Malmö högskola
Lärande och samhälle
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Dokusåpor är en sport!(?)
Ett bidrag till diskussionen av konceptet modern sport
Reality shows are sports!(?)
A contribution to the discussion of the concept modern sport
Martin Svensson
Idrottsvetenskapligt program 180 HP Ledarskap
2014-06-09
Examinator: Kutte Jönsson Handledare: Bo Carlsson
Abstract
Sport is important in society. To better understand how sports influences the rest of society the purpose of this essay is to give a contribution to the discussion of modern sport. This study intends to investigate if the reality show MasterChef can be
categorized as a modern sport. The method to investigate this is by participating in the reality show and observe the actual program. The study is based on Allen Guttmanns theories regarding modern sport.
The results shows that MasterChef is not a modern sport because it's not fair and equal for all the participants. The conclusions of the essay is that modern sport is getting more focused on entertaining and therefore the fairness and equality is set to side. This leads to a discussion about modern sport and its entertaining versus fairness/equality dilemma, and the purpose of this essay is at its end.
Sammanfattning
Sport är en viktig del av samhället. Sport är så mycket mer än matcher och spel. Sport är integrerat i de sociala och kulturella kontexterna i vårt samhälle, människor identifierar sig själva och världen runt omkring sig med hjälp av sport – det är därför viktigt att studera sport. Då sport är viktigt att studera är det också viktigt att ha en diskussion kring hur konceptet modern sport bör tolkas, förstås, förklaras och hur det påverkar och är med i förändringsprocesser i samhället. Begreppet modern sport är i en ständig utveckling, vilket blir ett problem vid resonemang kring modern sport och
samhällsprocesser. Uppsatsens syfte är att bidra till diskussionen av begreppet och konceptet modern sport. För att lösa syftet och problemet med uppsatsen kommer det genomföras en studie. Studien ska tolka om dokusåpan och underhållningsprogrammet Sveriges mästerkock kan kategoriseras som en modern sport. Metoden för att undersöka ifall Sveriges mästerkock kan kategoriseras som en modern sport är genom ett
deltagande i dokusåpan samt en observation av det färdiga TV-programmet. Det
teoretiska ramverk som kommer appliceras och användas vid tolkningen av dokusåpan
är Allen Guttmanns teorier kring konceptet modern sport.
Resultatet av studien visar att Sveriges mästerkock inte uppfyller sportens alla idiom.
Dokusåpan kan inte kategoriseras som en modern sport. Slutsatserna av studien är att dokusåpan är på väg att upptas av sportens hegemoni men det finns moment som är orättvisa och ojämlika i dokusåpan, vilket gör att Sveriges mästerkock inte kan kategoriseras under begreppet modern sport. Andra slutsatser av studien indikerar att sportens behov av att underhålla blir större. Detta föranleder till en diskussion ifall sportens behov av underhållning förtrycker sportens grundläggande attribut jämlikhet och rättvisa. I och med denna diskussion fullföljs uppsatsens syfte - att bidra till diskussionen av konceptet modern sport.
Nyckelord: Förändringsprocesser, Guttmann, jämlikhet, modern sport, rättvisa,
Förord
Hösten 2012, var händelserik för mig. Detta var startskottet för min utbildning inom idrottsvetenskap, dessutom skulle jag vara deltagare i dokusåpan Sveriges mästerkock. Knappheten av tristess var påtaglig.
För mig är sport att tävla, tävlingsaspekten är den absolut viktigaste aspekten av sport. Är det ingen tävling är det ingen sport. Jag har idrottat och tävlat sedan barnsben. Sporten har följt mig hela livet, i dagsläget tävlar och tränar jag på elitnivå i MMA därtill studerar jag idrott på en akademisk nivå. Anledningen till att jag anmälde mig till Sveriges mästerkock var att jag ville tävla i matlagning.
Erfarenheten jag fick av Sveriges mästerkock, var att alla känslorna och upplevelserna jag genomgick är identiska med en sportslig prestation.
Känslokavalkaderna börjar med nervositet, spänning, förhoppningar och förväntningar. Därefter byts känslorna ut mot i värsta fall tveksamhet och i bästa fall beslutsamhet. Det hela avslutas med glädje eller bitterhet. I mitt fall blev det bitterhet.
Nu två år senare när jag ska skriva mitt examensarbete inom idrottsvetenskap, känner jag att likheterna och skillnaderna mellan sport och Sveriges mästerkock påkallar en analys av Sveriges mästerkock, utifrån sportens koncept och teorier. Är Sveriges
mästerkock en anomali inom sporten? Pågår det ett paradigmskifte inom sporten? Detta måste undersökas!
Tack
Jag vill tacka Bo Carlsson för hans artiklar och samtalen med honom de har varit väldigt inspirerande och motiverande. De har bidragit mycket till mitt kritiskt tänkande och fått mig väldigt fascinerad av forskning och vetenskap. Jag visste inte att vetenskap och forskning kunde vara fantasifullt och kreativt. Min gamla vetenskapssyn kan
sammanfattas med några ord av Adorno och Habermas (2012) Fördrivandet av
tänkandet ur logiken ratificerar i föreläsningssalar. Som tur är har Bo Carlsson ändrat
denna syn. Jag har blivit upplyst! När jag ändå är inne på att tacka personer som hjälpt till med uppsatsen och under namnet Bo, vill jag tacka Johan ”Bo” Ekdahl för all hjälp med uppsatsen. Denna Bo har kritiserat uppsatsen och bidragit med många synpunkter samt hjälpt mig med korrekturläsningen.
Innehållsförteckning
1. Inledning
01.1. Bakgrund
41.2. Syftet
51.3. Studien och frågeställningen
52. Litteraturgenomgång
82.1. Explorativ forskning
82.2. Relevanta begrepp
92.2.1. Modern sport i det moderna samhället 9 2.2.2. Vad är dokusåpan Sveriges mästerkock? 10
2.2.3. Vad är (modern) sport? 10
2.3. Tidigare forskning och tidigare undersökningar
122.4. Teorier och modeller
153. Metod
203.1. Begränsningar
203.2. Undersökningsmetoder
213.3. Empiri
223.4. Tolkningsprocessen
234. Tolkning och resultat
244.1. En tolkning med Allen Guttmanns teorier
254.1.1. Jämlikhet 26 4.1.2. Specialisering 27 4.1.3. Rationalisering 28 4.1.4. Byråkratisering 29 4.1.5. Kvantifiering 29 4.1.6. Jakten på rekord 30 4.1.7. Sekularism 31 0
4.2. Resultat
314.2.1. Värdet av resultaten 33
5. Diskussion och slutsats
365.1 Framtida forskning
426. Kritik till uppsatsen och studien
447. Referenser
46
1. Inledning
Adrenalinet rusar, pulsen pumpar, nervositeten är hög och spänningen är på topp. Deras kroppar är redo för att prestera. Publik bestående av familj och vänner dunkar
deltagarna i ryggen, de ger lyckönskningar i sista stund - det här har du, ge allt och du kommer klara detta! Är det en fotbollsmatch som är på gång? Nej, det är uttagningarna till dokusåpan Sveriges mästerkock.
In rullas maten som har tillagats under lika stor omsorg, som boxaren omsorgsfullt lindar sina händer. Första mötet med domarna och juryn är skräckinjagande för
deltagarna. Juryn sitter högt ovanför spisen och köksön. Högt upp på ett par stolar, som ett par gudar på piedestaler som blickar ner på den anklagade. Där är kameramän, ljud- och ljustekniker i varje vrå. Svettningarna hos deltagarna är lika påtagliga som efter ett löpningspass. Men säg något, vrålar en av gudarna. Chocken och blackouten är precis som första slaget i en boxningsmatch, men sedan frisläpper bukspottkörteln adrenalinet. Nu jävlar gäller det.
Vilken prestation, skicklighet och finess. Juryns röster ekar i bakgrunden samtidigt som Mästerkocks-förklädet knyts runt midjan. Så jävla skönt, gott, där satt den, orden som cirkulerar i huvudet hos deltagarna efter att juryn har beslutat om att det blir vidare avancemang i Sveriges mästerkock. Känslor av glädje och lättnad infinner sig, precis som att sätta den avgörande putten i golf. Nu får deltagarna pusta ut och återhämta sig före nästa prestation. Det är rondpaus.
Under rondpausen minglar de tävlande. Det är en salig blandning av människor som en buffé, det finns lite av varje men det är inget som smakar riktigt bra. Folk verkar vara misstänksamma, det sneglas och det jämförs. Det ser ut som på gymmet, folk spänner musklerna helt enkelt.
In kommer funktionärerna och berättar att det är dags för nästa utmaning. Glöm inte att era största drömmar och önskningar står på spel, är slagorden som ropas ut.
Stämningen är som i ett omklädningsrum precis före match, ångest, adrenalin och nervositet.
Utmaningen hålls i ett enormt cirkulärt rum där det i mitten står trettio köksöar. Alla deltagare ställer sig vid sin spis och väntar på ytterligare instruktioner. Rummet och stämningen kan liknas vid gladiatorspelen i Colosseum. Nu kommer gudarna in. Gudarna ser bryska och allvarsamma ut. De pratar högtidligt och förmedlar att nästa
utmaning består av att göra köttbullar. Själva uppsynen av gudarna får en att tänka - de verkar så självgoda, om de sprungit över en öde sandstrand och kunnat hoppa i vems armar som helst hade de valt att hoppa i sina egna famnar.
Klara, färdiga, laga mat! Matlagnings-spelarna springer till borden med ingredienser, de knuffas, trängs och en och annan armbåge delas ut. Funktionärerna hetsar på om att drömmar står på spel. Svetten lackar och det är maximal stress, vilken match!
Släpp allt ni håller på med, vrålar den bittraste av gudarna. Alla blir ombedda att lämna rummet. Nu ska den glupska juryn bedöma prestationerna.
Återigen är det rondvila. Nu får alla deltagare gå in till ett litet rum och bli intervjuade om matchen. Hur kändes det? Vad tyckte du om utmaningen? Alla de klassiska sportfrågorna kommer upp. Funktionärerna vill se tårar, blod, känslor och drama. I rummet basuneras apologierna ut likt italienska fotbollsspelare som missat en straff.
Återigen leds alla in i Colosseum. Nu ska domen av vilka drömmar som blir splittrade och vilka drömmar som får fortsätta att existera ges. Kommer juryn ge tummen upp eller tummen ner. Spelarna står uppställda på en lång rad. Vissa blir
ombedda att ta ett steg framåt vissa får stå kvar. Det är som väntan innan domarpoängen i en jämn boxningsmatch, vems arm ska höjas?
Glädje, lyckorus och eufori, ännu en vinst för vissa deltagare. Andra känner avund, ångest och ledsamhet då det blev en förlust.
Återigen är det rondvila. Den hårda ytan krackelerar likt ett ägg hos deltagarna. Det verkar ta på energin att upprätthålla en fasad av självförtroende och självsäkerhet. Vissa deltagares drömslott raseras likt korthus. Ångesten, pressen och nervositeten är för stor, de vill inte vara med längre, de vill hem.
Det är dags för upploppet. Sista ronden går ut på att laga en valfri rätt av vilken del av en gris som helst. Möjligheterna är enorma, det kan tillredas vad som helst, skafferiet är oändligt. Det gäller att ha en riktigt bra strategi och taktik. Pressen ligger tungt på deltagarna, spelarna är förvirrade och snurriga. Tiden är knapp, endast sextio minuter. En deltagare får för sig att koka fläsklägg, lite väl ambitiöst uttrycker sig en av gudarna. Mat bränns vid, blodet flyter från skärsår och tårarna sprutar.
Återigen ropas det - släpp allt ni håller på med. Återigen leds alla ut i
omklädningsrummet. Återigen förklaras det att drömmar står på spel. Återigen kommer gråt och ångest.
Efter mycket gråt, tröstande, beklagande, ursäktande och diverse känsloutlopp får var och en av spelarna gå in i Colosseum. Den här gången leds deltagaren längs en bana av strålkastarljus, fram till de ödes-bådande gudarna. Ett hav av kameramän, ljud- och ljustekniker följer vandringen mot bödlarna och domen. Dramatiken är på högsta nivå. Eller är den det?
Efter domen är det återigen dags för en personlig intervju. Där sitter filmteamet med sina manus och papper och ställer dumma frågor. De sitter till och med och gråter. De gråter som bara barn och italienska fotbollsspelare kan göra. Det är inte riktiga tårar. Allt är ett drama, ett påhitt och nu infinner sig känslan av dokusåpa. Allt är bara underhållning för den fördummade massan. Bitterheten av förlust svider lika mycket som svedan av att bränna sig på en brännässla. Det gör ont men det kommer gå över. Precis som innan tävlingen var alla stora hopp och drömmar helt oberörda.
Var detta en lek, ett spel, en tävling eller en sport?
1.2. Bakgrund
Bakgrunden till uppsatsen kan förstås utifrån frågorna, varför är det viktigt att kunna benämna och kategorisera sport samt varför är det viktigt att veta vad en sport är. Den grundläggande tanken med uppsatsen är att bidra till diskussionen av konceptet - iden, grundtanken och begreppet - modern sport. För att bidra med något nytt till diskussion genomförs en studie vars ändamål är att applicera Allen Guttmans teoretiska ramverk angående modern sport på dokusåpan Sveriges mästerkock, för att undersöka ifall dokusåpan kan kategoriseras som en modern sport? Med hjälp av studiens resultat kommer uppsatsen diskutera konceptet modern sport.
Uppsatsen har vetenskaplig- och samhällsrelevans eftersom det enligt Carlsson (2014) är relevant att fokusera på vad sport kan säga oss om resten av samhället och dess sociala processer. Vidare menar Carlsson (2014) att sport är en populärkultur som får massiv uppmärksamhet av media. Han menar att sportens karaktärsdrag påverkar vårt samhälle i allt större utsträckning och framförallt inom och via
underhållningsbranschen. Genom att analysera sport, att tolka samhället med
idrottsvetenskapliga verktyg och teorier, kommer vi bättre kunna förstå samhället och de sociala processerna. I och med dessa påståenden och argument är det också viktigt att
ha en diskussion kring hur konceptet modern sport bör studeras, tolkas, förstås och förklaras.
Likheterna och skillnaderna mellan sport och Sveriges mästerkock påkallar en analys av dokusåpan. Uppsatsen ska teoretisera - analysera, beskriva, diskutera, förstå och förklara - Sveriges mästerkock ur ett idrottsvetenskapligt perspektiv. Dokusåpan ska sättas i sportens kontext och studeras för att se om programmet innehåller sportsliga kvalitéer. Resultatet av studien kommer att ge vidare argument i diskussionen kring hur konceptet av modern sport bör tolkas, förklaras och förstås. Därmed fullföljs den grundläggande tanken med uppsatsen och ett bidrag till fördjupningen inom det idrottsvetenskapliga fältet har erbjudits.
I uppsatsen görs det en skillnad på uttrycken modern sport och sport. Enligt Guttmann (2004) skiljer sig moderna sporter från dåtidens sporter. Moderna sporter kännetecknas av en rad olika idiom – hur något som är korrekt bör vara – som dåtidens sporter inte lever upp till. Det kommer att ges en grundligare förklaring till dessa skillnader senare i uppsatsen.
1.3. Syftet
Syftet med uppsatsen är att bidra till diskussionen av konceptet modern sport. Bidraget till diskussion kommer att ske genom en vidareutveckling av konceptet modern sport. Detta genom en tolkning, förståelse och förklaring av hur modern sport är med och utvecklar, påverkar och förändrar samhället, samhällsfenomen och individer.
1.4. Studien och frågeställningen
Ändamålet med studien är att undersöka om Sveriges mästerkock faller inom ramen för konceptet modern sport. Studiens ändamål ska testas utifrån Allen Guttmanns teoretiska definition av modern sport. De explicita frågorna som utgör ingången till studien är:
Har Sveriges mästerkock den moderna sportens normativa attribut? Kan dokusåpan ses som en modern sport?
Mer implicita frågeställningar som behandlas avslutningsvis och som studien ska hjälpa till att besvara:
Har teorierna och definitionen kring konceptet av den moderna sporten förändrats och utvecklats i takt med att samhällsförhållanden och samhällsfenomen har förändrats?
Vad är det i sporten som har trängt sig in i Sveriges mästerkock och andra delar av samhället?
Hur påverkar, styr och förändrar sporten andra samhällsfenomen?
De explicita och implicita frågeställningarnas svar kommer diskuteras och kommer ge bidrag till diskussionen kring konceptet modern sport. Detta genom tolkning, förståelse och förklaringar till hur modern sport är med och utvecklar, påverkar och förändrar resten av samhället. Därmed fullföljs syftet med uppsatsen. Förhoppningarna med uppsatsen är att ge en fördjupning av kunskapsfältet sport.
2. Litteraturgenomgång
Litteraturgenomgången kommer bestå av fyra delar.
Del ett kommer vara en redogörelse kring uttrycket explorativ forskning och studien. Del två kommer vara en beskrivning av relevanta begrepp i uppsatsen. Del tre består av tidigare forskning och tidigare studier. Del fyra kommer att vara teorier och modeller.
Litteraturgenomgången ska koka ner till att sätta uppsatsen i dess adekvata
forskningssammanhang. Samt ge förslag på lämplig teori att använda i studien för att kunna göra en sammanlänkning till undersökningsområdet.
2.1 Explorativ forskning
Det går att dela in forskning, studier och undersökningar i tre olika typer, explorativ- deskriptiv- och hypotes forskning. Desto mer kunskap det finns inom ämnet så går forskningen från explorativ- till hypotes forskning (Davidsson & Patel, 2012). Uppsatsens studie är explorativ vilket innebär att forskningen försöker skapa mer kunskap om något som tidigare inte är undersökt i en större utsträckning (Hassmen & Hassmen, 2014). Under litteratursökningen gick det inte att hitta några studier, som bedrivits med dokusåpor och sport som gemensamt forskningsområde. Mig veterligen har ingen teoretiserat dokusåpor med idrottsvetenskapliga teorier och verktyg.
Däremot finns det litteratur där dokusåpor har studerats, analyserats, beskrivits och diskuterats av en rad olika vetenskapsskolor. Dokusåpor är ett populärt
forskningsområde där det till exempel har forskats på dokusåpors påverkan på genus, könsskillnader, barn, ungdomar, populärkulturer samt samhällspåverkan i stort. Eftersom studiens ändamål är att undersöka och tolka huruvida dokusåpor är en sport, sållades en del av denna forskning bort. Stora delar av denna forskning är inte relevant för arbetet eftersom den undersöker dokusåpor som ett samhällsfenomen ur andra perspektiv än sportens perspektiv. Men en del av forskningen var till gagn för uppsatsen eftersom den undersökte dokusåpors påverkan på samhället och andra samhällsfenomen som till exempel dokusåpans påverkan på lagar, regler och underhållning. Detta gav en förståelse kring hur samhällsfenomen påverkar, styr och utvecklar varandra och
samhället.
Eftersom uppsatsens är explorativ var det svårt att hitta tidigare forskning och litteratur som var relevant utifrån forskningsfälten sport och dokusåpor. Därför studerades forskning inom ett snarlikt fält. Nämligen om hur e-sport kan ses som en sport. Artiklarna gav en allmän förståelse av konceptet modern sport och dess
utveckling samt hjälpte till att sortera ut vilken teori som är lämpligast att applicera på programmet Sveriges mästerkock.
Forskningen inom explorativ forskning är öppnare än inom deduktiv- och hypotes forskning. Detta för att forskningen inte ska begränsas och för att hjälpa till att hitta nya aspekter kring forskningsfältet. En alltför grundlig litteraturgenomgång – alltså att studera för mycket teorier och tidigare forskning - på förhand kan förhindra upptäckten av det nya (Davidsson & Patel, 2012). Därför gjordes ingen djupdykning i hur konceptet sport har förändrats de senaste åren. Detta för att öka trovärdigheten, rimligheten och tillförlitligheten av slutsatser, resultat och analys. Uppsatsen ska inte vara påverkad av andra studier och låta dessa studier styra tolkningen, eller göra att vissa karaktärsdrag, kännetecken eller kvalitéer i Sveriges mästerkock eftersöks och efterfrågas.
2.2. Relevanta begrepp
2.2.1. Modern sport i det moderna samhället
Enligt Coakley och Pike (2009) finns det fem saker som håller ihop USA och sport är en av dem. Enligt Jonasson och Thiborg (2010) menar Nixon II på att sporten är en spegelbild av samhället. På det sättet samhället utvecklas och förändras, utvecklas och förändras också sporten. Däremot vill Molnar och Kelly (2013) ta sportens plats i samhället ett steg längre då de menar att sporten är i samhällets kärna. De menar att sport är så mycket mer än matcher och spel. Sport är integrerat i de sociala och
kulturella kontexterna i vårt samhälle. Människor identifierar sig själva och världen runt omkring sig med hjälp av sport. Dessa olika påståenden fungerar som utgångspunkter i uppsatsarbetet. Om nu sporten är en så pass viktig del i samhället, då är det också viktigt att ha en diskussion kring hur konceptet modern sport bör tolkas, förstås, förklaras och hur det påverkar och är med i förändringsprocesser i samhället. Enligt Carlsson (2014) kan sporten säga oss mycket om samhället och dess sociala processer.
2.2.2. Vad är dokusåpan Sveriges mästerkock?
Enligt TV4 (2010) är TV-programmet Sveriges mästerkock ett underhållningsprogram och en dokusåpa där amatörkockar tävlar i matlagning. Amatörkockarna tar steget från sitt eget kök till att laga mat inför TV-publik. Deltagarna har olika bakgrunder och jobbar med annat än matlagning för att försörja sig. Deltagare i programmet är personer som drömmer om att förvandla sin hobby av matlagning till en helt ny karriär. En jury bedömer och avgör vilka tävlande som går vidare. Det är aldrig säkert vem som får vara kvar och det gäller att hela tiden prestera på topp för att få vara kvar i tävlingen. Juryn bedömer såväl smak som presentation.
Sveriges mästerkock baseras på den brittiska versionen MasterChef. TV4 har köpt rättigheterna till att producera Sveriges mästerkock vilket innebär att Sveriges
mästerkock bygger på en bestämd idé och det finns tydliga regler och bestämmelser för hur det färdiga programmet ska se ut. MasterChef har sänts sedan 1990. MasterChef har genomgått en process där det blivit mer och mer standardiserat och en produkt som går att sälja. Den färdiga produkten har en stomme som är till för att maximera
underhållningen för publiken.
Förutom originalidén till MasterChef finns programmet även i tre specialupplagor, Celebrity MasterChef, MasterChef: The Professionals och Junior MasterChef. Dessa motsvarigheter finns även i Sverige. Dessutom finns det i Sverige två väldigt lika kopior av Sveriges mästerkock, nämligen Hela Sverige bakar samt Grillmästarna.
Temat tävling i matlagning är väldigt populärt och det upptar stor del av TV-tablåns bästa sändningstider. Detta gör matlagnings-såporna extra intressanta att undersöka eftersom det influerar och berör många människor. Det finns TV-sända
matlagningstävlingar för barn, ungdomar och vuxna, alla kan tävla i matlagning.
Dessutom beskrivs programmet Grillmästarna som en tävling i Sveriges nationalsport – grillning. Dessa aspekter bidrar till relevansen och nyfikenheten att undersöka om Sveriges mästerkock är en sport.
2.2.3. Vad är (modern) sport?
Det finns många olika definitioner av sport. En filosofisk definition är enligt Jönsson (2008):
Sport är vad sportvärlden (atleter, sportjournalister, publik med mera) anser sport
vara.
En något mer sophomoric ironisk definition är att:
Sport är en aktivitet där man svettas och där man ska besegra ett annat lag eller
spelare.
En akademisk definition och något de flesta forskare kan enas om, som Coakley och Pike (2007) har sammanfattat det:
Sport är institutionaliserade, tävlingsbaserade aktiviteter, som involverar omfattande fysiska ansträngningar eller relativt komplexa fysiska förmågor. Aktiviteterna
praktiseras av utövare som är motiverade av interna och externa belöningar.
Trots denna breda och flytande definition av sport är det få personer som skulle beskriva dokusåpor och Sveriges mästerkock som en sport, trots att många dokusåpor mycket väl passar in i dessa definitioner. Detta beror på att det råder en stark hegemonisk kraft inom sportens kontext. De sportsliga begreppen behöver specificeras. Några begrepp som är med i de flesta definitioner av sport och som diskuteras flitigt i uppsatsen är
tävling, rättvisa och jämlikhet därför ges det en mer grundlig innebörd av dessa
begrepp.
Tävling är att utse en vinnare i en aktivitet. Det tävlas i det mesta i dagens samhälle i
allt från matlagning, till musik. Tävling är ett av de starkaste attributen inom sport enligt Guttmann (2004). Det uppkommer nya sporter och det finns fler sportliknande
aktiviteter i dagens samhälle. Thiborg (2011a) menar att det sker en sportifiering i dagens samhälle. Aktiviteter i samhället blir mer och mer sportliknande och det finns sportsliga kvalitéer i allt fler samhällsfenomen. Dessa indicier pekar på att sportens signum påverkar andra samhällsfenomen och samhället i allt större utsträckning. Retoriska frågor som uppkommer i samband med dessa påståenden är, var går gränsen mellan sport och andra aktiviteter? Räcker det med att det tävlas i aktiviteten för att den ska kategoriseras som en sport?
Rättvisa och jämlikhet är några av sportens nobla och ädla ideal. Dessa karaktärsdrag
är upphöjda i sportens kontext och är delar av den grundläggande iden med sport. Enligt Lindfelt (1999) måste sporten vara rättvis och jämlik för att den ska vara funktionell. Det är en grundförutsättning att sporten är rättvis och jämlik för att kunna ha
jämbördiga förutsättningar för tävlan och utse en vinnare och därtill vara logisk. Utan dessa grundförutsättningar är inte sport en sport, sporten ska sträva efter jämlikhet och rättvisa i tävlingsmomenten. Rättvisa och jämlikhet är en del av fundamentet i sportens logik.
2.3. Tidigare forskning och tidigare undersökningar
Enligt Carlsson (2001a) är sport trivialt, människor tar sporten för givet. Detta eftersom sport är en del av vardagslivet. Sporten involverar och gläder många människor. Dessa aspekter gör att sporten är ett betydelsefullt sociologiskt studieobjekt. Vidare enligt Carlsson (2014) kan sporten säga oss mycket om samhället och dess sociala processer. Thiborg (2011a) menar att det pågår en sportifieringsprocess av andra aktiviteter i dagens samhälle, aktiviteter blir mer och mer sportliknande. Detta är något Bo Carlsson också diskuterar. Carlsson (2014) menar att sport är en populärkultur som får massiv uppmärksamhet av media. Han menar att sportens karaktärsdrag påverkar vårt samhälle i allt större utsträckning och framförallt inom och via underhållningsbranschen.Kortfattat så uppkommer det fler och fler sportliknande aktiviteter och sporten tar allt större plats i dagens moderna samhälle.
Carlsson och Thiborg (2010) resonerar kring hur olika samhällsfenomen påverkar och förändrar varandra. Enligt Carlsson och Thiborg (2010) kommer vi i ett globalt, postmodernt och pluralistiskt samhälle hitta liknande normativa värderingar i olika samhällsfenomen. Ett exempel på detta är enligt Carlsson (2001b) att rätten - domstolar och rättsväsenden - suger upp offentlighetens diskurser och omvandlar kommunikativa strukturer till administrativ rationalitet - lagstiftning och tillämpningar -. Detta innebär att populärkulturer påverkar rättsväsendet på gott och ont. Enligt TV4 (2010) är Sveriges mästerkock ett underhållningsprogram och en av dokusåpans grundläggande kvalitéer är att det ska underhålla. Enligt Guttmann (2010) är ett av sportens
grundläggande karaktärsdrag att sporten ska vara rättvis och jämlik. Detta föranleder några retoriska frågor; hur kommer dokusåpans underhållningsaspekt påverka sporten?
Hur kommer sportens karaktärsdrag rättvisa och jämlikhet påverka dokusåpan? Hur påverkar sportens koncept och dokusåpans koncept varandra, vad får det för
komplikationer? Hur tränger sig dessa olika fenomen in i varandra?
Carlsson (2001c) diskuterar medielogiken och dess påverkan på samhället.
Medielogiken kan ses som en process där en televiserad verklighet förvränger den sanna verkligheten i förmån för sensationer och subjektifiering. Sensationer och
subjektifiering är ett av dokusåpans karaktärsdrag och honnörsord. Vidare enligt Carlsson (2014) så är det i ett postmodernt samhälle allt svårare att särskilja verklighet och fiktion samt trivialt och seriöst. Vilket också innefattar sporten. Ett påstående är att sport börjar bli mer underhållning än sport. Enligt Guttmann (2004) våldför sig atleter på ”the code of sports” när atleten tar uppmärksamhet från sporten, för att underhålla publiken. Att ta risker i spelet för att underhålla publiken samt att fokusera på
underhållningsaspekten är fel i sportens kontext.
Thiborg (2011b) har gjort en analys av e-sport utifrån Elias Norberts teorier om sportifieringsprocessen. Thiborg (2011b) resonerar om hur e-sporten sportifieras men också om hur nya processer inom sporten som kommersialisering, globalisering och professionalisering tillkommer och påverkar den framtida sporten. Jonasson och Thiborg (2010) gör en ”Guttmannian analys” på e-sport, det vill säga de applicerar Guttmanns teoretiska ramverk på e-sporten. Deras resonemang leder fram till att det bör finnas fler karaktärsdrag som definierar konceptet modern sport än Allen Guttmanns sju. Det hela sammanfattas med att beskrivningen av modern sport alltid kommer vara under en process av förändring och det är oklart hur konceptet sport kommer se ut i framtiden. Deras slutliga bidrag är att i framtiden kan konceptet modern sport komma att innehålla karaktärsdraget virtualitet eller några andra karaktärsdrag. Vidare enligt Jonasson och Thiborg (2010) har den dominanta karaktäriseringen av sport i vårt nutida samhälle tillkommit i samband med den västerländska industrialismen. Ur detta
hänseende har Guttmanns karaktärsdrag av sporten, tillkommit ur samma process som samhället i stort har gått igenom. Det innebär att sporten är en spegelbild av samhället. Jonasson och Thiborg (2010) menar att modern sport alltid kommer att vara under en process av förändring och det är oklart hur konceptet sport kommer se ut i framtiden.
Ovanstående forskning utgår mångt och mycket ifrån att sporten utvecklas och förändras. Därtill menar Thiborg (2011) att sporten blir globaliserad, kommersialiserad och professionaliserad. Dessa slutsatser är något som kritiskt bör ifrågasättas. Enligt Huizinga (1998) är leken den mest grundläggande aktiviteten människor gör, alla
aktiviteter härstammar från leken. Leken är helt autotelisk - har ett ändamål och syfte i sig själv och inga yttre omständigheter påverkar företeelsen -. Guttmann (2004) baserar sitt resonemang på Huizingas tankar om leken och dess oskyldighet. Guttmann (2004) menar att aktiviteten sport är sprungen ur aktiviteten lek. Det finns sporter idag som inte anammat professionaliserings-, kommersialiserings- och globaliseringsprocesserna till sin fulla utsträckning. Dessa sporter har dragen kvar av den autoteliska tanken bakom aktiviteten, dessa sporter lever på dess utövare. Sporterna har inga ambitioner på att växa och förändras till monstruösa, monetära och multisporter. Exempelvis ultimate frisbee och traditionella kampsporter. Sporterna är autoteliska - sportens ändamål och grundläggande tanke ligger i sporten i sig själv och inte något utanför sportens kontext - utövarna av dessa sporter gör det för sportens grundläggande skull. Utifrån denna kritik är det diskutabelt ifall alla sporter genomgår samma processer och att all sport alltid kommer vara under en process av förändring. Moderna sporter är för differentierade för att det ska gå att generalisera kring dem.
De flesta inom forskningen idag är överens om att sporten är en viktig del och tar stor plats i det moderna samhället. Vidare pekar forskningen på att olika
samhällsfenomen påverkar och influerar varandra. Många studier och undersökningar har resulterat i att det är svårt att definiera konceptet sport eftersom begreppet är i en ständig utveckling. Framtidens definition av sport är oviss och det behövs en
vidareutveckling av uttrycket modern sport. För att kunna förstå samhällets sociala processer är det viktigt att ha en korrekt och välgrundad förståelse över processernas begrepp. Härigenom blir det adekvat att ha en vidareutveckling och diskussion av konceptet modern sport.
Efter analysen av den tidigare forskningen är det klart att sporten influerar och berör många människor och samhällsföreteelser. Det som saknas i den tidigare forskningen är vad inom sporten som tilltalar och berör företeelser, fenomen och individer. Samt vad inom konceptet sport som tränger igenom, påverkar och styr i andra delar av samhället. Tidigare forskning ämnar att förklara hur sporten utvecklas eller hur sporten påverkas av andra delar av samhället. En liten del av forskningen har ambitioner att visa sportens påverkan på resten av samhället, en mindre del av forskningen har för avsikt att förklara vad inom sporten som influerar, påverkar och berör andra samhällsfenomen. Den vetenskapliga- och samhälles-relevansen denna uppsats vill tillföra är att tolka, förstå och förklara hur sporten och vad inom sporten som utvecklar och förändrar resten av
samhället. Härigenom hamnar uppsatsen i dess adekvata sammanhang i forskningsfältet och förhoppningsvis kommer slutsatserna kunna bidra med ett djup till forskningsfältet.
2.4. Teorier och modeller
Det är viktigt att frigöra sig från uppsatsens och problemområdets specifika situation och istället identifiera vilka fenomen och företeelser det handlar om för att hitta
lämpliga teorier och modeller (Davidsson & Patel 2012). Därför bortsågs det från syftet och utformningen av studien när teorier och modeller som definierar sport skulle väljas. Den företeelse som identifierades var när en aktivitet blir en sport och vilka aktiviteter anses vara en sport. Vilket innebär att teorier och modeller som går att använda som ett ramverk på aktiviteter för att avgöra om de går under konceptet sport, är mest lämpliga till studien. Passar aktiviteten in i ramen och definitionen är det en sport. Slutsatserna av detta och litteraturgenomgången blir att det är Allen Guttmans teorier och definitionerna av konceptet modern sport som är lämpligast till studien. Studiens struktur är uppbyggd utefter Allen Guttmanns koncept av den moderna sporten och ska överföras till metod-delen och användas vid granskningen av empirin. Det kommer inte vara lätt för en aktivitet att uppfylla sportens alla idiom - hur en korrekt företeelse bör vara -.
Svagheten men också styrkan med Allen Guttmanns teorier är att de är omoderna. Samhället har förändrats mycket sedan den moderna sporten systematiskt beskrevs. Att teorierna är omoderna gör det enklare att se om sportens konstitution enligt Allen Guttmann har genomgått samma processer som samhället i stort. Det går att se svart på vitt om teorierna har ett bäst före datum eller om de behövs uppdateras. Styrkan blir att denna omoderna definition av modern sport gör att det enklare går att explicera sportens normativa karaktärsdrag inom andra samhällsfenomen eftersom de är mer fundamentala och basala. En av konsekvenserna och svagheterna med att använda en äldre teori kan vara att resultatet inte bidrar med något nytt eller ett djup till det idrottsvetenskapliga fältet. Det blir en upprepning av samma slutsatser som tidigare forskning redan har konstaterat.
Enligt Guttmann (2004) är syftet med hans bok att ge en systematisk och originell tolkning av moderna sporter samt beskriva vad som är unikt och inte unikt med sporten. Helt enkelt vill han definiera konceptet modern sport. Vidare vill han också skilja
modern sport från andra sportliknande aktiviteter samt avgränsa dåtidens sporter från moderna sporter.
Definitionen av modern sport påbörjas med en modell eller ett verktyg för att skilja sport från liknande aktiviteter. Modellen ska hjälpa till att förstå och förklara vad sport är. Vidare har han utarbetat sju olika karaktärsdrag för att definiera modern sport, dessa sju karaktärsdrag finns med i alla moderna sporter. Det är dessa sju karaktärsdrag som skiljer moderna sporter från dåtidens sporter.
Guttmann (2004) har gjort en modell kring att sport bygger på begreppen lek, spel, tävling och sport. Leken är det mest naturliga och grundläggande av alla aktiviteter människor gör. Leken är helt autotelistisk. Alla människor har lekt och leker. Leken är den grundläggande aktiviteten, leken kan delas in i spontana lekar eller organiserade lekar. Skillnaden mellan typerna, är att i det sistnämnda begreppet ingår det
bestämmelser och regler hur leken ska gå till. Därför kallar Guttmann (2004) organiserad lek för spel. Spel har regler och bestämmelser.
I vägen till att särskilja en aktivitet från en sport ingår begreppet tävling. Tävling definieras som att utse en vinnare i en aktivitet. Tävlingsaspekten är enligt Guttmann (2004) ett av de viktigaste attributen för att särskilja sport från andra aktiviteter. Därför kan spel delas in i icke-tävlingsbaserade spel och tävlingsbaserade spel.
Tävlingsbaserade spel är tävlingar. Vidare kan tävlingar delas in i intellektuella och fysiska tävlingar. När en tävling är fysisk blir denna aktivitet en sport.
Kortfattat är aktiviteten sport ursprungligen en lek. När leken får regler och
bestämmelser blir aktiviteten ett spel. När det tävlas i spelet blir det en tävling och när tävlingen är fysisk blir aktiviteten en sport.
Utöver modellen har Guttmann (2004) även arbetat fram sju karaktärsdrag som hjälper till i definitionen av konceptet modern sport. De sju dragen är: Sekularism,
jämlikhet, specialisering, rationalisering, byråkratisering, kvantifiering och till sist jakten på rekord. Det är dessa karaktärsdrag som gör att vi kan gå från definitionen av
sport till definitionen av modern sport. Dessa sju drag särskiljer moderna sporter från tidigare epokers sporter. Enligt Guttmann (2004) är dessa dragen precis som i alla andra kulturer, självklara och tas för givna av medlemmar i kulturen. Men för människor utanför kulturen ses de som besynnerliga och egenartade. Därför behövs deras implikationer, inbördes relationer och betydelser förklaras och förstås.
Sekularism: Moderna sporter utövas inte i religiösa syften eller för att blidka gudar.
Till skillnad från dåtidens sporter.
Jämlikhet: Moderna sporter ska vara jämlika och rättvisa. Det görs en indelning i två
kategorier: (1) alla ska teoretiskt sett ha en möjlighet till att delta och tävla. (2) villkoren och reglerna ska vara lika för alla som deltar.
Specialisering: Moderna sporter kräver specialisering. Med detta menas att i
moderna sporter krävs det, att utövare specialiserar sig på en sport eller en roll inom sin sport, för att bli så bra som möjligt. Likt arbetare vid det löpande bandet måste atleter specialisera sig, för att bli så effektiva som möjligt. Detta karaktärsdrag härstammar från att i det moderna samhället är betydelsen av framgång viktigt. För att bli framgångsrik i moderna sporter krävs specialisering.
Rationalisering: Moderna sporter har fler och tydligare regler och bestämmelser än
dåtidens sporter. Dessutom är moderna sporter mer standardiserade. Utrustning, regler och utövningsområden är samma över hela världen. Utöver detta diskuteras den vetenskapliga betydelsen hos moderna sporter och dess rationalisering. Vetenskapen hjälper till att förbättra atleters resultat. Vetenskapen har studerat bästa sättet att träna, äta med mera för att maximera resultatet. Detta bygger vidare på tankarna kring specialisering och dagens samhälle kring framgång. I moderna sporter tränar atleterna för att bli bättre i tävling, medan i dåtidens sporter utövade atleterna sporterna.
Byråkratisering: Moderna sporter är organiserade. Detta för att övervaka och skapa
homogenitet inom sporterna. Byråkratiseringen är en av de viktigaste funktioner inom modern sport för att se till att regler är universella samt att det går att skapa ett band mellan lokala tävlingar till internationella tävlingar.
Kvantifiering: Kvantifiering är något som karaktäriserar vårt moderna samhälle. Allt
ska räknas och jämföras. Så är det även i den moderna sporten, alla resultat ska räknas, sparas och jämföras.
Jakten på rekord: Det sista karaktärsdraget av modern sport, är jakten på rekord och
den summerar ihop de andra dragen. För att sätta ett rekord i en modern sport krävs det att de andra karaktärsdragen är närvarande i sporten. Då framgång är en viktig del i vårt moderna samhälle är rekordet det ultimata beviset på framgång. Att sätta ett rekord är enligt Guttmann (2004) ett modernt sätt att göra sig odödlig. Rekordet är ett emblem i vårt moderna samhälle över rationaliserat vanvett.
Allen Guttmanns teorier och modeller kring konceptet modern sport, ger ett teoretiskt ramverk som kommer att använda i uppsatsens studie. Denna ram ska sammanlänkas till metod-delen och användas vid granskningen av empirin. Det ska undersökas om dokusåpan Sveriges mästerkock är en sport samt studeras och tolkas
ifall dokusåpan innefattar Allen Guttmanns sju karaktärsdrag kring modern sport. Med hjälp av resultatet av denna tolkning och analys av Sveriges mästerkock, kommer det att försökas avgöras ifall dokusåpan är en modern sport eller inte.
3. Metod
Uppsatsens forskningsansats är explorativ, med studien ämnas att förutsättningslöst undersöka forskningsområdet, dokusåpan Sveriges mästerkoc, utifrån ett
idrottsvetenskapligt perspektiv. Studien antar ett vetenskapligt förhållningssätt som är av hermeneutisk natur. Dokusåpan Sveriges mästerkock ska tolkas, analyseras och studeras, detta för att skapa en förståelse av fenomenet men även i förlängningen skapa en fördjupad förståelse av modern sport. Tolkningsprocessen utgår ifrån Allen
Guttmanns teoretiska ramverk. När empirin har bearbetats har det varit utifrån en teoriledd tematisk analys i kombination med induktiva teman.
Det uppsatsen och studien tar avsprång till att försöka uppnå är att explicit undersöka om dokusåpan kan kategoriseras som en sport. Det är inte lätt för en aktivitet att
uppfylla sportens alla idiom. Det implicita med tolkningen av Sveriges mästerkock är ifall analysen och tolkningen av dokusåpan kommer kunna exponera och synliggöra nya karaktärsdrag förutom Allen Guttmanns sju ursprungliga karaktärsdrag, som kommer kunna härledas till fenomenet modern sport. Med hjälp av det explicita och implicita resultatet av studien kommer det diskuteras om teorierna och definitionen kring konceptet av den moderna sporten förändrats och utvecklats i takt med att samhällsförhållanden och samhällsfenomen har förändrats. Samt hur och vilka komponenter i modern sport har påverkat och förändrat andra delar av samhället.
3.1. Begränsningar
När denna uppsats påbörjades var den ursprungliga frågeställningen, kan dokusåpor kategoriseras som en sport? För att begränsa undersökningsområdet valdes det dokusåpor där det handlade om professioner och tävling. Att det är professioner och tävling gör dokusåpan mer saklig och lik en sportslig aktivitet. Inom sporten är rättvisa och jämlikhet viktigt, när det är en förmåga och kompetens som avgör tävlingens utgång blir aktivitet mer sportslig. En annan faktor av begränsningen till Sveriges mästerkock är det faktum att författaren till arbetet hösten 2012, deltog i säsong två av Sveriges mästerkock. Med tanke på uppsatsens syfte passar det bra med Sveriges
mästerkock som undersökningsområde och att bearbeta empirin utifrån Allen Guttmanns teorier, eftersom syftet vill diskutera konceptet modern sport.
Studiens resultat går inte att generalisera i vidare stor utsträckning. Det går endast att behandla huruvida Sveriges mästerkock faller inom ramen för modern sport och inte dokusåpor i allmänhet. Det är en ganska radikal skillnad på exempelvis Big Brother och Sveriges mästerkock därmed är generaliserbarheten svag. När det kommer till
matlagning som tävlingsaktivitet så finns det redan en etablerad ”tävlingsscen” med till exempel Kock-SM. Vilket innebär att Sveriges mästerkock faller under en helt annan kategori, än hur professioner generellt kan kategoriseras som sport. Då motsvarigheten för exempelvis Paradise Hotel skulle vara att gå ut och ragga på krogen. Med andra ord så är generaliserbarheten hos studien svag om det ska generaliseras till andra dokusåpor huruvida de kan kategoriseras som sport, eller om det ska generaliseras till andra professioner huruvida det går att kategorisera de som sport och tävla i dem som sporter. Dock är syftet med uppsatsen att diskutera konceptet modern sport och det går att göra utifrån studiens resultat.
3.2. Undersökningsmetoder
Uppsatsen använder sig av två olika undersökningsmetoder, en deltagande observation samt en observation och iakttagelse av det färdiga TV-programmet Sveriges
mästerkock. Empirin kommer tolkas utifrån flera vinklar och studeras utifrån olika synhåll i och med detta angreppssätt. Förhoppningarna med att använda sig av två olika undersökningsmetoder och två olika perspektiv är att göra beskrivningarna och
erfarenheterna mer rika och flerdimensionella, detta för att säkerhetsställa att tolkningen blir mer logisk, rimlig och sammanhängande. Att omständigheterna tillåter en
deltagande observation eller ett inifrånperspektiv samt ett utifrånperspektiv kommer ge en bättre transparens kring tolkningen, eftersom detta ger möjligheter till ”bakom kulisserna” material. Transparensen är ett viktigt inslag i tolkningen av denna form av empiri då det färdiga programmet är redigerat, klippt och tillrättalagt för TV-publikens underhållning. Då kommer ett inifrånperspektiv bidra med en ökad förståelse för hur det har varit för deltagarna i programmet och därmed ge en bättre transparens till studien. Slutsatserna som dras kan därför antas vara trovärdiga.
En av svagheterna med att göra en deltagande observation är att det blir en väldigt subjektiv tolkning. Mycket av tolkningen baseras på deltagarens referensramar och upplevelser.
3.3. Empiri
Empirin baseras på säsong två samt säsong tre av Sveriges mästerkock. Detta för att kunna jämföra och synliggöra om det skett en utveckling av dokusåpan samt skapa ett bättre djup i tolkningen. Dock visade det sig att det inte hade skett en större utveckling av programmet därför behandlas inte denna faktor något mer i uppsatsen. Att säsong två spelades in under 2012, gör den säsongen relativt gammalt. Dock behövdes säsong två tolkas, för att en jämförelse ska kunna ske mellan deltagandet och observationen av det färdiga programmet. Eftersom säsong tre är mer aktuellt att tolka och studera, är den analysen viktig för att skapa en bättre förståelse och i förlängningen blir studiens slutsatser mer tillförlitliga.
Tyvärr är det relativt längesedan författaren och tillika tolkaren av dokusåpan deltog i dokusåpan, vilket innebär att trovärdigheten kan ifrågasättas till viss del av den deltagande observationen. Detta eftersom minnena kan vara romantiserade och förvrängda. Detta är en av anledningarna till att empirin till största del består av det färdiga programmet och dess observationer. Ytterligare en anledning till att den största delen av empirin är utifrån observationsperspektivet är den etiska aspekten. Enligt Vetenskapsrådet (2014) ska forskaren informera de berörda om forskningsuppgiftens syfte. Vidare ska de deltagande i undersökningen, i detta fall de andra deltagarna, produktionsteamet och domarna, själva ha rätt att bestämma över sin medverkan. När författaren deltog i Sveriges mästerkock gjordes det under förutsättningarna att
fenomenet och dess individer inte skulle tolkas och studeras. Därför hade det inte varit god vetenskapssed och forskningsetik att avslöja eller namnge personer som inte gett sitt samtycke till vad som pågick ”bakom kulisserna”. Däremot är Sveriges mästerkock ett offentligt program och något som allmänheten kan ta del av, därför bör sanningen om vad som pågår bakom kulisserna av programet synligöras och det skapar inte ett etiskt dilema. Dessutom uppskattade inte producenterna och juryn riktigt bra
matlagning, författaren åkte ut ur dokusåpan tämligen fort, därför blir tolkningen mer från observationsdelen. Att författaren åkte ur dokusåpan blir också en svaghet till
studien, eftersom många av tävlingarna och bedömningarna byter form i de senare delarna av programmet.
3.4. Tolkningsprocessen
I proceduren med att skriva denna uppsats har reflexivitet varit i stort fokus och högsta prioritet. Det finns mycket tolkningsutrymme vid analysen av empirin men även vid diskussionen av undersökningen. Därför har noggrannheten kring reflexivitheten varit i centrum genom hela studien och uppsatsen. Det har förts dagbok över skrivandet. Detta för att kunna gå tillbaka och utvärdera tankarna över ämnet. Dessutom har det hjälpt till med att tänka tankar om egna tankar. Detta för att förstärka transparensen,
trovärdigheten och rimligheten med uppsatsen. Det har varit väldigt spännande och intressant att titta bakåt i dagboken, uppsatsen har bytt karaktär många gånger, kanske för många gånger.
Det vetenskapliga förhållningssättet i uppsatsen och studien är ur hermeneutikens grunder, det ska vara en öppen och subjektiv tolkning. Tolkningsprocessen ämnar till att förstå Sveriges mästerkock ur ett idrottsvetenskapligt perspektiv och i förlängningen även skapa en bättre och djupare förståelse kring konceptet modern sport.
Tolkningsprocessen av dokusåpan börjar med ett övergripande perspektiv vilket innebär att studien försöker skapa en förståelse över helheten med det undersökta fenomenet. Det andra steget kommer att vara att tolka och studera Sveriges mästerkock utifrån Allen Guttmanns teorier och definitioner av sport och modern sport. Det andra steget inleds med att först undersöka och avgöra ifall dokusåpan kan klassificeras som en sport och har sportens grundbetingelser. Därefter kommer empirin struktureras, kategoriseras och tolkas utifrån Guttmanns sju karaktärsdrag av modern sport. Detta för att avgöra ifall Sveriges mästerkock kan ingå under begreppet modern sport. När empirin har bearbetats har det varit utifrån en teoriledd tematisk analys i kombination med induktiva teman, vilket gör det möjligt att använda sig av teoristyrda kategoriseringar, men även att upptäcka nya kategoriseringar som inte är förankrade i teorin. Kommer det under tolkningsprocessen uppenbaras och expliceras nya komponenter inom dokusåpan förutom Allen Guttmanns sju ursprungliga drag, som kommer kunna härledas till den moderna sporten?
4. Tolkning och resultat
Vid tolkningen av empirin används den sociologiska blicken som enligt Molnar och Kelly (2013) är ett samhällsvetenskapligt teoretiskt verktyg. Blicken kan hjälpa oss att förstå världen vi lever i och kan hjälpa oss förstå hur samhället fungerar och förändras. Blicken ger oss potentialen till att identifiera, analysera och förstå samhällsfenomen och samhällsförändringar. Samt den hjälper till med att se kritiskt på företeelser och inta ett kritiskt förhållningssätt. Det första som uppenbaras vid tolkningen av Sveriges
mästerkock ur ett idrottsvetenskapligt perspektiv är alla sportliknelser som används. Matlagningsduellerna beskrivs som matcher och deltagarna som spelare. Liknelserna fortsätter i hela programmet och under hela säsongen. Något som blicken också uppmärksammar är att halva programmen består av för- och efterdiskussioner, känslor och tankar ventileras med jämna mellanrum. Det märks tydligt att programmet är förinspelat, då mitt i matlagningsscener klipps det in vad deltagarna känner och tycker. Vid deltagandet av programmet blev vi intervjuade efter alla matlagningsdueller, före duellerna samt efter vi fick reda på vad duellerna bestod av. I intervjuerna blev vi ombedda att låtsas att vi inte redan utfört utmaningarna eller att vi precis fick reda på vad duellen bestod av, därefter fick vi iscensätta ett litet skådespel. Om Sveriges mästerkock hade varit en fotbollsmatch hade det varit som att titta på höjdpunkterna från en fotbollsmatch med en massa intervjuer med spelarna. Att bara visa
höjdpunkterna och att lägga stort fokus på känslor och drama förhöjer
underhållningskvalitéer på dokusåpan men sänker de sportsliga kvalitéerna av dokusåpan.
Om nu dokusåpan ska ses som en sport, är Sveriges mästerkock en av de få sporter där deltagare tävlar både i grupper samt individuellt. Just premissen att din lagkamrat kan bli din konkurrent i nästa tävling är tämligen unikt. Detta är ett intressant koncept som är ovanligt i andra sporter, det existerar dock i brottningen och i friidrott. Vidare tävlar män mot kvinnor, i så kallade mix-tävlingar, vilket också är ovanligt i sportens kontext. Just kombinationen av lagtävlingar och individuella-tävlingar samt mix-tävlingar gör Sveriges mästerkock unikt.
De övergripande reflektionerna vid deltagandet av Sveriges mästerkock var att känslorna var precis som under en sportslig prestation. Känslokavalkaderna började redan före tävlingsmoment. Jag var nervös, osäker, men det fanns också en vilja av att
prestera och vinna. Under ”matcherna” kände jag beslutsamhet och adrenalinpåslaget var närvarande – jag ville visa allt jag hade tränat på, mina tekniker och skicklighet. Vid granskningen av våra maträtter, tillika skapelser och bedrifter, var jag otroligt nervös. Jag kommer ihåg ett moment när jag var nära att åka ur programmet - vi stod på en lång rad och skulle få våra bedömningar. Den känslan var precis som när jag ska få domarnas poängbedömningar i en jämn MMA-match – i båda fallen undrade jag ifall min arm ska bli rest och benen skakar likt asplöv. Efter tävlingarna inföll sig en enorm lättsamhet, eufori och adrenalindumpen blev ett faktum. Rent upplevelsemässigt som deltagare är Sveriges mästerkock en modern sport.
4.1. En tolkning med Allen Guttmanns teorier
Utifrån Allen Guttmanns grundläggande modell av sport är aktiviteten ochsamhällsfenomenet Sveriges mästerkock en sport. Dokusåpan uppfyller de konstitutiva komponenter för sport. Dokusåpan innehåller regler och bestämmelser, det finns ett tävlingsmoment och det är fysiskt krävande att laga mat. Frågan är om dokusåpan är en modern sport? Detta kommer undersökas och tolkas med hjälp av Allen Guttmanns sju karaktärsdrag, studien kategoriseras efter: Sekularism, jämlikhet, specialisering,
rationalisering, byråkratisering, kvantifiering och till sist jakten på rekord.
I tolkningsprocessen görs det försök till att uttyda och explicera karaktärsdragen i empirin och därefter granska och tolka dem, samt ge en analys ifrån ett deltagande perspektiv. Det deltagande perspektivet kommer göra beskrivningarna och
erfarenheterna mer djupa och flerdimensionella, detta för att säkerhetsställa att tolkningen blir mer transparent, trovärdig och tillförlitlig. I tolkningen görs det en skillnad på ifall Sveriges mästerkock innefattar karaktärsdragen, men också ifall karaktärsdragen i sig, uppfyller idiomet som karaktärsdraget utger. Det vill säga att dokusåpan kan innefatta karaktärsdraget men kanske inte uppfyller alla de kriterierna och attribut karaktärsdraget innefattar. Många av dagens traditionella sporter uppfyller inte alla Guttmanns idiom, trots detta ses dessa aktiviteter som sporter. Ett exempel är friidrottens tiokamp, det kan problematiseras hur pass speciliserad tiokampen är. Eftersom traditionella sporter är generellt för olika, för komplexa och det finns för många olika aspekter som påverkar traditionella sporter går det inte att jämföra
traditionella sporter och Sveriges mästerkock i en alltför stor uttsträckning. Dock går det 25
att lyfta vissa aspekter inom Sveriges mästerkock och problematisera utifrån traditionella sporter.
4.1.1.
Jämlikhet
Enligt Guttmann ska moderna sporter ge samma möjligheter för alla att delta och tävla, samt att villkoren och reglerna ska vara lika för alla som deltar. Tävlingen ska vara rättvis och jämlik.
I det färdiga programmet Sveriges mästerkock får vi följa kockarna och deras matlagning, reglerna och villkoren är lika för alla deltagare. Deras maträtter bedöms av en jury som ger intrycket att vara rättvisa men hårda.
Vägen till att bli antagen till Sveriges mästerkock börjar med uttagningar
runtomkring i Sverige där amatörkockar får visa upp sig själva och sin matlagning för TV-produktionen samt för juryn. Det är ett underhållningsprogram vilket innebär att såväl matlagning som personlighet bedöms vid uttagningarna, vilket programmet informerar om. Att programmet informerar om att ett av bedömningskriterierna vid uttagningarna är personlighet gör att programmet blir rättvist i sportens kontext. Huruvida det är ”rätt” att bedöma människors personligheter i andra kontexter är en annan diskussion.
Som observatör är tävlingen Sveriges mästerkock jämlik och rättvis. I alla bedömningssporter ges det ett visst utrymme till diskussion huruvida det var rättvist bedömt eller inte. Ur observatörsperspektivet är dokusåpan en modern sport.
Som deltagare kan jag säga att vissa delmoment i Sveriges mästerkock inte är rättvisa. Efter vi hade lagat vår mat blev vi ombedda att lämna Colosseum för att juryn skulle provsmaka vår mat. Efter juryns provsmakning blev vi återigen ledda in i Colosseum. Nu rullade kamerorna, vi fick gå fram med våra tallrikar till juryn som stoppade vår mat i munnen för att därefter spotta ut den, vilket givetvis inte syns i det färdiga TV-programmet. Att höra att det smakade gott efter att de spottat ut maten var aningens motsägelsefullt. Efter juryn sköljt sina munnar, fick vi våra bedömningar. Nu är frågan; har juryn provsmakat maten? Eller är det redan förutbestämt vem som ska gå vidare i de olika delmomenten? Baseras vidare avancemang i Sveriges mästerkock mest på personlighet eller på matlagning? Många deltagare i programmet tyckte detta var en orättvis behandling och jag kan hålla med om detta. I traditionella sporter är bedömning
av atleters personligheter väldigt ovanligt. I vissa sporter som exempelvis MMA kan atleter blir tilldelade matcher på grund av att deras underhållningsvärde är högt. Denna tilldelning görs både utifrån deras sportsliga prestationer men även utifrån deras personligheter – publik och åskådare vill se de vinna eller förlora. Dock blir de inte tilldelade en vinst på grund av deras personlighet i själva matchen. Jag åkte ut ur dokusåpan i de tidigare programmen, därför kan jag inte ge en inifrån analys för hur provsmakningarna ser ut i de senare delarna av programmet. Tävlingsmomenten byter form i de senare delarna av programmet då det är färre deltagare kvar.
Utifrån ett perspektiv som deltagare är inte villkoren och reglerna lika för alla som deltar. Detta baseras på att funktionärerna föranledde att vidare avancemang grundades på matlagningen och inte våra personligheter. Juryns bedömningar skulle vara utifrån maten, det nämndes aldrig något om vår personlighet. I så fall skulle de kunnat säga att maten smakade mindre bra men att din personlighet passar bra i TV så du går vidare. Till skillnad från uttagningarna i det första skedet av programmet, då personligheterna var ett av bedömningskriterierna. Som deltagare i Sveriges mästerkock hade
bedömningskriterierna väldigt låg transparens, ur detta hänseende är Sveriges mästerkock inte en rättvis tävling och inte heller en modern sport. Devisen ”låta resultaten tala för sig” verkar inte vara aktuellt vid bedömningarna.
4.1.2.
Specialisering
Enligt Guttmann måste individer vara specialiserade på sina sporter för att bli
framgångsrika. Detta karaktärsdrag är det tveksamt om Sveriges mästerkock uppfyller. För att upprätthålla underhållningsvärdet på programmet innehåller säsongerna olika deltävlingar. Dock är det konstitutiva att det är en matlagningstävling. Då aktiviteten matlagning innefattar väldigt många moment och är en väldigt bred aktivitet går det att argumentera om huruvida tävlingsmomenten i programmen är specialiserade.
Tävlingsmomenten skulle kunna kallas ”konster i köket”. I programmen tävlas det i smaktester, hacka lök, fördela ägg och givetvis matlagning. I professionen matlagning finns det en hel del specialiseringar som kallskänka, bagare, sous chef, sushikock med mera. Ur denna synpunkt är det diskutabelt om Sveriges mästerkock är en modern sport. Det krävs en tydligare specialisering.
I en sport som fotboll spelar varje individ på bestämda platser målvakten, är inte forward eller tvärtom. I fotboll är deltagarna specialiserade på en viss plats och moment.
Karaktärsdraget specialisering kan dras hur långt som helst och brytas ner hur mycket som helst, vilket innebär att många av de traditionella sporterna inte uppfyller detta idiom. Dock är slutsatserna att ”konster i köket” är för brett och innefattar för många moment för att kallas specialiserad.
Vid deltagandet i programmet visade det sig att vissa av deltagarna verkligen var specialiserade och skickliga på att laga mat. De höll en väldigt hög nivå inom kökets konster och finesser. Däremot var vissa deltagare specialiserade inom
underhållningsaspekten. De levererade mycket drama i allt från gråt till glädjetjut. Vilken aspekt är viktigast, åt vilket håll ska deltagarna specialisera sig? Ur
deltagarperspektivet är inte Sveriges mästerkock en modern sport.
I sportens kontext är det repriser på en eminent sportslig prestation, i Sveriges
mästerkock rullar repriserna när juryn skäller ut deltagare eller när deltagarna brister ut i gråt eller glädje. Är dramat det viktigaste eller är det den sportsliga prestationen. Eller i vårt fall den kulinariska prestationen?
4.1.3.
Rationalisering
Detta karaktärsdrag beskriver Guttmann (2004) som att moderna sporter är
standardiserade, utrustning, regler och utövningsområden är samma över hela världen. Utöver detta diskuteras framgång och den vetenskapliga betydelsen hos moderna sporter. Vetenskapen har studerat bästa sättet att träna, äta med mera för att maximera resultatet. I moderna sporter tränar atleterna för att bli bättre i tävling. Allt för att bli så framgångsrika som möjligt.
Dokusåpan Sveriges mästerkock har sitt ursprung i brittiska versionen MasterChef. MasterChef har visats i betydligt fler säsonger och har genomgått en process där det har blivit mer och mer standardiserat för varje säsong. MasterChefs rättigheter har sålts till olika länder som gjort samma produktion i sina respektive länder. Programmet är likvärdigt över hela världen. Ur detta hänseende genomgår dokusåpan en process och blir mer och mer standardiserat. Med andra ord har skaparna hittat ett koncept som tilltalar de flesta och som går att massproducera, standardisera och sälja över hela världen. Adorno och Horkheimer (2012) menar att hela kulturindustrin är rationaliserad
och detta inkluderar även Sveriges mästerkock. De menar att kulturindustrin är schemalagd och tillrättalagd för att underhålla så många människor som möjligt. Dokusåpan är definitivt rationaliserad ur ett kulturellt perspektiv men har även tydliga tendenser till att vara det ur ett sportsligt perspektiv.
Som deltagare i programmet tränade jag på matlagning. Jag stod hemma i mitt kök och slog litervis med bearnaisesås. Jag lärde mig filea fisk och stycka kyckling.
Dessutom studerade jag den amerikanska versionen MasterChef, eftersom jag visste att de skulle ta inspiration till deltävlingar från det amerikanska programmet. Guttmann (2004) menar att atleter tränar på sin sport för att prestera i tävling och det gjorde jag. Svetten lackades hemma i studentlyan, det var annat som stod på spisen än makaroner och ketchup. Det trancherades och blancherades, fondanter och Crème brûléer stod på rad.
Det är mycket som tyder på att Sveriges mästerkock är rationaliserat och ur detta hänseende är det en modern sport.
4.1.4.
Byråkratisering
Som ovan har Sveriges mästerkock sitt ursprung i programmet MasterChef. MasterChef har rättigheterna till programmet och har standardiserat konceptet. På detta sätt är aktiviteten organiserad och har universella regler. För att vara med i finalen i Sveriges mästerkock måste deltagarna gå vidare från lokala uttagningar till den stora nationella finalen. Det finns en stark byråkratisering inom Sveriges mästerkock liksom i de flesta aktiviteterna i dagens moderna samhälle där det finns pengar att tjäna.
4.1.5.
Kvantifiering
Kvantifiering är något som karaktäriserar det moderna samhället. Allt ska räknas och jämföras. Så är det också är i den moderna sporten; alla resultat ska räknas, sparas och jämföras.
Det kvantifieras även i Sveriges mästerkock. Ålder och kön och andra statistiska mått upprepas och mäts. Tider beräknas och det finns en mängd olika måttstockar inom programmet. Dock kvantifieras det inte i samma utsträckning som i många andra sporter. Exempelvis i typiskt amerikanska sporter som football eller baseball där det
finns nästan oändligt med statistik; från vikt, längd, födelseort till diverse sportslig statistik. I traditionella sporter går det tämligen enkelt att erhålla statistiska mått, detta är desto svårare i Sveriges mästerkock. Sveriges mästerkock kan kvantifiera bättre.
Sveriges mästerkock innefattar karaktärsdraget kvantifiering men det är tveksamt om det uppfyller idiomet kvantifiering.
I det färdiga programmet beskrivs det att tidsrymden i vissa moment är sextio minuter. Men vid inspelningarna hade vi nittio minuter på oss att färdigställa maträtterna. Allt för att deltagarnas skicklighet skulle framhävas och förhöja underhållningsvärdet. Eftersom bedömningskriterierna är tveksamma i Sveriges mästerkock blir det svårt att kvantifiera resultateten. Hur ska det föras resultat och statistik när förutsättningarna och bedömningskriterierna inte är kända för allmänheten?
4.1.6.
Jakten på rekord
I programmet används gärna uttrycket rekord, vilket innebär att detta karaktärsdrag är i fokus. Ofta nämns det att deltagare är den snabbaste eller yngsta deltagaren. De sätts till och med rekord i sämsta tillagade maträtten.
Vilka rekord är av vikt? I traditionella sporters kontext är rekord på det bästa resultatet, medan i Sveriges mästerkock är ett rekord när det görs något mindre bra. Återigen, bedömningskriterierna är tveksamma i programmet och därmed är det en tolkningsfråga ifall detta karaktärsdrag uppfyller idiomet.
TV-världen har flera olika typer av priser. I USA delas Emmys och Golden Globes ut. Sveriges motsvarigheter är Kristallen och Aftonbladets TV-pris. Dessa utmärkelser var viktiga för produktionsteamet att vinna, vilket de gärna basunerade ut. Att
produktionsteamet påpekar att de vill vinna utmärkelser kan tolkas som något som talar emot att mästerkocken passar in i karaktärsdraget. Det borde handla om att den aktiva deltagaren och inte instansen som producerar tävlingen ska sätta rekord. Detta är ett tecken på att det inte är kompetensen hos deltagarna som är viktigast utan
underhållningsvärdet som presteras av TV-produktionen.
Idiomet jakten på rekord uppfylls inte av Sveriges mästerkock.
4.1.7.
Sekularism
Varken som observatör eller som deltagare fanns några tendenser till religiösa inslag i programmet. Ur detta hänseende är Sveriges mästerkock en modern sport.
4.2. Resultat
Resultatet av tolkningen av Sveriges mästerkock, kokar ner till att dokusåpan innefattar alla sportens karaktärsdrag. Dock uppfyller inte Sveriges mästerkock alla idiomen hos Allen Guttmanns karaktärsdrag av modern sport. Vissa av dragen kan diskuteras huruvida de är uppfyllda eller ej. Tolkningen säger att dokusåpan är i en process att närma sig en modern sport. För att hegemonin inom sportvärlden ska acceptera Sveriges mästerkock behöver dokusåpan genomgå en reningsprocess - programmet måste bli mer rättvist, jämlikt, bedömningskriterierna måste bli mer distinkta och det krävs även en tydligare specialisering inom programmet. Först då uppfyller Sveriges mästerkock sportens alla idiom och Sveriges mästerkock kan ses som en sport och anslutas till sportens herravälde.
Den nya matlagningsdokusåpan, Grillmästarna presenteras som ett program om Sveriges nationalsport, grillning. Detta är något Carlssons (2001c) skulle kalla
medielogik, en process där en televiserad verklighet förvränger den sanna verkligheten i förmån för sensationer och subjektifiering. Om matlagning inte är en sport är definitivt inte grillning Sveriges nationalsport!
För att svara på mina explicita frågor kring studien.
Har Sveriges mästerkock den moderna sportens normativa attribut? Kan dokusåpan ses som en modern sport?
Sveriges mästerkock har alla de moderna sportens normativa attribut, åtminstone enligt Allen Guttmanns teoretiska ramverk. Dock uppfylls inte karaktärsdragens idiom, därmed kan inte Sveriges mästerkock ses som en modern sport.
Vid tolkningen av Sveriges mästerkock kategoriserades empirin utefter Allen Guttmanns sju olika karaktärsdrag kring modern sport, utöver dessa kategoriseringar uppenbarades i tolkningsprocessen även ett annat starkt tema i dokusåpan och det var
