”Mamman som ska ha
söndagskjol och
helgdagsrock åt far,
mamman kan ju ha byxor
lika väl”
En kvalitativ studie kring förskollärares samtal om sångtexter i
förskolan utifrån ett normkritiskt arbetssätt.
KURS: Examensarbete för förskollärare, 15 hp PROGRAM: Förskollärarprogrammet
FÖRFATTARE: Julia Falkenhäll och Elma Oruc HANDLEDARE: Charlotte Öhman
EXAMINATOR: Sara Hvit Lindstrand TERMIN: VT20
Postadress
Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026 Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036 - 101000 Examensarbete för förskollärare 15hp Förskollärarprogrammet VT20 JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
SAMMANFATTNING
Julia Falkenhäll och Elma Oruc
”Mamma som ska ha söndagskjol och helgdagsrock åt far, mamman kan ju ha byxor likaväl egentligen.”: En kvalitativ studie kring förskollärares samtal om sångtexter i förskolan
utifrån ett normkritiskt arbetssätt.
”Mom that should wear a sundayskirt and a weekendcoat for dad, mom can wear pants just aswell.”: A qualitative study of preschool teachers’ conversations about song lyrics in
preschool based on a norm-critical working method.
Antal sidor: 27 Studien avser att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal kring sångtexter som de sjunger med barn på förskolan. För att uppnå studiens syfte har frågeställningarna ”Hur beskrivs normer och normkritiskt arbetssätt genom
samtal om sångtexter?”, ”Vilka normer framträder i sångtexter som sjungs på förskolan?” samt ”Hur beskriver förskollärarna att sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer?” besvarats.
Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fokusgruppsamtal med förskollärare som valts ut genom ett ändamålsenligt urval utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien är inspirerad av ett normkritiskt perspektiv och genom en tematisk analys har empirin analyserats och skrivits fram utifrån tre olika teman. Dessa teman är genus, kropp
och etnicitet som handlar om vilka olika normer som förekommer i sångtexter. De andra
temana är jämlikhet som förhållningssätt samt didaktiska val i förhållande till sångtexter som kopplas till resultatet av hur förskollärarna beskriver att de arbetar med sång som ett pedagogiskt verktyg för att motverka stereotypa normer redovisas. Studiens resultat visar på olika normer som förskollärarna belyser i de sångtexter som de sjunger i förskolan. I resultatet lyfts även flera betydelsefulla faktorer för det normkritiska arbetssättet där förskollärares kompetens, deras didaktiska val samt förhållningssätt har en betydande roll.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND ... 3
2.1 Historisk tillbakablick på sång och musik i relation till normer i styrdokument och riktlinjer ... 3
2.2 Vetenskaplig förankring ... 4
2.2.1 Normer ... 4
2.2.3 Normer i förskolan ... 6
2.3 Tidigare forskning ... 7
2.3.1 Sången och musikens betydelse för människan ... 7
2.3.2 Sång som arbetssätt i förskolan ... 8
3. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10
4. METOD ... 11 4.1 Kvalitativ ansats ... 11 4.2 Datainsamlingsmetod ... 11 4.3 Urval ... 12 4.4 Genomförande ... 12 4.5 Analysmetod ... 14 4.6 Etiska aspekter ... 14 4.7 Tillförlitlighet ... 15 5. RESULTAT ... 16 6. DISKUSSION ... 22 6.1 Resultatdiskussion ... 22 6.2 Metoddiskussion ... 25 6.3 Vidare forskning ... 26 7. REFERENSER ... 28 8. BILAGOR ... 31 Bilaga 1: Samtyckesblankett ... 31
Bilaga 2: Stimulusmaterial (Sångtexter) ... 32
1. INLEDNING
På många förskolor sjungs det dagligen sånger tillsammans med barnen. Det finns en sångskatt som förmedlas år efter år beroende på förskolans kultur och tradition (Cederholm, 2013).
Utifrån våra egna erfarenheter som tidigare verksamhetsförlagd utbildning givit oss kan vi se att sång och musik är ett pedagogiskt redskap som många använder sig av. Detta har lett till att vi utifrån våra erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning har vi funderat över förskollärares medvetenhet kring att uppmärksamma vilka normer som förmedlas genom sångtexter som sjungs i förskolan. Ett exempel på text är följande mening ur sången Björnen sover: “Han är inte farlig bara man är varlig”, som beskriver björnen som en han när det även hade kunnat vara en hon. Även den återkommande erfarenheten av förskollärare som i sången Krokodilen i bilen sjunger om att: “Han var så tjock och fet och blåste i trumpet”.
Sättet vi tolkar läroplanen på, är ett sätt där förskollärarens syn på det som görs i förskolan skall utgå från ett normkritiskt arbetssätt. Normer och värden är två centrala begrepp inom förskolans läroplan som ligger till grund för det förhållningssätt förskollärare ska arbeta utifrån. “Förskollärare ska ansvara för att utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen” (Skolverket, 2018, s.12). Förhållningssättet är något som i sin tur kommer att spegla av sig på barnen i förskolan (Skolverket, 2018).
I förskolan ska kränkning och diskriminering aktivt motverkas och berör bland annat kön, etnisk tillhörighet, religion och ekonomiska resurser (Skolverket, 2018). Etniska normer förekommer exempelvis i sångtexten som handlar om de tio små indianerna där de sjungs att “Alla hade dom fjädrar på huve´t”, vilket syftar till att det är på så sätt som indianer ser ut. I läroplanen framkommer det att sång och musik kan användas som ett arbetssätt för att främja lärande och utveckling hos alla barn (Skolverket, 2018). Cederholm (2013) belyser att dessa normer är något som förekommer i sångtexter då de bär på olika värderingar som synliggörs beroende på kulturer och traditioner. Innehållet i sångtexter varken förändras eller moderniseras i den utsträckningen som de skulle kunna (Cederholm, 2013). Detta har väckt ett intresse för denna studie då vi fokuserar på vad det kan innebära att arbeta normkritiskt i förskolan när det kommer till just sångtexter. I vår studie har vi valt att skapa en diskussion bland förskollärare kring normer som förekommer i sångtexter som sjungs på förskolan. Musik och sång benämns i denna studie på ett övergripande plan utifrån dess betydelse för människan,
men även i förhållande till förskolan. Fortsättningsvis har vi i vår studie valt att använda oss av ordet sång som ska definiera något som vi sjunger och de ord som barnen tar del av i sånger. Därav väljer vi att vid flera tillfällen använda oss av begreppet sångtexter.
2. BAKGRUND
I bakgrunden beskrivs styrdokument, tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten.
2.1 Historisk tillbakablick på sång och musik i relation till normer
i styrdokument och riktlinjer
I denna del presenteras hur sång, musik och normer skiljer sig mellan olika styrdokument och riktlinjer. Detta för att skapa en förståelse för innebörden av sång och musik för förskolans arbetssätt.
Barnstugeutredningen (SOU 1972:26) har en huvudkategori som handlar om normer och värderingar, där det skrivs fram att värderingar och normer avspeglar sig från vuxna till barn. Sång och musik betonas som ett verktyg som kunde användas för att skapa en positiv gruppupplevelse för barn och även en naturlig samverkan mellan barn och vuxna. Under kapitlet, Musik: höra och göra ljud, står det att sång och musik bör vara en del av det vardagliga arbetet på förskolan och där de bör arbeta med det som ett sätt att uttrycka sig samt ett sätt att ta emot andra intryck på. (Barnstugeutredningen, SOU 1972:26) I det pedagogiska programmet (Socialstyrelsen, 1987) framkommer det att sång och musik kan användas som en möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor, men likaväl som genom tal. Sång och musik beskrivs vara ett användbart redskap när det kommer till arbete med barn som av olika anledningar behöver extra stöd i förskolan.
I den första läroplanen för förskolan (Skolverket, 1998) framkommer förmågan att förmedla tankar, upplevelser och erfarenheter genom musik och sång som ett mål som förskolan skall sträva efter att varje barn ska utveckla. Betoningen av normer i läroplanen framträder i ett avsnitt som kallas för normer och värden där jämställdhet är en av de saker som är grundläggande för förskolans värdegrund där egna och andras rättigheter ska tillgodoses. De vuxna ska använda sig av konkreta upplevelser för att barn på bästa sätt ska ta del av de etiska värden och normer som förskolan bygger på. (Skolverket, 1998) När förskolans läroplan reviderades 2010 och 2016 skrevs sång och musik samt normer och värden fram med samma formulering som i tidigare version. Det framkommer även att vuxnas roll är betydande och alla som arbetar inom förskola ska följa de normer och värden som anges för att sedan utveckla detta i barngrupp (Skolverket, 2010; Skolverket, 2016).
Läroplanen reviderades återigen 2018 och är det styrdokument som används idag (Skolverket, 2018). I den framkommer mål och riktlinjer för hur sång och musik bör användas som ett hjälpmedel för att främja att alla barn i förskolan blir mer inkluderade i de estetiska uttrycksformerna. Genom att använda estetiska uttrycksformer såsom exempelvis sång och musik kan det främja att alla har en möjlighet att uttrycka sig på något sätt. Förskolan vilar på demokratisk grund där kön, sexuell läggning, etisk tillhörighet med mera inte har någon betydelse (Skolverket, 2018).
Sammanfattning av styrdokument och riktlinjer
Sammanfattningsvis har barnstugeutredningen samt det pedagogiska programmet belyst sång och musik samt normer och värden utifrån andra perspektiv än de som exempelvis förekommer i läroplanerna. Dessa två områden benämns i alla förskolans styrdokument. Förskolans läroplan har reviderats vid flera tillfällen där sång och musik samt normer och värden har fått ett utvecklat och mer förtydligat innehåll i den senast reviderade läroplanen från 2018.
2.2 Vetenskaplig förankring
2.2.1 Normer
Butler (2006) skriver om hur normer till en början kan vara osynliga och först blir synliga när en viss effekt av normer uppstår. Det egna beteendet och det egna tycket är vad som skapar normer inom en människa. Det kan ofta ske omedvetet och är inget som människan själv känner av. Ett tydligt mönster kring normer är även att de fungerar som att tycken som går åt ”fel” håll mot vad normerna säger får kämpa mer för att stå upp för sin sak, än den som väljer att följa de normerna som majoriteten gör (Butler, 2006). En norm är något som anses vara normalt och kan ses som en motsats till något som vanligtvis inte är förekommande. Normer har en påverkan på människor i hur de bemöter, bedömer och behandlar andra. I Sverige är två typiska normer att inte tränga sig före i kön eller att hälsa med höger hand, det är oskrivna regler som människor i samhället rättar sig efter (Svaleryd & Hjertson 2018).
2.2.2 Normkritiskt arbetssätt
Genom att arbeta normkritiskt blir det enligt Bromseth och Darj (2010) enklare att synliggöra ”hur olika normer samverkar och skapar maktobalanser inom olika pedagogiska praktiker, samt hur de kan utmana dessa normer” (s.13). Ett normkritiskt arbetssätt grundar sig mycket i
jämställdhetsperspektivet och genuspedagogiken. Det pratas om hur olika normer påverkar barnen och deras sätt att bli en god samhällsmedborgare. Genuspedagogiken handlar om att sträva efter bättre förutsättningar för att barn ska växa upp utan olika föreställningar som kan förekomma när det kommer till kön och de föreställningar som funnits långt bak i tiden (Dolk, 2013). Att arbeta ur ett genusperspektiv handlar även om att förskollärare ska bemöta flickor och pojkar på samma sätt, och inte utifrån deras kön. Svaleryd (2003) skriver om hur viktigt det är att förskolan utvecklar en trygghet hos barn, för att de i framtiden ska vara trygga i att vara könsöverskridande. Som förskollärare är det bra att reflektera över de normer som skapas inom sig själv och de normer som upprätthålls i sin profession. Makten som förskollärarna har är stor kring de normer som förskolans verksamhet innehar, det är därför viktigt att förskollärarna reflekterar över just detta (Skolverket 2009).
Salmson (2017) skriver att normkritik handlar om olika normer som formats utifrån samhället eller inom en grupp människor. De olika normerna som finns i exempelvis en barngrupp på förskolan har olika effekter på barns sätt att vara- och prata på. Som förskollärare är det bra att reflektera över de normer som skapas inom sig själv och de normer som upprätthålls i sin profession (Salmson, 2017). Detta kan vara lämpligt då den makt som förskollärare besitter är stor gällande de normerna som finns på förskolan. Det är av vikt att förskollärare reflekterar över just detta (Skolverket 2009). Att arbeta utefter det normkritiska perspektivet kan innebära att maktrelationer och hierarkier kan exponeras och resultera i en mer jämställd relation mellan barn och vuxna (Salmson, 2017). Vardagliga regler blir till osynliga regler då de är ideligen närvarande, vilket resulterar i att individer anpassar sig efter dessa normer utan att betvivla dem. Det är först när någon bryter mot normer som det synliggörs (Svaleryd & Hjertson, 2018).
Westerlund (2011) skriver om hur makt är förekommande i förskolan samt hur makten kan utnyttjas av förskollärare. Förskollärare har makten att begränsa barns inflytande och delaktighet dagligen på förskolan, det handlar om hur och när förskollärare väljer att ta vara på barns inflytande och inte. Att arbeta normkritiskt i förskolan förutsätter att förskollärarna är uppmärksamma på sitt eget sätt att vara och de normer som de själva har inom sig. I förskolläraruppdraget kan detta innebära att de pedagogiska val som görs är medvetna och stärker ens yrkesprofession. Att uppmärksamma normer som inte tillhör ens egna tankar och tycken kan resultera i ett öppet och mottagligt sinne när det kommer till främmande normer och värderingar. Detta kan enligt Bromseth och Darj (2010) bidra till ett professionellt
förhållningssätt. För att barn ska kunna få möjligheten att utvecklas i sin egen unika person, behöver förskolan enligt Salmson och Ivarsson (2019) bidra med att arbeta med de normer som finns på ett sätt där det inte finns några begränsningar utifrån de olika grupper som barn ingår i. Dessa förekommande grupper kan exempelvis vara utifrån funktion, kön eller etnicitet (Salmson & Ivarsson, 2019).
2.2.3 Normer i förskolan
Barn och vuxna samlas i förskolan och bildar tillsammans en grupp individer, en grupp där allas olika normer kan skilja sig mer eller mindre (Öhman, 2017). Det som händer på förskolan är att det skapas nya “regler” för hur det är i just den barngruppen. Oavsett vilka normer barn har med sig hemifrån, ska förskolan arbeta normkritiskt vilket innebär att de normer barn har med sig hemifrån, kan komma att problematiseras på förskolan. Ett annat nämnvärt exempel tar Svaleryd och Hjertson (2018) upp som handlar om att fylla i kontaktuppgifter under inskolningen och på kontaktformuläret står det mammas uppgifter på ena sidan och pappas uppgifter på andra. Detta är en norm som handlar om att den biologiska kärnfamiljen såg ut så, vilket skiljer sig från hur det ser ut idag.
Dolk (2013) skriver i sin avhandling om olika normer som förekommer i förskolan, med fokus på bland annat genus och jämställdhet. Oavsett kön ska förskolan erbjuda alla barn att utvecklas och nå sin fulla potential. Tidigare studier visar på att flickor och pojkar kan bemötas på olika sätt i förskolan på grund av deras olika kön. Ett exempel som Dolk skriver om i sin avhandling är att förskollärare många gånger hjälper pojkar att klä på sig utan att de har bett om hjälp, medan flickor förväntas klara sig mer på egen hand (Dolk, 2013)
Enligt Salmson och Ivarsson (2019) pratas det idag mycket om genusnormer. Här handlar det inte bara om att flickor ska leka med dockor och pojkar ska leka med bilar. Det handlar om mer än så, exempelvis handlar det om vilket språk som används och sättet att agera på gentemot olika kön. Det handlar också om de olika förväntningarna förskollärare har på flickor respektive pojkar.
2.3 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning rörande sång och musiks betydelse för människan att skrivas fram. Det kommer även att framgå tidigare forskning kring att använda sång som arbetssätt.
2.3.1 Sången och musikens betydelse för människan
Vist (2009) skriver i sin artikel att musik har stor betydelse för varje persons liv, vad som upplevs och hur det upplevs när man hör musik menar hon påverkas av olika musikaliska erfarenheter. Forskaren menar att under musikupplevelser skapas musikerfarenheter som senare kan leda till att människor skapar ett verktyg för känslor. Dessa musikerfarenheter gör att människor får en ökad förståelse för empati. Den ökade förståelsen gör det lättare att förstå sin egen samt andra människors empati. Resultatet visar på att musik har en betydande roll. Den kan förena människor och även skilja dem åt, den kan också öppna upp och blockera en förståelse för någon. Oavsett situation så har musiken en stark koppling till empati och förståelse (Vist, 2009). Även Björkvold (2009) som är en musikforskare skriver om sångens betydelse för individen. Han menar att barn redan i tidig ålder noga följer med i de sånger som vuxna förmedlar till dem och tar till sig sånger även om det för barn innebär att sjunga inuti sig själv. Barns sångregister ökar och de tar med sig dessa sånger in i leken med andra barn. Sång i detta sammanhang menas ha en betydelse för språkbruket i leken och dess spontana uttryck som barn förmedlar till varandra vilket i sin tur präglar barnkulturen. Forskaren menar också att sång har en relation till människors verklighetsuppfattning och en medvetenhet som är viktigt för barn redan när de är små.
Still (2011) skriver i sin avhandling om planerade musikaktiviteter med småbarn i finska daghem, där hon inleder med att beskriva vikten av att förstå att barn påverkas av alla typer av sociala samspel med andra människor. Vilket även innefattar samspelet mellan barn och förskollärare. Det sociala samspelet kommer i sin tur ha påverkan på barns individuella utveckling, deras verklighetsuppfattning samt deras sätt att se på omvärlden. När detta däremot ställs i kontrast till sångtexter menar forskaren att barn behöver samspelet med förskolläraren för att de ska få stöd i att kunna förstå innebörden av sångtexter.
2.3.2 Sång som arbetssätt i förskolan
Cederholm (2013) skriver i sin avhandling om sångskatters utveckling där sångers textinnehåll har en betydande roll i forskningen. Forskaren menar att sångtexter och det budskap som förmedlas förändras inte med tiden. Detta på grund av att sångtexter vanligtvis inte bearbetas eller moderniseras. Hon menar också att sångtexternas innehåll påverkas av de rådande samhällsideal, men att innehållet i längden inte anpassas med tiden. Budskapet i textinnehållet omfattar en stor del av sången funktion, när det kommer till att använda sång som ett arbetssätt (Cederholm, 2013).
Utifrån Holmbergs (2014) avhandling där hon spelat in olika sammanhang som är kopplade till musik på ett flertal förskolor, har hon sedan använt dessa inspelningar i samtal med de olika förskollärarna från studiens nämnda förskolor. I studien skrivs det fram att sång och musik kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Holmberg menar dock på att det finns skildringar mellan vad som framkommer i läroplanen och vad som faktiskt utförs på förskolan. Läroplanen framställer arbetet med sång och musik enligt Holmberg som något kulturetiskt som skulle kunna spegla att som barn lära sig att bli bra på musik och dans. Resultatet i avhandlingen visar dock att det framträder annorlunda i praktiken eftersom sång används som ett arbetssätt för att skapa en process eller ett görande i relation till andra lärande (Holmberg, 2014). Hanken och Johansen (2013), skriver om sång och musik som en undervisningsform. När det kommer till att använda sång som en undervisningsform eller ett pedagogiskt verktyg är det viktigt att förskollärarna har förståelse för vad deras intentioner är med att sjunga det de sjunger eller ha den musikundervisning som de har och vad det arbetet ska/kommer att leda till.
Holmberg (2014) poängterar betydelsen av att använda sång i förskolan där det arbetssättet kan användas som en möjlighet att lära och lära om. När sång används som en aktivitet på förskolan handlar det om att ta del av att lära och lära om en sångtradition. Samtidigt som hon menar på att de sångtexter som barn lär sig och lär om har en påverkan på barns vidare förståelse av innehållet i sånger. “När sångaktiviteten är innehållet kan det till exempel handla om att lära sig en sångtradition, i ett förskolesammanhang till exempel luciasånger. Sångtexten förmedlar också ett innehåll, att en spindel kan klättra upp för en tråd” (Holmberg, 2014, s.44). I samband med att sånger sjungs på förskolan menar Holmberg (2014) att det kan uppstå problem. Dessa problem innefattar dels där det i sångtexter kan förmedlas idylliska verkligheter som inte stämmer överens med barns erfarenheter vilka kan skapa en felaktig bild av
verkligheten. Vad hon däremot finner väldigt intressant är att förskollärarna i de olika inspelade samtalen som nämnts tidigare, inte väljer att vare sig benämna eller samtala kring interpretation eller tolkning av de sånger som sjungs (Holmberg, 2014). Vilket är något som även Still (2011) diskuterar i sin avhandling, där hon menar att förskollärare inte samtalar kring sångtexter i den omfattning som de borde och där de dessutom inte lägger stor vikt vid att engagera sig i hur barn uppfattar texternas innehåll.
Sångtexter som ett arbetssätt kan enligt Still (2011) användas inom barns många olika utvecklingsområden på förskolan och är en vardagsaktivitet som är ständigt återkommande för barn. Utifrån de observationer som gjorts på de olika avdelningarna, framkom att förskollärarna valt ut sånger utifrån olika anledningar som relaterar till samhällets värderingar samt innehåll i förskollärarnas styrdokument. För att förmedla dessa budskap som förskollärarna valt, behövde de utveckla en strategi för att inkludera barnen mer i diskussioner och reflektioner kring sångtexter istället för att utföra den process där barnen skall återge sångtexter (Still, 2011). I forskarens studie framkommer det att förskollärarna ställer frågor till barnen rörande sångens innehåll och ifrågasätter om de kan återge sångtexterna samt om de kan hänvisa sången till rörelser som de lärt sig. Still menar i detta fall att det är felaktigt, då dessa sätt att arbeta med sångtexter inte har någon betydelse i förhållande till att få barnen att förstå vad sången förmedlar. Hon menar att förskollärarna bör istället ställa konkreta frågor rörande texten och inte sången, även rikta barns uppmärksamhet på vad de sjunger och tillsammans med barn reflektera över texternas innebörd som leder till djupare reflektioner och större innebördsförståelse. Sången används som ett verktyg i syfte med att föra vidare ett kulturarv som innefattar att bära vidare samhällets värderingar och där sångtexterna har en normbildande påverkan. Genom att variera sättet som sånger sjungs på skapas olika tolkningar beroende på förskollärarens kulturella bakgrund, oavsett om de använder sig av äldre barnvisor eller nyare sånger som i sin tur mynnar ut i olika betydelser (Still, 2011).
3. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal om sångtexter som de sjunger med barnen i förskolan.
Våra frågeställningar är:
• Hur beskrivs normer och normkritiskt arbetssätt genom samtal om sångtexter? • Vilka normer framträder i sångtexter som sjungs på förskolan?
• Hur beskriver förskollärarna att sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer?
4. METOD
I denna del beskrivs studiens kvalitativa ansats, metodval samt hur urval genomförts. Vidare beskrivs genomförandet, analysen samt studiens tillförlitlighet. Slutligen beskrivs de etiska aspekter som beaktats.
4.1 Kvalitativ ansats
Studien syftar till att bilda kunskap om olika arbetssätt gällande normer och genom samtal mellan förskollärare rörande studiens syfte och frågeställningar har empiri samlats in (Bryman, 2018). Reflektion och tolkning är centrala begrepp inom reflekterande forskning som knyts an till kvalitativ ansats. Alvesson och Sköldberg (2017) skriver om den kvalitativa metoden som ett sätt att ta del av de deltagande individernas tolkningar, vilket är grundläggande inom denna ansats. Det innebär att olika element är sammanvävda och tillsammans bildar en process inom ett visst kunskapsområde där empiriskt material blir till och tolkas. Dessa olika element kan vara teoretiska, sociala, språkliga eller politiska (Alvesson & Sköldberg, 2017).
4.2 Datainsamlingsmetod
Empirin har samlats in genom fokusgruppsamtal som enligt Kvale och Brinkmann (2014) har deltagarnas erfarenheter och kompetens i fokus. Fokusgruppsamtalen utgår från öppna frågor som arbetats fram utifrån studiens syfte och frågeställningar. Studien utgick från den typen frågor som enligt Kvale & Brinkmann (2014) benämns som uppföljningsfrågor. Det innebär att deltagarna i fokusgruppsamtalen ges utrymme att svara på frågorna och genom ett “mm” eller en bekräftelse i form av att intervjuaren nickar på huvudet vilket kan uppmuntra deltagarna att utveckla sitt svar på frågan. Bryman (2018) lyfter även fokusgruppsamtal som en metod där det ges möjlighet att få fram olika svar och ställningstaganden i en och samma fråga. Studien handlar mycket om hur det normkritiska perspektivet arbetas med i förskolan, kopplat till de sångtexter som förekommer. Därför ansågs en kvalitativ metod mest lämplig då det var av intresse att ta del av förskollärares erfarenheter och tolkningar.
Utifrån det syfte och de frågeställningar som denna studie har, ansågs det vara passande att använda sig av fokusgruppsamtal som metod. Att genomföra ett fokusgruppsamtal handlar om att samla material utifrån olika synpunkter som deltagarna har och kan bidra med rörande samtalet. Det handlar inte om att komma fram till ett gemensamt tycke eller mål i samtalet
utan alla deltagare ska få möjlighet att dela sina uppfattningar och erfarenheter utifrån de frågor som ställs utav samtalsledaren (Kvale & Brinkman, 2014). Genomförandet av fokusgruppsamtalen är semistrukturerad vilket innebär att fokusgruppsamtalen utgår från färdigställda frågor till samtliga deltagare. De färdigställda frågorna kunde även utvecklas vidare med följdfrågor för att nå ett bredare svar. Genom att inte använda några färdigformulerade svarsalternativ blev svaren på frågorna som fokusgruppsamtalet utgick ifrån, subjektiva och gav olika resultat (Christoffersen & Johannesen, 2015).
4.3 Urval
Inför fokusgruppsamtalen gjordes ett ändamålsenligt urval som innebar att försöka få fram användbar information av deltagarna utifrån deras kunskap och erfarenhet rörande ämnet som undersöks (Christoffersen & Johannessen, 2015). I detta fall handlar det om deras förskollärarprofession som ansågs vara av betydelse. Denscombe (2018) skriver om hur urvalet bör göras utifrån deltagarnas olika kunskaper och erfarenheter rörande studiens fokusområde. Deltagarna i fokusgruppsamtalen består utav legitimerade förskollärare som arbetat allt från en längre tid inom förskolan till att vara relativt nyexaminerad. Deltagarna ansågs vara lämpliga för studien då de genom sina erfarenheter kunde ge relevanta svar på frågorna kopplat till studiens syfte. Deltagarna består av en homogen grupp, vilket innebär att individerna är enligt flera kriterier lika varandra och på grund av det behöver deltagarantalet inte vara större än vad det i denna studie är (Christoffersen & Johannessen, 2015). Sedan tidigare fanns en befintlig kontakt mellan författare och deltagare genom tidigare VFUer, vilket underlättade rekryteringen av deltagare.
4.4 Genomförande
Inför fokusgruppsamtalen kontaktades rektorn för det aktuella förskolområdet och förskollärarna som är berörda. Deltagarna delgavs information om samtyckesblanketten angående de etiska ställningstaganden som beaktas i studien, se bilaga 1. De informerades bland annat tydligt om att de när om helst kunde välja att inte längre delta, att det som deltar inte ska kunna identifieras och hur det insamlade materialet kommer förvaras (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). Deltagarna föreslog att fokusgruppsamtalen skulle genomföras måndagar efter klockan 15.00, då de har arbetstid förlagd utanför barngruppen. Studenterna tog hänsyn till deltagarnas förslag av tider att genomföra fokusgruppsamtalen vid. Eftersom studien gjordes under Corona pandemin upplevdes det något problematiskt att få tag på deltagare när dagen för genomförandet närmade sig.
Studiens empiri utgörs av två olika fokusgruppsamtal med tre till fyra personer i varje samtal. Det första fokusgruppsamtalet bestod av fyra deltagare och det andra bestod av tre deltagare. I det senare samtalet föll en deltagare bort under dagen på grund av sjukdom. Fokusgruppsamtalet gav oss möjlighet att få en bredare förståelse för andra människors perspektiv och världsbild av detta ämne. Olika perspektiv kan i sin tur leda till att få fram diskussioner kring varför de samtalar som de gör (Ahrne & Svensson, 2015). Inför genomförandet av fokusgruppsamtalet valdes två till tre olika sånger innehållande olika normer, som stimilusmaterial (se bilaga 2). Användning av stimilusmaterial ska enligt Wibeck (2010) skapa djupare och intresseväckande diskussioner. Dessa sånger skulle eventuellt användas som underlag under fokusgruppsamtalen, där förskollärarna kunde diskutera kring dessa sånger utöver de sånger som de själva nämner. Ett stimilusmaterial kan innebära artiklar, citat, texter och annat liknande (Wibeck, 2010).
På grund av den rådande situationen med Coronapandemin, genomfördes fokusgruppsamtalen i en lekhall på en förskola där flera av förskollärarna arbetar. I lekhallen placerades stolar ut med stora mellanrum för att beakta de riktlinjer som folkhälsomyndigheten givit, detta för att inte behöva genomföra fokusgruppsamtalen på distans (Folkhälsomyndigheten, 2020). Innan samtalen startade samlade studenterna in samtyckesblanketterna för att se att de var signerade. Information gällande deras rätt till att närsomhelst välja att inte längre delta hade tydligt informerats om innan, men trots det viigenom blanketten igen för att ytterligare uppmärksamma deras rättigheter. Båda författarna var närvarande vid samtalen, en av oss observerade samtalet och fanns till hands vid eventuella frågor medan den andra förde anteckningar. Studien presenterades lite kort innan samtalen satte igång. Samtalet startades genom att författarna ställde frågor till deltagarna (se bilaga 3). Utifrån de frågorna fortlöpte sedan samtalet och studenterna deltog inte mer än som frågeställare. Fokusgruppsamtalen spelades in via en dator samt en telefon för att säkra upp ifall att något av det inspelade material inte skulle visa sig fungera. Därefter valde vi att använda oss av bokstäverna A och B som endast har koppling till de två olika samtalen som genomfördes. Deltagarna har benämnts som exempelvis deltagare A1 eller B3, för att det ska bli lättare att urskilja att det är olika personer som uttalat sig.
4.5 Analysmetod
I nära anslutning till intervjuernas genomförande påbörjades transkriberingar samt analysarbetet. Vid transkriberingen har flera etiska aspekter såsom exempelvis avidentifiering beaktats genom att bokstäver används som koder samt genom missivbrevet där studien beaktat både samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Vid kvalitativa studier är tematisk analys en vanligt förekommande metod för att analysera empiri i syftet att konstruera olika teman (Bryman, 2018).
Analysen genomfördes i relation till studiens teoretiska utgångspunkt samt utifrån Rennstam & Wästerfors (2015) tre begrepp: sortering, reducering och argumentation. Analysen inleddes med flera genomläsningar av transkriberingen. Färgkoder användes för att därefter synliggöra utmärkande delar och sortera dessa i form av teman. Det som framträdde i sorteringen var baserat på olika gemensamma nämnare som transkriberingen innehöll och som hade koppling till studiens syfte och frågeställningar. I och med reducering beskars och sållades det empiriska materialet. Därav har reduceringen av empirin inneburit att det som är relevant för studien valts ut. Slutligen argumenteras studiens resultat i relation till teorier och annan forskning. Denna typ av argumentering utförs i diskussionsdelen, där en dialog mellan empiri och teori skapas.
Analysen har mynnat ut i tre huvudteman, genus, kropp och etnicitet, jämlikhet som
förhållningssätt samt didaktiska val som förhållningssätt. Under analysen av empirin var dessa
teman ständigt återkommande och kunde kopplas till det normkritiska arbetssättet. Temana konstruerades för att användas som rubriker i kommande resultatdel och under dem presenteras empirin som berör just det temat.
4.6 Etiska aspekter
Inför genomförandet av fokusgruppsamtalen gavs information ut till rektor och deltagare gällande studiens syfte samt vad fokusgruppsamtalen skulle utgå från, detta för att beakta informationskravet (Vetenskapsrådet, 2017). För att se till de etiska aspekterna har fokusgruppssamtalet avidentifierats berörande kommunen förskolorna befinner sig i, förskolornas namn, samt namnen på de förskollärarna som deltog i samtalet. Detta för att säkerhetsställa att genom informationen som framkommer i samtalen, inte ska kunna utröna vilken förskola som det talas om samt att deltagarna ska vara trygga i att information som kan identifiera dem inte kommer ut (Christoffersen & Johannessen, 2015). Deltagarna i
fokusgruppsamtalen har givits information genom ett missivbrev, gällande deras rätt att när som helst avbryta sin medverkan i samtalet. Genom detta har studien beaktat samtyckeskravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2017). För att ta hänsyn till nyttjandekravet har det har även framgått att det endast vi studenter som tagit del av det insamlade materialet. Empirin som samlats in kommer endast användas i studiens syfte och kommer efter avslutad studie att raderas.
4.7 Tillförlitlighet
Studiens tillförlitlighet diskuteras utifrån Brymans (2018) kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Denna studies trovärdighet grundar sig i forskningsmetoden, fokusgruppsamtalen och analysen som gjorts av det transkriberade materialet samt det framskrivna resultatet. Förskollärarna som deltagit i fokusgruppsamtalen har delgivit denna studie sina kunskaper och erfarenheter rörande förskolans normkritiska förhållningssätt. När det kommer till studiens överförbarhet har det lagts fokus på deltagarnas gemensamma egenskap då de alla har en förskollärarlegitimation. Istället för att fokusera på mängden deltagare har vi istället fokuserat på att fokusgruppsamtalen ska ha deltagare med god kunskap och erfarenhet rörande studiens ämne, för att lägga fokus på betydelsen av deras synpunkter. Studiens pålitlighet kan beaktas utifrån dess redogörelse av hur forskningsprocessen har sett ut, vilka val som gjorts gällande metod, urval och analys av empirin. Kriteriet möjlighet att styrka och konfirmera handlar om författarnas medvetenhet om att personliga erfarenheter och tyckanden kan ha verkan på slutresultatet. Som författare har vi försökt att vara neutrala i studien, men är medvetna om att det är omöjligt att vara helt opartiska.
5. RESULTAT
I denna del presenteras resultatet av den analyserade empirin i relation till de tre olika huvudteman som framkommit. Dessa huvudteman är Genus, kropp och etnicitet, Jämlikhet
som förhållningssätt samt Didaktiska val i förhållande till sångtexter.
Genus, kropp och etnicitet
Det framkommer att förskollärarna i fokusgruppsamtalen har en gemensam tolkning av vilka normer som förekommer i sångtexter i förskolan. När de samtalar kring normer uppkommer en diskussion om genus. B3 säger att ”mamman som ska ha söndagskjol och helgdagsrock åt far, vadå mamman kan ju ha byxor likaväl”. B3 berättar att hen känner sig förvånad när hen tänker på sången Bää, bää, vita lamm, och börjar ifrågasätta textens innebörd, mamma, pappa och lillebror. I samband med detta uttrycker B1 att:
Ja men alltså en norm kan ju vara något som, ja vad ska man säga, nästan något kulturellt som ligger till grund sedan gammalt kan jag tänka, om man nu tänker det med sångtexter just. Alltså som att man är en familj där det är mamma pappa barn till exempel, det är ju en gammal norm. Så tänker jag lite.
Vilket hen säger är konstigt att vi fortfarande många gånger sjunger utifrån kärnfamiljerna och inte benämner att det lika väl kan vara två mammor i en familj.
I relation till att förskollärarna pratar om de sånger som innehåller ordet han tycker de att det oftast kopplas till att en han, är stor och stark. Förskollärarna kopplar han samt det “stora och starka” med bland annat sången om de tio indianerna och flera sånger som handlar om djur. Sånger om djur leder förskollärarna in på att benämna en sång som de säger är en av barnens favoritsånger, Krokodilen i bilen. Denna sång får förskollärarna att börja diskutera kroppsliga normer som framkommer i sånger, men som de benämner att de inte tänkt kring förut eller uppmärksammat hur de kroppsliga normerna framställs. Förskollärarna funderar kring om det skulle bli bättre om de istället bytte ut “tjock och fet” som framkommer i den nämnda sången till att istället säga smal. A2 säger att:
Ja för då normaliserar man ju ännu mer kanske, vi säger att man sjunger att det är en smal krokodil eller snäll, ah ne men jag kan tycka att det finns ju alla möjliga olika. Men jag tänker att en krokodil är rätt så rejäl och sådär...
Då förskollärarna uttrycker att det blir ju inte heller bra, för då tycker de att de förmedlar ännu en typisk norm.
Normen om etnicitet framkommer då förskollärarna diskuterar sången om de tio små
indianerna. De diskuterar kring vad de har för normer om hur en indian ser ut samt hur en
indian bör se ut. Där A3 ifrågasätter och tycker det är konstigt att de diskuterar om indianer utifrån att de har fjädrar på huvudet och springer runt med pil och båge, då hen menar att det var någonting som de gjorde för flera hundra år sedan. A2 tillägger med att det är just dessa normer som de som förskollärare väljer att föra fram genom att sjunga sånger som denna. Samtidigt som de alla håller med varandra om att de än idag sjunger denna sång och framför dessa normer. I det andra fokusgruppsamtalet uppkommer en diskussion kring sånger som förskollärarna uttrycker som “gamla barnvisor”, där förskollärarna är inne på samma spår kring de etniska normerna. De diskuterar mer kring vad som är rätt och fel att säga om olika etniciteter. B1 menar på att:
Ja om man tänker gamla barnvisor, och så även alltså, det kanske inte är en norm så, […]. Alltså så säger man inte idag, för vi har kommit så mycket längre att man tänker på att man säger inte n-ordet om en mörkhyad. Men det gjorde man ju förr, och då tänkte man inte som vi gör idag! Ah, men kanske är det inte en gammal norm men det är ju okunskap, eller ja brist på kunskap.
Där hen menar att förskollärarnas kompetens och kunskap kring ämnet ifrågasätts eller sätts på prov, utifrån vilken kunskap de har kring de normer som de förmedlar till barnen. B2 poängterar att förskollärarna har ett ansvar för de normer som framkommer i förskolan och att dessa normer lägger en grund för barns tankar i deras senare liv, även om de inte förstår texterna i sångerna nu. De är överens om att sättet som sångerna sjungs på och vad som sjungs kan båda påverka barnens tankesätt och framförallt när de kommer upp i åldrarna menar förskollärarna att de förstår innebörden av sångerna mer. B1 svarar med:
Alltså man påverkas ju mer än vad man tror, det vet man ju själv så det är klart om man sjunger det från att de är ett år tills, ah man sjunger ju till och med vissa sånger tills de går i skolan, förskoleklass och sedan skolan. Så ja det är klart det påverkar, det tror jag ju.
B3 uttrycker att de små barnen i förskolan inte förstår sångtexternas innebörd och barn i tidig ålder hänger endast med i melodier, men när barn blir äldre blir de mer medvetna.
Jämlikhet som förhållningssätt
Alla de deltagande förskollärarna i båda fokusgruppsamtalen är eniga om att deras förhållningssätt influerar barnen i förskolan. I de båda fokusgruppsamtalen framkom det att jämlikhet är något som förskollärarna flera gånger kopplar till hur de kan behandla barn lika. Förskollärarna menar på att likabehandling i förskolan beskrivs som ett sätt att arbeta på när det kommer till att ha förståelse för att barn inte fungerar likadant. De nämner bland annat barn med särskilda behov och att arbetssättet behöver anpassas för att synliggöra att de är medvetna om att alla barn inte är likadana. A2 säger att:
Jag tänker att arbeta normkritiskt innebär att man inte är likadana eller så, alla barn fungerar inte likadant, vi är olika. Och att man försöker bemöta dessa olikheter som något positivt istället. Det tänker jag ändå är att arbeta normkritiskt.
Att arbeta med jämlikhet tycker A2 även handlar om bemötande, sättet som olika barn bemöts på utifrån deras behov och eget sätt att vara. B1 lyfter fram att det ibland kan förekomma att det ställs olika krav på flickor respektive pojkar. Hen menar på att om förskollärare arbetar ur ett normkritiskt perspektiv ska kraven vara detsamma för båda könen vilket borde vara en självklarhet för att ens kunna arbeta emot de stereotypa normerna.
Förskollärarna benämner flera olikheter som exempelvis kön, kulturella olikheter, ålder och funktionsnedsättning. De är alla eniga om att alla dessa olikheter ska arbetas med ur ett normkritiskt perspektiv och att de som förskollärare ska bemöta barn med ett jämlikt förhållningssätt. A3 pratar om att hur barn och vuxnas uppväxt kan ha en påverkan på hur de ser på jämlikhetsfrågan, då hen menar på att många familjer ser ut som normen påvisar. I samband med det benämner hen denna norm med uttrycka att mammor står i köket och pappor är de som lagar bilen. Vilket är något som alla förskollärare anser som en aktuell norm, men de
tycker inte att det är en norm som stämmer in på hur samhället kan se ut idag. Däremot är de överens om att det fortfarande kan förekomma inom vissa familjer, att mamman alltid lagar mat och tar hand om barnen medan pappa lagar bilen och arbetar, vilket de då kopplar till kulturell påverkan.
B1 påpekar att de flesta sånger som handlar om djur har en huvudkaraktär som är av manligt kön, vilket de andra förskollärarna håller med om. B2 konstaterar att:
Ja ne men vi pratade lite om det inne på […], häromdagen när de hade haft sångsamling. Att i de allra flesta sångerna där det är med ett djur så handlar det ju om en han. I nästan alla de här gamla sångerna.
De pratar om att oavsett om sången handlar om en person eller ett djur sjungs det om han eller honom. Förskollärarna reflekterar över olika sånger som de sjunger på förskolan och kommer fram till att det inte alls ligger till grund för ett jämlikt arbetssätt. Utifrån det samtalade förskollärarna om deras förhållningssätt gentemot flickor och pojkar. Sättet de pratar med barnen på eller uttrycken de använder kan omedvetet skilja sig beroende på vilket kön barnet har. B3 reflekterar över sitt eget förhållningssätt och hen kan konstatera att hen flera gånger uttryckt sig om en flickas söta klänning eller en pojkes snygga skor.
Diskussionen fortsätter utifrån andra olikheter som de reflekterat över i sångtexter. De kommer fram till att utseende och beteende är olikheter som också finns i sångtexter samt att det i sången krokodilen i bilen påvisas att han är tjock och fet. A1 säger att:
Samtidigt så tycker ju barnen att det är roligt, men de kanske förbinder det med att det ska vara något roligt med att man är tjock och fet eller så då.
De andra förskollärarna håller med om det som A1 säger, alla är olika och ser olika ut och därför bör flera olikheter uppmärksammas i sådana fall. Även i det andra fokusgruppssamtalet reflekterar de över dessa olikheter. B3 påtalar dessa olikheter och menar på att hen ofta överdriver med att göra en tjock mage men att hen inte tänker på det som något som är fel.
Didaktiska val i förhållande till sångtexter
Förskollärarna benämner vikten av hur deras didaktiska val bidrar och påverkar barnen genom det som de själva gör, förmedlar eller sjunger. A4 pratar vidare om sånger som innefattar att sjunga på ett visst sätt, där sången hjulen på bussen kommer på tal och att de brukar sjunga att chauffören på bussen säger “gå bakåt i bussen”, vilket förskollärarna menar innebär att sjunga med ett mörkt tonläge. A4 säger:
Och jag tänker chauffören, då tänker man också en man sådär, “Gå längre bak i bussen” (Mörk röst). Jag vet inte, man tar det sådär som en manlig men att det likaväl kan vara en kvinnlig. Det är ju det. Hur man liksom, vad man tänker att det är. Jag tänker att det är en man liksom.
De samtalar vidare om hur deras arbetssätt ser ut när det kommer till att använda sång som ett
pedagogiskt verktyg. Därefter diskuterar de vilka didaktiska val de hade kunnat ta för att undvika att betona vissa saker som sjungs fram som manligt eller kvinnligt. A2 säger:
Jo men det är väl det vi skulle reflektera mer över, över våra sånger, de sångerna vi sjunger att vi inte bara sjunger om han utan gör et lite mer jämnt fördelat. Det är ju jättetokigt egentligen att det inte sjungs mer om tjejer.
Förskollärarna kommer fram till att de hade kunnat ändra texten i sånger. De pratar även om att iscensätta sångens innehåll genom dramatisering samt att använda sig av fysiskt material. De menar på att det skulle kunna ge större effekter av vad sången förmedlar och genom det bli tydligare för barnen. A2 ifrågasätter dock det didaktiska valet med att det ibland kan vara fel att ändra i sångtexter. Att ändra en text om en tjock och fet krokodil till en smal och slank kanske gör att det skapas fler normer. Det viktigaste i detta fall menar B2 är att belysa alla olikheter, om olikheter ändå ska belysas. Som en följd av detta menar förskollärarna att det bästa vore att på något vis hitta en balans mellan de olikheter som finns och se till att benämna flera utseenden, beteenden, språk eller kön. Detta för att undvika att det är något fel med att vara på ett visst sätt. Genom det arbetssättet konstaterar de att det hade förekommit betydligt mindre normer i sångtexter.
Resultatet visar också hur förskollärarna ser på de olika didaktiska valen som tas och B3 påtalar att ett arbetssätt kan vara att förskollärare ibland kan behöva ta hjälp av varandra:
Och det är ju jätteviktigt att man i ett arbetslag kan säga till varandra, för alltså ibland tror man ju att man är jättebra på att tänka normkritiskt, men när man spelar in sig hur vi är när vi tog emot barn i tamburen och vad man säger då. Alltså det var ju helt otroligt, man tror inte det är sant, vad säger jag men man tänker inte på vad det är man säger.
De pratar om hur det normkritiska arbetssättet har utvecklats under åren och de diskuterar hur de ser på normkritiskt arbete idag och vad de anser att det innebär att arbeta normkritiskt. B2 säger:
Det är väl att hela tiden ha det i bakhuvudet, eller att alltid vara medveten om det. Tänka på det och påminna varandra lite, för det är ju väldigt lätt att halka tillbaka till gamla normer.
B2 tycker att de själva behöver se över de sångtexter som de arbetar med, för att motverka stereotypa normer som kan förekomma. De är eniga om att det lätt kan bli att de använder gamla klassiska barnsånger som gått i arv, men att de behöver tänka om och hitta sånger som är mer genomtänkta att använda i förskolan utifrån det samhälle vi lever i idag. Förskollärarna konstaterar att det som de själva är uppväxta med sitter i ryggraden på dem, och att det är svårt att ändra saker som varit på ett visst sätt hela deras liv.
6. DISKUSSION
Diskussionen består av tre olika delar, en resultatdiskussion där studiens resultat kopplas till tidigare forskning. En metoddiskussion där vi redovisar en problematisering av vårt metodval, samt vidare forskning som innehåller relevanta områden att forska vidare kring utifrån vårt forskningsområde.
6.1 Resultatdiskussion
I denna del besvaras studiens forskningsfrågor utifrån teman som synliggjorts i den insamlade empirin. Vilka normer som framträder i sångtexter som sjungs på förskolan besvaras genom temat Genus, kropp och etnicitet. Hur förskollärarna beskriver att de använder sång som ett pedagogiskt verktyg för att motverka stereotypa normer besvaras genom temat, Jämlikhet som
förhållningssätt och Didaktiska val i förhållande till sångtexter.
Normer och normkritiskt arbetssätt genom samtal om sångtexter
Sång har en betydande roll för barns verklighetsuppfattning och medvetenhet, som börjar redan när de är små (Björklvold, 2009). I studien framkommer det att förskollärarna ser barns ålder som en avgörande faktor för om de influeras av sångtexters innehåll. Detta motsäger sig det som Björkvold (2009) menar då han skriver att barn i tidig ålder är medvetna om vad vuxna förmedlar till dem genom sånger även om de sjunger inuti sig själva.
Still (2011) menar att sånger i förskolan sjungs i syfte av att förmedla ett kulturarv som sånger bär med sig i sina texter. Förskollärarna i vår studie beskriver flera olika normer som de dagligen förmedlar till barn, samtidigt som de ifrågasätter varför de egentligen förmedlar vissa normer. Still (2011) menar även att det skapas olika tolkningar av de sånger som sjungs på förskolan beroende på vilken kulturell bakgrund förskolläraren har. Resultatet visar att förskollärarna använder gamla barnsånger som gått i arv och är medvetna om att deras kulturella bakgrund har influerat dem kring vilka sånger de använder. Studiens resultat visar dock på att förskollärarna är medvetna om att sångtexter som de använder bör ses över för att uppfylla det normkritiska förhållningssättet.
I resultatdelen framkommer det hur förskollärarna arbetar för att behandla alla barn lika, där jämlikhet är ett återkommande begrepp. Att förskollärarna nämner detta i förhållande till
jämställdhet är enligt Dolk (2013) inget sammanträffande. Dolk (2013) menar att det normkritiskt arbetssätt grundar sig mycket i jämställdhetsperspektivet och genuspedagogiken. Det normkritiska arbetssättet menar hon har påverkan på barnen och deras sätt att bli en god samhällsmedborgare. Bromseth och Darj (2010) skriver att det är enklare att synliggöra hur olika normer går hand i hand med varandra och skapar obalans i den pedagogiska praktiken genom att utgå från det normkritiska perspektivet. Vist (2009) påpekar att musik har en stor betydelse för varje persons liv beroende på vad de har för erfarenheter. I läroplanen för förskolan 2018 (Skolverket, 2018) framkommer det att barn ska få möjlighet att utvecklas genom att erfara sång och musik samt att få ge uttryck för dessa erfarenheter. Förskollärarna påvisar sin kunskap kring hur de tolkar vad som framkommer i läroplanen, där alla barn är olika och behöver bemötas på olika sätt för att uppnå ett lärande och en utveckling hos det individuella barnet.
Framträdande normer i sångtexter som sjungs på förskolan
I studiens resultat framkommer olika normer som förskollärarna belyser i de sångtexter som de dagligen använder. En norm är enligt Svaleryd och Hjertson (2018) någonting som betraktas som normalt och motsäger vad som vanligtvis betraktas som avvikande samt att det har en viss påverkan på människor. Enligt Butler (2006) blir normer synliga först när det uppstår en viss effekt och innan dess kan de vara osynliga. Genom att det i resultatdelen framkommer att förskollärarna diskuterat kring vilka normer som finns i de sångtexter som de sjunger, skapades en effekt av att synliggöra normer. Genus är en av de normer som tydligt framkommer i resultatdelen och att de karaktärer som finns med i olika barnsånger oftast benämns som en han. Där djur i sånger oftast benämns som en han, men även att manliga könet många gånger kopplas till någon som är stor och stark. Enligt Salmson och Ivarsson (2019) är genusnormer ett aktuellt samtalsämne idag. Det handlar om mer än att flickor ska leka med dockor och pojkar ska leka med bilar.
Normer som framkommit är etniska normer om hur förskollärarna förmedlar människors olika kulturella bakgrunder samt kroppsnormer som enligt förskollärarna förmedlar hur människor bör se ut eller hur de inte bör se ut. De normer som förskollärarna funnit i sångtexterna, menar Still (2011) är fyllda med samhällets värderingar och därav för med sig en normbildande påverkan. Att förmedla dessa normer menar Holmberg (2014) borde ses som ett problem, då förskollärarna i sin tur väljer att utifrån sångtexter förmedla en idyllisk verklighet som många
gånger inte stämmer överens med varken barns erfarenheter eller den verklighetsuppfattning som de har.
Förskollärares beskrivningar av hur sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer
Förskollärarna är eniga om att när en olikhet i en sångtext nämns, ska flera olikheter benämnas. I läroplanen framkommer att förskollärarna ska arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att inkludera alla barns likvärdiga rättigheter och möjligheter (Skolverket, 2018). Samtidigt som de i resultat inte framkommer att de arbetar utifrån ett sådant perspektiv när det kommer till att använda sångtexter som ett arbetssätt. För att barn ska kunna få den möjligheten att utvecklas inom olika områden, behöver förskolan enligt Salmson och Ivarsson (2019) bidra med att arbeta med de normer som finns i barngruppen. Det som kan förekomma kan exempelvis vara utifrån funktion, kön eller etnicitet (Salmson & Ivarsson, 2019). Vilket stärker förskollärarnas uppfattning av arbetet med normer och sångtexter kopplat till jämställdhet.
Förskollärarna i studien lyfter betydelsen av didaktiska val rörande sångtexter som influerar barnen genom valet av innehåll och arbetssätt. Hanken och Johansen (2013) belyser vikten av att förskollärare bör ha förståelse för vad deras didaktiska val har för intentioner när de använder sång som undervisningsform. Skolverket (2009) menar att förskollärare besitter en stor makt kring de normer som förskolans verksamhet innehar. Det är just därför viktigt att
förskollärare reflekterar över sina intentioner kring ett sådant arbetssätt. I studiens resultatdel framkommer det att ett didaktiskt val kring sång som undervisningsform skulle kunna innebära en dramatisering av sångens innehåll eller använda sig av fysiskt material för att ytterligare klargöra vad som förmedlas. Vilket är något som enligt Still (2011) förekommer ideligen där förskollärare tror att de hänvisar till att barn ska förstå innehållet av en sång genom att återge del av sångtexter eller återge rörelser som de lärt sig. Förskollärarna menar på att det skulle vara ett effektivt sätt att uttrycka sig på för att nå barn och förståelse för innebörden. Still (2011) menar att vidare arbete med sång är relevant för att synliggöra dess innehåll, däremot benämner hon att ställa konkreta frågor till barn skulle vara ett effektivare arbetssätt för att nå djupare reflektioner hos barn samt en större innebördsförståelse av sångtexterna. Förskollärarna menar också att ett didaktisk val även skulle kunna vara att förändra sångtexterna utifrån de värderingar som dagens samhälle förmedlar. Både Holmberg (2014) och Still (2011) menar att förskollärare inte samtalar kring sångtexter i den omfattning som de borde för att visa engagemang i barns uppfattningar av texters innehåll.
Vårt syfte med studien var att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal om sångtexter som de sjunger med barnen i förskolan.Syftet har nåtts genom att studiens frågeställningar har besvarats utifrån att förskollärarna belyst olika normer som förekommer i sångtexter samt diskuterar kring hur sångtexter kan användas som en undervisningsform. Studien riktar sig främst till alla inom förskolan men även andra som intresserar sig av studiens ämne berörande sång och det normkritiska perspektivet.
6.2 Metoddiskussion
Kvalitativ metod ansågs mest lämplig då den stämmer bra överens med studiens syfte att undersöka förskollärare samtal om sångtexter i förskolan utifrån ett normkritiskt arbetssätt. Genom att använda en kvalitativ undersökningsmetod skapas en möjlighet för deltagarna att ge djupare och mer detaljerade svar. Detta genom att vi kunde ställa följdfrågor (Bryman, 2018). Studien genomfördes med fokusgruppsamtal eftersom det ansågs vara en relevant metod där öppna frågor rörande studiens ämne, skulle diskuteras i en grupp bestående av förskollärare med kunskap och erfarenhet om förskolläraryrket. I studien användes uppföljningsfrågor som enligt Kvale och Brinkmann (2009) innebär att genom bekräftelse från intervjuaren som exempelvis ett “mm” kan bidra med ett mer utvecklat svar och följdfrågor. Till en början diskuterades andra relevanta metoder för att samla empiri, exempelvis observationer av hur förskollärare arbetar med sång som ett pedagogiskt verktyg ur ett normkritiskt perspektiv. Detta ansåg vi kunde bli en begränsning i det som skulle mynnat ut i ett resultat, då den verkliga bilden av det arbetssätt de har inte hade visats utan att förskollärarna istället hade arbetat på ett sätt som de tror vi vill re relaterat till studien.
Fokusgruppsamtalen spelades in via ljudupptagning för att sedan transkriberas. Fördelaktigt med den valda metoden var att vi kunde återgå till transkriberingarna för att analysera upprepande gången och utifrån det hitta användbart material. I fokusgruppsamtalan uppstod diskussioner mellan förskollärarna vilket resulterade i att vi fick ta del av olika tankar och synsätt samt ta del av varandras erfarenheter och därför kändes fokusgruppsamtal som en relevant och lämplig metod för denna studie. Som tidigare nämnt belyser Bryman (2018) att fokusgruppsamtal är en lämplig metod för att nå flera olika tolkningar och åsikter. Förskollärarna kunde även utveckla sina svar i förhållande till varandras vilket skapade en djupare diskussion kring studiens ämne. I fokusgruppsamtalen hade förskollärarna möjlighet
att diskutera med varandra utifrån de färdigställda frågorna, de fick utrymme att ifrågasätta och bekräfta varandra genom att de direkt kunde ge kommentarer på vad sagts. Ahrne och Svensson (2015), skriver att genom diskussionerna som uppstod fick vi en inblick i varför förskollärarna tolkar det normkritiska perspektivet som de gör vilket ledde till en djupare förståelse för andra människors perspektiv kring det berörda ämnet. Deltagarantalet uppfattades relevant då alla förskollärare fick utrymme att prata utan att någon hamnade i bakgrunden.
Studien har analyserats genom en tematisk analys där olika teman ligger till grund för resultatet av den insamlade empirin. Den tematiska analysen gjorde det möjligt för oss att synliggöra dessa teman genom att noggrant granska det transkriberade materialet. Till en början skulle vi använda oss av en diskursanalys då språket är centralt i denna studie. Inom tidsramen som är avsedd för denna studie uppfattades det svårt att genomföra en diskursanalys då ingen av oss hade någon tidigare kunskap och erfarenhet av en sådan analys. Vi är medvetna om att studien förmodligen hade mynnat ut i ett annat resultat om vi valt att stå kvar vid användandet av diskursanalysen.
6.3 Vidare forskning
Under genomförandet av studien har det förekommit flera diskussioner kring val av hur brett ämnesområde studien ska beröra. Ämnet som denna studie grundar sig i är sångtexter och hur sång kan användas i förskolan som ett pedagogiskt verktyg, detta har vi tittat på utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studiens insamlade empiri framkom tankar och diskussioner som berörde studiens syfte men som la mer fokus vid hur sång kan påverka barn utifrån deras ålder. Genus, kropp och etnicitet är normer som fokuserats på i denna studie och vidare forskning hade med god relevans varit intressant att titta närmare på utifrån barns olika åldrar. Denna studie utgår ifrån förskollärares perspektiv av sångtexter och diskussioner kring vad som förmedlas genom de sånger som sjungs på förskolan samt deras syn på det normkritiska arbetssättet. Vidare forskning hade förslagsvis kunnat utgå från barns perspektiv, en undersökning som grundar sig i hur barn tolkar de sånger som sjungs på förskolan. För att få en ännu djupare förståelse för hur barn tolkar det förskollärare försöker förmedla. Detta genom att exempelvis använda sig av intervju som metod, förslagsvis med två barn samtidigt för att skapa en mer avslappnad och vardaglig situation. Studien hade som tidigare nämnt kunnat skrivas utifrån en diskursanalys då det är relevant berörande studiens ämne. Att utföra en diskursanalys hade kunnat mynna ut i ett annat resultat som vi anser hade varit intressant att undersöka. En
diskursanalys hade fokuserat mer på begrepp som exempelvis ordet ”makt” som kan kopplas till filosofen Michel Foucault.
7. REFERENSER
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod (3.uppl.) Lund: Studentlitteratur
Björkvold, J. (2009). Den musiska människan (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Bromseth, J., & Darj, F. (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för
förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Butler, J. (2006). Genus ogjort: kropp, begär och möjlig existens. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Cederholm, C. (2013). "Du sköna sång, vårt bästa arv" [Elektronisk
resurs]: kanoninsering av en sångskatt ur ett hermeneutiskt perspektiv. Diss:.. Åbo.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Dahlin-Ivanhoff, S. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G & Svensson, P. (Red.) Handbok i kvalitativa metoder (s.71–83). Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Folkhälsomyndigeheten. (2020) Folkhalsomyndigheten.se:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/
Hanken, I., & Johansen, G. (2013). Musikkundervisningens didaktikk (2. utg.). Oslo: Cappelen Damm akademisk.
Holmberg, Y. (2014). Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2014. Malmö.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och
vetenskapsteori (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Nilsson, B., & Gren, K., (red.) (1994). Elefantboken barnvisor och sånglekar. Mölndal: Lutfisken.
Rennstam, J., & Wästerfors, D., (2015). Att analysera kvalitativa material. I G. Ahrne & P. Svensson. (Red). Handbok i kvalitativa metoder (s.220–234). Stockholm: Liber.
Salmson, K. & Ivarsson, J. (2019). Normkreativitet i förskolan: om normkritik och vägar till
likabehandling. (Tredje upplagan). [Linköping]: Olika.
Salmson, K. (2017) Att synliggöra och förändra normer. I Öhman, M. (red.) (2017). Att bryta
mönster: relationer, normer och barns rätt. (s. 61–74). Stockholm: Lärarförlaget.
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan. Lpfö98. Stockholm, Sverige: Skolverket
Skolverket. (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes
uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Reviderad 2010. Stockholm, Sverige: Skolverket
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan: Reviderad 2016. Stockholm, Sverige: Skolverket
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Reviderad 2018. Stockholm, Sverige: Skolverket
SOU. (1972). Förskolan del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning, SOU. 1972:26. Stockholm: Liber förlag.
SOU. (1987). Pedagogiskt program för förskolan. SOU. 1987: 3. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Still, J. (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Åbo Akademis förlag, Åbo.
Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och
unga. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Svaleryd, K. & Hjertson, M. (2018). Likabehandling i förskola & skola. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Sörensdotter, R. (2010) En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om
queerteoriernas relevans för en normbrytande undervisning. I Bromseth, J., & Darj, F.
(2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. (s 135– 152). Uppsala: Centrum för genusvetenskap.
Unicef Sverige. (2009). Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef Sverige
Vist, T. (2009). Folelseskunnskap – kunnskapsområde i musikkfaget? Nordisk
musikkpedagogik forskning, Årbok, Vol. 11, 185 – 206. https://nmh.brage.unit.no/nmh-xmlui/bitstream/handle/11250/172227/Vist_2009.pdf?sequence=1
Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en
demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011. Malmö.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Öhman, M. (red.) (2017). Att bryta mönster: relationer, normer och barns rätt. Stockholm: Lärarförlaget.
