtidigt fick och får Sverige kritik efter införandet av sexköpslagen med utgångspunkt i just det. Även om sexköpslagen får anses haft önskad effekt i att signalvärdet har nått ut till stora massan om att prostitution inte är acceptabelt, så anses Sverige inte ha tagit hänsyn till förhållandena för sexarbete (Danna 2012). I samband med att sexköpslagen infördes så avsattes det inte några ytterligare resurser till de instanser och organisationer vars arbete är ämnat att hjälpa sexarbetare (a.a.). Detta anses vara anmärkningsvärt då ”Den svenska modellen” antyder att
personer i prostitution är traumatiserade och i behov av hjälp (a.a.). Stora summor pengar lades på polisens arbete med att bekämpa prostitutionens efterfrågan, där huvudfokus låg på gatuprostitutionen (Levy 2015).
I Sverige finns det också regler om att all inkomst måste beskattas, även den som fås genom prostitution (Dodillet & Östergren 2011). Problemet är att Skatteverket inte accepterar ”prostitution” eller ”sexarbete” som verksamhet om en person önskar att registrera ett företag. På grund av kopplerilagstiftningen går det inte att uppge ”prostitution” som anställningsform (a.a.). Konsekvensen blir att företaget antingen måste registreras som en annan verksamhet, eller så får personen som säljer sexuella tjänster göra det illegalt och inte betala skatt inom den informella sektorn (a.a.). För de som väljer att registrera företaget som en annan verksamhet blir följden att de då kan betala skatt och även nyttja sociala förmåner som kräver ett arbete, men samtidigt blir det svårt att redovisa företagskostnader. För den som väljer att arbeta illegalt blir konsekvensen att hen inte kan nyttja sociala förmåner och även behöva betala stora summor skatt retroaktivt (a.a.).
Stigma och utsatthet
Prostitution har ofta genom historien framförts som något som skadar både individer och samhället i stort (Florin 2012). Florin (2012) menar däremot att det inte är tydligt vilka skador det är som är kopplade till själva sexköpet som en isolerad handling. Istället är det koexisterande problem och den miljö som
handlingen sker i som det fokuseras mest på i den forskning som ämnar belysa de skador som sker till följd av prostitution (Florin 2012). Det här är bara ett av problemen med att undersöka prostitution som fenomen.
När respondenterna i Levys (2015) intervjustudie tillfrågades om deras
erfarenheter av att arbeta inom prostitution var svaren mycket varierande. Den homogena och generaliserade bilden som finns i Sverige om ett liv med våld, exploatering och svårigheter visade sig inte vara representativ för majoriteten av respondenterna i studien. Till exempel uppgav en av studiens deltagare att hen upplevt mer våld inom hens tidigare arbete inom sjukvården än vad hen upplevde nu som eskort (Levy 2015).
De största problemen för de som befinner sig inom prostitution är främst kopplat till stigma, exploatering, övergrepp och diskriminering (Klivington m.fl. 2001; Dodillet & Östergren 2011). Stigma kan bland annat leda till övergrepp, våld, kriminalitet och uteslutning från servicetjänster (Klivington m.fl. 2001). Att bli ”stämplad” som prostituerad kan medföra svårigheter i att få anställning, vårdnad om barn och generella svårigheter med gemenskaper och med ens familj (Levy 2015). Flera av respondenterna i Levys (2015) studie uppgav att de känt sig tvungna att ljuga om deras status som sexarbetare på grund av rädsla för dömande och nedsättande reaktioner från andra. Flera levde ett dubbelliv på grund av det. En av deltagarna i studien uppger även att hen blev avskedad från sitt ”vanliga” arbete på grund av att det framkom att hen sålt sex, även fast det inte påverkat hens arbete. Det finns också rapporter som visat att polis har informerat hotell och andra arenor om individer som är verksamma inom prostitution, där
anläggningarna sedan i sin tur har portat individerna och även hindrat dem från att återkomma (Levy 2015). Det trots att det i Sverige inte är olagligt att sälja sex (Danna 2012). Flera som sålt sex har vittnat om olika strategier som framför allt polisen använt för att komma emellan dem och deras verksamhet (Florin 2012; Kulick 2005; Levy 2015; Dodillet & Östergren 2011). Vad som kan hända i Sverige är att om till exempel en hyresvärd, eller hotellmanager, har en gäst som hyr ett rum och gästen i sin tur säljer sexuella tjänster, kan hyresvärden, eller hotellmanagern, anmälas för koppleri även om denna varit omedveten om verksamheten (Danna 2012). Det bidrar till en rädsla hos hyresvärdar och hotellmanagers som på grund av denna anledning varken kan eller vill ha gäster som säljer sexuella tjänster, då de själva riskerar att begå ett lagbrott (a.a.). Även om själva försäljningen i sig inte är olaglig (Levy 2015). Enligt Danna (2012) motsätter sig till exempel socialtjänster i Stockholm kondomdistribuering till prostituerade av rädsla för att det skulle kunna uppfattas som uppmuntran till prostitution, något som också kan vara straffbart enligt lagen om koppleri (Dodillet & Östergren 2011).
Utöver stigma finns det en koppling mellan risk för utsatthet av fysiskt våld och prostitution, oberoende av var sexköpet äger rum (Levy 2015). Diskussionerna angående omfattningen av våldet och våldets karaktär går däremot isär. Raymond (2004a) beskriver att många sexköp som äger rum innefattar stora mängder våld, där författaren ger exempel på hur kunder skurit kvinnorna som försett tjänsterna med rakblad, bundit fast dem i sängkarmen och sedan piskat dem tills de blött, bränt dem med cigaretter och även urinerat på dem. Bland annat Weitzer (2005a) kritiserar att när det våld som återfinns inom prostitution ska beskrivas så är det oftast de mest våldsamma, och mest ovanliga, exemplen som lyfts.
(2005a) menar att det inte går att uttala sig om mängden våld som återfinns inom prostitution förrän en studie med ett randomiserat urval av prostituerade har gjorts, något som han menar troligtvis är omöjligt att genomföra med tanke på att storleken på sexarbetare som population är okänd. Weitzer (2005a) förnekar inte att våld inom prostitution är ett allvarligt problem, men menar att det finns för lite kunskap för att möjliggöra djupgående analyser om den faktiska förekomsten av allvarligt våld. En del studier har däremot visat att de som verkar i
inomhusprostitution i mindre utsträckning upplever våld (Sanders & Campbell 2007; O’Doherty 2011).
Till inomhusprostitution brukar eskort, bordeller, massagesalonger och
självständiga call-girls räknas (Weitzer 2005b). De som arbetar självständigt som call-girls tenderar att ha mer kontroll över sina arbetsvillkor än exempelvis de som arbetar med prostitution på massagesalonger och, i de länder där det finns,
bordeller (a.a.). Denna kontroll kan innebära att de i större utsträckning kan vägra klienter och specifika sexakter. De är inte heller beroende av ”chefer”. De som arbetar på gatorna rapporterar också i högre utsträckning utsatthet för våld (Raphael & Shapiro 2004; Weitzer 2005b). Det betyder inte att riskerna är obefintliga för de som säljer sexuella tjänster inomhus. Det finns studier visar att skillnaderna är små, till och med obefintliga, vad gäller risken för utsatthet av våld beroende på om man säljer sexuella tjänster på gatan eller inomhus (Raphael & Shapiro 2004; Slezak 2017). Även här saknas det med andra ord samstämmighet i den forskning som utförts på området.
Vilka säljer sexuella tjänster?
Sexarbetare porträtteras i princip uteslutande som kvinnor (Danna 2012; Levy 2015; Weitzer 2005b), och prostitution i Sverige anses även vara ett uttryck för mäns våld mot kvinnor (Dodillet & Östergren 2011; Ekberg 2004; Florin 2012). Samtidigt är det nästan uteslutande män som anges som potentiella kunder som ger ersättning för sexuella tjänster (RFSL 2011). Det finns en djupt rotad bild av att en person som säljer sexuella tjänster är kvinna och den som köper en sexuell tjänst är en man (a.a.). Ofta benäms kvinnorna som säljer sexuella tjänster som bland annat ekonomiskt utsatta, lida av psykisk ohälsa och med en sexuell dysfunktion (Danna 2012; Kulick 2005; Levy 2015). De sägs ha blivit utsatta för övergrepp som barn, då främst sexuella, och även blivit sexualiserade, något som bidragit till en form av ”hora”-konstruktion som senare fått flickan att drivas in i prostitution på grund av hennes erfarenheter (Levy 2015). Med bakgrund mot det argumenterar en del forskare att de flesta kvinnor inom prostitution inte gjorde ett rationellt val när de valde att börja sälja sex framför flera andra tänkbara alternativ (Raymond 2004b). Att någon skulle vilja sälja sex frivilligt och genom ett
rationellt val är otänkbart (a.a.). Levy (2015) har i sin undersökning intervjuat verksamma från olika yrken och även sexarbetare. Han pekar på det faktum att termen ”övergrepp” ofta dyker upp när framför allt yrkesverksamma (exempelvis poliser och politiker) ska förklara anledningen till att en individ (då ofta kvinna) börjar sälja sex. Samtidigt så menar Levy (2015) att ”övergrepp” som begrepp är tämligen diffust och kan innefatta allt från sexuella övergrepp till att ha blivit försummad i skolan enligt återberättelser i undersökningen. En respondent som vid tiden för intervjun i Levy (2015) arbetade som sexarbetare menar att historier om övergrepp i barndomen återfinns inom alla yrkesgrupper, det är inget unikt för de inom prostitution. Vägarna in i prostitution varierar menar Spice (2007). I ena änden av spektrat finns de som frivilligt väljer att arbeta inom sexindustrin och som är välorganiserade. De har kanske valt sexarbete för att betala av eventuella
skulder eller av andra ekonomiska skäl, men framför allt har de möjlighet att avsluta sitt arbete närhelst de vill (Spice 2007). På andra sidan spektrat finns de som blivit tvingade in i prostitution, kanske till följd av ett drogmissbruk eller trafficking. De har lite eller ingen frihet och inte möjlighet att lämna när de vill (a.a.). Mellan dessa extremer ligger majoriteten, som befinner sig inom
prostitution till följd av varierande grader av ekonomisk utsatthet och frivilligt val (a.a.).
Både i Sverige och internationellt är generellt män och transpersoner som säljer sexuella tjänster exkluderade från den dominerande diskursen om att prostitution är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor (Ekberg 2004; Levy 2015), vilket gör att det är svårt att göra en uppskattning på hur många i dessa populationer som säljer sexuella tjänster mot ersättning. Det finns dock indikatorer på att antalet manliga sexarbetare kan vara fler än kvinnliga i Norden (Dodillet & Östergren 2011). Antalet män som säljer sexuella tjänster till kvinnor tros också ha ökat på senare år (Levy 2015). Det är inte bara svårt att samla in data om antalet män och transpersoner som säljer sexuella tjänster, dessa populationer tenderar också att vara exkluderade ur de statsfinansierade serviceinrättningar som finns för
individer som säljer sexuella tjänster (a.a.). Män som säljer sexuella tjänster tillhör helt enkelt inte normen i Sverige och att antalet män som säljer sex skulle kunna vara högre än antalet kvinnor är svårt att acceptera. Det bidrar också till brist på uppmärksamhet i forskning och på så vis lite kunskap att generera till
socialtjänster och polis om män och transpersoner som säljer sexuella tjänster (a.a.).
Prostitution och trafficking
Under 1990-talet efter Sovjetunionens kollaps och utvidgningen av EU ökade antalet migranter som sålde sex i Sverige (Danna 2012). Det bidrog till något som kan jämföras med moralpanik över mänsklig trafficking (Levy 2015). Moralpanik kan karaktäriseras som en sekvens av händelser där en person eller grupp
framträder och definieras som ett hot mot värdena i ett samhälle (Hubbard, Matthews & Scoular 2008). Trots denna moralpanik så är det få rapporterade fall av trafficking i Sverige och ännu färre fällande domar (Dodillet & Östergren 2011). 44 anmälningar och 11 fällande domar sedan 2003 (a.a.). Forskare har presenterat siffror om att 200-600 personer årligen kommer till Sverige till följd av trafficking (Hubbard m.fl. 2008), siffror som däremot fått kritik (Danna 2012). Det har bland annat ifrågasatts hur data samlats in då den typ av information ej finns tillgänglig i Sverige och därför har reliabiliteten för den typen av studie bedömts som låg. Det är svårt även internationellt att mäta förekomsten av trafficking på grund av den dolda ekonomin kopplat till verksamheten och en låg anmälningsbenägenhet hos offren (Weitzer 2005b). Till följd av att man inte vet hur stor hela populationen är går det inte att genomföra en studie med
randomiserat urval för att mäta hur många personer som frivilligt åkt till ett annat land för att sälja sex, och hur många som inte gjort det frivilligt (Weitzer 2007). Samtidigt menar Ekberg (2004) att man varken kan eller ska skilja prostitution och människohandel åt. Det framförs argument om att prostitution är den huvudsakliga orsaken till att trafficking existerar (Weitzer 2007). Det
återspeglades när Norge införde sin version av sexköpslagen tio år efter Sverige (Danna 2012). Lagen infördes samtidigt som ett tillflöde av kvinnor från Nigera kom till Norges huvudstad Oslo, för att där sälja sex öppet på Oslos gator (Levy 2015). Kvinnorna ansågs vara offer för trafficking och Norges politiker valde att
följa i Sveriges fotspår med en lag som förbjöd köp av sexuella tjänster som ett sätt att förhindra trafficking. Samtidigt som kvinnorna sågs som oskyldiga offer behandlades de också enligt en del som ett hot mot Norge då de ansågs ”attackera norska män” (a.a.).
Även inom polisarbete i Sverige är prostitution och trafficking tätt sammanlänkat (Danna 2012). Fram till 2006 utredde polisen bara trafficking om det samtidigt var fråga om prostitution. Småskalig trafficking utreddes däremot inte alls (Danna 2012). Samtidigt säger en polisanställd i Stockholm i intervju att de flesta
utländska kvinnor de möter inom prostitution inte har blivit tvingade eller lurade (a.a.), något som även Weitzer (2007) påpekar. Snarare har de haft en svår situation i sitt hemland i form av till exempel arbetslöshet (a.a.). Ofta tvingas dessa kvinnor att arbeta inom den informella sektorn på grund av till exempel diskriminering på arbetsmarknaden (Hubbard m.fl. 2008). Det finns indikationer på att efterfrågan av prostitution ökar i väst (Hubbard m.fl. 2008; Spice 2007), och med tanke på att det ofta betalar bättre att sälja sex än andra arbeten inom den informella sektorn är det föga förvånande att antalet kvinnliga migranter ökar inom prostitution (Hubbard m.fl. 2008). Trots att troligtvis långt ifrån alla
prostituerade är offer för trafficking så är dessa fenomen ofta tätt sammansvetsade i samhällsdiskurser och lagar (a.a.).
Var förekommer prostitution idag?
Holmström (2008) diskuterar kontextens betydelse för kunskap om prostitution. Det vi vet om prostitution i Sverige kommer främst från myndigheter och organisationer som arbetar med frågan, till exempel polis och socialtjänst. Kunskapen blir i och med detta selektiv och präglas av dessa verksamheters inriktningar och åtgärder (a.a.). Samma problematik uppstår i samband med bestämmelsen kring vilken begreppsdefinition som används för att beskriva prostitution. Begreppet bestämmer vilken typ av prostitution som synliggörs. De företeelser som inte helt passar in i definitionen förblir osynliga (a.a.). Defintionen av vad som är prostitution präglar myndigheters åtgärder och vilken typ av
prostitution som blir ändamål för arbetsinsatser. Tiby och Pettersson (2003) fann i sin studie att myndigheter tenderar att ha en betydligt snävare definition av
prostitution jämfört med exempelvis vården och organisationer i civilsamhället. Det medför problem i det uppsökande arbetet när det är tänkt att riktas mot någon annan arena än gatuprostitution där säljarna är exponerade och definitionen tydlig (a.a.).
När det kommer till att mäta förekomst av prostitution rent kvantitativt medför även det en del problem (Danna 2012). Problemen med kriminalstatistiken är allmänt kända vid det här laget, med problem som att alla brott inte blir rapporterade och att mörkertal ofta är större än det kända antalet (a.a.) Antalet brottsanmälningar påverkas också i stor utsträckning av hur polisarbetet vid tillfället för mätningen är organiserat och fördelat. Egentligen det enda sättet att mäta förekomst och ökning samt minskning av sexhandel är att observera det som går att observera, till exempel de som säljer sexuella tjänster öppet på gatan eller antalet annonser på en hemsida (Danna 2012). Vad gäller förekomst av så kallad inomhusprostitution är denna arena outforskad i den bemärkelse att den inte är kartlagd i Sverige (a.a.). 2000 rapporterade BRÅ att det fanns indikatorer på att parter tog kontakt på hotell och restauranger för utbyte av sexuella tjänster, men det har inte vidare studerats (a.a).
Undersökningar visar att gatuprostitutionen i Sverige har mer än halverats sedan 1999 då sexköpslagen infördes (Regeringen 2018). I Malmö bedöms antalet individer som säljer sexuella tjänster publikt på stadens gator ha minskat från 200 till cirka 50 individer (Levy 2015). Det råder inte konsensus i hur denna
minskning ska tolkas och förstås. SOU 2010:49 tolkar minskningen som en direkt konsekvens efter införandet av sexköpslagen årsskiftet 1998/1999. I utredningen lutar författarna sig åt faktumet att man efter lagens införande i Sverige kunde se en ökning av gatuprostituterade i grannländerna Norge och Danmark – två länder som vid tidpunkten för lagens införande hade en förekomst av gatuprostitution likt Sverige (Länsstyrelsen Stockholm 2015). Utredningen belyser också hur nivåerna av gatuprostitution i tre norska städer minskade kraftigt då även Norge införde deras nya sexköpslag år 2009. Det menar utredningen tyder på att ett förbud mot köp av sexuella tjänster har en direkt effekt på förekomsten av gatuprostitution (a.a.). Vid en jämförelse mellan två mätningar hos Sveriges befolkning, en utförd år 2011 och den andre 2014, visades dock en obetydlig minskning av de som uppgett att de köpt eller sålt sexuella tjänster. Deltagare i Levys (2015)
undersökning berättar att de nu i större utsträckning väljer att sälja sex hemma då deras klienter är nervösa över att mötas på publika platser, exempelvis hotell, till följd av sexköpslagen. Med tanke på att sexköpslagen infördes i slutet av 1990-talet, samtidigt som internet och mobiltelefoni på riktigt började ta fart,
argumenterar en del för att det inte går att se införandet av lagen som en isolerad orsak till minskningen av gatuprostitution (Levy 2015).
Med andra ord är det svårt att undersöka förekomst av prostitution i Sverige (Dodillet & Östergren 2011). Det finns generellt för lite pålitlig data när det kommer till kartläggning av prostitution (Hubbard m.fl. 2008). Vad som eventuellt kan konstateras är att gatuprostitutionen har minskat, å andra sidan utgör det bara en liten del av den totala prostitutionen (a.a.). Huruvida
gatuprostitutionen i så fall minskat till följd av sexköpslagen går inte att uttala sig om (Östergren & Dodillet 2011). Det finns en del data som tyder på en ökning av prostitution på internet och även ökade nivåer av män som säljer sexuella tjänster (a.a.). Det sistnämnda är däremot fortfarande praktiskt taget osynligt för svenska myndigheter och servicetjänster För att möjliggöra att insatser riktas rätt är det viktigt att följa prostitutionens omfattning och utveckling (Länsstyrelsen
Stockholm 2015). Som tidigare anfört bedrivs inget uppsökande arbete på hotell och restauranger och därför går det ej att uttala sig om förekomsten av prostitution på dessa arenor (Holmström 2008). Samtidigt berättar en polisinspektör vid prostitutionsenheten i Stockholm att det inkommer tips från hotell några gånger i veckan (Hotellrevyn 2015), varpå denna arena är intressant att undersöka närmre.
METOD
För att möta arbetets syfte har undersökningen delats upp i två delar; en kvantitativ enkätundersökning samt en del bestående av kvalitativa intervjuer. Först redogörs de två olika forskningsmetoderna. Vidare beskrivs arbetets
analysmetoder och avslutningsvis diskuteras etiska aspekter relevanta för uppsatsen.
Föreliggande arbete är av tvärsnittsdesign. Data har samlats in vid ett tillfälle från flera olika fall. Flera fall används för att få en variation av intressanta variabler (Bryman 2011).
Sekventiell design
Ivankova, Creswell och Stick (2006) definierar flermetodsforskning som processen att samla in och analysera material genom att blanda eller integrera både kvantitativ och kvalitativ data vid något steg av forskningsprocessen för att få större förståelse för problemet som undersöks. Grunden för detta utförande ligger i det faktum att varken kvantitativ eller kvalitativ forskningsmetod är fulländade var för sig, men kombinerade kompletterar de varandra och gör det möjligt för forskaren att dra nytta av dem båda (a.a.). En typ av
flermetodsforskning är den sekventiella designen. Den sekventiella designen består av två distinkta faser: en kvantitativ del följd av en kvalitativ. Den kvalitativa delen bygger på resultat från den första kvantitativa delen och de två faserna kopplas sedan ihop i mellersta fasen av studien. Grundtanken är att kvantitativa data ska bidra med en generell förståelse för forskningsproblemet medan kvalitativa data ska fördjupa denna förståelse (Ivankova, Creswell & Stick 2006). En fördel med metoden är framför allt att den inkluderar mer noggrannhet och öppnar upp möjligheter att undersöka de kvantitativa resultaten ytterligare. En begränsning är att metoden är tids- och resurskrävande, både vid insamling och vid analys av data (Ivankova, Creswell & Stick 2006).
Frågor som framför allt är kopplat till sekventiell design är prioritet,
genomförandet och själva integreringen av de båda tillvägagångssätten. Dessa frågor är något som forskaren måste ta hänsyn till under projektets gång (Ivankova, Creswell & Stick 2006).
Prioritet
Prioritet handlar om vilket av tillvägagångssätten som forskaren ger mest tyngd åt; det kvantitativa eller kvalitativa (Ivankova, Creswell & Stick 2006).
Undersökningar har visat att detta är en svår avvägning och att forskarens intresse, studiens målgrupp samt vad forskaren vill belysa med studien tenderar att påverka denna avvägning (a.a.). I en sekventiellt förklarande design tenderar vikten att läggas på den kvantitativa delen, helt enkelt för att denna kommer först i
forskningsprocessen och oftast producerar mest data (a.a.). I föreliggande arbete kommer däremot huvudsakligt fokus att ligga på kvalitativa data, då denna kommer producera mer nyanserad data för att beskriva deltagarnas upplevelser. Genomförande
Genomförandet är kopplat till huruvida den kvantitativa och kvalitativa
datainsamlingen sker i sekvens, den ena före den andra, eller samtidigt (Ivankova, Creswell & Stick 2006). När insamlingen sker i sekvens så samlas data in i två på varandra följande faser (a.a.). Först samlar forskaren in kvantativa data samt analyserar denna. Sedan samlas data in genom den kvalitativa ansatsen och denna analyseras sedan kopplat till data från första insamlingssekvensen (a.a.). I aktuellt
arbete kommer majoriteten av kvantitativa data samlas in innan kvalitativa undersökningen påbörjas.
Integrering
Integrering syftar till den del av processen när de olika metoderna mixas (Ivankova, Creswell & Stick 2006). Denna integrering kan ske ända från själva början av projektet när syftet utformas och ända till slutet när resultaten tolkas (a.a.). Till exempel kan en integreringspunkt vara utvecklingen av ett kvalitativt protokoll med utgångspunkt i resultat av den kvantitativa fasen. Syftet kan då vara att undersöka dessa resultat mer på djupet genom kvalitativa data (a.a.). Det är denna typ av integrering som föreliggande uppsats arbetar med.
Urval
Studiens urval består av respondenter från den så kallade Hotellgruppen. Hotellgruppen är en ideell förening med medlemmar från olika
övernattningsanläggningar i Malmö och Lund och totalt utgörs Hotellgruppen av 43 medlemmar. 26 av medlemsanläggningarna finns i Malmö. Hotellgruppen samarbetar bland annat med LPO Malmö Norr i frågor om säkerhet. Urvalet är ett bekvämlighetsurval där initial kontakt skedde genom LPO Malmö Norr med ordförande för Hotellgruppen som fungerat som studiens grindvakt som i sin tur förmedlat information vidare till de övriga medlemmarna av Hotellgruppen. Av de 43 medlemsanläggningarna var det de 26 anläggningarna i Malmö som tillfrågades om delaktighet i studien. 12 stycken av dessa anläggningar kom att utgöra det totala urvalet för enkätundersökningen då dessa anläggningar skickade ett skriftligt samtycke från verksamhetsansvarige. Efter detta samtycke mottagits distribuerades webbenkäten ut via mail tillsammans med en fråga om de eller någon anställd från verksamheten ville delta i en fördjupande intervju. För att få delta i intervju ombads verksamhetsansvariga att ta kontakt med
uppsatsförfattaren ytterligare en gång för att boka in tid för intervju. Detta var det fem personer som gjorde. Det var totalt 21 personer från de 12 anläggningarna som besvarade webbenkäten och fem personer blev intervjuade. Fyra av dessa fem personer hade besvarat enkäten innan tillfället för intervjun. Den femte deltagaren hade inte besvarat enkäten innan intervjun genomfördes något som heller inte framgick som ett krav i undersökningen. Denna deltagare upplevde även inte någon förekomst av prostitution på sin arbetsplats, men valdes ändå att inkluderas i urvalet och istället fokuserades det på policy och handlingsplan i denna intervju (fråga 5 i intervjuguide, se bilaga 3).
Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån fanns det 117 övernattningslägenheter i Malmö år 2018 (SCB, u.å.). Av dessa 117 övernattningslägenheter var 99 hotell, 2 stugbyar och 16 vandrarhem. Utifrån dessa siffror framgår det att studiens urval är mycket litet i relation till den faktiska populationen och det är något som har tagits i beaktan, framför allt vid tolkning av resultat. Studiens resultat
representerar inte hela populationen utan bara de som utgör studiens urval och resultatet ska snarare ses som en indikator för framtida forskning inom området. Bekvämlighetsurvalet är en form av ett icke-sannolikhetsurval (Bryman 2011). Problemet med bekvämlighetsurvalet är att det inte går att generalisera resultaten till en större population då vi inte vet vilken population som stickprovet är representativt för (a.a.). Syftet med studien är dock inte att generalisera resultatet
utan snarare att det kan fungera som en språngbräda för fortsatt forskning. I samband med att det initiala informationsbrevet skickades ut till medlemmarna i Hotellgruppen gavs möjlighet att även ställa upp på en intervju. Med andra ord har ett bekvämlighetsurval tillämpats även under den kvalitativa delen av undersökningen. Inte heller i denna del av undersökningen har syftet varit att generalisera resultaten till en större population utan snarare att få en djupare förståelse för de situationer som berörs i undersökningen.
Kvantitativ enkätundersökning
Den kvantitativa forskningsstrategin används för att möjliggöra kvantifiering av den insamlade data (Bryman 2011). Målet med uppsatsens kvantitativa del var att få en övergripande syn på hur anställda på övernattningsanläggningar i Malmö uppfattar förekomsten av prostitution på sina arbetsplatser.
Instrument
För att möjliggöra mätning utformades en webbaserad enkät.
Enkätundersökningar är generellt mindre tidskrävande och gör det möjligt att nå ut till ett större antal respondenter än vid intervjuer (Bryman 2011). Enkäten består av totalt sex stycken frågor (se bilaga 1). Målet var att utforma en så kort enkät som möjligt som ändå kan ta tillvara på så mycket information som möjligt av respondenterna. Anledningen har varit för att minimera det interna bortfallet som annars tenderar att vara vanligt förekommande vid längre
enkätundersökningar då de kan upplevas som för tidskrävande (a.a.). Fyra av enkätens frågor (1, 2, 4 och 5) har förskrivna svarsalternativ och två frågor (3 och 6) är så kallade fritextfrågor där respondenten förväntas svara skriftligen.
Enkätens fråga 5 och fråga 6 är så kallade filterfrågor, det vill säga frågor som bara ställs till vissa respondenter beroende på vad de svarat tidigare. Frågorna är baserade på att respondenten på enkätens fråga 4 svarat att hen upplever att det förekommer försäljning av sexuella tjänster på arbetsplatsen. Upplever hen att det inte gör det finns det ingen vinning i att hen besvarar fråga 5 och 6 som
undersöker frekvens och kontext. Syftet med fråga 6 har varit att försöka få en övergripande bild av de situationer då det kan ha förekommit försäljning av sexuella tjänster och vad anställda tycker karaktäriserat dessa situationer. Frågan är utformad på ett sätt så att respondenterna får skriva och återberätta fritt. Genomförande
För att distribuera enkäten togs initialt kontakt med ordförande för Hotellgruppen som i sin tur förmedlade ett informationsbrev (se bilaga 2) till medlemmarna i Malmö. Här uppmanades verksamhetsansvarige för de olika anläggningarna att skicka ett skriftligt samtycke för deltagande i studien till uppsatsens författare. Först efter inhämtat samtycke från respektive verksamhetsansvarige
distribuerades enkäten ut till de olika övernattningsanläggningarna. Totalt skickades länken till webbenkäten till 12 anläggningar. Det var även i samband med detta utskick som respondenter tillfrågades om att delta i
fördjupningsintervjuer. I enkätens inledning ges information om hur arbetet förhåller sig till de etiska riktlinjer som finns, det vill säga att all datainsamling sker anonymt. Respondenterna informerades om att det är frivilligt att delta och att de när som helst avbryta sin medverkan genom att stänga ner det aktuella fönstret från webbläsaren och klicka på ”fortsätt” för att rensa sidan. Det
syfte och kommer vid avslutat arbete att konfiskeras. Enkätsvaren kodades in i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) parallellt som datainsamlingen pågick. Analys av materialet påbörjades efter att datainsamlingen avslutades. Kvalitativa intervjuer
Den kvalitativa metoden är en strategi som används för att beskriva och analysera kännetecken och egenskaper i det som ska studeras (Malterud 2009). Prostitution är ett svårdefinierat fenomen (Holmström 2008) där det kan finnas en vinning i att använda sig av en kvalitativ ansats för att få en djupare bild av ämnet (Malterud 2009). Valet av att använda sig av kvalitativa intervjuer har gjorts för att få en djupare förståelse av hur anställda på övernattningsanläggningarna uppfattar förekomsten av eventuell prostitution samt hur anläggningarnas policy och handlingsplaner ser ut gällande prostitution.
Instrument
Intervjuerna har utgått från en intervjuguide där fokus låg på att låta
respondenterna berätta fritt om situationer de tror haft koppling till försäljning till sexuella tjänster (se bilaga 4). Denna guide togs fram med utgångspunkt i studiens problemformulering, syfte och frågeställningar. Målet var att formulera så öppna frågor som möjligt för att möjliggöra fritt berättande hos deltagarna. Frågorna är inte ledande och fokus lades vid deltagares observationer och upplevelser.
Fördelen med en förskriven mall är att man som intervjuare har möjlighet att styra intervjun så att den inte avviker från studiens syfte och det som intervjuerna ämnar ge svar på (Bryman 2011).
Genomförande
I samband med att webbenkäten distribuerades till de anläggningar där verksamhetsansvarige gett samtycke till deltagande i studie tillfrågades mottagarna om intresse att delta i intervju. Om en person var villig att bli intervjuad skulle denna vissa sitt intresse genom att ta kontakt via mail med uppsatsförfattaren. Totalt var det fem personer som tog kontakt och visade intresse för intervjudeltagande. Samtliga intervjuer ägde rum på deltagarnas arbetsplatser. Innan intervjun påbörjades informerades deltagarna om studiens etiska riktlinjer utifrån informations-, samtyckes- och konfidentialitetskraven. De informerades om att de när som helst kan avbryta sin medverkan, att allt
deltagande är anonymt och att efter studiens sammanställande kommer allt
insamlat material att konfiskeras. Vid intervjutillfället gav deltagarna sitt muntliga samtycke till att delta och även att intervjuerna spelades in. Inspelning skedde med hjälp av en mobiltelefon som sattes i flygplansläge för att hindra eventuell extern åtkomst till materialet genom Wifi. För intervjuerna användes ett
minneskort som införskaffats enbart för studiens syfte. Här sparades samtliga ljudfiler och sagda minneskort har förvarats på säkert ställe under arbetets gång. Vid studiens avslutande kommer minneskortet att rensas samt omformateras. Totalt genomfördes fem intervjuer. Här bedömdes mättnadspunkten vara uppnådd och att ytterligare insamling av data inte hade tillfört någon ny kunskap.
Avgränsningar
Eftersom prostitution är ett brett fenomen utan entydig definition (Holmström 2008) har det behövts göras avgränsningar. I arbetet inkluderas de situationer som rör försäljning av sexuella tjänster på olika former av övernattningsanläggningar.
Med andra ord exkluderas den prostitution som bedrivs på mer öppna arenor såsom gator samt den prostitution som bedrivs på internet. Internetbaserad prostitution bedöms idag vara en stor arena för prostitution (Länsstyrelsen
Stockholm 2015). I och med att denna arena utesluts från arbetet föreligger en viss risk att en stor omfattning av prostitutionen inte berörs. Fokus har varit att få en övergripande bild på situationen gällande förekomst av prostitution på
övernattningsanläggningar. Detta dels för att fungera som en språngbräda för framtida forskning, men även för att förse Polisen i Malmö med information som kan ligga till grund för framtida arbetsplanering.
En geografisk avgränsning har gjorts till att innefatta Malmö stad. Denna
avgränsning har sin grund i att det inom ramen för uppsatsen inte funnits resurser för en större inkludering.
Analys av kvantitativa data
För att få en övergripande bild av hur materialet ser ut har det gjorts univariata analyser med framför allt frekvenstabeller. Efter de univariata analyserna har sedan variabler jämförts mot varandra genom bivariata analyser. Vad gäller variablernas skalnivåer är fyra av fem kvalitativa. Det har bidragit till att det uteslutande genomförts korstabuleringar av de olika variablerna. Syftet med korstabuleringar är att undersöka utifrån frekvensfördelningarna hur många observationer som finns av samtidigt förekommande värden (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010).
Analys kvalitativa data
För att analysera den kvalitativa data som genererats har tematisk analys genomförts. För att möjliggöra en tematisk analys av intervjuerna har dessa spelats in och sedan transkriberats. Utifrån denna transkribering har sedan den tematiska analysen genomförts.
Tematisk analys
Tematisk analys används för att identifiera och analysera mönster i kvalitativ data (Braun & Clarke 2006; Clarke & Braun 2013). Ett tema inom den tematiska analysen fångar något i datamaterialet som anses vara viktig i förhållande till studiens syfte och frågeställningar (Clarke & Braun 2006). Ett tema behöver nödvändigtvis inte representera det vanligast förekommande i ett material utan ska snarare representera det som anses ha störst relevant för den övergripande
forskningsfrågan (a.a.) Detta är något som tagits i beaktan även vid denna analys genom att under analysens gång frekvent återkoppla till studiens syfte och
frågeställningar för att identifiera mest relevanta teman. Braun och Clarke (2006) delar in den tematiska analysen i sex steg. De sex stegen inkluderar:
1. Bekanta sig med datamaterialet genom att transkribera och läsa materialet samt göra korta, initiala anteckningar av intrycken som kommer av att läsa materialet.
2. Skapa initiala koder på systematiskt vis.
3. Söka efter tema genom att jämföra de koder som skapats.
4. Granska de teman som framkommit genom att jämföra dessa med tidigare anteckningar (steg 1) och de initiala koderna (steg 2).
5. Definiera och namnge teman.
6. Slutprodukt. Producera en för läsaren tydlig och begriplig berättelse av datamaterialet som även kopplas till studiens syfte och tidigare anförd forskning.
Analysen i föreliggande uppsats har haft utgångspunkt i Clarke och Brauns (2006) sex steg och utförandet av de olika stegen beskrivs nedan.
Steg 1. Insamling och analys har i denna studie utförts av en och samma person. Därför fanns en viss kännedom för materialet redan innan analysen började. Trots detta har det gjorts flera genomläsningar av både enkätens fritextsvar samt de transkriberade intervjuerna för att bli ännu mer bekant med materialet. Läsningen gjordes på dator och noteringar samt korta anteckningar gjordes i marginalen under tiden om intiala idéer till kommande kodning. Anteckningarna berörde exempelvis beskrivningar som framkommit av population och situationer. Steg 2. Eftersom uppsatsens syfte har varit att undersöka förekomst av prostitution med hjälp av personers intryck och erfarenheter samt vad som karaktäriserat dessa situationer är det också utifrån det som koder identifierats. I detta steg av analysen färgkodades potentiella mönster i materialet. För att inte förlora kontexten av koden så markerades hela meningar innehållande information som kunde komma att utgöra relevans vid kommande utveckling av teman.
Steg 3. I steg 3 sorterades de koder som identifierats för att utveckla potentiella teman. Detta gjordes genom att först samla det materialet i olika listor utifrån vilken färg det blivit markerat med. Här framkom en första uppfattning om vilka koder som kunde komma att utgöra teman och vilka av dessa som troligtvis kom att vara mest relevanta för studiens övergripande problemformulering.
Steg 4. De potentiella teman som identifierats i steg 3 jämfördes nu med de initiala anteckningar och noteringar som gjorts under steg 1 samt hur väl dessa matchar de koder som steg 2 genererade. De koder som ingick i de potentiella teman lästes i sin ursprungliga kontext för att undersöka hur väl dessa stämde överens med det troliga temat.
Steg 5. Under det femte steget av analysen har de teman som framkommit definierats och slutligen namngivits. Att de definierats innebär att det
sammanfattades vad varje tema berättar och varför detta är intressant för studiens problemformulering.
Steg 6. Under detta avslutande steg av den tematiska analysen formulerades det kvalitativa resultatavsnittet för uppsatsen. För att exemplifiera varje tema har det tagits med citat från datamaterialet för att förtydliga för läsaren.
Etik
Ämnet prostitution är överlag känsligt och detta har det tagits hänsyn till under arbetets gång i form av etiska överväganden. En etikprövning i enlighet med Etikrådets riktlinjer vid Malmö Universitet (2018) bedömdes däremot inte vara nödvändigt.
För att värna integriteten hos arbetets respondenter har hänsyn tagits till de etiska grundprinciper som gäller för all samhällsvetenskaplig forskning. Initialt i arbetet med uppsatsen har ett informationsbrev förmedlats till den urvalsgrupp som varit aktuell för undersökningen (se bilaga 1). I detta informationsbrev ges information om att deltagande är frivilligt samt att det går att avbryta sin medverkan om det önskas. På så sätt har arbetet tagit hänsyn till kravet om samtycke
(Vetenskapsrådet 2002). I det förmedlade informationsbrevet framgår också syftet med föreliggande arbete för att respondenterna skall vara införstådda med vad data från deras deltagande kommer att bidra till. Med hjälp av informationsbrevet har uppsatsen därmed förhållit sig till informationskravet som föreligger vid samhällsvetenskaplig forskning (a.a.). Vad gäller respondenters personuppgifter har det inte varit nödvändigt för arbetets syfte att samla in namn eller
personuppgifter som gör det möjligt för identifiering av respondenter, något som deltagarna informerats om initialt. Respondenterna har även blivit informerade om att insamlad data enbart syftar att användas till föreliggande uppsats och därför kommer att konfiskeras efter avslutat arbete. Även under arbetets gång har insamlad data behandlats med största försiktighet. Dessa hänsynstagande har gjorts för att säkerställa kravet på konfidentialitet och nyttjande (a.a.). I arbetet har erfarenheter hos anställda inom verksamheterna varit fokus för undersökningen, därför har samtycke insamlats inte bara från respondenterna utan även från respektive verksamhetsansvarige i enlighet med de etiska riktlinjerna vid Malmö Universitet (2018). Samtycke har säkerställts genom att även verksamhetsansvarige fått ta del av informationsbrevet och sedan skriftligt godkänna deltagande i undersökningen.
RESULTAT
Studiens resultat kommer att presenteras i två delar. Först redogörs för de kvantitativa resultat som framkommit i enkätundersökningen. Andra delen presenterar de resultat som genererats av den kvalitativa ansatsen i arbetet. Resultaten diskuteras sedan vidare under Diskussion.
Kvantitativa resultat
Totalt har 21 personer besvarat enkäten. Majoriteten av respondenterna är managers på sina arbetsplatser, drygt 67 % (14 respondenter). Andra
anställningsformer är receptionspersonal (5 personer), säljare (1 person) och maintenance (1 person). 16 respondenter har svarat att deras arbetsplats är belägen
i Centrum (cirka 76 %). Utifrån svaren på fråga 3 går det att utläsa att 12 olika övernattningsanläggningar förekommer i undersökningen. Av respondenterna är det 47,6 % (10 stycken) som upplever att det förekommer försäljning av sexuella tjänster på deras arbetsplats. Samtidigt är det då 52,4 % (11 personer) av
respondenterna som upplever att det inte förekommer försäljning av sexuella tjänster (se diagram 1).
Diagram 1. Svarsfördelning av upplevd förekomst av prostitution.
Storleken på övernattningsanläggningarna mätt i antal rum/logier varierar från en anläggning med 31 rum/logier till en anläggning med 432 rum/logier. Av de svarande är det flest som arbetar på en anläggning som får bedömmas som stor med fler rum än 101 (se tabell 1).
Tabell 1. Antal respondenter från varje anläggning baserat på storlek.
Storlek på anläggning (antal rum) Antal respondenter
Små (0-50) 4
Medelstora (51-100) 8
Stora (101-500) 9
Total 21
För de respondenter vars nuvarande tjänst är manager är det hälften som upplever försäljning av sexuella tjänster på sin arbetsplats. Motsvarande siffra för de som arbetar i reception är 60 %, det vill säga 3 av 5 respondenter som arbetar i reception upplever att det förekommer försäljning av sexuella tjänster på deras arbetsplats. För de övriga kategorierna, maintenance och säljare, är det ingen av de två respondenterna som upplever att det sker prostitution där de arbetar.
Tabell 2. Korstabellsanalys av respondentens tjänst och upplevd förekomst.
Nej Ja Total Tjänst Manager 7 7 14 Receptionspersonal 2 3 5 Maintenance 1 0 1 Säljare 1 0 1 Total 11 10 21
Total uppger 16 respondenter att de arbetar i stadsdel Centrum. Av dessa 16 respondenter är det 5 stycken som anger att det skett försäljning av sexuella
tjänster på arbetsplatsen, det vill säga cirka 30 % (se tabell 3). Samtidigt är det 5 respondenter som arbetar i en stadsdel utanför centrum och här rapporterar samtliga att de upplever en förekomst av prostitution på arbetsplatsen.
Tabell 3. Korstabellsanalys av anläggningarnas placering och upplevd förekomst.
Nej Ja Total Placering av arbetsplats Centrum 11 5 16 Utanför centrum 0 5 5 Total 11 10 21
Vad gäller frekvens är det cirka 43 % av respondenterna som aldrig upplevt att det förekommit prostitution på deras arbetsplats (se diagram 2). Observera att denna siffra ej stämmer överens med den procent som framkommer i diagram 1 där 52,4 % angett att de inte upplever att prostitution förekommer. Vid granskning av enkätsvaren framkommer det att en respondent svarat ”Nej” på fråga 4 och sedan ”Mer sällan” på fråga 5. Mening var att ett nekande svar på fråga 4 skulle
innebära att respondenten ej svarade på fråga 5. Detta har missats i ett fall och därför stämmer procentsatserna ej överens. Detta interna bortfall anses påverka på resultatet så pass lite att respondenten ändå inkluderats i analysen. Respondenten har inte redogjort för någon situation på fråga 6 och därför antas att syftet var att svara ”Nej” på förekomst och sen avstå svar på fråga 5 och 6. Av de svarande är det en som svarat att hen upplever att det förekommer aktiviteter som kan misstänkas vara prostitution några gånger i månaden på hens arbetsplats. Vidare är det drygt 30 % som upplever att det förekommer några gånger per år.
Resterande (cirka 24 %) anser det vara mer sällan än så. I svarsalternativen fanns även ”varje dag” och ”några gånger i veckan” som alternativ. Dessa alternativ är det ingen respondent som har valt.
Diagram 2. Fördelning i procent av antal situationer av upplevd förekomst.
I tabell 4 redogörs för hur ofta respondenterna upplevt att det förekommit
prostitution där de arbetar. Bland de deltagare som arbetar på mindre arbetsplatser (50 rum eller färre) anser man att det sker försäljning av sexuella tjänster några gånger per år eller oftare. För de medelstora och stora anläggningarna har flest svarat att de upplever att det aldrig sker prostitution. 6 personer upplever att det sker några gånger per år och 5 stycken att det är sker mer sällan än så.
Tabell 4. Korstabellsanalys av storlek på anläggning och antal situationer av upplevd förekomst.
Några gånger per månad
Några gånger per år
Mer sällan Aldrig Total
Storlek Små 1 3 0 0 4
Medel 0 1 2 5 8
Stora 0 2 3 4 9
Total 1 6 5 9 21
Kvalitativa resultat
Studien består även av en kvalitativ del. Dels med en kvalitativ fritextfråga i enkäten och dels fem semistrukturerade intervjuer. Nedan presenteras den data som framkommit i samband med fritextfrågan och intervjuerna. För analys av intervjuer har en tematisk analys genomförts.
Enkätens fritextfråga
En av frågorna i webbenkäten bestod av en fritextfråga där deltagarna ombads berätta fritt om en eller flera situationer då de upplevt att det förekommit
försäljning av sexuella tjänster på deras aktuella arbetsplats. Nedan redogörs för de berättelser som framkommit genom denna fråga. Det presenteras även ett urval av citat från svaren. I så stor utsträckning som möjligt är dessa inte omskrivna utan presenteras i sitt originalutförande. Det förekommer att vad som för temat uppfattas som irrelevant information har tagits bort.
Det som är mest framträdande i svaren är de gånger respondenter upplevt att prostitution förekommit har det varit en kvinna som de antagit har sålt sexuella tjänster. Detta återkommer i 6 av 10 svar.
”Unga kvinnor från öst som bokar rum”
”... kvinnorna kommer i regel ensamma och betalar kontant” ”Kvinnor som bokar för en natt, förlänger och betalar kontant”
Samma sak gäller betalning, där det framkommer i 6 av 10 redogörelser att det antingen varit någon form av problem med betalningen eller att aktuell gäst betalat kontant. Problemen kan till exempel handlat om att bank-/kreditkortet varit ogiltigt eller utan täckning.
”Kreditkorten fungerar oftast inte...”
”De kommer oftast från något östland och bet. alltid kontant i receptionen” (här antas med tanke på sammanhanget att ”bet.” står för ”betalar”)
”En eller två unga tjejer checkas in av en eller flera män som efter kontant betalning avlägsnar sig”
” Den som säljer tjänster har i stort sätt alltid bokat via booking, vi kan inte debitera från de kort de angett”
4 av 10 nämner länder från Östeuropa som en bidragande faktor till misstanke. Länder som framkommer i svaren är Ryssland, Ukraina, Rumänien och Bulgarien. Rumänien och Bulgarien framkommer i två av svaren medan Ryssland och
Ukraina nämns i ett.
”Länder som är överrepresenterade är Ryssland, Ukraina, Rumänien & Bulgarien”
”De kommer oftast från något östland...”
”De tjejer vi har haft boende hos oss har varit från Rumänien och Bulgarien”
Två av respondenterna beskriver en magkänsla kopplat till situationerna, att de inte vet eller kan veta om det rör sig om prostitution men att de får en viss magkänsla eller misstanke.
”Tyvärr får jag ganska snabbt en magkänsla av att det är kvinnor som är här för att sälja sex”
”Det är svårt att säga att det är sexuella tjänster men man får sina misstankar”
5 av 10 nämner även manliga besök till rummen och 4 av 10 lyfter termer som ”mycket spring” till de rum där respondenterna trott att det sker försäljning av sexuella tjänster.
”Vår personal misstänkte att något konstigt skedde på rummet för det var mycket spring...”
”... får många besök, manliga besök, under korta tider”
” Har även märkt att de kommit många bilar med unga män... det är mycket aktivitet”
”Tjejerna är vakna under natten, pratar mkt i telefon och försöker ta in män på rummet”
Intervjuer
Det har i studien genomförts semistrukturerade intervjuer med fem personer som arbetar på fem olika övernattningsanläggningar i Malmö. Fyra av
intervjupersonerna arbetar som managers och den femte som receptionist. Av de fem intervjupersonerna är det fyra stycken som uppger att de tror att det
förekommer prostitution på deras arbetsplats. Fyra av de fem deltagarna hade besvarat enkäten innan intervjutillfället. För att analysera och bearbeta data har tematisk analys genomförts. De teman som identifierats är:
à Ensamma, utländska kvinnliga gäster à Diverse betalningsproblematik
à Manliga besökare till kvinnliga gäster à Förhållandevis oproblematiskt
Nedan presenteras resultaten av den tematiska analysen och de teman som identifierats. De teman som bedöms mest relevanta för studien diskuteras sedan djupare i Diskussions-avsnittet.
Ensamma, utländska kvinnliga gäster. Samtliga deltagare i intervjustudien uppger att de gånger de misstänkt att det förekommit prostitution så har det varit en kvinna som erbjudit de sexuella tjänsterna. Ingen respondent har upplevt att det förekommit varken män eller transpersoner som sålt sexuella tjänster utan det har uteslutande varit kvinnor. Mycket fokus låg på att kvinnorna inte bedömdes vara hemmahörande i Sverige. En deltagare nämner ”kvinnor från östeuropa” medan övriga deltagare nämner länder som Ryssland, Ukraina, Bulgarien, Rumänien, Estland, Lettland och Litauen.
Kvinnorna benämns generellt av deltagarna som unga, mellan 25 och 35 år gamla ungefär. En av deltagarna beskriver kvinnorna som väldigt söta tjejer. Två
respondenter menar att kvinnorna utmärker sig genom att de är tysta och
anspråkslösa, de säger inte så mycket. Kvinnornas utseende i form av klädsel och uppsyn benämns också som en faktor som bidragit till att två av de intervjuade fattat misstankar om prostitution.
”Tyvärr får man va ytlig ibland, man dömer ju efter utseende och uppsyn sådär men det är klart har man lite finess i det yrket kommer man inte i de kortaste kjolarna och höga klackar men det finns ju fortfarande de som gör det ändå. Och det finns naturligtvis de som går klädda så utan att för den delen vara prostituerade såklart”
”...det ser ut som om de inte mår bra. Kvinnorna är inte kontaktsökande. De vill bara ha sin nyckel och veta var rummet ligger. De håller låg profil” Fyra av fem deltagare berättar att kvinnan som tros sälja sexuella tjänster bor ensam i ett rum på anläggningen och får sedan besök till rummet. Ibland har den kvinnliga gästen haft med sig män vid incheckning på anläggningen. En deltagare beskriver följande situation:
”Ibland kommer de själva, ibland har de någon med sig som vi då anser vara deras hallick som är väldigt snälla och trevliga mot dem, mycket kramar och pussar och sådär. Känslan för oss blir väldigt, det känns fel. Den här
manliga individen går ofta därifrån nästan med en gång”
Det uttrycks tydligt i en av intervjuerna att de personer som hen misstänkt erbjudit sexuella tjänster mot ersättning inte gjort det av fri vilja:
”... det är inte tjejer som gör detta frivilligt även om det kan verka så” Påståendet om avsaknad av fri vilja baseras enligt respondenten på information från en ”utbildningsfilm” som arbetsgivarorganisationen Visita distribuerat till olika övernattningsanläggningar, främst hotell. Filmen är framtagen av
Länsstyrelsen i Stockholm i samarbete med Polisens lokala prostitutionsgrupp. Olika scenarion spelas upp och efter varje scen berättar en polis om händelsen man fick se och vad man som hotellpersonal ska tänka på om detta scenario utspelar sig i verkligheten. Alla scenarion är enligt respondenterna på ett eller annat sätt kopplat till människohandel och prostitution. En av intervjudeltagarna ställer sig skeptisk till filmen som menar att den anspelar på stereotyper om
prostituerade kvinnor som kommer från östeuropa till Sverige för att sälja sexuella tjänster. Hen anser den vara förlegad och berättar att det känns som den är gjord
