LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Examensarbete i Idrottsvetenskap
15 högskolepoäng, grundnivå
Att sälja in ett idrottsevenemang på
känsla
En kritisk granskning av SM-veckan
Johan Eriksson
Anton Johnson
Idrottsvetenskapsexamen 180hp
2018-03-22
Handledare: Lars Lagergren
Ett stort tack:
Till Borås stad som varit behjälpliga under hela studiens gång samt alla andra respondenter som gjort denna uppsats möjlig. Vi tackar även vår handledare Lars Lagergren som varit en
hjälpande hand under hela arbetsprocessen.
Sammanfattning
Syftet med studienär att genomföra en kritisk granskning av SM-veckan och belysa hur värdstäder motiverar och följer upp evenemanget samt arbetar med planering, utförande samt uppföljning av arrangemanget. Detta görs genom tre frågeställningar; Hur kommer SM-veckan till och vad kräver Riksidrottsförbundet (RF) av värdstaden för att få agera värdstad, vad motiverar en värdstad att arrangera SM-veckan och hur följs detta upp samt hur samlar värdstaden in kunskap för att utveckla och utvärdera evenemanget och vilka lärdomar förs vidare?
Vi har i vår studie utgått från tre olika teoretiska modeller och begrepp, vilket bildat vår teoretiska ram. Dessa är intressentmodellen, projektstrategier och utvärderingsteori.
Vidare har en kvalitativ metod använts för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna. Därför har vi valt att genomföra en dokumentanalys på dokument som berör SM-veckan, samt genomfört intervjuer med totalt 11 respondenter.
Resultatet av studien visar att de ekonomiska effekterna av arrangemanget samt samarbetet inom kommunens förvaltningar har stärkts genom att arrangera SM-veckan. Dock har studien inte kunnat verifiera att arrangemanget har påvisat en ökad stolthet över staden för invånarna eller att fler människor har anslutit sig till föreningar på grund av arrangemanget, något som samtliga respondenter använder som motivering för ett arrangemang av SM-veckan.
Resultatet visar att denna känsla som finns i Borås även delas med RF och andra värdstäder.
Vi har genom resultatet dragit slutsatserna att SM-veckan trots organisationens komplexa struktur upplevs som välfungerande av värdstäderna, föreningslivet samt RF.
Enligt RF ska en utvärdering i utvecklingssyfte göras (Riksidrottsförbundet, 2018b). Trots det beställer RF enbart en turistekonomisk undersökning och en medieanalys som inte syftar till att vara kunskapsutvecklande. Det innebär således att det finns utvecklingspotential vad gäller utvärderingsarbetet för värdstaden. För vidare forskning kan ett större grepp kring
arrangerande föreningar och förbund och deras uppfattning av arrangemanget utföras för att få en än tydligare bild av evenemanget.
Abstract
The purpose of the study is to conduct a critical review of the Swedish championship week and highlight how host cities motivate and follow up on the event as well as work with planning, execution and follow-up of the event. This is done through three issues; How does the Swedish championship week occur and what does the Riksidrottsförbund (RF) require from the host city to become the host, what motivates a host city to host the Swedish championship week and how is it followed up on, and how does the host city gather knowledge to develop and evaluate the event and what lessons are passed?
In our study we have used three different theoretical models and concepts, which formed our theoretical framework. These are the interest model, project strategies and evaluation theory. Furthermore, in order to fulfill the purpose and answer questions, a qualitative method has been used. Therefore, we have chosen to carry out a document analysis on documents relating to the Swedish championship week, and conducted interviews with a total of 11 respondents.
The result of the study shows that the economic impact of the arrangement and the
cooperation within the municipality's administrations have been strengthened by arranging the Swedish championship week. However, the study has not been able to verify that the event has shown increased city pride for residents or more people have joined associations because of the event, which all respondents use to motivate an arrangement of the Swedish
championship week. The result shows that this feeling in Borås is also shared with the RF and other host cities.
Through the results, we have concluded that, despite the complex structure of the
organization, the Swedish championship week is perceived as well-functioning by host cities, associations and RF.
The Host City Manual shows that an evaluation should be made in the purpose of developing and improving the Swedish championship week (Riksidrottsförbundet, 2018b). Despite this, RF only orders a tourism-economic survey and a media analysis that does not aim to be knowledge-building. This means that there is development potential in the evaluation work for the host city. For further research, a greater grip on arranging associations and unions and their perception of the arrangement can be performed to get a clearer picture of the event.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ...1
1.2 Problemformulering ...1
1.3 Syfte och frågeställningar ...2
2. Tidigare forskning ... 3 3. Teoretisk ram ... 7 3.1 Intressentmodellen ...7 3.2 Projektstrategier...8 3.3 Utvärderingsteori ...9 4. Metod ... 12 4.1 Urval ... 12 4.2 Insamling ... 12
4.2.1 Forskningsdesign och forskningsmetod ... 12
4.2.2 Subjektiv syn på perspektiv ... 13
4.2.3 Dokument ... 13 4.2.4 Intervjuer ... 14 4.3 Empiribearbetning ... 15 4.4 Empirianalys ... 15 4.5 Forskningsetiska principer ... 16 5. Resultat ... 18 5.1 Projektarrangemang ... 18 5.2 Mjuka värden ... 21 5.2.1 Ur värdstadens perspektiv ... 21 5.2.2 Ur Riksidrottsförbundets perspektiv ... 23 5.3 Hårda värden ... 26 5.3.1 Ur värdstadens perspektiv ... 26 5.3.2 Ur Riksidrottsförbundets perspektiv ... 30
5.4 Utvärdering och uppföljning ... 31
5.4.1 Ur värdstadens perspektiv ... 31 5.4.2 Ur Riksidrottsförbundets perspektiv ... 32 6. Diskussion ... 35 6.1 Projektarrangemang ... 35 6.2 Mjuka värden ... 37 6.3 Hårda värden ... 39
7. Slutsatser ... 44 8. Metoddiskussion ... 46 8.1 Dokumentanalys ... 46 8.2 Intervjuanalys ... 46 9. Framtida forskning ... 48 10. Referenser ... 49 11. Bilaga ... 53
1
1.Inledning
1.1 Bakgrund
SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet (RF) som är varumärkesinnehavare i
samarbete med medverkande specialidrottsförbund (SF), Sveriges Television (SVT) som är sändande bolag samt värdstad. SM-veckan är ett varumärke som används för att sammanstråla svenska mästerskap under ett och samma arrangemang under en veckas tid. Arrangemanget är uppskattat av både besökare och medverkande parter och beskrivs som en veckas folkfest.
SM-veckan är till för RF:s medlemmar och dess 71 SF vilka representerar upp emot 250 olika idrottsgrenar. Genom att samla alla svenska mästerskap i ett gemensamt arrangemang vill RF presentera en bredd bland idrotterna och öka intresset för mindre idrotter. De önskar även att fler ska kunna ta del av Sveriges bästa idrottsutövare på plats samt erbjuda människor ett varierat idrottsutbud genom SVTs sändningar och en folkfest för värdstadens medborgare och besökare. Syftet är att under en veckas tid genomföra svenska seniormästerskap i en och samma stad eller som för första gången 2018 i två städer. RF syftar vidare till att öka intresset för svensk idrott och dess olika grenar samt öka statusen av ett SM. Arrangemanget ska genomföras varje år på olika orter i Sverige i vinter- respektive sommarvecka
(Riksidrottsförbundet, 2018b).
Arrangemanget har utvecklats från att första gången 2009 i Malmö vara 11 unika deltagande idrotter till att vara 50 stycken under SM-veckan sommar i Borås 2017, däribland kanotpolo, bangolf och precisionsflyg (Riksidrottsförbundet, 2017).
Borås har agerat värdstad en gång tidigare för evenemanget, 2014, och har sedan dess varit angelägna om att få SM-veckan tillbaka till staden. SM-veckan sommar 2017 i Borås genomfördes mellan den 30 juni – 7 juli och var den största SM-veckan hittills.
1.2 Problemformulering
SM-veckan växer enligt Rebecka på RF (personlig kommunikation, 11 april 2018) varje år samtidigt som fler idrotter ansluter sig i syfte att genomföra svenska mästerskap i respektive specialidrott. Konkurrensen bland de 3-6 städer som varje år ansöker om att få arrangera SM-veckan har ökat och detta faktum har fångat vårt intresse. Vad är det som motiverar
2
Ett problemområde är att utvärderingar från värdstäderna och RF fokuserar främst på de turistekonomiska effekterna samt de mediala effekterna. Som tidigare forskning belyser är det ett vanligt incitament för att utvärdera och motivera idrottsevenemang. Storleken av
evenemanget talar för att det finns fler anledningar än positiva ekonomiska effekter som incitament för att agera värdstad så som föreningsutveckling eller andra mjukare värden. Genom att studera värdstäder, Riksidrottsförbundet och föreningslivet hoppas studien kunna skildra en bredare bild av SM-veckan utifrån problemformuleringen.
Tidigare forskning berör, men tar inte ett ordentligt grepp kring, idrottsevenemangs mervärde eller organisatoriska samarbete vilket gör att en helhetsbild av ett idrottsevenemang är svårt att fånga. Utan att ha en helhetsbild av ett idrottsevenemang blir möjligheten att förstå värdstadens incitament för att arrangera evenemanget samt dess faktiska påverkan på staden avsevärt mer komplicerad. För att skapa en djupare förståelse för varför man som stad väljer att arrangera SM-veckan och hur arbetsgången av arrangemanget upplevs har vi tagit fram syfte och frågeställningar nedan.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syfte
Syftet med denna studie är att genomföra en kritisk granskning av SM-veckan och belysa hur värdstäder motiverar evenemanget samt arbetar med planering, utförande samt uppföljning av arrangemanget.
Frågeställningar
Hur kommer SM-veckan till och vad kräver Riksidrottsförbundet av värdstaden för att få agera värdstad?
Vad motiverar en värdstad att arrangera SM-veckan och hur följs detta upp? Hur samlar värdstaden in kunskap för att utveckla och utvärdera evenemanget och
3
2. Tidigare forskning
I sökningen av tidigare forskningsartiklar har vi främst använt oss av engelska sökord, som exempelvis multi-sport events & tourism, multi-sport events & benefits och på svenska idrottsevenemang. Detta då den internationella forskningen kring idrottsevenemang, dess egenskaper och dess påverkan på ett samhälle har kommit längre än den svenska, även om det för den sakens skull inte finns outtömlig mängd av artiklar i ämnet. Artiklar skrivna på
svenska används i studien i syfte att tydliggöra uniciteten av svensk idrottsrörelse. Vi har i vår sökning försökt rikta in oss på multi-sportevenemang, även om inte samtliga artiklar
behandlar just detta. På grund av våra sökningar är huvudbegreppet i merparten av våra artiklar multi-sport, härstammar från vår första funna artikel Multi-sport competitions (Šiljak & Boškan, 2011). Begreppet, och forskningen kring det, behandlar evenemang med flertalet olika idrotter så som Olympiska spelen, NCUSA Games och World Masters Games.
Anledningen till vår användning av forskning kring liknande evenemang är att vi i vår uppsats ska identifiera och jämföra de incitament städer finner för att arrangera SM-veckan som är just ett multi-sportevenemang.
I vår sökning av tidigare forskning har vi funnit en tydlig distinktion mellan storlekarna på evenemangen. Det som nämns är mega-, major- minor- och local-evenemang (Walo, Bull & Breen, 1996; Solberg & Preuss, 2007; Jackson, 2011). Att dessa innehar olika förutsättningar står klart, dels gällande den ekonomiska delen och dels turismmässigt, organisatoriskt och marknadsföringsmässigt. Mindre och lokala evenemang kräver inte lika stora förändringar för staden, och en mindre del kan tas av stadens budget samt att inte lika stora resurser behöver avsättas för marknadsföring av evenemanget. Detta skapar ett mervärde för stadens invånare då det upplevs att det inte slösas på resurser p.g.a. ett idrottsevenemang och det är därför lättare att motivera ett arrangemang av ett sådant evenemang än ett mega- eller major-evenemang. Däremot ger ett större evenemang en större möjlighet till exponering, vilket är bra ur ett marknadsföringsperspektiv, förbehållet att evenemanget inte kantas av några skandaler.
Stor del av den forskning som finns i ämnet behandlar den ekonomiska delen av att arrangera ett idrottsevenemang, både dess fördelar och nackdelar. Något vi uppmärksammat i de artiklar som behandlar ekonomi är begreppet cost-benefit (Walo, Bull & Breen, 1996; Mitchell & Fergusson Stewart, 2015). Cost-benefit analyserar de kostnader och fördelar ett
idrottsevenemang för med sig. Slutsatser att dra av den funna forskningen är att
4
gällande allt infrastrukturellt så som nya arenor, utveckling av kollektivtrafik etc.
Farligheterna ligger i att utveckla infrastrukturen för evenemanget, och inte ha en samhällelig plan för utvecklingen vilket kan leda till att arenor m.m. står oanvända så snart evenemanget är över (Solberg & Preuss, 2007). Detta stöds även av Carlsson & Normark (2008) som menar att allt fler städer bygger nya arenor för att ha något att visa upp och skapa positiva
associationer till staden. Däremot bör man ha en plan för hur en arena ska smälta in i samhället och fungera som önskat även efter evenemang.
Normark (2008) menar att använda sig av idrottsevenemang är ett bra sätt att marknadsföra sin stad. Hon förklarar att idrottsevenemang samlar en målgrupp i tid och rum, i en kontext som har unika förutsättningar. Idrotten i sig har i grunden goda värden, något samtliga vill bli förknippade med och den mediala omfattningen idrottsevenemang som SM-veckan medför ger en exponeringstid som är svår att omsätta i kronor.
Målet med att marknadsföra sin stad är framför allt att nå fyra olika marknader. Dessa anses vara besökare, nya invånare, företag och industrier samt exportmarknader (Kotler, Haider & Rein, 1993). Vi låter det vara osagt om det är för att det är en gammal bok, men vi upplever att man missat ett segment, nämligen stadens nuvarande invånare som även de påverkas av idrottsevenemanget i form av en lokal stolthet etc.
Herstein & Berger (2013) har i sin forskning kring city-branding och city-marketing skapat en modell som skiljer engångs- och flergångsevenemang samt nationella och internationella evenemang. SM-veckan faller under kategorin nationella flergångsevenemang och det pekas på att det i sådana medelstora evenemang finns möjligheter till större vinster. Detta då en större förändring av stadens infrastruktur inte är nödvändig, det ges en ekonomisk boost och en lokal stolthet som inte minst mynnar ut i en vilja att ställa upp med volontärarbete. De har funnit vikten av att det lokala samhället arbetar tätt tillsammans för att nå idrottsturister som skapar ett mervärde dels marknadsföringsmässigt och dels affärsmässigt.
Det leder oss vidare till ett annat av våra huvudbegrepp i sökningar efter tidigare forskning, turism. Detta då vi förstått det som en stor del i varför man som värdstad väljer att arrangera ett idrottsevenemang, oberoende av storlek.
Såväl Prima Lita & Maruf (2015) som van der Zee & Go (2013) talar om destinationsimage och turismnöjdhet. De förstnämnda har i sin forskning även utgått från
idrottsevenemangsimagen, och hur dessa tre faktorer påverkar varandra. Man har genom enkätundersökningar kommit fram till att idrottsevenemangsimage och genomförande
5
påverkar vad destinationen får för image, att idrottsevenemangets image och genomförande även påverkar hur nöjd besökaren är efter evenemangets avslut samt att destinationens image påverkar turismnöjdheten. Således kom man fram till att för att uppnå turismnöjdhet är både destinationsimage och idrottsevenemangsimage viktigt, men även att idrottsevenemanget påverkar hur turisten upplever destinationen.
Van der Zee och Go (2013) har å andra sidan implementerat en modell de kallar för “three-gap model” som även det behandlar de tidigare nämnda faktorerna men också riktar in sig på sambandet mellan turistens förväntningar och hur dessa motsvaras under evenemanget. Det första gapet avser destinationens turismutvecklingsstrategi, som innefattar densammas kultur, natur och historia men också vad destinationen har att erbjuda såsom attraktioner,
bekvämligheter och tillgänglighet. Gap nummer två riktar sig mot vad turisten har för image och förväntningar på destinationen samt dennes faktiska upplevelser. I detta pekar man på risken att dessa inte sammanfaller. Det sista gapet kopplar samman destinationens
produkterbjudande och hur turisten upplever dessa. Man kommer i konklusionen fram till att det är extremt viktigt ur ett marknadsföringssyfte att nå upp till, eller än bättre överträffa, turistens förväntningar. Sker detta förändras destinationens image åt det bättre. Detta
bekräftas även av Mossberg (2015), där det talas om att det är essentiellt att förväntningar och faktisk prestation överensstämmer för att uppnå kundnöjdhet.
Vidare har vi valt att ta hänsyn till de politiska och sociala aspekterna av att arrangera ett idrottsevenemang. Mitchell och Fergusson Stewart (2015) går så långt som att fråga sig om arrangerandet av idrottsevenemang enbart används för att skapa ett mervärde för stadens invånare utifrån ett politiskt syfte och att detta skulle vara ett sätt för politikerna att skapa sig politisk vinning. Även Jackson (2013) ställer sig frågan vem idrottsevenemang egentligen arrangeras för då de innehar en så stark maktposition, om det är för privata aktörer eller medborgarna.
Slutligen debatterar Skille (2011) kring frågan om motionsidrott kontra elitidrott och anser den vara västvärldens största politiska fråga inom idrotten. Är det försvarbart att arrangera elitidrottstävlingar när dessa pengar istället hade kunnat gå till breddidrotten i regionen för att öka exempelvis folkhälsan?
Denna tidigare forskning kommer hjälpa oss att finna såväl vårt resultat som att bygga vår diskussion kring. Den behandlar multi-sporttävlingar vilket SM-veckan är, samt innehar
6
flertalet olika begrepp vi önskar använda oss av i vår fortsatta forskning. I dessa innefattas det ekonomiska, organisatoriska, city-marketing, stadsutveckling, idrottens goda värden samt de politiska och sociala aspekterna.
7
3. Teoretisk ram
3.1 Intressentmodellen
I flertalet ekonomiska teorier talas det om att organisationer är slutna system där varken kopplingar till omgivningen eller relationer med densamma är existerande. Inom dessa finns det inte heller krav på att några relationer till andra företag och organisationer behöver skapas. Däremot har detta synsätt mötts av viss kritik och lett till framtagandet av det så kallade “öppna systemsättet”. Inom detta finns intressentmodellen som påvisar hur organisationer faktiskt har kopplingar till och relationer med omgivningen. Den bygger vidare på en strävan efter en nöjaktig förtjänst för flertalet olika aktörer. Modellen utgår från att alla organisationer har en relation till ett visst antal intressenter och i förhållande till dessa försöker uppnå ett stabilt läge. Med det menas att det mellan organisationen och dess intressenter skapas ett beroendeförhållande där intressenterna är beroende av organisationen och organisationen av intressenterna. Av intressenterna kan organisationen få exempelvis arbete, varor, kapital eller betalning medan de kan förvänta sig sådant som utdelning, socialt ansvar, löner och varor i utbyte (Ax, Johansson & Kullvén, 2009).
Modellen ser olika ut för alla organisationer då alla organisationer har olika intressenter att förhålla sig till och kan framställas som nedan:
Figur 1. Ett exempel på aktörer i en intressentmodell.
Ovan är ett exempel av modellen, och således ett exempel på vad ett företag eller organisation har att förhålla sig till. Alla dessa intressenters förutsättning för att ingå i organisationens
8
modell är att de belöningar organisationen delar ut upplevs överstiga bidragen intressenterna tillför och just detta anses vara organisationens roll i modellen, att tillgodose intressenternas krav.
Vad som dock kan vara farligt är ifall en organisation skapar relationer till intressenter med motstridiga krav, alternativt har krav som är för stora för att tillgodose. I ett sådant läge är det viktigaste för organisationen att vara lösningsorienterad och kompromissa mellan
intressenternas krav. Detta kan göras genom att tillgodose kraven vid olika tidpunkter, något som gör att kraven inte riskerar att kollidera med varandra och därmed skapas stabilitet i organisationen (Ax, Johansson & Kullvén, 2009).
Intressentmodellen hjälper oss att se vilka aktörer som har ett intresse till SM-veckan och dess utbyten med varandra. Detta ger oss en tydligare bild av evenemanget samt dess
omkringliggande organisationer.
3.2 Projektstrategier
SM-veckan arrangeras varje år i olika städer. Detta gör det till ett projekt som byggs upp på nytt vartenda år. För att kunna genomföra en SM-vecka på bästa vis anser vi att
organisationen bakom evenemanget bör behandla, och finna, en projektstrategi som för dem framåt.
Befintlig litteratur om projektstrategier har främst varit inriktad på mål och planering. Artto, Kujala, Dietrich & Martinsuo (2007) menar dock på att projekt inte kan anta specifika målsättningar och planeringar utan måste positionera sig själv utifrån sin omgivning, och målsättningarna måste noggrant matchas med situationer och hur de uppstår efterhand. Istället för att förhålla sig till att projektstrategierna är målstyrda har man definierat
projektstrategier som en riktning i ett projekt som bidrar till projektets framgång i sin miljö. Denna definition innefattar riktningar i form av mål, metoder, verktyg och riktlinjer. Vidare menar den att dessa, och flera andra riktningar, bidrar till projektet och utgör en skillnad. Framgången det talas om syftar till hur väl projektet har möjlighet att nå sina mål, men också dess förmåga att överleva dess omgivning vilket innefattar dess konkurrenter, möjligheten att skaffa sig resurser och fortsätta att existera. Sist men inte minst åsyftas projektets miljö som världen utanför projektet som det konstant måste förhålla sig till Artto, Kujala, Dietrich & Martinsuo (2007).
9
Artto et al. (2007) fortsätter med att förklara projektstrategier och nämner i sammanhanget hur viktigt projektets autonomi och antalet starka intresseorganisationer är för att förstå
projektets ställning i förhållande till sin egen omvärld. Med autonomi menas hur självstyrande organisationen är och i vilken utsträckning projektet kan utvecklas utan att rapportering till, och input komma från, moderorganisationen måste ske. Däremot menar Artto et al. (ibid) att det även kan innebära friheten för projektorganisationen gentemot sina intressenter och sett till detta kan det anses att projektorganisationer inom idrottsevenemang har en större frihet att sätta en strategi och organisera sig så som man själv önskar.
De fortsätter med att förklara en organisations olika faser och hur ett projekts mätning av framgång och ledande åtgärder kan se olika ut i dessa faser. Exempelvis måste en organisation i en inledande fas påvisa fördelarna med projektet i jämförelse med andra
investeringsalternativ medan man i senare faser fokuserar på att säkerställa tillgång till nödvändiga resurser för projektets genomförande (ibid).
I och med att det inom idrottsevenemang finns flertalet aktörer och organisationer som samtliga arbetar tillsammans och utbyter kunskaper med varandra kan man enligt Svensson och von Otter (2001) anse att dessa arbetar utifrån en planeringsstrategi i stort då
evenemanget är tidsbestämt och arbetar utefter vissa mål, samt allt som oftast är styrt från en huvudorganisation. Bramwell (1997) menar att det inom ett projekt kan implementeras en nätverksstrategi i det lokala samhället där ett starkt nätverk med lokala bolag och
organisationer som tillsammans skapar en samverkan i gemensamma intressen utgör grunden i projektet. På det kan man på många idrottsevenemang applicera ett klassiskt perspektiv då projektet styrs av planering från huvudorganisationen och genom detta sätt formuleras strategin, och planen genomförs enligt de utvalda åtgärder som satts (Bramwell, 1997).
Begreppet projektstrategi och dess vetenskapliga lärobyggnad används för att såväl i resultatet som diskussionen ha möjlighet att återkoppla till vad gäller organisationernas arbete. Den ska dessutom hjälpa oss att påvisa vad organisationen kan utveckla i sitt samarbete med
resterande bolag och organisationer inom nätverket.
3.3 Utvärderingsteori
För att utvecklas som organisation och stad krävs det att organisationen inom de allra flesta segment genomför en gedigen utvärdering. Såväl Lindgren (2014) som Jerkedal (2010) hävdar att det utvärderas som aldrig förr. Lindgren (2014) menar på att utvärdering är ett
10
mångtydigt begrepp vars definition ständigt är föremål för diskussion, då det anses finnas väldigt många olika former av utvärdering och närbesläktade aktiviteter så som
kvalitetskontroll och behovsanalys. Författaren har valt att låna det engelska ordet
“evaluation” för att definiera vad utvärdering innebär, och landar i en aktivitet som går ut på att kritiskt granska en företeelse genom att metodiskt införskaffa fakta för att göra en
bedömning av denne utifrån satta syften. Jerkedal (2010) å sin sida menar på att en
utvärderings uppgift är att ge information till beställaren av utvärderingen. Kan denna inte komma till användning därefter är den inte försvarbar.
Inom den offentliga sektorn är det vanligt förekommande med utvärderingar. Där krävs information och transparens för att invånarna ska ha möjlighet att skaffa sig kunskap om hur denne presterar för att i förlängningen kunna värdera hur kommunala medlen används
(Lindgren, 2014). Lindgren sträcker sig till att utvärdering inom den offentliga sektorn har en avgörande betydelse för människors förtroende för demokratin. Trots att en utvärdering potentiellt kostar stora summor pengar, tar personella resurser och stjäl tid och pengar från andra aktiviteter menar Lindgren fortsatt att det samtidigt är en sådan självklarhet att den är bra, gör gott och är nyttig att det knappt behövs nämnas (Lindgren, 2014).
På samma tema diskuterar Jerkedal (2010) fördelarna och nackdelarna med att använda sig av en extern kontra intern utvärderare. Författaren menar på att en extern utredare kan vara att föredra när utvärderingen syftar till att påvisa en ansvarighet gentemot intressenter utanför organisationen. Detta då en intern utvärderare i det fallet kan betraktas som en jävig person. Vidare menar han att den interne utvärderaren har ett ansvar för utvärderingen i
organisationen och svarar till denne oavsett vilken roll han eller hon haft i projektet. I motsats till det svarar den externe utvärderaren i första hand till de yttre aktörerna. Förutom den uppenbara nackdelen med att kontraktera en extern utvärderare, extrakostnaden som
tillkommer, så ställer sig Jerkedal tveksam till att den externe utvärderaren verkligen kan hålla sig helt objektiv om denne anställs på premissen att organisationen inte innehar erfarenhet eller utvärderarkompetensen i den egna organisationen. Han menar att det är mer attraktivt att presentera ett positivt resultat gentemot sin arbetsgivare än negativa och drar parallell till ordspråket “man biter inte den hand som föder en”.
Avslutningsvis talar Lindgren (2014) om hur hon stött på en trötthet över att allt konstant ska utvärderas och följas upp. Frågor om hur man har nytta av mätresultatet och vad som ska
11
göras med resultatet har uppkommit. Å andra sidan har en strävan att lära sig att navigera bland samtliga utvärderingssystem och mätresultat som finns. Genom detta skapas en större förståelse för hur organisationen och dess projekt på allra bästa sätt kan genomföra en utvärdering.
Att ta reda på hur man arbetar med utvärdering efter SM-veckan är för oss väldigt viktigt för att ha möjlighet att svara på vårt syfte och våra frågeställningar. Detta är vad som ska utveckla SM-veckan och därför är det något vi tycker är viktigt för organisation att genomföra på ett bra sätt.
12
4. Metod
4.1 Urval
Denna uppsats skrivs med Borås stad som huvudobjekt. Borås har blivit utvald dels på grund av dess geografiska placering vilket underlättar forskningsprocessen. Vidare har Borås blivit huvudobjekt tack vare dess tidigare värdskap 2014, samt att de varit den senaste värden för SM-veckan, 2017. Vi har dock stärkt vår empiri genom att komplettera med intervjuer med nyckelpersoner från SM-veckan Norrköping 2016 samt den just nu förberedande SM-veckan i Helsingborg/Landskrona 2018. I och med att de varit den senaste värdstaden för SM-veckan har de nyligen genomgått en överlämning såväl inför som efter SM-veckan, vilket ger oss möjligheten att se hela evenemanget ur en värdstads perspektiv.
Vi har i vår dokumentanalys valt att behålla de dokument kopplade till SM-veckan vi ansett har ett värde för vårt syfte, medan vi exkluderat de dokument vi ansett varit irrelevanta för detsamma. Vi har vidare valt att kalla vår population för enhet då vi inte är intresserade av människan i sig utan en individ som har en specifik befattning eller kunskap om SM-veckan. Vid kvalitativa forskningsmetoder råder ofta en begränsning och avsaknad av transparens speciellt när det kommer till urval. Studien avser att använda sig av målinriktat urval och vi har med denna teknik själva kunnat välja och sortera lämpliga personer att intervjua.
Insamlingstekniken gör att vi strategiskt kan välja respondenter utifrån forskningsområde och studiens frågeställningar (Bryman, 2011).
4.2 Insamling
4.2.1 Forskningsdesign och forskningsmetod
Vi har valt att studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign. Anledningen är att vi anser att det är det absolut bästa sättet att undersöka vårt syfte på. Genom kvalitativa intervjuer som bygger på primärdata som inhämtas från dokument har vi skapat frågescheman anpassade för respektive intervju för att skapa flexibilitet. Eftersom SM-veckan arrangeras under en specifik tidsgräns och tillfälle är det viktigt att ta hänsyn till att flera olika aktörer är väsentliga för att få en korrekt helhetsbild av arrangemanget. Därav anser vi att för att uppfylla syftet är kvalitativa intervjuer det bästa sättet att fånga upp flera olika upplevelser och åsikter genom nyckelpersoners berättelser, kompletterat med dokument (Bryman, 2011). Att använda sig av två olika metoder genom att varva intervjuer med dokumentanalyser har bidragit till att
13
studien kommit närmare en neutral framställning av syftet. Det har även bidragit till att uppföljningen av ämnen och diskussioner som uppstått under forskningsprocessen gett oss möjlighet att samla in mer empiri som ansetts vara kunskapsgivande för studiens syfte.
4.2.2 Subjektiv syn på perspektiv
Perspektivet är ett sätt att utgå från ett visst synsätt eller infallsvinkel för att begränsa forskningsområdet och specificera temat. Vi kommer utgå från ett hermeneutiskt perspektiv för att tolka och beskriva andra individers upplevelser av SM-veckan. Med hjälp av denna metod kan vi förklara och stärka tolkningar och analyser av insamlade data samt stärka resultat från intervjuerna (Allwood, 2004). Studien kan anses vara deduktiv då den kommer utgå från tidigare forskningsmaterial för att undersöka vårt syfte. Det hermeneutiska synsättet förutsätter att forskarna är kreativa och utnyttjar förmågan att pussla ihop och se helheten för att framställa fenomenet utifrån respondenternas upplevelse (Hassmén & Hassmén, 2017).
Den hermeneutiska spiralen är en modell över hur en tolkningsprocess inom kvalitativa studier kan förklaras. Det hermeneutiska perspektivet kommer återspeglas i hur vi förhåller oss till studien som helhet. Tillvägagångssättet kräver att arbetsprocessen växlar perspektiv mellan djupgående reflektioner på detaljnivå till att lyfta och problematisera
frågeställningarna ur ett helhetsperspektiv. Som Hassmén & Hassmén (2017) reflekterar över bidrar tillvägagångssättet till en ökad, djupare förståelse av studien. Vidare tar studien grepp om tolkningsprocess ur tre olika perspektiv. Det första perspektivet är självförståelse där forskaren försöker leva sig in i respondentens tankesätt för att urskilja och tolka vad som framhävs. Det andra perspektivet är förnuftstolkningar som går över det respondenten säger och intervjuaren tillägger om ämnet. Tolkningarna ska bygga på ett rimligt logiskt
resonemang men behöver inte förankras i en teoretisk kunskap för att förklara fenomenet. Slutligen det tredje perspektivet, teoretiska tolkningar som sammanflätar resonemangen och framställer fenomenet genom ett teoretiskt perspektiv som försöker greppa helhetsbilden (Hassmén & Hassmén, 2017).
4.2.3 Dokument
Vi har genomfört en kvalitativt inriktad innehållsanalys utifrån problemformuleringen. Detta har gjorts för att bekanta oss med dokument gällande SM-veckan.
En genomgång av offentliga dokument som tillhandahålls av värdstäderna samt
organisationen SM-veckan har granskats och sorterats utifrån relevans för vårt syfte och frågeställningar. Det har även gjorts en sökning i Borås databas för att finna relevant data.
14
Relevansen har bedömts utifrån om det empiriska materialet har substans nog att direkt bearbetas eller konkretiseras med hjälp av intervjuerna. Därefter har det material som behövts kompletteras begärts ut av respektive organisation om så var möjligt och det genomgick samma procedur som tidigare dokument. Materialet styrde delvis valet av personer som ingick i våra semistrukturerade intervjuer och även utformningen av frågeschemat (Bryman, 2011).
4.2.4 Intervjuer
Semistrukturerade intervjuer kommer användas som en del av empiriinsamlingen. Fördelen med denna intervjuteknik är att vi kan utforma ett frågeschema utefter vår insamling av empiri via offentliga dokument och därefter bilda en större förståelse av SM-veckans olika delar och därefter skapa mer specificerade frågor till frågeschemat. Frågeschemat kommer utgå från olika teman och varvas med öppna och stängda frågeställningar. Valet av
semistrukturerade intervjuer grundas i att en del av frågorna ska ställas under samtliga intervjusammanhang. Samtidigt finns möjligheten att följa upp teman eller tankar hos respondenten som uppkommer under intervjutillfället (Bryman, 2011). Urvalet består av nyckelpersoner som har eller haft övergripande ansvar med god insyn i verksamheten för SM-veckan för att vi på ett enkelt sätt ska kunna samla in relevant data under kort tid (Hassmén & Hassmén, 2017).
Tematisering i intervjuschemat bygger på dokumentinsamlingen. Därför är det viktigt att frågorna är utformade på ett enkelt sätt som bygger på empirin som framkommit i offentliga dokument. Det kommer ge substans i frågeschemat vilket leder till mer specifika frågor som respektive respondent möjligen har god inblick i (Bryman, 2011).
Sammanlagt utfördes 11 intervjuer i denna studie. I urvalet av respondenter fanns sammanlagt 15 personer varav sex personer representerade värdstädernas organisationer, en person som representerade RF i form av projektledare för SM-veckan samt fyra representanter från lokala idrottsföreningar och specialförbund. Målet var att urvalet av respondenter skulle representera Borås stad utifrån stadens organisationer och olika nyckelpersoners befattningar utifrån politiker, tjänstemän samt representanter från RF och föreningslivet. Ett bortfall på 3 av 4 representanter ur det politiska segmentet skedde. Även projektledaren för SM-veckan i Borås föll bort.
15
För att så många som elva intervjuer skulle bli av fick respondenterna välja geografisk
placering och lokal där intervjuerna ägde rum. Intervjuschemat bestod av frågeställningar som varvades mellan öppna och stängda frågor för att respondenterna skulle ges utrymme att uttrycka och utveckla resonemang som de ansåg ligga till grund för våra frågor i syfte att skapa ett lättsamt samtal med respondenterna.
4.3 Empiribearbetning
Bearbetningen av data från de semistrukturerade intervjuerna kommer göras i flera steg. Inledningsvis transkriberas intervjuerna från ljudfil till text i ett dokument. Därefter har vi läst igenom en efter en för att börja bilda oss en uppfattning om vad som sägs i intervjuerna och efter det letar vi förutsättningslöst efter nyckelord i texten och antecknar löpande. Denna process gjordes separat mellan oss för att kontrollera att datan tolkas på samma sätt av olika personer i ett senare skede. När denna process utförts var det viktigt att leta efter svaret i relation till frågorna och samtidigt vara uppmärksam på hela texten då respondenten kan ha svarat på frågan någon annanstans (Bryman, 2011).
4.4 Empirianalys
Det är svårt att särskilja bearbetning och analys av empirin i en kvalitativ studie då dessa går hand i hand. Varje gång vi tagit ett beslut kring bearbetningen så är det en del av vår
analysering. Därför började vi i analysen att sortera nyckelorden och se om det fanns flera ord som används flera gånger och i samma kontext som passar ihop och utifrån detta skapa teman som är relevanta för studiens frågeställningar. Utifrån citat eller nyckelord sorterades det på samma sätt från samtliga intervjuer genom att vi löpande plockar ut teman och citat och tillskriva en definition till varje. Vi gav varje respondent och tema ett nummer samt citat ett löpnummer för att kunna skriva in i ett kodningsschema (Bryman, 2011).
Nästa steg var att skapa underkategorier i teman och sortera dessa utifrån de citaten genom att klippa ut citaten med tillhörande löpnummer. Därefter läggs citaten tillsammans och gås igenom för att sortera citaten under samma rubrik eller underkategorier om det lämpar sig bättre. Även underkategorierna ska betecknas med ett nummer. Nästa steg var att utföra en tillförlitlighetskontroll genom att en interbedömarreliabilitet, vilket innebär att studien hade fått ut detsamma oavsett vem som utfört testet, togs i beaktning och genomfördes eftersom kategoriseringarna är gjorda på subjektiva grunder (Bryman, 2011).
16
Slutligen i bearbetningen utvanns mönster och typer ur teman och underkategorier för att förklara sambandet mellan de olika respondenternas motiveringar av SM-veckan. Vi önskade finna vilka teman som hörde ihop och hur det ska presenteras på bästa sätt för att skapa en så nyanserad bild som möjligt. Resultatet framställs sedan i tabellform (Bryman, 2011).
4.5 Forskningsetiska principer
För god etik följer studien vissa principer som svensk forskning förespråkar från början till slut. De grundläggande principerna utgår från:
Nyttjandekravet
· De uppgifter som samlas in om enskild individ i undersökningen får ej nyttjas till andra ändamål (Bryman, 2011).
Nyttjandekravet uppfylls genom att inte sprida insamlat material vidare från våra intervjuer samt de inofficiella dokument vi blivit tilldelade till obehöriga parter. Transkribering och tolkning av data kommer framställas och nyttjas enbart för studiens ändamål. Detta har informerats till respondenterna innan intervjutillfället.
Samtyckeskravet
· Alla medverkande har själv rätten att bestämma om de ska vara med i undersökningen (Bryman, 2011).
Kravet har uppfyllts genom att skapa tydlighet i vår kommunikation med respondenten, där de getts möjligheten att såväl tacka nej innan, som att avbryta under. Vi har delat resultatet med respondenterna för att ge dem möjligheten att korrigera syftningsfel av framställningen. Vi har inte varit påstridiga för att locka fram respondenter som inte samtycker till intervjuerna.
Konfidentialitetskravet
· Uppgifter om individer i undersökningen ska hanteras så konfidentiellt som möjligt (Bryman, 2011).
Eftersom vi avser att undersöka värdstäder som bedriver offentlig verksamhet är det av stor vikt att kravet tas i stor beaktning. Därav har vi framställt samtliga respondenter under fingerat namn, något de informerats om innan intervjun.
17
Informationskravet
· Samtliga berörda parter ska bli informerad om det aktuella syftet i undersökningen (Bryman, 2011).
I detta fall är det alla parter som involveras i studien. Det innebär det är vår skyldighet att informera samtliga respondenterna om varför de har blivit utvalda och vad vi önskar att de ska bidra med till studien utifrån vårt syfte. Informationskravet fullföljs genom att respondenterna innan intervjutillfällena muntligt får detta samt de etiska aspekterna som tas i beaktning förklarat för sig.
18
5. Resultat
I delen nedan presenterar vi den bild som framkommer genom de intervjuer och
dokumentanalyser som genomförts. Genom transkriberingen har vi identifierat teman och kategorier utifrån respondenternas upplevelser innan, under och efter SM-veckan. Utifrån resultatet har vi gjort tolkningar utifrån ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Teman, kategorier, citat samt tolkningar har valts utifrån studiens syfte samt frågeställningar och utelämnar mindre relevant empiri. Vi kommer i vår resultatrapportering utgå från fyra funna kategorier, i vilka vi finner att samtliga respondenter talar i samma ordalag kring. Detta faktum anser vi gör just dessa kategorier intressanta att studera närmre. Vi har valt att
benämna de fyra kategorierna projektarrangemang, mjuka värden, hårda värden samt utvärderingar och uppföljningar. Resultatet syftar till SM-veckan 2017 i Borås stad och har stärkts genom respondenter från RF samt projektledare från tidigare och pågående SM-veckor.
5.1 Projektarrangemang
Enligt den projektrapport från SM-veckan 2017 som vi tagit del av är RF, värdstaden och SVT de tre styrande organen inom SM-veckan, där samtliga arbetar tillsammans för att uppnå ett gott resultat. Dessa tre aktörer organiserades i Borås i tre olika grupper, en central
styrgrupp, en central projektgrupp och en lokal projektgrupp (Krafft Helgesson, 2017).
I den centrala styrgruppen, är det Riksidrottsförbundet som är styrande organ. Denna grupp leds av RF:s evenemangs- och sponsoransvarige, och innehåller nyckelpersoner med direkt beslutsmandat från såväl RF som SVT och värdstaden. En representant från SM-veckan i Helsingborg, vilken är den nästkommande SM-veckan och deltar i överlämningsarbetet från Borås, menar att hela projektet svarar ytterst till denna grupp (Sofia, personlig
kommunikation, 11 april 2018). Den gruppen innehåller beslutsfattare från värdstaden vilket innefattade destinationsbolaget, fritids- och folkhälsoförvaltningen, RF:s
kommunikationsansvarige, vars uppgift var snabb kommunicering av de beslut som tas, samt projektledare från RF, SVT och värdstaden som fungerade som föredragande individer. Den centrala styrgruppens huvudansvar har varit att ta de ekonomiska besluten för evenemanget, arenaanpassningar och ta beslut vilka idrotter som ska delta i SM-veckan (Krafft Helgesson, 2017).
19
Även om Borås är representerade i såväl den centrala styrgruppen som den centrala
projektgruppen är det inte främst i dessa grupper Borås stad arbetar, utan i dessa har
Riksidrottsförbundet ledarrollen. Det är först i den lokala projektgruppen som Borås stad är de som har det faktiska initiativet.
Den lokala projektgruppen leds av SM-veckans projektledare, som i sin tur har blivit rekryterad av Riksidrottsförbundet.
Deras huvuduppdrag är att skapa förutsättningarna för att kunna driva genomförandet av SM-veckan och dess idrotter på ett lokalt plan. Detta gör de genom att exempelvis ansvara för den lokala och regionala marknadsföringen samt koordinera samarbetet mellan kommunens alla aktörer och de intressenter som kan vara till nytta för evenemanget och dess utveckling vad gäller tävlingar och kringarrangemang. I denna grupp ansvarar projektledaren för att
rapporteringen till den centrala projektgruppen sker som den ska (Krafft Helgesson, 2017).
Den lokala gruppen anser Rickard från organisationen kring SM-veckan i Borås har varit den absolut viktigaste för Borås som stad. Han menar på att det inom denna grupp under
evenemanget, men kanske framför allt efter evenemanget, har skapats möjligheter att nätverka och arbeta med andra delar av stadens aktörer, och andra intressenter kopplade till SM-veckan (Rickard, personlig kommunikation, 10 april 2018). Detta stärks även av Lisa, även hon från Borås organisation, som förklarar det enorma samarbetet i staden så här;
“Men för oss som organisation är det också att vi kommer varandra närmare, det är väldigt många förvaltningar och bolag som är inblandade. Det är väldigt många i näringslivet som är inblandade och vi testar nya arenor. Vi har också en säkerhetsgrupp som kallas Säkerhetsnålen som vi är sammankallande för, alltså jag som sammankallar till, där alla blåljus, alltså polis och ambulans, sitter med men också ansvariga på SÄS, sjukhuset. Servicekontoret, gatukontoret, Borås Energi & Miljö, Västtrafik, det är väldigt många som påverkas av ett evenemang.” (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018).
Hon menar således att organisationen kring evenemanget är enormt omfattande, men att detta också är en möjlighet för dem att utvecklas som både stad i sin helhet men också som
evenemangsstad. Dessa kontakter organisationer emellan anser RF:s representant Rebecka är extremt viktiga att ta hand om för att utvecklas som evenemangsstad. Hon önskar att städerna ska kunna hålla denna evenemangsorganisation vid liv, fastän den är pausad mellan
evenemangen (Rebecka, personlig kommunikation, 11 april 2018). Lyckas de med det finns det stora vinster att hämta när nästa evenemang kommer till staden. Borås har anammat detta
20
och pekar även de på effekterna detta har för organisationen i framtiden, där de i framtida evenemang runt om i staden känner sig mer förberedda vid exempelvis olyckor eller nödvändiga utrymningar (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018).
Borås representanter talar fortsättningsvis om sin stärkta kontakt med föreningarna som har utvecklats under evenemanget. Inför evenemanget satte de upp en målsättning av att ha ett bra samarbete mellan föreningarna och organisationen (Krafft Helgesson, 2017) och Rickard förklarar att man anser sig ha lyckats mycket väl med detta där det har skapats en närmare och bättre kontakt som han anser bygger grunden för fortsatta evenemang och aktiviteter (Rickard, personlig kommunikation, 10 april 2018).
Även om det anses att den totala organisationen i hela Borås har fått ett ordentligt lyft hade man inom staden synpunkter på hur själva organisationen i SM-veckan var strukturerad. Det pekades på att uppbyggnaden var förutbestämd av Riksidrottsförbundet och även fast man påtalar att fallet nästan måste vara så då manualer, guidelines och RF som organisation hela tiden utvecklas så anses det att den centrala projektgruppen är helt onödig (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018).
I den centrala projektgruppen leds arbetet av projektledaren från RF. Denne har till sin hjälp i gruppen projektledaren från Borås och SVT, kommunikationsansvariga från såväl RF som Borås, marknadsansvarig i Borås och även de som är huvudansvariga för arenorna runt om i värdstaden. Målet med denna grupp var att den skulle koordinera samarbetet mellan RF, värdstaden och SVT samt ha det operativa ansvaret för konceptet SM-veckan (Krafft Helgesson, 2017). Lisa förklarade i intervjun denna grupp enligt nedan;
“Och så har man en centralgrupp, den centralgruppen är ju en “idiot”grupp egentligen för att så kan man inte jobba skulle jag vilja säga… För det skulle
vara någon slags mellangrupp mellan den lokala projektgruppen och styrgruppen… Det påverkar väldigt många frågor som styrgruppen tar, påverkar ju alla delar i den lokala projektgruppen… så vet man inte vad som, har vi sagt det i den här mellan ”idiot”gruppen eller har vi sagt det i den lokala projektgruppen” (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018).
Lisa menar på att det i den centrala projektgruppen finns risker att frågor faller mellan
stolarna då många som arbetar i den lokala projektgruppen och den centrala styrgruppen även sitter i den centrala projektgruppen. Hon får medhåll även från en respondent från kommande SM-vecka i Helsingborg, som menar på att;
21
“Tidigare har man haft centrala styrgruppsmöten med RF och SVT, sen har den
lokala projektgruppen haft sina egna projektgruppsmöten, varpå man har haft dubbla möten, och många av de funktionerna har suttit med i båda grupperna vilket blir sjukt ineffektivt enligt mig” (Sofia, personlig kommunikation, 11 april 2018).
För att sammanfatta anser man i Borås stad att organisationen kring SM-veckan har gynnats enormt av evenemanget, framför allt i ett långsiktigt perspektiv där olika förvaltningar och aktörer kommit varandra närmare vilket underlättar stadens arbete framöver. Borås har dock haft en vilja att förändra uppbyggnaden av evenemangsorganisationen och även om man inte själv fick möjligheten till detta fick de i förlängningen av SM-veckan i Borås till en
förändring där den centrala projektgruppen tagits bort och enbart den centrala styrgruppen och den lokala projektgruppen finns kvar (Sofia, personlig kommunikation, 11 april 2018).
5.2 Mjuka värden
I den empiriinsamling som gjorts talas det från såväl RF som respondenterna i Borås mycket om de mjuka värden som kommer med SM-veckan. Med mjuka värden menas de värden som är svåra eller omöjliga att mäta i siffror. Vi kommer ta ett helhetsgrepp kring vår
resultatframställning genom att presentera detta ur värdstadens samt RF:s perspektiv. Genom samtliga intervjuer finns en tydlig röd tråd där mjuka värden i och kring SM-veckan anses vara en viktig del av hela evenemanget.
5.2.1 Ur värdstadens perspektiv
Ur Borås perspektiv talas det mycket om de mjuka värdena som följer med SM-veckan. Utifrån våra tolkningar av intervjuerna är detta något av det viktigaste de jobbar med oavsett vilken stol man sitter på, men framför allt för fritids- och folkhälsoförvaltningen som främst arbetar mot bredd- och ungdomsidrotten i staden. Respondenterna talar mycket i likadana ord så som “stolthet”, “föreningssamarbete” och att “stärka sin image som evenemangsstad”. På frågan vilka värden man i fritids- och folkhälsoförvaltningens ansökan till
kommunstyrelsen använt sig av svarade Rickard;
“Ja, vi trycker ju väldigt mycket på Borås som idrottsstad, bredden... men sen handlar det om att visa upp staden också, här händer det saker och vi pratar mycket om någon form av rakrygghet. Invånarna blir stolta av sin plats, sin bygd.” (Rickard, personlig kommunikation, 10 april
2018).
22
För att styrka detta pekar man från kommunens turism-, möten-, och evenemangsbolag (TME) på de attitydundersökningar som gjorts efter både SM-veckan 2014 och SM-veckan 2017. I rapporten från 2014 var medelbetyget av bra idrottsarrangemang 3,89 av 5 (Rokotova, 2014), medan det efter SM-veckan 2017, i en undersökning som gjorts lite annorlunda, var 76 % som instämmer helt eller delvis i att Borås arrangerar bra idrottsevenemang (HUI Research, 2017).
Även om dessa värden är starkast för fritids- och folkhälsoförvaltningen, nämns de även av kommunens turism-, möten- och evenemangsbolag som menar att “stolthet inte ska
underskattas”. Deras huvudsakliga uppgift är dock den ekonomiska delen av SM-veckan och att utveckla Borås varumärke. Som en del i varumärkesarbetet har man inom staden tagit fram en strategi för att ses som en idrottsevenemangsstad (Krafft Helgesson, 2017) och därför har det på senare tid riktats in mer och mer på att arrangera många idrottsevenemang. Vi blev därför inte förvånade när Lisa på Borås TME förklarar varför de valde att söka såhär;
“Men man ska inte söka ett evenemang bara för att vi ska ha kul under den evenemangsperioden utan det finns ju flera bra effekter… och då kan också kommunen stärka sin image som
evenemangsstad” (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018).
Vidare förklarar hon vikten av stadens image och hur denna även påverkar stadens invånare och dess uppfattning om Borås. För att genomföra en så bra SM-vecka som möjligt och således förbättra denna image samt skapa den känsla av stolthet som staden eftersträvar arbetade man hårt med tre kärnvärden som genomsyrade evenemanget. Dessa var:
Se möjligheter Skapa inkludering
Tänka hållbarhet (Krafft Helgesson, 2017)
Vad som framkom i intervjuerna var dock en tvetydig bild av vad dessa kärnvärden innebar. En av respondenterna förklarade att det inte fanns någon tydlig beskrivning för dessa och att de arbetade mer utifrån en känsla än faktiska dokument som styrker dessa värden. Skulle han dock försöka förklara kärnvärdet “se möjligheter” menade han på att de med det menade användningen av stadsparken som evenemangsområde, något som aldrig tidigare gjorts i SM-veckasammanhang (Rickard, personlig kommunikation, 10 april 2018). När samma fråga ställdes till en annan respondent, även denne precis som Rickard från Borås organisation,
23
menade han istället på att “se möjligheter” innebar de möjligheter som fanns internt i
organisationen och vad som skulle komma ut av detta (Stefan, personlig kommunikation, 10 april 2018).
Vad gällde “skapa inkludering” talade en respondent om att det syftade till inkluderingen av parasporten i SM-veckan som den huvudsakliga meningen med detta (Rickard, personlig kommunikation, 10 april 2018), medan en annan menade att det såklart handlade om den inkludering av människor från utsatta områden och att de använder samma miljöer inne i stan som alla andra (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018).
Sist men inte minst talades det om “tänka hållbarhet” och hur detta representerades i Borås under SM-veckan. En av våra respondenter förklarade att man menade de investeringar de gjort i exempelvis mobila läktare (Rickard, personlig kommunikation, 10 april 2018), och detta styrks av vad som har kommits fram till i projektrapporten framtagen av Maria Krafft Helgesson (2017), projektledare för SM-veckan. Däremot talas det inte i någon av våra intervjuer varken om den miljödiplomering som genomgåtts inför evenemanget eller det ekologiska kaffe som erbjudits, men som å andra sidan tas upp i nyss nämnda rapport (ibid).
Vad vi fann intressant under våra intervjuer var att samtliga respondenter talade i samma ordalag vad gällde de mjuka värdena. Vad som gör dessa ordval och anledningar än mer intressanta är att de inte kan backas upp med någon fakta. Man talar inom organisationen tydligt om att dessa värden är mer av en känsla i staden och på den raka frågan om det är en känsla eller hård fakta svaras det att “man kan säga att det är lycka om man ska vara riktigt flummig” (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018).
Däremot är det genom samtliga intervjuer tydligt att dessa värden, av de allra flesta, upplevdes vara något av de absolut viktigaste incitamenten för att såväl ansöka som att genomföra SM-veckan.
5.2.2 Ur Riksidrottsförbundets perspektiv
Vad som ska ingå i en ansökan för att arrangera SM-veckan framgår i de 2 dokument som benämns ”veckan manual”(Riksidrottsförbundet, 2018a) samt ”Inbjudan ansökan SM-veckan”(Riksidrottsförbundet, 2017a) som skickas ut till alla Sveriges kommuner. Till detta kommer även de kravspecifikationer som Friidrottsförbundet och Simförbundet, som är de två största idrotterna under SM-veckan, har för att utföra SM-veckan.
24
Såväl i de dokumenten som i en intervju med en representant från RF framställs en bild av att beslutsprocessen påverkas av den helhetsbild som värdstaden levererar där mjuka värden är en stor del av den helhetsbild som ska genomsyra evenemanget. Vi diskuterar med RF:s representant kring de fyra värdegrunder de jobbar efter; glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel (Riksidrottsförbundet, 2018c), och om dessa används inom SM-veckan. Hon svarade såhär;
"Dom ska ju ta fram en egen projektplan för SM-veckan exempelvis här i Helsingborg/Landskrona och då ska ju våra målsättningar och visioner ligga till grund för deras. Så de tar fram ett eget med lokal koppling i det så är det något vi beslutar. Så RF är ju med och godkänner denna så det går i linje med vad vi vill med SM-veckan.” (Rebecka, personlig kommunikation, 11 april 2018).
Såväl i intervjuer som i dokument nämns mjuka värden som ett samlingsord för värdegrundsbegrepp och ledord inom organisationen. Två av de grundläggande mjuka värdena är glädje och stolthet medan det även talas om gemenskap och nätverkande mellan organisationerna. RF anser att de mjuka värdena, dels i ansökan men även i projektplanen, är av absolut största vikt för att påvisa att värdstaden vill något mer med SM-veckan än att bara arrangera en SM-tävling. Rebecka (personlig kommunikation, 11 april 2018) förklarar att hur de mjuka värdena framställs i projektplanen som skickas till RF har en inverkan på ifall värdstaden får arrangera SM-veckan eller inte. Något som inte framkommer i dokumenten som värdstäderna får, utan något vi får berättat för oss av Rebecka är att en bedömning som RF gör är att kolla på hur sammansvetsad kommunens organisationer och förvaltningar är för att klara av att hantera ett evenemang. Kommunen ska ha ett fungerande nätverk sedan tidigare som är van vid att genomföra evenemang.
Utöver de grundläggande kraven som budgetering, tillgänglighet för friidrott och simning, cityarena, logi och marknadsföringsplan ska en beskrivning finnas med i ansökan gällande;
Vad är motivet till att ni vill anordna evenemanget? Vad vill ni uppnå med evenemanget?
Vilka värderingar ska genomsyra evenemanget? (Riksidrottsförbundet, 2018a)
RF:s representant önskar vidare att man har en kreativ idé om hur SM-veckan kan utvecklas ytterligare, exempelvis genom att bli en idrottslig folkfest där SM-tävlingarna kompletteras
25
med andra aktiviteter/festligheter som erbjuder fler målgrupper möjlighet att ta del av
evenemanget. Rebecka (personlig kommunikation, 11 april 2018) önskar med dessa att staden ska förmedla en känsla till besökare och invånare.
Samtliga dessa punkter har med mjuka värden att göra och Rebecka förklarar att den plan man som värdstad har för att förbättra nätverket organisationer emellan, och då främst de relationer till föreningar och förbund de har, är en av aspekterna Riksidrottsförbundet tar hänsyn till vid tillsättande av värdstad för SM-veckan. Finns det väl underbyggda motiv för de andra
frågorna finns det stora fördelar med att stå som värdstad då relationen mellan kommunen och föreningslivet stärks både lokalt och i distriktet (Rebecka, personlig kommunikation, 11 april 2018). Rebecka resonerar kring detta och vad som kan få bägaren att tippa över till en specifik stad;
”Kan man visa hur man använder och hur man kommer att använda SM-veckan för att bygga
denna framtida evenemangsstad, framtida organisationen och relationen med idrottslivet - för det är ju det vi vill göra, vi vill ju utveckla föreningslivet lokalt. Samt om de kan visa på hur de framåt kommer jobba vidare med föreningslivet och med distriktet som finns lokalt och för fortsättningsvis utveckla föreningarna.” (Rebecka, personlig kommunikation, 11 april 2018).
Vad som däremot är intressant är att trots att man från Riksidrottsförbundets sida har dessa mjuka värden och utvecklingsmöjligheter för städerna och dess föreningar som ett ”informellt krav” har det fram tills idag inte genomförst någon form av uppföljning från
Riksidrottsförbundets sida på att detta faktiskt utvecklas och genomförs (Rebecka, personlig kommunikation, 11 april 2018).
Rebecka förklarar även att SVT och SM-veckan har en egen värdegrund i det paket som de levererar till värdstaden och hävdar att de mjuka värdena har blivit en viktigare del än de turistekonomiska effekterna när SM-veckan diskuteras i allmänhet (Rebecka, personlig kommunikation, 11 april 2018). Upplevelsen är att både lokalt och på nationell nivå värderas den värdegrund som finns i projektplanen högt. Å andra sidan finns det väldigt få, eller inga, underlag för ökad folkhälsa, fler medlemmar till föreningslivet eller ens att värdegrunderna följts i organisationen. Visserligen finns det inte heller något som tyder på att det inte har ökat eller utvecklat föreningslivet i Borås, men man använder från stadens sida motivationsfaktorer som ökad folkhälsa, fler medlemmar till föreningslivet, starkare föreningsliv i staden etc. med en sådan självklarhet för att sälja in evenemanget både internt och externt.
26
5.3 Hårda värden
Även om det ofta talas om mjuka värden då Borås förklarar varför de valt att arrangera SM-veckan och vad detta ger dem, så talas det minst lika mycket om de hårda värdena som är enklare att mäta i siffror. Det talas om föreningsutveckling och möjligheterna till fler
evenemang, men allra mest talas det om den ekonomiska effekten det har för staden samt för samtliga aktörer i och kring SM-veckan.
5.3.1 Ur värdstadens perspektiv
Som nämnt är det många som har ett intresse i SM-veckan mot Borås. Dessa intressenter har kartlagts och placerats in i en intressentmodell, något som vanligtvis används för att påvisa de ekonomiska intressenterna kring en organisation. Vi väljer således att presentera den
omkringliggande organisationen av SM-veckan och hur det utbyte de har med Borås ser ut med hjälp av denna modell.
Figur 2. Intressentmodell utifrån SM-veckan.
Besökarna erbjuder SM-veckan en inkomst i form av köp runt om i staden, och får i utbyte för
det en upplevelse av evenemanget. Näringslivet, exempelvis hotellen och flertalet
restauranger, är delägare i Borås TME och är således en delägare av evenemanget. Tillbaka får de en ökad tillströmning av människor, vilket i längden ger en större ekonomisk
avkastning. Kommunen är en av de största bidragande intressenterna till SM-veckan och har största delen i evenemanget. Allt från att tillhandahålla arenor till vaktmästare och
upphandling av diverse dokument tillstår kommunen med, men då är de också de största ekonomiska vinnarna av SM-veckan (Rickard, personlig kommunikation, 10 april 2018). Detta ter sig även rimligt då en del av all den turistekonomi som går genom staden under SM-veckan även kommer kommunen tillhanda i form av skatter etc.
27
Riksidrottsförbundet är huvudorganet och bidrar till evenemanget med kunskap från tidigare
SM-veckor och tillbaka får de en förbättring av varumärket efter en lyckad SM-vecka. SVT gör sitt till evenemanget genom att TV-sända 80 timmar och ger på det sättet Borås, SM-veckan och idrotterna en stor möjlighet att visa upp sig, något Lisa (personlig kommunikation, 10 april 2018) menar på har förbättrat stadens image som evenemangsstad och förtydligat bilden av staden som kulturell och idrottsvänlig. SVT som är en statlig TV-kanal har inget direkt ekonomiskt intresse i SM-veckan, men får trots allt en ökad publik via såväl TV-kanaler som internet. Medarbetare & volontärer ger evenemanget sin arbetsinsats och är de som ger den personliga kontakten gentemot besökarna vilket är av största vikt för en lyckad SM-vecka. Tillbaka skapas det jobb, sommarjobb eller åtminstone en sysselsättning vilket gynnar såväl unga som gamla (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018). Föreningar &
Förbund är de faktiska arrangörerna av idrottstävlingarna medan SM-veckan ger dem
möjligheten att arrangera och synas för resten av Sverige. Tack vare detta får de en större igenkänning för sin sport och en möjlighet till ökat medlemsantal. Leverantörerna ger SM-veckan allt vad den behöver inför och under evenemanget, exempelvis byggmaterial, mat eller dryck. I utbyte mot detta betalar projektet SM-veckan för dessa produkter och tjänster. Sist men absolut inte minst är deltagarna. Deltagarna är huvudanledningen till att det är en SM-vecka och de ger sitt idrottsligt yttersta, vilket attraherar besökare. Av detta får de möjligheten att vinna ett SM-tecken.
Trots att SM-organisationen har samtliga dessa intressenter att ta hänsyn till talas det i
ekonomiska termer näst intill enbart om turistekonomiska effekter. På Borås TME hävdas det att detta är en av deras huvuduppgifter med SM-veckan, att skapa en god turistekonomi med återkommande besökare och kronor spenderade på affärer, hotell och restauranger (Lisa, personlig kommunikation, 10 april 2018) och får i detta medhåll från respondenten i Helsingborg som förklarar det enligt följande:
“Det är ju ett av de här tre evenemangen som en stad egentligen vill ha. Det är ett häftigt evenemang att ha på sin lista, men sen är det också mycket besökare, det skapar god turistekonomi.” (Sofia, personlig kommunikation, 11 maj 2018)
I Borås gjorde de efter SM-veckan 2017 en undersökning kring just den turistekonomiska effekten som kommit med evenemanget. Tre olika besökargrupper identifierades;
28
vilket gav totalt cirka 6 100 medföljande till de 7 250 idrottarna. Åskådarna uppskattas till att ha varit cirka 50 000 personer under veckan. Dessa tre grupper utgör tillsammans cirka 63 350 personer, och då SM-veckan pågår över flera dagar kan dessa göra flera besök. Undersökaren har då uppskattat att de tillsammans gjorde 185 000 besök under veckan. Samtidigt har det via telefonintervjuer tagits fram att cirka 30 % av Borås invånare besökt evenemanget under veckan, vilket utgör ungefär 33 200 personer (Jansson, 2017).
I samma ekonomiska analyskompendium har de frågat respondenterna om den huvudsakliga anledningen till varför de besökte Borås och fick fram att 78 % av åskådarna var i Borås på grund av SM-veckan, medan de resterande 22 % hade andra primäranledningar. Detta har genererat i en uträkning av generell och specifik turistekonomisk omsättning, där generell omsättning omfattar samtliga medan den specifika omsättningen enbart omfattar de vars primära anledning att befinna sig i Borås var SM-veckan. Tack vare ett högt procentantal i den specifika gruppen tillhörde cirka 90 % av den generella omsättningen på 44,3 miljoner åskådare kopplade till SM-veckan, cirka 40 miljoner kronor (Jansson, 2017). Denna siffra har tagits fram med hjälp av de telefonintervjuer som gjorts varav spenderade kronor innefattades i frågekompendiet.
Även om det finns en ekonomisk uppsida med att arrangera evenemanget talas det även om de långsiktiga vinsterna för staden i form av en stadsutveckling. De byggde exempelvis inför SM-veckan 8-9 nya mobila läktare, men menar att SM-veckan i det fallet används som drivkraften och anledningen till att bygga dessa för att sedan kunna användas i staden efter SM-veckans slut (Rickard, personlig kommunikation, 10 april 2018). På samma sätt har det gjorts totalrenoveringar av friidrottsanläggningen inför ett tidigare evenemang och det ska göras en liknande renovering av skidstadion inför SM-veckan 2021 (ibid). Detta fick oss att fråga huruvida man inom stadens organisationer använder SM-veckan som en motivator för att kunna genomföra investeringar i staden och öka budgeten för idrottsliga investeringar och fick svaret att det var precis så (ibid).
Det är dock inte enbart staden de arbetar för att utveckla, utan även dess idrottsföreningar. Detta anses vara en av de viktigaste punkterna i deras arbete och något framför allt fritids- och folkhälsoförvaltningen gärna pratar om. Såväl Lisa, Stefan och Rickard (personlig
kommunikation, 10 april 2018) menar på att Borås har en önskan med SM-veckan att stadens föreningar genom evenemanget ska ges möjligheten att växa i medlemsantal, men kanske framför allt som arrangörer av idrottstävlingar. Detta för att skapa en fortsättning för
