IMM, Institutet för Miljömedicin
Magisterprogrammet i arbete och hälsa, Företagssköterska Huvudämnet arbete och hälsa
Examensarbete, 15 högskolepoäng Vårterminen 2015
Sömn och patientsäkerhet hos
sjuksköterskor som arbetar inom
avancerad hemsjukvård
Författare: Anna Grönberg & Diana Us
Handledare: Mirjam Ekstedt, Med Dr, Leg. Sjuksköterska, Kungliga Tekniska Högskolan Examinator: Teresia Nyman, Med Dr, Leg. Sjukgymnast, Karolinska Institutet
IMM, Institutet för Miljömedicin
Magisterprogrammet i arbete och hälsa, Företagssköterska Huvudämne: Arbete och hälsa
Examensarbete, 15 högskolepoäng Vårterminen 2015
Sömn och patientsäkerhet hos sjuksköterskor som arbetar
inom avancerad hemsjukvård
Sammanfattning
Introduktion: Oregelbundna arbetstider har blivit många sjuksköterskors vardag och är en av
de vanligaste sömnstörningsfaktorerna, eftersom den normala tiden för sömn störs. Sömnighet och trötthet på arbetsplatsen kan påverka prestationsnivån, produktiviteten och därmed säkerheten. Få studier kring samband mellan sjuksköterskors arbetstider, sömn och patientsäkerhet är utförda.
Syfte: Syftet är att beskriva sömn och dess samband med risker för att utföra felhandlingar
hos sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård.
Metod: En kvantitativ forskningsmetod med tvärsnittsdesign användes. Enkäter delades ut till
120 sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård och 29 respondenter (24 %) svarade. Beskrivande statistik och korrelationsanalyser användes för att besvara studiens syfte.
Resultat: Resultatet beskriver något kort sömnlängd men god sömnkvalitet samt att det
förekom risk för felhandlingar. Både sömnlängd sömnkvalitet visade samband med trötthet och variabler som inkluderas som risker för felhandlingar. Sömnkvalitet påvisade dessutom samband med sömnighet.
Konklusion: Studien visar att det finns samband mellan sömnkvalitet och sömnighet, trötthet
samt arbetsmoment som kan utgöra risk för felhandlingar och i sin tur påverka patientsäkerheten. Trots liten mängd insamlad data och stort bortfall i studien stärks resultatet av viss tidigare forskning. För att styrka resultatets generaliserbarhet och få fram tydligare samband finns ett behov av ytterligare forskning.
IMM, Institute of Environmental Medicine
Master's Programme in Work and Health, [Behavioural Science/Ergonomics/Occupational Health Nursing] Main field of study: Work and Health
Degree project, 15 credits Spring 2015
Sleep and patient safety among nurses who work within
advanced home care
Abstract
Introduction: Irregular working hours has become part of many nurses everyday life and is
one of the most common factors regarding sleep disorders due to the fact that the normal time for sleep is interrupted. Sleepiness and tiredness at work can affect the level of performance, productivity and also safety. Few studies concerning the relationships between nurses working hours, sleep and patient safety have been done.
Purpose: The purpose of this study was to describe sleep and its relationship between the
lengths of sleep as well as sleep quality and risks of errors by nurses who work within advanced home care.
Method: A quantitative research method with cross-sectional design has been used.
Questionnaires were handed out to 120 nurses who work within advanced home care and 29 respondents (24%) returned answers. Describing statistics and correlation analysis was used to answer the purpose of the study.
Results: The results show that good sleep qualities are measured as well as a shortage of
sleep and risks of doing errors, being existent. Both sleep length and sleep quality correlated with tiredness and the variables included as risks of doing errors. Sleep quality also demonstrated correlation with sleepiness.
Conclusion: This study show significant correlation between sleep quality and tiredness as
well as sleepiness and work activities that can cause risks for errors, which in turn also can affect patient safety. Despite a small amount of collected data and a large amount of missing data, the results are supported by few previous studies. To strengthen the results of generalization and to reach a more clear correlation a need for further research is necessary.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING...1
2 BAKGRUND...2
2.1 VÅRDSITUATION...2
2.2 AVANCERADSJUKVÅRDIHEMMET...2
2.3 SÖMN...2
2.4 TRÖTTHET OCH SÖMNIGHET...3
2.5 SJUKSKÖTERSKORS ARBETSTIDER OCH SÖMN...4
2.6 KONSEKVENSER TILL FÖLJD AV ARBETSTIDER...4
2.7 PATIENTSÄKERHETOCHFELHANDLINGAR...4
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...6
3.1 FRÅGESTÄLLNINGAR...6
4 MATERIAL OCH METOD...7
4.1 DESIGN...7
4.2 DATAINSAMLINGSMETOD...7
4.3 URVALOCHGENOMFÖRANDE...8
4.4 DATAANALYS...8
4.5 ETISKAÖVERVÄGANDEN...9
5 RESULTAT...10
5.1 BAKGRUNDSDATA OCH ARBETSTIDER...10
5.2 SÖMN...11
5.3 RISKERFÖRATTUTFÖRAFELHANDLINGAR...11
5.4 SÖMNLÄNGDOCHSÖMNKVALITET...12
6 DISKUSSION...14
6.1 RESULTATDISKUSSION...14
6.1.1 Arbetstider och sömn...14
6.1.2 Sömnkvalitet och sömnlängd...14
6.1.3 Felhandlingar och patientsäkerhet...15
6.2 METODDISKUSSION...16
6.2.1 Design och datainsamling...16
6.2.2 Urval och svarsfrekvens...16
6.2.3 Dataanalys...17
7 KONKLUSION...18
7.1 FÖRSLAGTILLFORTSATTFORSKNING...18
8 REFERENSER...19
1 INLEDNING
Oregelbundna arbetstider har blivit många sjuksköterskors vardag. Människans biologiska system påverkas av arbetstider som förskjuter den naturliga dygnsrytmen, speciellt när arbetstider är belägna till tider då kroppen är inställd på vila samt vid ständig ändring av arbetstider (SBU, 2013). Skiftarbete har ett högt samband med sömnstörningar SBU (2013) och är en av de vanligaste sömnstörningsfaktorerna eftersom den normala tiden för sömn störs (Akerstedt, 2010). Olycksrisker kan öka tillföljd av en tilltagande trötthet på grund av nattarbete (Arbetsmiljöverket, 2005).
Besvär med sömn kan påverka prestationsnivån, produktiviteten och därmed säkerheten, på arbetsplatsen (Lauber & Kayten, 1988). Bristande patientsäkerhet orsakar vårdskador, vilket medför både mänskligt lidande och betydande kostnader för samhället. Studier är gjorda på framför allt läkare som arbetar nattskift, långa pass och övertid (Ayas et al., 2006; Gander, Purnell, Garden, & Woodward, 2007; Landrigan et al., 2004; Levine, Adusumilli, & Landrigan, 2010). Men få studier kring samband mellan sjuksköterskors arbetstider, sömn och felhandlingar är utförda (Göran Kecklund, Ingre, & Åkerstedt, 2010).
2 BAKGRUND
2.1 Vårdsituation
Ungefär 300 000 personer arbetar inom hälso- och sjukvården. Det råder en komplexitet inom hälso- och sjukvården på grund av den existerande politiska styrningen av mål och medel inom verksamheten. Sjukvårdspersonal har en ansträngd arbetsmiljö som präglas av stor arbetsmängd, högt tempo och många olika arbetsuppgifter under tidspress samtidigt som vårdarbetet kräver enormt engagemang och hög koncentration (Arbetsmiljöverket, 2006). Anledningar till dessa arbetsmiljöproblem uppkom under 1990 – talet tillföljd av införandet av besparingar, omorganisering och minskning av personal. År 2001 publicerades en rapport av arbetsmiljöverket, där det framgår att 81,5 procent av de sjuksköterskor som undersöktes mellan 1997/99, ansåg att arbetet ställer höga krav(S. c. Arbetsmiljöverket, 2001). Det förekommer en ökad risk för fysiska och psykiska påfrestningar för sjukvårdspersonalen tillföljd av rådande omorganisationer, neddragningar, oregelbundna arbetstider och skiftarbete (Arbetsmiljöverket, 2006). En amerikansk studie från år 2000 visade att ungefär en miljon skador i vården berodde på medicinska felbehandlingar (Weingart, Wilson, Gibberd, & Harrison, 2000). Socialstyrelsens rapport om vårdskador från 2008 visar att ca 100 000 patienter som vårdats på sjukhus i somatisk vård varje år drabbas av en vårdskada(Socialstyrelsen, 2008). Det finns olika orsaker till varför dessa skador uppkommer men samspelet mellan människa, teknik och organisation spelar stor roll (Reason, 2000). Arbetstider, trötthet och hög arbetsbelastning skulle kunna vara bidragande faktorer till vårdskador (O'Shea, 1999).
2.2 Avancerad sjukvård i hemmet
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) startades under 1990 – talet med syftet att förse patienter i hemmet, som har ett vårdbehov av komplicerad karaktär, med en tillgänglighet av vårdpersonal under dygnets alla dagar och timmar. Den avancerade vården innebär att patienterna har symptom som är komplexa och/eller behöver avancerad utrustning i form av bland annat hjälpmedel för andningen, smärta etc. ASIH kan beskrivas som en slags vårdform mellan specialistvård och primärvård. Sjukvårdspersonalen för ASIH består av sjuksköterskor, läkare, ergonomer, kuratorer och dietister. Arbetsuppgifterna består av allt från punktinsatser såsom specialiserad medicinsk behandling och symptomlindring till vård av palliativa patienter i livets slutskede (Annerfelt, 2013). Förutom risker på själva arbetsplatsen ingår det även i arbetet att köra bil under dygnets alla timmar, vilket i sin tur är en skaderisk (Barger et al., 2005; Gold et al., 1992; Scott et al., 2007).
2.3 Sömn
Medvetandet är sänkt under sömnen, men individen går fortfarande att väcka tillskillnad från ett medvetandesänkt tillstånd. Personen i fråga är inte medveten om att den sover och den fysiologiska aktiviteten är låg och personen är nästan inte alls medveten om världen runtomkring sig. Puls, blodtryck och andningsfrekvens sjunker under sömnen samtidigt som muskelspänningen blir lägre. Dessutom sjunker kroppstemperaturen, mängden stresshormoner, hjärnans blodflöde samt ämnesomsättningen. Immunförsvaret aktiveras under sömnen och en ökning av uppbyggande hormoner såsom tillväxthormoner, testosteron och prolaktin utsöndras. Det mest betydelsefulla med sömn är att hjärnan återhämtar sig (Roth, 2000). Sömn är betydelsefullt för hjärnan och kroppens reparation och återhämtning samt för minnesfunktioner och lagring av minne (Söderström, 2007). Sömnen är beroende av människans dygnsrytm, som följer en takt på 24 timmar, där klockan styrs av dagsljuset. Djupt in i hjärnan finns celler i
främre delen av hypotalamus som kallas biologiska klockan och dessa styr dygnsrytmer. I närheten av den biologiska klockan produceras mörkerhormonet melatonin i tallkottkörteln. Melatonin fungerar som kroppens tidgivare och utsöndras på kvällen när det är mörkt, frisättningen av melatonin börjar redan vid 20-21 tiden på kvällen. Melatoninet pådriver sänkning av kroppstemperaturen och skapar gynnsammare förutsättningar för insomnandet på kvällen (Roth, 2000).
De olika stadier som sömnen indelas i under natten är; stadium 1, 2, 3, 4 och REM- sömnen (Rapid Eye Movement-sleep). Stadium 1 är när insomnandet sker, gränslandet mellan vakenhet och sömn. Det sker en sänkning av vakenhetsgraden samt uppmärksamheten och individen är ljudkänslig och lättväckt. Stadium 2 omfattar ungefär hälften av den totala perioden för sömn och kallas för bas sömn. Stadium 3 och 4 kan benämnas deltasömn och kallas för djupsömnen. Den viktigaste delen av hjärnans återhämtning sker under djupsömnen. Djupsömnen ansvarar för 15-20 procent av den sömn som erhålls under natten. Under REM – sömnen rör sig ögonen fram och tillbaka snabbt under ögonlocken medan individen drömmer. Den delen av hjärnan som hanterar syn- och hörselintryck, tankar, känslor är aktiverade, däremot är musklerna avslappnade eftersom nervsignalerna som styr rörelser blockeras. Den biologiska klockan regleras av aktuella arbetstider för yrket, tidpunkt för när man lägger sig samt vakenhetsvanor eftersom trötthet är bundet till hur länge man håller sig vaken (Broman, 2010). Det som avgör sömnens längd, kvalitet och djup består av komponenterna dygnsrytm, aktiveringsnivå och sömnbehovet. Vakenhetstidens längd och tidigare nätters sömnkvalitet och sömnlängd avgör hur sömnbehovet blir. Om man förutsätter att sömnbehovet ligger på 8 timmar, krävs en vakenhet på cirka 16 timmar innan sömnen kan infinna sig. Den genomsnittliga sömntiden för en vuxen ligger ungefär på sju timmar under vardagar och på helger sover man en timma längre. Karaktäristiskt för god sömn är ett snabbt insomnande (inom 30-45 minuter), har färre än 5 uppvaknanden, som är kortare än 30 minuter och somnar i enlighet med sitt sömnbehov dvs. vid den tiden individen tänkt sig. Djup och sammanhållen sömn är också karaktäristiskt för god sömn. Den biologiska klockan är inställd på att man sover nattetid och är vaken när det är ljust, på dagen. Det blir därför besvärligt om individen försöker sova på annan tidpunkt än på natten då individen får svårt att somna samtidigt som sömnen blir kortare och mer ytlig. Trötthet och sömnstörningar är vanligaste konsekvenserna när en förskjutning av dygnsrytmen sker, således om man behöver vara vaken eller sova på ”fel” tid av dygnet som vid exempelvis skiftarbete (Asp & Ekstedt, 2009).
2.4 Trötthet och sömnighet
Definitionen av trötthet är mångsidig, men det råder utbredd enighet om att trötthet är en multidimensionell, subjektiv upplevelse som involverar både mentala, känslomässiga och fysiska dimensioner samt inverkar på livskvalitet och det dagliga livets funktionella förmåga. Trötthet kan vara patologisk, akut eller kronisk, variera i grad av obehag, intensitet och varaktighet (Ream & Richardson, 1996). Normalt upplever människor naturlig trötthet, denna uppkommer efter en lång vakenhet med psykisk eller fysisk ansträngning. Vid ett naturligt behov av sömn, signaleras sömnighet (Soderstrom, Ekstedt, Akerstedt, Nilsson, & Axelsson, 2004). Sömnighet innefattar symptom som svårighet att uppehålla uppmärksamhet, tunga ögonlock samt att huvudet vill falla framåt och vid svår sömnighet får individen anstränga sig för att hålla sig vaken. Sömnighet uppstår oftast vid tidigt morgonarbete men även under sennatten när ämnesomsättningen är som lägst (Akerstedt, 2003; Harma, Sallinen, Ranta, Mutanen, & Muller, 2002; Ingre, Kecklund, Akerstedt, & Kecklund, 2004; Sallinen et al., 2005).
2.5 Sjuksköterskors arbetstider och sömn
Skiftarbete innefattar två eller flera arbetsgrupper som regelbundet och på bestämda arbetstider, avlöser varandra (Nationalencyklopedin, 2015). Sjuksköterskor anser bland annat att roterande schemaarbeten är problematiska avseende sömnlöshet (Flo et al., 2013). Tvåskiftarbetande sjuksköterskor upplever viss besvärlighet med att arbeta kvälls-/eftermiddagspass och dagen därpå arbeta ett dag-/förmiddagspass. Detta på grund av en för kort vila och sömn mellan dessa pass samt att denna kombination associerades med sömnbesvär och minskad trivsamhet med arbetstiderna (Göran Kecklund et al., 2010). Det framgår att sjuksköterskor i roterande skiftarbete besväras mer av sina arbetstider (Muecke, 2005) samt upplever sig ha en sämre sömnkvalité jämfört med dem som har ett permanent nattarbete (Garde, Hansen, & Hansen, 2009).
2.6 Konsekvenser till följd av arbetstider
Risken för ohälsa ökar vid skiftarbete i kombination med en del av arbetsmiljöns egenskaper, såsom fysisk arbetsbelastning och stress (Göran Kecklund et al., 2010). Udda arbetstider och kostvanor påverkar kroppen. Till följd av ett arbete med udda arbetstider kan individen drabbas av biologisk stress där ämnesomsättningen påfrestas, social stress där man inte har tid för vänner och familj, besvärad dygnsrytm, oregelbundna måltidsintag, vakenhetsproblem och sömnproblem (Lennernäs & Wiberg, 2006). Skiftarbetande sjuksköterskor har visat sig besväras av känsla av obehag och högre förekomst av koncentrationssvårigheter, brist på energi samt ökad trötthet i jämförelse med sjuksköterskor som arbetar dagtid (Yuan et al., 2011). Ständig sömnbrist är det svåraste med skiftarbetet som leder till att den mentala prestationsförmågan påverkas vilket ökar risken för felbedömningar och olyckor (Lennernäs & Wiberg, 2006). Under sennatten förekommer ofrivillig sömn (tupplur) och mikrosömn (korta insomnanden). Även nattskift och tidiga morgonskift har ett samband med trötthet, det vill säga att tröttheten är som högst under dessa arbetstillfällen (Göran Kecklund et al., 2010). Skiftarbetande sjuksköterskor med sömnproblem har rapporterat ett ökat antal olyckor och olyckstillbud (Gold et al., 1992). Sömnighet på arbetsplatsen kan påverka prestationsnivå, produktivitet samt säkerhet (Lauber & Kayten, 1988; NTSB, 1995).
2.7 Patientsäkerhet och felhandlingar
Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav enligt hälso- och sjukvårdslagen och dessutom en viktig förutsättning för att upprätthålla allmänhetens förtroende (SFS, 1982). Patientsäkerhet innebär att patienter skyddas från skador under deras vårdvistelse. Det finns en patientsäkerhetslag som tydligt reglerar säkerhetsställningen av patientsäkerheten, lagen ska följas av offentliga och privata utförare (SKL, 2014). Vårdskada definieras som sjukdom, lidande, mental eller kroppslig skada, samt dödsfall som uppstår under vårdvistelsen, men som hade kunnat undvikas om hälso- och sjukvården hade vidtagit sakenliga åtgärder (SFS, 2010). Under år 2012 granskades 3900 journaler från 65 akutsjukhus över hela Sverige under en tremånadersperiod. Granskningen visar att vårdrelaterade infektioner är den vanligaste skadan på 39,5 procent, därefter skador relaterade till läkemedelsfel på 12, 2 procent samt 11 procent som bestod av kirurgiska skador (SKL, 2012). Vidare finner man att patienter som drabbats av vårdskador får förlängda vårdtider och kostnaden per år beräknas till mellan 6,9 och 8,1 miljarder kronor (SKL, 2013).
Läkare, som arbetar långa arbetspass och dessutom på oregelbundna arbettider, riskerar patientsäkerheten eftersom allvarliga fel i vården kan uppstå. När man under en intervention
dragit ner eller eliminerat arbetstimmarna för läkarna, har antalet allvarliga fel i vården reducerats (Levine et al., 2010). Samtidigt har det visat sig att en reducering av arbetstimmar eller eliminering av arbetsskift, kan minska allvarliga medicinska fel. Läkarna utförde 22 procent högre allvarliga medicinska fel under det traditionella schemat än under interventionsschemat. De allvarliga medicinska fel som uppstod kunde handla om diagnostiska fel som involverar läkemedel samt procedurfel (Landrigan et al., 2004). Dessutom har det visat sig att kirurger och obstetriker rapporterar in arbetsskador i form av hudskador som uppstår under långa arbetsskift jämfört med korta arbetsskift. Skadorna uppstod mer frekvent nattetid jämfört med dagtid och läkarna uppgav två faktorer som bidrog till skadorna, nämligen störningar i koncentrationen samt trötthet (Barger et al., 2006). Utökade arbetsskift hos läkare förknippas med fel avseende patientsäkerhet, däribland medicinska fel som uppstår tillföljd av trötthet. Läkare som arbetar övertid har visat sig somna under ingrepp, under ronder, när de talar med eller undersöker patienter samt får svårt att vårda patienter och ta till sig information (Ayas et al., 2006). Även sjuksköterskor har rapporterat in ökad fysisk och psykisk trötthet relaterat till långa arbetsskift och timmar per vecka (Barker & Nussbaum, 2011). Studier visar att skiftarbete hos sjuksköterskor riskerar patientsäkerheten på grund av sömnbrist och trötthet (Berger & Hobbs, 2006; Dorrian et al., 2008), men fortfarande finns få studier om sjuksköterskor och patientsäkerhet (Göran Kecklund et al., 2010).
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
3.1 Frågeställningar
Syftet är att beskriva sömn och dess samband med risker för att utföra felhandlingar hos sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård.
1. Hur är sömnlängd och sömnkvalitet hos sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård?
2. Finns det samband mellan sömnlängd och sömnkvalitet?
3. Finns det samband mellan sömnlängd och sömnighet, trötthet samt risker för att utföra felhandlingar?
4. Finns det samband mellan sömnkvalitet och sömnighet, trötthet samt risker för att utföra felhandlingar?
4 MATERIAL OCH METOD
4.1 Design
Denna studie är del av ett forskningsprogram om säker hemsjukvård som bedrivs av forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Programmet har en explorativ design där data har samlats in med hjälp av observationsmetoder, intervjuer och enkäter. Detta arbete är avgränsat till de enkäter som personal vid tre avdelningar inom avancerad hemsjukvård i Stockholms län besvarade under hösten 2013 och våren 2014. Studien har en tvärsnittsdesign eftersom data samlas in från flera platser under en viss tidpunkt. Fokus i studien ligger i att få en ögonblicksbild och tidsaspekten har inte någon betydelse för undersökningen (Ejlertsson, 2005).
4.2 Datainsamlingsmetod
För insamling av data användes enkät med validerade frågor om sömntider, sömnkvalitet och sömnvanor utifrån Karolinska Sleep Questionaire (KSQ) (Akerstedt et al., 2002). Deltagarna skattade dessutom sin sömn, sömnighet, trötthet och stress med frågor som använts i liknande studier (Ekstedt et al., 2006; Kaida et al., 2006). Frågor om risker för felhandlingar har konstruerats för studien och ingår också i de dagliga skattningarna.
Enkäten inleds av en bakgrundsdel med 12 frågor som inkluderar frågor om kön, civilstånd, befattning, arbetstid samt trivsel med arbetstider och arbetssituation (se bilaga 1). Bakgrundsvariabler är till för att dels kunna presentera skillnader och dels för att kunna ta hänsyn till dem vid analysen av resultaten (Ejlertsson, 2005). Resten av enkäten innehåller Karolinska sleep diary (KSD) (Akerstedt, Hume, Minors, & Waterhouse, 1994) som innefattar flera delar: Sömndagbok som ska besvaras vid uppstigandet och Vakenhetsdagbok 1 och 2 som ska besvaras vid uppstigning och sänggående. Sömndagboken och vakenhetsdagboken innehåller sammanlagt 51 frågor med fasta svarsalternativ. Sömndagboken inkluderar frågor som ”Kände du dig utsövd när du vaknade?” med svarsalternativen 1(inte alls utsövd) till 5 (helt utsövd), och ”Har du sovit tillräckligt länge?” med svarsalternativen 1(nej, definitivt för lite) till 5(ja, definitivt tillräckligt). Vidare krävs i sömndagboken att respondenten fyller i tidpunkter (ex. Igår lade jag mig för att sova kl.…).
I vakenhetsdagbok 1 mäts sömnighet varje timme under arbetsdagen med Karolinska Sleepiness Scale (KSS) som skattas på en skala från 1(extremt pigg) till 9(mycket sömning, ansträngande vara vaken, kämpar mot sömnen) (Akerstedt & Gillberg, 1990). På samma sätt mäts trötthet och skattas från 1(mycket fräsch, på topp) till 9(mycket trött, utmattad, orkar inte tänka/anstränga mig). Vakenhetsdagbok 2 omfattar bland annat frågor som kan leda till risker för felhandlingar. I frågan om ”hur man känt sig under dagen” finns en lista med 12 symptomalternativ (ex. spänd, irriterad, trögtänkt, tidspressad, sliten) som rangordnas på en skala från 1(i hög utsträckning) till 5(inte alls). I frågan om man ”upplevt något av följande under dagen” följer en lista med 14 avvikande arbetsmoment (ex. glömt säga något du tänkt, missförstått vad kollega eller patient sagt, upptäckt något som kunde lett till misstag i vården, befunnit dig i sits där du saknar information som du behöver för att utföra ditt arbete) som skattas mellan 1(ja flera gånger) till 3(nej). Frågorna med 12 symptomalternativ samt 14 avvikande arbetsmoment benämns alltså som ”risker för att utföra felhandlingar” i analysen. Dagboken avslutas av en del som innefattar tre öppna frågor där respondenterna får uttrycka sig med egna ord. Alla delar besvaras under ytterligare två dagar, bland annat för att kunna tyda
om något sömnighetsmönster finns som skiljer sig beroende på arbetstid. De öppna frågorna valdes att exkluderas ur analysen.
4.3 Urval och genomförande
Urvalet omfattas av sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård. Av de 13 ASIH-enheter som finns i Stockholm gjordes ett strategiskt urval av tre ASIH-enheter. Enkäterna lämnades ut till dessa för att få stor variation på geografisk spridning, organisation samt storlek. Ett relevant strategiskt urval innebär att författaren fokuserar på data relevant för det som ska undersökas, detta för att förhindra systematiska fel (Malterud, 2009). Att välja ut individerna i undersökningen på ett korrekt sätt är av stor vikt för att minimera risken för bias (Ejlertsson, 2012).
Enkäterna delades ut till samtliga sjuksköterskor som arbetade på de tre enheterna under hösten 2013. Tillvägagångssättet anpassades till rutiner på avdelningen. På en enhet var det koordinatorerna som delade ut enkäten till samtliga inom sitt vårdlag och på en annan enhet var det avdelningscheferna som lämnade ut enkäterna till personalen vid ett avdelningsmöte. På tredje enheten delade forskarna ut enkäten till personlen i samband med ett informationsmöte samt kompletterade genom att lägga i personalens postfack till dem som inte var på mötet. Totalt skickades 120 enkäter ut. Påminnelser gjordes genom avdelningscheferna och nya enkäter delades ut. Ett följebrev skickades ut i samband med enkätutdelningen med information om studien samt instruktioner för ifyllning av enkäten. Instruktionen var att deltagarna skulle fylla i enkäten under tre arbetsdagar i följd. På morgonen fyllde de i hur nattens sömn varit, på kvällen fyllde de i hur arbetsdagen varit avseende sömnighet, trötthet, arbetsbelastning, hälsa och avvikande arbetsmoment. För att öka deltagandet fanns en möjlighet att fylla i enkäten under arbetstid. Efter insamling av enkäterna kodades frågorna för att underlätta analysarbetet. Enkäterna granskades sedan i syfte att i olika slags samband kunna upptäcka mönster (Bryman, 2008).
4.4 Dataanalys
Data analyserades med beskrivande statistik och korrelationsanalyser med Pearsons r som utfördes med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for Social Sciences (SPSS). Medelvärden och standardmått på variablerna presenteras i tabeller. För att tydligare illustrera data redovisas även vissa variabler i cirkeldiagram (Bryman, 2008). För att utforska sambandet mellan sömnlängd respektive sömnkvalitet och trötthet, sömnighet, och risker för felhandlingar, genomfördes korrelationsanalys (Bryman, 2008; Ejlertsson, 2012). Frågan ”kände du dig utsövd vid uppvaknandet” valdes ut för att representera variabeln sömnkvalitet i korrelationsanalyserna. Pearsons r visar styrkan i samband mellan variabler. Koefficienten ligger med stor sannolikhet mellan 0 och 1(där 0 är inget samband alls och 1 är ett perfekt samband). Koefficienten kan även vara positiv eller negativ, vilket visar riktningen på sambandet. Då korrelationen nästan är 0 betyder det att variablernas variation är beroende av påverkan från andra variabler än dem som ingår i analysen (Bryman, 2008). De flesta av frågorna med svarsalternativ i enkäten har en siffra, där låg siffra har en negativ riktning och hög siffra har en positiv riktning. En signifikantnivå valdes där signifikanta effekter är sannolika med mer än 95 procents säkerhet. Ett p-värde under 0,05 är signifikant. Insamlad data analyserades först för att se skillnader över tid mellan dag 1-3. Det visade sig inte vara någon skillnad mellan dagarna i sömnighet, trötthet eller sömnlängder, därför analyserades endast skattningarna från dag ett.
4.5 Etiska överväganden
Krav på information, konfidentialitet, samtycke och nyttjande är etiska grundregler som gäller för svensk forskning (Bryman, 2008). Således erhöll respondenterna skriftlig information i form av ett informationsbrev om ovanstående etiska principer. Respondenterna vidtog muntlig information om att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas. Av informationsbrevet framgår syftet med studien samt att deltagarnas uppgifter i högsta möjliga grad behandlas konfidentiellt så att ingen enskild individ ska kunna identifieras i resultatet. Respondenterna ska enligt Kvale (2009) erhålla information om vilka som får tillgång till insamlad data. Respondenterna informerades därför om att det enbart är forskarteamet som kommer att ha tillgång till lista med namn och personlig kod. Informationsbrevet innehåller kontaktuppgifter till forskarna för att enkelt kunna kontaktas av respondenterna om det uppstod frågor kring studien. För att bevara data konfidentiellt kodades insamlad data och förvarades hos forskarna låst i ett skåp. Enligt Svensk författningssamling (SFS, 2003) ska en etisk prövning utföras om forskning bland annat innehåller känsliga personuppgifter eller för deltagaren innebär en risk för att utsättas för psykisk eller fysisk skada. Ett etiskt godkännande inhämtades från etikprövningsnämnden av forskarna på KTH. Kod för studiens godkännande är dnr EPN 2012_1384_31. Forskarna följde de instruktioner angående ansökan enligt etikprövningsnämndens direktiv, dessutom inhämtades ett godkännande från respondenternas respektive ASIH- enhet. Insamlad data, som innan avkodades av forskarna, analyserades av författarna för denna studie, därför har återkoppling till enheterna inte utförts dessförinnan.
5 RESULTAT
Syftet var att beskriva sömn och dess samband med risker för att utföra felhandlingar hos sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård. Av 120 utskickade enkäter besvarades 29, vilket innebär en svarsfrekvens på 24 procent. Av de som besvarade enkäten var 5 män (17 %) och 24 kvinnor (83 %) mellan åldrarna 28-62 år.
Först redovisas resultatet från bakgrundsfrågorna och arbetstider i enkäten. Därefter kommer svaret på frågeställningarna belysas med hjälp av resultat från de statistiska analyserna.
5.1 Bakgrundsdata och arbetstider
Tabell 1 beskriver bakgrundsdata, anställning och trivsel hos respondenterna.
Noteringar: (M)=Medelvärde, (SD) Standardavvikelse presenteras för normaldistribuerade enkätdata. Antal och (%) presenteras för kategoridata.
Diagram 1 redovisar arbetstider.
3 17 8 1 Vardag dag 7-dagarsvecka dag/kväll Rullschema treskif Nat N=29.
Siffrorna anger antal respondenter.
Det är 17 (59 %) respondenter som har ett schema med sjudagarsvecka där de arbetar dag- och kväll, medan 8 respondenter (28 %) har ett rullschema med dag-, kvälls, och nattpass. Tre respondenter (10 %) arbetar endast vardag dagtid och en respondent (3 %) arbetar enbart natt (Se diagram 1).
5.2 Sömn
Tabell 2 beskriver sömnighet, trötthet, total sömnlängd samt frågor som rör sömnkvalitet för dag 1.
Noteringar: (M)=Medelvärde, (SD) Standardavvikelse presenteras för normaldistribuerade enkätdata. Antal och (%) presenteras för kategoridata.
Resultatet beskriver att respondenternas medelvärde på sömnighet skattades till ”varken pigg eller sömnig” samt medelvärde på trötthet ”varken trött eller fräsch”. Studiens första frågeställning var hur sjuksköterskornas sömnlängd och sömnkvalitet är. Medelvärdet för den totala sömnlängden var 6h och 12min. Resultatet av frågor som berör sömnkvalitet visar att respondenterna i genomsnitt skattade sin oro/stress vid sänggåendet till ”lite” och hur de sovit till ”ganska bra”. Den genomsnittliga skattningen för om de vaknade i förtid låg mellan ”något för tidigt” och ”nej” och skattningen för om de sovit tillräckligt länge var ”nej, något för lite”. Respondenterna skattade sig i genomsnitt vara ”ganska utsövda” vid uppvaknandet och att de
tror att det kommer sova ”bra” nästkommande natt (se tabell 2). 5.3 Risker för att utföra felhandlingar
Tabell 3 beskriver skattade upplevelser av avvikande arbetsmoment och händelser samt skattade symptomalternativ över hur man känt sig under arbetsdag ett. Dessa variabler bedöms kunna utgöra risker för att utföra felhandlingar.
Noteringar: (M)=Medelvärde, (SD) Standardavvikelse presenteras för normaldistribuerade enkätdata. Antal och (%) presenteras för kategoridata
Den genomsnittliga skattningen för resultaten i tabell 3 beskriver att arbetsbelastningen var ”varken hög eller låg”. För variablerna ihållande trötthet, utarbetad, tidspressad, sliten,
utmattad, svårt att tänka på komplicerade saker samt okoncentrerad beskriver resultatet ett
avvikande arbetsmoment och oplanerade händelser som låg. Genomsnittet för glömt att säga
något som du tänkt säga skattades till ”ja, en gång”. Variablerna känt att det är något du borde göra men kommer ej ihåg vad, i onödan upprepat något som du redan gjort och missförstått vad arbetskamrat/patient sagt skattades till ”nej”. Ett medelvärde på ”ja, en gång” skattades för
variablerna åter till avdelning pga. glömt något där eller hos patient och förändrat planering
pga. larm, telefonsamtal.
5.4 Sömnlängd och sömnkvalitet
Tabell 4 visar korrelationsanalyser mellan sömnlängd och sömnkvalitet, trötthet, sömnighet samt variabler som kan utgöra risker för felhandlingar. Alla variabler som presenteras är genomsnittsvärden av sjuksköterskornas skattningar.
2 Utsövd vid uppvaknande
*=p<0,05 **=p<0,01
Studiens andra fråga var att undersöka om det fanns samband mellan sömnlängd och sömnkvalitet. Analysen visar att det finns ett positivt samband mellan dessa variabler (p=, 000). Sömnkvalitet innefattar frågan kände du dig utsövd vid uppvaknandet (se tabell 4).
Resultatet visar att det inte råder något signifikant samband mellan sömnlängd och sömnighet men däremot råder det ett negativt samband mellan sömnlängd och trötthet (p=, 011). Det finns ett positivt samband mellan sömnlängd och att vara sliten (p=, 001) samt mellan sömnlängd och hur respondenterna tror att de kommer sova natten därpå (p=, 030) (se tabell 4). Dessa analyser besvarar studiens tredje frågeställning.
Tabell 5 visar korrelationsanalyser mellan sömnkvalitet och trötthet, sömnighet samt variabler som kan utgöra risker för felhandlingar. Alla variabler som presenteras är genomsnittsvärden av sjuksköterskornas skattningar.
*=p<0,05 **=p<0,01
Studiens fjärde fråga, om det fanns samband mellan sömnkvalitet (utsövd vid uppvaknandet) och sömnighet, trötthet samt risker för felhandlingar, besvaras i tabell 5. Resultat visar att det råder ett negativt samband mellan sömnkvalitet och sömnighet (p=, 007) samt mellan
sömnkvalitet och trötthet (p=, 001). Ett positivt samband påvisas mellan sömnkvalitet och att
vara sliten (p=, 032), samt mellan sömnkvalitet och missförstått vad arbetskamrat/patient har
sagt (p=, 030). Interna bortfall i analyserna beror på att respondenterna inte svarat på frågan
6 DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
Syftet var att beskriva sömn och dess samband med risker för att utföra felhandlingar hos sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård. Resultatet beskriver något kort sömnlängd men god sömnkvalitet samt att det förekom risk för felhandlingar. Både sömnlängd sömnkvalitet visade samband med trötthet och variabler som inkluderas som risker för att utföra felhandlingar. Sömnkvalitet påvisade dessutom samband med sömnighet.
6.1.1 Arbetstider och sömn
Av de sjuksköterskor som besvarade enkäten, arbetade 87 procent skift. Deras avtalade arbetstid låg mellan 28-40h/vecka medan den faktiska arbetstiden låg mellan 30-45h/vecka. Detta resulterar i att medelvärdet av den avtalade arbetstiden var 36h/vecka och medelvärdet för den faktiska arbetstiden var 38h/vecka. Således arbetade sjuksköterskorna i genomsnitt två timmar övertid/vecka. Trots övertidsarbete trivdes de flesta med sin arbetstid och arbetssituation. I andra studier associeras fler arbetstimmar i veckan med ökad trötthet (Barker & Nussbaum, 2011). I denna studie skattades sjuksköterskornas medelvärde för den totala sömnlängden under en natt till ca 6 timmar. Detta är något kortare tid än normalt (Asp & Ekstedt, 2009). För kort vila mellan arbetspass i kombination med sömnbesvär har i tidigare studier förknippats med minskad trivsel med arbetstiderna (Göran Kecklund et al., 2010) vilket talar emot resultatet. Att arbeta oregelbundna arbetstider kan vara problematiskt vad gäller sömnlöshet (Flo et al., 2013). Trötthet och störd sömn uppstår tillföljd av skiftarbete och oregelbundna arbetstider leder till mer orolig och ytlig sömn (Akerstedt, Kecklund, & Knutsson, 1991; G. Kecklund, Akerstedt, & Lowden, 1997; Göran Kecklund et al., 2010). Vidare visar en studie att skiftarbete kan bli ett hinder för det sociala livet (Nachreiner, 1998). Detta skulle tala emot att välja ett yrke som innefattar oregelbundna arbetstider. Det finns dock studier som talar för att skiftarbete istället väljs aktivt för att öka möjligheten till umgänge med familj (Agosti, Andersson, Ejlertsson, & Janlov, 2015). Samma studie menar att en fördel med skiftarbete kan vara att lättare få ihop sitt livspussel samt ger frihet och egen tid (a.a.). Detta skulle kunna förklara varför resultatet i denna studie visar att sjuksköterskorna trivs med sin arbetstid och arbetssituation.
6.1.2 Sömnkvalitet och sömnlängd
Sjuksköterskorna sov i genomsnitt ”ganska bra” och sov ”i stor utsträckning” så länge de hade tänkt, det vill säga de vaknade inte i förtid. Samtidigt beskriver sjuksköterskorna att de sovit ”något för lite” men kände sig ändå ”ganska utsövda” vid uppvaknandet. Med tanke på den relativt korta sömnlängden (6h)kan man förstå att de därför inte ”vaknade i förtid”, men att de gärna hade sovit längre om de kunnat det. Anledningen till att de trots kort sömnlängd sov ”ganska bra” visar att de haft god sömnkvalitet under den tid de sovit och det är förutsättningen för att man ska klara sig med kort sömn under perioder. Sjuksköterskorna visade också ”liten” oro/stress vid sänggåendet vilket tyder på god förmåga att somna.
Kort sömn kan påverka vakenhet och kognitiv förmåga under dagen (Göran Kecklund et al., 2010). Sjuksköterskornas sömnighetsskattningar under dagen visade att de ”varken var pigga eller sömniga” och skattningarna av trötthet visade att de ”varken var trötta eller fräscha”. Korrelation mellan sömnlängd och sömnighet visar inte på något samband. Däremot fanns ett negativt samband mellan sömnkvalitet och sömnighet. Det tyder på att sömnkvaliteten har en större inverkan på hur alert och pigg man är under dagen än sömnlängden. Anledningen till
aktuell skattning, kan vara för att sjuksköterskorna är inställda på att arbeta under dagen och kroppen anpassar sig. Även om sömnighet råder kan motivation och vilja finnas för att arbeta och prestera på jobbet. Detta styrks av Kentta, Hassmen och Raglin (2001) som betonar att när sömnighet och trötthet råder, kan motivation och vilja till att arbeta och prestera på jobbet motverkas. I resultatet påvisas ett negativt samband mellan sömnkvalitet, sömnlängd och trötthet. Sannolikt innebär det att sjuksköterskorna kände sig tröttare vid kortare sömnlängd samt vid sämre sömnkvalitet. Anledningen till att sjuksköterskorna kände sig trötta på grund av kortare sömnlängd och sämre sömnkvalitet kan vara en konsekvens av sina oregelbundna arbetstider. Detta styrks i studier där skiftarbete uppges kunna påverka sömnkvalitet. Oregelbundna arbetstider i kombination med dålig sömn kan vara orsaken (Edell-Gustafsson, Kritz, & Bogren, 2002; Matheson, O'Brien, & Reid, 2014). Stress och oro är variabler som inte analyserats i studien, vilka också skulle kunna vara bidragande faktorer (Sveinsdottir, 2006). Även sjuksköterskornas ålder skulle kunna påverka resultatet eftersom sömnstörningar lättare kan fås ju äldre man är (Broman, 2010; Clendon & Walker, 2013). Slutsatser kring detta kan inte dras eftersom ett samband mellan ålder och sömn inte har analyserats.
6.1.3 Felhandlingar och patientsäkerhet
Analysen visar ett positivt samband mellan sömnlängd, sömnkvalitet och variabeln om du under dagen har känt dig sliten. Det finns även ett positivt samband mellan sömnkvalitet och om du under dagen missförstått vad kollega/patient sagt. Dessa variabler kan ha en inverkan på sjuksköterskorna så att risker att utföra felhandlingar kan uppstå. I och med detta skulle patientsäkerheten kunna påverkas. De ovan nämnda sambanden visar att det skulle kunna finnas en ökad risk för att felhandlingar i vården begås. Studier utförda på läkare med liknande arbetsförhållanden talar även för ett sådant resultat (Ayas et al., 2006; Landrigan et al., 2004; Levine et al., 2010). Som tidigare nämnt kan motivation och vilja förbise sömnighet för att ett gott arbete ska kunna utföras, men konsekvensen kan då bli att sjuksköterskorna kan begå fel i arbetet. Koncentration, förmåga till logiskt tänkande, kreativitet och sårbarhet för oro och ångest avtas vid trötthet i relation till sömnbrist (Asp & Ekstedt, 2009). Komplexa uppgifter är svåra att prestera vid kontinuerlig vakenhet och när sömnen begränsas flera dagar i följd (Wickens, Hutchins, Laux, & Sebok, 2015). Studier talar för att sömnbrist och sömnproblem ökar risken för felbedömningar och olyckor (Gold et al., 1992; Lennernäs & Wiberg, 2006). Felhandlingar och prestationsförmåga är dessutom starkt förknippade med skift och övertidsarbete (Caruso, 2014; Folkard & Tucker, 2003; Olds & Clarke, 2010; Rogers, Hwang, Scott, Aiken, & Dinges, 2004). Då resultatet inte visade samband mellan sömnlängd, sömnkvalitet och variablerna okoncentrerad, utmattad, känt att du borde göra något utan att komma ihåg och glömt säga något du borde säga, som också kopplas till risker för felhandlingar och patientsäkerhet, talar studien även emot att sömnlängd och sömnkvalitet skulle innebära risker för att utföra felhandlingar. Därmed kan det tolkas som att felhandlingar inte begås i lika hög utsträckning, vilket skulle innebära att patientsäkerheten inte påverkas i lika hög grad. Om sjuksköterskorna är erfarna och kompetenta skulle en teori kunna vara att det krävs en längre period med sömnbrist och nedsatt sömnkvalitet för att påverka patientsäkerheten. I studien av Aiken et al. (2014) belyses att sjuksköterskor med hög kompetens minskar dödlighet bland patienter. Sjuksköterskorna i studien var anställda på en arbetstid mellan två månader och 25 år. Emellertid har inte tidigare arbetserfarenhet mätts och därför kan inte slutsatser avseende respondenternas kompetens dras.
6.2 Metoddiskussion
6.2.1 Design och datainsamling
Enkätstudie med tvärsnittsdesign användes då det passade studiens syfte. I en tvärsnittsdesign går det endast att studera relationer mellan variabler. Då informationen om variablerna samlas in mer eller mindre samtidigt, finns ingen hållbar tidsmässig relation dem emellan. Vid en eventuell upptäckt av ett samband mellan två variabler kan inte orsak och verkan fastställas, vilket innebär att den enda slutsatsen som kan dras är att det finns en koppling mellan variablerna (Bryman, 2008). Fördelar med enkäter istället för intervjuer kan vara minskning av kostnader och tidsbesparing. Deltagaren kan fylla i enkäten och risken för eventuell påverkan i svaren av en intervjuare elimineras. Enkäter öppnar även möjligheten att utföra undersökningen inom ett större geografiskt område (Ejlertsson, 2005). Nackdelar kan vara att det aldrig går att klargöra om deltagaren själv svarar på frågorna eller påverkas av någon annan (Bryman, 2008). Vid oklarheter eller om frågor uppstår vid ifyllandet av enkäten har deltagaren inte direkt kontakt med forskaren. För att minimera denna risk hade deltagarna tillgång till kontaktuppgifter till forskarna för att kunna höra av sig vid eventuella frågor (Ejlertsson, 2005). Frågorna i enkäten är validerade och har använts i tidigare studier vilket stärker dess tillförlitlighet (Ekstedt et al., 2006; Kaida et al., 2006). Validitet i en enkätfråga innebär frågans förmåga att mäta det den ämnar. En fråga med hög validitet ska ha inget eller litet systematiskt fel (Ejlertsson, 2005). Frågor som innefattar sömn, sömnighet, trötthet och risk för felhandlingar är de som inkluderades i analysen eftersom dessa passar studiens syfte. Möjligen hade ett annat resultat framkommit om fler eller andra variabler hade analyserats. Samtliga variabler som uteslöts ur analysen var inte relevanta för studiens syfte. På grund av studiens omfattning och tidsramen för en magisteruppsats valdes de öppna frågorna i sista delen av dagboken bort ur analysen. Dessa hade kunnat ge möjlighet till en viss fördjupning av analysen och därmed en annorlunda förståelse för resultatet (Ejlertsson, 2005).
Vid granskning av de ifyllda enkäterna noterades ett visst internt bortfall eftersom en del frågor var felaktigt ifyllda eller inte ifyllda alls. Det interna bortfall som existerar skulle kunna bero på otydligheter i enkätens anvisningar. Vid oförståelse kan det finnas en risk för att respondenterna avstått från att fylla i enkäten eller delar av den. Enkäten innehåller frågor om risk för felhandlingar som kan kopplas till patientsäkerhet. Detta kunde ha påverkat respondenternas ifyllning, på grund av rädsla för att cheferna ska få reda på resultatet, genom att inte besvara frågorna sanningsenligt eller avstod från att svara alls.
6.2.2 Urval och svarsfrekvens
Till denna studie ombads vårdpersonal som arbetar inom ASIH ut att delta genom ett strategiskt urval. Ett annorlunda val av arbetsplats, exempelvis akutsjukhus hade möjligen kunnat bidra till ett annat resultat. Sjuksköterskor på akutsjukhus som arbetar skift, har en ansträngd arbetsmiljö samt en tuff arbetsbelastning (Kallin, 2014). En sådan arbetsplats hade därför kunnat vara ett bra alternativ att genomföra studien på. Stor vikt i analysen lades kring att beskriva sömnlängd och sömnkvalitet samt beskriva samband mellan sömnens längd och kvalitet samt risker för felhandlingar hos sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård. En väl genomförd enkätstudie bör kunna ha en svarsfrekvens på 80 %. I studien finns ett betydande externt bortfall (76 %) vilket bidrar till en osäkerhet kring resultatets trovärdighet (Ejlertsson, 2005). Den låga svarsfrekvensen skulle kunna bero på enkätens utformning och omfattande mängd av frågor (sammanlagt 153 frågor för tre dagar). Det krävdes att respondenterna hade dagboken tillgänglig under tre arbetspass i följd för att kunna besvara den. Detta kan ha varit en
tidskrävande faktor som kan ha lett till att respondenterna glömde eller inte orkade fylla i enkäten. Om respondenterna glömde bort att fylla i enkäten under aktuella dygn, finns en risk för att frågorna ifylldes i efterhand, vilket kan påverka resultatets trovärdighet. Respondenterna kanske på grund av trötthet, stress och/eller sömnighet inte orkade fylla i den omfattande enkäten. Dessutom finns en risk att respondenterna inte besvarade enkäten sanningsenligt, vilket också påverkar resultatet. Då enkäterna på enheterna delades ut av olika aktörer (koordinator, chefer och forskarna) kan det också ha påverkat respondenternas engagemang och deltagande. Andra anledningar som kan ha minskat svarsfrekvensen kan vara fysiska, psykiska och sociala faktorer. För att höja svarsfrekvensen delades påminnelser med nya enkäter ut. För att inte inkräkta på privatlivet hade respondenterna möjlighet att besvara frågorna under sitt arbetspass. Bortfallet som tillslut bestod var viktigt att inte förbise i analysen (Ejlertsson, 2012).
6.2.3 Dataanalys
Beskrivande statistik och korrelationsanalyser redovisas i tabeller och diagram för att tydliggöra resultatet. Korrelationsanalyser redogör för hur två variabler är kopplade till varandra, men information om orsak och verkan kan inte klargöras (Bryman, 2008; Ejlertsson, 2012). T-tester hade kunnat utföras för att analysera om det fanns skillnader i medelvärde mellan olika grupper, exempelvis jämföra skillnader mellan de som hade god sömnkvalitet och dålig sömnkvalitet. På grund av litet analysmaterial med små skillnader, har detta inte genomförts.
7 KONKLUSION
Syftet var att beskriva sömn och dess samband med risker för att utföra felhandlingar hos sjuksköterskor som arbetar inom avancerad hemsjukvård. Resultatet visar att sjuksköterskorna, trots kort sömnlängd, haft god sömnkvalitet under den tid de sovit. Det fanns ett positivt samband mellan sömnlängd och sömnkvalitet vilket kan tyda på att ju längre sömn du får ju bättre sömnkvalitet. Trots något kortare sömnlängd uppskattades sömnkvaliteten vara god. Sömnkvalitet visade fler samband, jämfört med sömnlängd, mellan skattade upplevelser av avvikande arbetsmoment och händelser samt hur man känt sig under dagen som kunde innebära risker för felhandlingar. Samband fanns mellan sömnlängd och trötthet, men däremot inte mellan sömnlängd och sömnighet. Ett negativt samband förekom mellan sömnkvalitet och trötthet samt mellan sömnkvalitet och sömnighet. Dessa resultat talar för att sömnkvaliteten skulle kunna ha större betydelse för trötthet och sömnighet än vad sömnlängden har. Orsak och verkan kan dock inte fastställas. På grund av för liten mängd data och ett stort bortfall, kan ett tillförlitligt resultat inte säkerställas. De funna sambanden stärks dock av tidigare studier utförda på läkare samt av de få studier som finns utförda på sjuksköterskor. Studien påvisade möjliga samband och få studier är tidigare utförda inom området, därför är det av värde att vidareforska kring ämnesområdet.
7.1 Förslag till fortsatt forskning
Studien resulterar i data som tyder på att sömnkvalitet har ett samband med sömnighet, trötthet och risk för felhandlingar som i sin tur kan påverka patientsäkerheten. För att styrka resultatets generaliserbarhet och få fram tydligare samband finns ett behov av ytterligare forskning med större studier. Det skulle vara intressant att utföra en studie med en enkät som inte är lika omfattande, utan endast de viktigaste variablerna för utforskandet studeras. Detta förslagsvis på ett akutsjukhus där man vet att arbetsbelastning och patientflöden är höga och patienternas säkerhet kan riskeras.
8 REFERENSER
Agosti, M. T., Andersson, I., Ejlertsson, G., & Janlov, A. C. (2015). Shift work to balance everyday life - a salutogenic nursing perspective in home help service in Sweden. BMC
Nurs, 14(1), 2. doi: 10.1186/s12912-014-0054-6
Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., . . . consortium, R. C. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. Lancet, 383(9931), 1824-1830. doi: 10.1016/s0140-6736(13)62631-8
Akerstedt, T. (2003). Shift work and disturbed sleep/wakefulness. Occup Med (Lond), 53(2), 89-94.
Akerstedt, T. (2010). [Life style affects sleep--for better and for worse]. Lakartidningen,
107(36), 2072-2076.
Akerstedt, T., & Gillberg, M. (1990). Subjective and objective sleepiness in the active individual. Int J Neurosci, 52(1-2), 29-37.
Akerstedt, T., Hume, K., Minors, D., & Waterhouse, J. (1994). The meaning of good sleep: a longitudinal study of polysomnography and subjective sleep quality. J Sleep Res, 3(3), 152-158.
Akerstedt, T., Kecklund, G., & Knutsson, A. (1991). Spectral analysis of sleep
electroencephalography in rotating three-shift work. Scand J Work Environ Health,
17(5), 330-336.
Akerstedt, T., Knutsson, A., Westerholm, P., Theorell, T., Alfredsson, L., & Kecklund, G. (2002). Sleep disturbances, work stress and work hours: a cross-sectional study. J
Psychosom Res, 53(3), 741-748.
Annerfelt, I. S. F. (2013). Slutenvård i hemmet- ASIH Långbro Park, nu och i framtiden. 90(1), 34-44. Retrieved from SMT website:
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/951/774 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:06 C.F.R. (2005).
Arbetsmiljöverket. (2006). Verksamhetsprogram. Retrieved 10 dec, 2013, from http://www.av.se/dokument/omoss/VP2004-2006.pdf
Arbetsmiljöverket, S. c. (2001). Negativ stress och ohälsa- inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet. Retrieved 10 dec, 2013, from http://www.stressforskning.su.se/publikationer/forskningsrapporter
Asp, M., & Ekstedt, M. (2009). Trötthet, vila och sömn Omvårdnadens grunder:Hälsa och
ohälsa (pp. 408-478). Lund: Studentlitteratur.
Ayas, N. T., Barger, L. K., Cade, B. E., Hashimoto, D. M., Rosner, B., Cronin, J. W., . . . Czeisler, C. A. (2006). Extended work duration and the risk of self-reported
percutaneous injuries in interns. JAMA, 296(9), 1055-1062. doi: 10.1001/jama.296.9.1055
Barger, L. K., Ayas, N. T., Cade, B. E., Cronin, J. W., Rosner, B., Speizer, F. E., & Czeisler, C. A. (2006). Impact of extended-duration shifts on medical errors, adverse events, and attentional failures. PLoS Med, 3(12), e487. doi: 10.1371/journal.pmed.0030487 Barger, L. K., Cade, B. E., Ayas, N. T., Cronin, J. W., Rosner, B., Speizer, F. E., . . . Harvard
Work Hours, H. a. S. G. (2005). Extended work shifts and the risk of motor vehicle crashes among interns. N Engl J Med, 352(2), 125-134. doi: 10.1056/NEJMoa041401 Barker, L. M., & Nussbaum, M. A. (2011). Fatigue, performance and the work environment: a
survey of registered nurses. J Adv Nurs, 67(6), 1370-1382. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05597.x
Berger, A. M., & Hobbs, B. B. (2006). Impact of shift work on the health and safety of nurses and patients. Clin J Oncol Nurs, 10(4), 465-471. doi: 10.1188/06.cjon.465-471
Broman, J. (2010). Sömn och sömnstörningar (J. Ulfberg Ed.). Nora: Circad.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (2a upplagan ed.). Stockholm: Liber. Caruso, C. C. (2014). Negative impacts of shiftwork and long work hours. Rehabil Nurs, 39(1),
16-25. doi: 10.1002/rnj.107
Clendon, J., & Walker, L. (2013). Nurses aged over 50 years and their experiences of shift work. J Nurs Manag, 21(7), 903-913. doi: 10.1111/jonm.12157
Dorrian, J., Tolley, C., Lamond, N., van den Heuvel, C., Pincombe, J., Rogers, A. E., & Drew, D. (2008). Sleep and errors in a group of Australian hospital nurses at work and during the commute. Appl Ergon, 39(5), 605-613. doi: 10.1016/j.apergo.2008.01.012
Edell-Gustafsson, U. M., Kritz, E. I., & Bogren, I. K. (2002). Self-reported sleep quality, strain and health in relation to perceived working conditions in females. Scand J Caring Sci,
16(2), 179-187.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken- En handbok i enkätmetodik (2a upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2a upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.
Ekstedt, M., Soderstrom, M., Akerstedt, T., Nilsson, J., Sondergaard, H. P., & Aleksander, P. (2006). Disturbed sleep and fatigue in occupational burnout. Scand J Work Environ
Health, 32(2), 121-131.
Flo, E., Pallesen, S., Akerstedt, T., Mageroy, N., Moen, B. E., Gronli, J., . . . Bjorvatn, B. (2013). Shift-related sleep problems vary according to work schedule. Occup Environ
Folkard, S., & Tucker, P. (2003). Shift work, safety and productivity. Occup Med (Lond),
53(2), 95-101.
Gander, P., Purnell, H., Garden, A., & Woodward, A. (2007). Work patterns and fatigue-related risk among junior doctors. Occup Environ Med, 64(11), 733-738. doi:
10.1136/oem.2006.030916
Garde, A. H., Hansen, A. M., & Hansen, J. (2009). Sleep length and quality, sleepiness and urinary melatonin among healthy Danish nurses with shift work during work and leisure time. Int Arch Occup Environ Health, 82(10), 1219-1228. doi: 10.1007/s00420-009-0419-4
Gold, D. R., Rogacz, S., Bock, N., Tosteson, T. D., Baum, T. M., Speizer, F. E., & Czeisler, C. A. (1992). Rotating shift work, sleep, and accidents related to sleepiness in hospital nurses. Am J Public Health, 82(7), 1011-1014.
Harma, M., Sallinen, M., Ranta, R., Mutanen, P., & Muller, K. (2002). The effect of an irregular shift system on sleepiness at work in train drivers and railway traffic controllers. J Sleep Res, 11(2), 141-151.
Ingre, M., Kecklund, G., Akerstedt, T., & Kecklund, L. (2004). Variation in sleepiness during early morning shifts: a mixed model approach to an experimental field study of train drivers. Chronobiol Int, 21(6), 973-990.
Kaida, K., Takahashi, M., Akerstedt, T., Nakata, A., Otsuka, Y., Haratani, T., & Fukasawa, K. (2006). Validation of the Karolinska sleepiness scale against performance and EEG variables. Clin Neurophysiol, 117(7), 1574-1581. doi: 10.1016/j.clinph.2006.03.011 Kallin, J. (2014). Vanligt med stabsläge på grund av brist på sjuksköterskor och vårdplatser.
Retrieved 3 mars, 2015, from
https://vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2014/Juni/Forstar-alla-hur-allvarligt-stabslage-ar/
Kecklund, G., Akerstedt, T., & Lowden, A. (1997). Morning work: effects of early rising on sleep and alertness. Sleep, 20(3), 215-223.
Kecklund, G., Ingre, M., & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet- en uppdatering av aktuell förskning. Retrieved 10 okt, 2014, from
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.233338.1429526739!/menu/standard/fil e/sfr322.pdf
Kentta, G., Hassmen, P., & Raglin, J. S. (2001). Training practices and overtraining syndrome in Swedish age-group athletes. Int J Sports Med, 22(6), 460-465. doi: 10.1055/s-2001-16250
Kvale, S. B., S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.
Landrigan, C. P., Rothschild, J. M., Cronin, J. W., Kaushal, R., Burdick, E., Katz, J. T., . . . Czeisler, C. A. (2004). Effect of reducing interns' work hours on serious medical errors
in intensive care units. N Engl J Med, 351(18), 1838-1848. doi: 10.1056/NEJMoa041406
Lauber, J. K., & Kayten, P. J. (1988). Sleepiness, circadian dysrhythmia, and fatigue in transportation system accidents. Sleep, 11(6), 503-512.
Kosten, kroppen, klockan: att äta, sova och arbeta på udda tider. (2006).
Levine, A. C., Adusumilli, J., & Landrigan, C. P. (2010). Effects of reducing or eliminating resident work shifts over 16 hours: a systematic review. Sleep, 33(8), 1043-1053. Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion (2 ed.). Lund:
Studentlitteratur.
Matheson, A., O'Brien, L., & Reid, J. A. (2014). The impact of shiftwork on health: a literature review. J Clin Nurs, 23(23-24), 3309-3320. doi: 10.1111/jocn.12524
Muecke, S. (2005). Effects of rotating night shifts: literature review. J Adv Nurs, 50(4), 433-439. doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03409.x
Nachreiner, F. (1998). Individual and social determinants of shiftwork tolerance. Scand J Work
Environ Health, 24 Suppl 3, 35-42.
Nationalencyklopedin. (2015). Benämning av skiftarbete.
NTSB. (1995). Factors that affect fatigue in heavy truck accidents. Retrieved 11 nov, 2014, from https://app.ntsb.gov/doclib/safetystudies/SS9501.pdf
O'Shea, E. (1999). Factors contributing to medication errors: a literature review. J Clin Nurs,
8(5), 496-504.
Olds, D. M., & Clarke, S. P. (2010). The effect of work hours on adverse events and errors in health care. J Safety Res, 41(2), 153-162. doi: 10.1016/j.jsr.2010.02.002
Ream, E., & Richardson, A. (1996). Fatigue: a concept analysis. Int J Nurs Stud, 33(5), 519-529.
Reason, J. (2000). Human error: models and management. BMJ, 320(7237), 768-770.
Rogers, A. E., Hwang, W. T., Scott, L. D., Aiken, L. H., & Dinges, D. F. (2004). The working hours of hospital staff nurses and patient safety. Health Aff (Millwood), 23(4), 202-212. Roth, T. W. C. D. (2000). Principles and practice of sleep medicine Sleep homeostasis and
models of sleep regulation (pp. 377-390). Philadelphia: W.B. Saunders Company.
Sallinen, M., Harma, M., Mutanen, P., Ranta, R., Virkkala, J., & Muller, K. (2005). Sleepiness in various shift combinations of irregular shift systems. Ind Health, 43(1), 114-122. SBU. (2013). Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar. Retrieved 3 feb, 2015, from
Scott, L. D., Hwang, W. T., Rogers, A. E., Nysse, T., Dean, G. E., & Dinges, D. F. (2007). The relationship between nurse work schedules, sleep duration, and drowsy driving. Sleep,
30(12), 1801-1807.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 C.F.R. (1982).
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460 C.F.R. (2003). Patientsäkerhetslag, 2010:659 C.F.R. (2010).
SKL. (2012). Skador i vården- Resultatet från nationell mätning med strukturerad
journalgranskning under perioden jan-mars 2012. Sveriges Kommuner och Landsting: Sveriges Kommuner och Landsting.
SKL. (2013). Skador i vården- skadeöversikt och kostnad. Markörbaserad journalgranskning jan-juni 2013. Sveriges Kommuner och Landsting: Sveriges Kommuner och Landsting. SKL. (2014). Vad är patientsäkerhet? Retrieved 15 feb, 2015, from
http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vadarpatientsakerhet.821.html
Socialstyrelsen. (2008). Vårdskador inom somatisk slutenvård. Retrieved 23 nov, 2014, from http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8622/200810916_rev2. pdf
Soderstrom, M., Ekstedt, M., Akerstedt, T., Nilsson, J., & Axelsson, J. (2004). Sleep and sleepiness in young individuals with high burnout scores. Sleep, 27(7), 1369-1377. Sveinsdottir, H. (2006). Self-assessed quality of sleep, occupational health, working
environment, illness experience and job satisfaction of female nurses working different combination of shifts. Scand J Caring Sci, 20(2), 229-237. doi:
10.1111/j.1471-6712.2006.00402.x
Söderström, M. (2007). Sömn:Sov bättre med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Viva. Weingart, S. N., Wilson, R. M., Gibberd, R. W., & Harrison, B. (2000). Epidemiology of
medical error. BMJ, 320(7237), 774-777.
Wickens, C. D., Hutchins, S. D., Laux, L., & Sebok, A. (2015). The Impact of Sleep Disruption on Complex Cognitive Tasks: A Meta-Analysis. Hum Factors. doi:
10.1177/0018720815571935
Yuan, S. C., Chou, M. C., Chen, C. J., Lin, Y. J., Chen, M. C., Liu, H. H., & Kuo, H. W. (2011). Influences of shift work on fatigue among nurses. J Nurs Manag, 19(3), 339-345. doi: 10.1111/j.1365-2834.2010.01173.x
