Vägsaltets korrosionsbefrämjande effekt på bilunderreden : Försök med osaltade vägar vintern 1980/81

Nr 303 : 1982 Statens väg- och trafikinstitut (VT) : 58101 Linköping National Road & Traffic Research Institute : $-58101 Linköping : Sweden ISSN 0347-6049

Försök med osaltade vägar vintern 1980/81 Vägsaltets korrosionsbefrämjande effekt på bilunderreden

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

National Road &Traffic Research Institute - 5-581 01 Linköping- Sweden

Nr 303 - 1982 ISSN 0347-6049

*är ÅR.,

42524 ,i

Försök med osaltade vägar vintern 1980/81

Va'gsaltets korrosionsbefrämjande

effekt på bilunderreden

STATENS VÃG- OCH TRAFIKINSTITUT 581 01 LINKÖPING

FÖRORD

1979 startade vägverket projektet Försök med annan ha1kbekämp-ningsstandard på saItade vägar . Måiet för projektet är att un-dersöka konsekvenserna av en minskad användning av saIt. Projek-tet genomförs i samverkan me11an statens vägverk (VV), statens väg- och trafikinstitut (VTI) och statens provningsanstaIt (SP) och bekostas av vägverket.

Försökets förstaetapp genomfördes vintern 1980/81 då två tidigare saItade vägar i östergötIand haikbekämpades med enbart sand.

FöreIiggande meddeIande angående saitets korrosionsfrämjande effekt har genomförts av provningsanstaiten (SP). VTI har svarat för fäItmätningarna. I detta VTI MeddeIande redovisas resuItaten från försökets första etapp (SP Rapport 1981-12-18, 8022-88) samt i bi-Iaga 1 även resuItaten från en referensundersökning som genomför-des vintern 1979/80 (SP Rapport 1980-09-02, 7922,80).

Detta medde1ande ingår i en serie (VTI MeddeIande 300-304), där

samtiiga resuitat redovisas från försökets första etapp.

NR TITEL

300 FÖRSDK MED OSALTADE VÃGAR VINTERN 1980/81 Sammanfattande rapport

av Gunnar Carisson, VTI

301 FÖRSÖK MED OSALTADE VÃGAR VINTERN 1980/81

Bi1isternas hastighetsanpassning tiII oIika vägiags-och friktionsförhåiianden

av Gudrun öberg, VTI

302 FDRSÖK MED DSALTADE VÄGAR VINTERN 1980/81

Inverkan på vägIagets smutsighet

av Gabrie1 He1mers och Uno Ytterbom, VTI

303 FÖRSDK MED OSALTADE VÃGAR VINTERN 1980/81

Vägsaitets korrosionsfrämjande effekt på biIunderreden av Kurt Jutengren, SP

304 FÖRSÖK MED OSALTADE VÃGAR VINTERN 1980/81

Trafikanternas instäIIning tiII'väghåIIning och haIkbekämpning

51 3-46 3

E

D

G

E

]

STATENS

RAPPORT

64UVN1NÖ) Datum Begmkmng

1981-12-21

8022,88

Lab för ytskydd och korrosion

Kurt Jutengren

VÄGSALTETS KORROSIONSBEFRÄMJANDE EFFEKT PÅ BlLUNDERREDEN -FÃLTUNDERSÖKNiNG VINTERN 1980 - 1981

Undersökningen ingår som ett deiprojekt i Statens Vägverks pro-jekt Driftåtgärder/Effekter. Försök medannan haikbekämbnings-standard på saitade vägar .

STATENS PROVNINGSANSTALT

Laboratoriet för ytskydd och korrosion

'77 6'

' , C/Lkd Per Ni1sson -2,57 I / / / . _/ '7 4_ _* ____2. c* , (C- i xg_ -: /Ã 1' /J - \. N-Kurt Jutengren Telefon

Postadress Besöksadress Telex Bankgiro Postgiro

Huvudförvahning Box 857, 501 15 Borås 4 Brineilgatan 4 033-10 20 00 .362 52 testing 8 7151053 1 56 82,8 Stockhcåm Box 5608, 114 86 Stockholm Drottning Kristinas väg 31 0824 80 60 100 58 testing 8

Göteborg Box 240 36, 400 22 Göteborg Gibraltargatan 35 031-20 08 70 271 61 testing 3 Lund Box 712, 220 07 Lund Tornavägen 11 046-12 43 30

STATENS

eQVNmå

PROVNINCSANSTALT

Datum

;022, 828

etecknin

lNTRODUKTlON

Detta är den andra undersökningen i en serie om tre

försöksom-gångar. l en referensundersökning utförd 79/80 saltades samtliga ingående vägsträckor, två försökssträckor (A och C) och två

kon-trollsträckor (B och D) i normal omfattning. i

I den föreliggande undersökningen har endast kontrollsträckorna saltats, i övrigt har undersökningen utförts på samma sätt som

referensundersökningen.

Den tredje försöksomgången (vintern 81/82) har utökats med prover som omväxlande exponeras på de saltade och icke saltade

sträck-orna.

En sammanställning och bearbetning av hela materialet avses att utföras då den tredje försöksomgången avslutats.

SP

-5

STATENS

PROVNINCSANSTALT

Datum BEIGCanlê

8022,8

SAMMANFATTNING

En undersökning av vägsaltningens korrosiva inverkan på bilunder-reden har utförts genom mobil exponering av provkroppar och prov-paneler på två försökssträckor (betecknade A och C) som ej saltats

och två kontrollsträckor (betecknade B och D), som saltats i

nor-mal omfattning. Exponeringen har utförts med obehandlade, rost-skyddsbehandlade och fabrikslackerade provkrOppar och prOVpaneler av karosseriplåt.

Provkropparna var monterade i kasetter, var och en innehållande två stycken med vardera behandlingsalternativet.

Provpanelerna var monterade i kasetter innehållande två

obehand-lade, två rostskyddsbehandlade och en fabrikslackerad. Under exponeringen var två kasetter med provkroppar monterade i hållare under flaket och en kasett med provpaneler i vardera hjulhuset på en släpkärra dragen av en bensindriven personbil.

En sådan uppsättning framfördes ca 30 km per dag på en vägsträcka i taget under fyra dagar per vecka. De kasetter som för tillfället ej exponerades förvarades i skåp, som fanns monterade på släp-kärran. Då ingen exponering pågick var släpkärran med skåpen in-ställd i varmgarage.

För utvärdering av den atmosfäriska korrosionsmiljön utfördes under hela försökstiden exponering av provpaneler på stativ i när-heten av varje vägsträcka. Provpanelerna var sammanlagda parvis med rostskyddsfett på de inåtvända ytorna.

Uppföljning av miljödata utfördes genom journalföring av

väg-banornas beskaffenhet, väderlekstyp, nederbörd, temperaturer,

vägsaltning och sandning.

Resultaten utvärderades genom okulärbedömning av skador hos yt-behandlingen, rostutbredning efter borttagning av rostskyddsmedel och lack samt genom Vägning och beräkning av metallförluster. Resultaten kan sammanfattas i följande punkter:

- Ett starkt samband råder mellan saltningsfrekvens och

metall-förlust. Korrosionshastigheten på kontrollsträckorna har i

genomsnitt varit nära tre gånger högre än på försökssträckorna.

- Samband råder också mellan våttider och metallförlust. Vägsalt-ningen bidrar till förlängning av våttiden inom vissa tempera-turintervaller.

- Vägsaltet orsakar snabbare nedbrytning av rostskyddsmedel och lack och ökar skadeutbredning i samband med repa.

- Vägsmuts och sandning har haft stor betydelse för resultatet för de öppna delarna av de lackerade provplåtarna. Mellan den

osaltade försökssträckan C och kontrollsträcka D föreligger inga skillnader varken med avseende på rostutbredning eller

metallförluster. Korrosionsangreppen i spalten är däremot större på de saltade vägsträckorna.

SP -5 15 \.l\.l_{..- .a} 5 1

STATENS

_{PROVNINCSANSTALT}

4 H m ZLp 4 Beteckning 8022,88 Datum SUMMARY

An investigation of the corrosion influence of road salt (NaCl)

on chassis has been performed by mobile exposure of test-specimens and test-panels on two road sections (denoted A and C) without de-icing and two road sections (denoted B and D) with de-icing to a normal extent. The exposure has been performed with untreated, anti-corrosive treated and factory-painted specimens and panels made from automobile-body sheet.

The test-specimens were mounted in casettes, all containing two

specimens each of the treatment alternatives.

The test-panels were mounted in casettes, containing two untreated,

two anti-corrosive treated and one factory painted. During the exposure two casettes with test-specimens were placed in holders under the platform and one casette each with test-panels in the wheel-housings of a trailer after a petrol-powered passenger car. Such a set of casettes were driven a distance of about 30 km daily on each road section.

The casettes were while not exposed, stored in cabinets mounted on

the trailer. When no exposure was going on, the trailer with the

cabinets was stored in a heated garage.

For determination of the atmospheric corrosion environment test-panels were exposed at stands near the different road sections during the experiment-period. The testepanels were put together two and two with a layer of rust proofign compound between them.

The environment of the road sections susch as road-conditions,

weather-conditions, precipitation, temperature, de-icing and sanding were listed in the drivers journals.

The results were evaluated by visual assessments of defects of the

surface treatment and degree of rusting. After degreasing and

re-moval of the coating the metal-loss was determined by weighing.

The result can be summarized as follows:

There is strong correlation between the frequency of de-icing and the metal-loss. The corrosion rate on the salted distances was as

an average almost three times as high as on the unsalted distances.

There is also a correlation between the time of wetness and the

metal-loss. De-icing contributes to an extension of the time of

wetness in certain temperature intervals.

The road-salt causes more rapid degradation of anti-corrosive treatments and coating and increased the spreading of defects from the scratch.

SP -5 15

q STATENS

Datum Beteckning

PROVNINCSANSTALT

₈₀₂₂₃₈

- Road-dust and sanding has been of great importance for the

re-sult of the open parts the factory-enameiies test-paneis. There

are no differences between the unsaited distance C and the

controi distance D in respect of degree of rusting or

meta]-ioss. The corrosion-attack in the crevice is however more severe

SP -5 15 .2, H m

55; <

.0 .<4 fovn m

STATENS

1

PROVNINGSANSTALT

Beteckning 8022,88 Datum 1981-12-18

Vägsa1tets korrosionsbefrämjande effekt på biiunderreden -fä1tundersökning vintern 1980 - 1981.

Undersökningen ingår som ett deiprojekt i Statens Vägverks pro-' jekt Driftåtgärder/Effekter. Försök med annan

haikbekämpnings-standard på sa1tade vägar

SYFTE

Syftet med fä1tundersökningen var att utvärdera i viiken grad två par varandra näriiggande vägsträckor där varje par innehå11er en försökssträcka och kontroiisträcka, ski1jer sig från varandra i b1 a korrosionshänseende då kontroiisträckorna men inte försöks-sträckorna sa1tats. Undersökningen utfördes genom mobi1 eXpo-nering av provpane1er av stå1p1åt - såväi rostskyddsbehandiade som obehandiade - på respektive vägsträcka. Samtidigt uppmättes den

atmosfäriska korrosionen genom stationär exponering av provpane1er

i närheten av varje vägsträcka.

Fäitundersökningen har föregåtts av en referensundersökning vintern 1979 - 1980, vi1ken genomfördes på samma sätt förutom att samt1iga vägsträckor då sa1tades i norma1 omfattning. Referensundersökningen redovisas i biiaga 1.

GENOMFÖRANDE

Provkroppar och provpane1er (p1ana piåtar)

ProvkrOppar och provpane1er har ti11verkats av kaiivaisad stå1p1åt en1igt SIS 1h 11 47 - 32 med tjockieken 1 mm. P1åtarna (dim. 1000 x x 2000 mm) har uttagits ur samma charge och för att eiiminera

even-tueiia materiaiojämnheter vid piåtarnas kanter har 100 mm breda strim1or 1ängs båda 1ångsidorna av respektive p1åt skrotats. Prov-kropparna består av en större p1åt bockad eniigt figur 6 och en mindre p1åt fastsatt med skruvar på den större piåtens kortsida. Provpaneierna har tillverkats i två storiekar, en mindre med dim. 60 x 150 mm för exponering i hjuihusen och en större med dim 100 x x 150 mm för atmosfärisk exponering.

Samtiiga provkroppar och provpane1er har nummerstansats och har

efter noggrann avfettning vägts med en noggrannhet på 0,01 g. YTBEHANDLING

En tredjedel av provkropparna och de mindre prOVpane1erna har

ti-digare använts för referensundersökningen. Dessa är

fabriksbe-handiade genom fosfatering och eiektrodopp1ackering. Vid

behand-1ingen efter siutförd exponering skadades iackskiktet på fyra

provkroppar varför dessa ej medtagits vid denna undersökning, utan ersatts med provkroppar med eftermarknadsbehand1ing eniigt nedan. Undersidorna på de övriga provkropparna och paneierna be-handiades med ett skikt underredsvätska. Ovansidorna 1ämnades

SP

<5

15

' STATENS

₂

PROVNINGSANSTALT

_{åö'ââf'êê}

obehandlade och försågs med en repa genom lackskiktet ned till

stålunderlaget.

En tredjedel har påförts ett vanligt s k eftermarknadssystem d v 5 först besprutning med ett tunt rostskyddsmedel och där-efter besprutning med underredsvätska till en tjocklek av c:a 150 um. De övriga provkropparna och provpanelerna lämnades obehandlade. De större provpanelerna, avsedda för atmosfärisk exponering har lagts samman två och två med ett skikt rost-skyddsmedel mellan plåtarna.

MONTERING

ProvkrOpparna monterades i kasetter så att varje kasett inne-höll två fabriksbehandlade, två behandlade med eftermarknads-system och två obehandlade.

De mindre provpanelerna monterades i kasetter innehållande fem

provpaneler, därav en fabriksbehandlad, två

eftermarknadsbe-handlade och två obeeftermarknadsbe-handlade.

De större, sammanlagda provpanelerna monterades på ramar, en för varje mätområde med sex plåtpar på varje ram.

MOBIL EXPONERING

Försöket påbörjades l980-lO-2ü och pågick till l98l-0Ä-03. Den mobila exponeringen utfördes fyra dagar per vecka med prov-kroppar och provpaneler monterade på en släpkärra, dragen av en bensindriven personbil. På varje vägsträcka exponerades en uppsättning av två kasetter med provpaneler, en i vardera hjul-huset och två kasetter med provkroppar, en på höger och en på vänster sida under flakets bakparti. Se fig. 7. Uppgifter om vägsträckorna återfinns i tabell 1. Exponeringen på respektive vägsträcka under de olika dagarna utfördes i förskjuten ord-ningsföljd så att samtliga uppsättningar under en vecka har exponerats som nr 1, 2, 3 och 4.

Den tid då kasetterna ej exponerades förvarades de i på släp-kärran befintliga skåp. Under nätter, veckoslut och helger var

släpkärran medskåp uppställd i varmgarage. STATIONÄR EXPONERING

De fasta stationerna var placerade så nära mittpunkten som möjligt och på ett avstånd av c:a 50 meter från respektive

väg-sträcka. Ett undantag utgörs dock av vägsträcka A där stationen var belägen c:a 6 km nordost om sträckans slutpunkt i Linghem.

Ramarna med prOVpanelerna monterades vända mot söder i #50 vinkel på en höjd av c:a 3 meter över marken. Panelerna var oskyddade för vind och mederbörd under hela exponeringstiden.

;STATENS

Datum Beteckning SP -5 15

8122,88

UPPFÖLJNING AV MILJÖDATA

Vid den mobila exponeringen har vägbanornas beskaffenhet, väder-lekstyp, nederbörd och temperatur journalförts vid varje expo-neringstillfälle på respektive vägsträcka. Vid varje expone-ringstillfälle noterades också om varje enskild provplåt var torr, fuktig eller våt. Uppgifter om vägsaltning och sandning har erhållits från VFE.

Uppgifterna har sammanställts i tabell 2.

Uppgifter om föroreningskällor i närheten av de fasta stationerna

har inhämtats från hälsovårdsnämden i Linköping, tabell 3.

BEHANDLING EFTER INTAGNING

Efter slutförd exponering har de fabrikslackerade provplåtarna besiktigats okulärt med avseende på blåsbildning och flagning. Rostutbredningen har bedömts efter det att rostskyddsmedlen avlägsnats genom behandling i lacknafta och lackskikten i varm natronlut. Samtliga prOVplåtar har därefter avrostats genom betning i konc. saltsyra med tillsats av inhibitor. Efter väg-ning med en noggrannhet på 0,0l 9 har viktsförlusten beräknats.

RESULTAT

Defekter omkring repan och på den övriga ytan av de fabriks-lackerade provplåtarna redovisas i tabell 4. Rostutbredningen framgår av tabell 5 och 6. l tabellerna 7 - 9 redovisas de enskilda plåtarnas metallförluster och i tabell lO ges

medel-värden och standardavvikelser för metallförlusten hos samtliga

provplåtar. Av tabell ll och 12 framgår korrelationen mellan

exponeringseffekterna och våttider respektive

saltningsfre-kvensen. Medelvärdena för rostutbredning och metallförluster redovisas också i diagramform i figur 1 - 5.

Mobil exponering

l tabell 4 redovisas uppkomna defekter på översidorna av de fabrikslackerade provplåtarna. Av tabellen framgår att skill-nader mellan försöks- och kontrollsträckorna förreligger obe-roende av om exponeringen skett i hjulhusen eller under flaket. Den mest markanta skillnaden är att flagning endast förekommer på de prOVplåtar som exponerats på de saltade vägsträckorna. Flagningen är dessutom av större omfattning på de plåtar som exponerats på vägsträcka B.

Rostutbredningen på de enskilda prOVplåtarna efter det att rostksyddsmedel och lackskikt avlägsnats återfinns i tabell 5 och 6. Medelvärdena för rostutbredningen efter exponering på de olika vägsträckorna redovisas också i diagramform i figur 1 och 2.

SP -S lS

STATENS

Datum Beteckning 8022,88

För de rostskyddsbehandlade provplåtarna föreligger klara skill-nader mellan de saltade och icke saltade vägsträckorna.

De fabrikslackerade provplåtarna är ej lika markant åtskilda, mellan vägsträckorna C och D föreligger inga skillnader varken för över- eller undersidorna. Detta beror sannolikt på att expo-neringstiden varit för kort för att den begynnande nedbrytningen av färgskikten skall ha hunnit resultera i motsvarande skillnader beträffande rostangrepp på stålytorna.

AV tabell 10 OCh figur 3 t 5 framgår att metallförlusterna för

såväl de obehandlade som de rostskyddsbehandlade provplåtarna är betydligt större för de saltade vägsträckorna.

Materialet bearbetades statistiskt genom s k t-test, jämförelse mellan två medelvärden. Beräkningarna gav följande resultat: Obehandlade provkroppar (flaket)

Starkt signifikanta skillnader mellan saltade och osaltade sträc-kor inom varje vägpar. De båda osaltade sträcsträc-korna A och C, ej

heller de saltade sträckorna B och D är åtskilda. Obehandlade provpaneler (hjulhusen)

Starkt signifikant högre metallförlust för de saltade sträckorna

B och D. Även de båda osaltade sträckorna A och C är signifikant åtskilda. Mellan de båda saltade sträckorna B och D föreligger

inga skillnader.

RostSkyddsbehandlade provkrOppar och provpaneler (flaket och hjulhusen)

Starkt signifikant högre metallförlust för de saltade

vägsträc-korna B och D. Även de båda osaltade sträcvägsträc-korna A och C är signi-fikant åtskilda medan det mellan de båda saltade sträckorna B och D inte föreligger någon skillnad.

Fabrikslackerade provkroppar (flaket)

För del a av de fabrikslackerade provkropparna är metallförluse terna signifikant åtskilda endast efter exponering på vägparet A - B, sträckorna C - D var således ej åtskilda. För del b

(spalten) föreligger däremot signifikanta skillnader inom båda vägparen.

Sträckorna A och C är i båda fallen signifikant åtskilda,

SP -5 l5

STATENS

₅

QPOVNWÖS _atum etecknm'

PROVNINCSANSTALT

D

_§022,8g8

Fabrikslackerade provpaneler (hjulhusen)

De fabrikslackerade provpanelerna är för få för att någon t-test

skall vara utförbar, men de erhållna värdena för metallförlusterna ,

visar ändå att skillnad mellan sträckorna A och B föreligger, däremot ej mellan sträckorna C och D.

Skillnad föreligger även mellan de osaltade vägsträckorna A och C, men ej mellan 8 och D.

lnverkan av miljöfaktorer

Temperatur

För att eliminera de temperaturskillnader som förekommer mellan för- och eftermiddag har exponeringen på de olika vägsträckorna utförts i förskjuten ordningsföljd. Av tabell 2 framgår att expo-neringstillfällena inom de olika temperaturintervallerna har

varit tämligen jämnt fördelade mellan de olika vägsträckorna. Den största skillnaden förekommer inom intervallet 0,5 - 5 0C för

väg-paret C - D med 34 gånger på sträckan C och 29 gånger på sträcka D. Varje exponeringstillfälle har dessutom utgjort en mycket liten andel av den totala försökstiden. Det kan därför antas att tem-peraturfaktorn inte haft någon betydelse för resultatet i denna

undersökning.

Väglag och saltning

Av tabell 2 framgår att fuktig och våt vägbana noterats vid be-tydligt fler tillfällen på de saltade än på de osaltade sträc-korna. Dessutom har saltningsfrekvensen varit betydligt högre på vägbana B än på vägbana D. Sambandet mellan de olika expo-neringseffekterna och förekomst av fuktig och våt respektive saltad vägbana framgår av tabell ll och 12 i vilka de beräknade korrelationskoefficienterna för de olika kombinationerna redo-Visas.

Av tabellerna framgår:

- Metallförlusterna för de obehandlade och rostskyddsbehandlade

plåtarna har hög korrelation till såväl våt och fuktig väg-bana som till saltningsfrekvensen oberoende av om expo-neringen skett under flaket eller i hjulhusen.

- Motsvarande korrelationskoefficient för de fabrikslackerade provplåtarna är betydligt mindre, d v 5 sambandet

metallför-lusten - väglag och saltning är ej lika säkert.

- Ytdefekter och rostutbredning är för de lackerade plåtarna något bättre korrelerade till väglag och saltning än metall* förlusten. För de plåtar som exponerats på undersidan av flaket är korrelationen till satlningsfrekvensen i det när-maste lika hög som för de obehandlade plåtarna.

SP-5 15 )._.a4.\.1 s 4 Ås

STATENS

PROVNINCSANSTALT

Datum 2Cäf1llä28

6

Provplåtarnas exponering för vägsalt och väta har utförts under noggrann kontroll. Utöver noteringar om vägbanornas tillstånd har det vid varje exponeringstillfälle även noterats om varje enskild provplåt varit torr, fuktig eller våt.

De avvikelser som därvid noterats inom varje kasett har dock ej varit så stora att de bedömts ha någon inverkan på avvik-elserna mellan de enskilda plåtarnas metallförluster.

Korrelationen är i de flesta fall mycket hög både till våt väg-bana och till saltning och är i genomsnitt lika för de båda

alternativen. Att Vägsaltningen haft en mycket stor effekt på korrosionshastigheten och nedbrytningen av rostskyddsmedel och

lackskikt framgår klart av de skillnader i exponeringseffekter som framkommit mellan försöks- och kontrollsträckorna.

En genomgång av uppgifterna om väglag, temperaturer och salt-ning har också visat att saltsalt-ningen åtminstone vid sex expo-neringstillfällen på sträcka B och vid fyra tillfällen på sträcka D varit den direkta orsaken till att dessa vägbanor varit våta även vid temperaturer under iO OC.

Vägsaltningen borde därför kunna betraktas som den mest

betydelse-fulla korrosionsfaktorn i denna undersökning.

Vägsmuts och sandning

Vid besiktningen efter avslutad exponering noterades även

före-komst av Vägsmuts på provplåtarnas ytor. De provpaneler som

varit placerade i hjulhusen var efter exponering på sträckorna A och B belagda med ett ca 1 mm tjockt skikt av finkornigt väg-smuts. C- och D-panelerna var belagda med något mindre mängd av

ett mer grovkornigt material.

Av de provplåtar,som exponerats under flaket var A-plåtarna

endast belagda med en mindre mängd finkornigt smuts medan de

öv-riga plåtarna var belagda med betydligt tjockare smutslager med

inslag av grövre sandkorn. Av tabell i framgår att vägsträcka A har betydligt färre anslutande vägar än de övriga vägsträckorna.

Vid jämförelse mellan datum för exponering och datum för sandning

fanns att exponering och sandning utförts på samma dag eller-att

dagen före vid 20 tillfällen på vägsträcka C och endast vid h tillfällen på vägsträcka A.

Mängden och arten av Vägsmuts på provplåtarna stämmer således

tämligen väl överens med de förutsättningar för nedsmutsning som

funnits på respektive vägsträcka. ^

Dessa olikheter har troligen i hög grad inverkat på resultatet beträffande försökssträckorna A och C. Trots att ingen av dessa sträckor har saltats har C-plåtarna i samtliga fall där någon form av ytbehandling förekommit högre grad av rostutbredning

SP -5 15 båt \Ol -Åysb 0 l

STATENS

PROVNINCSANSTALT

_Datum åetezcå ,min

8

och signifikant högre metallförluster än A-plåtarna.

De fabrikslackerade C-plåtarna är heller inte skilda från mot-svarande D-plåtar varken i fråga om rostutbredning eller

metall-förluster. t

* Vägsträcka C är ju den sträcka som sandats de flesta gångerna, dessutom gjordes de största insatserna i början av

försöksperi-oden.

Det kan således förutsättas att plåtarnas översidor redan på ett tämligen tidigt stadium blivit belagda med ett fukthållande smuts-skikt och att undersidorna varit utsatta för en viss nötning. Stationär exponering

Den stationära exponeringen utfördes för att utröna om det

före-låg sådana atmosfärskemlska' skillnader mellan försöksområdena att resultatet av den mobila exponeringen skulle ha kunnat

på-verkas.

Metallförlusterna redovisas i tabell 10. Av tabellen framgår att metallförlusterna för de olika försöksområdena stämmer väl över-ens med de uppgifter om föroreningskällor som återfinns i tabell 3.

Försöksområdena A och B, som har närbelägna föroreningskällor har också haft högre metallförluster än de två övriga. Detta

gäller speciellt de uppåtvända panelerna som under exponerings-tiden varit åtkomliga för inverkan av nederbörd. Något samband

mellan den mobila och atmosfäriska exponeringen föreligger inte,

exponeringstiden för de mobila provplåtarna i respektive försöks-område har varit så kort att skillnaderna i den atmosfäriska mil-jön ej är märkbara. Den direkta vägmilmil-jön har varit avgörande, särskilt som proverna mellan exponeringarna lagrats i samma mil-jo.

SP-515

Vägsträckor, lokalisering, längd m m

(Road section, situation, distance)

Vägsträcka (Road section) A Väg 796 B Gza E4 SV Link.

c Väg 32

D Väg 206 Ändpunkter (End points) Tallboda - Linghem Bankeberg - Kåparp Födekulla - Hagalund Bäckagården - Paris Längd, km (Distance, km) 5.2 7.6 6.9

l0.95

Antal passager pr dag (Number of

passages

daily) 6 Daglig körlängd km (Distance covered daily, km) 3l.2 30.0 27.6 32.85 Antal tillfarts vägar (Number of access roads) 9 15 15 23 Trafikflöde fordon/dag (Annual average cars/day ca 3300 ca 6000 ca 2800

ca 2900

* o m H4 0

PR

OV

NI

NC

SA

NS

TA

LT

D a t um Be te ck ni ng U* AO _. -. Å\ S S ?L 52 af ;I2 \0: 03.5 9.: »1

ST

AT

EN

S

Ta bl e l

.Å Y m Z m .0 SP -5 15 \40

»Sw

STATENS'

PROVNINCSANSTALT

Damm

Table 2 Beteckning

Sammanställning av data ur körjournaler och av väghållarens uppgifter

(Data from drivers' journals and information about roadsalting)

Antal observationer av temperatur, OC (Temperature, OC, number of obser-vations) A t < -lO -10 < t < -5 5 -5 S t < -0.5 2h -0..55t<0.5 6 0.5-<-.t<5 39 55t<10 6 1:210 2 Nederbörd, antal observationer av (Precipitation number of obser-vations) Regn (Rain) Snö (Snow) lO Vägbanornas be-skaffenhet, antal observationer av (Road conditions, number of obser-Vations) Fuktig vägbana lO (Moist) Våt vägbana 23 (Wet) Snömodd 4 (Snow-mud) Lös snö 6 (Loose-snow) Saltning av vägbanor (Deuicing) Antal gånger 0 (Number of times) Sandning av vägbanor (Sand) Antal gånger 9 (Number of times) yägsträcka (Road section) m m 15 31 71 12 19 30 O Q N G W N O U -d k O k D L A J 26 Zl 46

;åääå- T bi 3

äSPê STATENS

_8 é

PROVNINCSANSTALT

Datum

Beteckning

Uppgifter om föroreningskäiior

Försöks-områden

A Kraftvärmeverk och SOpförbränningsstation vid Centrai-stationen i Linköping, Leca AB (koieidning) samt

Lantmännen (oijeeidning och förbränning av div. rester).

B Astra och Farmek (oijeeidning), CVM, Maimsiätt samt div.

småindustrier.

C inga betydande föroreningskäiior. D inga betydande föroreningskäiior.

SP

-5

SP-515

Mobil exponering

(Mobil exposure)

co

Fabrikslackerade provkroppar och provplåtar, översidor. Defekter omkring repan och

(Factory-painted specimens Defects around the scratch

ProvkrOpp (Specimen PrOVplåt (Testpanel nr No) 10 ll 12 nr No) 2] 22 Vägsträcka A . Repan (Scratch) Bl i3 mm Bl i3 mm.

på den övriga ytan.

and test-panels, upperside.

and on the remaining surface).

Övrig yta (Remaining surface)

8F1)

10 10 B Repan (Scratch) Bl ilO mm Flagning (peeling) ih mm Bl Bl Bl i5 mm iS mm iS mm

i) Grad av blåsbildning enligt SIS 18 41 93.

(Degree of blistering according to SIS l8 hl 93 (ASTM D 7lÄ))a

Övrig yta (Remaining surface) 6M + flagning (peeling) ca 25 % 6F + flagning (peeling) ca 15 % 6F Flagning (peeling) ca 10 % 6F Repan Scratch)

Bl

ih mm il.5 mm i2 mm i5 mm i5 mm övrig yta (Remahning surface) 6F 8F 6F 8F Repan (Scratch) Bl + flagning (peeling) >il0 mm Bl i5 mm Bl i5 mm Bl ilO mm Bl i7 mm Bl i6 mm övrig yta (Remaining surface) 6MD + flagning (peeling) lO % 8M 6M ÅF 6MD Flagning utmed kanten (peeling) \ o »5 N i m 2 m 4 0 'E L1 _ 44 'Q OV Nl NO 2

ST

AT

EN

S*

PR

OV

NI

NC

SA

NS

TA

LT

D a t um Ta bl e 4 Be te ck ni ng

SP

-5

15

(så:

_STATENS'

_{_}

Table 5

_k.

PROVNINCSANSTALT

Datum

setec mng

Mobil exponering (Mobii exposure)

Rostutbredning på provkroppar exponerade på undersidan av fiaket.

Be-siktning utförd efter det att skyddsfiimerna aviägsnats. 0 = ingen rost

9 = heia ytan rostig.

(Degree of rusting on specimens exposed at the underside of the trailero Inspect on was made after degreasing; 0 = no rust, 9 = the entire surface coated with rust).

Vägsträcka (Road section) Obehandiade provkroppar, nr A B C D (Untreated 1) 2) 3) specimens,) No Ö ' U S U U S 0 U 8 0 U S i 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 2 9 7 9 9 9 9 9 8 7 9 8 9 3 9 8 9 9 9 9 9 * 9 9 9 8 9 9 9 9 9 9 Rostskyddsbeh. provkroppar, nr (Treated with rustproofing compound, No 5 i 1 8 7 3 9 3 2 7 47 3 9 6 2 i 8 5 3 9 2 2 7 6 3 9 7 i 1 8 5 3 9 2 2 7 6 3 9 8 2 i 8 7 3 8 2 2 7 6 3a 9 Fabriksbeh. provkroppar, nr (Factory painted specimens) No

9117336218327

10 ] 8 - u - - - - 3 2 6 1] - - - 3 2 5 2 2 7 3 2 7 12 - - - 2 i 5 3 i 9 2 2 7

11 översida (upper side) 2) undersida (lower side) 3) spait (crevice)

SP -5 15 3.0.! .0. 324 Table 6

STATENS

.

_

PROVNlNGSANSTALT

Datum

Beteckning

Mobil exponering

(Mobile exposure)

Rostutbredning på provplåtar exponerade i hjulhusen. Besiktning utförd efter det att skyddstilmerna avlägsnats. O = ingen rost, 9 = hela ytan

rostig.

Degree of rusting on testplates exposed in the wheel housings. lnspec-tion was made after degreasing. O = no rust, 9 = the entire surface coated with rust).

Obehandlade prOVplåtar, nr A B C D (Untreated 1) 2) testplates No Ö U Ö U ö U 0 U 13 9 5 9 9 9 9 9 9 1h 9 6 9 9 9 9 9 9 15 9 5 9 9 9 8 9 9

16

9

S

9

9

9

8

9

9

Rostskyddsbeh. prOVplåtar, nr (Treated with rust-proofing compound) No l7 0 l 7 3 2 2 8 3 18 0 0 6 3 l l 7 3 l9 0 l 6 3 l 2 5 3 20 0 O 6 3 l l 5 3 Fabriksbeh. provplåtar, nr

(Factory

painted test-plates) No 21 l 0 3 2 2 2 2 2 22 0 O 3 2 2 l 3 3

§04

»sus-42,_ T bl 7

Pâ STATENS

_8 k?

PROVNlNCSANSTALT

Damm

Betec mg

04 4

Mobil exponering (Mobile exposure)

Metallförluster, g/m2 hos provkroppar exponerade på flakets undersida. (Metal loss, g/m for specimens exposed at the underside of the trailer).

Vägsträcka (Road section)

Obehandlade A B C D del a, nr (Untreated part a) No _ i 348.6 742.3 h68.9 705.2 2 287.0 747.7 307.h 686.2 3 252.9 704.7 302.8 705.5 H 197.6 671.4 295.6 6l7.0 del b, nr (part b) i 3hh.8 529.7 h35.7 547.5 2 200.9 471Qh 230.8 498.8 3 239.4 578.5 420.2 50l.5 h 149.7 481.4 235.5 490.8 Rostskydds-behandlade del a, nr (Treated with -rustproofing agent, part a) 5 9 h 165.3 18.4 85.3 6 5 9 87.8 11.0 97.1 7 4 8 87.2 12.6 100.2 8 6 S 120.3 16.2 88.4 del b, nr

(part b,)

5 39.0 175.0 h3.0 l57.0 6 21.0 131.1 37.5 119.9 7 19.9 141.9 31.3 13h.6 8 20.2 126.5 46.0 151.8 Fabriksbehand-lade, del a nr (Factory painted, part a 9 15.6 ' 32.0 23.1 27.2 10 '15.4 - - 25.3 ll - 24.7 22.3 22.7 12 - 28.0 22.3 19.6 del b, nr (part b) 9 28.7 h8.6 41.0 54.3 10 30.1 - - 53.0 ll - 6h.5 h4.l 52.5 4 l2 * 55.4 43.0 50. SP -5 15

SP -5 15 *90

PROVNINCSANSTALT

Mobll exponering (Mobile exposure) Datum Table 8 Beteckning

Metallförluster, g/m2 hos provplåtar exponerade l hjulhus. (Metal loss, g/m

Vägsträcka (Road section)

Obehandlade, nr A (Untreated, No 13 102. 14 129. 15 94. 16 94. Rostskydds-behandlade nr (Treated wlth rustprooflng agent) 17 18 19 20 Fabriksbehandlade (Factory palnted) 21 13. 22 12. O C JO C D m o m \ l \ l \ l \ s l Bsp

956.

1012. 788. 901. 7h. 63. 31. 48. 28. 18. \ J \ 1 N C D -J O O O N U' I C

437.

363.

302.

260.

26. 17. m m m O \w\ \ 1 0 0 \ I I \ J 810. 809. 973. 908. 102. 77. 40. 33. 23. 28. u1 0 \ u> \ 4 N A D -a

SP -S 'I S

;ågåz

'

Table 9

pg STATENS

-

_

PROVNINCSANSTALT

Datum

Beteckmng

Stationär exponering (Stationary exposure)

Metaiiföriusten, g/m2 hos provpiåtar exponerade på stativ intiii de olika vägsträckorna.

( Metai ioss, g/m for testpiates exposed at stands near the different road sections). '

' Vägsträcka (Road section) Uppåt vänd piåt (Turned upwards) No A B C D 1 64.7 60.1 58.8 A9;5 2 66.0 61.4 57.2 hi.0 3 63.8 63.2 55.5 5h.i ü 64.8 61.4 5h.7 50.4 5 63.4 63.4 52.1 50.Å 6 63.9 61.3 54.7 52.4 Nedåtvänd piåt (Turned down- No wards) 1 85.7 76.4 76.3 61.0 2 86.6 68.3 74.5 59.2 3 81.1 75.6 73.2 57.9 h 89.8 71.0 79.3 62.3 5 85.0 75.2 73.7 63.h 6 88.2 73.3 75.h 65.8 Totait, piåtpar, (Sum) No 1 150.4 136.5 135.1 110.5 2 152.6 129.7 131.7 100.2 3 144.9 138.8 128.7 112.0 h 15h.6 132.Ä 13h.0 112.7 5 148.h 138.6 125.8 113.8 6 152.1 13u.6 130.1 118.2

oo

SP-515

Medelvärden och standardavvikelse för metallfö

(Mean values and standard deviations for the metal loss of all specimens and testplates),rlusten hos samtliga proykroppar och provplåtar, '90W

m 0 å' 4 & r?! Z m.0 S) 0 71. *m 2 i . 4 3 0 1 . o Q . 1 »(

Vägsträcka (Road section)

A

_B

_,

_c

_D

Medelvärde Std.avv. Medelvärde Std.avv. Medelvärde Std,avv. .Medelvärde

(Mean value) (Std.dev.) (Mean value) (Std,dev,) (Mean value) (Std.deyq), (Mean value)

Mobil exponering Std.avv-(Mobile exposure) (Std.dev.) Provkroppar obehandlade, del a (Untreated, part a) del b (part b) Rostskvddsbe-handlade del a

(Treated with

rust-proofing agent, part a) del b (part b) Fabriksbehandl., i del a (Factory painted part a) del b (part b) PrOVplåtar obe-handlade, (Testplates untreated) Rostskyddsbehandl. (Treated with

rust-proofing agent) Fabriksbehandl. (Factory painted) 271.5 233.7 6.7 25.l 15.5 29.Ä 105.0 0.7 12.6 63.2 82.7 2.0 9.3 0.l 16.4 0.6 7l6.5 515.3 115.2 ih3.6 28.2 56.2 91h.7 54.3 23.3 35.6 49.3 36.8 2l.9 3.7 8.0 95.3 18.h 6.8 343.7 330.6 lh.6 39.5 22.6 h2.7 3ül.l 2.0 22.0 83.6 l12.7 3.3 6.5 0.5 77.1 1.0 6.0

?692.0

16.6

509.7

25.6

92.8 7.0 1h0.8 _16.9 23.7 _3.3 52.6 1.6 875.7 80.0 63.2 32.2 25.7 _3.3 fortso (cont.)

PR

OV

NI

NG

SA

NS

TA

LT

D a t um Be te ck ni ng

ST

AT

EN

S

Ta bl e lO k

SP-515

Vägsträcka (Road section)

A B C D

Std.avv. Medelvärde Std.avv. Medelvärde Std.avv. Medelvärde Std.avv.

(Std.dev.) (Mean value) (Std.dev.) (Mean value) (Std.dev.) (Mean value) (Std.dev.)

Medelvärde (Mean value) Stationär exponering (Stationary expo-sure) Uppåtvänd plåt (Testplate turned upwards) Nedåtvänd plåt (Testplate turned downwards) Hela plåtparet (Sum)

64.4

l50.5 0.9 3.0 3.5 6l.8 73.3 135.1 l.3 3.1 3.6 55.5 2.3 49.6 Ä.5 75.ü 2.2 61.6 2.9 130.9 3,Ä lll.2 6.0

PR

OV

NI

NC

SA

NS

TA

LT

D a t um Be te ck ni ng

ST

AT

EN

S

T a b l e lO

t-

_?STATENS-

Tab le 1 1

_

y

PROVNINGSANSTALT

Datum

Beteckmng

Korrlelation mellan ytdefekter - rostutbredning och våt respektive

saltad vägbana. +1 = fullständig korrelation, -1 helt omvänd

korre-lation och 0 = inget samband.

(Correlation between surface - defects and rustdegree and wet and salted roadway respectively. +1 = full correlation, -l inversion of the correlation and 0 = no correlatlon).

-ea Fuktig och våt SaltningSr

Underrede vägbana frekvens

(Chassis) (Moist and wet (Salt

-roadway) frequency) Rostskyddsbehandlade 0.95 0.96 provkrOppar (Specimens treated with rustproofing agent)

Spalt (del b av rost- 0.9h 0.87

skyddsbeh. provkrOppar) (Crevice, part b

specimens treated with rustproofing agent)

Fabriksbehandlade prov- 0.76 0.9ü

kroppar, yta

(Factory painted speci-mens, surface) repa 0.99 0.88 (scratch) Spalt (del b) 0.85 0.96 (Crevlce, part b) Hjulhus Wheel housing Rostskyddsbehandlade 0.95 0.93 provplåtar

(Test plates treated with rustproofing agent)

Fabriksbehandlade prov- 0.7h 0.77

plåtar, yta

(Factory painted test-plates, surface) repa 0.60 0.57 (scratch) SP -5 15

Rostutbredning, efter borttagning av rostskyddsmedel Och lack, medelvärden.

(Degree of rusting after degreasing, mean values)

Rostgrad (Degree of rust) 6' ii' ÅL Rostskydds-W ' behandlade 5- (Treated with .9. rustproofing A B compound)

B

5

D

3-4 r_- r-- _-2_ C

A

c

1

A

C

A

0

A

[P-

Fig]

A.

E...

3_{- C r..}D _{r__}8 _{___}B _D . __ __ ÅL Fabrikslackerade 2_ C B (Factory painted) C 1_ A A A

0

I_

[-

A

_

Fig 2

översidor (Uppersides) provkroppar, del a (specimens, part a Undersidor

(Lower sides) Översidor(Uppersides) Undersidor(Lower sides)

provpaneler

Metallförluster, medelvärden (Metalloss, meanvalues) Metallförlust

(Metal 1055) B 2 r_P D

g/m

r-

i

800 -B Obehandlade 700 _ " [-2 (Untreated) 600 -B 0 500 .. T_ r'000 -c C c F_' A

200 a

I:

100 - A [_- Fig 3

150 .

B

D

125 - B {__ Rostskydds--- behandlade 100 . D (Treated with - rustproofing-compound) 75 -8 D 50 - C { .

25 -

A

A

_[uu

C

_{i r_d|}

_c

_{Flg ü} B rä D 50 1 ru" 40_ 2- Fabrikslackerade (Factory ' t d 30_ ÅL AL. pain e ) D C ,9.1 _E5_ C r"-1 20- *" ' -A A 10-Fig 5

Provkroppar del a (Specimen part a) Provkroppar de] b (Specimen part b) Provpaneler (Testpanels)

Figure 6 Provkropp bestående av en större (a) och en mindre (b) plåt sammanhållna med skruvar. Materialet l mm kallvalsad stålplåt enligt SIS ih ll 47. Mått i mm.

(Test-specimen consisting ov a larger (a) and a smaller (b) plate fixed together with screws. The material consists of l mm thick cold rolled steel sheet according to the Swedish Standard

SIS ih ll 47. Measures in mm)

Hill-lE

H

F i GW 7

Färdriktning (Driving direction) V

Provens placering på släpkärran

ua se: .1 \ \»$ .() 4 4 ;En g Z . g 5 *OVNiNU K. Jutengren,

STATENS

PROVNINCSANSTALT

Lab för ytskydd och korrosion

kk RAPPORT Datum 1980-09-02 Bilaga 1. Beteckning 7922,80 Uppdragsgivare Uppdrag ATENS vÄcveax muuöavmmmom Pianoringsovdeiningan

80.09.'cs

Tips/...i ni

i

1

1)?

. WimQQa

,w

r 5191kr_

Statens Vägverk, Borlänge

Vägsaltets korrosionsbefrämjande effekt på bilunderreden referensundersökning Vintern 1979

-1980. *

Undersökningen ingår som ett delprojekt i Statens Vägverks projekt "Driftåtgärder/Effekter. Försök med annan halkbekämpningsstandard på saltade vägar". Syftet med referensundersökningen är att utvärdera i vilken grad två par varandra närliggande vägsträckor, där varje par innehåller en försökssträcka och kontroll-sträcka, skiljer sig från varandra i bl. a. korrosions-hänseende vid normal vintersaltning. Resultatet skall

ligga till grund för ett till vintern 1980-1981 planerat

fältförsök då kontrollsträckorna men inte försökssträck-orna kommer att saltas. Undersökningen utfördes genom mobil exponering av prOVpaneler av stålplåt - såväl

rostskyddsbehandlade som obehandlade - på respektive Vägsträcka. Samtidigt uppmättes den atmosfäriska korro-sionen genom stationär exponering av prOVpaneler i när-heten av varje Vägsträcka.

Genomförande

EEQYEEQEEêE-9§ä_EEQYEêEêlå: (plana plåtar)

ProvkrOppar och prOVpaneler har tillverkats av kall-valsad stålplåt enligt SIS 14 11 47 - 32 med tjockleken 1 mm. Plåtarna (dim. 1000 x 2000 mm) har uttagits ur

samma charge och för att eliminera eventuella

material-ojämnheter vid plåtarnas kanter har 100 mm breda strim-lor längs båda långsidorna av respektive plåt skrotats. ProvkrOpparna består av en större plåt bockad enligt figur 1 och en mindre plåt fastsatt med skruvar på den större plåtens ena kortsida. PrOVpanelerna har till-verkats i två storlekar, en mindre med dim. 60 x 150 mm för exponering i hjulhusen och en större med dim. 100 x x 150 mm för atmosfärisk exponering.

Samtliga provkroppar och prOVpaneler har nummerstansats och har efter noggrann avfettning vägts med en noggrann-het på 0,01 g. Huvudförvaitning Stockholm Göteborg Lund

E

D

G

E

Postadress Box 857, Box 5608, Box 240 36, 400 22 Göteborg Box 712, Postgiro 1 56 82-8 Bankgko 7151053 Telex 362 52 testing S 100'58 testing S 271 61 testing 8 Telefon 033-10 20 00 0824 80 60 031-20 08 70 04612 43 30 Besöksadress 501 15 Borås 114 86 Stockholm Brineilgatan 4 Drottning Kristinas väg 31 Gibraltargatan 35 220 07 Lund Tornavägen 11

\.4 \.l_0-.

_-55.41) 4) 6.

;Spa STATENS

.

afovaå l Datum Betecknmg

Lab för ytskydd och korrosion 1980-09-02 7922,80

K. Jutengren, kk sida 2 o r -o I D

Xfäsäêsélisg

En tredjedel av provkropparna och de mindre provpanel-erna har fabriksbehandlats genom fosfatering, elektro-dOpplackering och beläggning med underredsskydd, prov-krOpparna med ca 1,5 mm underredsmassa och provpanelerna

med ca 250 pm underredsvätska.

En tredjedel har påförts ett vanligt s.k- eftermarknads-system, d.v.s. först besprutning.med ett tunt

rost-skyddsmedel och därefter ca 150 um underredsvätska. De övriga provkropparna och prOVpanelerna har lämnats o-behandlade. De större prOVpanelerna, avsedda för

atmos-färisk eXponering har lagts samman två och två med ett skikt rostskyddsmedel mellan plåtarna.

Msstsriag

ProvkrOpparna monterades i kasetter så att varje kasett innehöll två fabriksbehandlade, två behandlade med

eftermarknadssystem och två obehandlade:

De mindre provpanelerna monterades i kasetter

inne-hållande fem prOVpaneler, därav en fabriksbehandlad, två eftermarknadsbehandlade och två obehandlade.

De större, sammanlagda provpanelerna monterades på ramar, en för varje mätområde med sex plåtpar på varje ram.

Eåesêsäisg

Exponeringen påbörjades 1979-11-26 och pågick till 1980-04-24.

Den mobila exponeringen utfördes fyra dagar per vecka med provkroppar och.prOVpaneler monterade på en släp-kärra,_dragen av en bensindriven personbil. På varje vägsträcka eXponerades en uppsättning av.två kasetter med prOVpaneler, en i vardera hjulhuset och två

ka-setter med prOVpaneler, en på höger och en på vänster sida under flakets bakparti. Se fig. 2.

Uppgifter om vägsträckorna återfinns i tabell 1. EXponeringen på respektive vägsträcka under de olika dagarna utfördes i förskjuten ordningsföljd så att samtliga uppsättningar under en veCka har eXponerats som nr 1, 2, 3 och 4.

Den tid då kasetterna ej/exponerades förvarades de i på släpkärran befintliga skåp. Under nätter, veckoslut och helger var släpkärran med skåp uppställd i varm-garage.

§39§199§E-ê§299§§i§9

De fasta stationerna var placerade så nära mittpunkten som möjligt och på ett avstånd av c:a 50 meter från respektive vägsträcka. Ett undantag utgörs dock av

väg-Lab för ytskydd och korrosion K. Jutengren, SP -5 15 2:2:_5O1 Å S-1)L Z

m

»O

5

*OVN m0

STATENS

PROVNlNGSANSTALT

Datum Beteckning

1980-09-02

7922,80

kk sida 3

sträcka A där stationen var belägen c:a 6 km nordOst om sträckans slutpunkt vid Linghem.

Ramarna med prOVpanelerna monterades vända mot söder i 450 vinkel på en höjd av c:a 3 meter över marken och har ej varit skyddade för vind eller nederbörd. Uppföljning av miljödata

Vid den mobila exponeringen har vägbanornas beskaffen-het, Väderlekstyp, nederbörd och temperatur journal-förts vid varje exponeringstillfälle på respektive vägsträcka. Uppgifter om vägsaltning och sandning har erhållits från VFE.

Uppgifterna har sammanställts i tabell 2.

Uppgifter om föroreningskällor i närheten av de fasta stationerna har inhämtats från hälsovårdsnämnden i Linköping, tabell 3.

Behandling efter intagning

Efter slutförd exponering har de mobila rostskydds-behandlade prOVplåtarna besiktigats okulärt med av-seende på avnötning och flagning. Rostutbredningen har bedömts efter det att rostskyddsmedlen avlägsnats_genom behandling i lacknafta. Samtliga provplåtar, med

undan-tag av de fabriksbehandlade, har därefter avrostats

ge-nom betning i konc. saltsyra med tillsats av inhibitorç Efter Vägning med en noggrannhet på 0,01 g har Vikts-förlusten beräknats. (De fabriksbehandlade prOVplåtarna avrostades ej på grund av att de ej erhållit några

ut-slagsgivande rostangrepp).

Resultat

Rostutbredningen på de mobilt exponerade pronlåtarna framgår av tabell 4 och 5. I tabellerna 6 - 8 redo-Visas de enskilda plåtarnas metallförluster och.i ta-bell 9 ges medelvärden och standardavvikelser för

me-tallförlusten hos samtliga provplåtar.

M9êil-§§peae§i§9

AV tabell 8 framgår att medelvärdena för metallför-lusterna vid den mobila eXponeringen i samtliga fall är betydligt lägre för Vägsträcka A än för de övriga, som i de flesta fall är av samma storlekSordning. För att undersöka om medelvärdena för de olika vägsträck-orna verkligen är olika eller inte har materialet be-handlats statistiskt genom s.k. t-test (jämförelse mellan två medelvärden) Vid denna test framkom

föl-jande:

- För vägparet A - B är skillnaderna i metallförluster

Lab för ytskydd och korrosion K. Jutengren, SP '5 15 \.l \01_{.a 1-.} 5 1 »3442 .A .4.

s

_*OVMNO

5

STATENS

_{I Datum} Beteckning

1980-09-02 7922,80

sida 4

A oavsett om exponeringen har skett i hjulhusen eller på underredet eller om provplåtarna varit rostskyddsbehandlade eller ej.

- "För vägparet C - D framkom inga signifikanta skill-nader vid exponering i hjulhusen, medan de på under-redet eXponerade provkropparna är starkt signifikant åtskilda, C-provkropparna har rostat mer än D-prov-krOpparna. Ett undantag utgör den mindre delen av de obehandlade provkrOpparna (del b) vilka ej heller var signifikant åtskilda.

- Vid test med de sammanlagda metallförlusterna för reSpektive vägsträcka framkom att korrosionen för vägsträcka är signifikant lägre än för de övrigaA tre. Dessa är ej signifikant åtskilda utan torde kunna betraktas som likvärdiga i korrosionshän-seende.

laysrkês_êz_siliêâêkäersr

Essesrêêsr

Exponeringarna på de olika vägsträckorna har, som nämnts tidigare, utförts i förskjuten ordningaföljd. Avsikten med detta var att eliminera de

temperatur-skillnader som Vanligen förekommer mellan för- och eftermiddag. Av tabell 2 framgår att eXponeringarna inom de olika temperaturintervallerna har utförts täm-ligen likartat på de olika vägsträckorna. De största

skillnaderna finns vid to OC då eXponeringen på

sträck-orna B och C har utförts 5 resp. 6 gånger mot 1 gång vardera på sträckorna A och D. Med hänsyn till den _ korta tidsrymd prOVplåtarna har varit utsatta för dessa

temperaturskillnader, (varje exponeringstillfälle) kan temperaturfaktorn därför anses ha haft en mycket liten, om ens någon betydelse i denna undersökning.

Yê9l29_9§äl§êltsisg

AV tabell 2 framgår att fuktig vägbana noterats nära dubbelt så många gånger på sträcka C som på sträcka A.

Vidare framgår att saltningsfrekvensen har varit

be-tydligt högre på sträckorna B och C_jämfört med A

och D. i' L M

För att erhålla en indikation på sambandet mellan korro-sion, väglagsobservationerna och vägsaltningen beräk-nades korrelationskoefficienterna för de olika

2:2:_{i 1}

STATEN S_

*owmv PROVN I NG SANSTA LT

Datum

Beteckning

Lab för ytskydd och korrosion 1980-09-02 7922;80

K. Jutengren _ sida 5

AV dessa beräkningar framkom följande:

- Metallförlusten hos de plåtar som exponerats i

hjul-husen har lägre korrelation till fuktig och våt väg-' bana än de provkrOppar som exponerats på underredet, den bästa korrelationen har de rostskyddsbehandlade provkrOpparna.

- Den genomsnittliga korrelationen till saltningsfre-kvensen är något högre än till fuktig och våt väg-bana. De rostskyddsbehandlade provkropparna och

spalten har de högsta koefficienterna,

- Den under provningstiden utspridda saltmängden per ytenhet är mindre korrelerad till korrosionen än saltningsfrekvensen.

- De obehandlade prOVplåtarna, som exponerats i hjul-husen har låg korrelation till såväl fuktig och våt Vägbana som till saltningsfrekvens.

Yêsêmsfêi

Vid besiktningen av prOVplåtarna efter avslutad eXpo-nering konstaterades att samtliga prOVplåtar, som exponerats på vägsträcka A var belagda med betydligt mindre mängd vägsmuts än de prOVplåtar som exponerats på de övriga sträckorna. Av tabell 1 framgår också att antalet vägar som ansluter till vägsträcka A är färre än de som ansluter till de övriga vägsträckorna. Väg-sträckorna B, C och D har således varit belagda med mer vägsmuts än sträcka A och denna har med stor

sanno-likhet dragits in på provsträckorna från de anslutande

Vägarna.

Denna skillnad har sannolikt haft stor betydelse för korrosionshastigheten. SpeCiellt beträffande väg-sträckorna A och D, där olika mängd vägsmuts är det enda som skiljer dessa sträckor åt med avseende på eXponeringsbetingelser. Det kan även antas att mängden vägsmuts är bättre korrelerad till metallförlusterna på de obehandlade provpanelerna som exponerats i hjul-husen än vägsaltningen.

SP

-5

SP -515

PROVNINGSANSTALT

ab för ytskydd och korrosion

. Jutengren, kk Beteckning 7922,8O sidaG Datum 1980-09-02

De viktigaste resultaten kan sammanfattas i följande punkter:

l. Vägsträckorna A - B skiljer sig helt från varandra med avseende på korrosion, saltningsfrekvens och beläggning med vägsmuts.

Vägsträckorna C - D är ej åtskilda beträffande korrosion och beläggning med vägsmuts däremot i-fråga om saltningsfrekvens och antalet observa-tioner av fuktig vägbana.

Vägsträckorna A - D är olika beträffande korrosion

och beläggning med vägsmuts men ej ifråga om fukw tig och våt vägbana och saltningsfrekvens.

Vägsträckorna B - C är ej åtskilda beträffande korrosion, saltningsfrekvens och beläggning med vägsmuts, däremot ifråga om fuktig Vägbana. Förslag tiLLfortsatta undersökningar.

l. Fältundersökningen utförs i princip på samma sätt

som referensundersökningen, om möjligt bör väg-sträcka B utgöra provväg-sträcka och undantas från saltning.

De fabriksbehandlade prOVpanelerna utgår.

De enskilda prOVplåtarna besiktigas efter varje eXponering, fuktig yta noteras.

Prov på vägsmuts tas en gång pr vecka från varje vägsträcka, kloridhalten bestäms.

STATENS PROVNINGSANSTALT

Laboratoriet för ytskydd och korrosion

\... a -2,4 ,My

/ -N K. '

SP0515

Vägsträckor, lokalisering, längd m.m.

Vägsträcka Ändpunkter

A Väg 796 Tallboda - Linghem

B _{Gza E4 SV Link. Bankeberg - Kåparp}

C Väg 32 Födekulla - Hagalund D Väg 206 Bäckagården - Paris Längd, km Antal

6,9

10,95 passager

pz_§29__

Daglig körlängd

.nu-___c--o-32,85

Antal tillfarts Yä9ê2____ 9 15 15 23 K v. Trafikflöde fordon/dag J ut e n g r e n , k k L a b för yt s k yd d o c h k o r r o s i o n __H -. _--___ Ca 2800 ca 2900

79

22

,8

0

1 9 8 0 4 0 9 4 0 2 a V M N O

PR

OV

NI

NC

SA

NS

TA

LT

D a t um Be te ck ni ng ä' Z m

§

?4. *6.2 <5

ST

AT

EN

S

.ab/ s \ 2_: 0 l 4 4 T a b e l l 1

sumo: Tabell 2 .95 ch

STATENS

_

440mm PROVN I NCSANSTA LT

Datum

Beteckning

Lab för ytskydd och korrosion ' '1980-09-02 7922,80

K. Jutengren, kk

Sammanställning av eXponeringsdata ur körjournaler och av väghållarens Uppgifter

Vägsträcka Antal obser- A B C D vationer av E?@EL-§9____ under -10 2 4 3 3 mellan -10 och -6 11 10 9 12 mellan -5 och -1 32' 29 31 31 :0 l 5 6 1 mellan 1 och 5 16 14 15 15 mellan 6 och 10 10 11 8 10 över 10 g 4 3 4 3 Nederbörd, antal 9?§§EY§EÅQE§E-§Y regn 2 2 snö 9 . 9 11 10 Vägbanornas beskaffenhet, antal observa-EÄQE§§_êY ____ _. fuktig 12 16 23 13 våt snömodd lös snö 2 1 2 2

åêlEEiDE

antal gånger 21 36 37 19 Totalt utsgridd mängd, g/m_ 397 800 494 460

§ê§§§i§9

antal gånger 0 0 8 l SP -5 15

äáäi Tabell 3

STATENS

MW? PROVNINGSANSTALT

Lab för ytskydd octhorroSiOn K. Jutengren, kk Datum Beteckning 1980-09-02 7922,80 Uppgifter om föroreningskällor Försöke-område

A Kraftvärmeverk och sonörbränningsstation

Vid Centralstationen i Linköping, Leca AB (koleldning) samt Lantmännen (Oljeeldning och förbränning av div. rester).

B Astra och Farmek (oljeeldning), CVM,

Malm-slätt samt div. småindustrier.

C Inga betydande föroreningskällor.

D Inga betydande föroreningskällor.

SP

-5

Tabell 4

tung_{\ 4}

_DS-...DL

Spg STATENS

'

amma? PROVNINGSANSTALT

Datum

Betecknmg

Lab. för ytskydd och korrosion 1980-09-02 7922,80

K- Jutengren, SP -5 15 kk Mobil exponering

Rostutbredning på provkr0ppar eXponerade på undersidan av flaket. 1 = hela ytan rostig, 10 = ingen rost.

Vägsträcka

Obehandlade

_"1)

A

_{2) 3) H,}

B

_{, u}

C

_"

D

provkroppar o u s 0 u s 0 U 5 o u l 2 2 5 2 2 l 2 2 2 2 2 2 2 3 6 l 3 3 2 3 2 l 2 3 3 3 5 2 2 2 3 3 2 2 2 4 l 3 3 l 2 2 l 3 2 2 2 Rostskyddsbeh. provkr0ppar, nr 5 8 9 3 5 8 2 4 7 2 6 8 6 7 9 3 4 8 2 3 8 3 4 9 7 8 9 2 5 8 2 3 7 2 7 8 8 7 9 3 3 9 3 3 8 2 3 8 Fabriksbeh. provkroppar, nr 9 ' 10 10 10 9 3 10 10 5 10 10 10 10 10 10 73 10 10 5 10 10 ll 10 10 10 9 4 10 10, 5 19 10 12 10 10 10 10 10 4 10 10 4 10 10 l) översida 2) 3) spalt undersida m h m m wa zb » U 1 U ' l . O \ \ l

§5?! Tabell 5

PROVNINCSANSTALT

Datum

Betecknang

Lab; för ytskydd och korrosion

1980-09-02

7922,80

K. Jutengren, kk

Mobil eXponering

Rostutbredning på prOVplåtar exponerade i hjulhusen 1 = hela ytan rostig, 10 = ingen rost.

Obehandlad M A B C " D nr 0 u 0 U 0 u 0 U 13 2 3 l l 2 2 2 1 14 l 3 2 l l l l 1 15 2 2 2 l 2 l l 1 16 l 3 l l 2 l l l Rostskydds-behandl, nr 17 7 3 8 3 9 5 9 18 8 2 8 03 9 3 9 19 8 lO 4 9 3 9 4 9 20 8 9 3 9 6 9 3 8 Fabriksbe-handl., nr 21 10 10 10 11) 9 10 10 10 22 10 10 10 10 10 9 10 10 SP -5 15

?34

TüeU.6

Datum Beteckning

PROVNINCSANSTALT

Lab. för ytskydd och korrosion

K. Jutengren, kk

1980-09-02

7922,80

Mobil eXponering

Metallförluster, g/m2 hos provkroppar exponerade på undersidan mellan hjulen.

SP -5 15 Vägsträcka Obehandlade A B C D del a, nr 1 212,9 314,7 313,5 245,4 2 144,4 252,6 261,9 229,3 3 183,5 265,9 272,4 233,4 4 157,7 256,6 287,2 209,9 del b, nr

1

108,8

148,2

128,3

118,8

2 81,6 123,5 130,5 150,0 3 98,2 128,7 133,8 134,6 4 77,9 124,3 139,7 132,0 Rostskydds-behandlade del a, nr 5 10,1 36,7 54,9 18,5 6 12,9 38,7 43,9 25,2 7 7,9 25,8 54,5 16,4 8 7,5 45,5 ,39,8 24,2 del b, nr 5 32,7 61,8 76,8 58,1 6 ,34,6 63,6 65,1 46,0 7 .32,4 70,2 77,2 44,1 8 27,2 68,0 59,6 37,1

K. Jutengren, SP -5 15 kk

PROVNINGSANSTALT

Lab. för ytskydd och korrosion

Mobil exponering

Metallförluster, g/m2 hos prOVplåtar eXponerade i hjul-hus. Obehandlade nr 13 14 15 16 Rostskydds-behandlade, nr 17 18 19 20. A

120,4

116,7

131,1

180,9

Datum 1980-09-02 Vägsträcka

B

c

378,9 273,2 401,8 298,7 276,4 .304,7 338,2 312,7 44,1 62,0 75,3 81,4 25,8 34,2 74,6 11,5 Tabell 7 Beteckning 7922,80

314,0

298,4

316,6

360,0

17,4

22,5

17,0

44,5

5.4 \Ol \ 350.4)

3

i

a

_{*OVN m9}

8

Lab.

STATENS

PROVNINGSANSTALT

för ytskydd och korrosion K. Jutengren, kk SP -5 15 Datum 1980-09-02 Stationär eXponering

Metallförlusten, g/m2 hos prOVplåtar exponerade på stativ intill de olika vägsträckorna.

Vägsträcka Uppåtvända A B C D plåt, nr 1 70,5 56,4 67,6 53,7 2 58,4 56,6 69,1 59,5 3 71,5 56,0 65,4 59,2 4 69,6 54,1 66,3 52,2 5 67,8 54,4 65,5 53,3 6 68,9 56,3 69,0 54,8 Nedåtvänd plåt, nr 1 82,8 73,8 86,9 59,8 2 83,5 70,9 88,1 60,2 3 83,1 73,2 89,1 65,1 4 82,1 72,4 90,0 62,7

5

86,4

73,5

88,1

62,1

6

85,6

74,4

90,2

66,9

Totalt plåtar, nr

1

153,3

130,1

154,4

113,5

2

151,8

127,5

157,2

119,6

3 154,6 129,1 154,4 124,2 4 151,6 126,5 156,3 114,8 5 154,2 127,9 153,6 115,3 6 154,5 130,6 159,2 121,7 Tabell 8 Beteckning 7922,80

00

SP-515

Medelvärden och standardavvikelse för metallförlusten hos samtliga provkroppar och prOVplåtar. Vägsträcka

A B C D

Mobil expo- Medel- Standard Medel- Standard Medel- Standard Medel- Standard

nering____ __ värde avvikelse värde avvikelse värde avvikelse värde avvikelse

Provkr0ppar obehandl., del a 174,6 30,2 272,5 28,7 284,3 23,3 229,5 14,7

_n_

del b

91,6

14,5

131,2

11,6

133,1

5,0

133,9

12,8

Rostskydds-behandl., del a 9,6 2,5 36,7 8,2 48,3 . 7,6 21,1 4,3

-"-

del bx) 31,7

3,2

65,9

3,9

69,7

8,8

46,3

8,7

PrOVplåtar obehandl 0 137,3 29,7 348,8 55,0 297,3 17,1 322,3 26,4 Rostskydds-behandl. 1,4 1,0 55,0 24,3 47,3 30,7 25,4 13,0

§29§198§§-9X89:

9951991

uppåt-vänd plåt 69,5 1,4 55,6 1,1 67,2 1,7 55,5 3,1 Nedåtvänd plåt 83,9 1,7 73,0 1,2 88,7 1,3 62,8 2,8 Totalt 153,3 1,3 128,6 1,6 v 155,9 2,1 118,2 4,3 x) spalt §5 ;I2 K. 0 m »0 i 1 8

nu

La b. 0 ? o m 114 0 4%'

5157

Z _{fn A.}

S

T

A

T

E

N

S

J ut e n g r e n , k k

P

R

O

V

N

I

N

G

S

A

N

S

T

A

L

T

f ör yt s k yd d o c h k o r r o s i o n D a t um 1 9 8 0 -0 9 -0 2 T a b e l l 9 Be te ck ni ng 7 9 2 2 , 8 O

\.1_{..- ...0}.I

5.1

»8 Tabell lO

\

Spå STATENS

.

?omm PROVN I NG SANSTALT

Datum

Betecknmg

Lab för ytskydd och korrosion 1980-09-02 7922,80

K. Jutengren,

SP

-5

15

kk

Korrelationskoefficienter för sambandet mellan metallförluster och våt respektive saltad vägbana. +1 = fullständig överensstämmelse, -1 = omkastad ord-ning och 0 = inget samband.

Fuktig och Saltnings- Utspridd salt-våt vägbana frekvens mängd, g/m Underrede Obehandlade 0,83 0,85 0,62 provkrOppar Rostskyddsbe- 0,94 0,91 0,50 handlade prov-kr0ppar Hjulhus Obehandlade 0,42 0,49 0,66 prOVpaneler Rostskydds be- 0,72 0,86 0,79 handlade prov-paneler Spalt (del b av 0,87 0,9 1 0,64 rostskyddsbe-handlad prov-krOpp) Samtliga prov- 0,67 0,70 0,67 plåtar

QiêNaeä PROVNINCSANSTALT

Lab för ytskydd och korrosion K. Jutengren, kk

STATENS

Beteckning 7922,80 Datum 1980-09-02

Provkropp bestående av en större och en mindre Fig. 1

plåt sammanhållna med skruvar. Materialet 1 mm kallvalsad stålplåt. SIS 14 ll 47. Angivna mått

i mm. .

BUU L'

då

_._JEJ

...4:le

C31...]

L 1

l 1

Stil'

[1000

Färdriktning 8

Fig. 2 Pronlåtarnas placering på släpkärran

SP

-5