Läkemedelshantering av vårdpersonalen inom särskilda boenden : Kartläggning av kunskaper och rutiner beträffande läkemedelshantering

(1)

Institutionen Hälsa och Samhälle

Specialistutbildning för vård av äldre 40p Uppsats D nivå

Vt 2007

Läkemedelshantering av vårdpersonalen inom särskilda boenden

Kartläggning av kunskaper och rutiner beträffande läkemedelshantering En empirisk studie med kvantitativ ansats

Författare: Handledare:

(2)

Sammanfattning

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en

konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering, agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården. En kvantitativ, standardiserad och strukturerad enkät utfördes innehållande vanligt förekommande kunskapsfrågor om läkemedelsindikationer och biverkningar,

administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Denna enkät besvarades av 50 anställda inom det kommunala särskilda boendet. Undersökningsresultat visade brisfälliga kunskaper om läkemedelshantering i förhållande till det ansvar personalen har. Kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom var svåra för personalen. I vissa fall gjordes fel symptombedömning som resulterade i felaktigt agerande, som kunde vara direkt livshotande. Tillämpning och uppföljning av delegeringsrutiner visade sig

otillräckliga. Behovet av fortbildningar bland vårdpersonal är stor. Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnade av läkemedel avspeglar vikten av

delegationsutbildning och läkemedelsutbildning.

Nyckelord

(3)

Abstract

Background: With the organizational changes in the care of elderly people, the community council has now taken over this responsibility. This means additional extra responsibility for the auxiliary nurses and the caring staff in old people’s homes. The auxiliary nurses and their assistants have in practice received a great responsibility in the administration of medication in the old people’s home. They have also become intermediaries between the patient and the medically qualified nurses that now have a consultative role. All nursing staff and assistant nurses that have taken part in this research are dealing with medication in their work, which is something that they do not have formal education in. However, this task can be delegated if the assistant nurse has actual qualification in managing medication. The purpose of this study was to assess the knowledge amongst the staff of auxiliary and care helpers in how to

administer medication and how to act according to described cases of illness, and their knowledge in medical delegation routines in the municipal care of old people. Methods: A quantitative, standardized and structured questionnaire was carried out, containing commonly occurring questions of knowledge about medical indications and side-effects, administration of medicine, and how the staff acted in specific situations. This questionnaire was answered by 50 employees at one municipal home for old people. Results: The result of this

questionnaire showed insufficient knowledge about administering medicines in comparison to the medical responsibility of the staff. The questions about medical care and symptoms of disease were too difficult for the care helpers and auxiliary nurses. In some cases there were errors made in the judgment of symptoms that resulted in wrong actions, that could be directly life threatening. Application and follow-up of routines in delegation of medication showed to be insufficient. The need of further education amongst the staff in the old people’s nursing homes is alarming. The amount of mistakes that have occurred, relating to the administration of medication, shows the need of education in delegation and administration of medication in homes for old people.

Keywords

Elderly, administration of the medicine, medication, real competence, delegation of medication.

(4)

Innehållförteckning

Inledning………6

Bakgrund Äldres läkemedelsanvändning och behandling...6

Kommunal äldrevårdens översikt...7

Föreskrifter, ansvar och delegering...8

Några aspekter om säker läkemedelshantering utifrån kvalitetssäker vård – och globalperspektiv...9

Problemformulering...11

Syfte och frågeställningar Syfte...12

Frågeställningar...12

Begreppet läkemedelshantering...12

Metod och genomförande Design...13

Population och urval...13

Metod/genomförande...13

Forsknings etiska överväganden...14

Studies kliniska betydelse...14

Resultat Bakgrundsfrågor...15

Kunskapsfrågor...16

Jämförelser med tidigare studieresultat...71

Diskussion Resultatdiskussion...75

Metoddiskussion...81

Konklusion...81

(5)

Referenslitteratur

Referenser...82 Bilagor

(6)

Inledning

Med stigande ålder utvecklas fler sjukdomssymptom och jämförelsevis fler

läkemedelsförskrivningar med läkemedelskonsumtion förekommer. En rationell behandling och hantering av läkemedel är grunden för välbefinnande hos äldre (Socialstyrelsen, 2005; Kragh, 2005). Från 1992 har stora organisatoriska förändringar skett i vård och

omhändertagandet av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre. Vårdpersonal på äldreboenden spelar numera central roll när det gäller insatser fokuserade mot äldre och speciellt hanteringen av läkemedel. Detta förutsätter att

vårdpersonalen har reell kompetens och att delegeringsrutiner är tydliga (Westlund, 2005; Kragh, 2005). Trots kunskap och lagar som styr läkemedelshantering behandlar Hälso – och sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN) varje år ansvarsfall som handlar om brister och fel i samband med läkemedelshanteringen (Vårdfacket, 2005; Socialstyrelsen, 2004a).

Bakgrund

Äldres läkemedelsanvändning och behandling

Den vanligaste formen av behandling är läkemedel. Äldre använder mycket läkemedel och användningen har ökat under senare år. Enligt Socialstyrelsen utgör de som är 75 år och äldre ca 9 procent av befolkningen och denna grupp konsumerar mer än fjärdedel av alla läkemedel (Socialstyrelsen, 2005). Orsaker till detta anses vara introduktion av nya preparat och

utveckling av nya behandlingsmöjligheter samt omhändertagande av äldre och deras

läkemedelsbehandling. Äldre människor är känsligare för läkemedel än yngre därför löper de störst risk att drabbas av biverkningar eller andra läkemedelsproblem. Statistiken säger att i den äldre befolkningen har totalt 10 – 20 procent av sjukhusinläggningarna

läkemedelsrelaterade orsaker (Fastbom, 2001). Många äldre behandlas med allt fler läkemedel

(polyfarmaci) och det har visat sig medföra risker med ökad sjuklighet, dödlighet och stigande

förekomst av biverkningar. Den ökande användningen märks speciellt bland vårdtagare inom de särskilda äldreboenden, där de använder i genomsnitt 8 – 10 preparat per person (Kragh, 2005). Flera tidigare studier har visat att läkemedelsbehandlingen av äldre är omfattande (Socialstyrelsen, 1999 & Kragh, 2004). I vissa fall konstaterades direkt olämplig behandling

(7)

med bl.a. neuroleptika, läkemedel med antikolinerg effekt, samt långverkande sömnmedel och lugnande medel (Socialstyrelsen, 2004a). Läkemedelsanvändning hos äldre i särskilt boende kartlades av Socialstyrelsen år 2005. Enligt denna studie behandlades fyra av fem av

psykofarmaka, och var tredje äldre hade tre eller fler sådana medel samtidigt. Var femte äldre hade preparat som bör undvikas p.g.a. risk för förvirring. I genomsnitt hade varje boende tre olika förskrivare. Detta konstaterades vara följden av bristande läkarkontinuitet, avsaknad av gemensam läkemedelslista, bristande dokumentation av läkemedelsordinationer samt brist på omprovning och rutiner för uppföljning av kvalitet och säkerhet (Socialstyrelsen, 2005). Många äldre har en eller flera sjukdomar som behöver behandlas med läkemedel. Fördelarna med läkemedel som behandlingsmetod kan vara stora av praktiska, ekonomiska anledningar. Med hjälp av läkemedel har det kommit nya behandlingsmöjligheter framförallt för kroniska sjukdomar, vilken medför att långvarigt lidandet minskas. Livslängden och livskvaliteten har blivit bättre för många patientgrupper, t.ex. med diabetes, hjärtsvikt, astma (Kragh, 2005).

Kommunal äldrevårdens översikt

1992 genomfördes Ädelreformen i Sverige, vilken innebar att ansvaret för äldrevården lades på kommunen. Den åldrande befolkningen och omstruktureringar i vården har medfört en ökad belastning för kommunerna. Resurserna har inte heller varit tillräckliga för det ökade sjukvårdsbehovet, utveckling och forskning inom geriatriken (Westlund, 2005).

Kommunernas vård – och omsorgsansvar innebär både medicinska och sociala insatser. De styrs av hälso – och sjukvårdslagen och av socialtjänstlagen. Utvecklingen efter Ädelreformen medförde att vårdtagarna på äldreboenden blev allt äldre med större omvårdnadsbehov, med fler somatiska och psykiska sjukdomar samt större behov av sjukvårdande insatser. Detta ställer större krav på kompetens och utveckling bland vårdpersonalen. Utbildningsbehovet hos personalen kring geriatriska sjukdomar och andra omvårdnadsområden är konstant. Av

omkring 250 000 anställda inom kommunernas äldreomsorg är 190 900 undersköterskor eller vårdbiträden där hälften har utbildning inom omvårdnad på gymnasienivå medan en tredjedel har gymnasieutbildning inom andra program och resten motsvarande grundskolenivå (Kragh, 2005). Efter Ädelreformen har vårdpersonalen fått en allt viktigare roll som informatörer och kontaktförmedlare mellan vårdtagare och sjukvården. Enligt Socialstyrelsen, skall den som tillhör hälso – och sjukvårdpersonalen, kunna utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav (Socialstyrelsen, 2004a).

(8)

Föreskrifter, ansvar och delegering.

Få verksamheter i sjukvården är skyddade med så många lagar och föreskrifter som

läkemedelshanteringen, trots detta är det ändå läkemedlen som står för flesta avvikelserna i det dagliga arbetet (Sjölenius, 2004). Hantering och överlämnande av läkemedel är de arbetsuppgifter som kan delegeras till vårdpersonal inom den kommunala äldrevården. Med

delegering avser socialstyrelsen i sina föreskrifter och allmänna råd (SOFS, 1997:14) att den

som tillhör hälso – och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för medicinsk uppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften.

Mottagaren skall vara reellt kompetent, dvs. erfaren i sin praktiska yrkesverksamhet eller

genom fortbildning visat sig vara kompetent för den delegerade uppgiften.

Enligt socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om läkemedelshantering i hälso – och sjukvård (SOSFS 2000:1 och 2001:17) skall läkemedel iordningställas av legitimerad sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. Iordningställande av läkemedel från originalförpackning till dosett, skall utföras av sjuksköterska och får inte delegeras till en annan person. Däremot får sjuksköterska genom delegering överlåta åt annan

befattningshavare att ifrån originalförpackningen överlämna läkemedel för vidbehovs medicinering, under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård till vårdtagaren. Ett delegeringsbeslut beträffande överlämnande av läkemedel skall innehålla ansvaret för att rätt person, får rätt dos, vid rätt tillfälle, på rätt sätt och att överlämnandet signeras och dokumenteras (Westlund, 2004).

Den som hjälper en vårdtagare har ett stort ansvar, eftersom bristande läkemedelshantering lätt kan få allvarliga konsekvenser. Läkemedelshantering utgör en stor grupp av de händelser som leder till avvikelserapporter eller anmälningar enligt Lex Maria. Enligt socialstyrelsens rapport om läkemedelshantering framkommer att 32 % avvikelsefall utgör överdosering. Förväxling av medicin förekommer i 26 %, utebliven dos i 22 % och felmedicinering i 20 %. De vanligaste ärendena vad gäller läkemedelshantering är administrering av läkemedel och förekommer i 40 % av insatserna, därefter kommer iordningställande av en dos, 24 %

(Socialstyrelsen, 2004b). Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnade av läkemedel avspeglar vikten av delegationsutbildning och läkemedelsutbildning. Att det behövs mycket mer kunskap och kompetens är viktigt för kvalitetssäker vård.

(9)

I föreskriften (SOSF, 2001:17) framkommer att Socialstyrelsen har beslutat att öka

delegeringsmöjligheterna avseende läkemedelshantering inom annan vård än slutenvård. Ett beslut som anses minska säkerhetskraven i omhändertagande av vårdtagare (Axelsson & Elmståhl, 2002). Tidigare studier om läkemedelshantering av vårdpersonal inom den kommunala äldrevården genomförda i Malmö kommun år 1993 och 1998 visade uttalade brister i kunskaper om läkemedelsverkan och vanliga biverkningar, läkemedelshantering och administration, samt delegeringsrutiner. Studierna visade att kunskaperna var bristfälliga i förhållande till det ansvar vårdpersonalen fick (Axelsson & Elmståhl, 1999).

Några aspekter om säker läkemedelshantering utifrån kvalitetssäker vård – och globalperspektiv

Under 1990 – talet blev brister i säkerheten av vården uppmärksammade och det väckte ett stort intresse hos många aktörer. Tidiga signaler om problemet kom framförallt via studier genomförda i USA på 1980 – talet. I en journalstudie fann man t.ex. att 3,7 procent av sjukhusvårdade patienter råkade ut för någon oönskad händelse som ledde till biverkningar eller skada och 13,6 procent av dessa blev så allvarliga att de led till dödsfall (Ruthberg & Weeks, 2004). En senare studie som publicerades i Danmark 2001 visade liknande resultat. I den danska studien gjordes dessutom en kostnadsberäkning som visade att en vårdskada medför förlängd sjukhusvistelse i vissa fall upp till sju dygn (Schioler & Frolich).

Medlemsländerna i WHO Europa rekommenderade att uppmärksamma och åtgärda problemet med bristande patientsäkerhet genom att arrangera ett s.k. Futures Forum för att

medlemsländerna skulle kunna träffas, utbyta erfarenheter och lära av varandra hur man på nationell nivå arbetar för att förbättra patientsäkerheten (WHO, 2006).

Patientsäkerhetsarbete måste bli mer målinriktat och förebyggande. För detta krävs god kännedom om verksamhetens organisation, samspel mellan olika arbetsgrupper och kunskap om varför människor ibland gör fel. Socialstyrelsen föreslår i en promemoria 2006 att

avvikelserapporteringssystem förstärks genom att all rapportering sker inom sju dagar från att olyckshändelse blivit känt, då detaljerna finns kvar i minne och snabba förebyggande åtgärder ska kunna vidtas. För att stimulera rapporteringsvilja hos vårdpersonalen föreslår

(10)

och sjukvårds Ansvarsnämnd) om avvikelseanmälan skett inom föreskriven tid (Socialstyrelsen, 2006).

Läkemedel kan skapa förutsättningar för en god kvalitet hos många äldre, men det naturliga åldrandet medför att kroppen generellt sätt tål läkemedel sämre. Läkemedelsbehandling kräver en noggrann uppföljning och omprövning, där nyttan med behandlingen alltid måste vägas mot riskerna. Vårdskador som uppstår i samband med felaktig läkemedelshantering kan vara så allvarliga att de kräver vård och behandling och i värsta fall kan leda till dödsfall. Det är denna typ av händelser och konsekvenser som avses vara viktigt för patientsäkerheten. I läkemedelsprocessen är många inblandade, alltifrån den som uppfattar behov av behandling till dem som ordinerar, iordningställer, administrerar, rekvirerar och förvarar läkemedel och till sist den individ, som slutligen ska behandlas. Ju fler steg i processen och ju fler som är iblandade, desto större är riskerna att något ska hända som äventyrar säkerheten i processen. För närvarande pågår ett projekt i Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götaland för att skapa ett samlat IT – stöd för läkemedelshantering utifrån patient – och vårdperspektiv (Hulter Åsberg, 2007).

Sveriges Kommuner och Landsting startade år 2006 ett nationellt projekt, Äldre och

läkemedel, där syftet med projektet var att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att förbättra de äldres läkemedelsanvändning (Sveriges Kommuner och Landsting, 2007). SÄLMA – säker läkemedelsanvändning är en del av förbättringsprojektet Äldre och

läkemedel. Syftet med detta delprojekt är att minska gapet mellan kunskap och praxis inom området. Under projekttiden ska olika förändringar provas och de som visar sig leda till förbättringar ska bli praxis. 17 kommuner och 8 landsting/regioner har deltagit i den första omgången (Sveriges Kommuner och Landsting, 2007a). År 2007 inleder Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ett samarbete för att utveckla kvalitetsindikatorer i socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2007).

Kunskapen om den åldrande människan och om läkemedelsverkan och biverkningar måste spridas inom hela hälso – och sjukvården och i kommunernas äldreomsorg. Läkemedel som ofta används hos äldre personer måste genomgå en klinisk omprövning. SBU har påbörjat ett arbete för att kartlägga evidensbaserad kunskap vad gäller läkemedelsbehandling av äldre (SBU, 2003).

(11)

Vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgen är nyckelpersoner för att nå säkrare

läkemedelshantering och bättre läkemedelsanvändning för de äldre. Det är inte ovanligt att patienten ifrågasätter sin läkemedelsbehandling eller att anhöriga gör det. De kanske inte säger det till sjuksköterskan eller läkaren utan till vårdpersonalen som de träffar dagligen. Det är just vårdpersonal som jobbar nära patienten, 24 timmar per dygn. Det är också de som tidigt får uppmärksamma nya symtom, förändringar i kroppen, som kan vara biverkningar eller början på en ny åkomma. Vårdpersonal måste vidare informera sjuksköterskan om dessa förändringar. Men för att personalen ska kunna vara detta stöd måste de ha en god kunskap om vad som händer i den åldrande kroppen och om läkemedlens verkningar och biverkningar. De ska lätt kunna nå ansvarig sjuksköterska. Därför behöver man kvalitetssäkra rutiner och kunskap om organisationen. Det är därför av intresse att undersöka dessa kunskaper inom vårdpersonal i den kommunala äldrevården.

Problemformulering

En första åtgärd var att kartlägga vilka brister som förekommer i läkemedelshanteringen, om det rör sig om felaktiga rutiner i delegeringen eller kunskapsbrister om läkemedel och sjukdomslära. En förutsättning för en bra och säker äldreomsorg är att en god kunskap och klara rutiner finnas på äldreboenden där medicinskt kompetent sjuksköterska numera har en konsultativ roll.

(12)

Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedelshantering, deras kunskaper om läkemedel och agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt

kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården.

Frågeställningar

1. Vilka kunskaper har personalen om läkemedel; läkemedelsbiverkningar och indikationer/kontraindikationer samt administrering?

2. Hur agerar personalen vid vissa läkemedelsframkallande sjukdomsfall? 3. Vilka kunskaper har personalen om delegeringsrutiner?

Begreppet läkemedelshantering

Läkemedelshantering är inte ett entydigt begrepp. Det innefattar flera olika moment:

ordination, införskaffande, förvaring, iordningställande och överlämnande/administrering av läkemedel. Med läkemedelshantering avses i denna studie iordningställande,

överlämnande/administrering av läkemedlet samt kunskap om läkemedel. Iordningställande och administrering är de momenten som är mest delegerade till vårdpersonalen.

Iordningställande av en dos innebär exempelvis att öppna en förpackning och ta ut rätt mängd tabletter eller att göra i ordning en injektionsspruta. Med överlämnande/administrering av en dos menas det sista steget i kedjan, nämligen att tillföra patienten läkemedlet på rätt sätt; till exempel att svälja en tablett, smörja på en kräm, injicera en lösning. Vid

överlämnande/administrering är det viktigt att kontrollera att rätt person får rätt läkemedel och se till att dosen ges vid rätt dag och tidpunkt, samt kontrollera att dosen är korrekt (t.ex. rätt antal tabletter).

Kunskap om läkemedel och attityder till läkemedelshantering kan innebära t.ex. att handla adekvat vid vissa läkemedelsframkallande sjukdomsfall.

(13)

Metod och genomförande

Design

En empirisk studie med kvantitativ ansats genomfördes.

Population och urval

Populationen bestod av undersköterskor och vårdbiträden som är anställda av kommunen och som arbetar med äldre inom särskilda boenden i en medelstor kommun i väst Sverige.

Metod/genomförande

Femtio anställda i kommunens äldreboende besvarade ett frågeformulär innehållande 50 frågor om läkemedelshantering och delegeringsrutiner. Av de anställda var 32

undersköterskor, 17 vårdbiträden och en person med en annan befattning (Se Tabell 1). Datainsamlingen skedde under fyra veckors period, på tre olika arbetsplatser i medelstor kommun i väst Sverige.

Som mätinstrument användes ett frågeformulär innehållande flersvarsfrågor med olika antal korrekta svar om läkemedelslära, sjukdomslära och läkemedelshantering, samt tre

frisvarsfrågor gällande samma ämne. Till enkäten användes till stor del frågor från en enkät i studie om läkemedelshanteringen inom hemtjänst i Malmö kommun från 1998, för att möjliggöra en jämförelse. Enkäten kompletterades med delegeringsfrågor och frågor om deltagande i läkemedelshanteringen. Kunskapsfrågor berörde vanligt förekommande

läkemedelsindikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Uppgifter inhämtades även om befattning. Uppgifter om rätt svar inhämtades från samma nämnda enkät och dessa svar är markerade med kursiv/fet stil i resultatet och även i bifogade enkäten (bilaga 1).

För bedömningen ”helt rätt” svar på flersvarsfrågor krävdes att alla korrekta svar

identifierades. För bedömningen ”delvis rätt” krävdes att antal ikryssade rättsvar var fler än sammanlagda antal fel.

(14)

För att uppskatta tidsåtgången för besvarandet av enkäten samt att reda på om svarsalternativen uppskattades korrekt gjordes en pilotstudie i en mindre grupp.

Rekrytering till enkätundersökningen utfördes med anslutning till APT (arbetsplatsträff) med hjälp av verksamhetscheferna på samtliga arbetsplatser, då hundra enkäter delades ut. Till varje enkät medföljde ett missiv och ett frankerat svarskuvert adresserad till författare. Av hundra överlämnade enkäter kom tillbaka via posten 50 stycken besvarade enkäter och två stycken obesvarade. Svarsfrekvensen byggde på antalet respondenter som frivilligt deltog i undersökningen.

Forskningsetiska överväganden

De personer som ville delta i undersökningen informerades via ett följebrev om att deras deltagande är frivilligt och anonymt. I brevet klargjordes undersökningens syfte samt namnet och kontaktinformationer på författare. Muntligt tillstånd för att få använda en del frågor från en annan enkät inhämtades från överläkare Sölve Elmståhl i MAS.

Studies kliniska betydelse

Det är av klinisk betydelse att undersöka vilken kunskap om läkemedels - och sjukdomslära, som finns hos personalen inom särskilda boenden i kommunens regi, samt att kartlägga rutinerna för läkemedelshantering och delegering. Vårdbiträden och undersköterskor har inte den formella kompetensen och den yrkesutbildning som krävs för läkemedelshantering, men kan delegeras sådana uppgifter om den reella kompetensen finns. Den som hjälper en

vårdtagare har ett stort ansvar eftersom bristande läkemedelshantering lätt kan få allvarliga konsekvenser. Det är viktigt att de som hanterar läkemedel har en bra kunskap om

läkemedelshantering och känner till när man kan och, framför allt, när man inte kan ge medicinen.

(15)

Resultat

Bakgrundsfrågor

I studien deltog 50 personer vrån vården, varav 32 var dem var undersköterskor och 17 var vårdbiträden. En person angav en annan befattning vilken var mentalskötare, se tabell 1

Tabell 1. Resultat i fråga 1: ”Vilken befattning har du?”

Undersköterska n=32 Vårdbiträde n=17 En annan befattning n=1 Totalt n=50 65 % 33 % 2 % 100 %

Personalen tillfrågades om de har fått utbildning om läkemedel eller instruktion om

läkemedelshantering. 11 personer svarade nekande i fråga 2, utav de var 4 undersköterskor och 7 vårdbiträden. En person visste inte om hon/han har fått utbildning om läkemedel, se figur 2. Ytterliggare 2 personer viste inte om de har fått instruktioner om

läkemedelshantering, se figur 3. Sammanlagt 24 % av deltagarna uppgivit sakna utbildning/instruktion inom läkemedel/läkemedelshantering.

0 5 10 15 20 25 30

Ja Nej Vet ej/inget svar

Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning

Figur 2. Resultat i fråga 2: ”Har du fått någon utbildning om läkemedel?”

0 5 10 15 20 25 30 35

(16)

Samtliga 50 personer angav sig delta i läkemedelshanteringen, se figur 4. 0 5 10 15 20 25 30 35

Deltar Deltar aldrig

Figur 4. Resultat i fråga 4: ”Deltar du i läkemedelshanteringen?”

Kunskapsfrågor

Kunskapsfrågor berörde vanligt förekommande läkemedelsindikationer och biverkningar,

administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer.

Läkemedelsindikationer

Frågorna 5 – 11 behandlade läkemedelsindikationer. Frågorna tog upp de mest förekommande symtomen och sjukdomar för indikation av läkemedel.

(17)

Fråga 5: Betablockerare är läkemedel som ofta används. Exempel på dessa är Sotacor, Seloken, Optimol. Tenormin. För vilken eller vilka sjukdomar är det troligt att dessa läkemedel används?

Rätt svar: Högt blodtryck Grön starr Kärlkramp/angina pectoris 0 2 4 6 8 10 12 14 Högt blodt ryck Astm a Grön sta rr/gl aukom Lågt blodt ryck Mags år Kär lkram p/an gina pect oris Vet ej/inget svar Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

Figur 5a. Frekvens valda svarsalternativ på fråga 5 för olika personalkategorier.

1 1 27 11 1 7 4 5 5 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej fått läkem.utb.

Vet ej/inget svar Fel

Delvis rätt Helt rätt

Figur 5b. Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 5 för olika kategorier.

Att betablockerare användes vid högt blodtryck och kärlkramp var känt för 13/32

undersköterskor och 11/17 vårdbiträden, dock endast 1/32 av undersköterskor och 1/17 av vårdbiträden kunde identifiera samtliga sjukdomar, vilka är hög blodtryck, grön

starr/glaukom, kärlkramp. Nio av 50 ur personalen kände inte till svaren, där 5 av dem saknade läkemedelsutbildning, se figur 5a, 5b.

(18)

Fråga 6: Vid vilken eller vilka av nedanstående sjukdomstillstånd är det vanligt med vätskedrivande läkemedel? Rätt svar: Vetskeansamling/ödem Njursvikt/njurinsufficiens Hjärtinkompensation 0 5 10 15 20 25 30 35 Väts kean sam ling/ ödem Dep ress ion Nju rsvi kt/n jurin suffi cien s Lågt blo dtry ck/h ypot oni Dem ens Hjä rtink open satio n Vita min brist Vet e j/ing et s var Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

8 1 1 3 14 16 9 0 5 10 15 20 25

Figur 6b. Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 6 för olika personalkategorier.

Majoriteten av personalen kunde identifiera vätskeansamling/ödem som indikation för

vätskedrivande mediciner men bara 1/3 del av undersköterskor identifierade njursvikt och 1/4 del av vårdbiträden igenkände hjärtinkompensation, sjukdomar som är vanliga för indikation av vätskedrivande läkemedel, se figur 6a, 6b.

(19)

Fråga 7: Vilket eller vilka av följande läkemedel är relevanta att använda vid ett kärlkrampsanfall? Rätt svar: R. Suscard R. Nitromex 0 5 10 15 20 25 30 35 Magn ecyl Sus card Nitr omex Impu gan Wara n Vet ej/inget svar Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

Figur 7a. Frekvens valda svarsalternativ på fråga 7 för olika personalkategorier.

5 1 25 15 1 12 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

I fråga 7 om indikationer till kärlkramp var Nitromex en igenkänd medicin medan Suscard kunde identifieras av några få. Detta resultat gav att 5/32 undersköterskor och endast 1/17 vårdbiträden identifierade denna medicin, se figur 7a, 7b.

(20)

Fråga 8: Vid vilket eller vilka sjukdomstillstånd är läkemedel som innehåller acetylsalicyl bra? Exempel på läkemedel är Magnecyl, Bamyl, Aspirin?

Rätt svar: Feber Huvudvärk Muskelsmärtor Tandvärk 0 5 10 15 20 25 30 35 Febe r Huvu dvär k Mu skel smä rtor Illam åend e Tand vär k Vet ej/ing et sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

9 3 4 21 14 1 7 1 2 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb. Vetej/inget svar Fel Delvis rätt Helt rätt

Figur 8b. Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 7 för olika personalkategorier.

Majoriteten kände till indikationerna för acetylsalicyl (verksam substans i t.ex. Magnecyl). Dock endast 1/5 del kände igen alla de fyra: feber, huvudvärk, muskelsmärtor, tandvärk. Bedömningen på den frågan blev därför delvis rätt, se figur 8a, 8b.

(21)

Fråga 9: Vid vilket eller vilka av följande sjukdomstillstånd är läkemedel som innehåller paracetamol bra? Exempel på läkemedel är Alvedon, Panodil.

Rätt svar: Feber Huvudvärk Muskelsmärtor Tandvärk 0 5 10 15 20 25 30 35 Feber Huv udv ärk Musk elsm ärtor Illam åen de Tand värk Vet ej/in get sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

19 10 ₇ 13 7 1 5 0 5 10 15 20 25 30 35

Majoriteten kände till indikationerna för paracetamol (verksam substans i t.ex. Panodil) och även majoriteten ikryssade alla de korrekta svaren, se figur 9a, 9b.

(22)

Fråga 10: En av dina vårdtagare använder läkemedlet Sobril eller Oxascand. Vid vilket eller vilka sjukdomstillstånd kan din vårdtagare lida av för att använda dessa läkemedel? Rätt svar: Ångest 0 5 10 15 20 25 30 Hjär tprobl em Trög mage Ång est Söm npr oblem _Strok e Depr ess ion Vet ej /inget svar Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

13 7 1 8 18 10 ₄ 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Figur 10b. Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 10 för olika personalkategorier

Sobril och Oxascand (fråga 10) är ingen ovanlig medicin, då den används ofta, som vid behovsmedicin. Efter det korrekta svaret, att det används mot ångest, så var den vanligaste angivna indikationen depression (18/50) och sömnproblem (21/50), se figur 10a, 10b. Detta är ingen rätt indikation för Sobril eller Oxascand men dessa medel används inte sällan

tillsammans med antidepressiva mediciner och inte sällan på natten då indikationen för dessa läkemedel är oron (Fass, 2007).

(23)

Fråga 11: Din vårdtagare använder läkemedel Stilnoct eller Zopiclon. Varför har din vårdtagare detta läkemedel?

Rätt svar: Vid sömn-/insomningsproblem

0 5 10 15 20 25 30 35 Vid s öm n-/Inso mni ngs probl em Dep ressi on Övrig t Vet e j/ing et sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

27 16 1 12 1 3 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Figur11b. Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 11 för olika personalkategorier.

Personalen var bra på att identifiera den snabbverkande insomningstabletten Stilnoct och Zopiklon vid sömn-/insomningsproblem i fråga 11. 27/32 undersköterskor hade helt rätt och 16/17 vårdbiträden fick samma bedömning, se figur 11a, 11b.

(24)

Biverkningar och kontraindikationer

Fråga 12: Vilken/vilka biverkningar kan läkemedel av nitroglycerin ge? Ex: Nitromex. Rätt svar: Flush/rodnad Övergående huvudvärk Blodtrycksfall Illamående huvudvärk 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Flus h/rodnad Öve rgåend e huv udv ärk Blodt ryck sfal l Dia réer /magbe svär Illam åend e huv udv ärk Högt blodt ryck Vetej /inget svar Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

1 1 22 8 7 2 1 8 8 1 3 0 5 10 15 20 25 30 35

Endast 11/50 kände till blodtrycksfall som en av biverkningarna av nitroglycerin. Exempel på läkemedlet var Nitromex, mycket vanligt förekommande kärlvidgande läkemedel, som används vid kärlkrampsanfall. Personalen kände mycket väl till indikationer för detta läkemedel i frågan 7, men de hade svårt att känna igen dennes biverkningar, som ställdes i frågan 12. 17/50 hade ingen kännedom alls om saken, se figur 12a, 12b.

(25)

Fråga 13: Ögondroppar med verksam substans timolol är en typ av betablockerare. Vilken eller vilka av följande biverkningar kan uppkomma?

Exempel på läkemedel är Optimol, Blocadren, Timolol.

Rätt svar: Depression Hjärtstillestånd

Långsam puls Andningsbesvär/tungandad

Hudutslag Huvudvärk 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Depr essio n Hudut slag Andni ngs bes vär /tung andad Hjär tstil lestånd Lång sam pul s Strok e Huv udv ärk Vet ej /inget svar Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

17 3 ₁ 4 2 1 15 12 7 0 5 10 15 20 25 30 35

Hälften av undersköterskor och 70 % av vårdbiträden kunde inte besvara frågan 13, om biverkningar av betablockerare ögondroppar, se figur 13a, 13b.

(26)

Fråga 14: Impugan, Furosemid och Lasix är vätskedrivande läkemedel. Att observera när vårdtagare använder dessa läkemedel är:

Rätt svar: Diarréer Allergisk reaktion

Torra slemhinnor Kalkbrist/kalciumbrist

Skrynklig hud, ej elastisk Kan ge proppar/tromboser

0 5 10 15 20 25 Dia rréer Torr a sl emhi nnor Skr ynkl ig hu d, ej elas tisk Kan ge p roppar /trom ... Aller gisk rea ktion Kal kbris t/Kal cium brist Vet e j/ing et sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

30 8 1 6 2 9 6 0 5 10 15 20 25 30 35

Figur 14b. Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 14 för olika personalkategorier

Majoriteten av undersköterskor kände igen biverkningar av vätskedrivande läkemedel i fråga 14. De mest identifierade symptomen var skrynklig hud och torra slemhinnor vid användning av t.ex. Impugan/Furosemid/Lasix. 9/17 av vårdbiträden kände inte till svaret och varannan person, som inte hade läkemedelsutbildning, kunde inte heller identifiera symptomen, se figur 14a, 14b.

(27)

Fråga 15: Vilket/vilka av följande påståenden är rätt när det gäller paracetamol, som är den verksamma substansen i bl. a. Alvedon och Panodil?

Rätt svar: Leverskador vid höga doser

Njurskador för långvarigt bruk

0 5 10 15 20 25 30 Ökad b lödni ngs benägenh et Lev ersk ador vid hög a do ser Njur skado r för långv arigt ... Upphov till s nuv a/as tma Ökad s alivp rodu ktio n Vid hög dos örons usni ngar Vet ej /inget svar Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

14 5 4 13 6 1 4 3 1 2 5 4 0 5 10 15 20 25 30 35

De flesta kände till att Panodil (paracetamol) kan ge leverskador i höga doser, se figur 15a, 15b.

(28)

Fråga 16: Vilket/vilka av följande påståenden är rätt när det gäller acetylsalicyl, som är den verksamma substansen i bl.a. Treo, Magnecyl och Bamyl?

Rätt svar: Ökad blödningsbenägenhet

Leverskador vid höga doser

Upphov till snuva/astma

0 5 10 15 20 25 30 Ökad bl ödni ngs benä gen het Leve rska dor vi d hög a d oser Njur ska dor vi d lång varig t bru k Uppho v till snuv a/as tma Ökad saliv produk tion Vid hög dos r isk f ör ö rons. .. Vet e j/ing et sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb

1 28 12 1 7 1 2 5 5 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej fått läkem.utb

Figur 16b. . Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 16 för olika personalkategorier.

Majoriteten kände till att acetylsalicylsyra (t.ex. Magnecyl) ökar blödningsbenägenhet, dock endast en undersköterska kunde uppge alla korrekta svaren, se figur 16a, 16b.

(29)

Fråga 17: Vid vilket/vilka tillstånd är det olämpligt att använda Magnecyl och andra acetylsalicyl-baserade värktabletter? Rätt svar: Magsår Waranbehandling 0 5 10 15 20 25 30 Ledbes vär Ma gså r Wa ran behan dling För eby ggab de t rom bosb. .. För kylni ng oc h feb er Urinv ägs infek tion Vet ej /inge t sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

17 4 3 13 7 1 4 1 3 2 1 3 3 0 5 10 15 20 25 30 35

Figur 17b. . Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 17 för olika personalkategorier.

Majoriteten kände till biverkningar av acetylsalicyl och även vid bedömning blev det helt rätt i de flesta fall, se figur 17a, 17b.

(30)

Fråga 18: Har äldre personer lättare att få biverkningar av sömnmedel?

A. Nej, tål sömnmedel bättre än yngre på grund av mindre sömnbehov. B. Varken ja eller nej, som alla andra personer individuella skillnader. C. Ja, eftersom verkan varar längre hos äldre, ca 40 timmar.

D. Vet ej/inget svar

Rätt svar: C. Ja, eftersom verkan varar längre hos äldre, ca 40 timmar.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 A B C D Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

17 5 ₃ 11 8 1 5 4 4 4 0 5 10 15 20 25 30 35

Att äldre personer har lättare att få biverkningar av sömnmedel visste varannan

undersköterska och var tredje vårdbiträde. 20/50 uppgav felaktigt svar och 8/50 kände inte till svaret, se figur 18a, 18b.

(31)

Fråga 19: Vad behöver du vara uppmärksam på om din vårdtagare använder sömnmedel?

Rätt svar: Balansproblem Alkoholkonsumtion

Förvirring Minnesluckor

Dåsighet Missbruk av sömntabletter

0 5 10 15 20 25 30 35 Bal anspr oblem Blöd ningar Förv irring Dås igh et Yrse l Alk ohol kons um tion Minnes lucko r Miss bruk av s öm ntab lette r Vet e j/inget sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

4 ₁ ₂ 28 13 1 7 3 3 0 5 10 15 20 25 30 35

Majoriteten kunde identifiera de flesta av biverkningar av sömnmedel i frågan 19 dock endast 4/32 undersköterskor och 1/17 vårdbiträden kunde bedömas ”helt rätt”. De flesta kryssade i och mellan 3-4 av de korrekta svarsalternativen var: balansproblem, förvirring, dåsighet, yrsel, se figur 19a, 19b.

(32)

Fråga 20: Vilket eller vilka biverkningar kan uppkomma av Sobril och Stesolid? Rätt svar: Hallucinationer Aggressivitet Huvudvärk Dåsighet 0 5 10 15 20 25 Hal luci nat ioner Aggr esiv itet Huv udvär k Ext atisk/ entu siast isk Klåd a Dås igh et Vet e j/inget sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

27 14 1 8 1 4 3 4 0 5 10 15 20 25 30 35

Personalen kände väl till biverkningar av lugnande medel Sobril och Stesolid. Dock ingen kunde uppge alla de korrekta. Aggressivitet var mindre känd biverkning, se figur 20a, 20b.

(33)

Fråga 21: Vilken eller vilka biverkningar bör man observera när det gäller läkemedlet Stilnoct? Rätt svar: Förvirringstillstånd Minnesluckor Diarré 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 För virr ings tills tånd Min nes lucko r Muske lsva ghet Mu ntor rhet Diar ré Undersköterska Vårdbträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

1 1 20 9 5 2 1 1 2 10 6 4 0 5 10 15 20 25 30 35

Undersköterska Vårdbträde En annan befattning

Att diarré kan vara en av biverkningar av tablett Stilnoct visste bara 7 personer. De flesta kände till biverkningar: förvirringstillstånd och minnesluckor. En tredje del kände inte till svaret, se figur 21a, 21b.

(34)

Fråga 22: Är det lämpligt att ge någon vårdtagare sömnmedel efter kl 02.00? Motivera kortfattat ditt svar.

Tabell 2. Redovisning i frekvenstal av frisvarsfråga 22.

Undersköterska n=32 Vårdbiträde n=17 En annan befattning n=1

Nej, ingen sömnmedel, vårdtagaren

påverkas även dagen därpå

Nej, som enda svaret

Ja, i speciella fall, beroende på situationen

Vet ej/inget svar

19 5 2 6 5 4 2 6 1

Övervägande delen (34/50) svarade korrekt nekande på frågan 22 och hela 25/50 motiverade att vårdtagare påverkas även dagen därpå. Dock ¼ del kände inte till svaret, se tabell 22.

(35)

Diabetes

Fråga 23: Din vårdtagare lider av diabetes och får för detta medicin. Vilken eller vilka av nedanstående läkemedel är för diabetes?

Rätt svar: Daonil Mindiab Glucophage 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Daoni l Disi pal Disp ril Glu copha ge Diu res Mind iab Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej fått läkem.utb.

8 1 2 17 4 1 3 1 6 12 7 0 5 10 15 20 25 30 35

Endast 8/32 undersköterskor och 1/17 vårdbiträden klarade att identifiera alla tre

blodsockersänkande tabletterna i fråga 23. 18/50 deltagare kände inte till svaret och 7 utav dem var utan läkemedelsutbildning, se figur 23a, b.

(36)

Fråga 24: Du kommer till Stina, 78 år, som är insulinbehandlad diabetiker. Stina är just nu lite orolig, hungrig samt har svårt att koncentrera sig.

a. Vad är detta tecken på?

Rätt svar: Lågt blodsocker 0 5 10 15 20 25 Låg t bl odso cke r Insu linch ock Hög t bl odso cke r Ins ulinb rist Övr igt Vet ej/i nget sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

Figur 24a (1). Frekvens valda svarsalternativ på fråga 24a för olika personalkategorier.

17 11 6 14 6 6 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Figur 24a (2). Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 24a för olika personalkategorier.

Bara 28/50 av vårdpersonalen i studien kunde identifiera hypoglukemisymptomen i fråga 24a. 20/50 gjorde felaktig bedömning, då 11 konstaterade istället högt blodsocker, 9 konstaterade insulinbrist, se figur 24a (1, 2).

(37)

b. Vad gör du?

Rätt svar: Kolhydrerar och sjukvårdskontakt (helt rätt)

Kolhydrerar eller enbart sjukvårdskontakt (delvis rätt)

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Kolhy drer ar oc h sj ukvår dskon tak t Kol hydr erar eller enbar t sjukv årds ko... Ger insu lin Övri gt Vet e j/inget svar Underskötarska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

Figur 24b (1). Frekvens valda svarsalternativ på fråga 24b för olika personalkategorier.

11 7 2 9 2 3 10 5 6 2 3 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Underskötarska Vårdbiträde En annan befattning

Ej läkem.utb.

Figur 24b (2). Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 24b för olika personalkategorier.

I fråga 24b ställdes frågan om vad som bör göras då man finner en vårdtagare med symptom som i frågan 24a. För helt rätt svar krävs både kontakt med sjuksköterska och att man ger kolhydrater i någon form. Endast 18/50 valde denna åtgärd. För delvis rätt svaret räcker vare sig kontakt med sjuksköterska eller att ge kolhydrater, 11/50 valde detta alternativ. 9/50 av personalen uppgav att de skulle ge insulin. 10/50 uppgivit att de under ”övrigt” skulle kontrollera P-glukos i första hand och några skulle även kontakta sjuksköterska se figur 24b (1, 2). De som valde att ge insulin hade fel bedömning i symptomtolkning i fråga 24a.

(38)

Fråga 25: Din vårdtagare har en tablettbehandlad diabetes. Han har maginfluensa med diarré, kräkningar och feber flera dagar och klagar på trötthet, illamående, samt stora urinmängder.

a. Vad är detta tecken på?

Rätt svar: Ej kunnat tillgodogöra sig medicin

Högt blodsocker/behöver blodsockersänkande 0 5 10 15 20 25 Ej k unnat tillg odo göra sig me dici n Högt blod socke r/be höve r blod socke ... Lågt blod socke r/ins ulin känn ing Dehy drer ad/ intor kad Övr igt Vet e j/inge t sva r Total t Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

Figur 25a (1). Frekvens valda svarsalternativ på fråga 25a för olika personalkategorier.

9 2 1 3 6 3 1 16 3 ₂ 1 9 6 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Endast 12/50 uppgav det korrekta svaret att vårdtagare ej kunnat tillgodogöra sig medicin, därför har denne högt blodsocker och att sjukvårdkontakt är nödvändigt, se figur 25a (2). Varannan undersköterska gjorde fel bedömning, då det uppgavs lågt blodsocker för att patienten ej kunnat tillgodogöra sig medicin eller dehydrering. Varannan deltagare utan läkemedelsutbildning kände inte till svaret, se figur 25a (1).

(39)

b. Vad gör du? Rätt svar: Sjukvårdskontakt 0 5 10 15 20 25 30 35 Sju kvå rds kont akt Ge r ko lhydr ater Övr igt Vet e j/inge t sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

Figur 25b (1). Frekvens valda svarsalternativ på fråga 25b för olika personalkategorier.

26 12 7 2 4 1 1 5 4 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Figur 25b (2). Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 25b för olika personalkategorier.

38/50 valde sjukvårdkontakt i fråga 25b och kontrollen av P-glukos, då 5 undersköterskor uppgav denna åtgärd under ”övrigt”. Fem av deltagarna skulle åtgärda hyperglukemi med tillskott av kolhydrater, då dem felaktigt bedömde symptom i fråga 25a, se även figur 25b(1). 7/12 utan läkemedelsutbildning kunde korrekt uppge svaret, se figur 25b (2).

(40)

Fråga 26: Normal tar din vårdtagare, för sin diabetes, tabletter 1 x 2. Du upptäcker att hon av misstag tagit 3 stycken i stället för 1 tablett. Vad gör du?

Rätt svar: Ger en extra smörgås Ringer sjuksköterska 0 5 10 15 20 25 30 35 Ge r ej ef term iddags dose n Ger en extra sm örgås Rin ger sju ksköt ersk a Avv aktar Vet ej /ing et sv ar Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

7 3 3 22 13 1 7 3 1 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Figur 26b Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 26 för olika personalkategorier.

För helt rätt svar (fråga 26) krävs både kontakt med sjuksköterska och att ge en extra smörgås till vårdtagare. Endast 10/50 tänkte agera på det här sättet, dock 49 valde att ringa

(41)

Icke diabetesrelaterade symptom och agerande vid dessa.

Fråga 27: Vilket eller vilka av nedanstående besvär eller symptom kan det tänkas att en vårdtagare får på grund av kärlkramp?

Rätt svar: A. Diffusa symptom med bl.a. oro, lättandnöd, aptitlöshet, blekhet och

sömnsvårigheter.

B. Kramande dov smärta över bröstkorgen, ångest, smärtan kan även stråla u i armarna eller till käken, halsen och ryggen.

Icke rätt svar: C. Andningssvårigheter, svårt att andas ut, vidgad bröstkorg, ängslan och oro, vill sitta framåtlutad, kan även höras pipande ljud vid andningen.

D. Hjärtklappning, kallsvettig, blekhet, yrsel, darrighet, oro, irritation och hunger.

E. Vet ej/inget svar

0 5 10 15 20 25 30 A. B. C. D. E. Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

22 13 1 6 10 3 5 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Svarsalternativ A i fråga 27 beskrev några diffusa symptomen för kärlkramp medan

svarsalternativ B var typiska för denna åkomma. För helt rätt svar krävdes det indikation för båda svarsalternativen. Inte en enda person kunde identifiera symptomen för kärlkramp helt korrekt. Majoriteten identifierade förvisso korrekt svarsalternativ B, men samtidigt ikryssade

(42)

de alternativ C, vilket beskrev typiska symptom för kronisk obstruktiv lugnsjukdom (KOL) och alternativ D, som beskrev typiska symptom för lågt blodsocker, dvs. hypoglukemi. Resultatets bedömning i denna fråga blev att 35/50 svarade delvis rätt och i 13/50 fel, då inte en enda korrekta alternativ besvarades, se figur 27a, 27b.

Fråga 28: Sven är en 91 årig man, som du nu träffar för första gången. Han har de senaste 4 dagarna haft maginfluensa med åtföljande diarréer, aptitlöshet och trötthet. Sven har tagit sina mediciner enligt läkarens ordination:

T. Impugan 40mg enl 2+1+0+0

T. Lanacrist 0,13 mg 1+0+0+0 v.a.d. T. Trombyl 70 mg 1+0+0+0

T. Alvedon 500 mg vid behov

Idag när du kommer är Sven trött, muskelsvag och yr vid uppstigningen från sängen.

a. Vad tror du är anledningen till att Sven inte är kry vid uppstigning från sängen?

Rätt svar: Maginfluensa/vätskebrist/mediciner 0 5 10 15 20 25 30 Magi nfluens a/vät skeb rist/m edi cine r Ej fåt t i s ig m edi cin Övrig t Vet e j/inget sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

22 12 1 8 6 1 1 3 1 1 3 3 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

(43)

b. Vad gör du?

Rätt svar: Drick och sjukvård (helt rätt)

Sjukvård eller enbart dryck (delvis rätt)

0 5 10 15 20 25 Dric k oc h sj ukvå rd Sjuk vår d el ler enbar t dr yck Medi ciner ing Avvak tar Övrig t Vet ej /nge t sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

Figur 28b (1). Frekvens valda svarsalternativ på fråga 28b för olika personalkategorier.

26 11 ₈ 3 2 1 2 2 3 1 2 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Vet vet ej/inget svar Fel

Figur 28b (2). Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 28b för olika personalkategorier.

Majoriteten korrekt identifierade symptomen på dehydrering i fråga 28a och åtgärder i fråga 28b. 35/50 igenkände symptomen och agerade korrekt med att uppsöka sjukvårdkontakt. Ingen stor skillnad kunde påvisas mellan grupperna i denna fråga, se figur 28a (1,2), och 28b (1, 2).

(44)

Fråga 29: Du kommer till en vårdtagare som sedan många år använt 5-10 Magnecyl om dagen för sin ledvärk. Nu har hon också fått ont i magen samt illaluktande, svart avföring. Vad gör du? Rätt svar: Sjukvårdkontakt 0 5 10 15 20 25 30 35 Sjukvå rdk ont akt Min ska r/sl utar ge Magnec yl Övr igt Vet e j/ing et sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

20 15 7 11 1 1 4 1 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Figur 29b. Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 28b för olika personalkategorier.

I fråga 29 kunde 99 procent av deltagarna korrekt välja åtgärden vid blödande sår. 13/50 även valde att sätta ut medicin, se figur 29a, 29b.

(45)

Administration/hantering av läkemedel

Fråga 30: I vilka läkemedelshanteringar deltar du?

A. Från Apodos eller liknande.

B. Direkt från läkemedelsförpackning.

C. ”Laddar” läkemedelsdosetten för vårdtagare.

D. Enligt läkemedelslista direkt från förpackningen.

E. Tar den medicin vårdtagare begär.

F. Övrigt, skriv vilken.

0 5 10 15 20 25 30 35 A. B. C. D. E. F. Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

Figur 30. Läkemedelshantering för samtliga deltagare i studien, uppdelat i yrkeskategorier.

Femtio deltagare uppgav hantera medicinutdelning från Apodos. 34/50 tar medicinen direkt från förpackningen men endast 12/50 angav ta mediciner direkt från förpackningen dock enligt läkemedelslista. Fyra personer uppgav att de även laddar läkemedelsdosetten. 12/50 tillfrågade angav att de tar den medicin vårdtagare begär, dock endast 6 tillade under ”övrigt” att detta moment avser vidbehovs mediciner.

(46)

Fråga 31: I vilken form kan man ge vårdtagare nitroglycerin? Exempel på nitroglycerin är läkemedel Nitromex.

Rätt svar: Under tungan, ej sväljas

Plaster Spray 0 5 10 15 20 25 30 35 Under tun gan, ej s väljas Plas ter Depåt able tter Mixt ur Sup pos itor ie Sal va Spra y Vet e j/ing et s var Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

2 30 16 1 16 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Figur 31b. Fördelning av korrekta respektive felaktigt valda alternativ på fråga 31 för olika personalkategorier.

Den bäst kända beredningsformen för nitroglicerin i fråga 31 var tabletten som läggs under tungan, 44/50 ikryssade detta alternativ. Mindre känd var preparatformen spray, då knappt häften kunde känna igen den. Endast 2 undersköterskor kände till alla beredningsformer för denna medicin, se figur 31a, 31b.

(47)

Fråga 32: Ålder och vikt är två saker som ofta diskuteras. Har detta någon betydelse när det gäller läkemedel?

Rätt svar: Alltid (helt rätt) Vanligen (delvis rätt) 0 5 10 15 20 25 Inge n bet ydel se Vanl igen Bara mel lan bar n och vu xna Bar a m än och kvin nor Allt id Vet ej/ing et s var Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

20 5 1 5 4 5 ₂ 8 4 2 3 3 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Drygt 50 procent i fråga 32 kände till betydelsen av ålder och vikt vid medicinering och 1/4 av deltagarna ansåg att det har betydelse bara mellan barn och vuxna, se figur 32a, 32b.

(48)

Fråga 33: Läkemedel finns i olika former. Vilken eller vilka av nedanstående ord är detsamma som ”stolpilla”?

Rätt svar: Suppositorie 0 5 10 15 20 25 30 Sus pens ion Sus pens oar Sup porter Sup posi torie Super ior Vet e j/inge t sva r Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

27 16 1 11 5 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Helt rätt

Fyrtiofyra av 50 identifierade korrekt suppositorie som en ”stolpilla” i fråga 33. Dock 6 av deltagarna kände inte till svaret, se figur 33a, 33b.

(49)

Fråga 34: Det räcker med en ”munfull” vätska för att tabletten ska komma ner i magsäcken. Rätt svar: Fel 0 5 10 15 20 25 30

Rätt Fel Vet ej/inget svar

Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkem.utb.

26 2 6 5 12 1 3 1 3 3 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Helt rätt

Majoriteten av undersköterskor (26/32) i fråga 34 tyckte helt riktigt att en ”munfull” vätska är för lite för att tabletten ska komma ner i magsäcken, dock fanns det 21/50 som tyckte att det räckte, se figur 34a, 34b.

(50)

Fråga 35: Glömmer man morgondosen av ett läkemedel kan man dubbla dosen vid nästa tillfälle. Rätt svar: Fel 0 5 10 15 20 25 30 35

32 17 1 12 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Helt rätt

I fråga 35 tyckte alla helt riktigt att man inte får dubbla en glömd medicindos, se figur 35a, 35b.

(51)

Fråga 36: Tabletter av samma läkemedel, men med olika styrka är på något sätt märkta eller utformade olika.

Rätt svar: Rätt 0 5 10 15 20 25

Undersköterska Vårdbiträde En annan befattning Ej läkemutb.

21 8 1 3 4 4 3 7 5 6 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkemutb.

Helt rätt

Påstående i fråga 36 kände 30/50 till. Fyra undersköterskor svarade fel och 7 kände inte till svaret, se figur 36a. Vartannat vårdbiträde uppgav fel eller inget svar alls. Bland dem som hade fel och dem som valde att inte svara var 9/12 utan läkemedelsutbildning, se36b.

(52)

Fråga 37: Kan alla läkemedel delas och krossas? Rätt svar: Nej 0 5 10 15 20 25 30 35

32 17 1 12 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Hel Rätt

Alla svar på fråga 37 var korrekta, där alla visste att läkemedel inte kan delas eller krossas, se figur 37a, b.

(53)

Fråga 38: Finns det hållbarhetstid på läkemedel? Rätt svar: Ja 0 5 10 15 20 25 30 35

32 17 1 12 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Hel rätt Fel

Vet ej/inget svar

Alla svar på fråga 37 och 38 var korrekta, där alla visste att läkemedel har viss hållbarhet, se figur 38a, b.

(54)

Fråga 39: Framför det aktuella läkemedlet på medicinlista finns det ofta en bokstav. Vad menas med följande bokstäver?

T. Rätt svar: Tablett 0 5 10 15 20 25 30

Tablett Fel Vet ej/inget svar

24 7 1 7 8 10 5 0 5 10 15 20 25 30 35

Ej läkem.utb.

Helt rätt

Trettiotvå av 50 kände till att T står för tablett. För 18 deltagare var förkortningen okänd, se figur 39a (1,2).