ISSN 0347-6049
i V//meddelande
488 1986
Åtgärder för att öka motorcyklars synbarhet i dagsljus - sammanfattning av en undersökning Sven Dahlstedt och Gabriel Helmers
Väg UCI) af/Il Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping
ISSN 0347-5049
,
5 .v a ' 'u b . V . 4 ,vÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA MOTORCYKLARS SYNBARHET I DAGSLJUS - SAMMANFATTNING AV EN UNDERSÖKNING
av
Sven Dahlstedt och Gabriel Helmers
Statens väg- och trafikinstitut 58.1 01 LINKÖPING
Detta meddelande utgör ett referat på svenska med tonvikt på resultat-delen av VTIRapport 302A., "A comparison of some daylight motorcycle visibility treatments" av Sven Dahlstedt
VTI, Linköping 1986
l
Väg- ochirafilr-
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 587 07 LinköpingFÖRORD
Det här rapporterade projektet initierades vid ett diskussionsmöte på kommunikationsdepartementet 85-05-31 vid vilket olika trafiksäkerhets-och mc-intressenter deltog: Kommunikationsdepartementet, TSV, RPS,
VTI, SMC, MCRF samt representanter från tillbehörssidan.
Mötet enades om att man borde utvärdera olika åtgärder med syfte att förbättra motorcyklars synbarhet. En arbetsgrupp tillsattes med uppgift att delta i planeringen av en stor fältstudie. Arbetsgruppen bestod av representanter från TSV, VTI, SMC och MCRF.
TSV har sedan ställt medel till VTI:s förfogande för att planlägga och utföra försöket. Projektplanerna diskuterades och fastställdes av arbetsgruppen. Den här föreliggande rapporten är en svensk sammanfattning av original-rapporten som är skriven på engelska (VTI Rapport 302A). Sven Dahlstedt har som VTI:s konsult haft huvudsansvaret vid forskningsprogrammets upprättande jämte allt ansvar för dess utförande samt för avrapportering i form av en huvudrapport. Gabriel Helmers har haft huvudansvar för tillkomsten av detta VTI Meddelande som utgör en utförlig sammanfattning på svenska av huvudrapporten med speciell tyngdpunkt lagd på erhållna
resultat.
Ett stort tack för ett väl genomfört arbete vill jag rikta till Sven Dahlstedt,
till Anders Bruks (SMC) och Lars Holm (MCRF) för deras engagemang och
värdefulla synpunkter vid både planerings- och utvärderingsdiskussionerna samt till Tore Helmersson (TSV) som i rollen av uppdragsgivare på ett 'föredömligt sätt varit engagerad i projektets olika faser.
Gabriel Helmers
Som ansvarig forskare vill jag betona att denna publikation ej utgör en forskningsrapport. Den bör snarast betraktas (och bedömas) som en resul-tatredovisning - mer eller mindre lösryckt ur sitt sammanhang. För den läsare som vill ha hela sammanhanget hänvisas till VTI Rapport 302A.
Sturefors, 1986 Sven Dahlstedt
INNEHÅLLSFÖRTECKNING *5.1 5.2 5.3 5.4
REFERAT/SAMMANFATTNING
ABSTRACT
BAKGRUND SYFTE GENOMFÖRANDE PROCEDUR RESULTATOlika konfigurationer av fast ljus Modulerat ljus
Motorcykelns storlek och färg Förarklädselns färg SAMMANFATTANDE RESULTAT SLUTSATSER FORTSATT FORSKNING Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Beteckningar VTI MEDDELANDE 488 Sid 10 13 III 15 16 17
Åtgärder för att öka motorcyklars synbarhet i dagsljus
- Sammanfattning av en undersökning
av Sven Dahlstedt och Gabriel Helmers
Statens väg- och trafikinstitut
581 01 LINKÖPING
REFERAT/SAMMANFATTNING
För att få bättre kunskap om hur olika åtgärder kan öka motorcyklars synbarhet har Trafiksäkerhetsverket givit VTI i uppdrag att undersöka detta i ett stort fältförsök.
Försöket utfördes som ett bedömningsexperiment utomhus under sommar-betingelser. De faktorer som undersöktes med avseende på dess synbar-hetshöjande effekter var av fyra olika slag: fast belysning, modulerad belysning, motorcykelns färg och synvinkelmässiga storlek samt färgen på förarens dräkt och hjälm. Allt i allt undersöktes fler än 100 kombinationer av motorcykelutförande, förarklädsel och bedömningssituation. Samman-tagna ger resultaten en god uppfattning av den synbarhetshöjande effekten hos olika åtgärder..
Resultaten för samtliga betingelser har sammanställts i bilagorna 1 och 2. Förutom denna redovisning kan huvuddragen i resultaten från de fyra delstudier, som experimentet uppdelats i, kort sammanfattas enligt
följ-ande:
Fast belysning - mycket liten effekt när motorcykelns riktning avviker 30° från observationsriktningen; i 50 vinkel ger successivt ökad ljusstyrka en ökad synbarhet; små skillnader mellan gult och vitt ljus; tydlig positiv effekt av antalet ljuskällor.
Modulerat ljus - förefaller öka synbarheten marginellt i jämförelse med fast belysning med motsvarande ljusstyrka.
Motorcykelns storlek och färg -större kåpa ger bättre synbarhet för alla färger; belysning tillsammans med kåpa ökar synbarheten oavsett färg; fluorescerande färg ökar synbarheten markant jämfört med andra färger.
II
Förarens färg - förhållandet mellan olika färger likartat med när färgerna presenteras på motorcykelkåpor; en färg med god synbarhet verkar ge bättre effekt placerad på föraren än påmotorcykeln; men en god synbarhet hos föraren kan reduceras av skymmande delar på motorcykeln.
III
Some Measures to Increase Motorcycle Visibility in Daylight - A. summary of an investigation
by Sven Dahlstedt and Gabriel Helmers Swedish Road and Traffic Research Institute
5-581 01 LINKÖPING Sweden
ABSTRACT
This report is an extensive summary in Swedish of the VTI Report 302A: "A comparison of some daylight motorcycle visibility treatments" by Sven Dahlstedt.
After a review of the literature concerning motorcycle visibility and safety and also the effects of visibility-enhancing devices, it seemed that much of the literature was inconclusive and contradictory. To get a better basis for both the short- and longterm work on increased motorcycle safety, the Swedish Road Safety Office therefore commissioned a systematic study of motorcycle visibility.
The study was carried out as an estimation experiment in an outdoor situation during summerlike daylight conditions. The factors treated in the study were of four different kinds: steady light, modulated light, size and colour of the motorcycle and colour of the rider. In all, more than a hundred combinations of motorcycles, riders and viewing conditions were studied. The overall results give an overview of the effects of a wide range of visibility devices for motorcycles.
l BAKGRUND
Vid en översikt av litteraturen rörande motorcyklars synbarhet och trafik-säkerhet samt effekten av synbarhetsbefrämjande åtgärder föreföll myc-ket av den tillgängliga litteraturen motsägelsefull och inte helt tillförlitlig. För att ge trafiksäkerhetsverket ett bättre underlag för såväl det lång- som kortsiktiga arbetet med motorcyklars synbarhet genomfördes en systema-tisk undersökning av hur ett antal faktorer påverkar motorcyklars
synbar-het.
2 SYFTE
Studiens syfte var att undersöka generella effekter på synbarheten när motorcykelekipagets utseende systematiskt varierades på olika sätt inom
ett realistiskt variationsomrâde.
Avsikten var att undersökningens resultat skulle kunna användas för att bedöma effekten på synbarheten av befintliga och tänkbara motorcykelut-formningar och tillbehör.
3 GENOMFÖRANDE
Undersökningen genomfördes som ett bedömningsexperiment utomhus under sommarlika dagsljusbetingelser, varav drygt hälften av försöken genomfördes i solsken och knappt hälften under mer eller mindre växlande molnighet. De variabler som studerades ,i undersökningen kunde hänföras till fyra olika huvudtyper: fast belysning, modulerad belysning, storlek och färg på motorcykeln samt färgen på förarens klädsel. Sammanlagt studera-des mer än 'ett hundratal kombinationer av motorcykel, förare och obser-vationsförhållanden. Resultaten ger sammantagna en översikt över för-och nackdelar hos olika åtgärder som syftar till att öka synbarheten hos motorcyklar.
4 PROCEDUR
Experimentsituationen visas schematiskt sedd ovanifrån i figur 1 och som den såg ut från försökspersonerna i figur 2.
Försökspersonerna satt samlade i en liten grupp rakt framför den
stillastå-ende bilen.
Mczn kördes i en riktning som avvek 50 eller 30° från riktningen rakt mot försökspersonerna och den passerade till höger eller vänster om den stillastående bilen på ett avstånd av ca 3 m.
Vid motorcykelns passage av bilen fick försökspersonerna genom ett speciellt arrangemang (hjälm med visir som fälldes upp) se hela scenen under 1 sekund. Deras uppgift var då att bedöma mczns relativa synbarhet i förhållande till bilens. Bilens synbarhet = 100.
Försöket pågick under ca 6 tim uppdelade på två dagar för varje liten grupp av försökspersoner (4-6 st). Totalantalet försökspersoner i experimentet
var 53.
Experimentet utfördes i fullt dagsljus med en belysningsstyrka större än 25.000 lux. Den stillastående bilen var utrustad med två varselljus med ljusstyrkan 275 cd. Försökspersonernas avstånd till bilen och medelavstån-det till den passerande motorcykeln var 55 m. Motorcykelns hastighet var 50 km/h.
' 5 RESULTAT
För att erhålla jämförbarhet mellan försökspersonernas bedömningar gjor-des en skaltransformering, varvid det relativa måttet SEV ("subjective estimated visibility") erhölls. Denna variabel har en teoretisk variation från ca -150 till +150 och en nollpunkt som motsvarar medelvärdet av alla angivna bedömningar (ca 12500 st). På denna skala fick den stationära referensbilen en synbarhetsbedömning på -5 SEV.
En» »Smnzåá Eno-2.32.22» än 32%-n<xmrz
mms
:momrwáäzo monmoxmnmmmozå 308mm??
ommmnározmozxåm
mms.. H mxwmm ?mn mmwmmxmmäcmüoam: Am.. §35:sz
U . .b . n . . v _ V .. . . i . 1.. . o . V w 0' u v a .1:A 7 0. .w 'i .. i i! 9 | x! 2. . m s .4.. .A 1-!!:ru lilla-ni , i: e.. .
I. a 3.
- 2.1. uni!
14 cI . n..t
.7- , ,...-.,. .. A ;vika än Ripa. Onñofmwun,(M: .Å I rack!! ;IP Vi ut" quW$
m . :värms: ;anmäl ?knåvqåüxviaüp
\ xu , . .... .pl 1 l.,. ..7- ,etslilb 4. :Låt .
i. I .4 ...i\ .han, ._ ..r.,... s-. . vft. ,a».7,9 vh... 7. .V . ., J.g 4:3.an antraumlnflåt. x \ dyl. 21.01 4 .V : A. alu_
.i .- ?..m ...._,.l..»..{§.4Nv.. i .1. 9... ...C (3.. H 5.139.) I..... .1, Ham , .wwwhiwy . . E039..g ...9.w...A.J..., v,...1 , 9751;". ?....lyzuhhlr .mf/f . -..flata .,5 vi.7717;. 0... ..x. ...U.. 1.z_. . -..J0.1 smw ?TJJLCJ \ ..3.1.., .Ca. lt?
. ñmjrtr . , VITT??? ?av J .30 142.
. .I 5 b; .58 .i 1.53.11; .i w . . w . \
.har (Hanif: 47145.. Jåahltgá a n) . l* 1
I .1 ' .. .. .
C . . I :9%
. u , LHF. .2. .55 . ...by
Jawumnsdwüuurluvrr -, ...r *vinnawsni .. 550.1 . o.. . ,ø 6 (2.hr . ut
.x . 02... .. _ f .o.
pip'a.. ;way.y , Klia |.gld.
m. vv--- 04m! 0.
,-
_. 141;...Mä
\' i.. ., ...i i., U- .. I. ...kyla-Saman
Ewan N 2332me M Easrga Emm 33333sz vmmmmnmsam H 80 <5me . 30e 155m 35 ?Edman
Hela experimentet var uppdelat på fyra delförsök som redovisas under avsnitten 5.1-5.5 nedan. Resultaten tyder dock på att delförsöken är direkt jämförbara, så för att underlätta ev jämförelser mellan delförsök har samtliga resultat rangordnats och sammanställts i bilaga 1 (50) respektive 2
(300).
5.1 Olika konfigurationer av fast ljus
De betingelser eller åtgärder som prövats framgår av tabellen nedan:
Ljusstyrka (cd) i 50
Ljus-intensitet Strålkastare Dubbla sidoljus Strålkastare + Dubbla sidoljus
Låg; Lo
4251)
2x150
725
'Medel; M(ed)
13753)
2x4251>
2225 2)
Hög; H(i)
5000
2x1250
75001>2>
De betingelser i tabellen ovan som utmärkts med 1) har även upprepats med gult ljus med en styrka som varit 80% av de i tabellen angivna värdena. De med 2) angivna betingelserna har också presenterats med en blandning av gult och vitt ljus (dvs vitt strålkastarljus och gula sidoljus samt vice versa). Slutligen har strålkastaren med medelintensitet 3) också visats tillsam-mans med två samtidigt tända körriktningsvisare med fast sken.
Dessa konfigurationer av stadigt ljus kompletterades med en basbetingelse som utgörs av engrå mc utan ljus. Mc-föraren var i alla betingelser klädd i grått (overall och hjälm).
Resultaten av detta delförsök framgår av figur 3.
Ljusstyrkan vid 300 vinkel framifrån var mycket lägre än de ovan angivna värdena, varför vissa betingelser utelämnats vid denna attityd. De
uteläm-nade betingelserna är markerade med (X) i figur 3.
vi
se
Hedd-
Side-
vHEClCl'*
Yellow
HeY
HeW
He+ Plain
light
lights
side
Siw
SiY
Ti
MC
50-*
i
» j;
ej
Ej
o '5 3 \'<5' 3
+4
45»+4
(HEA D) (S ID E) (H EA D*S|D E)+
":
44
4.
+Hi 'TM Hi
F_ 3. MHi
EFM Hi
M
-50-
a;
SEV
300
A
Hedd-
Side-
Hedd+
Yellow
HeY
Hew
He+ Plain
light
lights
side
Siw
SiY
Ti
ME
50-0
xx
x
xx
x
H
(LllMlHi
(UIMIH' (mmm (ul-:Jil IMIHI Dy EJ
-50 -
%
Figur 3 Resultat för delförsöket "fast belysning" för motorcykelattityden
50 (Överst) och 30° (underst).
Stapelns höjd = aritmetiskt medelvärde; strecket mitt i varje stapel = 95% konfidensintervall
(För beteckningar ifiguren hänvisas till :förkortningslistan i bilaga
3.) (X-markering = ej provad betingelse)
Resultaten kan sammanfattas som följer:
- Jämfört med en grå mc utan ljus gav de medelhöga och höga ljusstyr-korna kraftiga förbättringar av synbarheten i 50 men ganska små förbättringar i 30°.
Följande resultat gäller i första hand för attityden 50.
- Synbarheten ökade med antalet ljuspunkter. Detta innebär att ljus-triangeln (dvs tre ljuspunkter) är bättre än enstrålkastare med lika hög
sammanlagd ljusstyrka (se även figur 4).
i - Konventionellt halvljus har för låg ljusstyrka för att ha annat än marginell effekt på synbarheten även i det fall ett sådant halvljus ingår i ljustriangeln.
- Ljustriangeln hade god synbarhetshöjande effekt vid medelhöga och höga ljusstyrkenivåer. (I detta experiment 2225 cd resp 7500 cd). - Gult ljus tenderade att ge något högre synbarhet än motsvarande vita
trots att det gula ljuset varit 20% svagare.
- Blandning av gult och vitt ljus i ljustriangeln verkade ge sämre synbarhet än ljus av samma färg.
- Körriktningsvisare med fast sken som komplement till den medelstarka
strålkastaren (1375 cd) ger endast en marginell förbättring.
5.2 Modulerat ljus
Med modulerat ljus avses att ljusstyrkan växlar mellan en hög och en låg nivå, dvs lampan är aldrig helt släckt.
SEVA
50-0:
::a@
:, ':^::
-250 500 550559050 1500.2
5000 03000000 Ljusstyrka
-10 -
,5
(cd)
/ , / /
n/K/
Figur 4 Bedömd synbarhet sem funktion av ljusstyrka och antal ljuskällor; - Motorcykeln sedd 50 från rakt framifrån.
A = ensam strålkastare ' g: dubbla sidolyktor
®= strålkastare + sidolyktor
De olika betingelser som prövats framgår av kryssmarkeringarna (X) i
tabellen nedan:
Frekvens Tidsförhållande mellan bas-/maxnivå mod/
min_ Hz 8/2 5/5 ' 2/8
40 2/3 X X X g
80
4/3
x
x
__
lzo
2
x
x
__
5
Ljusstyrkans basnivå: ll00 cd (vid 50) Ljusstyrkans maxnivå: 5000 cd (vid 50)
Följande basbetingelser har också ingått för jämförelser med övriga delförsök:
a) Grå mc utan ljus
b) Grå mc med konstant medelstark ljusstyrka (Med = 1375 cd)
C) Grå mc med konstant hög ljusstyrka (Hi = 5000 cd)
D
Resultaten av delförsöket :framgår av figur 5 och kan sammanfattas som följer:
A. När man ses i attityden 50
- Betingelserna med fast sken ger lika bra synbarhet som det modulerade ljuset.
- Alla de testade moduleringskombinationerna ger ungefär samma synbarhet.
- En grå mc utan ljus har mycket sämre synbarhet än alla betingel-ser med ljus.
B. När mczn ses i attityden 30°
- Alla ljusbetingelserna ger endast en liten synbarhetsförbättring jämfört med en grå mc utan ljus.
So ^ 2/3 Hz
4/3 Hz
2Hz
Plain MC
50 4
25
-8/25/52/8
- 5/52/8
- 5/52/8
0
T -v
X*
Xä*
1 T
W
i]
..'-50 -
.IJ
OFFMedHiSEV/
30°
2/3 Hz
4/3 Hz
2Hz
Plain MC
50 "
25 "
0
8/2 5/52/8
5/52/8
5/5 2/8
X X-25 -
I
-I-_50 __
-I-g.
+1-
1--1-
:FP
Figur 5 Resultat för delförsöket "modulerad belysning" :för SO-attityden (överst) och BOD-attityden (underst).
Stapelns höjd = aritmetiskt medelvärde; strecket mitt i stapeln =
95% konfidensintervall
Resultaten har delats upp beroende på moduleringsfrekvens (2/3,
4/3 och 2 Hz, dvs 40, 80 och 120 moduleringar/min) och
fördel-ningen av hög/låg ljusstyrka inom en moduleringscykel (t ex 8/2 = 80% hög och 20% låg ljusstyrka). (För beteckningar i figuren
hänvisas till förteckningen i bilaga 30)
(X-markering = ej prövad betingelse)
VTI MEDDELANDE 488
10
5.3 Motorcykelns storlek och färg
De olika betingelser som testats framgår av kryssmarkeringarna (X) i tabellen nedan. Se också figur 6. Dessutom studerades de tre
referensbe-tingelserna naken mc utan tänd belysning (OFF) och naken mc med
medelhög (Med) resp hög (Hi) strålkastarljusstyrka.
Mc-utseende
Liten kåpa; s(m)
Stor kåpa; B(ig)
med strålkastare med strålkastare
Färg Släckt 5000 cd Släckt 5000 cd
(OFF)
(Hi)
(OFF)
(Hi)
Svart X X X X _
Vit X X X X
;Gul X X X X
;Fluorescerande X X X X
Gul
I alla betingelser: grå förarklädsel
Resultaten av delförsöket framgår av figur 7 och kan sammanfattas enligt följande.
Kåpa i lämplig färg resulterar i stora synbarhetsförbättringar: Fluore-scerande färg mycket bra, vitt och gult ganska bra och svart dålig.
- Synbarhetsförbättringen är oberoende av om mc:n syns i attityden 50 eller 30°.
- Starkt strålkastarljus (5000 cd) förbättrar synbarheten ytterligare när mc:n ses i 50, men ganska marginellt vid 300.
- Stor kåpa är bättre än liten.
- Alla motorcyklar med ljusa kåpor syns mycket bättre i 300 än en grå mc '
med stark strålkastare (5000 cd).
ll
Figur 6 Skiss på "naken" motorcykel (med belysningsanordningar) och motorcykel med liten och stor kåpa, dels i 50 attityden (överst),
dels 300 attityden (undre raden).
12
SEV
5° 'i Black
w White
Yellow
Fluoresc
Plain
COLOUR
5858
5858
5858
5858
SIZE
100-50-_
'
{_
-50-
i?
OFF Hi
OFF Hi
OFF Hi
OFF Hi
OFFMedHi LlGHT
SEV
30.
A
Black
Whi're
Yellow
Fluoresc
Plain
COLOUR
5858
5858
5858
5858
SIZE
50-
,P
0 T 1- T __ TlhliJTT'T LP "1"
.r
..50- .LOFF Hi
OFF Hi
OFF Hi
OFF Hi
OFFMedHi LIGHT '
Figur 7 Resultat :för deiförsöket "motorcykelns färg och storlek" (medel-" värden och 95% konfidensintervail) för SO-attityden (Överst) och
BOD-attityden (underst).
(För beteckningar i figuren hänvisas till förteckningen i bilaga 3.)
13
504 Förarklädselns färg
De olika betingelserna som testats framgår av kryssmarkeringarna (X) i
nedanstående tabell.
Förarens färg (dräkt + hjälm)
Svart Grå Vit Fluorescerande
Mc utseende gul
Grå mc (P)
x
x
1)
x
x
Grå mc + tänd X X 1) X X
strålkastare (1375 cd) (L)
A
Grå mc + stor vit kåpa (BW)
X
X
X
X
Grå mc + liten fluore- X X X X
scerande gul kåpa (sFL)
i) Dessa betingelser är gemensamma med tidigare delförsök men ingår här naturligt i den experimentella designen.
Resultaten av detta delförsök framgår av figur 8 och kan sammanfattas enligt följande:
- Fluorescerande gul förarklädsel ger mycket bra synbarhet, vit förar-klädsel god synbarhet medan grå och svart förarförar-klädsel ger dålig synbarhet.
- Ju bättre synbarhet förarklädseln har ju mindre betydelse får tänd belysning och ljusa kåpor på synbarheten.
- Ju större sammanlagd fluorescerande yta motorcykelekipaget har desto bättre synbarhet. Fluorescerande dräkt och kåpa i kombination ger bättre synbarhet i både 50 och 30°.
- En färg med god synbarhet verkar ge bättre effektplacerad på föraren än på motorcykeln.
- En god synbarhet hos föraren kan reduceras av skymmande ej lika väl i
synbara delar på motorcykeln (t ex en svart kåpa).
14
SEVA
Fluoresc
5°
lf
100-Black
Grey
Whiie
'i'
50-
i
0
T
_PITEPL
lsFt
P L BWsFl
P L BWsFl
BW
- Bw
L
L
J .-50- 1-
p
-1-P
SEVA
Fluoresc
30°
_I_
100-Blnck
Grey_
Whiie
50-
_I_
O
__
TF]
P L B-:WSFl
P L BWsFl
-50-
H
_1311
P L BWsFl
P L BWsFl
Figur 8 Resultat för deiförsöket "förarens färg" (medelvärden och 95% konfidensintervall) för SO-attityden (överst) och BOD-attityden
(underst).
(För beteckningar i figuren hänvisas till förteckningen i bilaga 3.)
15
6 SAMMANFATTANDE RESULTAT
När det gäller att öka mc-ekipagets synbarhet under dagsljusförhållanden med höga belysningsstyrkor är effektiviteten hos åtgärderna rangordnade nedan med bästa åtgärd först nämnd enligt följande:
1. Fluorescerande material på motorcykel, kläder och hjälm. - Ju större fluorescerande yta desto bättre synbarhet.
- God synbarhet när motorcykeln ses såväl från 50 som från 300 framifrån. Allt talar för att synbarheten är god oberoende av riktning.
2. Ljustriangeln
- God synbarhet när mc-ekipaget syns upp till åtminstone 50 sido-vinkel framifrån under förutsättning att den totala ljusstyrkan ligger över 2.000 cd. Detta innebär körning i dagsljus på för högt inställt halvljus alternativt underspänt helljus eller med två kom-pletterande varselljus.
- Dålig synbarhet vid större sidovinklar.
- Tre ljuspunkter (dvs ljustriangeln med viss sammanlagd ljusstyrka) ger bättre synbarhet hos motorcykeln än en ljuspunkt med samma totala ljusstyrka.
- Visst stöd finns i data för att inte blanda gult och vitt ljus utan välja någondera.
3. Ljusa färger på mc, kläder och hjälm
- Ljusa färger är sämre än fluorescerande material.
- Ljusa färger är bättre än mörka, grå och svarta färger. Detta gäller i
första hand under barmarksförhållanden.
16
- Det som sagts om fluorescerande färger under punkt 1 ovan kan även förväntas gälla ljusa färger.
4. Den betingelse som givit det minsta tillskottet till mc-ekipagets synbarhet är det modulerade eller pulserande ljuset.
- Det finns inget i resultaten som skulle kunna tyda på att synbarheten
varierar med olika frekvenser hos blinken.
- Ej heller något som visar att synbarheten varierar med blinkens längd.
7 SLUTSATSER
-= Fluorescerande färger med tillräckligt stor yta är överlägsna från synbarhetssynpunkt samtidigt som ljusa färger i övrigt ger synbarhets-vinster. Detta gäller i dagsljus och under barmarksförhållanden.
Ljustriangeln ger synbarhetsvinster när motorcykeln ses i en ganska snäv vinkel framifrån i dagsljus. Dessa vinster måste förväntas öka vid minskad allmänbelysning (skymning, gryning, etc.)
- Modulerat ljus i betydelsen pulserande strålkastarljus har inte givit förbättrad synbarhet utöver den synbarhet som det fasta strålkastar-ljuset givit. Detta innebär att viss ökad synbarhet kan uppnås genom att öka den fasta ljusstyrkan hos mc-strålkastaren t ex genom ett i dagsljus högt ställt halvljus alternativt reducerat helljus.
8 FORTSATT FORSKNING
I den ovan presenterade studien har resultat redovisats av motorcyklars synbarhet i centralt seende.
17
Det omfattande datamaterialet har vid bearbetningen visat sig vara pålitligt bl a genom att resultatet återfåtts efter upprepning av identiska betingelser i olika delförsök.
Allt tyder därför på att resultaten med mycket stor sannolikhet skulle återfås vid upprepningar av försöket.
Resultaten kan generaliseras att gälla motorcyklars synbarhet vid centralt seende. Ett annat problem är motorcyklars upptäckt i perifert seende. I vilken utsträckning de här erhållna resultaten kan generaliseras att även gälla upptäckt i perifert seende vet vi inte.
I samband med det redovisade försöket gjordes en begränsad studie vid vilken central synbarhet kunde jämföras med perifer upptäckt. Data-materialet från detta förförsök är alltför litet för att någon säker slutsats skall kunna dras. En tendens föreligger dock som antyder att en generali-sering av resultaten till att även gälla perifer upptäckt eventuellt skulle
vara tillåten.
Denna fråga kan dock inte besvaras på annat sätt än att man låter undersöka saken genom ett tillräckligt omfattande experiment.
Eftersom denna fråga måste besvaras för attfå ett ännu bättre besluts-underlag (i framtiden) bör ytterligare forskningsinsatser göras.
SEV ("Subjective estimated visibility") samt 95% konfidensintervall för alla Bilaga 1
Sid 1(1)
testade motorcykelbetingelser i riktning 50 från raktframifrån.
(För beteckningar se bilaga 3.)
MC DRIVER
sFl Fl Pl Fl HeMed Fl BFLHi -BW Fl YHeSLHn -sFl w sFLHi - WHeSLHi- YHeWSLHi-BFl WHeYSi, Hi -BY,Hi Med BW, Ha BW sFl sY,Hi sWJii sFl P1 HeSLMed - WEEYSLMed-sFl YHeWSi,Med -SLHi ( 9 1 1 0 : 9 2 0 2 : . 1 , -sY HeSLLo 2/3,80/20 sBlJü 2/3)50/50 sw &,Med 2/3,20/80 6/3, 20/80 4/3, 50/50 6/3, 50/50 Å/3.20/80 He,Med Med YHeSLLo SLLo He,L0 BBl Pl sBl Pl p uI g g l t l um a c a l l n l n l t l l n m a n m i i a l a VTI MEDDELANDE 488-59
9
59
1%)
sev
b--*--4 I---x---l F--åt--d REFERENCE p_+_+CAR
e-r-e
h-qr-ah-ae-A b-eb-A h-ah-A h-*--4 h-1-4 h-*-4 b-ae-q i--x--4 i--x--I bara h-*-4 h-*-H b-*-A b-a-q h-*-4 h-eh-4 b-*-4 b-*-4 h-ae-q h-*-4 E=T*"==='* h-eb-q h*-4 h-âh-á h-*-4 h-*-4 F-db-4 h-*-4 r--är-i i-x-t b-*-« ha*-4 beh-4 b-f-q FW' k-*-H Pâbd b-*-4 h-*-4 b-*-4 W
Bilaga 2 Sid 1(1)
SEV ("Subjective estimated visibiiity") samt 95% konfidensintervall för alla
testade motorcykeibetingelser i riktning 30° från rakt framifrån.
(För beteckningar se bilaga 3.)
MC DRIVER sFl Fl Pl Fl Med Fl BW' Fl sFl w BFLPH -BMI w BFl 0 Med w sFl B P1 w SFLrü -sFl G sFl -BY,Hi -BW Bl BY w BW » BW,Hi -sY,Hi -BW Gr sWJái = sw = sY -YHeSLHi w WEMYSLHi-HeSLHi YHeWSi,Hi -SLHi WHeYSi,Med -Ti -BBLHi - YHeWSLMed-SLMed -sBLHi YSLMed He,Hi 2/3.80/20 He,L0 4/3 50/50 Pl BBl 6/3.50/50 6/3,20/80 2/3 . 50/50 -He,Med Bl He.Med 4/320/80 sBl 2/3. 20/80 Pl'50
9
Sp
109
SEV
h--l--H i--l--d 0-_*--4REFERENCE
,
' "',"'*'_"
CAR
bak-q
b--X--I i-x--I k--*--4 I--X-i v-x-4 -x--4 h--X--i b--x--l I--x--i i--l--c r--âé-i ---i-1 P-K-i F-*I-i VTI MEDDELANDE 488Bilaga 3 Sid 1(1)
Beteckning-ar
I figurer, tabeller och även på några ställen i texten har försöksbetingel-serna angetts med förkortningar. Dessa förkortningar redovisas i listan nedan. Bokstäver inom "( )" återfinns på sådana ställen i rapporten där utrymmet medgett något längre förkortningar.
B(ig)
Bl Cd Fl Gr HeH(i)
L(it)
Lo M(ed)-Mod P(l) R(id) Si s(m) SEV Ti W Y stor kåpa svartcandela (enhet för ljusstyrka)
fluorescerande grönaktigt gul grå
strålkastare hög ljusstyrka fast belysning låg ljusstyrka
ljusstyrka mellan "hög" och "låg" nivå
modulerat eller pulserande ljus, dvs kontinuerligt växlande mellan en hög och en låg ljusstyrka
"naken" motorcykel förare
dubbla sidoljus
liten kåpa Å
bedömd synbarhet, det mått som har använts i denna undersök-ning
körriktningsvisare vit
gul
I vissa figurer har engelska beteckningar använts. Deras svenska motsva-righet anges nedan:
Head(light)
Side(lights)
Head + side Yellow Plain(mc) OFF Light White Grey Black Fluorese Colour Size strålkastare dubbla sidoljusstrålkastare + dubbla sidoljus gul naken mc släckt strålkastare fast belysning vit grå svart fluorescerande färg storlek VTI MEDDELANDE 488