En presentation av forskningsprojektet
Lärande via skolbiblioteket
av Mikael Alexandersson & Louise Limberg
Skolbiblioteket
- katedral eller
basar eller...?
G a u d í s LR S a g r a d a Familia - d e n o f u l l b o r d a d e katedralen - är t e c k n a d av Fihben H a l d o c h tagen ur AnUm och drakarna. R&S
Skolbiblioteket som en katedral,
med dess strama linjer och
andäktiga tystnad. Eller som en
Öppen basar med ett myller av
tillrop och färggranna varor.
Inom forskningsprojektet Lärande
via skolbiblioteket söker man
kunskap om kur skolbiblioteket
kan stödja barns ock ungdomars
förmåga att analysera, reflektera
och kommunicera. Kanhända att
denna forskning medför en ny
metafor, som bättre illustrerar
skolbibliotekets möjliga och
önsk-värda funktion än vad
"kate-dralen " respektive "basaren " gör
koppas projektledarna Mikael
Alexandersson och Louise Limberg
kolbiblioteket som en
kate-dral eller som e n basart Låt
oss utgå från dessa två meta-forer för a u peka på n å g r a ytterligheter n ä r d e t gäller skolbibliotekets t ä n k b a r a funktion o c h vilka möjligheter som följer m e d
respek-tive metafor. Katedralen, d e n m e d e l t i d a byggnaden, sträcker sig u p p m o t skyn. Dess t o m n å r h ö g r e än alla a n d r a bygg-n a d e r o c h bygg-n u d d a r vid h i m l e bygg-n . I bygg-n bygg-n a bygg-n f ö r
d e t u n g a m u r a r n a råder tysthet och still-het o c h en v ö r d n a d inför d e t som skall upplevas o c h förmedlas i det andäktiga r u m m e t . Allt är välorganiserat, förutbe-stämt och disciplinerande för besökarna. På b a s a r e n , som d ä r e m o t är ett ö p p e t r u m utan väggar, finns ett myller av små stånd som synes vara utkastade i ändlösa rader. H u l l e r o m buller, sida vid sida täv-lar dc o m besökarnas u p p m ä r k s a m h e t m e d tillrop o c h färggranna varor. Kate-d r a l e n och basaren har Kate-det g e m e n s a m t att d e försöker b e r ö r a besökarna, skapa ett m ö t e o c h få d e m att agera i förhål-l a n d e tiförhål-lförhål-l d e uppförhål-leveförhål-lser som erbjuds i o c h av r u m m e t .
Vi t r o r att m å n g a skolbibliotek h a r mycket g e m e n s a m t m e d dessa två meta-foriska r u m . Barn o c h u n g d o m a r er-bjuds upplevelser av olika slag som väl svarar m o t katedralens respektive basar-ens e r b j u d a n d e n . Som en konsekvbasar-ens av d e olika r u m m e n s karaktär o c h erbju-d a n erbju-d e n agerar "besökarna" på olika sätt. Vi tror d o c k inte att n å g o n av d e två m e t a f o r e r n a räcker till o m skolbibliote-ket skall utgöra ett ändamålsenligt red-skap för elevernas förvarvande av nya k u n s k a p e r och kompetenser. Ar d e t till-räckligt att skolbiblioteket erbjuder olika slags texter till så m å n g a elever som möj-ligt? Är d e t tillräckligt att flera klasser re-g e l b u n d e t utnyttjar biblioteket för olika studieuppgifter? Att exempelvis låna b ö c k e r eller tidskriften att söka
informa-tion via texter eller d a t o r e r i n n e b ä r handlingar av olika slag, m e n inte nöd-vändigtvis ett lärande. Skall skolbibliote-ket aktivt bidra till barns o c h u n g d o m a r s möjligheter att h a n t e r a o c h värdera in-formation måste en a n n a n metafor kon-strueras - m e n också realiseras. För att k u n n a k o n s t r u e r a d e n n a fordras k u n -skap o m h u r skolbiblioteket kan stödja b a r n s o c h u n g d o m a r s f ö n n å g a att argu-m e n t e r a , analysera, dra slutsatser, reflektera m e n också u p p m u n t r a till k o m m u -nikation o c h samspel. Forskningsprojek-tet Lärande via skolbiblioteket (ProjekForskningsprojek-tet LÄSK) h a n d l a r j u s t o m detta. M e n innan forskningsprojektets frågor, utgångs-p u n k t e r o c h u utgångs-p utgångs-p l ä g g n i n g utgångs-p r e s e n t e r a s skall vi säga n å g o t o m h u r m a n kan för-stå skolbiblioteket som r u m för lärande. S k o l b i b l i o t e k s o m r u m f ö r ( ä r a n d e Biblioteken k a n , som vi inledningsvis skissade via d e två m e t a f o r e r n a , ses som fysiska r u m p å skolor. I sådana r u m finns fysiska d o k u m e n t som böcker, kartor, tid-skrifter och tidningar. Skalbiblioteken är samtidigt virtuella r u m som m e d hjälp av m o d e r n teknik e r b j u d e r elektroniska bibliotek, databaser, länksamlingar, webb-platser o c h a n d r a digitala d o k u m e n t , som kan nås via Internet, D e t betyder att skolbiblioteken samtidigt år lokala/fy-siska o c h globala/virtuella r u m för lär-a n d e lär-av oliklär-a, möjliglär-a i n n e h å l l . Det bety-d e r också att skolbiblioteken e r b j u bety-d e r
m ö j l i g h e t e r i n t e b a r a till informations-s ö k n i n g o c h läinformations-supplevelinformations-ser u t a n ockinformations-så till k o m m u n i k a t i o n m e d a n d r a männis-k o r såväl i smännis-kolmiljön som i a n d r a miljöer via i n f o r m a t i o n s o c h k o m m u n i k a
-tionsteknologi (IKT).
Till d e t lokala skolbiblioteket k o m -m e r elever, lärare o c h bibliotekarier. Elever b ä r m e d sig sina erfarenheter. Till skolbibliotek k o m m e r d e m e d uppgifter d e fått sig förelagda av lärare. Dessa u p p -gifter k a n i n n e b ä r a vidare eller snävare frihetsgrad för elevenia. Det h ä n d e r ock-så att de k o m m e r av eget intresse utan n å g o n skoluppgift. I biblioteket m ö t e r e l e v e r n a bibliotekarier som är b ä r a r e av sina y r k e s t r a d i t i o n e r och e r f a r e n h e t e r . G e n o m sin utbildning h a r bibliotekarier bl.a. skaffat sig k u n s k a p e r o m litteratur, o m h u r i n f o r m a d o n kan organiseras för a t t återvinnas och h u r man kan navigera i ett stort informationsöverflöd för a u finna relevant material. Lärare h a r i sin Utbildning bl.a. fått lära sig o m villkor o c h m e t o d e r för u n d e r v i s n i n g o c h lär-a n d e ; d e h lär-a r studerlär-at oliklär-a s k o l ä m n e n / discipliner o c h skaffat sig inblickar i b a r n - o c h ungdomspsykologi. De är bä-rare av sin professions yrkestraditioner o c h yrkeskulturer.
T i d i g a r e forskning (bl.a. L i m b e r g 1996; 1998; N a e s l u n d 2001) såväl s o m lärares o c h bibliotekariers e r f a r e n h e t e r visar att m å n g a elever h a r svårt för a t t skapa k u n s k a p från ett b r e t t urval av olika informationskällor. A n n a n forsk-ning o m b a r n s l ä r a n d e via IKT visar e t t b l a n d a t resultat, d ä r l ä r a n d e t ofta är lustfyllt och kreativt, m e n d ä r också i n n e h å l let åsidosätts, eftersom " d a t o r a n v ä n d -a n d e t i sig g ö r s till i n n e h å l l " (Alex-an¬ dersson et al. 2 0 0 1 ) . Den vidgade tillg å n tillg e n till mycket stora i n f o r m a t i o n s -m ä n g d e r s o -m erbjuds g e n o -m infor-ma- informa-t i o n s informa-t e k n i k e n u n d e r l ä informa-t informa-t a r ininforma-te uppgifinforma-ten att o m v a n d l a information till m e n i n g s
-fullt i n n e h å l l för d e n l ä r a n d e . Problembaserad o c h p r o b l e r n o r i e n t e r a d u n d e r -visning ställer samtidigt krav på eleverna att arbeta m e d ett brett urval källor.
Skolbibliotekens uppgifter är att göra stora i n f o r m a t i o n s m ä n g d e r tillgängliga i n o m skolan. N u m e r a e r b j u d e r dessa bibliotek b å d e traditionella tryckta m e -dier och webbaserad eller a n n a n elektro-nisk i n f o r m a t i o n . H u r o c h vad elever lär m e d hjälp av d e t som erbjuds studeras i n o m r a m e n för forskningsprojektet Lär
and* via skolbiblioteket (Projektet LÄSK).
Projektet i n g å r i Skolverkets stora utveck-lingsprojekt Helvetesgapet som inriktas huvudsakligen m o t rektorer, lärare o c h bibliotekarierj d.v.s. d e vuxna i skolan. D e skall tillsammans utveckla skolbibliotek som ä n d a m å l s e n l i g a r e d s k a p för u n -d e r v i s n i n g o c h l ä r a n -d e . T a n k e n å r a t t skolbiblioteken skall utvecklas så att d e k a n skapa förutsättningar för elever att lära sig b ä t t r e " h e l h e t o c h s a m m a n -h a n g i stället för f r a g m e n t av kunskaps¬ stofT. Som forskare ser vi ett centralt in-tresse i att utforska vad eleverna vid d e olika skolorna får ut av projektsatsning-a r n projektsatsning-a o c h h u r utvecklingen projektsatsning-av skolbiblio-teken som kreativa s p r å k r u m samspelar m e d eller h i n d r a r d e r a s l ä r a n d e . I p r o j e k t LÄSK riktas d ä r f ö r u p p m ä r k s a m h e -ten m o t h u r o c h vad elever lär m e d hjälp av d e verktyg snm erbjuds i o c h g e n o m skolbiblioteken på d e skolor som m e d -verkar i Helvetesgapet. M e d "verktyg" el-ler "redskap" avses i d e t t a s a m m a n h a n g e x e m p e l r i s datorer, mediasamlingar, tex-t e r som finns i tex-trycktex-ta m e d i e r eller som nås via I n t e r n e t , liksom hjälp o c h h a n d -l e d n i n g från bib-liotekarier och -lärare.
D e ö v e r g r i p a n d e forskningsfrågorna för projektet LÄSK kan formuleras en-ligt följande: H u r används skolbibliote-k e t s o m skolbibliote-kulturellt redsskolbibliote-kap och h u r skolbibliote-
konstitu-eras innehållen d.v.s. d e t som eleven skall
lära sig i m ö t e t m e d skolbiblioteket?
A H u r k a n d e t sociala o c h k o m m u -nikativa samspelet s o m s k e r i a n s l u t n i n g till elevers i n f o r m a t i o n s s ö k n i n g o c h i n f o r m a t i o n s a n v å n d n i n g beskrivas? H u r s a m a r b e t a r och k o m m u n i c e r a r eleverna m e d v a r a n d r a n ä r d e lår i o c h via skol-biblioteket? A. H u r k a n skolbiblioteket s o m
kul-turellt r e d s k a p förstås? Vilken kulturell betydelse h a r d e olika artefakter som ut-gör g r u n d e n i skolbiblioteket? På vilka sätt påverkar o c h påverkas eleverna av d e n specifika miljö d c a r b e t a r i?
< H u r a n v ä n d s information för att lära sig ett i n n e h å l l , d.v.s. h u r skapas m e
-n i -n g av i-nformatio-n?
•4 H u r kan elevernas informations-sökningsprocess beskrivas? H u r h a n t e r a r d e olika a s p e k t e r på informationssök-n i informationssök-n g som r e l e v a informationssök-n s b e d ö m informationssök-n i informationssök-n g a r eller vär-d e r i n g av källor o c h källkritik?
Dessa olika frågeställningar skall för-hoppningsvis g e svar på vad som karaktä-riserar skolbiblioteket som täromiljö. H a r skolbiblioteket en u n i k f u n k t i o n som läromiljö, i så fall vilken?
T v ä t e o r e t i s k a p e r s p e k t i v
I skolbiblioteket m ö t e r elever texter och a n d r a r e d s k a p (artefakter) m e d hjälp av vilka d e skall skapa ett m e n i n g s f u l l t i n n e -håll - k u n s k a p . D e m ö t e r också a n d r a
elever, bibliotekarier och lärare. Forsk-ningsprojektet fokuserar på elevernas m ö t e n m e d artefakter och m ä n n i s k o r i o c h inaskolbiblioteket och h u r d e i dessa m ö t e n skapar m e n i n g . Ytterst h a n d l a r d e t om elevers l ä r a n d e . M e n vad är a n d e och h u r kan m a n forska o m lär-a n d e ?
Projektet omfattar två teoretiska per-spektiv som k o m p l e t t e r a r varandra. För d e t första e t t sociokulturellll perspektiv s o m ligger till g r u n d för frågorna o m b å d e elevernas l ä r a n d e , deras aktiviteter i skolbiblioteket och d e t sociala samspe-let i skolbiblioteket; för d e t a n d r a e t t
fenomenografiskl perspektiv som knyter an
till intresset att beskriva e n variation av olika m ö t e n mellan barn och d e n infor-m a t i o n soinfor-m erbjuds i skolbiblioteket. M e d a n fenomenografin i första h a n d fo-kuserar elevernas e r f a r a n d e av att ta del av olika slags texter via skolbiblioteket, d.v.s. den är starkt relaterad till innehål-let i vad eleverna lär sig, så fokuserar d e t sociokulturella perspektivet främst de so-ciala och kulturella b e t i n g e l s e r n a för elevernas l ä r a n d e .
Med ett sociokulturellt perspektiv på l ä r a n d e b e t r a k t a r vi elevernas m ö t e n m e d artefakter och m ä n n i s k o r i och via skolbiblioteket som ett d e l t a g a n d e i e n social praktik, d ä r skolbiblioteket kan förstås som ett "kulturellt r e d s k a p " m e d en kommunikativ funktion. G e n o m att tillsammans m e d a n d r a ta del av d e tex-ter som erbjuds via olika artefaktex-ter rus-tas b a r n e t att h a n t e r a verkligheten p å speciella sätt. D e aktiviteter som sker i eller via skolbiblioteket är sociala och kommunikativa. D e ingår i ett kulturellt s a m m a n h a n g och kan variera från skola till skola m e n h a r också mycket g e m e n -samt.
Det fenomenografiska forskningsint-resset i p r o j e k t LÄSK b e r ö r b å d e d e t innehåll som erbjuds eleverna och h u r d e t t a behandlas och förstås av eleverna. Via d e texter som skolbiblioteket medie-rar förväntas eleven förvärva vissa kun-skaper. Projekt LÄSK u p p m ä r k s a m m a r b å d e hur eleven söker och b e a r b e t a r in-f o r m a t i o n , vad d e n n a i n n e h å l l e r samt
hur eleven förstår d e n n a i n f o r m a t i o n .
D e n fenomenografiska forskningsansat-sen syftar till att studera o c h beskriva
va-riationi elevernas sätt att förstå f e n o m e n ,
n å g o t som är väsentligt i vår studie.
Projektets uppläggning och
genomförande
Vid d e åtta skolor som deltar i projekt Helvetesgapet k o m m e r några undersök-n i undersök-n g s g r u p p e r att följas u undersök-n d e r läsåret 2001 / 2 0 0 2 . U n d e r s ö k n i n g s g r u p p e r n a k o m m e r att omfatta olika miljöer från g r u n d s k o l a n o c h gymnasieskolan. Ett motiv för att samtliga skolor ingår har att göra m e d att successiva preliminära re-sultat från projekt I Ä S K skall återföras till d e m e d v e r k a n d e skolorna. Finns den "egna" skolan m e d ö k a r också intresset för att ta del av och lära via forskningsre-sultaten.
Vid respektive skola k o m m e r därför en eller flera klasser att väljas m e d avse-e n d avse-e på davse-eras aktivitavse-et i skolbibliotavse-ekavse-et. H ä r är det frågan o m b å d e intensitet och innehåll i elevernas arbetsuppgifter. Det-ta i n n e b ä r att vi avsiktligt k o m m e r att styra urvalet utifrån vissa förutbestämda kriterier. I d a t a i n s a m l i n g e n k o m m e r vi att försöka vara "nära" d e n ursprungliga skolbiblioteksmiljön. Fokus är då på oli-ka led i elevernas lärande via skolbiblio-teket, d.v.s. på aktiviteter som exempelvis instruktion, s ö k n i n g , b e a r b e t n i n g och redovisning av information. För att kun-na beskriva elevers l ä r a n d e fokuseras h u r eleverna söker, läser, skriver, s a m m a n -ställer, kopierar, r n c m o r e r a r , samtalar, f ö r m e d l a r samt vad d e "tar fram", d.v.s. söker efter, fokuserar, l ä m n a r utan att u p p m ä r k s a m m a osv.
I projektet k o m m e r olika rambeting-elser att beskrivas och analyseras. De fy-siska r a m a r n a omfattar exempelvis det k o n k r e t a biblioteket i sig (lokalisering och u t f o r m n i n g ) , vad biblioteket inne-håller i f o r m av artefakter ( b ö c k e r av-olika slag, tidskrifter, tidningar, datorer, l å r o m e d e l och utrustning) samt d e ele-ver (elevantal, g r u p p e r i n g a r ) o c h den p e r s o n a l som u n d e r olika betingelser (t.ex. viss tid för biblioteksverksamhet) befinner sig i skolbiblioteket. D e histo-riska och kulturella r a m a r n a innefattar t r a d i t i o n e r för o c h f ö r v ä n t n i n g a r på skolbiblioteket, t.ex. att uppfatta det som e t t "kulturellt s p r å k r u m " (Skolverket 2000). En kartläggning av d e fysiska ra-m a r n a påbörjades u n d e r våren 2001 och skall fortsätta u n d e r hösten. Den huvud-sakliga datainsamlingen k o m m e r att ske g e n o m observationer av elever i olika si-t u a si-t i o n e r o c h g e n o m insi-tervjuer m e d elever, skolbibliotekarier och lärare.
Projekt LÄSK leds av Mikael
Alexan-dersson, Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD) vid Göteborgs universitet och Louise Limberg, Bibliotekshögsko-lan/Biblioteks- och inforrnationsveten-skap (BHS) vid Högskolan i Borås. Med-forskare är L e n a Folkesson (IPD) och Mimmi Kylemark (BUS). Datainsamling k o m m e r att ske u n d e r läsåret 2001-2002. Materialet analyseras u n d e r å r e t d ä r p å och slutrapport skall distribueras i slutet av 2003. U n d e r 2003 sker löpande rappor-tering av delresultat till d e åtta skolorna.
Projektet finansieras av Skolverket. L e d n i n g e n för projekt Helvetesgapet h a r r u b r i c e r a t forskningsspåret "Utan facit". Det är en u t m a n a n d e och fantasi-e g g a n d fantasi-e r u b r i k för oss forskarfantasi-e. Dfantasi-et m e d g e r stor frihet som vi skall förvalta m e d allvar och respekt. P r o b l e m i gräns-o m r å d e t mellan i n f gräns-o r m a t i gräns-o n s s ö k n i n g och l ä r a n d e , som detta projekt innebär, är ä n n u i h ö g grad o u t f o r s k a d e . En bättre vetenskaplig förståelse för h u r och vad elever lär i och via skolbibliotek kan förhoppningsvis resultera i m e r a utveck-lade m e t o d e r för undervisning och lär-a n d e i situlär-ationer då m å n g lär-a o c h vlär-arie- varie-r a d e infovarie-rmationskällovarie-r används.
K a n h ä n d a att d e t m e d f ö r en ny meta-for, som bättre illustrerar skolbibliote-kets möjliga och önskvärda f u n k t i o n än vad "katedralen" respektive "basareri" gör.
Mikael Alexandersson Imiise Limberg
Terenser
Alexandersson, Mikael, Linderoih, Jonas, &. Lindö, Rigmor. Bland barn
neh datorer. Lärande.ts villkor i mötet, med nya medier. Studentlitteratur
2001. • , Limberg, Louise. SkolbiblioteksmodeUer.
Utvärdering av ett utvecklingsprojekt i Örebro, lån. Borås, Göteborg och
Örebro: VALFRID. 1996.
I Irhberg; Louise. Att söka information
for att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande.
Borås: VALFRID. Diss. Göteborgs universitet. 1998.
Naeslund, Lars. Att organisera
pedago-gisk frihet. Fallstudie av självständigt arbete med datorstöd vid- en grundskola.
Linköpings universitet. Institutio-nen för beteendevetenskap. ( LäspedagOgiska Insti tuet EMIR. rapport nr 5) 2001.
Skolverket. Ge rum för språket. 2000.
