1 NATUR-MATEMATIK-SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet (matematik)
15 högskolepoäng, grundnivå
Främjar läxor elevernas inlärning?
Does homework promote students' learning?
Rafik Mehibel
Examen och poäng (KPU 90hp)
Datum för slutseminarium (2019-01-17)
Examinator: Peter Bengtsson Handledare: Jan Olsson
2
Förord
Abstract
Detta arbete handlar om läxor i skolan. Läxor har varit länge en del av skolarbetet även om man inte kan hitta det sagt direkt i läroplanen. Syftet med det här arbetet är att undersöka om hur eleverna upplever läxor och om de anser att de lär sig bättre om de gör sina läxor. Jag har använt mig intervjuer och enkäter för att samla informationer och elevernas syn på läxor, om eleverna tycker att de får utökade kunskaper av läxorna och om de tycker att de bör ha läxor. Det har framkommit att synen på läxor är både positiv och negativ. Det visade sig att elever kunde se att det finns fördelar såväl som nackdelar med att ha läxor.
Nyckelord:
Läxor, kunskaper, utveckling, lärare, kunskapsklyftor, elever, intervjuer, skolan.3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning och problemområde ... 4
2 Bakgrund ...6
3 Syfte och frågeställningar ...10
2.1 Syfte ………...10
2.2 Frågeställningar ...10
4 Metoder och genomförande ...11
4.1 Metod ...11
4.2 Urval ...12
4.3 Genomförande ...12
4.4 Analysmetod ...13
5 Resultat och analys
...14
5.1 Resultat ...14
5.1.1 Elevernas syn på antalet läxor i veckan...14
5.1.2 Elevernas syn på om de lär sig från läxor ...15
5.1.3 Elevernas syn på om de tycker göra matteläxor hemma...16
5.1.4 Elevernas syn på läxor...17
5.2 Analys ...18
5.2.1 Vilka möjligheter ser eleverna på läxor? ...18
5.2.2 Hur upplever elever att läxor hjälper de med deras inlärning? ...19
6 Diskussion ...20
6.1
Elevernas syn på läxor...20
6.1.1 Vilka möjligheter ser eleverna på läxor? ...20
6.1.2 Hur upplever elever att läxor hjälper de med deras inlärning? ....21
6.2
Fortsatt forskning
...22 7 Referenser ...23 8 Bilagor ...25 8.1 Bilaga 1 ...25 8.2 Bilaga 2 ...26 8.3 Bilaga 3 ...30
4
1- Inledning och problemområde
Läxor är ett vanligt inslag i skolarbetet. Under VFU märkte jag att det är stor skillnad mellan elevernas kunskapsnivåer fast de har samma lärare och går på samma lektioner med samma innehåll. Under matematiklektionerna gav läraren ibland läxor så att eleverna kunde fortsätta lösa uppgifter hemma eftersom ett nytt kapitel skulle starta nästa lektion. Jag kunde se att som var duktiga hade gjort sina läxor men de som var lite svaga inte gjort dem eller en liten del av dem. Jag funderade om läxor är en faktor som hjälper eleverna eller om de bara gör sina läxor. I andra klasser märkte jag att några lärare inte ger läxor till eleverna och några ger. Jag vill undersöka hur läxor uppfattas av eleverna och om de anser att det är viktig med läxor. I den här studien menas med läxor all sorts arbete som har med skolan att göra som eleverna gör utanför skoltiden.
I skollagen (Lärarförbundet 2002) finns det inte något alls skrivet om läxor (s.55ff.). I Lgr 11, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, finns inte heller något om läxor. Det enda som går att koppla till läxor är: ”att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,” (Kap 1 och 2 s.116). Däremot står det inget om hur detta ska uppnås.
Barnets uppfattning av omvärlden och de kunskaper det erhåller är ett resultat av dess uppväxtsituation och det sociala och kulturella sammanhang det ingår i (Hwang & Nilsson 2011, s. 66). Detta gör att läxan är en direkt koppling till det sociala och kulturella sammanhanget, i detta fall hemmiljön som eleven är uppväxt i (Philips och Soltis 2010, s. 84). Hemmiljön påverkar hur läxor hanteras. Hemmiljön bör därför vara någonting som lärare har i åtanke när de bygger upp sitt arbete med läxor. Lärare måste även ta hänsyn till vad eleverna har och fundera på hur mycket hjälp utifrån eleverna behöver för att klara av att göra sina läxor (Vygotsky 1981, s.164). Dewey (1985, s. 47–
5 49) menar att betingning, den positiva eller negativa förstärkning som sker efter ett val utifrån det sociala sammanhang barnet befinner sig i, har en påverkan på barnets sätt att agera till olika situationer. Olika former av information som ges från en annan person associeras efter ett tag med en händelse och en känsla. Det sociala sammanhanget kan påverka elevernas syn på läxor, eftersom en betingning sker. Huruvida betingningen är negativ eller positiv gör att eleven associerar läxan med en specifik känsla (Dewey 1985, s. 50–51).
Genom att titta på den historiska utvecklingen så har läxan diskuterats i flera år. Westlund (2004) menar att Sverige delvis och med en viss fördröjning har följt samma historiska händelseutveckling som USA. Under 30-talet fanns det en utbredd dispyt angående läxor och hälsoproblem i USA. Enligt motståndarna kunde läxan skada ögonen, öka stress, minska sömn, även psykisk obalans skylldes på läxan. Man tyckte också att läxan tog ifrån barnen deras viktigaste inslag av barndomen, leken (Buell 2004). Enligt Buell (2004) minskade antalet läxor på 1960-talet när återigen en ny debatt blossade upp och man hävdade att läxor gjorde så att barnen blev skoltrötta och oengagerade på grund av att de aldrig fick någon fritid och att läxor ofta ledde till oroligheter och spänningar inom familjer.
Jan-Olof Hellsten menar i sin skrift Läxor är inget att orda om. Läxan som fenomen i
aktuell pedagogisk litteratur (1997 s. 207) att läxorna, under 1990-talet, återfått sin
6
2- Bakgrund
Cooper (2007) definierar läxor som något eleverna blir tilldelade av sin lärare och som ska utföras efter skoltiden. Sing, Granville och Dika (2007) visar i en studie att de Studenter som hade hög motivation var mer benägna att spendera tid på
matematikläxor. Cooper (1989) drog i sin studie slutsatsen att ökad tid på läxläsning hemma gynnade gymnasieeleverna mer än grundskoleeleverna. Effekten av läxläsning var alltså liten för elever i grundskolan.
Trautwein et al. (2002) analyserade en serie undersökningar som administrerades till 1,976 mellanstadieelever och fann att även om frekvensen av matematikläxor påverkat matematikens prestation positivt. Hur lång tid det tog för att slutföra läxorna ingen effekt på prestationen. Det har skett många studier som undersöker vilken effekt läxa har på studentprestation. Resultaten av dessa studier visade att grupperna av elever som fick läxor hade högre akademisk prestation än de elever som inte fick läxor (Cooper, 1 989, Cooper & Valentine, 200 1, Trautwein et al., 2002).
Läxornas förekomst i styrdokumenten har, som tidigare nämnts, varierat. Hellsten påstår att läxorna sen 60-talet har fått mindre och mindre utrymme för att till slut strykas helt. Det leder till att han kallar läxan för paradoxal. (Hellsten, 1997, s. 215).
Det finns många anledningar till varför lärare ger läxor i matematik. Det kan vara exempelvis att elever ska göra det som de inte hinner på lektionerna. Matematik läxor kan vara ett bra alternativ om det är svårt att få studiero i klassrummet och somliga elever skriver faktiskt att de lär sig mest på fritiden. (Westlund, 2004). Det kan vara bra också för inlärningen. Salinas menar med att fördelar med läxor är att det ger en repetition som befäster kunskapen bättre i långtidsminnet och kan ge en ytterligare
7 kunskapsfördjupning hos elever som behöver utmaningar (Salinas 2014). Enligt
Steinberg (1986 s. 8), som är en stor förespråkare av läxor, menar att läxor förstärker och bekräftar den inlärning som sker i skolan genom repetition. Att elever inte gör sina matematikläxor kan bero på att de har svårt att komma igång eller att hinna med sina uppgifter. Det kan leda att de inte förstår på lektioner och att de får problem att klara prov eller kurser. Salinas påpekar att läxor kan vara jobbigt för elever som har mindre gynnsamma hemförhållanden, till exempel brist på stöd eller att de saknar tillgång till en tyst studieplats (Salinas, 2014). Om föräldrar är låginkomsttagare kan
matematikläxor bidra till ekonomiska svårigheter för familjen. Det kan också vara så att föräldrarna måste arbeta och då förlitar sig på att barnen hjälper till i hemmet, t.ex. att vara barnvakt till yngre syskon, att de ska tvätta, laga mat eller städa. Med dessa sysslor inräknade blir det inte mycket tid kvar till läxor (Vatterott, 2009, s.32).
Det finns många olika åsikter om varför eleverna får matematikläxor. I tidningsartikeln
Eget ansvar starkt skäl för läxor skriver Sundström (2008a) utifrån en
enkätundersökning gjord av Lärarnas tidning att ”i stort sett alla lärare ger läxor”. Det endast är fåtal av alla som svarat på enkäten som inte delar ut läxor. Vidare skriver hon att 83% av alla som har svarat tror att läxor i stort sett är positivt för inlärningen, medan endast 17% tror att läxor är negativt för inlärningen. John Steinberg (1986 s. 8) skriver att ”det är viktigt att ge elever läxor”. Han anser att läxor är positivt och eleverna bör få läxor varje kväll i veckan men att de kan få ledigt under helger och lov. Buell (2004 s. 30 f.) menar däremot att läxor kan vara negativt och han tar upp stress som en effekt av läxor. Han skriver att familjestress har fått stor plats i media och att detta delvis beror på arbete och läxor.
Hellsten (1997. s.214) skriver att läxläsningen blir ännu en börda för de elever som har svårt att hänga med i undervisningen som t.ex. vid problemlösningsuppgifter. Det kan
8 också leda till stress för eleverna med höga krav på sig själva. Enligt Hellsten sker inlärningen bäst i skolan, där eleverna får mer hjälp, något som de inte alltid kan få hemma. Samtidigt menar han att skolans kursplaner bidrar till att det som ska göras inte hinns med i skolan och att det leder till att eleverna får matematikläxor. Hellsten hade två olika tankar kring matematikläxor. Han tycker att lösningen till detta är att elever ska gå mer timmar i skolan. Hellsten tar upp frågor om undervisningstiden i
klassrummet räcker och ifall man märker en positiv inlärning då elever gör sina matematikläxor. De slutsatser som Hellsten drar är:
- Läxan kan vara en stress hos elever som har svårt att hänga med i skolan. - Inlärning är bäst i skolan.
- Eleverna ska få matteläxor eftersom de inte hinner med kursplanen i skolan. Tills sist föreslog Hellsten en lösning att ha fler timmar i skolan, att eleverna, i stället för hemarbete, går fler timmar i skolan.
Många föräldrar tror att om vi ska lära oss något måste vi arbeta hårt och de glömmer bort att en meningsfull inlärning är både rolig och stimulerande. Föräldrarna får inte vara drivande där hemma utan det ska vara positiv respons hemifrån. Det är jätteviktigt, då lärandet börjar i hemmet och föräldrarna påverkar sina barns bedrifter genom hela skoltiden (Healy, 1987)
Westlunds (2004) forskningsprojekt Läxberättelser - läxor som tid och uppgift
undersöker hur eleverna i skolår 6–8 upplever fritidens betydelse. Det intressanta med studien var att nästan hälften av eleverna berättade om stress och läxor som påverkade deras fritid. I en liknande studie som hon gjorde 15 år tidigare och ställde exakt samma fråga var det ingen elev som skrev något om matematikläxor. Westlund (2004) hävdar att syftet måste diskuteras eftersom många föräldrar förväntar sig läxor och då kan läraren ge matematikläxor eftersom det förväntas. För vissa elever kan matematikläxor vara bra.
9 Ulf Leo (2002) rektor på en skola i Lund har skrivit en magisteruppsats, Läxor är och
förblir hemarbete. Hans undersökningar visar att läxan inte har någon effekt på
inlärningen i alla fall inte för de yngre åldrarna. Leo har ett alternativ till läxläsning hemma och menar att läxan ska finnas kvar, men den ska stanna i skolan och istället införa längre skoldagar så att man är ledig när man kommer hem, precis som en vanlig arbetsdag.
10
3- Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med mitt arbete är att se hur eleverna upplever och ser på läxor och hur de anser att läxor bidrar till deras lärande.
3.2 Frågeställningar
Frågeställningar som ligger till grund för studien är: * Vilka möjligheter ser eleverna med läxor?
11
4- Metod och genomförande
4.1 Metod
Forskningsfrågorna i denna studie är ”Vilka möjligheter ser eleverna på läxor” och ”Hur upplever elever att läxor hjälper de med deras inlärning?”. För att svara på de två frågor så behöver man veta hur eleverna tänker kring och upplever sina läxor i matematik. Det genomfördes kvalitativa metoden som intervjuer för att ge eleven utrymme att berätta hur de upplever sina läxor i matematik och kvantitativ metod som enkäter. Trost (1997) menar att: ”Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa enkla frågor får man komplexa innehållsrika svar” (s.7).
Jag valde intervjuer eftersom det är lätt att samla direkta svar och för att få tillräckligt svar det som jag som jag önskar täcka mina frågeställningar. Det är lättare kan få fram omfattande och detaljerade svar vid en fysisk intervju. Genom intervjuer kan jag fråga vad jag behöver och träffa elever en och en. Jag delade ut samtyckesblanketter till valda elever som ska godkännas av deras föräldrar (Se bilaga 2) för att kunna intervjua dem. För intervjuunderlag/frågor, se bilaga 1. De frågorna valdes för att vara till hjälp till min studie. Frågorna ställdes beroende på hur samtalet utvecklades.
Med denna metod jag kan lyfta människors sätt att resonera och få mer nyanserade svar jämfört med enkäten som jag ville än att bara besvara kvantitativa enkäter.
Jag valde enkäter för att få så många svar som möjligt anonymt och för att se hur eleverna svarar när det är anonymt i två andra klasser då det är tidsbrist och kan inte möjligt att intervjua alla elever. Enkäter vägleder också mig till mina frågeställningar och ger en bredare bakgrund (Se Bilaga 3).
12 Man kan säga att kvantitativt inriktad forskning endast innehåller statistiska analyser och att kvalitativt inriktad forskning endast innehåller verbala analyser (Patel & Davidson 2003 s. 14). Jag anpassade språket i enkäterna så att eleverna skulle förstå frågorna och frågorna var endast en fråga för att undvika misstolkning. Eleverna fick den tid de behöver för att kunna svara på frågorna under intervju.
När jag utarbetade enkäterna och intervjufrågorna utgick jag från min frågeställning för att vara säker på att dessa skulle bli heltäckande för mitt arbete.
4.2 Urval
Mitt material kom att omfatta elever i sex klasser från årskurserna 7–9. Det var två klasser i varje årskurs. Totalt var det 20 som svarade på enkäten. Eleverna valdes slumpvis och inte samma elever som jag intervjuade för att inte få samma svar två gånger.
Även intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 7–9. Jag intervjuade 5 elever. De elever som jag valde var slumpmässigt och de var två elever från åk7 och två elever från åk8 och en elev från åk9.
4.3 Genomförande
Jag kontaktade rektor på den skola som jag skulle göra intervjuer och enkäter med eleverna. Jag förklarade att jag skulle göra det här arbetet för undersöknings syfte. Han vet vem jag är då jag gör min VFU där. Jag fick tillåtelse från lärarna att ta 10 minuter från deras egna lektioner för att eleverna ska kunna svara på enkäterna. Jag förklarade till de att deras svar ska behandlas anonymt och ingen utom jag kommer att lyssna på dem, samt att enkäten är bara för undersöknings syfte. Jag sa till dem att de inte behövde skriva sina namn.
13 Intervjuerna genomfördes enskilt och de flesta valde jag att göra de under raster, dvs mellan lektionerna. Det var på olika tider. Innan jag intervjuade dem, förklarade jag vem jag är och vad mitt syfte handlar om. Jag informerade lärarna och deras mentorer att jag skulle intervjua eleverna. Jag visade också lärarna samtyckesblanketterna (Se bilaga 3) som jag delade till eleverna innan. Jag meddelade till de att deras svar kommer att behandlas konfidentiellt. Jag talade om för eleverna att jag kommer att spela in deras svar bara för mig för att kunna lyssna igen och undersöka svaren och sedan radera inspelningarna. Jag genomförde intervjuer i lugnt och ro utan någon störning från andra och varje intervju tog cirka 10 minuter.
Eleverna har möjlighet att avbryta samtalet när de ville och behövde inte svara på alla frågor. De fick veta att det här ska vara publicerat för examensarbete och ingen har tillgång till dem utom jag.
4.4
Analysmetod
Intervjuerna med eleverna transkriberades utifrån ljudinspelningarna. Trost (2010) menar att inspelning av intervjuerna är till fördel därför att man kan lyssna till tonfall och transkribera vad som ordagrant har sagts. För att tolka intervjusvaren så lyssnades inspelningarna på ett flertal gånger. Ljudinspelningarna sparades under hela
skrivprocessen för att kunna återkomma till dem. Långa uttalande sammanfattades så att innebörden av det som sagts var tydligt. Varje intervju analyserades enskilt i ett separat dokument. Alla svar sammanställdes och klassificerades som underlag till resultat av vardera frågan.
14
5-Resultat och analys
5.1 Resultat
Presentationen börjar med enkätundersökningen, vilken 20 elever svarade på. Sedan presenteras intervjuerna med de 5 elever. Två elever från åk 7 och 2 elever från åk 8 och 1 elev från åk 9.
5.1.1 Elevernas syn på antalet läxor i veckan
I det här stapeldiagrammet visas hur många matematikläxor som eleverna har per vecka från enkäten och intervjun sammanlagt.
0 10 20 30 40 50 02‐ jan
Diagrammet visar att en läxa i veckan är det vanligaste och därefter 2 läxor i veckan. Det är ovanligt med 3 eller flera läxor i veckan eller ingen läxa alls. I intervjuerna framkommer att elever anser att de får läxor för att de inte hinner med att göra allt de ska i skolan och att det behövs för att de ska klara proven.
15 - Jag brukar ha en läxa i veckan då jag inte hinner med i klassen.
- Min lärare ger mig en läxa för att jag skulle utveckla mer.
- Jag vill inte göra någon läxa hemma eftersom jag förstår allt i klassrummet och vill vara ledig hemma.
- Jag har två läxor nästan varje vecka.
- Jag har en läxa från lärare för att vi ska förstå bättre och hinna med till prov.
5.1.2 Elevernas syn på om de lär sig från läxor
I det här diagrammet visas hur många elever som anser sig lära av läxor när de gör sina läxor
Fyra elever som vet ej eller ville inte svara på frågan. Men det flesta tycker att de lär sig av läxor. Resten tycker att de lär sig ingenting från läxor utan att de bara att göra läxor. Det kan vara så att de här eleverna redan har förstått i klassrummet och inte behövde göra läxor.
16 På den här frågan svarade eleverna:
- Ja, jag förstår mer från läxorna.
- Ja, Det gör jag. Jag får bättre resultat i prov när jag tränat hemma.
- Man lär sig från läxor ja men i samtidigt jag gillar inte när jag har för lite tid hemma.
- Kanske. Ibland känns det att det är bara ett uppdrag att göra.
- Lektionen som läraren ger under lektionstid räcker för mig. Jag lär mig inget extra utan allt vad läraren säger.
- . jag får lite hjälp av min pappa, så det är lugnt.
5.1.3 Elevernas syn på om de tycker göra matteläxor hemma
I det här diagrammet visar antalet elever som gillar att göra matematikläxor hemma.Man ser att de flesta elever tycker om att göra sina läxor hemma medan de andra är fördelade mellan Nej och Ibland. Från intervjuerna visar det sig att de elever som får hjälp hemma eller de som inte hinner med i klassrummet är de som gör läxor hemma.
17 På den här frågan svarade eleverna:
- Jag vet inte, det är både och.
- Vet inte, Jag vet det är bra att göra läxor men jag märker inget. Så jag kan inte svara exakt på den frågan.
- Ja, jag förstår bättre hemma med mina syskon som hjälper mig på det sättet som jag gillar.
- Nej! Jag vill vara ledig och göra färdig allt i klassrummet. - Ja men inte många.
5.1.4 Elevernas syn på läxor
I det här diagrammet visas om elever tycker om läxor eller inte.
Det största delen av elever ser positivt på läxor men resten svarat antingen vet ej eller ser negativt på läxor. Från intervjufrågor så är det de elever som redan förstått sina läxor och anser att läxor är onödigt och bara att göra. De som inte vet är det de som inte vill svara eller har inte förstått frågan.
18 På den här frågan svarade eleverna:
- Det är bra faktiskt. Det är som en repetition för mig.
- Ja, jag gillar de precis matematik. Det är roligt men inte SO eller svenska. - Ja, jag gillar de som sagt innan att mina syskon hjälper mig så förstår jag bättre
och då blir jag glad.
- Läxor tar faktiskt min tid. Jag har många läxor i andra ämnena också och då gillar inte det. Jag vill vara fri från läxor och spelar med mina kompisar. - Ibland är de bra men ibland är de tråkiga.
5.2 Analys
Jag kommer att analysera min undersökning utifrån mina frågeställningar:
Vilka möjligheter ser eleverna med läxor? Hur upplever elever att läxor hjälper de med deras inlärning?
5.2.1 Vilka möjligheter ser eleverna på läxor?
Enligt elevernas svar så har flesta av eleverna blivit bättre på matematik när de förstått under lektioner, tex en elev säger: ” jag gillar de som sagt innan att mina syskon
hjälper mig så förstår jag bättre och då blir jag glad.”. Några tycker att de förstår när
de får hjälp av föräldrar vilket betyder att läxor har påverkat positivt. Någon elev säger: ” Lektionen som läraren ger under lektionstid räcker för mig. Jag lär mig inget extra
utan allt vad läraren säger” då förstår man med det här att läxor i det fallet inte bidrar
till att eleven utvecklas.
Diagrammet visar att största delen av eleverna har en läxa i matematik men den näst största delen är att eleverna har två läxor per vecka. Det är sällan man ser elever har så många läxor från 3 och uppåt i matematik. Men man ser också att en del elever har inga
19 läxor alls. Man kan tolka att eleverna som inte har läxor antingen har gjort allt i
klassrummet eller att läraren inte gav läxor till dem för att de är duktiga.
5.2.2 Hur upplever elever att läxor hjälper de med deras inlärning?
Diagrammet visar att största delen av eleverna tycker att läxor hjälper de med deras inlärning och de lär sig mer hemma. En mindre del av eleverna tycker att de inte lär sig något från läxor hemma utöver det som de lärt sig i klassrummet. Det är väldigt få elever som svarar vet ej eller inte svarar på frågan i enkäten eller intervjun men det kan hända att de inte förstått frågan.Diagrammet visar att det faktiskt är många som vill göra matematikläxor hemma. Också i intervjuerna där eleverna säger t.ex. ” Ja, jag gillar de som sagt innan
att mina syskon hjälper mig så förstår jag bättre och då blir jag glad.” förstår man att
hemma kan vara en stor fördel för eleverna att repetera och få hjälp av syskon eller föräldrar där eleverna kan fokusera mer och göra just den biten som de inte förstått när läraren inte hinner med att förklara mer. Några elever tycker att läxor tar deras tid hemma och vill bli färdig med matematiken under lektionen i klassrummet. En del elevsvar visar att de inte gillar göra läxor hemma” Nej! Jag vill vara ledig och göra
färdig allt i klassrummet.” Även i intervjun har en elev svarat ” Jag vill inte göra någon läxa hemma eftersom jag förstår allt i klassrummet och vill vara ledig hemma.”
20
6- Diskussion
Syftet var att undersöka elevernas syn på läxor. I det här kapitlet kommer att diskuteras studiens resultat kopplat kapitel ”Bakgrund”.
6.1 Elevernas syn på läxor
Enkätundersökningen visade att ganska många elever tycker att läxor är givande och positivt. Däremot tycker eleverna att matematikläxor är något som ska göras i skolan. Det är de vana med och därför ser de på läxor som något positivt och en viktig del i undervisningen.
6.1.1 Vilka möjligheter ser eleverna på läxor?
Enkätundersökningen visar att de flesta uppger att de ser på läxor som någonting som förstärker deras inlärning genom repetition av lektionerna och att matematikläxor är ett tillfälle där de jobbar extra.Salinas (2014) menar att repetition gör att kunskaper befästs bättre i långtidsminnet. Det kan vara så att eleverna lär sig genom repetitionen hemma, men i samtidigt så behöver de repetera i klassrummet för att inte få för mycket läxor. Detta stämmer med Steinberg (1986 s. 8) som menar att läxor förstärker elevernas inlärning som sker i klassrummet och att det är nyttig repetition.
Det verkar vara positivt att ha matematikläxor hemma för de elever som har bra
hemmiljön och kan få hjälp. Salinas (2014) menade att elevernas inlärning kan påverkas av brist på stöd hemma eller att de saknar tillgång till en tyst studieplats hemma. För de elever som inte har detta, kan läxorna bli en börda och leda till att de inte hinner med i skolan eller inte kan göra klart sina matematikläxor. Enligt Hellsten (1997) är läxor en börda för svaga elever och en stress för elever som ställer höga krav på sig själva. Därför menar hon att eleverna ser negativt på läxor. En del elever är negativa mot läxor
21 i fritiden medan det mesta av elever ser på läxor som ett positivt för deras inlärning. I enkäten menar en elev att det är bra att jobba hemma om man inte hinner med i klassen, då är det brist på lektionstid. Hellsten (1997) anser att skolans kursplaner bidrar till att det som ska göras inte hinns med i skolan och att det leder till att eleverna får
matematikläxor. Det tyder på att läraren måste planera individuellt för eleverna då alla elever inte är lika snabba och inte har lika möjligheter.
6.1.2Hur upplever elever att läxor hjälper dem med deras inlärning?
Enligt diagrammet så är det Många elever som ser positivt på läxor och att det ärlärorikt för dem. Samtidigt tycker många elever att de vill ha läxor för att de lär sig av läxor med hjälp av hemmiljön, med hjälp av vuxna hemma eller för att kunna
koncentrera sig på det som de inte förstått i klassrummet. Salinas (2014) påpekar också att elevernas inlärning kan påverkas av brist på stöd hemma eller att de saknar en tyst studieplats hemma. Det mesta av eleverna tycker att läxor hjälper de med deras
inlärning. En del elever säger att de lär sig av läxor och ibland får mer kunskaper än det som angett i klassrummet då man har mer hjälp av föräldrar och syskon plus dem får extra strategier och andra teknik eller tankar. Det kan vara bra för eleverna att få många läxuppgifter hemma eller att diskutera tillsammans hemma, för att det finns vuxna eller syskon som kan hjälpa till med att förstå bättre, men detta gäller inte alla elever, också det finns många elever som inte kan få lugn och ro hemma. Det stämmer med Healy (1987) som menar att föräldrarna påverkar sina barns insatser genom hela skoltiden. Det stämmer enligt Trautwein et al. (2002) att grupperna av elever som fick läxor presterade bättre skolresultat än de elever som inte fick läxor. Även Cooper (1989) menade att en ökad tid på läxläsning hemma gynnade grundskoleeleverna.
22 En andra del av elever tycker att det räcker med att lyssna på läraren under lektionen för att förstå. Hellsten (1997) påpekar att inlärningen sker bäst i skolan, där eleverna får mer hjälp, något som de inte alltid kan få hemma. Jag tycker att det borde vara med också läxor som de kan få extra kunskaper ifrån och som inte följs upp i klassrummet. Jag håller med att eleverna får mer förståelse när de har läxor då man förlorar ingenting fast det är som repetition och det är något positivt för elever.
6.2 Fortsatt forskning
För att få en klarare helhetsbild över elevers uppfattning om läxor skulle intervjuer med lärarna kunna också och även fler elever skulle kunna intervjuas. Ett annat intressant område av intresse hade varit att se om synsättet på läxor skiljer sig mellan årskurserna eleverna går i.
Slutligen skulle ett annat intresseområde kunna ha varit att lägga fokus på
genusperspektivet genom att jämföra flickors och pojkars syn på matematikläxor genom intervjuer.
23
Referenser
Buell, John, (2004) Closing the book on homework: enhancing public education and
freeing family time. Philadelphia Temple University Press
Cooper, H. (1989). Homework. White Plains, NY: Longman
Cooper, H. & Valentine, J. C. (200 1). Using research to answer practical questions about homework. Educational Psychologist, 36, 1 43-1 53.
Cooper, H. (1 989). Synthesis of research on homework. Educational Leadership, 4 7, 85-91.
Healy. J. (1987). När hjärnan börjar skolan. Jönköping: Brain Books AB
Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 2, nr. 3, 1997.
Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt: en studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas - förändras - förblir som den är. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis: Univ.-bibl.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Leo, Ulf, (2004) Läxor är och förblir skolarbete. Malmö Högskola
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera och
genomföra en undersökning. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedt. Salinas, Daniel (2014). PISA in focus n46. OECD 2014.
(https://read.oecd- ilibrary.org/education/does-homework-perpetuate-inequities-in-education_5jxrhqhtx2xt-en#page1)
24 Singh, K., Granville, M. and Dika, S. (2002): Mathematics and Science Achievement.
Effects of Motivation, Interest and Academic Engagement. Journal of Educational Research. Vol. 95. Issue 6, pp. 323–332.
Skolverket, Lgr 11, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet kapitel 1 och 2
Steinberg, John M. (1986). Läxläsning: en handbok för föräldrar, lärare och elever. Solna: Ekelund
Sundström, Ulrika (2008b). Läxor – vad är de till för? Lärarnas tidning, nr. 9. Sundström, Ulrika (2008a). Eget ansvar starkt skäl för läxor. Lärarnas tidning, nr. 9. Trautwein, U., Köller, O., Schmitz, B., & Baumert, J. (2002). Do homework
assignments enhance achievement? A multilevel analysis in 7th-grade mathematics.
Contemporary Educational Psychology, 27, 26–50.
Trost, Jan, (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vatterott, Cathy (2009). Rethinking Homework: Best Practices That Support Diverse Needs [Elektronisk resurs]. Association for Supervision and Curriculum
Development Salinas, Daniel
Vygotsky, Lev (1981). The genesis of higher mental functions. In J.V. Wertsch (Ed.), The concept of activity in Soviet psychology (pp.144–188). Armonk: Scharpe. Dewey, J. (1985). The later works, 1925–1953. Vol. 6, 1931-1932: [essays, reviews and
miscellany]. Carbondale, Ill.: Southern Illinois University Press.
Westlund, Ingrid, (2004) Läxberättelser – läxor som tid och uppgift. Lindköping Universitet.
25
Bilaga1
Intervjuguide Bakgrund Ålder: Åk:Intervjufrågor till elever
Hur ser du på läxor?
Gillar du att göra läxor hemma?
Hur går det till när du gör läxor hemma?
Hur tycker du att läxor hjälper dig att lära dig matematik? Är det något du vill tillägga?
Följdfrågor:
Vad/hur menar du? Varför? Kan du utveckla ditt svar? På vilket sätt? Vad det så här du menade?
26
Bilaga 2
Informationen om samtycke
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION
Datum 03-12-2018
Samtycke till elevers medverkan i studentprojekt
Hej!
Jag heter Rafik Mehibel. Jag är student på lärarutbildningen i min sista termin vid Malmöuniversitet med inriktning mot åk 7–9. Jag kommer att få min examen beräknad i den 18 januari. Jag har inhämtat skolans godkännande till att genomföra studien och intervjuer.
Jag kommer att utföra en vetenskaplig studie i form av ett examensarbete på 15hp och jag kommer att intervjua ert barn.
Syfte med det här arbetet är att undersöka vad elevernas syn om läxor. Jag kommer att fokusera på elevers kunskaper, samspel och kommunikation. Jag kommer att följa eleven i korridoren. Eleven kommer att besvara på mina intervjufrågor om
matematikläxor och tycker hen om läxor enskild. Jag kommer att samla inga
personuppgifter utan bara att veta vilket åk ert barn går på och filmning som jag ska spela in på bandet för bara min studie. Ingen annan som ska lyssna på den bara jag som
På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
27 har tillgång till den. Dokumentationen kommer att gå till ljudinspelning med
bandspelare. Jag kommer aldrig att använda min privata mobiltelefon.
De insamlat material och personuppgifter kommer att lagras på Malmöuniversitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmöuniversitet.
Vill ni läsa mer om de principer och regler besök gärna länken
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Malmöuniversitet är personuppgiftsansvarig för behandlingen. Samtycket som lämnas i samband med denna blankett kan när som helst återkallas och uppgifterna kommer då inte längre att behandlas utan annan rättslig grund. Du kan ta del av det som har samlats in genom att kontakta [kontaktuppgift till den som är ansvarig för behandlingen] och har du frågor eller synpunkter som rör behandlingen av personuppgifter kan dessa ställas till universitetets
dataskyddsombud (dataskyddsombud@mau.se). Klagomål som inte kan lösas tillsammans med universitetet kan lämnas till Datainspektionen.
Rafik Mehibel………
Studentens underskrift och namnförtydligande Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail): Rafik Mehibel tfn nr: ********** Ansvarig handledare på Malmöuniversitet:
Jan Olsson ... Kursansvarig på Malmöuniversitet: Kristian Luts ... Kontaktuppgifter Malmöuniversitet: www.mah.se 040-665 70 00
28
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitetDataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinations-situationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i
utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd
kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i
dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar
personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
29
Samtycke
Härmed samtyckes till att nedanstående elev får medverka i ovan beskrivna
studentprojekt, samt att vi som vårdnadshavare har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter.
Elevens namn: ………. Skola: ………. Dagens datum: ……… ……….
………
Namn, vårdnadshavare 1 Namn, vårdnadshavare 2
30
Bilaga 3
Enkätundersökning – läxor
1. Hur många matematikläxor har du varje vecka?
1–2 □ 3–4 □ 5 eller fler □ inga alls □
2. Tycker du att du lär dig något av läxorna?
Ja □ Nej □ Vet ej □
3. Tycker du att göra matteläxorna hemma?
Ja □ Nej □ Ibland □
4. Hur ser du på läxorna?
Bra □ Dålig □ Vet ej □
