Företagsvärdering i praktiken
- Hur bör en säljare agera vid företagsöverlåtelse?
Författare:
Henrik Brandt
Jakob Kinnander
Martin Reimhult
Handledare:
Petter Boye
Program:
Ekonomprogrammet
Ämne:
Företagsekonomi
Nivå och termin: C-nivå, VT-2009
Handelshögskolan BBS
2
Förord
Vi har under vårterminen på Handelshögskolan Baltic Business School i Kalmar skrivit denna kandidatuppsats inom företagsekonomi vilket gett oss större kunskap i företagsvärdering. Vi vill framföra ett stort tack till våra respondenter för såväl intervjuer som enkäter som gett oss värdefull information som bidragit till uppsatsen ni nu håller i. Vi vill samtidigt passa på att tacka vår handledare Petter Boye för vägledning genom hela arbetsprocessen. Även opponenter har bidragit med tips och råd vid seminarier under arbetets gång. Slutligen anser vi att processen har varit lärorik och spännande då vi har fått ny kunskap som vi hoppas få nytta av i framtiden.
Kalmar 2009-05-27
_____________ _____________ ______________
Företagsvärdering i praktiken
3
Sammanfattning
Titel Företagsvärdering i praktiken - Hur bör en säljare agera vid företagsöverlåtelse? Ämne Företagsekonomi
Författare Henrik Brandt, Jakob Kinnander, Martin Reimhult Handledare Petter Boye
Inledning Många företag närmar sig ett generationsskifte och det är då viktigt att veta hur
värdering av företag i praktiken går till vilka problem som finns och vilka faktorer som lyfts fram vid värdering såväl prissättning. Detta ska leda till rekommendationer för hur säljare av företag bör gå till väga vid företagsöverlåtelse.
Syfte Syftet med vår uppsats är att företagare som står inför ett generationsskifte och som en
dag ska sälja sitt företag ska få en klarare bild av hur företagsvärdering och företagsöverlåtelser går till i praktiken för att denne ska veta vad som bör tänkas på. Syftet är även att identifiera och skapa en förståelse för de problem som kan uppstå under värderingsprocessen så att säljaren kan undvika dessa. Vi vill även identifiera och skapa ökad förståelse för de variabler som styr det slutgiltiga priset på företaget. Syftet är att säljaren med denna information ska vara bättre förberedd och ha möjlighet att påverka värdet på sitt företag.
Metod Vår metod består av kvalitativ forskningsmetod med dels intervjuer, dels enkäter. Vi
har genomfört intervjuer med personer som har erfarenhet av företagsvärdering och överlåtelser. Enkäter är besvarade av branschfolket och genom att kombinera dessa metoder har vi genom triangulering stärkt trovärdigheten i våra påståenden.
TeoriTeorikapitlet syftar till att ge läsaren en inblick i företagsvärdering och för att ge denne en grundläggande förståelse för att kunna ta till sig innehållet i uppsatsen. I kapitlet tar vi bland annat upp teorier kring olika värderingsmodeller och metoder såväl som problem som är vanligt förekommande vid värdering.
Resultat De slutsatser vi dragit överlag är att etablerade kundrelationer är viktigt för samtliga
företagstyper vid argumenterande för höjt pris, medan argumenten för att sänka priset är mer spritt mellan företagstyperna. Genom att vara medveten om de värdedrivande faktorerna kan ägaren påverka värdet av sitt företag. Likaså är det viktigt att veta köparens syn på företaget och veta vad denne tycker är viktigt. I denna uppsats presenterar vi hur säljaren bör gå till väga för att vara så bra förberedd som möjligt inför försäljningen av sitt företag.
4
ABSTRACT
It is important to understand the process of appraisal of a business in order to establish its value. The purpose of our thesis is to establish which methods and models are used when evaluating a business and investigate the factors that may affect the value and price tag of a business. We have used a qualitative approach by conducting both indepth interviews and a survey as well as reading literature within the field. The main conslusion in our findings is that the common practice of discounted cash flow is widely used when bestowing a monetary value for a business, and in order to raise the value a well established customer relationship was the single most important factor. As far as lowering the value, the answers were of such a wide spread that a single factor could not be attributed. Based on this information we recommend which actions the seller should take before and during the selling process to increase the value of his business.
Företagsvärdering i praktiken 5
Innehållsförteckning
1 Inledning ...7 1.1 Bakgrund ...7 1.2 Problemdiskussion ...8 1.3 Problemformulering ...9 1.4 Syfte ...9 1.5 Avgränsningar ... 10 2 Metod ... 11 2.1 Förförståelse ... 11 2.2 Vetenskaplig kunskap ... 12 2.3 Vetenskapliga teorier ... 12 2.4 Abduktion ... 13 2.5 Kvalitativa undersökningar ... 15 2.5.1 Kvalitativ metod... 15 2.6 Kvalitativa intervjuer ... 16 2.6.1 Förberedelser ... 18 2.6.2 Val av intervjupersoner ... 19 2.6.3 Registreringsteknik ... 202.6.4 Sammanfattade kritik mot valda intervjumetoder... 20
2.7 Enkäter ... 20
2.7.1 Urval enkät ... 22
2.7.2 Vår enkät ... 24
2.8 Kvalitativ bearbetning ... 24
2.9 Kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar ... 26
3 Företagsvärdering i teorin ... 29
3.1 Syfte med värdering ... 29
3.2 Vad innebär värde? ... 30
3.3 Värderingar ... 31
3.3.1 Värderaren ... 32
3.3.2 Faktorer som påverkar värderingen ... 33
3.4 Företagsanalys ... 35
3.5 Företagsbesiktningen - Due diligence ... 36
3.6 Metoder för företagsvärdering ... 38
3.6.1 Värderingsproblem ... 43
3.7 Processen från värde till pris ... 44
6
3.8 Hur ska köpet läggas upp? ... 46
3.9 Transaktionsprocess ... 46
3.10 Ägarens roll i små företag ... 48
3.11 Vanliga misstag vid företagsförvärv ... 51
4 Empiri ... 54
4.1 Intervju med professionell värderare ... 54
4.2 Intervju med företagsledare ... 59
4.3Intervju med företagsmarknadschef... 62
4.4 Branschfolkets åsikter ... 64
5 Analys ... 69
5.1Företagsvärdering i praktiken: ... 69
5.1.1 Förberedelser ... 69
5.1.2 Värderingsprocessen ... 71
5.1.3 Avslut och integrering ... 77
5.2 Värdedrivare ... 85
5.3 Förbättringar vid identifierade värdedrivare ... 89
6 Slutsats ... 93
7 Källförteckning ... 99
Inledning
7
1 Inledning
I uppsatsens inledande kapital presenterar vi vårt valda ämne för läsaren. Vi inleder med att kortfattat beskriva bakgrunden i vårt ämnesområde för att ge läsaren en förståelse för hur man ser på ämnet idag. Vi kommer dessutom att presentera de problem som man kan identifiera i den rådande situationen och en diskussion kring detta följer. Vi kommer att beskriva uppsatsen syfte för läsaren och informera om de nödvändiga avgränsningarna vi har.
1.1 Bakgrund
Det finns många aspekter säljaren bör tänka på när denne ska sälja sitt företag liksom att sälja sitt företag kan vara en mental process som kräver mycket eftertanke berättar en företagsledare vi talat med1. Han tillägger att säljaren ska göra klart för sig själv varför denne vill sälja sitt företag, vilket är en fråga som även en potentiell köpare vill ha svar på. Vi har fått uppfattningen att företagsöverlåtelse är en omfattande process där säljaren som eventuellt aldrig genomfört företagsförsäljning innan kan ha stort behov av extern hjälp exempelvis för att undvika de vanligaste fallgroparna och sköta det rent juridiska. Arbetsprocessens längd vid företagsöverlåtelser är väldigt individuell, men brukar ta 6 månader till 1 år berättar Magnusson2. Ett av de vanligaste misstagen på säljande sidan vid företagsförsäljning är att denne underskattar försäljningsprocessens komplexitet och tidsåtgång menar Chemnitz (2008). Det är likaså vanligt förekommande att ägaren har övertro på sitt eget företags värde något som även stöds av Olsson3.
Magnusson berättar att det inledande steget vid företagsförsäljning är att värderaren genomför en informationsinsamling. Därefter arbetar denne fram en lista med potentiella köpare eller att företag läggs ut på annons, det här beror på vilken företagsmäklare säljaren anlitar. Därefter sker värdering av det säljande objektet dels från den säljande sidan, dels från den köpande sidan efter en due diligence det vill säga företagsbesiktning är genomförd vilket i sin tur kräver att köparen undertecknar en avsiktsförklaring menar Magnusson. Värderingar kan göras genom en rad olika metoder där de flesta utgår från vinst, kassaflöde eller tillgångarnas
1
Kjell Allansson, Koncernchef och VD, Nossevo Invest, intervju 14/5 2009, Nybro
2
Carl-Fredrik Magnusson, Corporate Finance, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, intervju 20/4 2009
3
8
beskaffenhet enligt PricewaterhouseCoopers (2007). PricewaterhouseCoopers skriver att vid värdering kommer köpare och säljare fram till beräknat ekonomiskt värde på företag som ofta skiljer sig åt, det vill säga vad köparen är villig att betala samt det säljaren är villig att sälja för. Detta kallar Hult(1998) för värdegapet och efter prisförhandling enas parterna förhoppningsvis om ett avtalat pris.
1.2 Problemdiskussion
Generationsskifte är ett begrepp som är mycket aktuellt idag då 40-talisternas företagande bland annat diskuteras flitigt. PricewaterhouseCoopers (2009) menar att det är ca 200 000 företag motsvarande 40 % av alla familjeföretag som står inför ett generationsskifte sett till de närmaste tio åren. Det är dock så få som 30 % som överhuvudtaget har diskuterat värdering av företaget för att senare kunna bedöma kapitalvinst liksom skattekonsekvenser, anger PricewaterhouseCoopers. Adeqvat företagsvärdering har genomfört en undersökning där de identifierat onoterade aktiebolag som har en ledning med samtliga personer över 60 år (Mälardalens- bergslagens affärer, 2008). De beskriver att det finns cirka 250 000 onoterade aktiebolag i Sverige och ungefär 50 000 av dessa, vilket motsvarar ca 20 %, står inför ett generationsskifte. Värdet på dessa bolag beräknas till 133,5 miljarder kronor och det arbetar sammanlagt 120 000 personer inom dessa bolag. Samma källa tillägger att det därför är viktigt att företagaren i god tid planerar för ett generationsskifte då det är olyckligt om så stora kunskapsmässiga och monetära värden går förlorade. Det här stöds av Magnusson4 som säger att generationsskifte är den absolut vanligaste orsaken till företagsöverlåtelser och tillägger att det också är samhällsekonomiskt mycket viktigt att småföretagen drivs vidare, då de sammantaget sysselsätter mycket personal.
Problemet med värderingen enligt Hult (1998) är osäkerheten angående företagets framtid. Det är företagets potentiella utveckling för dess resterande livslängd som företagaren och värderaren bedömer vid värderingen. Det här momentet är komplicerat med tanke på att en företagslednings prognoser är väldigt svåra att göra på längre sikt och det är sällan att dessa är tillräckligt tillförlitliga. Dessa prognoser görs normalt sett av specialister, liksom täcker en kortare tidsperiod, något som får problemet med företagsvärdering och prognoser inom det området att framstå allt tydligare som mer omfattande och i högre grad problematiskt. Vi
4
Inledning
9
anser att det här sätter företagare i den sitsen att de får förlita sig på den inhyrda konsultens kunskaper.
Många värderingsmodeller utgår från ett avkastningskrav, som består av riskfri ränta, marknadsriskpremie och specifik riskpremie enligt PricewaterhouseCoopers (2007). Detta avkastningskrav har stor betydelse för företagets värde. Det som skiljer sig mellan olika företag är främst den specifika riskpremien. Denna riskpremie baseras på värdedrivande faktorer vars betydelse inte är klart definierad. Vi tycker att det är betydelsefullt för säljaren att veta vad som påverkar värdet på sitt företag. Därför vill vi identifiera dessa och undersöka dess betydelse.
På grund av att många företagare kommer att vara i överlåtelsesituation de närmsta åren samtidigt som att få företag egentligen har funderat och planerat för en försäljning, är detta ett högst aktuellt ämne att diskutera och som även kan vara till hjälp för de företagare som står inför denna situation. Likaså anser vi det vara viktigt att säljaren är medveten om den komplexa överlåtelseprocessen och fallgropar säljaren kan råka ut för.
1.3 Problemformulering
Hur bör en säljare agera vid företagsöverlåtelse när hänsyn tas till de värdedrivande faktorerna?
För att besvara denna fråga behöver vi ställa och besvara dessa underfrågor: o Hur går företagsvärdering till i praktiken gällande mindre bolag?
o Vilka är de största problemen som förekommer vid företagsvärdering och företagsöverlåtelse?
o Vilka är de värdedrivande faktorer som säljare respektive köpare använder i sin argumentation för att påverka det slutliga förvärvspriset?
1.4 Syfte
Syftet med vår uppsats är att företagare som står inför ett generationsskifte och som en dag ska sälja sitt företag ska få en klarare bild av hur företagsvärdering och företagsöverlåtelser
10
går till i praktiken för att denne ska veta vad som bör tänkas på. Syftet är även att identifiera och skapa en förståelse för de problem som kan uppstå under värderingsprocessen så att säljaren kan undvika dessa. Vi vill även identifiera och skapa ökad förståelse för de variabler som styr det slutgiltiga priset på företaget. Syftet är att säljaren med denna information ska vara bättre förberedd och ha möjlighet att påverka värdet på sitt företag.
1.5 Avgränsningar
Vi kommer inte att i någon större grad belysa köparperspektivet mer än att den information som säljaren har nytta av kommer tas upp. Fokus kommer således att vara på säljarens perspektiv. Vi kommer i denna uppsats enbart beröra mindre ägarledda aktiebolag på grund av att andra företagsformer behandlas på andra sätt vid överlåtelser. Vi kommer heller inte att diskutera de skattemässiga problemen bakom företagsförsäljning.
Metod
11
2 Metod
I detta kapitel presenterar vi de metoder vi har använt oss av under arbetets gång. Vi framför och motiverar de forskningsmetoder vi använt och förklarar dess innebörd, fördelar och brister.
2.1 Förförståelse
”Ingen forskare börjar som ett tomt blad” (Davidson och Patel, sid 79, 2003). Förförståelse
är den kunskap som forskaren redan har och som denne använder sig av vid tolkande enligt Hartman (2004). Dessutom menar han att vi inte kan kringgå den förförståelse som vi har och den påverkar alltid vårt sätt att tolka det vi studerar. Nationalencyklopedin beskriver förförståelse som ”tolkning förutsätter en föregående, föregripande förståelse” (Nationalencyklopedin, 2007).
Inom hermeneutiken är förförståelsen en viktig utgångspunkt i tolkningsprocessen som leder fram till förståelse (Davidson och Patel, 2003). I det här sammanhanget ingår både forskarens teoretiska kunskaper samt dennes erfarenheter som en naturlig del för att kunna utföra en kvalitativ intervju. Samtliga medlemmar i gruppen har läst Företagsekonomi 75 hp. Vi har innan uppsatsen i kursblocket Företagsekonomi B i en uppgift genomfört värdering av ett företag. Vi kommer i denna uppsats ha ett företagsekonomiskt perspektiv i våra analyser och diskussioner då ämnet berör företagsvärdering och överlåtelse.
Som inledningen beskriver kommer uppsatsen att vara inriktad på värdering och överlåtelse av små ägarledda aktiebolag. Det krävs alltså kunskaper i värdering, överlåtelseprocess och småföretagarnas situation. Vi hade innan uppsatsen främst översiktliga kunskaper inom dessa områden och har därför förstärkt våra kunskaper med litteraturstudier och intervjuer. Trots de brister som kan finnas i vår förförståelse, främst gällande praktisk erfarenhet, anser vi att vi har en tillräcklig grund att stå på för att ta oss an den här uppsatsen. Uppsatsens empiri kommer vi att generera genom intervjuer och en enkätundersökning. Metoder och rekommendationer för hur det här ska gå till beskriver vi nedan.
12
2.2 Vetenskaplig kunskap
Vetenskapliga metoder används för att ge vetenskaplig kunskap enligt Hartman (2001). För att underlätta förståelsen för hur vetenskapliga metoder är utformade är det viktigt att ha en uppfattning av vad vetenskaplig kunskap är. Vetenskaplig kunskap består av teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Med teoretisk kunskap menas att individen vet att världen är
på ett visst sätt, genom att säga att så här är fallet. Praktisk kunskap innebär att veta hur denne gör något, vilket innebär att han eller hon har förmågan att göra något. Praktisk kunskap är
viktig i forskningssammanhang då skicklighet i att intervjua, göra observationer och analysera data har stor betydelse. Teoretiska kunskaper har vi fått i och med litteraturstudierna vi genomfört i uppsatsarbetets inledningsfas samt även vid studier av metodteorin. Praktisk kunskap har vi till viss del i intervjuteknik vilket vi genomfört för tidigare uppgifter. Kurser inom statistik har gett oss erfarenhet att på ett trovärdigt sätt bearbeta och analysera data och värderingsuppgiften inom Företagsekonomi B-blocket har bidragit med förståelse för företagsvärderingens problematik.
2.3 Vetenskapliga teorier
Teorin är en bild eller representation av hur någon tror att verkligheten ser ut. Begränsningen är att teorin inte beskriver hela verkligheten utan bara delar av den. Ett avgränsat område eller del av verkligheten kallas för teorins domän. Domän består av satser och har två uppgifter enligt Hartman (2001). Den första uppgiften är att ange vad teorin antar finns i världen. Eftersom varje teori har en avgränsad domän att beskriva kan existenssatser som anger vad som existerar i en domän påstås förekomma.
Den andra uppgiften som satserna har är, enligt Hartman, att beskriva de samband som råder mellan olika fenomen i domänen. Dessa samband beskrivs med relationssatser och de kan ha olika karaktär. Relationssatserna är viktiga tack vare att de är väldigt användbara. Eftersom de anger sambandet mellan fenomen av varierande slag kan de användas för att förklara, förutsäga och kontrollera vad det är som händer i världen. Det är således möjligt att exempelvis finna orsak och verkan-samband. Uppsatsens domän har vi definierat i och med avgränsningarna i kapitel ett. Enkätundersökningens syfte är att peka på de viktiga faktorer som påverkar prissättningen vid företagsöverlåtelser sett till olika företagskategorier, vilka alltså kan beskriva hur världen ser ut i vår avgränsade domän. Vi ska följaktligen peka på
Metod
13
sambanden mellan vilka argument som lyfts fram i prissättningen och de företagskategorier som finns.
2.4 Abduktion
Patel och Davidsson (2003) beskriver att abduktion, som är forskningsansats, kan skildras som en kombination av den deduktiva och den induktiva ansatsen. Det första steget i ansatsen kan sägas ha en induktiv inriktning och innebär att forskaren från ett enskilt fall börjar utforma något slags teoretiskt mönster som kan förklara fallet men även leder till ett första utkast av en mer allmän djupstruktur. I steg två, som är mer deduktivt inriktat, arbetar forskaren istället med att pröva den teori som utformats på nya fall, något som även leder till att teorin utvecklas till att bli mer allmän eller generell. Figur 1 nedan illustrerar detta. Patel och Davidsson menar att en sådan ansats inte låser forskaren på samma sätt som om denne enbart använde sig av en induktiv eller deduktiv ansats.
Det är även vanligt att när forskaren arbetar induktivt eller abduktivt att de teorier som utformas ofta har en mindre räckvidd och kan snarare påstås vara ”lokala” teorier. Dessa teorier skapas för varje område som studeras, snarare än att någon mer övergripande teori
14
utformas. På det här sättet existerar det flera teorier sida vid sida, något som kan vara en styrka menar Patel och Davidsson. En utredare skulle kunna använda sig av abduktivt synsätt då målet inte är att producera eller sammanställa någon kunskap i form av teori. En sådan person formulerar sig inte teoretiskt i de slutsatser som dras, även om en viss teoretisk grund används för att granska företeelsen.
Vi anser att materialet från intervjuer och enkäten inte är stort nog, därmed inte är tillräckligt tillförlitligt, för att generera en generell och övergripande kunskap i form av någon teori utan vi vill istället skapa en analysmodell som belyser olika lokala teorier för att sedan komma fram till vissa rekommendationer för dessa områden. Dessa rekommendationer kommer sedan att vara riktade främst till den säljande parten vid en företagsöverlåtelse och likaledes värdering. Vi har arbetat efter ett abduktivt synsätt då vi i första steget har försökt att utforma ett teoretiskt mönster, genom en litteraturstudie för att skapa oss en bild av hur teorin bakom företagsöverlåtelser och även företagsvärderingar ser ut. I nästa steg har vi prövat den teori som vi har tagit till oss genom litteraturstudien genom att undersöka med hjälp av intervjuer men även med stöd utav en genomförd enkätundersökning, hur det fungerar i praktiken. Efter varje intervju har våra lokala teorier utvecklats och växt för att senare forma en mer generell teoretisk grund och uppfattning hos oss. Den här processen har sedan fortsatt i takt med uppsatsens arbetsgång och de undersökningar vi genomfört, det vill säga processen har lett till att vi ständigt utvecklat vår syn av uppsatsens behandlade område. Det går att beskriva det som att vi flertalet gånger har gjort en sådan växling mellan ett induktivt och ett deduktivt synsätt, precis som Patel och Davidsson beskriver den abduktiva ansatsen.
Patel och Davidsson riktar även en del kritik mot att använda sig av en abduktiv ansats. Alla forskare har från början, när en undersökning ska genomföras, någon slags tidigare kunskap eller erfarenhet från tidigare forskning, något som påverkar dennes omdöme. Risken är att forskaren redan i ett tidigt stadium väljer ut viss teori eller vissa objekt till studien beroende på hur dennes tidigare erfarenhet ser ut. Det innebär även att vissa andra perspektiv och tolkningar i studien bortses ifrån.
Vi är medvetna om att risken finns att vi medvetet eller omedvetet kan ha baserat vår studie på tidigare erfarenheter när det exempelvis gäller val av den teori vi tagit del av genom litteraturstudien och senare använt men även att det här faktumet kan ha påverkat vårt val av
Metod
15
intervjupersoner. Vi anser dock inte att den risken har varit särskilt stor då vi snarare har arbetat fram en viss uppfattning om uppsatsens ämne som även ständigt utvecklats, vilket vi tidigare har beskrivit, istället för att tidigt skapa oss en generell bild eller teori som utesluter andra alternativ. Vi har istället utvecklat nya perspektiv och nya infallsvinklar på vårt valda ämne som vi använt oss av för att tolka uppsatsens berörda område. På så vis anser vi att vår bristande erfarenhet eller kunskap om företagsvärderingar exempelvis snarare har varit till fördel för oss när vi skulle påbörja vår studie än en nackdel eller risk.
2.5 Kvalitativa undersökningar
Kvalitativa undersökningar kan vara av många olika slag. Det som skiljer de åt är vanligen tillvägagångssättet för att samla in data, vad forskaren är intresserad av samt hur denne analyserar det material som en undersökning inbringar. Hartman (2008) menar dock att det vanligen finns något gemensamt med alla kvalitativa undersökningar, nämligen att forskaren är intresserad av att veta hur något är beskaffat, det vill säga hur någonting är.
Vi har valt att arbeta med kvalitativ undersökning då vi anser att den lämpar sig bäst för vårt forskningsproblem. Vi motiverar det här med att värdering och prissättning är en subjektiv handling. Kvalitativa intervjuer och enkäter anser vi är ett bra sätt för att besvara uppsatsens frågor. Vi kommer nedan att diskutera intervjuer och den kvalitativa metoden. Därefter kommer vi att behandla enkätundersökningen och den metod som berör området för att avsluta med att diskutera kvalitén i undersökningarna. Motiv och kritik till de metodval vi gjort diskuteras löpande.
2.5.1 Kvalitativ metod
Den kvalitativa metoden har sin grund i hermeneutiken. Hermeneutikens inriktning innefattar bland annat själva tolkningen av hur människor uppfattar sig själva, samt hur den här tolkningen kan ske på ett vetenskapligt sätt enligt Hartman (2008). Dock är hermeneutiken inte tillämpningsbar när det handlar om undersökningar, eftersom den är alldeles för allmängiltig sett till dess karaktär för att kunna vägleda det praktiska arbetet med kvalitativa undersökningar. Det är just därför begreppet kvalitativ metod och dess innebörd är så viktigt, menar Hartman vidare. En kvalitativ metod ger nämligen forskaren mer praktiska riktlinjer
16
som beskriver hur arbetet ska gå till, vanligtvis regler som syftar till att hermeneutikens grundläggande och vetenskapliga regler efterföljs.
Litteraturstudie
Litteraturstudie genomförde vi tidigt för att få ett grepp om teorin i området samt för att kunna identifiera de problem som uppsatsen skulle undersöka. Litteraturen sökte vi upp genom Kalmar högskolas bibliotekskatalog och vi valde inte litteratur genom något speciellt urvalskriterie utan valde det som vi ansåg berörde ämnet och där källorna får ses som relativt aktuella. Litteraturen har skrivits av organisationer, forskare och praktiker inom området.
2.6 Kvalitativa intervjuer
Kvalitativa intervjuer har en låg grad av standardisering enligt Davidson & Patel (2003), det vill säga frågorna som ställs ger intervjupersonen stora möjligheter att svara med egna ord. Ordningsföljden av frågor kan ha låg eller hög struktur. Med hög strukturering av frågor menas att forskaren ställer frågorna efter en viss ordningsföljd medan låg strukturering menas att ordningsföljden anpassas efter vad som blir bäst för den unika situationen. Möjligheten finns även att han eller hon inte har formulerat frågor utan kan komma på dessa efter hand som intervjun fortlöper.
Motsatsen gäller då frågeformuläret eller intervjun istället är strukturerad. Det innebär att frågorna är betydligt mer anpassade till ett särskilt ämne och tar således inte upp kringliggande frågor menar Davidson & Patel. Andersson (1985) skriver att målet borde vara att få intervjun att kännas som ett samtal istället för en ren utfrågning. Ibland kan det vara lämpligt att bara låta intervjun fortlöpa och låta den intervjuade ta upp det som spontant kommer upp. Andersson skriver att mer vanligt är halvstrukturerade intervjuer, där forskaren i förväg har bestämt vilka ämnesområden som ska behandlas och vilken information denne vill få ut av intervjun.
Gordon (1970) skriver att det är lättare att få intervjupersoner att ställa upp och få dem att ge tillförlitliga svar om de är införstådda med syftet för intervjun. Det här underlättas också genom att etablera en god kontakt med intervjupersonen, då intervjuaren kan anta att en god relation hjälper intervjuarbetet att bli bättre. Informationen är oftast mer tillförlitlig om intervjupersonen ges möjlighet att svara spontant och självständigt på de frågor som ställs.
Metod
17
Det här gör att frågor som är öppet formulerade är lämpliga att använda sig av då de uppmuntrar till mer utförliga svar.
Vi har innan intervjuerna skickat ett underlag för vilka frågor som vi ska gå igenom under intervjun (se bilaga 1, 2, 3). Vi anser att det har varit lämpligt att göra då det har gett våra respondenter möjlighet att förbereda sig genom att finna rätt material att utgå ifrån och så vidare. Att vi skickat ut intervjuunderlag kan också medföra vissa nackdelar. Exempelvis kan intervjupersonen då reflektera över frågorna och undanhålla information som de anser vara olämpliga att berätta för oss.
Vi har tydligt förklarat för respondenterna vad syftet med våra intervjuer är. Syftet med intervjuerna är att vi vill få förståelse och finna information om den mer praktiska delen av vår problemformulering, för att sedan kunna jämföra etablerad teori med den mer praktiskt orienterade information vi tar del av genom intervjuerna. Då respondenterna ville berätta om sina erfarenheter avbröt vi dem inte även om de kom in på sidospår. För att öka vår egen förståelse för de svar vi fick utav respondenten tillämpade vi även följdfrågor, när så krävdes, för att minska risken att vi uppfattade en särskild företeelse på ett felaktigt sätt.
Vi har, som vi beskrivit tidigare, genomfört litteraturstudier av området företagsvärderingar och företagsöverlåtelser. Det här har lett till att vi har kunnat skapa ett relevant frågeunderlag för intervjuerna och bidragit till en ökad förståelse för de begrepp och problem intervjupersonerna talar om. Det första intervjutillfället kan ses lite som en pilotstudie. I denna berörde vi vår domän på ett grundläggande plan för att få en mer praktisk bild av hur företagsvärdering och överlåtelser går till. I och med att respondenten tog sig mycket tid hade vi även möjlighet att gå in på djupet på de mer väsentliga områdena. Efter intervjun kunde vi diskutera och finna de områden vi ville fokusera mer på och vi kunde anpassa intervjuunderlaget före kommande intervju, för att stämma överens med den inriktningen.
Vi anser att kvalitativa intervjuer passar vårt abduktiva arbetssätt bra då dessa metoder går hand i hand. Det går att beskriva våra intervjuer som en blandning mellan ostrukturerade och strukturerade, på grund av att våra intervjuer inte följer någon direkt ordningsföljd sett till frågorna, liksom vi även har ställt oförberedda frågor löpande under intervjun.
18
2.6.1 Förberedelser
Davidson och Patel (2003) skriver att det är viktigt att göra förberedelser vid intervjuer. De första förberedelser forskaren ska tänka på är innehållet i intervjuerna och frågor denne bör begrunda är om han eller hon har täckt alla aspekter i frågeställningen. Andra förberedelser gällande frågeställningen som Davidson och Patel tar upp är att denne även måste vara kritisk till de frågor som ställs. Frågor av ”kan-vara-bra-att-veta”-karaktär kan strykas.
Då den första intervjun kan ses som en pilotstudie och vi ville lära känna området utöver det vi har lärt oss i teorin så kan det ha funnits brister i frågeställningarna och ”kan-vara-bra-att-veta”-frågor kan ha förekommit. Vi ser inte det här som ett problem utan att det istället var en god möjlighet till att göra förbättringar till kommande intervjuer. I och med översiktliga frågor fick vi en bredare grund att stå på och större möjligheter till att finna de problem som den här uppsatsen i slutändan ska besvara.
Frågorna i intervjun måste, enligt Davidson och Patel (2003), vara välformulerade så att de inte kan missuppfattas. Något som tål att tänkas på är att då forskaren vid en litteraturstudie blir välinsatt i problemområdet så ses ofta mycket som självklart. Det här kan vara långt ifrån verkligheten för intervjupersonen som inte alltid har samma inblick i teorin och därför måste frågorna vara formulerade på ett sätt som är anpassade efter intervjupersonens kunskaper. Vi formulerade frågor efter teorin och utan en litteraturstudie skulle vi inte kunna formulera några frågor. Vi märkte heller inte av att de begreppen vi har använt oss av vid intervjuerna på något sätt har varit svårbegripliga för intervjupersonerna då de har erfarenhet inom området.
En annan förberedelse gäller utformningen av frågorna. Fungerar frågorna för de personerna de är avsedda för? Ger de den information som vi hade förväntat oss? Det här var frågorna vi ställde oss. Ett lämpligt sätt att testa dessa är att genomföra en pilotstudie på en representativ grupp eller person. Pilotstudien ger chansen att justera frågornas innehåll, ordningsföljd, antal och formulering så att intervjun fungerar så bra och effektivt som möjligt. Den här förberedelsen gällande pilotstudien har vi diskuterat tidigare men vi har inte använt pilotstudien som huvudsyfte för att kunna kontrollera frågorna utan snarare för att lära känna området och bestämma inriktning på uppsatsen. I övrigt har pilotstudien även bidragit till att förbättra frågorna, likaså har frågorna anpassats beroende på vilket perspektiv vi vill beröra sett till respektive intervjuperson.
Metod
19
Davidson och Patel beskriver en föreberedelse som berör den som ska genomföra intervjun. Här ställs frågorna om intervjuaren har tränat intervjuteknik, om denne är bekant med innehållet i intervjun och om denne behärskar registreringstekniken som används. Gordon (1970) skriver att med intervjuteknik menar man främst tre saker; frågornas formulering, intervjuns disposition eller upplägg och intervjuarens uppträdande mot intervjupersonen. Gordon skriver också att även om intervjuaren skulle behärska den här tekniken behöver inte det betyda att denne kommer att göra ett bra intervjuarbete. Intervjuaren måste även kunna förstå innebörden av de svar som fås. Alltså är det fördel om den som genomför en kvalitativ intervju har kunskaper och är påläst inom det området som ska studeras skriver Davidson och Patel (2003).
Då vi har få praktiska erfarenheter av intervjuer har rekommendationer i metodteorin varit till stor hjälp vid förberedelser inför intervjuer. Intervjuaren kan förbereda sig genom att studera tidigare forskning inom området och på det här sättet skaffa sig teoretisk kunskap, de centrala aspekterna eller teman för det området som ska undersökas. Då vi är teoretisk bekanta med det som diskuterades på intervjuerna ansåg vi att vi snabbt kunde ta till oss informationen och bilda oss en uppfattning.
2.6.2 Val av intervjupersoner
De personer som vi valt att intervjua har god kunskap och erfarenhet inom företagsvärdering och de arbetar i Kalmarregionen. Med det här sagt anser vi att den geografiska begränsningen inte spelar någon roll då kunskapen och erfarenheterna som personerna besitter inte rimligtvis har något samband med var de arbetar. Kjell Allansson som är VD på Nossevo Invest har personliga erfarenheter av förvärv och försäljning av bolag. Dessutom har vi intervjuat Carl-Fredrik Magnusson som arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers Corporate Finance avdelning och har hela sydöstra Sverige som arbetsområde, samt en telefonintervju har genomförts med Tina Olsson som är företagsmarknadschef på SEB Kalmar. De två sistnämnda har mångårig arbetslivserfarenhet och arbetar med företagsvärderingar och överlåtelser dagligen. Vi anser att de personer vi valt har de kunskaper och erfarenheter som krävs för att bidra med svar på vår forskningsfråga. Deras mångåriga erfarenheter hjälper även till att stärka trovärdigheten för det som kommit fram under intervjuerna.
20
2.6.3 Registreringsteknik
Vad gäller registreringsteknik finns det två huvudsakliga sätt att registrera intervjusvaren enligt Davidson och Patel (2003). Dessa sätt är att göra anteckningar eller att spela in intervjun. Anteckningarna kan i sig vara mer eller mindre omfattande men det viktigaste är att intervjuaren efter intervjun förtydligar sina anteckningar menar Davidson och Patel. För att få göra ljudinspelningar under intervjuer krävs intervjupersonens tillstånd. Fördelen med att spela in intervjun är att svaren registreras direkt. Nackdelen med inspelade intervjuer är däremot att det är tidskrävande. En ytterligare nackdel med inspelning är att den kan påverka intervjupersonens svar, då de kan känna sig obekväma och hålla inne med information.
Vad gäller registreringstekniken har vi vid två intervjuer både gjort anteckningar vid intervjuerna samt spelat in med hjälp av en diktafon. Vi har gjort anteckningar för att snabbt efter intervjun kunna bearbeta materialet och inspelningen av intervjun har varit till för att kunna kontrollera så att vi inte har fel i anteckningarna. Vid telefonintervjun fanns ingen möjlighet att spela in samtalet därför registrerades svaren bara med anteckningar.
2.6.4 Sammanfattade kritik mot valda intervjumetoder
Den tredje intervjun vi genomförde fick på grund av att intervjupersonen hade ont om tid genomföras per telefon. Det här är något som vi hade bristfällig erfarenhet utav. Intervjun genomfördes enbart av en person i gruppen, vilket skulle kunna leda till att vissa saker som kom fram under intervjun missades i anteckningarna eller att vissa följdfrågor som hade kunnat vara intressanta att ställa missades. Intervjun genomfördes på ett ostrukturerat sätt, och frågorna togs inte i någon speciell ordning, vilket gjorde det svårt för intervjuaren att både lyssna, anteckna och ha koll på vilka frågor som inte ännu hade ställts.
2.7 Enkäter
Vi beskrev i inledningen av kapitlet att vår domän dessutom ska undersökas genom enkäter. Vi vill på ett effektivt sätt få en bild av hur det ser ut i verkligheten i vår domän och vi ansåg att enkäter var ett bra komplement för det här. Bryman och Bell (2005) beskriver att den vanligaste uppfattningen om enkäter är den att de förekommer i sådana situationer då respondenten själv får besvara ett antal frågor.
Metod
21
Fördelar med enkäter
Bryman och Bell beskriver ett par fördelar med enkäter, när dessa jämförs med strukturerade intervjuer. För det första är en enkätundersökning billig och enkel att skicka ut till respondenterna, för det andra går de snabbare att administrera jämfört med intervjuer då det är möjligt att skicka ut ett stort antal enkäter vid ett enda tillfälle. Den tredje fördelen med enkäter är att de inte medför någon intervjuareffekt, det vill säga intervjuaren har ingen möjlighet att påverka respondentens svar. De fördelar som beskrivs är huvudorsaken till att enkäter blev ett naturligt val för att komplettera intervjuerna då vi ville beröra fler aktörer som arbetar inom området företagsvärdering och företagsöverlåtelse. Vi anser att enkäterna har varit lämpliga att använda, då vi inte vill ha djupgående information från enkäterna och dess resultat utan istället se tendenser till hur aktörer inom området arbetar, liksom hur olika företagskategorier skiljer sig åt enligt dessa aktörer.
Nackdelar med enkäter
Bryman och Bell (2005) beskriver även en rad nackdelar med enkäter som forskaren måste vara medveten om. När forskaren använder sig av enkäter är det omöjligt att på något vis hjälpa respondenten att tolka frågorna eftersom denne sällan är närvarande när enkäten ifylls. Det är likaså näst intill omöjligt att ställa några följdfrågor i enkäter, åtminstone när del gäller för respondenten att eventuellt fördjupa sitt svar. Likaså är det vanligen svårt att ställa alltför många frågor i en enkät jämfört med en intervju, vilket innebär att det är vanligare att respondenten tröttnar snabbare när det är för många frågor i enkäten. Frågorna ska heller inte vara för komplicerade, så att respondenten inte förstår dess innebörd. När enkäter skickas ut till respondenten finns även risken att det är någon annan person som besvarar den än vad som var tänkt, något som personen som skickar ut enkäten inte har kontroll över. Möjligheten finns likaså att andra personer blandar sig i besvarandet av enkäten. Det finns även en risk att respondenten inte skickar tillbaka enkäten eller att den bara delvis fylls i då respondenten stöter på något problem eller får förhinder av något slag menar Bryman och Bell.
Några av de nackdelar som Bryman och Bell skriver om enkäter är just sådana problem vi har stött på. Vi har på grund av omständigheter som vi bara kan spekulera om fått en låg svarsfrekvens. Det här kan bero på att enkäten som skickades via mail inte har kommit fram eller att de kan ha missats av enkätpersonen. Att de tänkta respondenterna har varit dåliga på att svara kan dessutom bero på att de inte har haft tid, sett frågorna som irrelevanta eller haft
22
annan orsak till att inte delta. Vi har dessutom uppmärksammat att våra instruktioner har missuppfattats av vissa deltagare vilket i sin tur har minskat antalet användbara enkätsvar.
Den kanske största nackdelen med enkäter är risken för stora bortfall, något som kan leda till skevhet i resultatet för undersökningen enligt Bryman och Bell. Risken finns att de som inte fyller i enkäten faktiskt skiljer sig från dem som fyller i den. Det innebär således att ett sådant bortfall kan leda till ett missvisande resultat i slutändan. Bortfall är framförallt förekommande när ett flertal enkäter skickas ut via exempelvis post till en stor mängd av respondenter. Av svaren vi har fått in ser vi att dessa har varit relativt lika varandra. Detta kan troligtvis bero på att de arbetar inom samma område och har därför liknande erfarenheter. Således tror vi inte att de som inte har svarat har en helt annan uppfattning än de som besvarat enkäten.
2.7.1 Urval enkät
Ändamålsenligt urval är vanligt förekommande vid kvalitativ forskning. Där gör man inledande en bedömning över vilka data man är i behov av och väljer därför människor utifrån detta enligt Hartman (2001). Då forskaren tidigare har bestämt vilket fenomen denne vill undersöka väljs därför personer som kan hjälpa denne att förstå fenomenets mening. Vi har använt oss av denna urvalsmetod. Vi har identifierat vilken grupp av människor som vi anser bäst lämpad för att förklara fenomenets mening, dessa är de som arbetar med värdering och företagsöverlåtelser.
Åtgärder för att minska bortfall
Bryman och Bell (2005) menar att det finns en rad åtgärder som forskaren kan ta till för att minska bortfallet vid enkäter. En viktig aspekt för forskaren är att lägga stor vikt vid att utforma ett bra och väl strukturerat introduktionsbrev. Det här bör innehålla en förklaring till varför undersökningen är viktig, hur respondenten valts ut etcetera. En sådan introduktionsdel bör även innehålla en kortare presentation om vem forskaren är och vad denne har för roll i undersökningen liksom mer allmänt beskriva vad som är syftet med undersökningen. Eventuellt kan det även här beskrivas huruvida informationen kommer att behandlas anonymt av forskaren eller ej. Avslutningsvis bör en sådan del även innehålla kontaktuppgifter till de personer som genomför undersökning det vill säga namn, telefonnummer, e-post adress och så vidare enligt Bryman och Bell.
Metod
23
Bortfallet har varit överraskande högt trots att vi arbetat utifrån de rekommendationer som listas ovan. Vi har varit noga med att beskriva syftet med uppsatsen och varför deltagarna valts ut och även förklarat vilken nytta vi har av att de besvarar enkäten. Vi har dessutom förklarat tydligt att enkäten hanteras anonymt och bifogat kontaktuppgifter. Det kan råda vissa brister i användarvänligheten i våra enkäter, då vi inte har några erfarenheter av att bygga internetbaserade enkäter. Den bristen har lett till att vi varit tvungna att lösa det här på annat vis. Då vi behärskar Excel och det är vanligt förekommet program hos företagen valde vi att bygga enkäten i Excel. Deltagarna kan sägas få göra ett större arbete när de fyller i enkäten vilket även innebär att viljan att svara kan ha minskat.
Det är även bra om personerna som genomför enkätundersökningen även för anteckningar om vilka respondenter som har mottagit enkäten och vilka som har besvarat den menar Bryman och Bell. Det ska vara möjligt för forskaren att i ett senare skede kunna följa upp vilka respondenter som besvarat enkäten och vilka som inte besvarat den och behöver påminnas om att göra det. Bryman och Bell menar att det är en bra idé att skicka ut en eller två påminnelser till respondenterna, för att minska bortfallet. Instruktionerna till enkäten ska även vara tydliga och väl strukturerade för att undvika missförstånd, liksom layouten bör vara attraktiv för att även minska eventuellt bortfall. Vi har dokumenterat vilka vi har skickat till och vilka som har besvarat, det här har gett oss möjligheten att påminna de som inte har besvarat enkäten.
Utformning av enkäter
När det gäller utformningen och ordningen på svarsalternativen menar Bryman och Bell att det vanligtvis är svarsalternativens utseende som avgör huruvida de bör ordnas horisontellt eller vertikalt. Det vanligaste är dock att svarsalternativen ordnas vertikalt, därför att eventuella missförstånd från respondentens sida är lättare att undvika i dessa fall, det vill säga att respondenten exempelvis kryssar i fel svarsalternativ än vad denne hade tänkte, när dessa är ordnade horisontellt. Det viktigaste är dock att enkätens svarsalternativ är ordnade konsekvent och att forskaren inte blandar svarsalternativens uppställning mellan både horisontellt och vertikalt.
Tillsammans med de slutna frågorna och tillhörande svarsalternativ bör det även finnas tydliga instruktioner som beskriver hur respondenten ska besvara dessa, liksom eventuellt förklaringar till svarsalternativen, menar Bryman och Bell. I enkäten har vi varit noga med att det inte ska finnas några svårigheter med att fylla i det alternativ respondenten avser att svara.
24
Vi anser att vi även varit tydliga med hur alternativen ska fyllas i. Trots denna tydlighet har felaktigt ifyllda enkäter kommit in. De svarsalternativ som vi anser att det finns en risk att de missuppfattas eller misstolkas har vi kopplat en kommentar till i Excel dokumentet och enkäten som beskriver begreppet.
2.7.2 Vår enkät
Enkäten är uppdelad mellan två block, en köpande och en säljande part och respondentens uppgift är att rangordna de olika svarsalternativen, viktiga faktorer vid överlåtelsen, med 1-5 där 5 är det viktigaste argumentet och så vidare. Svarsalternativen är ordnade vertikalt, utgörande av olika viktiga faktorer och de olika företagstyperna är sedan ordnade horisontellt. Enkäten är utformad på så vis för att vara enkel, tydlig och strukturerad liksom förklarande med olika informationsrutor som förklarar de olika svarsalternativen.
Val av svarsalternativ
Vid enkätundersökningen var vi intresserade av vilka respondenterna tyckte var de viktigaste faktorerna som påverkade prissättningen både för köpare och säljare. Vi har vid framtagandet av svarsalternativen beaktat teoretiska aspekter från relevant litteratur på området men även från intervjun med Magnusson vi hade i början av uppsatsarbetet. Det här gav en hel del inspiration till olika möjliga svarsalternativ vi kunde använda oss av. En diskussion med handledaren fördes också för att arbeta fram ytterligare svarsalternativ. Vid denna diskussion uppkom svarsalternativ vi tidigare inte reflekterat över och tips angående omformuleringar av svarsalternativ för att de inte skulle misstolkas av respondenterna.
2.8 Kvalitativ bearbetning
Davidson och Patel (2003) skriver att forskaren vid kvalitativ bearbetning ofta arbetar med textmaterial exempelvis från intervjuer denne har genomfört. Textmaterialet är ofta väldigt omfattande och det gör den kvalitativa bearbetningen väldigt tids- och arbetskrävande.
Davidson och Patel skriver att det är bra, om det är möjligt, att göra löpande analyser vid arbetet med kvalitativa undersökningar. Fördelen med att löpande göra analyser är att forskaren kan få idéer för det fortsatta arbetet med studien. Om vi tar exemplet med intervju,
Metod
25
kan forskaren upptäcka om han eller hon har missat att fråga vissa saker eller att intervjupersonen uppfattat någon fråga på fel sätt. En annan fördel är att intervjun är färsk i minnet och om det skulle dröja för lång tid mellan observationen och analysen skulle det kunna minska vår förmåga att göra en så bra analys som möjligt. Vi har så tidigt som möjligt efter intervjuerna påbörjat en mindre analys av de tankar vi hade efter intervjun. I och med att vi har gjort en tidigare bearbetning av data har vi kunnat förbättra möjligheterna att få relevant data till nästkommande intervjutillfälle.
Triangulering
Bryman och Bell (2005) beskriver att triangulering innebär att forskaren använder mer än en metod eller mer än en datakälla exempelvis när sociala företeelser studeras. Generellt beskrivs triangulering även som att flera observatörer används, flera teoretiska perspektiv etcetera. Det som vanligen förknippas med begreppet är dock att flera undersökningsmetoder och informationskällor används.
Triangulering skapades i syfte att finna ett sätt att använda flertalet metoder för att öka tillförlitligheten i resultatet av en undersökning menar Bryman och Bell. Det kan användas både för kvalitativa och kvantitativa undersökningar, där det vanligen är så att en forskare exempelvis använder sig av intervjuer för att följa upp och kontrollera den data som denne tagit del av genom en kvantitativ undersökning. Triangulering kan sägas vara en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med syfte att dubbelkontrollera resultaten från dessa undersökningar.
Vi har arbetat på det här sättet för att kunna kontrollera riktigheten eller snarare validiteten sett till vår genomförda enkätundersökning jämfört med de intervjuer vi genomfört. Triangulering innebär ett sätt för oss att kontrollera att de tendenser som resultaten av enkätundersökning visar på även stämmer överrens med det som våra intervjupersoner har berättat och beskrivit för oss. Vi anser att den här metoden, som innebär att intervjuer kombineras med enkäter, skapat högre tillförlitlighet och även förstärkt våra resonemang i analyskapitlet i vår uppsats.
26
2.9 Kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar
Guba & Lincoln är tveksamma till att använda reliabilitet- och validitet som kvalitetsmätare på kvalitativa undersökningar, då dessa kriterier förutsätter att det finns en enda absolut bild av den sociala verkligheten (Bryman och Bell, 2005). De anser istället att det kan finna flera hållbara beskrivningar av verkligheten. Då begreppen reliabilitet och validitet är starkt förknippade med trovärdighet i mätningen och att det här mer hör till den kvantitativa forskningsmetoden har det föreslagits andra kriterier för hur kvalitativa studier ska bedömas och värderas enligt Bryman och Bell (2005). Lincoln & Guba föreslår två kriterier, som alternativ till reliabilitet och validitet, för bedömning av kvalitativ undersökning (Bryman och Bell, 2005). Dessa är trovärdighet och äkthet. Trovärdighet består i sig av fyra underkriterier som har motsvarigheter i den kvantitativa forskningen.
Tillförlitlighet - jämförbar med kvantitativa forskningens interna validitet
Överförbarhet - jämförbar med kvantitativa forskningens externa validitet
Pålitlighet - jämförbar med kvantitativa forskningens reliabilitet
Möjlighet att styrka och bekräfta - jämförbar med kvantitativa forskningens objektivitet
Tillförlitlighet
Om det kan finnas flera beskrivningar av den sociala verkligheten är det trovärdigheten i beskrivningen som forskaren kommer fram till som avgör hur accepterad den blir i andras ögon. Att skapa tillförlitlighet i forskningen kräver att forskningen utförs enligt de regler som finns och att forskaren rapporterar resultatet till de personer som ingår i den sociala verkligheten denne studerar för att de ska bekräfta att forskaren uppfattade verkligheten på rätt sätt enligt Bryman och Bell (2005). Det här sättet kallas ofta för respondentvalidering eller deltagarvalidering. Fördelen med respondentvalidering är att det ökar tillförlitligheten i det empiriska materialet då respondenterna har möjlighet att justera oklarheter eller brister i sina ”berättelser”. Nackdelarna kan vara att de blir defensiva och vill censurera delar av sina berättelser. Personerna har fått den text vi kommer att ta med i empirin för att de ska kunna göra en bedömning av dess rimlighet och korrigera vid behov.
Metod
27
Kvalitativa forskare uppmanas producera utförliga redogörelser av de detaljer som ingår i en kultur. Guba och Lincoln menar att en fyllig redogörelse förser andra personer med en databas som de kan utnyttja för att bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö (Bryman och Bell, 2005). Det här delkriteriet för att öka trovärdighet har vi inte lagt någon större vikt vid, vi har i våra avgränsningar klart beskrivit vad uppsatsen kommer att fokusera på och den information vi har redogjort för har därför innefattat det området.
Pålitlighet
Forskare behöver anta ett granskande synsätt för att bedöma en undersöknings pålitlighet. Denne ska alltså säkerställa att det skapas en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faserna i forskningsprocessen. Det kan bl.a. innefatta redogörelser för val av undersökningspersoner, fältanteckningar och beslut angående analysen av data. Forskaren kan därför använda kollegor som granskar arbetets gång och när arbetet går mot sitt slut bedömer de kvaliteten på de procedurer som valts. De gör även en bedömning av huruvida de teoriska slutsatserna är berättigade eller ej (Bryman och Bell, 2005). Granskningar och feedback av den här typen har skett löpande under arbetets gång i samband med seminarier och vi har därför i ett tidigt skede fått stå till svars för de arbetsmetoder vi har valt, samt den teori vi fokuserat på. Feedbacken har gett oss tips för att styra arbetet mot en ökad trovärdighet.
Äkthet
Kriterierna över äkthet berör några mer generella frågor om forskningspolitiska konsekvenser i allmänhet:
Rättvis bild: ger undersökningen en tillräckligt rättvis bild av de åsikter och uppfattningar som finns i den grupp av människor som har studerats? Här är det alltså viktigt att forskaren måste intervjua de personer som berörs, om denne studerar ett visst fenomen. I vår undersökning av värdering vid företagsöverlåtelse har vi kontaktat personer som arbetar med området dagligen. Vi anser att det här bör öka sannolikheten för en rättvis bild.
Ontologisk autencitet: Hjälper den undersökning som genomförts de personer som medverkat i den att komma fram till en bättre förståelse av sin sociala situation och den miljö de lever i? Det är möjligt att de som arbetar med det inte får större förståelse men förhoppningarna är att egenföretagare ska få hjälp av våra resultat.
Pedagogisk autencitet: bidrar undersökningen till att deltagarna får en bättre bild av hur andra i miljön upplever saker och ting? Ett mål med undersökningen är att
28
klargöra hur företagsöverlåtelse går till i praktiken. Det är viktigt för säljare att veta hur köpare tänker och vice versa. Likaså är det positivt att vi kan bidra med insikter om köpare respektive säljare som medlarna kan ha nytta av. (Bryman och Bell 2005)
Teori
29
3 Företagsvärdering i teorin
I det här kapitlet presenterar vi den teori som vi funnit och använt oss av inom ämnesområdena företagsvärdering och företagsöverlåtelse. Vi anser att teorin är relevant för att kunna analysera vårt valda ämne men även för att ge läsaren en grund för att bättre förstå fenomenet företagsvärdering. Kapitlet kommer börja med att behandla grundläggande begrepp inom området och sen fortsätta med att förklara etablerade värderingsmetoder och avslutningsvis visa de brister som finns.
3.1 Syfte med värdering
Värdering av företag kan bli aktuell i flertalet situationer. Exempel på situationer kan vara:
Övervägande inför förvärv eller försäljning av aktier eller rörelse
Samgående mellan företag
Underlag för kreditgivning
Börsintroduktion eller annan kapitalanskaffning
Värdering i bokslut eller i samband med apportemission
Processer i anslutning till tvångsinlösen av aktier, arvsskifte eller bodelning
Syftet med värderingen påverkar i hög grad den riktning och omfattning på det arbetet som ska utföras. Anledningen till värderingen påverkar även vilka verktyg och mått värderaren ska använda när denne gör värderingen. Det är därför viktigt för den som medverkar i värderingen att vara medveten om syftet med värderingen samt vem som är uppdragsgivaren (PricewaterhouseCoopers, 2007). Vi kommer i denna uppsats främst fokusera på den översta punkten men även blanda in situationer som berör generationsskifte.
Varför köps företag?
Sevenius (2003) menar att den troligtvis vanligaste orsaken till att företag byter ägare är generationsskifte eller förändring inom delägarkretsen. Han skriver också att ett företagsförvärv ofta beskrivs som ett led i affärsutvecklingen vilket syftar till att fullfölja affärsidén och nå företagets målsättningar. Sevenius beskriver vidare att anledningarna kan delas in i tre olika grupper; rörelsemotiv, ägarmotiv och ledningsmotiv. Rörelsemotiv kan i sin tur delas in i tre olika delar: tillväxt, resurser och synergier. Tillväxtfaktorer kan vara marknadsandelar eller geografisk expansion, resurser kan vara att företaget får tillgång till
30
rättigheter eller nya affärsmetoder och synergier kan exempelvis vara stordriftsfördelar och utökad expertis.
Ägarrelaterade motiv till förvärv handlar ofta om att få äganderätt till de immateriella och materiella tillgångarna till exempel varumärken eller undervärderade fastigheter. Sevenius menar att motiven kan vara att sprida riskerna genom diversifiering eller betrakta förvärvet som en ren spekulation. Vid ledningsrelaterade motiv skriver Sevenius att företaget även här kan se att ledningen försöker att sprida riskerna genom att ha flera olika verksamheter. Det kan även vara att företaget vill ha vissa förändringar i branschen.
Sevenius (2003) skriver om en undersökning som Cooper och Lybrand genomförde 1994, där de frågade företag hur de skulle rangordna fem faktorer som vid företagsförvärv ansågs viktiga och hur resultaten skiljde sig mellan länder. I Sverige var den största anledningen att få marknadsandelar följt av kostnadsbesparingar. Försäljning och distributionsnät kom på tredje plats och på fjärde plats teknologi. Det minst viktiga alternativet av de som listades ansågs i Sverige vara produktionsanläggningar.
3.2 Vad innebär värde?
Värde betyder olika saker för olika personer. När det rör finansiella investeringar som företagsförvärv, grundas värdet oftast på den ekonomiska nytta som ägandet genererar. Den ekonomiska nyttan kan genereras löpande genom exempelvis utdelning eller genom värdeförändringar så som kapitalvinst, vid realisation eller avvecklingar av hela eller delar av verksamheten enligt PricewaterhouseCoopers (2007). Värdet på företaget beror på den framtida avkastningen som företaget förväntas ge med utgång från den situation som råder vid förvärvstidpunkten samt den risk som kan urskiljas vilket kan påverka det ekonomiska utfallet. Detta leder ofta till att olika personer kan ha olika uppfattningar om vilket värde ett företag har då de har olika förväntningar på framtiden. Den största avvikelsen ses vid rimligheten i den prognostiserade utvecklingen grundad på den historiska avkastningen. Värde på företag kan delas in i tre olika typer, marknadsvärde, ekonomisk värde och rättvisande värde:
Teori
31
Marknadsvärde eller Fair Market Value - är det förväntade pris aktierna har vid en överlåtelse på en öppen och oreglerad marknad mellan en rationell säljare och en rationell köpare. Här får ingen tvångssituation förekomma och båda parterna ska ha tillgång till likvärdig och relevant information.
Ekonomisk värde eller Investment Value - ekonomiskt värde kan även kallas nyttjandevärde, det är värdet av ägandet där man beaktar en viss parts situation, exempelvis köpare eller säljare. Utgångspunkt är de faktorer som krävs vid marknadsvärdebedömning men man lägger till värdet av de förhållanden som är specifika för respektive part, exempelvis synergier, skatte- och finansieringssituationen.
Rättvisande värde eller Fair Value - begreppet liknar marknadsvärde men används oftast för tillgångar eller företag som inte rimligen kommer att säljas till extern part. (PricewaterhouseCoopers, 2007)
3.3 Värderingar
Vanligtvis när det talas om företagsvärdering avses värderingar som sker innan en eventuell överlåtelse. Det är således viktigt att skilja på värderingar som görs av företag innan överlåtelse och exempelvis de värderingar som görs inför en taxering av företaget enligt Hult (1998).
Företagsvärdering och teori
Det finns ett antal olika principer och tillvägagångssätt för företagsvärdering, som motsvaras av diverse värderingsmetoder och värderingsmodeller. Det finns inte något absolut värde som kan sättas på företag, vilket enligt Hult beror på att det är flertalet inblandade aktörer i processen med värderingen. Dessa aktörer kan exempelvis vara myndigheter, ägare, konkurrenter, köpare. Olika aktörer sätter dock olika värde på företaget, beroende på vilket perspektiv denne har. Den faktor som vanligen hamnar i fokus är dock företagets framtida utveckling och information förknippad med detta perspektiv, men även synen på företagets tillgångar spelar en central roll, förklarar Hult.
32
Oberoende av vilken modell som väljs ut till själva värderingen bör den dock klara av att hantera all den information som är förknippad med en företagsvärdering. Modellen och dess sammanställning ska även klara av att hantera den risk som är förknippad med de olika komponenterna i modellen. Traditionellt sett så är det främst avkastnings- och substansvärdesmetoderna som modellerna är förankrade i. Hult menar att det är viktigt att modellerna utgår från sådan teori eftersom teori kan hjälpa användaren, eller värderaren, att förstå och analysera verkligheten det vill säga i det här fallet företaget. Den viktigaste aspekten i värderingen är trots allt att värderaren utgår ifrån hur det ser ut i verkligheten och baserar sin bedömning på denna bild.
De flesta teorierna om företagsvärdering baseras på teorier hämtade från investeringsteorin, något som inte är svårt att förstå då företagsöverlåtelser i allmänhet kan liknas med en investering enligt Hult. Den köpande parten räknar således med att det företag denne förvärvar ska inbringa framtida ersättningar etcetera. Det är även investeringsteorin och dess olika begrepp och modeller som gör det möjligt att bearbeta information som sedan ska ligga till grund vid företagsvärderingen. Sådan information kan vara antingen företagsintern, exempelvis budgetar eller marknadsplaner. Informationen kan även vara företagsextern och ett bra exempel på sådan är årsredovisningar.
I grund och botten är det redovisningsteorin och dess utveckling som är avgörande för vilken information som används vid företagsvärderingar. Eftersom redovisningsteorin ständigt utvecklas, bland annat därför att det ska bli lättare för utomstående intressenter och analytiker att kunna jämföra företag med varandra, påverkas även företagsvärderingen i samma riktning menar Hult.
3.3.1 Värderaren
I själva värderingsprocessen ingår ett antal olika aktörer som kan sägas ha olika roller. En central aktör är den utomstående individ, det vill säga han eller hon som har i uppgift att sammanställa och analysera den viktigaste informationen som behövs i samband med värderingen av företaget enligt Hult (1998). Denne person skulle kunna kallas för ”värderaren”, en person som kan agera individuellt som en rådgivare till företaget, där denne beskriver och ger sin syn av företaget som ska värderas. Det är främst företagets framtida
Teori
33
avkastning och framtida kassaflöde som värderaren analyserar och beskriver, förklarar Hult vidare. I sitt arbete utgår värderaren från information som denne fått utav företaget som ska värderas men samtidigt använder sig värderaren av övrig information, exempelvis produktutvecklingsinformation som företaget inte gjort offentlig etcetera.
Den information som värderaren får tillgång till måste även användas korrekt och där kommer begreppet god värderingssed in. Begreppet grundas på diverse normer, det vill säga delvis lagstiftningar, domstols praxis, uttalanden av de specialister som finns inom området för normer med mera. Något som även är viktigt enligt Hult är värderarens egen syn på sin roll, då värderaren framförallt är intresserad av att upprätthålla sitt rykte inom branschen. Den stora frågan enligt Hult är om det egentligen finns någon delad uppfattning bland värderare om vad god värderingssed i själva verket är och hur den påverkar värderingen?
3.3.2 Faktorer som påverkar värderingen
Tid och information
Kvalitén på en värdering beror dels på värderarens kompetens, dels på den tid och information som finns till förfogande. Då det är ont om tid och det råder brist på information kan investeringsbeslutet komma att grundas på mer intuitiva bedömningar enligt PricewaterhouseCoopers (2007).
I en förvärvsprocess genomförs ofta värderingen i steg. Första steget är exempelvis indikativ värdebedömning baserad på officiellt tillgänglig information som ger ett underlag för intresseanmälan. Senare i förvärvsprocessen sker ofta en mer ingående värdering enligt PricewaterhouseCoopers och syftet med denna är att skaffa ett mer välgrundat beslutsunderlag och stabil förhandlingsgrund.
Värderingsobjekt och värderingstidpunkt
Vid värdering av företag måste det objekt och den tidpunkt som värderingen sker vara väl definierad. Ett företags värde ligger i äganderätten och inte i företaget som sådant menar PricewaterhouseCoopers. Värderingstidpunkten är det datum till vilket villkoren för värderingen är relaterade, värderingen ska alltså visa de avkastningskrav, förväntade framtida kassaflöde och så vidare för detta datum. Ett företagsvärde kan i och med detta förändras snabbt då ny information tillkommer efter en bestämd värderingstidpunkt eftersom ny
