Läromedel för nybörjare i spanska-en jämförelse mellan grundskola och vuxenutbildning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SÄL II:6

Examensarbete

10 poäng

Läromedel för Nybörjare i Spanska

En Jämförelse Mellan Grundskola och Vuxenutbildning

Educational Materials for Beginners in Spanish

Brigitte Truedsson

AUO, 60 poäng Spanska, data 070604

Examinator: Nils Andersson Handledare: Anders Lindh

Sammanfattning

Då man som lärare väljer ett nytt läromedel är det viktigt att man väljer ett som fyller sin uppgift väl. Har man väl köpt en ny uppsättning av böcker måste dessa ofta användas en lång tid framöver då det är för dyrt att inhandla nytt.

Jag har valt att titta på läromedel inom ett av mina två ämnen, spanska. Jag undervisar på grundskolenivå men valde att undersöka läromedel för såväl grundskolenivå som för vuxenutbildningen. Jag har sökt efter likheter och skillnader dessa läromedelsgrupper emellan och försökt att finna en röd tråd genom utformningen av materialet. Jag valde att jämföra de två ålderskategorierna med varandra och även jämföra inom kategorierna.

Jag har dessutom jämfört med olika lärstilar för att se vilka lärstilar som var dominerande för olika ålderskategorier. Fanns det någon lärstil som oftast förekom vid utformningen av läromedel för elever på grundskolan och fanns det någon dominerande för vuxna elever?

Det material jag tittade närmare på var elevernas böcker, oftast en textbok och en övningsbok. Jag inkluderade dessutom lärarhandledning och elevernas kassettband/CD- skiva för att få en kompletterande bild av det materialet som används.

I resultatdelen har jag presenterat min jämförelse mellan läromedlen och inkluderat studien av lärstilar.

Innehållsförteckning

Inledning... 6

Syfte ... 7

Frågeställningar ... 8

Metod och material... 8

Läromedel... 10 Bakgrund ... 11 Varför grammatik? ... 12 Varför realia?... 15 Tidigare forskning ... 16 Resultat... 17

En jämförelse av grundskolans läromedel ... 19

Grammatikens omfattning i läroböckerna... 19

Realians omfattning i läroböckerna... 21

Läromedlens utformning, grundskolan ... 23

En jämförelse av gymnasie- och vuxenutbildningens läromedel... 25

Grammatikens omfattning i läroböckerna... 25

Realians omfattning i läroböckerna... 26

Läromedlens utformning, gymnasie- och vuxenutbildningen... 27

En jämförelse av läromedlen inom grundskolan och gymnasie- och vuxenutbildningen.... 28

Grammatikens omfattning i läroböckerna... 28

Realians omfattning i läroböckerna... 29

Läromedlens utformning ... 30 Extramaterial ... 30 Diskussion ... 31 Litteraturförteckning ... 35 Tryckta källor ... 35 Otryckta källor... 37

Inledning

Ett viktigt redskap för en lärare är läroboken. Den skall underlätta arbetet och vara till stöd i undervisningen. Det är sällan en lärare undervisar med enbart två tomma händer (Imsen, 302). Att som lärare finna ett bra läromedel är av stor betydelse men det kan ibland vara en svår uppgift. Det krävs att man gör en djup analys av boken innan man tar beslutet att köpa in ett läromedel. Det är därför av stor vikt att man finner ett läromedel som uppfyller de önskemål man som lärare har.

Jag undervisar i spanska som kan anses som ett relativt nytt ämne i alla fall på grundskolenivå. Det har funnits betydligt längre på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Spanska är ett ämne som på vissa håll inom grundskolan vuxit lavinartat. Det har fört med sig att utgivningen av läromedel inom detta ämne ökat.

Då jag började min anställning år 2001 som lärare i spanska fanns det inte så stort utbud av läromedel i mitt ämne. Efter endast något år gav några olika förlag ut böcker i spanska för grundskolan. Helt plötsligt blev det möjligt att välja bland en mängd av böcker. Det var glädjande att kunna välja bland flera olika förlag men det var inte någon lätt uppgift. Inhandlar man ett läromedel måste man ofta, av ekonomiska skäl, behålla detta under en längre period. Det är ofta inte några enorma summor man har som inköpare av läromedel. I genomsnitt kostar en elev ca 500 kronor per läsår i läromedel (En skrift om läromedlens nödvändighet, 16). Denna summa skall täcka samtliga ämnen. Därför var min tanke att låta jämföra tre olika läromedel i spanska för grundskolan och se hur väl de står sig sinsemellan. Vilket material skulle passa min arbetssituation bäst?

På min nuvarande anställning undervisar jag i spanska på grundskolan från skolår 6 till och med skolår 9. Jag har dock funderat över hur det skulle vara att undervisa på gymnasienivå och inom vuxenutbildningen. Jag har undrat över vilka skillnader det skulle finnas mellan att undervisa grundskolebarn och elever på gymnasie- och vuxennivå. Nästa tanke var om det fanns några större och tydliga skillnader mellan läromedlen för dessa två grupper. Hur anpassas läromedel för att vara lämpliga för grundskolebarn och hur skrivs läromedel för de som är äldre? Vilka är det största skillnaderna mellan dessa grupper, om det nu finns sådana?

Jag har själv ingen erfarenhet av att undervisa utanför grundskolan. Därför har jag inte använt mig av några böcker i spanska för gymnasie- och vuxenutbildningen i undervisningssyfte utan jag har enbart använt dem i analyssyfte. Däremot har jag studerat spanska som vuxen och har därför använt dessa böcker som elev.

Syfte

Mitt första syfte med detta arbete är att välja ut tre läromedel för grundskolan och tre för gymnasie- och vuxenutbildningen för att göra en närmare studie av dessa. De böcker jag valde ut är alla på nybörjarnivå. Jag kommer därefter att jämföra dessa inom deras grupper och se hur de liknar varandra/skiljer sig från varandra. Dessutom kommer jag att använda mig utav läroplanen och se hur väl dessa mål uppfylls. Jämförelsen kommer att behandla grundskolan för sig och gymnasie- och vuxenutbildningen för sig.

Mitt andra syfte blir att jämföra de två grupperna med varandra och undersöka utifall det finns några större skillnader mellan läromedel gjorda för grundskolebarn och läromedel gjorda för gymnasie- och vuxenutbildningen. Jag vill se vilka skillnader det finns och om dessa går att följa i flera läromedel. Finns det övergripande skillnader mellan de två grupperna och kan dessa ses i samtliga av de böcker jag valt att jämföra? Om svaret är ja, hur påverkar då dessa skillnader undervisningen? Jag kommer dessutom att se till läroplanen och se om dessa mål uppfylls.

Jag kommer även att söka efter studier angående olika undervisningsformer för grammatikundervisning för vuxna och barn. Det som intresserar mig vad gäller grammatikundervisningen är främst att se vad forskningen säger om detta. När introducerar man grammatik i språkundervisningen för grundskolebarn och när kommer studerande på gymnasie- och vuxenutbildningen i kontakt med grammatiken. Vilka studier har gjorts angående skillnader i undervisningsformer vad gäller barn och vuxna? Vad har dessa studier resulterat i? Påvisar de skillnader i lärstilar mellan åldersgrupperna? Detta gör jag för att se om resultatet av dessa studier återspeglas i läromedlen.

Frågeställningar

1. Vilka likheter/skillnader finns emellan tre utvalda läromedel i spanska för grundskolan?

2. Vilka likheter/skillnader finns emellan tre utvalda läromedel i spanska för gymnasie- och vuxenutbildningen?

3. Finns det olika undervisningsformer för barn och vuxna gällande grammatikundervisningen?

Metod och material

Jag har använt mig utav tre olika läromedel från vardera ålderskategorin, det vill säga tre för grundskolan och tre för gymnasie- och vuxenutbildningen. De är alla på nybörjarnivå. För grundskolan har jag valt läromedlen Amigos, Tapas och Vale. De två förstnämnda är så kallade allt- i- ett- böcker där textbok och övningsbok är samlade i en bok. Till boken Vale hör en separat övningsbok. Till samtliga tre läroböcker hör en elev- CD och en lärarhandledning och dessa tas också upp i min utvärdering av läromedlen. Jag valde dessa tre läromedel helt slumpmässigt från en samling med läromedel från flera olika förlag.

De tre läromedel som jag valde ut för studerande på gymnasie- och vuxenutbildningen var Por Supuesto, Mucho Gusto och Caminando. De två förstnämnda har en separat övningsbok medan Caminando är en allt- i- ett –bok. Till dessa böcker hör lärarhandledningar och kassettband/CD och dessa har jag tagit med i min utvärdering. Även dessa läromedel plockades ut slumpmässigt.

Det som jag har valt att belysa är främst två delar ur läromedlen. Allra först har jag tänkt se närmare på bokens grammatik1. Jag vill se vilka moment som tas upp under de två första

1 _{Termen grammatik har två betydelser. Det kan stå för dels användarnas kunskap om det språkliga}

terminerna och på vilket sätt de tas upp i böckerna. För att inte få en alltför bred analys av grammatiken har jag valt att begränsa denna till främst spanskans verbformer (verbens tempus och oregelbundna verb), genitiv och adjektivens placering och kongruens2.

Vilka grammatiska moment tas upp och hur presenteras dessa? Innehåller boken rena grammatiska övningar eller är de inbakade för att komma naturligt i en text? Anledningen till att jag valt att se till grammatiken är att jag anser den vara en viktig del av språkundervisningen. Detta belyses dessutom av Ljung och Ohlander i följande citat:

God grammatikbehärskning är således en förutsättning för en allsidig och kreativ kommunikativ förmåga. Alltför bristfällig grammatik kan i värsta fall leda till obegripligheter eller missförstånd. I andra fall kan kommunikationen bli så försvårad att den kan ge upphov till irritation och en allmänt negativ attityd hos lyssnaren gentemot talaren. Att man i vissa begränsade situationer kan göra sig hjälpligt förstådd trots brister i såväl ordförråd som grammatik är en helt annan sak, med fullödig kommunikation har det inget att göra. (Tornberg, 101ff)

Även Bo Lundahl betonar vikten av grammatikundervisning då han menar att ”ett språkklassrum som enbart betonar kommunikation leder inte till särskilt hög språklig korrekthet” (Lundahl, 4).

Nästkommande uppgift som jag tänkt se närmare på är realiadelen. Hur uppfyller läromedlet läroplanens mål med att inkludera realia som en del av språkundervisningen? Vad tas upp inom realia? Är det seder och bruk i det nämnda landet? Är det historia, konst eller litteratur? Är det de aktuella ländernas geografi? Anledningen till att jag valde att se även till böckernas realia var att det faktiskt är en del av läroplanens mål. Dessutom anser jag att det är nödvändigt att ha någon vetskap om det aktuella landets seder och bruk, utöver att ha kunskap i språket.

Anledningen till att jag valde att granska grammatik och realia är främst att jag anser att grammatik är en viktig del av språkläran. Jag har noterat att elever söker efter en röd tråd och ett mönster i språket även om jag inte diskuterat grammatiken. Eleverna söker efter grammatiken enligt min mening. Anledningen till att jag valde att se till realia är att en del av kunskapen om språket går via realia. Med hjälp av goda länderkunskaper kan eleverna förstå vissa språkliga uttryck. Dessutom är det av betydelse vid ett besök i målspråkslandet att känna till dess seder och bruk.

Jag har valt ut ett antal källor att arbeta utifrån då det gäller den teoretiska delen av analysen. Det finns mycket relevant information att finna i böcker, tidskrifter och avhandlingar. Utmaningen har varit att sålla bland dessa och plocka fram det som kan te sig relevant för min studie. Svårigheten ligger ofta i att man drunknar i alltför mycket litteratur som sedan inte tillför något till projektet (Bell, 82).

De teorier som jag främst baserat min uppsats på är från några utvalda läromedelsanalyser av Eva Gagnestam, Staffan Selander samt Lena Borgström och Gunlög Josefsson. Jag har studerat Eva Gagnestams idéer om grammatikens vara eller icke vara (se följande kapitel Varför grammatik?) och Staffan Selanders tankar om ett läromedels innehåll och layout. Då det gäller Gunlög Josefsson och Lena Borgström har jag sett närmare på deras tankar om läromedlens realia och vad de anser att den skall innehålla (se följande kapitel Varför realia?).

Detta är ett arbete som är begränsat till mina åsikter om de utvalda läromedlen. Det finns dock flera möjligheter till att fortsätta och utvidga studien. Då skulle man kunna kontakta förlagen och intervjua läromedelsförfattare för att få mer information angående utformningen av böcker för olika åldrar. Man skulle även kunna vända sig till elever, såväl barn som vuxna, och använda deras åsikter som bakgrund till undersökningen.

Läromedel

Begreppet läromedel betyder ett material som är utformat för att passa i undervisningssyfte. Man skiljer på en pedagogisk text och en text vilken som helst. Den pedagogiska texten är

framställd för att kunna användas i ett pedagogiskt sammanhang och den är då strukturerad och anpassad för detta syfte (Selander, 18).

Det har skett en historisk utveckling av det pedagogiska materialet som tidigare mestadels skrevs av forskare utan pedagogisk erfarenhet. Runt tiden för andra världskriget ändrades synsättet på det pedagogiska materialet och läroböckerna skrevs allt oftare av pedagoger i samarbete med forskare (Selander, 121).

Ordet läromedel kan betyda och inbegripa väldigt mycket. I läroplanen från 1980 definieras läromedel som ”sådant som lärare och elever väljer att använda för att nå uppsatta mål” (www.skolverket.se, Läromedlens roll i undervisningen, 2007-01-03). Läromedel kan vara mer än enbart en bok, det kan även inkludera arbetsmaterial som videoband, CD-rom, olika dataprogram et cetera. Inom detta arbete har dock undersökningen enbart gällt läromedel i bokform (och i viss mån tillhörande hjälpmedel). Det är fortfarande så att läroboken är den dominerande läromedelsformen i dagens skolor (www.skolverket.se, Läromedlens roll i undervisningen, 2007-01-03).

När det gäller läromedel för grundskolan är det lätt att jämföra dessa vad gäller nivån. De är alla tre anpassade till att gälla två terminer i år 6. Det är svårare att göra detsamma för de tre läromedlen för gymnasie- och vuxenutbildningen. På den nivån talar man om steg eller antal lektionstimmar. Boken Por Supuesto sägs täcka de första 80-100 timmarna av studier på gymnasiet/vuxenutbildningen medan Caminando täcker de första 60 timmarna. Den sista boken, Mucho Gusto, skall täcka motsvarande steg 1 och steg 2. Detta bör man ha i åtanke då man gör en jämförelse av läromedlen.

Bakgrund

I detta arbete har jag granskat de olika mål som Skolverket har utarbetat för såväl grundskolan som för gymnasie- och vuxenutbildningen. När man väljer en lärobok till skolan är det av stor vikt att man finner en lärobok som följer kursplanens mål. Nedan presenteras de mål som skolverket satt upp för moderna språk.

De två punkter som studeras i detta arbete återfinns i skolverkets mål såväl för grundskolan som för gymnasie- och vuxenutbildningen. Jag har valt att se närmare på läroböckers grammatik och presentation av de aktuella ländernas realia. Dessa två punkter har stöd i skolverkets mål. Grammatiken återfinns i flertalet punkter och realiapresentationen har sitt stöd i punkt nio i både grundskolans och gymnasie- och vuxenutbildningens mål.

Varför grammatik?

Under många år har det diskuterats angående grammatikundervisningens vara eller icke vara. Forskarnas åsikter har gått isär och de har haft delade meningar om nyttan med grammatikundervisningen i skolan. Diskussionen har bland annat gällt om det är ett moment inom svenskundervisningen eller om det skall tillhöra främmandespråksundervisningen (Boström, Josefsson, 32).

Mycket talar dock för att grammatikundervisningen är viktig och kan finnas med inom såväl svenska som inom främmandespråk. Goda grammatiska kunskaper gynnar båda dessa skolämnen (svenska och främmande språk) då dessa kunskaper gynnar logiskt tänkande, underlättar inlärning av främmande språk och gör det lättare för eleverna att uttrycka sig på det egna språket (Boström, Josefsson, 26). Särskilt tanken att grammatiken främjar förståelsen för det nya språket är av stor vikt. Detta enligt tvärspråklighetstanken som visar att man använder ett gemensamt referenssystem för olika språk. Med hjälp av detta referenssystem i grammatiken kan man lättare se likheter och skillnader språken emellan vilket underlättar inlärningen (Boström, Josefsson, 32).

Då man ser till grammatiken i skolans läromedel finner man en stor variation i utformningen av dessa. För att bryta den neråtgående trend bland dagens studerande (inom främst gymnasiet) att välja bort främmande språk som ämne bör man se till grammatikundervisningen och hur läromedlen kan främja undervisningen i detta ämne (Boström, Josefsson, 119). Det gäller att skapa variation med övningar och ha ett professionellt material även då det gäller färg och format. Dåligt kopierade övningsstenciler duger inte i dagens mediasamhälle (Boström, Josefsson, 102).

Det är värt att notera att ordet grammatik inte nämns någonstans i nedanstående mål. Detta kommer av att grammatiken inte ses som ett mål i egentlig mening utan som ett redskap för att nå andra mål. Det är genom att lära sig språkets grammatik som eleverna lär sig analysera och förbättra sina språkkunskaper (Sundell, 43).

Följande gäller för grundskolan:

Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven:

1. utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift,

2. fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang,

3. utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på språket samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter, 4. utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i

olika sammanhang för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,

5. utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper,

6. utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,

7. utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet, 8. utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att

kritiskt granska informationskällor,

9. utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna erfarenheter,

10. utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen,

11. utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra.

(Skolverket, Kursplan i Moderna språk)

För gymnasie- och vuxenutbildningen inom moderna språk har skolverket satt upp följande mål:

Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven:

1. utvecklar sin förmåga att kommunicera och interagera på språket i skiftande sammanhang kring varierande frågor och i olika situationer, 2. fördjupar sin förståelse av språket som det

talas i olika delar av språkområdet och förbättrar sin förmåga att tillgodogöra sig sådant innehåll som förmedlas i olika medier, 3. utvecklar sin förmåga att aktivt delta i samtal,

diskussioner och förhandlingar och på ett nyanserat sätt uttrycka egna åsikter och bemöta andras,

4. utvecklar sin förmåga att tala välstrukturerat och med anpassning till ämne och situation, 5. fördjupar sin förmåga att läsa, förstå och

kritiskt reflektera över texter på sakprosa och facktexter inom egna intresse- och kompetensområden eller inom studieinriktningen,

6. förbättrar sin förmåga att med god behållning läsa skönlitteratur på språket och reflektera över texterna ur olika perspektiv,

7. förfinar sin förmåga att uttrycka sig i skrift i olika sammanhang samt utvecklar sin språkliga medvetenhet och kreativitet,

8. utvecklar sin förmåga att analysera och bearbeta språket mot allt större tydlighet, variation och formell säkerhet,

9. reflekterar över levnadssätt, kulturtraditioner och samhällsförhållanden i länder där språket används samt utvecklar fördjupad förståelse och tolerans för andra människor och kulturer, 10. tar allt större ansvar för att utveckla sin

språkliga förmåga.

(Skolverket, Kursplan i Moderna språk)

Varför realia?

Att realia skall ingå i språkundervisningen står med som en punkt i kursplanen. Det är inte enbart den rent språkliga delen som skall utgöra språkundervisningen utan dessutom kunskap om målspråkets land. Att få ta del av andra kulturer via språkundervisningen anses dessutom vara en drivkraft och vara motivationshöjande för eleverna. Ett grundläggande syfte med språkundervisning är ju att öppna dörrar till omvärlden och nya kulturer (Gagnestam, 11). Ytterligare en positiv följd av att låta realia ingå i språkundervisningen är att eleverna genom att få kunskap om andra kulturer även kan få bättre kunskap om den egna kulturen (Gagnestam, 15).

Vad skall då ingå i dagens läromedel inom kultur i språkundervisningen? Går man tillbaka i tiden ser man att innehållet ofta har varit enbart geografi som då bestått i att eleverna skall kunna rabbla landets städer och floder. Det kanske har ingått att kunna målspråkets lands skolsystem men utöver detta inte så mycket mer (Gagnestam, 155).

Om realiaundervisningen skall vara motivationshöjande och fungera som en drivkraft för eleverna krävs det mer än städer, floder och skolsystem. Det finns så mycket mer att ta med

inom realia såsom exempelvis landets maträtter, konst, berömda byggnader, musik och dräkter. Utöver detta kan man inkludera traditioner, ritualer och olika firanden i landet och dessutom kollektiva trosföreställningar, normer, relationer och sätt att tänka/kommunicera inom familj, mellan vänner och omgivning et cetera (Lahdenperä, 13).

Det är också viktigt att det som tas med inom momentet realia är aktuellt och följer med tiden. Ett läromedel måste ha ett aktuellt och korrekt innehåll (Selander, 39).

Tidigare forskning

Jag har sökt efter tidigare forskning då det gäller hur man anpassar undervisningen efter den åldersgrupp man har i klassrummet. Det är två begrepp som måste redas ut då man talar om undervisningsformer för barn respektive vuxna. Man talar om pedagogik då det handlar om undervisning för barn (ordet härleds från grekiskans att leda barn). Då man talar om undervisningsformer för vuxna används termen andragogik (ordet härleds från grekiskans att leda vuxna). Forskning angående den senare termen andragogik kommer idag främst från Tyskland och USA men även Sverige är på frammarsch (Börlin, Hörnqvist, Raito, Stjärnlöf, 42).

En viktig punkt som ofta förekommer inom forskningen angående andragogik är att man som undervisare skall använda sig av elevernas livsbagage. En skillnad i undervisningen och då även utformningen av läromedel för denna grupp är att de har livserfarenheter som de yngre saknar. Detta bör återspeglas i de läromedel som utarbetas för vuxna. Man kan inom läromedlen betona och använda de vuxna elevernas erfarenheter (Börlin, Hörnqvist, Raito, Stjärnlöf, 42ff).

Vid planering och utformning av läromedel för vuxna respektive för barn bör man beakta att den sistnämna gruppen inte har lika lätt att tänka i abstrakta banor. De har lätt för att lära och har bra minneskapacitet men förmågan att se mönster i grammatiken kan te sig alltför abstrakt ännu (Hedström, 73).

Resultat

Inom detta kapitel kommer jag först att göra en jämförelse mellan tre olika läromedel i spanska för grundskolan. Därefter kommer en liknande jämförelse att göras mellan tre olika läromedel för gymnasie- och vuxenutbildningen. Jag kommer att se till grammatikdelen först och se vilka delar av den spanska grammatiken som eleverna kommer i kontakt med då de använder en viss bok. Den grammatiska jämförelsen kommer dock att skilja sig något vad gäller de två grupperna av läromedel. Jämförelsen mellan läromedel för vuxna kommer att vara något utförligare än den med grundskoleböcker. Detta för att man under gymnasie- och vuxenutbildningen kommer i kontakt med större mängd grammatik än i de tidigare årens studier. Att göra samma jämförelse inom grammatiken hade medfört att studien gällande gymnasie- och vuxenutbildningen hade blivit alltför tunn.

Den sista uppgiften som kommer att genomföras i analysen är att jämföra de två olika åldersgrupperna med varandra. Finns det många likheter dem emellan eller finns det stora skillnader, och i så fall vilka? Detta blir en övergripande jämförelse då de tillhör helt olika grupper och därför att jag valt att inte göra identiska jämförelser (se den grammatiska jämförelsen sidorna 10, 14, 16).

Jag utgick från min egen erfarenhet som lärare då jag bestämde vilka grammatiska moment som skulle tas med i denna studie. Jag bestämde mig för att ta med de största grammatiska momenten såsom verbböjning, genitiv, adjektivens komparation och differentieringen mellan adverb och adjektiv. Jag har utökat med de moment som jag vet skapar problem för eleverna.

När jag ser närmare på vilken plats grammatiken tar i läromedlen tar jag de olika metoderna för språkundervisning till hjälp. Det finns främst tre större metoder vid främmandespråksinlärning3 och dessa är:

• grammatik- och översättningsmetoden • direktmetoden

• den audiolingvala metoden

Den förstnämnda metoden är den som går längst tillbaka i tiden då den slog igenom på 1700- talet. Några utmärkande drag med denna metod är att den involverar stor del av översättning till modersmålet och grammatiska analyser av texter. Det som betonas vid denna metod är framför allt det skriftliga språket och inte det talade.

Direktmetoden uppkom som en motpol till grammatik- och översättningsmetoden. Denna metod betonar det talade språket och framför allt vardagsspråket. Alla instruktioner ges på målspråket och grammatik lärs in genom att eleverna får exempel som sedan förklaras på målspråket.

Även vid den sistnämnda metoden får eleverna alla instruktioner på målspråket. Ordningsföljden för inlärningen skall vara lyssna, tala, läsa och slutligen skriva. Det var dessutom det talade språket som betonades inte det skriftliga. En vanligt förekommande aktivitet var att lyssna på band och därefter härma. Många lektioner tog därför plats i språklabb (Björk, 5).

Därefter studerar jag böckerna för att se om de berörda länderna presenteras i någon form. Det kan då gälla ländernas historia, geografi, religion et cetera.

3 _{Främmandespråksinlärning innebär att man lär sig språket utanför landet där det talas i motsats till}

Jag hade ingen speciell tanke då jag valde ut vilka delar av realia som skulle tas med. De var färre till antalet och därför valde jag att ta med det mesta som gick under rubriken länderkunskap. Jag kommer hädanefter att använda begreppen realia och länderkunskap synonymt.

En jämförelse av grundskolans läromedel

Grammatikens omfattning i läroböckerna

En stor övergripande skillnad mellan de olika böckerna, Tapas, Amigos och Vale är att i den förstnämnda finns det inga renodlade grammatiska övningar. I de övriga två behandlas vissa grammatiska moment i separata övningar. I boken Amigos finns ingen separat övningsbok utan övningarna är inbakade i textboken. I boken Vale är texterna och övningarna indelade i två olika böcker.

Om man ser till tempusformer så urskiljer sig ingen av böckerna. Samtliga går igenom presensformen. I Tapas finns vissa former av preteritum men dessa är inbakade i färdiga texter. Det finns ingen förklaring till preteritum eller övning till det momentet. Alla tre böckerna tar upp oregelbundna verb och Amigo och Vale går dessutom noggrant igenom spanskans två verb för att vara (ser och estar). Dessa tas inte upp i Tapas.

I spanska språket är alla verb personböjda. Detta innebär att man för varje verb i presens måste lära sig 6 olika former. Detta finns förklarat i Amigos och Vales minigrammatik men eleven får nöja sig med de former som finns i singularis, det vill säga jag-, du-, han-, hon-formerna. I Tapas förekommer inte detta då den inte har någon minigrammatik. Utöver minigrammatiken finns även övningar i såväl Amigos som Vale där eleverna kan praktisera verbböjning.

I boken Vale finns det dessutom en minigrammatik där de vanligaste oregelbundna verben presenteras och detta saknar Tapas och Amigos. Det finns dock en minigrammatik även i Amigos men den behandlar inte verbdelen så djupt. Där fanns, som nämndes ovan, enbart de personböjda formerna i singularis.

En annan svårighet i spanskan, utöver de personböjda verben, är genitiven. Den spanska genitiven liknar engelskans of-konstruktion. Detta återfinns inte alls i Amigos förutom givetvis inbakat i texter. Det saknas däremot förklaring och övning inom genitiven. Detsamma gäller för boken Tapas.

Den bok som här skiljer sig från de övriga två är Vale där det finns både förklarat hur spanskans genitiv fungerar samt separata övningar i övningsboken.

Det sista som jag valt att titta på från grundskolans läromedel är hur adjektiven tas upp. Det som eleverna kan finna svårt är deras placering och kongruens. Adjektivattributen placeras så gott som alltid bakom huvudordet på spanska. På svenska gäller det motsatta. Ytterligare en svårighet för eleverna kan vara att de alltid böjs beroende på om huvudordet är maskulint eller feminint.

I boken Tapas finns det inte några övningar som specifikt handlar om adjektivens placering eller böjning. Givetvis förekommer det i texter men inte som någon enskild övning. I boken Amigos däremot kan man finna flera övningar med adjektivens böjning och det återfinns dessutom i minigrammatiken. Man kan däremot inte finna någon förklaring till adjektivens placering någonstans i boken. I övningsboken till Vale finns uppgifter för eleverna att öva vad gäller adjektivens böjning. Det finns även att läsa om detta i textbokens minigrammatik. Det finns dock ingen förklaring till adjektivens placering.

Om man summerar hur grammatiken tar plats i böckerna är det främst Tapas som märker ut sig som annorlunda gentemot de övriga två. Amigos och Vale har fler renodlade grammatiska övningar i hela boken och de har dessutom en minigrammatik där de olika momenten förklaras. Detta senaste saknades helt i Tapas. Ser man till den senaste forskningen inom grammatikens vara eller inte vara så följer Amigos och Vale forskarnas rön om att grammatiken skall vara en del av språkundervisningen för att underlätta inlärningen av främmande språk (Boström, Josefsson, 119). Enligt Boström och Josefsson är variation i undervisningen kunskapens moder och detta är något som åtföljs i samtliga tre läromedel (Boström, Josefsson, 102).

Ett läromedel skall fungera som komplement och som avlastning för läraren och inte ge merarbete (Selander, 39). Ser man till Amigos och Vale så kan dessa två fungera som en

avlastning medan Tapas mer skulle kännas som en belastning då den skulle kräva mycket planerande av extramaterial.

Realians omfattning i läroböckerna

Den bok som bidrar mest vad gäller länderkunskap, realia, är Amigos. I den boken kan eleverna läsa om olika spansktalande länder som till exempel Chile och Spanien. Fokuseringen ligger på Spanien där det beskrivs vidare om vissa geografiska platser som Mallorca, Málaga och Barcelona. Det står även att läsa om olika årliga återkommande fester som hålls i landet exempelvis la Tomatina och San Fermin (se bild nedan). Utöver detta får eleverna kunskap om landets matkultur, musik och traditioner.

Även boken Vale tar med en relativt stor dos av länderkunskap. I den boken kan eleverna stifta bekantskap med Spaniens och Latinamerikas geografi. Utöver geografi tar boken upp det spanska språkets utbredning och antalet talande. I Vale återfinns bland annat frågesport som tar upp realiafrågor. Se bild.

I boken Tapas presenteras realian i mindre faktarutor som återkommer med jämna mellanrum. Det kan exempelvis gälla hur man hälsar i de aktuella länderna och hur man tilldelas

efternamn. Utöver detta nämns seden med den så kallade piñatan och något enstaka om, Spaniens geografi. Tapas känns i likhet med Vale relativt torftig om man ser till hur stor del länderkunskap får i böckerna. Se bild på följande sida ur Tapas.

Tidigare i arbetet nämndes att den tidigare utformningen av realia kunde vara förödande då den innebar rabblande av geografi och inte så mycket därutöver. Detta är något som dessa läromedelsförfattare tagit fasta på och undvikit. Böckerna innehåller varierade delar av länderkunskap som festligheter, geografi, olika kulturella produkter och traditioner et cetera. En förutsättning för att bredda språkundervisningens realia är att lämna den traditionella realian med enbart geografiska kunskaper (Gagnestam, 155).

Läromedlens utformning, grundskolan

Jag har tittat på hur de tre olika läromedlen är utformade och hur ett kapitel är uppbyggt. Vilka delar finns med i ett kapitel och följer de kommande kapitlen samma mönster?

Den första bok jag valde att titta närmare på var Tapas. Dess kapitel är uppbyggda på liknande sätt genom hela boken och de bildar ett mönster. De känns lätta att följa och man lär sig snabbt hur boken är planerad. Varje kapitel inleds med en ruta där det förklaras vad eleven kommer att lära sig under de följande sidorna. Varje kapitel innehåller antingen dialoger eller texter som följs av gloslistor som eleven själv skall fylla i. Detta varvas med kortare övningar som hör samman med texten. Dessemellan finns även mindre faktarutor på svenska där något kopplat till realian presenteras. Övningarna som finns i boken är vanligtvis översättning, korsord eller muntliga dialogövningar. I slutet av boken finns en alfabetisk ordlista.

Boken Amigos innehåller många men korta kapitel och de följer ett mönster då de är uppbyggda på ett liknande sätt hela boken igenom. Ofta inleds ett kapitel med en text eller dialog som sedan följs av övningar kopplade till texten. Det är övningar av olika slag, det kan vara muntliga parövningar, översättningsövningar eller pysselövningar. Gloslistorna finns i form av kapitelordlistor i slutet av boken. Det är en stor variation på övningarna. Emellanåt finns dessutom texter med information om länderna och dessa är skrivna på svenska. Boken avslutas med en minigrammatik, en alfabetisk ordlista och en styckeordlista.

Den sista boken Vale är ett läromedel där texter och övningar är uppdelade mellan två böcker. Textboken innehåller flera kortare kapitel som inleds med en presentation av vad eleven kommer att lära sig under de kommande sidorna. Varvat med texterna finns det muntliga övningar. I övningsboken finns sedan övningar som hör samman med texten i det givna kapitlet. Det är stor variation på övningarna i denna bok då de innehåller översättningar, spel, korsord, lucktexter et cetera. Textboken avslutas med en minigrammatik och en styckeordlista.

Staffan Selander har i sin bok Lärobokskunskap presenterat en lista med 13 punkter som man bör ha i åtanke då man väljer ett nytt läromedel. En av dessa punkter är att man skall se till bokens illustrationer och dess layout. Läromedlets illustrationer skall fungera som ett komplement till texten och den skall inte enbart vara dekorativ (Selander, 39). Ett läromedels uppslag skall vara funktionellt och dess information skall vara lättillgänglig. Utöver detta skall texten och bilderna vara knutna till varandra och fungera som varandras komplement (Lärobok om läroböcker, 24). Dessa punkter anser jag uppfylls av de tre böckerna och då särskilt Vale och Amigos där text och illustration fungerar som en helhet.

En jämförelse av gymnasie- och vuxenutbildningens läromedel

Analysen av läromedel inom gymnasie- och vuxenutbildningen är inte densamma som den inom grundskolan. Då eleverna kommer i kontakt med fler grammatiska moment under samma tidsperiod har jag valt att se till fler moment i läroböckerna för studerande på gymnasie- och vuxenutbildningen. Utöver de moment som granskades bland grundskolans läroböcker har jag dessutom valt att se på skillnaden mellan de två ordklasserna adjektiv och adverb, jag har utökat studien av verb och slutligen tittat på adjektivens komparation.

Jag har utöver grammatiken även studerat på vilket sätt realian tar plats i böckerna. Detta har skett på liknande sätt som vid studier av läromedel för grundskolan.

Grammatikens omfattning i läroböckerna

Då jag tittade på de grammatiska momenten så fann jag att de var ganska lika de tre böckerna emellan. De tre böckerna hade många renodlade grammatikövningar. Fyra tempus togs upp i böckerna och det var presens, perfekt, futurum och preteritum. Detta gällde för alla tre böcker. Studenterna som använder dessa böcker får arbeta med de oregelbundna verben och dessa är lätta att finna i de minigrammatikor som samtliga tre böcker innehar.

Alla tre läromedlen tar dessutom upp diftongering och reflexiva verb. De tre böckerna tar utöver ovannämnda moment också upp svårigheten med spanskans ser och estar (vilket betyder att vara). Formen gerundium (pågående verbform) används i de tre böckerna.

Samtliga tre böcker innehåller övningar med adjektivens komparation och skillnaden mellan adjektiv och adverb. Här förekommer ingen nämnvärd skillnad de tre böckerna emellan.

Dessa tre läromedel är relativt lika vad gäller mängden grammatik som de tar upp. Då det gäller de grammatiska momenten får eleverna samma dos vilken bok de än arbetar med. Böckernas minigrammatikor är också påfallande lika. De tre läromedlen känns relativt likvärdiga då det gäller grammatiken. De tar upp samma grammatiska moment och eleverna som arbetar med dessa böcker kommer att ha genomgått en någorlunda lika grammatisk undervisning. Det märks inte någon större skillnad mellan de tre läromedlen.

De tre läromedlen för gymnasie- vuxenutbildningen följer de senaste rönen om att involvera grammatiken i undervisningsmaterialet. Med dessa tre böcker ges eleverna redskap för inlärning av främmande språk (Boström, Josefsson, 119). Såväl Mucho Gusto som Caminando följer idén om att ge eleverna en positiv bild av grammatiken genom att göra roligare övningar (Boström, Josefsson, 102). Detta gäller i mindre grad Por Supuesto.

Realians omfattning i läroböckerna

Om skillnaden mellan böckerna inte är så stor då det gäller grammatiken är den desto större då det kommer till realian. I Mucho Gusto och i Caminando inkluderas realia i form av fiktiva historier som illustrerar spansktalandes vardagsliv och faktareportage.

I Caminando presenteras olika spansktalande länder som till exempel Spanien, Guatemala och Costa Rica. I Mucho Gusto presenteras Spanien men i Por Supuesto återfinns ingen presentation av något spansktalande land alls. Berömda personer, såväl historiska som nu levande, presenteras i två av böckerna. I Mucho Gusto skrivs om regissören Pedro Almodóvar, upptäcktsresaren Christoffer Columbus och konstnären Fernando Botero. I boken Caminando kan man stifta bekantskap med konstnärerna Antoni Gaudì och Salvador Dalí och med upptäcksresaren Christoffer Columbus. I Por Supuesto återfinns porträtt av berömda spansktalande personer i form av nobelpristagare i litteratur som exempelvis Pablo Neruda, Gabriel García Márquez, Camilo José Cela och Vicente Aleixandre.

I samtliga tre böcker finns beskrivningar av den spanska matkulturen och det finns textavsnitt om restaurangbesök och kafébesök. Eleverna får lära sig matvokabulär och fraser för att klara av ett restaurang- och kafébesök.

I boken Por Supuesto är det ganska sparsamt med uppgifter om situationen i de olika spansktalande länderna. Olika berömda platser i Spanien återfinns i Por Supuesto men de följer inte med någon längre beskrivning av de geografiska platserna. I ett av kapitlen presenteras tjurfäktning och ytterligare ett kapitel tar upp de språkliga aspekterna. Där beskrivs var det spanska språket talas som modersmål. Detta återfinns dessutom i boken Mucho Gusto.

Då man ser till hur de olika spansktalande länderna presenteras i böckerna märker man en stor skillnad. Böckerna Mucho Gusto och Caminando känns har tagit fasta på skolverkets mål angående kunskap om ländernas situation. I dessa två böcker kan eleverna läsa om specifika olika länder, berömda personligheter samt vardagslivet. Den tredje och sista boken, Por Supuesto, innehåller mycket lite av ovanstående. Det som fanns att läsa var bland annat tjurfäktning och litteraturpristagare.

I Mucho Gusto och Caminando ser man att författarna tagit fasta på tanken om att inkludera länderkunskap och detta görs på ett varierat och motivationshöjande sätt (Gagnestam, 11). Flera olika moment har inkluderats i läromedlen såsom berömda personer, matkulturen, geografi et cetera. Trots att någon bok är lite äldre är innehållet fortfarande aktuellt och korrekt vilket är av stor betydelse enligt Selander (Selander, 39).

Läromedlens utformning, gymnasie- och vuxenutbildningen

Den första bok jag valt att titta närmare på är Caminando. Varje kapitel i boken är indelat i mindre kapitel exempelvis 1A, 1B, 1C och 1D. Varje kapitel inleds med en text eller en dialog med tillhörande gloslistor. Därefter följer en förklaring till textens grammatik och sedan övningar av olika slag. De flesta övningarna är korta och de är såväl muntliga som skriftliga. Kapitlen är inte speciellt rikt illustrerade. Boken avslutas med en minigrammatik, självdiagnoser, facit och alfabetisk ordlista.

Inledningsvis i kapitlen i Mucho Gusto kan man läsa om vad de kommer att innehålla. Vanligtvis börjar de sedan med text eller dialog med tillhörande styckeordlistor i övningsboken. Textboken är rikt illustrerad och till varje text hör övningar ur övningsboken. Dessa kan vara av olika slag som grammatikövningar och uttalsövningar. Textboken avslutas med en minigrammatik och en alfabetisk ordlista.

Por Supuesto är uppbyggd på samma sätt som ovanstående bok. Texter i textboken som kombineras med grammatiska övningar och uttalsövningar ur övningsboken. För att få förklaring till den nya grammatiken hänvisas man till bokens minigrammatik. I textbokens avslutande del finns styckeordlistor och alfabetiska ordlistor.

I de tre läromedlen känns bilderna funktionella och de bidrar till bokens användning. I ett studietekniskt perspektiv då man ser till bokens uppbyggnad med register, uppslagsdel et cetera bör en bok kännas lättläst och strukturerad (Selander, 39). Detta tycker jag att de tre böckerna uppfyller.

En jämförelse av läromedlen inom grundskolan och gymnasie- och

vuxenutbildningen

Om man gör en jämförelse mellan läromedel som är anpassade till olika åldersgrupper förväntar man sig skillnader. Det blir en annorlunda jämförelse då det blir som att jämföra äpplen med päron. De tillhör två olika åldersgrupper och är anpassade och utformade för olika krav. Men jag var nyfiken och ville se vad som egentligen var den största skillnaden och likheten om en sådan fanns. Jag har tittat på både grammatik och realia.

Grammatikens omfattning i läroböckerna

Den allra största skillnaden är då man ser till grammatiken är mängden grammatik som eleverna kommer i kontakt med under det första året av spanskstudier. Det är inte förvånande då man jämför elever på tolv år med vuxna studenter. I grundskolan börjar de studerande med ett nytt språkval under år 6 då de är tolv år gamla. Dessa elevers böcker jämförs med äldre studenters läromedel. Det finns utöver detta en skillnad mellan den lektionstid som grundskoleelever har och den tid som är utsatt för äldre elever.

Elevernas ålder har betydelse för deras grammatikinlärning. De barn som börjar med ett nytt språk i år 6 är i en ålder då de har relativt lätt för att ta till sig nya språkliga influenser och har lätt för att härma. Däremot har de svårare för grammatiska regler som kan te sig alltför abstrakta för barn i denna ålder (Hedström, 73). Enligt författarna till den nämnda artikeln är det en klok tanke att vänta till andra studieåret innan man introducerar grammatik i ren form. De skriver dessutom att den traditionella grammatiken kräver en stor dos av intellektuell mognad och förmåga att tänka i abstrakta former som dessa yngre barn ännu inte utvecklat.

Det är av vikt att känna till dessa skillnader då man planerar sin undervisning. Man bör tänka igenom vilken grammatikundervisning som passar elever i år 6 och vilken som passar äldre.

Utformningen av övningar innebär ingen större skillnad utan det är mestadels mängden och storleken på övningarna som är den största skillnaden. I läromedlen för de äldre finns dessutom fler och längre rena skriv- och översättningsövningar.

Den metod som ligger närmast till hands när man ser till grundskolans böcker är framför allt direktmetoden. Den innehåller färre skrivövningar och mer av muntliga övningar. Den bok som lite närmade sig översättnings- och grammatikmetoden var Vale med sina längre skrivövningar och rena översättningsövningar.

Den metod som märks vid en närmare granskning av läromedlen för äldre elever/vuxna är främst den äldre översättnings- och grammatikmetoden. De tre böckerna följer även till viss den direktmetoden då de poängterar det vardagliga språket genom flera muntliga övningar som dialogövningar parvis. Detta gäller särskilt Mucho Gusto.

Realians omfattning i läroböckerna

Även här då man jämför de olika läromedlen ser man att den största skillnaden de två åldersgrupperna emellan är mängden. Båda grupper tar upp de spansktalande ländernas geografi och ger en beskrivning av det aktuella språkets utbredning och antal användare.

Det som skiljer de två åldersgrupperna åt är att det finns många spansktalande kulturpersonligheter presenterade i böckerna för studerande inom gymnasie- och vuxenutbildningen. Däri kan man läsa om Antoni Gaudí, Salvador Dalí, Pedro Almodóvar et cetera. Detta saknas i grundskolans böcker för nybörjarspanska.

Om man gör en grov jämförelse så kan man säga att realia för de äldre handlade mycket om spansktalande kulturpersonligheter medan realia för yngre gällde mer ländernas geografi och språkets utbredning. Inom undervisningen bör man som lärare anpassa efter elevernas ålder och då det gäller realiamomentet innebär detta att inom gymnasie- och vuxenutbildningen kan ta till vara på denna grupps livserfarenheter. Man kan här använda sig av deras erfarenheter och livsupplevelser då man väljer vilka moment som skall tas med i boken. Därför tas olika delmoment upp inom realia beroende på elevernas ålder.

Vid en undersökning beställd av Myndigheten för skolutveckling talar elever på grundskolan och inom gymnasieskolan om vikten av att inkludera länderkunskap i språkundervisningen. De talar om att kulturen är en del av språket och att språket ger access till kulturen. De tillägger dessutom att de vill behärska språket så bra som möjligt för att få tillgång till språklandets kultur. De flesta eleverna i denna undersökning har sett länderkunskap som en viktig del av språkundervisningen (Edlert, Bergseth, 31).

Läromedlens utformning

Då man jämför läromedlen från de två olika ålderskategorierna noterar man en stor skillnad. De läromedel som är utformade för de yngre är betydligt luftigare i sin layout medan de för gymnasieelever/vuxna känns väldigt kompakta.

Det märks en skillnad mellan de två olika åldersgrupperna men dessutom noteras en skillnad mellan böckernas utgivningsår. De äldre böckerna, Caminando och Por Supuesto, är båda över tio år gamla och deras layout känns enligt min åsikt tråkigare. De övriga böckerna är fem år eller yngre och de är samtliga luftigare och gladare i sin utformning.

Extramaterial

Som jag nämnde i detta arbete så har jag valt att även se till det material som finns vid sidan av läromedlen. Här inkluderas det material som kompletterar läromedlen såsom elev-CD/elev-kassettband och lärarhandledningar.

Då det gällde lärarhandledningarna så var de alla uppbyggda på liknande sätt, det vill säga att de inkluderar kommentarer till de olika kapitlen, kopieringsunderlag och i de flesta fall även prov eller självdiagnoser med facit. Det framkom inte några överraskningar då jag såg till lärarhandledningarna efter att först ha sett till läromedlen. De sex olika lärarhandledningar jag tittade närmare på liknande mycket de läromedel de tillhörde. Det var i stort sett liknande övningar i lärarhandledningen som i själva läroboken.

De lärarhandledningar som skulle passa mig mest var för grundskolan Vales lärarhandledning och även Amigos. De hade, förutom tydliga kommentarer till arbetssätt förde olika kapitlen,

även en stor variation på övningar i olika former. Där fanns extramaterial till grammatiska övningar, uttalsövningar, övningar med referenser till realia et cetera.

Det var främst två lärarhandledningar som kändes lämpliga för mig och de var lärarhandledningarna för Mucho Gusto och Por Supuesto. De skulle fungera som ett bra komplement till läromedlen och innehöll en god variation av extramaterial för undervisningen i form av kopieringsunderlag.

De läromedel där det följer med en elev-CD eller en elevkassett har ännu en fördel. Där är många av bokens texter inlästa vilket betyder att de studerande även vid studier hemma kan lyssna till målspråket. Till samtliga böcker i min undersökning hör CD eller kassett.

Diskussion

Det har varit givande att göra en studie av dessa läromedel i spanska. Den kan för framtida bruk dessutom utökas till att involvera mer än bara grammatik och realia. Jag använde inte heller alla moment i grammatiken utan plockade ut de mest markanta.

Om jag skulle välja ut någon bok att använda i min egen undervisning på grundskolan skulle det bli Amigos eller Vale. Enligt Selander skall ett läromedel fungera som ett komplement till undervisningen och fungera som avlastning för läraren (Selander, 39). Om man ser till Selanders tankar och jämför med Amigos och Vale så uppfylls detta kriterium.

Då det gäller grammatiken, hur den förklaras och hur de tillhörande övningarna är utformade, hade jag valt att arbeta med Vale. Den kändes komplett och skulle ge mig en god bas att arbeta på. Utformningen av Vale och dess grammatikinnehåll följer Boström och Josefssons förslag om att grammatiken skall vara ett tydligt inslag i främmandespråksundervisningen. Grammatiken skulle enligt dessa båda författare gynna inlärningen av främmande språk (Boström, Josefsson, 26). Om ett läromedel är alltför tunt ger det merarbete för läraren som ständigt måste söka efter kompletterande material. Som lärare letar jag alltid efter ytterligare material för min undervisning men det underlättar att ha en god grund i en bred lärobok. Detta hade inte varit fallet om man arbetat med Vale, enligt mig. Dessvärre kändes den tunnare då jag såg till hur lite av länderkunskap som fanns i boken. Den bok som innehöll minst av länderkunskapen var Tapas och att arbeta med en sådan bok skulle då ge mig merarbete som

lärare. Tapas var den bok som skulle ge mig mest arbete med att finna komplement både vad gäller realia och grammatik. Gagnestam skriver i sin bok Kultur i språkundervisning att realia kan vara en drivkraft och höja motivationen hos eleverna. Och eftersom realia bara får en ytterst liten del i Tapas så känns inte detta läromedel som något alternativ. Detta läromedel fallerar dessutom då grammatiken känns alltför tunn. Jag håller med Boström och Josefsson i deras tankar om grammatikens betydelse för att skapa ett referenssystem språken emellan. Tyvärr underlättar inte detta läromedel skapandet av något referenssystem modersmålet och målspråket emellan. Det hade annars underlättat språkinlärningen (Boström, Josefsson, 32).

Den bok som gav mest av realia var Amigos. Den boken innehöll en stor del realia och från såväl Spanien som Latinamerika. Det är en bok som till fullo uppfyller skolverkets krav på att ge elever kännedom om landets seder och bruk. Jag tycker att det är viktigt att realian fyller sin del och min personliga erfarenhet är att det är ett ämne som eleverna ofta är intresserade av. Om man ser till skolverkets mål att ge eleverna kunskap i de aktuella ländernas seder och bruk så tycks Amigos vara den som kommer närmast. Dessutom kan man känna igen Lahdenperäs åsikter om att läromedlen skall ha ett varierat utbud av realia från målspråkets traditioner och firanden till dess geografi och historia (Lahdenperä, 13).

Om man ser till böckernas utformning och layout för grundskolans böcker vinner Amigos och Vale. Det finns en röd tråd genom varje kapitel och de är vackert illustrerade. Både Amigos och Vale följer Selanders riktlinjer om hur ett läromedel bör utformas. Selander hävdar bland annat att ett läromedels uppslag skall vara funktionellt där det finns ett samspel mellan text och bild (Selander, 39).

Vid en liknande jämförelse mellan läromedel för de äldre känns inte Caminando som något alternativ. Boken kändes kompakt och med mindre tilltalande layout. En fördel kan dock vara att övningarna varvades med de grammatiska förklaringarna. Man behöver inte bläddra mellan övningar och minigrammatik. De två återstående böckerna kändes båda som tänkbara alternativ för mig. Mucho Gusto skulle nog bli den bok jag hade valt då den ger en god grammatisk bas. Den har en tydlig och förståelig minigrammatik och till den många genomtänkta övningar. Texterna ger dessutom en bild av ländernas seder och bruk vilket har sitt stöd i skolverkets mål. Det känns som denna bok ger den goda grund eleverna behöver i grammatik enligt Bo Lundahl (Lundahl, 4). Por Supuesto fyller kraven lika väl men den

förstnämnda vinner genom att den till högre grad uppfyller skolverkets mål angående kunskap om länderna.

Efter att ha fullföljt min undersökning kunde jag välja ut en bok bland grundskolans böcker som jag kände mest för. Det var den boken som passade mina önskemål bäst och som dessutom var den som mest levde upp till målen. Jag använder ingen av de undersökta böckerna i min undervisning idag men vid ett byte av läromedel hade jag valt Amigos.

Jag tittade också närmare på läromedel för högre studier även om jag inte har någon erfarenhet av att undervisa på denna nivå. De tre läromedlen var därför nya för mig men vid en granskning av dem kunde jag välja ut en som jag troligtvis skulle välja. Det skulle bli Mucho Gusto då även den uppfyllde mina och skolverkets önskemål. Den kändes dessutom väl utformad och det gick snabbt att lära sig hur de olika kapitlen var uppbyggda. Detta läromedel, likt Amigos, följer Selander och hans idéer om hur ett läromedel skall utformas angående dess uppslag med samspel mellan text och bild. Detta läromedel följer dessutom författarens uppmaning om att ett läromedel skall vara funktionellt rent studietekniskt. Detta uppfylls då det är ett läromedel som är lätt att söka i och som har begripliga uppslag (Selander, 39).

I Mucho Gusto finns dessutom ett varierat utbud av realia. Detta känns som ett starkt argument för att välja denna bok som lärobok då jag gärna följer Gagnestams råd. Jag ser, likt Gagnestam, att realia i undervisningen höjer intresset för språkundervisningen (Gagnestam, 11).

Mucho Gusto innehåller, förutom väl fungerande realia, även genomtänkt grammatik. Det är av stor vikt enligt mig att grammatiken blir synlig och inte enbart inbakas i texter och dialoger. Jag tror, likt Boström och Josefsson, att goda grammatiska kunskaper främjar inlärningen. Detta dels genom att eleverna kan skapa ett referenssystem som hjälper dem att se likheter och skillnader de två språken emellan, dels genom att dessa kunskaper stärker dem i att uttrycka sig på modersmålet (Boström, Josefsson, 32).

Det var, som jag även innan min granskning trodde, en stor skillnad mellan de två olika kategorierna av läromedel. De för yngre elever hade en luftigare layout och övningarna var aldrig särdeles långa. Det var sällan längre skrivövningar utan mer korsord, lucktext eller

lättare översättningar av kortare fraser eller ord. Det var dock en stor variation av övningar, vilket även den andra kategorin hade. Denna kategori hade en kompaktare layout som kändes mindre lockande. De hade fler och längre skriv- och översättningsövningar. Caminando, Por Supuesto och Mucho Gusto hade dessutom inkluderat alltmer realia än grundskolans böcker.

Om det i framtiden vid något tillfälle blir aktuellt med byte av läromedel kan denna uppsats komma till användning igen.

Litteraturförteckning

Tryckta källor

Alves, Camilla, Eriksson, Teresa, Johnson, Tove, Noreen, Mira, Medina, Manuel, Rodriguez, Francisco, (2005), Tapas 1, Malmö, Natur och Kultur

Alves, Camilla, Eriksson, Teresa, Johnson, Tove, Noreen, Mira, Medina, Manuel, Rodriguez, Francisco, (2003), Tapas 1 lärarbok, Malmö, Natur och Kultur

Bell, Judith, (2000), Introduktion till forskningsmetodik, Lund, Studentlitteratur Björk, Cecilia, (2002), Undervisning i främmande språk- en fallstudie om metoder i språkundervisningprocessen, Linköpings universitet

Boström, Lena, Josefsson, Gunlög, (2006), Vägar till grammatik, Studentlitteratur, Danmark Börlin, Anita, Hörnqvist, Berit, Raitio, Sture, Stjärnlöf, Sune, (1990), Att utbilda vuxna- en bok om vuxenutbildningen i Sverige, Natur och kultur, Borås

Edlert, Maria, Bergseth, Elsa, (2003), Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasieskola, Myndigheten för skolutveckling, Stockholm

FSL, (1997), En skrift om läromedlens nödvändighet, Stockholm

Gagnestam, Eva, (2005), Kultur i språkundervisningen, Lund, Studentlitteratur Hanson, Örjan, (2003), Vale-textboken 6, Malmö, Bonnier Utbildning

Hanson, Örjan, (2003), Vale-övningsboken 6, Malmö, Bonnier Utbildning Hanson, Örjan, (2003), Vale-lärarhandledning 6, Malmö, Bonnier Utbildning

Hedström, Karl Erik, (2001), Grammatikinlärning- vad är grammatik?, Språkboken- en antologi om språkundervisning och språkinlärning, Myndigheten för skolutveckling, Örebro Imsen, Gunn, (1999), Lärarens värld, Lund, Studentlitteratur

Jörgensen, Nils, Svensson, Jan, (1996), Nusvensk grammatik, Surte, Gleerups förlag

Lahdenperä, Pirjo, (2004), Interkulturell pedagogik i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund Lagercrantz, Kerstin, Vall, Bärbel, (2002), Mucho Gusto 1, Falköping, Bonniers

Lagercrantz, Kerstin, Vall, Bärbel, (2002), Mucho Gusto 1-lärarhandledning, Falköping, Bonniers

Lundahl, Bo, (2002) Om språk, grammatik och ordinlärning, Malmö

Lärobok om läroböcker, (1991), Läromedelsförfattarnas förening, Almqvist & Wiksell, Uppsala

Masoliver, Joaquín, Barnéus, Birgitta, Rindar, Kjell, (1996), Por Supuesto - övningsbok1, Arlöv, Almqvist & Wiksell

Masoliver, Joaquín, Barnéus, Birgitta, Rindar, Kjell, (1995), Por Supuesto - textbok1, Uppsala, Almqvist & Wiksell

Masoliver, Joaquín, Barnéus, Birgitta, Rindar, Kjell, (2001), Por Supuesto - lärarhandledning, Uppsala, Almqvist & Wiksell

Saveska Knutagård, Monika, de la Motte, Anette, Sauco de Thorelli, Michael, (2003), Amigos uno, Danmark, Almqvist & Wiksell

Saveska Knutagård, Monika, de la Motte, Anette, (2003), Amigos uno- lärarhandledning, Stockholm, Almqvist & Wiksell

Selander, Staffan, (1988), Lärobokskunskap, Lund, Studentlitteratur Tornberg, Annika, (2000), Språkdidaktik, Kristianstad, Gleerups förlag

Waldenström, Elisabet, Westerman, Ninni, Fernández, Luis, (1994), Caminando, Borås, Natur och Kultur

Waldenström, Elisabet, Westerman, Ninni, Fernández, Luis, (1994), Caminando- lärarhandledning, Borås, Natur och Kultur

Otryckta källor

Lpo-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468, 2007-01-03 Lpf-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468, 2007-01-03