BRUKARINFLYTANDE HOS
PERSONER MED PSYKISKA
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
[Personalens syn på brukarinflytande]
MATHIAS FORSSTRÖM SKEPPAR 920131
MUKHALLAD MAJID- 911009
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Socialt arbete
Grundnivå 15 högskolepoäng Socionomprogrammet SAA034
Handledare: Martha Kesthely Examinator: Johannes Fäldt
Brukarinflytande hos personer med psykiska funktionsnedsättningar Författare: Mathias Forsström Skeppar & Mukhallad Majid
Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2014
Sammanfattning
Synen på personer med psykiska funktionsnedsättningar har förändrats under de senaste 200 åren. Samhället ser inte längre personen som problemet, utan har insett att samhället har en roll i när funktionshinder uppstår. Personer med psykiska funktionsnedsättningar är en utsatt grupp som kan vara beroende av sin omgivning. Begreppet brukarinflytande har på senare tid fått ökad betydelse, vilket innebär att personer med psykiska
funktionsnedsättningar själva kan påverka sin situation. Syftet med studien är att undersöka brukarinflytande avseende psykiskt funktionsnedsatta utifrån personalens perspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med boendestödjare. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Det framkommer att personalen har en positiv inställning till brukarinflytande och upplever att brukarna har rätt att påverka sitt vardagliga liv och beslut som rör dem. Brukarinflytande är dock ett komplicerat område där flera faktorer spelar in, bland annat brukarens kapacitet och begränsningar från omgivningen. Personalen ser brukarinflytandet som en viktig del i deras arbete, brukarna mår bättre och det gynnar deras återhämtning till självständighet.
Nyckelord: Brukare, empowerment, gruppbostad, inflytande, self-efficacy.
Author(s): Mathias Forsström Skeppar & Mukhallad Majid Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2014
Abstract
The society’s view on people with mental disability has changed over the last 200 years. The community has started to realize that it’s the environment that restricts people with disability and not the people themselves. People with disability are an exposed group; whom can be dependent on their environment. The term user influence has recently become more significant in the means that people with disability can themselves influence their own situation. The purpose with the study is to examine user influence regarding people with disability from the staff’s perspective. The study is qualitative which is based on six
interviews with people that work with supported housing. The interviews have been analyzed with a thematic analysis. The study shows that professionals have a positive attitude towards users influence and they believe that the user’s has a right to influence their everyday life and the decisions concerning their lives. User influence is a complicated area where many factors are involved such as the user’s capacity and the restrictions from the environment. The staff believes that user influence is an important part in their work, the users feel better and it helps their recovery to independence.
Keywords: Empowerment, group homes, influence, self-efficacy, user.
1 INTRODUKTION ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Bakgrund ... 2
1.2.1 Från sjukdom till funktionsnedsättning
...
2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 3
1.4 Centrala begrepp ... 3
2 DISPOSITION ... 4
3 TIDIGARE FORSKNING ... 4
3.1 Ideal och vardag ... 4
3.2 Vardagsliv och boendestöd ... 5
3.3 Av egen kraft tillsammans med andra ... 6
3.4 Klientdeltagande i mentalsjukvård ... 6
3.5 Brukarinflytande bland boendestödjare ... 7
3.6 Delaktighet bland personer med psykisk funktionsnedsättning ... 7
3.7 Motivering av forskning ... 8 4 TEORI ... 8 4.1 Empowerment ... 9 4.2 Self-Efficacy (självtilltro) ... 9 4.3 Brukarinflytande ... 10 4.4 Relevant lagstiftning ... 11 5 METOD ... 11
5.1 Metodval och val av ansats ... 11
5.2 Urval ... 12
5.3 Artikel och databassökning ... 12
5.4 Datainsamling och genomförande ... 12
5.5 Bearbetning och analys av data ... 13
5.7 Reliabilitet och validitet ... 13
5.7.1 Reliabilitet
...
13
5.7.2 Validitet
...
14
5.8 Etiska reflektioner ... 14
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 14
6.1 Personalens upplevelser av brukarinflytande ... 15
6.2 Betydelsen av brukarinflytande ... 16
6.3 Fördelar med brukarinflytande ... 17
6.4 Nackdelar med brukarinflytande ... 18
6.5 Yttre omständigheters påverkan på brukarinflytande ... 19
6.6 Respondenternas yrkesspråk ... 20 7 DISKUSSION ... 20 7.1 Resultatdiskussion ... 21 7.2 Metoddiskussion ... 23 7.3 Etikdiskussion ... 23 8 SLUTSATS ... 24 REFERENSLISTA ... 26 BILAGA A ... 1 BILAGA B ... 3 BILAGA C ... 4
1
INTRODUKTION
1.1 Inledning
Intresset för att skriva om brukarinflytande och psykiska funktionsnedsättningar har vuxit fram genom vår yrkesroll som boendestödjare. Efter att ha arbetat med personer med psykiska funktionsnedsättningar har vi upplevt att det råder tveksamheter hos personalen om hur de ska arbeta med inflytande hos brukarna. Utifrån våra erfarenheter väcktes ett intresse för att närmare undersöka brukarinflytandets betydelse. Genom att undersöka hur brukarinflytande fungerar i vardagen kan det finnas möjligheter för påverkan hos personer med psykiska funktionsnedsättningar, därmed kan synen inom vården förändras.
För att betona varför ämnet är intressant valdes ett citat ur en bok om brukarinflytande som visar på den utsatta situation flera personer befinner sig i.
”Att ha kontroll över händelser och beslut som påverkar våra liv är en
grundläggande förutsättning för att människor ska må bra och leva ett värdigt liv. Personer som har psykiska problem vittnar om hur de insatser som görs för att de ska må bättre och utvecklas också föder oro, dåligt självförtroende och ångest tack vare den maktfullkomlighet som råder” (Ershammar & Wiksten, 2002, sid 9).
De nya verksamheter inom psykiatrin som tillkommit efter de senaste 20 årens förändringar anses fungera på ett tillfredställande sätt. Det kan dock fortfarande finnas omotiverade regler och gamla strukturer med tvång i behandlingen.Regler som förmodligen lever kvar utifrån föreställningen om att personer med psykiska funktionsnedsättningar inte är kapabla att avgöra sitt eget bästa. Dessa regler som ofta är av begränsande natur, kan motverka brukarinflytandet (Ershammar & Wiksten, 2002).
Det finns flera anledningar till varför brukarinflytande är av betydelse. Ett skäl är att brukarinflytandet kan anses vara en rättighet som är grundad i att vuxna personer kan bedöma vad som är bäst för dem. Tidigare studier visar att brukarinflytande kan leda till bättre kvalité inom vården och större engagemang hos brukarna, vilket kan leda till förbättrad återhämtning. Därutöver behövs brukarinflytande för att de som behöver samhällets stöd, ska kunna bevaka egna intressen (Ershammar & Wiksten, 2002).
1.2 Bakgrund
1.2.1
Från sjukdom till funktionsnedsättning
Under de senaste årtiondena har psykiatrin genomgått stora förändringar. Det tidigare institutionstänkandet där personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle bli botade och omhändertas har omvandlats till öppna boenden där meningsfull sysselsättning och delaktighet är grunden för återhämtning. Benämningen av psykiskt sjuka förändrades i samband med psykiatrireformen år 1995 till begreppet psykiskt funktionshindrade. (Lindqvist, Markström & Rosenberg, 2010).
Perioden mellan 1850-1970 var en tid då de stora mentalsjukhusen hade en viktig roll i vården av psykiskt sjuka. Under perioden var läkaren en centralgestalt och gjorde den slutliga bedömningen om vem som var frisk och vem som var sjuk. Ett problem som växte under denna tid var att mentalsjukhusen fick brist på platser. Det kunde innebära att personer med psykisk sjukdom förpassades till fattigvården. Utbyggnaden av stora institutioner med syftet att behandla psykiskt sjuka fortsatte ända fram till 1960-talet. Mentalsjukhusen klarade dock inte av att försvara sin ställning. En faktor som sannolikt påverkat var kvalitets- och effektivitetsfrågan, där mentalsjukhusen misslyckades med att friskförklara patienter och få dem att fungera ute i samhället. Det krävdes fler vårdplatser för att tillgodose behovet från mängder av patienter. Själva vården på mentalsjukhusen började även ifrågasättas, patienter som levt på dessa institutioner kunde uppvisa beteenden som tydde på håglöshet och apati. Dessutom saknade patienterna integritet, självbestämmande och demokrati (Lindqvist, Markström & Rosenberg, 2010).
Sedan 1970-talet har det skett en stadig minskning av antalet platser på den psykiatriska slutenvården. Under den tiden har nya verksamheter etablerats, detta inbegriper
arbetsinriktad rehabilitering, anpassade boendeformer, öppenvårdsteam med ambition att ge heltäckande utbud av integrerad vård och samordnat stöd som några av flera insatser. En ny policy utformades efter flera utredningar, där det tidigt gjordes klart att den nya policyn inte skulle innehålla några mentalsjukhus. Istället skapades olika sektorskliniker och i mitten av 1980-talet hade nästan samtliga landsting i Sverige särskilda sektorskliniker.
Avinstitutionaliseringen innebar en förflyttning av insatser till miljöer i lokalsamhället, exempelvis gruppbostäder (Lindqvist, Markström & Rosenberg, 2010).
I Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) slås det fast att den enskilde har rätt till en bostad som är anpassad efter den enskildes behov. Detta har lett till att särskilda boendeformer har vuxit fram, dock med olika namn och varierande utformning. Från slutet av 1980-talet fanns ett hundratal gruppbostäder med hög bemanning, det har sedan dess skett en dramatisk ökning och i början av 2000-talet fanns över 8000 platser fördelade på 850 boendeverksamheter. Utvecklingen ser ut att fortsätta i riktningen mot fullvärdiga bostäder med varierande stöd från personalen. Även i betalningsansvarslagen skedde förändringar där kommunerna är under press att erbjuda boenden eller stöd i boendet för personer som vårdats inom psykiatrisk heldygnsvård under längre period (Lindqvist, Markström & Rosenberg, 2010). År 1995 infördes den så kallade psykiatrireformen som fokuserade på normalisering och integration av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Reformen syftade till att alla personer skulle ha samma livsvillkor och möjligheter att leva som fullvärdiga medborgare.
Reformen var betydelsefull då personer med psykiska funktionsnedsättningar hade svåra levnadsförhållanden (Lindqvist, Markström & Rosenberg, 2010).
Med tiden har det skett en förändring av fokus där det tidigare medicinska perspektivet med diagnoser i centrum gett vika åt ett mer rehabiliterande synsätt. I ett rehabiliterande synsätt ses symptom i ett sammanhang som också relateras till socialt betingade problem. Synsättet innebär ett aktivt förhållningssätt till svårigheterna som föreligger i vardagen (Lindqvist, Markström & Rosenberg, 2010).
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka brukarinflytande avseende psykiskt funktionsnedsatta utifrån personalens perspektiv.
1. Hur förhåller sig personalen till brukarinflytande?
2. Vilka är för- och nackdelarna med brukarinflytande ur personalens perspektiv? 3. Vilka yttre omständigheter inom den kommunala verksamheten kan påverka brukarinflytandet?
1.4 Centrala begrepp
Brukare: En person som mottar eller är aktuell för behovsprövande insatser. Alla personer kan vara brukare oavsett ålder och kön där även personer som blivit omhändertagna
inkluderas. Termen brukare används när en person tar en insats i bruk (Socialstyrelsen, 2014a).
Brukarinflytande: Definieras som när brukaren har möjlighet att påverka och delta i beslut kring de vård-, stöd- och serviceinsatser de använder sig av. Som medborgare ska personen ha möjlighet att påverka utformning och kvalitén av servicen. Inflytande sker genom någon form av deltagande i genomförande av besluts- eller verkställighetsprocessen (Ershammar & Wiksten, 2002).
Funktionsnedsättning: Ordet funktionsnedsättning beskriver att en person har en nedsättning, som kan vara psykisk eller fysisk. Sjukdom eller annan skada kan leda till att en funktionsnedsättning uppkommer, alternativt vara en konsekvens av en medfödd skada (Socialstyrelsen, 2014c).
Utgångspunkten i arbetet har varit personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att höra till gruppen psykiskt funktionsnedsatta, ska de uppfylla de krav som specificeras i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) eller SoL (Bäckman, 2012). Funktionshinder: Vid funktionshinder kan blicken riktas mot omgivningen och de olika barriärer som finns i samhället, istället för att se det som en brist hos individen (Lindqvist, Markström & Rosenberg, 2010). Vi är således inne på en mer miljöorienterad definition som Dag (2003) skriver om i sin avhandling; om hur individen hämmas av omgivningen som inte
är anpassad efter individen.
I Socialstyrelsens termbank beskrivs funktionshinder som när personen har väsentliga svårigheter att klara sig själv på viktiga livsområden (Socialstyrelsen, 2014b).
Gruppbostad: Kan vara ett alternativ för personer som har behov av stöd genom närvaro av personal. Gruppbostäder är ofta strukturerade så att brukarna har egna lägenheter, det finns även vissa utrymmen som är gemensamma och där alla på boendet kan vistas, t.ex.
gemensamt kök och matplats (Socialstyrelsen, 2011).
2
Disposition
I det första avsnittet presenteras inledning, bakgrund och syfte samt studiens
frågeställningar. I avsnittet därefter diskuteras de aktuella begreppen som används i studien. Nästkommande avsnitt handlar om tidigare forskning där aktuell forskning inom ämnet presenteras. I teori avsnittet därefter diskuteras de teorier som ansettslämpliga för vår studie. I metod avsnittet beskrivs studiens ansats, tillvägagångssättet och analysverktyg. I resultat och analys avsnittet presenteras insamlad data och analyseras utifrån tidigare forskning och teorier. I slutdiskussionen reflekteras det över resultat och studiens genomförande. Avslutningsvis i slutsatsen ges förslag till vidare fördjupningar i ämnet.
3
TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras tre forskningsartiklar, två doktorsavhandlingar och en
licentiatavhandling vilka fokuserar på områden som brukarinflytande, självbestämmande, boendestöd, återhämtning och delaktighet. Dessa har hämtats från olika databaser vilka preciseras i metodavsnittet. I den tidigare forskningen är begrepp som klient och patient ändrade till begreppet brukare, likaså ändras begrepp som boendestödjare och assistent till personal, detta för att vara konsekventa i arbetet.
3.1
Ideal och vardag
Licentiatavhandlingen skriven av Lottie Giertz (2008) beskriver brukarens möjligheter till inflytande och självbestämmande. Den beskriver hur brukaren hamnar i ett underläge gentemot assistenten och brukarens möjligheter till inflytande i förhållanden till LSS med fokus på personlig assistans. Avhandlingen utgår ifrån en kvalitativ metod och i
förhållningssätt till sig själv och den förförståelse hon bär med sig in i studien.
Författaren beskriver vikten av att aktivt lyssna på brukarens intresse, för att brukare som är tysta eller svaga inte ska få sämre stöd än de som är mer självständiga. När brukaren betraktar sig själv som expert anses brukaren ha förbättrade möjligheter till inflytande, likaså kan brukare som ser hinder istället för möjligheter uppleva sig som maktlösa. För delaktighet i samhällslivet krävs det att brukaren har möjlighet att påverka övergripande beslut och har rätt att bestämma samt vara delaktig i vardagliga beslut. Det är ett mål enligt
handikappreformen (Giertz 2008).
Studien pekar på att brukarnas inflytande hänger ihop med personalens sätt att arbeta, brukarens möjligheter till inflytande är även kopplat till förmåga och aktivitet. Författaren problematiserar att brukarens hem blir en arbetsplats. Det som försvårar brukarens
möjligheter till självbestämmande är de regler som personalen följer. Det samspelar med hur brukaren anpassar sig efter personalen som arbetar för dagen (Giertz 2008).
Resultatet visar att längre erfarenhet, ökad kunskap om funktionsnedsättning, lagstiftning och personlig assistans, leder till bättre inflytande för brukarna. Resultatet tyder även på att relationen som finns mellan brukaren och personal påverkarsjälvbestämmandet. Ger personalen en fungerande omvårdnad leder det till att brukaren med funktionsnedsättning får ökad möjlighet till delaktighet generellt i samhället. En ökad kännedom om den egna kroppsförmågan leder till att individen anpassar sig efter förutsättningarna (Giertz, 2008).
3.2 Vardagsliv och boendestöd
En doktorsavhandling skriven av Gunnel Andersson (2009)handlar om personer med psykiska funktionshinder och deras livsvillkor när de lever med hjälp av boendestöd. Studien betonar personalens betydelse i samband med brukarnas hälsa. Personalens roll är viktig ur flera synvinklar, funktionen av att vara stödjande är särskilt betydelsefull. Det framkommer hur en god relation och rätt attityd från personalen visar sig ha positiv inverkan på
återhämtningsprocessen. Studien utgår ifrån kvalitativ metod där 17 personer intervjuas, när deltagarnas sociala nätverk presenteras i studien används däremot en kvantitativ metod. För att analysera deltagarnas vardagsliv används teorierna tidsgeografi och det interaktionistiska perspektivet.
Studien visar att vardagslivet för personer med psykiska funktionsnedsättningar med eget boende påverkas av personalen vilka är delaktig i deras vardag. Personalen minskar
ensamhet och isolering där de istället agerar stödjande och har ett fungerande samspel med brukaren. Resultatet i studien visar att personer med psykiska funktionshinder är beroende av samhällets stödfunktioner i sina vardagsvillkor. Inflytandet och möjligheterna till att själv fatta beslut är begränsade och det finns svårigheter i att kunna påverka sin situation.
Beroende på brukarens livssituation kan personalen bli den enda möjligheten till social samvaro i vardagslivet. Personalen har som uppgift att hjälpa och stödja brukarna med att klara vardagen. Sammanfattningsvis visar det sig att beroende på hur brukarens behov ser ut, kan personalens roll variera. En viktig del i arbetet med att vara personal, är att möjliggöra delaktighet i arbetet mellan personalen och brukarna då normen för delaktighet är att arbetet
sker tillsammans med brukarna och inte åt dem. En bra relation och rätt attityd från personalen är positivt för återhämtningsprocessen (Andersson, 2009).
3.3 Av egen kraft tillsammans med andra
I en annan doktorsavhandling skriven av Marie Klamas (2010) beskrivs och analyseras hur socialt stödpåverkar återhämtningsprocessen. I avhandlingen diskuteras bland annat hur sociala relationer påverkar olika aspekter av brukarens återhämtnings- och stödprocesser. Dessa aspekter beskrivs kortfattat som att ta kontroll över funktionsnedsättningen, bli bekräftad, ha en roll i samhället och utvecklandet av den egna identiteten. I avhandlingen används en kvalitativ metod där 10 deltagare intervjuas vid tre tillfällen, urvalet till studien är personer över 18 år med funktionsnedsättning. Studien utgår ifrån ett abduktivt
förhållningsätt till empiri och teori. I avhandlingen används två teoretiska perspektiv, dessa är socialt stöd och återhämtning. Att kombinera socialt stöd och återhämtningsperspektivet handlar om att göra personen medveten om sin egen förmåga som aktör i
återhämtningsprocessen.
I avhandlingen betonas hur viktigt det är att makten fördelas jämnt i relationen mellan personalen och brukaren som är aktuell för stöd. Brukaren ska vara delaktig i processen, för att underlätta återhämtningen. Med fokus på brukarens styrkor kan hinder och svårigheter övervinnas, därigenom förstärks individens egenmakt. Författaren beskriver att när brukaren tar beslut skapas styrka för att kunna förändra situationen, brukarens upptäckt av nya
lösningar på olika situationer baserat på positiva aspekter kan leda till att dennes förmåga att ta sig ur problematiska situationer förbättras (Klamas, 2010).
I resultatet beskrivs hur det sociala stödet underlättar återhämtningsprocessen, samtidigt betonas brukarens egna förmågor. Relationerna bör vara jämlika då det bygger
förutsättningarna för socialt stöd. Resultatet tyder även på att socialt stöd som inte är individanpassat leder till att brukaren får ökat stödbehov och problematik. Slutligen visar studien att en bristfällig lyhördhet försvårar brukarens situation då denne inte blir delaktig i återhämtnings- och stödprocessen (Klamas, 2010).
3.4 Klientdeltagande i mentalsjukvård
I ett försök att få en mer nyanserad bild av problematiken kring brukarinflytande används Solbjørs, Rise, Westerlund och Steinsbekk (2011) artikel som beskriver personalens syn på brukarens delaktighet under perioder då brukarna mår sämre. Författarna använder sig av en kvalitativ metod och det insamlade materialet analyseras med hjälp av Grounded theory. Det framkommer att det kan finnas tillfällen då det sker en avvägning mellan brukarnas delaktighet och vad som anses vara brukarens bästa, både brukare och personal upplever att under perioder då brukarna mår sämre försämras delaktigheten. Det kan ske på grund av en bristande insikt, verbal- och samarbetsförmåga hos brukaren. Under dessa perioder justeras strategierna som personalen utgår ifrån, antalet valmöjligheter begränsas för brukarna och personalen arbetar då för att informera samt motivera brukarna. Personalen har under dessa
perioder ett större ansvar och strävar efter brukarens bästa för att undvika sociala eller fysiska skador. Under perioden betonas det i studien att det är viktigt att personalen informerar brukaren för att visa respekt mot individen. Att förmedla kunskap ses som ett användbart verktyg som kan stärka individen och hjälpa dem att fatta beslut som gynnar deras hälsa. I resultatet visas att både brukare och personal anser att respekt och värdighet är viktigt i arbetet (Solbjørs m.fl., 2011).
Solbjørs m.fl. (2011) diskuterar i sin artikel hur deras resultat överensstämmer med tidigare resultat, där brukarens möjlighet till delaktighet ses i relation till brukarens förmåga att agera i enlighet med råd från de professionella. Artikeln avslutas med ett resonemang kring hur delaktigheten kan betraktas och förbättras dessutom betonas vikten av ytterligare forskning kring ämnet.
3.5 Brukarinflytande bland boendestödjare
Artikeln skriven av Browne och Hemsley (2010) fokuserar på brukarnas inflytande i
gruppbostäder samt hur gruppbostäder kan stödja dem i deras liv. Bakgrunden till artikeln är att personer med psykiska funktionsnedsättningar historiskt sett haft svårt att påverka och ses som något annat än patienter. I artikeln granskas sju olika studier varav tre är
kvantitativa och fyra kvalitativa. Studierna fokuserar på personer som är psykiskt
funktionsnedsatta, deras relationer och boendestöd. Resultatet i artikeln visar att brukare värderar självständighet högt och vill ha möjligheten att fatta beslut rörande var de bor och med vem. Artikeln visar på att hög självständighet och möjlighet till att själv vara delaktig, verkar korrelera med förbättrad mental hälsa. Artikeln lyfter även vikten av att stödet är strukturerat för att stärka brukarna, där brukarna kan bygga sina liv på det sätt de finner tillfredsställande och meningsfullt. I artikeln betonas det hur brukare som mår dåligt psykiskt är starkt beroende av sin omgivning för återhämtning.
Browne och Hemsley (2010) beskriver hur gruppbostäder fungerar som bäst när brukarna har möjlighet att utveckla nätverk av vänner och familj samt känner en stabilitet från
gruppbostaden. Det beskrivs hur det finns en risk att gruppbostäder kan missförstå eller misslyckas med att möta mål och behov hos brukaren. Författarna konstaterar att dagens kunskap tyder på att gruppbostäderna är en viktig del för att kunna säkra brukarnas framtid, gruppbostäderna erbjuder en säker bas och med en etablerad bas kan nya nätverk formas och brukaren kan företa sig meningsfulla aktiviteter. Avslutningsvis går det att se ett växande bevis för att gruppbostäder har en viktig roll i återhämtningen för brukare
3.6 Delaktighet bland personer med psykisk funktionsnedsättning
Den sista artikeln visar de positiva effekterna av boendestöd där relationen mellan brukaren och personalen har en viktig roll. Artikeln visar förutom positiva effekter av boendestöd, hur delaktighet hos brukarna är viktigt för återhämtningen av deras mentala hälsa. Muir, Fisher, Abello och Dadich (2010) undersöker om boendestöd kan stödja brukare som har en grav psykisk funktionsnedsättning att delta meningsfullt i samhället. Datainsamlingen pågick
under en tvåårsperiod och det samlades in data vid tre olika tillfällen. I artikeln används både en kvantitativ och kvalitativ insamlingsmetod.
Resultatet visar att brukarna förbättrat sig inom samtliga områden, där delaktighet i samhället och sociala aktiviteter är särskilt framstående. Flera brukare har utvecklat nya vänskapliga nätverk samt börjat arbeta eller studera under artikelns tid. Möjliga
förklaringsmodeller till framgången är att gruppbostäderna inte endast erbjuder trygghet och stabilitet, utan även gemenskap. Det poängteras hur personalen befinner sig i en bra position för att stödja brukaren, då deras relation är annorlunda än den brukaren ofta har till hälso-systemen (Muir m.fl., 2010).
Avslutningsvis lyfts det upp om och hur individuellt boendestöd kan förbättra
samhällsgemenskap, vilket kan påverka exklusion, ensamhet, stigmatisering, diskriminering och dålig ekonomi bland psykiskt funktionsnedsatta. Författarna avslutar med att beskriva hur meningsfull delaktighet är en viktig komponent i återhämtningen av mental hälsa (Muir m.fl., 2010).
3.7 Motivering av forskning
Den presenterade forskningen innehåller både nationella och internationella vetenskapliga studier i form av artiklar och avhandlingar. I val av relevant forskning har strävan varit att variera studierna, därför presenteras olika perspektiv, sammanhang och metoder som används i studierna.
För att få förståelse för relationen mellan personal och brukare används Giertz (2008) studie. Klamas (2010) artikel betonar vikten av personalens inställning och attityd. För att få en inblick i problematiken rörande brukarinflytande används Solbjørs m.fl. (2011) studie. Browne och Hemsley (2010) kan förklara brukarnas egna åsikter samt vikten av lämpade boenden. Andersson (2009) visar på att återhämtningsprocessen gynnas av en god relation mellan brukare och personal samt positiv attityd från personal. Avslutningsvis beskriver Muir m.fl. (2010) hur boendestöd kan stödja brukarna och hur delaktigheten i samhället och sociala aktiviteter kan förbättras med bra personal. Gemensamt för de vetenskapliga
studierna är att de fokuserar på personer med någon form av psykisk ohälsa och inflytande. De vetenskapliga studierna har valts då innehållet kan kopplas till våra frågeställningar. Studierna tillför möjligheten att stärka olika resonemang i vår studie samt kan användas för att jämföra de olika studiernas resultat.
4
TEORI
I detta avsnitt presenteras teorier, relevant lagstiftning och hur brukarinflytande kan förstås och utövas. Teorierna valdes som en inspirationskälla i studien där de användes för att
analysera resultatet. Lagstiftningen är relevant både för personal och brukarna, därför nämns lagar som är av intresse, vilket även bidrar till förståelse för dagens situation.
4.1 Empowerment
Empowerment syftar till att stärka brukaren och innebär att det ska finnas en tillit till brukarens förmåga för att denne ska kunna förändra sin situation (Arnoldsson & Moula, 2009). Begreppet empowerment började användas på 1970-talet i USA genom
demokratirörelsen då fackföreningarna krävde mer inflytande på arbetsplatserna (Rønning, 2007).
Empowerment har visat sig ha förmågan att leda till en bättre återhämtning för personer med psykiska funktionsnedsättningar(Arnoldsson & Moula, 2009). Renblad (2003) lyfter upp en viktig aspekt i empowerment vilket är hur den tydliggör personens förmåga att påverka och delta, detta kan bli synligt i sociala nätverk.
Empowerment är ett begrepp som kan användas i flera forum, bland annat politik, brukarorganisationer och vården. Läkare, sjuksköterskor och socialarbetare är de
yrkeskategorier som använder sig av begreppet vid arbetet med personer som är i behov av hjälp. Begreppet har en koppling till att stärka personers delaktighet och inflytande (Askheim & Starrin, 2007).
Två begrepp som starkt kan relateras till varandra är empowerment och
brukarmedverkan. Empowerment kan förändra brukarens position samt arbetaför mer makt hos brukaren. För att öka brukarmedverkan kan två strategier användas, ett sätt är att
personer som är i auktoriteter ger brukarna en del av makten, alternativt att brukarna själva kämpar för mer makt. Empowerment begreppet kan därför kopplas in med syftet att föra över makt från experterna och akademikerna till brukarna som mottar tjänster (Rønning, 2007).
En slutsats som kan dras är att empowermentmodellen är positiv för kompetensutveckling och återhämtning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Med andra ord kan det underlätta återhämtningen för psykiskt funktionsnedsatta samt öka denna grupps
delaktighet i samhället (Arnoldsson & Moula, 2009).
Empowerment begreppet används i vår studie för att förstå hur det kan leda till att
brukarnas självkänsla och självbestämmande ökar. Ur vårt perspektiv är detta användbart för att skapa brukarinflytande genom att stärka brukarna.
4.2 Self-Efficacy (självtilltro)
Ur social inlärningsteori växte self-efficacy fram genom Albert Bandura.Social
inlärningsteori handlar om hur miljöfaktorer, inlärd beteende och personliga egenskaper påverkar varandra ömsesidigt, med särskild betoning på observationsinlärning. Genom att observera och senare upprepa olika beteenden kan personen lära sig mängder av olika kunskaper och förmågor (Parrish, 2012).
sig en uppgift och lyckas med den. Self-efficacy kan påverka beteendet och detta kan yttra sig i en villighet att pröva nya beteenden, vilket visar sig genom nya åsikter eller uppfattningar om sig själv. En god self-efficacy är positivt för personen som har lättare för att pröva nya utmaningar (Parrish, 2012).
Personens tro på sig själv har en betydelsefull roll då dennes motivation, känslor och handlingar är mer baserade på vad personen tror än vad som faktiskt är fallet. Därför är self-efficacy viktig då teorin fokuserar på att utveckla personernas upplevelse av sig själva. Personers upplevelse av sin egen förmåga kan ha stark påverkan på hur hängivna de är till olika mål, hur de föreställer sig att klara av alternativt misslyckas med uppgifter eller hur de hanterar stressfulla situationer. En stark tro hos individen är positivt vid dessa sammanhang eftersom personerna har förtroende för sin kapacitet istället för tvivel (Bandura, 1995). Parrish (2012) beskriver hur socialarbetarna kan förstärka sina klienter genom att uppmuntra dem att se sig själva som kapabla, vilket kan ske genom att se deras förmågor. Vi upplever att boendestödjare kan dra nytta av teorin på liknande sätt. En hög känsla av self-efficacy betraktar vi som positivt för brukarinflytandet. Self-efficacy har valts för att det upplevs som relevant kopplat till brukarinflytande. Genom att förstå brukarens upplevelse av sin förmåga upplever vi att personalen kan arbeta för att stärka brukaren.
4.3
Brukarinflytande
Personer med psykiska funktionsnedsättningarska kunna leva värdiga liv med god hälsa. Brukaren ska ses som värdig, det ska finnas delaktighet och möjlighet att påverka olika beslut gällande sitt liv. Brukarinflytande beskrivs som en rättighet för att kunna delta och påverka insatser som brukarna är i behov av. Inflytandet kan utövas på tre olika nivåer. Den första nivån handlar om det individuella inflytandet som utövas i den dagliga kontakten med personalen. Den andra nivån är det kollektiva inflytandet, det kollektiva inflytandet är brukarnas möjligheter att gemensamt påverka hur verksamheterna ska se ut. Den tredje och sista nivån av inflytande är att brukarna kan utöva inflytande genom brukarorganisationer. Tanken med brukarorganisationer är att brukarna ska ha ett verkligt inflytande över
verksamheterna, detta kan innebära möjligheten att influera planering och utveckling av nya verksamheter. Den tredje nivån är särskilt viktig, då de två tidigare nivåerna inte alltid fungerar som de ska(Ershammar & Wiksten, 2002).
Det finns fyra olika förutsättningar som är viktiga för brukarinflytandet. Kortfattat syftar förutsättningarna till att brukaren ska kunna göra sin röst hörd, vara delaktig, jämn
maktfördelning mellan brukare och personal samt att brukarens inflytande ska överföras till förändringar. För brukarna är det dock fortfarande svårt att påverka och vara delaktiga. Delaktigheten kan försvåras både av att individen själv inte känner sig stark alternativt att individen vant sig vid att låta andra personer sköta hushållet, vilket skapar passivitet. Det finns flera motiveringar till brukarinflytande, dessa är bland annat att brukarna kan driva gruppens intressen samt ett ökat engagemang, vilket kan leda till förbättrad återhämtning och ökad utveckling (Ershammar & Wiksten, 2002).
4.4
Relevant lagstiftning
Den nationella handlingsplanen för handikappspolitiken beskriver olika målsättningar som föreslagits av regeringen och riksdagen. Handlingsplanen beskriver vad som är prioriterat utifrån dagens samhälle. Målsättningarna som lyfts upp är att skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att personer med funktionsnedsättningar ska bli fullt delaktiga i samhällslivet genom samhällets utformning och slutligen prioriteras jämlikhet mellan könen för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen påpekar att det fortfarande återstår arbete, detta arbete behöver intensifieras och utvecklas (Lindqvist & Lundälv, 2009).
Personer med psykiska funktionsnedsättningar betraktas som en utsatt grupp och därför har socialtjänsten ett särskilt ansvar. Ett bristande stöd ur ett historiskt perspektiv har inneburit att LSS tillkommit. Lagen syftar till att förbättra levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. LSS tillkom trots att Socialtjänstlagen erbjuder ett särskilt stöd till personer med funktionsnedsättningar. I SoL beskrivs det hur personer med
funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i samhällets gemenskap med rätt till delaktighet. I LSS poängteras det särskilt att utformningen utav stödet ska ske i samverkan med den enskilde, vilket markerar betydelsen av brukarens inflytande (Bäckman, 2012).
5
METOD
I detta avsnitt presenterades de metoder och det tillvägagångssättet som varit aktuellt i arbetet. Härdiskuterades även det etiska förhållningssättet.
5.1 Metodval och val av ansats
I studien användes den kvalitativa metoden, vilket var relevant i förhållande till studiens syfte. Kvalitativa metoden gjorde det möjligt att få en helhetsbild av hur personalen arbetade med brukarinflytande. Studien fokuserade på hur personalen tolkar och uppfattar sin värld och den kvalitativa ansatsen var användbar för att undersöka detta.
Kvalitativ metod är lämplig för att ta reda på upplevelser, attityder och känslor (Kvale & Brinkmann, 2009).
I vår studie utgick vi från den abduktiva ansatsen då den ansågs vara passande, den abduktiva ansatsen grundar sig på både deduktiva och induktiva förhållningsätt, vilket innebär en pendling mellan empiri och teori. De båda påverkar varandra och beroende på vad som undersöks växlar det i användningen (Larsson, 2005). Den abduktiva ansatsen bidrog till att vi fick en tydlig förståelse över materialet.
5.2 Urval
Efter att studiens syfte utformats, bestämdes vilka personer som skulle inkluderas i studien. Intervjupersonerna valdes utifrån att kunna besvara syfte och frågeställningar, vilket sker genom att undersöka brukarinflytandet utifrån deras perspektiv. Kriterierna i studien var att intervjupersonerna skulle arbeta som boendestödjare på gruppbostäder med personer som har en psykisk funktionsnedsättning och minst ett års erfarenhet av arbetet. Utifrån
kriterierna valdes sex intervjupersoner.
Personerna som var inkluderade i studien valdes strategiskt och målinriktat, vilket innebär att personer som ansågs ge betydelsefulla svar för studiens frågor valdes (Bryman, 2011).
5.3 Artikel och databassökning
Vid insamlingen av material till bakgrund och tidigare forskning förlitade vi oss till stor del på litteratur. Litteraturen var till viss del tillgänglig sedan tidigare kurser samt via högskolans sökmotor och databas. Högskolans databaser (Swepub, Discovery och social service
abstracts) användes för att hitta material kring funktionsnedsättning och brukarinflytande. Användbara artiklar hittades genom att använda olika sökord, de sökord som har varit i fokus var delaktighet, brukarinflytande, boenden, boendestöd, makt samt psykiska
funktionshinder. I de engelska databaserna översattes de svenska sökorden till engelska och sökorden blev därför: participation, influence, supported housing, power och mental illness. Sökningen resulterade i ett stort antal artiklar, dock var flertalet inaktuella för vår studie av olika anledningar. Tidigare studier användes till hjälp, där referenslistan i dessa artiklar varit till stöd då vi fann ytterligare tidigare forskning och artiklar. Artiklarna lämpade för vår studie var referatgranskade.
5.4 Datainsamling och genomförande
Det första steget var att ta kontakt med aktuella verksamheter i olika kommuner som arbetade med LSS och SOL. Först togs kontakten med verksamheternas enhetschefer, via telefon, där frågan ställdes om det fanns möjlighet att genomföra intervjuer med personal i verksamheterna. Efter godkännandet från verksamhetscheferna skickades ett missivbrev ut till boendestödjarna på de olika gruppbostäderna som innehöll information om studien samt frågan om deltagande i studien. Innan intervjuerna, genomfördes en pilotintervju för att bättre bedöma tidsaspekten.
I studien har semistrukturerade intervjuer använts. Den semistrukturerade intervjun användes för att ge mer utrymme åt både forskare och personal. Forskaren har möjligheten att ställa uppföljningsfrågor för att få ytterligare information samtidigt som personalen har utrymme att formulera svaren på sitt sätt (Bryman, 2011). Empiri inhämtades således genom intervjuer med personal från olika gruppbostäder som arbetar med personer som har
psykiska funktionsnedsättningar.
intervjuerna för få fram relevanta svar till studien, för att kunna besvara syftet och
frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes i tre olika verksamheter som är placerade i tre olika kommuner. Två personer intervjuades i varje verksamhet, vilket gav förståelse för brukarinflytandet i olika kommuner.
5.5 Bearbetning och analys av data
För att analysera det insamlade materialet spelades intervjuerna in och transkriberades ordagrant. Syftet med att transkribera intervjuerna var att redan där kunna ställa respondenternas svar i relation till våra teoretiska utgångspunkter, self-efficacy och
empowerment. Den teoretiska analysen påbörjades därför redan i transkriberingen. Tematisk analys användes i vår studie, där fem teman var utvecklade på förhand. Dessa teman var personalens upplevelser av brukarinflytande, fördelar med brukarinflytande, nackdelar med brukarinflytande, betydelsen av brukarinflytande och yttre omständigheters påverkan på brukarinflytande. Temaområdena utvecklades för att förenkla analysen och presentationen av resultatet. Det empiriska materialet som samlats in via intervjuerna har varit vägledande vid skapandet av temaområdena.
Bryman (2011) beskriver att tematisk analys inte är en tydligt definierad teknik däremot finns det olika tillvägagångssätt för tematisk analys. Forskaren kan söka efter likheter och skillnader i hur respondenterna diskuterat teman på olika sätt.
Detta var intressant för oss då vi fick förståelse för personalens förhållningssätt.
5.6 Förförståelse
Motivationen till denna studie växte ursprungligen fram ur tidigare erfarenheter av att arbeta som boendestödjare. Egna erfarenheter och värderingar var svåra att bortse ifrån, det var därför inte orimligt att det påverkade arbetet. Strävan i studien var att bortse från egna föreställningar om hur situationen ser ut på gruppbostäder och istället förhålla oss objektiva vid utformningen av arbetet, för att inte skapa en partisk syn. Samtidigt har kunskaperna vi tillförskaffat oss genom yrkeserfarenhet agerat som en motivationskälla och bidragit med nödvändig förkunskap om området.
5.7 Reliabilitet och validitet
5.7.1 Reliabilitet
Reliabilitet är en fråga om studiens tillförlitlighet och möjligheten att återupprepa studiens resultat. Flera forskare förespråkar dock en annorlunda användning av begreppen reliabilitet och valididet. Detta för att de ska överensstämma bättre med den kvalitativa metoden
(Bryman, 2011).
I detta arbete har metod och tillvägagångssätt varit noggrant dokumenterat samt egna reflektioner och iakttagelser. Detta för att försöka förenkla för forskare som väljer att studera samma område i framtiden. I arbetet var det även viktigt med kommunikation mellan
författarna för att resultatet ska kännas tillförlitligt.
5.7.2 Validitet
Validitet är ett viktigt forskningskriterium som används för att beskriva om studien verkligen undersöker det den syftar till att undersöka. Flera kvalitativa forskare har diskuterat hur relevant validitet och reliabilitet är, kopplat till kvalitativ metod. LeCompte och Goetz skiljer mellan olika begrepp och beskriver extern och intern validitet. Internvaliditet innebär att de teoretiska idéer forskaren utvecklar ska överensstämma med studiens observationer.
Externvaliditet är huruvida studiens resultat kan generaliseras till andra sociala miljöer (Bryman, 2011). Under studien har vi reflekterat över validiteten i studien och hur arbetet kan bedrivas för att uppnå hög validitet, vilket diskuteras i metoddiskussionen.
5.8 Etiska reflektioner
Studien utgick ifrån de fyra etiska forskningsprinciperna. Nyttjandekravet innebär att informationen kring en person endast används i forskningssyfte. Konfidentialitetskravet bygger på att det insamlade materialet är konfidentiellt. Den tredje är samtyckeskravet vilket handlar om att personer som medverkar själva tar ställning över sitt deltagande i studier. Den sista etiska principen är informationskravet vilket baseras på att deltagarna blir informerade om studiens syfte och användningsområde (Bryman, 2011).
De forskningsetiska principerna fullföljdes genom att ett antal åtgärder vidtogs. Dessa var att respondenternas namn ersattes med bokstäver och förstördes efter studien.
Respondenterna fick även ett missivbrev där de informerades om studien, rätten att avbryta intervjun och tillfrågades om de var villiga att delta, de fick samma information igen vid intervjutillfället.
6
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras respondenternas upplevelser och åsikter kring brukarinflytande. Totalt intervjuades sex personer vars namn har kodats om till bokstäver. Respondenterna har tilldelats bokstäver utifrån erfarenhet inom området där person A, har mest erfarenhet och person F minst. Respondenternas svar är uppdelat utifrån fem teman, dessa är: personalens upplevelser av brukarinflytande, fördelar med brukarinflytande, nackdelar med
brukarinflytande, betydelsen av brukarinflytande och yttre omständigheters påverkan på brukarinflytande.
6.1 Personalens upplevelser av brukarinflytande
Samtliga respondenter har en positiv uppfattning om brukarinflytande, de anser att brukarna ska vara med och påverka i vardagen. Fyra av respondenterna lyfter däremot upp att det finns gränser för vad som är tillåtet och att de måste agera begränsande. Intervjupersonerna beskriver på olika sätt hur brukarna kan stärkas av brukarinflytandet vilket leder till ökat självförtroende samt att de inte längre känner sig underlägsna.
Respondent B gav en bra bild med sitt citat av hur denne upplever hur brukarinflytande ska bedrivas.
’’ Att våra hyresgäster har inflytande i verksamheten, ja givetvis är det ju för att det är deras hem, vi jobbar i deras hem. Det är klart att de har ju rätt att bestämma hur de vill ha sin hjälp och sitt stöd.’’
När respondenterna tillfrågades om hur de tillämpar brukarinflytande, beskriver
respondenterna ett bemötande som grundar sig på respekt för brukarna samtatt personalen ska vara lyhörd för att bäst kunna bemöta brukarna. En uppfattning respondenterna delar är att arbetet med brukarinflytande ska anpassas utifrån individen, då alla personer är unika. En annorlunda reflektion från Respondent A, är hur denne upplever att det finns spår kvar av det gamla institutionstänkandet, vilket går att se på sättet verksamheterna arbetar.
Från intervjupersonernas upplevelser framkommer det att brukarinflytande har flera innebörder. Brukarna ska ha möjlighet att bestämma själva, något de kan gynnas utav. Vilket överensstämmer med Browne och Hemsleys (2010) artikel där de beskriver hur hög
självständighet och möjlighet till delaktighet är förenat med en god mental hälsa.
Vidare beskriver respondenterna hur respekt för brukaren och lyhördhet hos personalen är viktigt för brukarinflytandet, det kan kopplas till Anderssons (2009) doktorsavhandling som beskriver hur rätt attityd från boendestödjaren har visat sig positivt för brukaren vid återhämtning. Klamas (2010) beskriver vidare hur lyhördhet är viktigt hos personalen, annars riskerar brukaren att bli utelämnad i återhämtnings- och stödprocessen, vilket stärker respondenternas upplevelser. Solbjørs (2011) lyfter upp att respekt är en viktig del i arbetet enligt både brukare och personal.
En intressant reflektion som respondent A beskriver är hur institutionstänkandet lever kvar i viss form. Det stärks av Giertz (2008) som beskriver hur gruppbostädernas struktur kan efterlikna institutionshem.
Respondenterna upplever att brukarinflytande stärker brukarna samt att brukarna inte känner sig underlägsna personalen. Det kan ses i förhållande till Klamas (2010) som skriver om begreppet empowerment och hur det kan öppna möjligheten för personen att se sin egen styrka och makt. Att brukarna är med och påverkar kan därför vara intressant utifrån
empowerment. Arnoldsson & Moula (2009) diskuterar också hur empowerment handlar om att stärka brukaren i sin situation. Rønning (2007) beskriver hur empowerment kan
respondentens syn på hur brukarna ökar sin makt genom brukarinflytande.
Respondenternas upplevelser är att brukarinflytande är positivt för brukarna vilket kan kopplas till det Karlsson & Börjeson (2011) skriver om hur deltagande och påverkan hos brukarna leder till att känslan av maktlöshet minskar.
6.2 Betydelsen av brukarinflytande
Det som framkommer i intervjuerna gällande betydelsen av brukarinflytande är att samtliga respondenter upplever att brukarinflytandet är viktigt. Respondenterna ger liknande svar då de lyfter upp hur inflytandet är en mänsklig rättighet och motiverar brukarinflytandet med att brukarna är experter på sig själva. Respondent F uttrycker en varierande syn på syftet med brukarinflytande, respondenten anser att syftet med brukarinflytande ser olika ut beroende på ålder och funktionsnedsättning. Målsättningarna med brukarinflytande varierar således då flera faktorer påverkar.
Ett citat från respondent B lyfter upp vikten av betydelsen av brukarinflytande. ’’ Ja, nånstans handlar det om att våra hyresgäster har ju medbestämmande och fortfarande är det ju vi som är hos dem, och därför är det viktigt. Det är ju bara tänka på sig själv och tänka om man inte fick bestämma hemma i sitt hem. Det skulle ju vara märkligt, så för mig är det en självklarhet att det är viktigt.’’
För respondenterna är brukarinflytande viktigt, det motiveras med att det är en mänsklig rättighet samt hur brukarna är experter på sig själva. Det kan anses överrensstämma väl med Giertz (2008) som beskriver hur brukare som betraktar sig själva som experter ses ha
förbättrade möjligheter till inflytande.
För två respondenter är brukarinflytandet en viktig del för att brukarna en dag ska kunna återintegreras i samhället. Klamas (2010) beskriver hur brukaren kan utvecklas när denne upptäcker nya lösningar på olika situationer och blir bättre på att hitta nya lösningar, vilket påtalar varför brukarinflytande är betydelsefullt för brukarens utveckling. Vidare beskrivs det hur brukarens egenmakt förstärks när svårigheter övervinns, vilket skapar en styrka för att kunna förändra sin situation.
Respondenterna var eniga om att brukarinflytande är betydelsefullt då det är en rättighet, syftet med stödet är att brukarna ska behålla förmågor. Det kan ses i relevans till Browne & Hemsley (2010) som beskriver hur en hög självständighet och möjlighet till att själv vara delaktig verkar gynna mental hälsa.
Två respondenter betonar hur brukarinflytande kan underlätta en återintegrering till samhället, vilket kan tolkas utifrån self-efficacy. Bandura (1995) skriver att under stressfulla situationer kan self-efficacy användas som en resurs för att skydda personen mot negativa känslor och försvagad hälsa.
6.3 Fördelar med brukarinflytande
Utifrån det insamlade materialet framkommer det att samtliga respondenter upplever fördelar med brukarinflytande. Två intervjupersoner beskriver ett förbättrat samarbete mellan personal och brukare efter de tillfällen brukarna haft mer påverkan. Två andra respondenter beskriver hur brukarnas ökade självbestämmande öppnar för att brukaren ska kunna nå långsiktiga mål i livet, exempelvis att flytta till en egen bostad och leva utan stöd. Respondent A kopplar ökat brukarinflytande till att personalen belastats mindre när brukarna har mer inflytande. Respondent D beskriver hur denne endast upplever fördelar med brukarinflytande,utifrån respondentens erfarenheter leder brukarinflytande till att brukarnas välmående och självkänsla ökar. Respondent C upplever att samarbetet mellan personal och brukare förbättrats med brukarinflytande, respondenten berättar vidare att verksamheten är ganska strikt och upplever att brukarinflytande skulle gynna verksamheten. En reflektion från respondent F är hur verksamhetens arbetsätt påverkas positivt av
brukarinflytande. Ett citat från respondent B valdes för att belysa respondentens åsikt kring fördelarna med brukarinflytande.
’’ja, framförallt kan jag tycka att vi borde kanske bli bättre på att ta in dem i vardagen och lyssna till dem, men som sagt det har blivit mycket bättre och förhoppningsvis blir det bättre, det klart det finns en fördel och det är att de blir nöjda’’
Det framgår att två respondenter upplever att relationen mellan brukare och personal blir starkare och det ger en bra miljö i gruppbostaden, det kan ses utifrån hur Klamas (2010) som belyser att en god relation mellan brukare och personal kan leda till ökat självbestämmande för brukarna. Andersson (2009) beskriverhur en god relation och rätt attityd från
boendestödjaren kan leda till en gynnsam återhämtning. Rønning (2007) beskriver hur empowerment kan förbättra brukarnas självkänsla och självbestämmande och hur detta kan gynna både personal och brukare.
Respondenterna upplever flera fördelar med brukarinflytande vilket kan kopplas till Ershammar & Wiksten (2002) som beskriver olika fördelar med brukarinflytande. En av dessa är hur brukarinflytande har potential att utveckla verksamheten. Brukarinflytande kan även leda till att brukarna får mer självförtroende och kan ta egna beslut vilket öppnar möjligheten till att få nya kontakter.
Två intressanta upplevelser framkommer från respondent F och respondent D. Respondent F beskriver hur brukarnas välmående ökat med mer inflytande och Respondent D upplever även att brukarna fick bättre självkänsla. Det går att känna igen i Bandura (1995) som beskriver hur personliga bedrifter och positivt välmående kräver en optimistisk känsla av self-efficacy. Det framkommer även hur andra personer påverkar individen. Bandura fortsätter med att förklara hur personer som överför sina resurser från specifika situationer kan påverka sin framtid i större utsträckning.
6.4 Nackdelar med brukarinflytande
Samtliga respondenter upplever att brukarinflytande är ett komplicerat område att arbeta med. Vanliga svar från respondenterna är att brukarna kan ställa krav som inte alltid går att uppfylla, det kan vara på grund av att kraven anses orimliga alternativt kan ekonomiska begränsningar från godeman hindra brukarinflytandet. Respondenternas svar varierar stundtals från varandra när de beskriver olika svårigheter de upplever med brukarinflytande. Två av respondenterna berättar liknande upplevelser om hur arbetet stundtals kan ske utifrån rutiner och hur brukaren riskerar att hamna i skymundan när rutinerna är i fokus. Respondent E berättar att denne upplever att personalen ibland vill hjälpa till för mycket och därmed hindrar brukaren från att själv utföra uppgifter. Tre respondenter är inne på ett liknande spår, de beskriver hur brukarnas kapacitet kan begränsa inflytandet. En annan faktor som nämns av respondent E är att brukarna kan bli stressade av att bestämma för mycket och därför tar ett steg bakåt i utvecklingen. Respondent C berättar att under perioder där brukaren mår sämre kan det bli aktuellt att begränsa brukarens inflytande för att
självbestämmandet kan vara ett stressmoment och för att brukaren inte ska skada sig själv eller andra. Respondent F beskriver ytterligare ett perspektiv på vad som kan vara en nackdel med brukarinflytande.
”En nackdel kan ju vara exempel vid städning, den boende kan ha samlat på sig jättemycket saker och vill inte förändra någonting. Vi kan ju försöka motivera med att det blir lättare att städa och du kommer ha mer yta att röra dig på. Det är saker som skulle kunna vara bra, men där den boende inte inser vinsten med det, det är ett exempel”
Verksamheternasriktlinjer kan försvåra brukarinflytandet berättar respondent C, då verksamhetens riktlinjer kan vara begränsande och beslutsprocessen är tidskrävande. Respondent D är inne på ett liknande ämne när denne beskriver hur kollegorna inom personalen kan agera begränsande, eftersom det stundtals saknas en enighet mellan dem, olika åsikter kan innebära att arbetet utförs varierandeberoende på personal. Samma respondent uttrycker även hur brukarinflytandet påverkas av egenskaper hos personalen, som tillexempel utbildning, ålder och kön.
Samtliga respondenter upplever att vissa krav som brukaren ställer är svåra att uppfylla på grund av begränsningar från godeman. Giertz (2008) lyfter en liknande problematik där brukarnas rätt till självbestämmande kan bli lidande då de regler personalen måste följa kan vara av den begränsande sorten, vilket kan ses i relevans till brukarens och personalens situation.
Respondent E berättar hur personalen i sin strävan att hjälpa brukaren kan motverka inflytandet och begränsa brukaren, vilket är problematiskt med Klamas (2010) studie i åtanke. Den beskriver hur individen utvecklas och förbättrar sin förmåga att hitta lösningar genom att själv vara aktiv.
Hälften av respondenterna beskriver att när brukarnas välmående är sämre, kan det bli en begränsande faktor i brukarinflytandet. Vidare berättar respondenterna hur ökat inflytande kan vara problematiskt när inflytandet agerar som en stressfaktor. Det kan ses i relation till Solbjørs m.fl. (2011) artikel som beskriver att när brukarna mår sämre, sker ofta en avvägning mellan delaktighet och vad som anses vara patientens
bästa.
Respondent F beskriver hur det kan uppstå en makt och motmakt konflikt mellan personal och brukare. När personalens önskemål motsäger brukarens önskemål kan vara intressant att dra kopplingar till Askheim (2007) som beskriver hur
empowerment innehåller den form av motmakt som behövs för att överföra en del av makten från personalen till brukarna. Det kommer leda till att brukarna får bättre självkontroll och större självförtroende.
En upplevelse som lyfts fram av respondenterna är hur brukarna kan bli
begränsade från att själva vara med och påverka samt utföra uppgifter. Det kan tolkas utifrån Banduras (1995) self-efficacy som handlar om hur personer utvecklar en självtilltro som underlättar vid nya utmaningar. Ett av de bästa sätten för att utveckla self-efficacy är när personen överkommer och bemästrar olika uppgifter. En person som misslyckas med att utveckla sin self-efficacy kan komma att utveckla större känslor av oro, apati och hopplöshet.
6.5 Yttre omständigheters påverkan på brukarinflytande
I temat rörande yttre omständigheters påverkan på brukarinflytande varierade svaren. Fyra av respondenterna berättar att de är nöjda med det stöd de har från sin omgivning, vilket inkluderar stödet från både chefer och medarbetare. De upplever att arbetet bedrivs i positiv utveckling till brukarinflytande. De två övriga respondenterna upplever en större osäkerhet, där frågan om brukarnas inflytande inte varit lika aktuellt och omgivningen har varit
skiftande vilket respondenterna upplever är till nackdel för brukarna. Respondent C är nöjd med stödet från sin omgivning, däremot berättar respondent E hur det finns en press från högre nivåer att upprätta genomförandeplaner vilket innebär mer stress hos personalen. Respondenterna har blandade åsikter kring engagemanget från politisk nivå och dess påverkan på brukarinflytande. Två av respondenterna är tveksamma till hur aktuellt
brukarinflytande är på politisk nivå. Respondent C berättar hur denne upplever att ämnet är aktuellt, dock som en principfråga snarare än verkligt engagemang. Respondent F upplever att ämnet är aktuellt på politisk nivå, däremot menar respondenten att de aktuella frågorna varierar från år till år. De två återstående respondenterna är positivt inställda till
engagemanget på politisk nivå och upplever att de riktlinjer och policys som implementerats ofta är genomtänkta och fördelaktiga för brukaren. Samtidigt lyfter respondent A hur denne upplever att politikerna inte förstår verksamheten och den målgrupp personalen arbetar med. Respondent D beskriver en intressant synpunkt om hur politiken kan tänkas påverka verksamheterna
”det är ju från politiken vi får våra direktiv, nämnden kommer med förslag sen kommer det ju till oss. Det är via politiken det kommer till oss, det kan tillexempel vara; det här ska vi förbättra, det här är jättebra”
Respondent D’s beskrivning av hur direktiv kommer från kommunal nivå och påverkar verksamheternas arbetssätt med brukarinflytande är relevant utifrån Giertz (2010) som beskriver hur brukarinflytandet utövas på olika nivåer. En av de olika nivåerna är
kommunalnivå, där kommunfullmäktige och nämnder är aktuella och där brukarna representeras.
Två respondenter beskriver hur arbetet med brukarinflytande inte upplevts som särskilt aktuellt, det kan ses utifrån Browne och Hemsley (2010) som beskriver hur viktigt det är att gruppbostäderna utformas för att stärka brukarna. En bra utformad gruppbostad är positivt för brukaren som kan bygga sina liv på det sätt de finner tillfredställande och meningsfullt. Detta är särskilt betydelsefullt eftersom brukaren är beroende av sin omgivning för
återhämtning.
6.6 Respondenternas yrkesspråk
Under samtalet med en respondent uppkommer ett intressant perspektiv. Respondent F valde ofta termen ”klienter” istället för termen brukare, detta då respondenten föredrar begreppet, vilket går att se på följande citat:
”Jag måste säga att jag får energi av våra klienter, jag säger klienter, jag föredrar det framför kunder som vuxit fram, begreppet brukare tycker jag låter konstigt, så lätt att missuppfatta. Känns som att man stämplar personer och sätter dem i fack”
Respondenten kopplar därefter ordet brukare till en negativ upplevelse och hur begreppet brukare är lätt att koppla till ordet missbrukare. Det blir intressant att koppla till Lalander (2012) som beskriver hur det görs en skillnad mellan brukaren och personalen, personalen är en auktoritet och en maktfaktor.
I intervjuerna framkommer det vidare att respondent F refererade till personer med psykisk funktionsnedsättning som sjuka. Ett exempel på det är följande citat:
”Det beror ju på graden av sjukdom, är de personer som är kroniskt sjuka, schizofrena till exempel” begreppet sjukdom används för att beskriva hur brukarna kan vara olika sjuka och att de befann sig i olika faser av sin sjukdom. Respondent F’s beskrivning av personen med psykisk funktionsnedsättning kan ses som stämplande, då respondenten beskriver dem som sjuka och avvikande. Detta lyfter Lindqvist, Markström & Rosenberg (2010) som skriver att psykiskt sjuka stämplas som avvikande då dem bryter mot normer och därefter bemöts dem på ett negativt sätt för att de ses som avvikande.
7
DISKUSSION
Studien diskuteras utifrån de tre frågeställningarna som är formulerade utifrån syftet. För att strukturera diskussionen används frågeställningarna till hjälp. Resultatet diskuteras på en övergripande nivå där de olika temaområdena relateras till varandra och jämförs. Därefter reflekterar vi över metod och etik.
7.1 Resultatdiskussion
Studien syftar till att undersöka brukarinflytande avseende psykiskt funktionsnedsatta utifrån personalens perspektiv. För att besvara detta formulerades tre frågeställningar. Dessa är: Hur förhåller sig personalen till brukarinflytande? Vilka är för- och nackdelarna med brukarinflytande ur personalens perspektiv? Vilka yttre omständigheter inom den kommunala verksamheten kan påverka brukarinflytandet?
Resultatet visar att respondenterna är positivt inställda till brukarinflytande där de resonerar om hur möjligheten till att påverka är en mänsklig rättighet. För att bäst bemöta brukarna bör personalen förhålla sig respektfulla och lyhörda gentemot brukarna. Att personalen betonar en respektfull attityd gentemot brukaren upplever vi som betydelsefullt trots att det är en självklarhet, då brukarna möjligen inte visats samma respekt tidigare av samhället. Respondenternas syn på brukarinflytande är logisk och för oss är det självklart att alla personer ska bemötas med respekt. Det stärks av Klamas (2010) som beskriver hur en brist på lyhördhet kan försvåra återhämtningsprocessen.
För respondenterna är brukarinflytande en individuell process, det innebär att inflytandet varierar mellan olika personer, olika funktionsnedsättningar och individens erfarenheter påverkar inflytandet. Respondenternas syn på brukarinflytande som en individuellprocess är motiverad. Samtidigt får vi upplevelsen av att detta tyder på att det är personalen som bedömer brukarens möjligheter till brukarinflytande, en bedömning som varierar beroende på personalen i arbetsplatsen. Brukarinflytandet förändras då utan att brukarna själva kan påverka, vilket vi ser som oroväckande då deras vilja inte blir hörd. Vi anser att vår första frågeställning besvarades.
Beträffande för- och nackdelarna med brukarinflytandet utifrån personalens upplevelse är respondenterna eniga om att brukarinflytande har fler fördelar än nackdelar. De beskriver hur de upplever att brukarnas välmående och självkänsla ökar genom brukarinflytande. Brukarinflytandet har många fördelar och empowerment är användbart för att skapa större brukarinflytande. Detta bekräftar Rønning (2007) som beskriver hur empowerment har till syfte att stärka brukarnas självkänsla och överföra makten från experterna till brukarna för jämnare fördelning.
Det framkommer från respondenterna att relationen mellan personal och brukare har förbättrats genom brukarinflytande. Detta blir intressant för oss utifrån att andra fördelar indikerar att brukarinflytande inte endast bör användas för att det är en rättighet.
Brukarinflytande kan enligt resultatet kopplas till ett antal olika fördelar som är positiva för brukaren, verksamheten och personalen vilket motiverar det fortsatta arbetet med
brukarinflytande. Det kan ses utifrån Andersson (2009) som betonar hur en god relation och rätt attityd från boendestödjaren kan leda till förbättrad återhämtning. Resultatet blir även intressant då Giertz (2008) beskriver relationen som viktig för brukarnas självbestämmande.
I arbetet med brukarinflytande nämns flera svårigheter, en svårighet som lyfts upp är hur både brukare och personal stundtals saknar möjligheten att påverka och hur personalen kan vara begränsade av brukarens godeman. Det kan vara problematiskt då det inte endast är personalen som påverkar brukarinflytandet, restriktioner kan alltså komma från andra områden. Det innebär att personer som saknar kunskap om brukarens situation fattar beslut som försvårar för brukaren, ett exempel är att brukarenförlorar möjligheten att själv laga
mat när denne vill.
En av våra förväntningar inför studien var hur personalens arbetssätt skulle kretsa runt rutiner, vilket kan leda till att brukaren hamnar i skymundan. Det visade sig att det förekom sådana problem i arbetet, att arbetet sker enligt föråldrade rutiner, vilket personalen var medvetna om. Vi diskuterar vidare om personalen omedvetet minskar brukarnas inflytande, det är komplicerat, om det sker omedvetet är inte personalen medvetna om att de endast följer rutiner. Att två respondenter påtalar om att de arbetar utefter föråldrade rutiner är positivt. Förhoppningsvis gav frågan möjlighet till respondenterna att reflektera och vara självkritiska mot hur de arbetar.
Det framkommer att brukarnas inflytande begränsas i vissa situationer då personalen tar över uppgifterna. En av våra första reflektioner är hur oroväckande detta är utifrån teorin om self-efficacy. Personalens vilja att hjälpa till blir ett hinder för brukarinflytande, trots att personalen gör det för brukarnas skull. Personalens upplevelse om brukarens bästa behöver ur vår synpunkt inte alltid stämma överens med vad som är bäst för brukaren. Utifrån Bandura (1995) är det bästa sättet att utveckla individens self-efficacy genom att bemästra och överkomma olika uppgifter. Genom att hindra brukaren från att aktivt delta i uppgifter begränsas deras möjligheter att utveckla sin self-efficacy vilket är problematiskt då hög känsla av self-efficacy motverkar känslor av oro, apati och hopplöshet. Genom en
välutvecklad self-efficacy har brukaren en resurs som skyddar brukaren mot negativa känslor under stressfulla situationer.
Vi anser även att vår andra fråga är besvarad, vi fick användbara kunskaper om för- och nackdelarna med brukarinflytande.
Den tredje frågeställningen om den kommunala verksamhetens påverkan på
brukarinflytandet innebar varierande svar från respondenterna. Det framkommer att två respondenterna betvivlar politikernas engagemang bakom brukarinflytande och bland resterande respondenter är det blandade åsikter. Om respondenternas åsikter är korrekta upplever vi det som ett framtida problem för brukarinflytandet. Det lyfts upp hur
verksamhetens direktiv kommer från politikerna. Detta innebär i så fall att arbetet riskerar att stagnera och tappa fokus då personerna som utformar verksamheterna inte finner ämnet lika prioriterat som tidigare. Det framkommer att politikerna inte förstår verksamheten och dess målgrupp. Vår tolkning är att det kan leda till riktlinjer som inte är utformade utifrån brukarnas behov. Den tredje frågeställningen är besvarad enligt oss.
Från det insamlade materialet ser vi även andra intressanta aspekter. En av dessa är hur respondenternas svar kring brukarinflytande fokuserar på om brukarna kan påverka vad de ska äta och liknande vardagshändelser. För oss är brukarinflytande mer än detta,
brukarinflytande handlar om att kunna påverka de insatser som brukaren berörs av, samt rutinerna i verksamheten och brukarens vardag. Respondenternas svar indikerar att de endast relaterar inflytandet till brukarnas vardag. Vi ser det därför som viktigt att
verksamheterna diskuterar arbetet med brukarinflytande samt definierar vad det är. Detta för att arbetsgruppen ska kunna arbeta för samma mål.
Vi reflekterar över att ingen av respondenterna nämner något om empowerment. Det ser vi som överraskande eftersom vår upplevelse är att brukarna skulle gynnas av metoden. Vilket även stärks av Arnoldsson & Moula (2009) som beskriver hur empowerment har förmågan att skapa en god återhämtningsprocess för personer med psykiska
