Att sätta färg på pedagogiken
En studie om färger i Montessoriförskolans interiör
Ett arbete av: Emma Skov-Pedersen
Examensarbete 15 högskolepoäng i Lärarutbildningen Institutionen för kulturvetenskap GO2393, vårterminen 2010 Handledare: Eva Cronquist
SAMMANFATTNING
Emma Skov-Pedersen
Att sätta färg på pedagogiken
En studie om färger i Montessoriförskolans interiör To put colour on the pedagogy
A study about colours in the preschool of Montessori
Antal sidor: 24 Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall färger, är anpassad till barnens önskemål. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta.
Tillvägagångssättet för att studera det ovan nämnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet på en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lämna enkäter till pedagogerna som arbetar på förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet färgsättningen, sett ut.
Resultaten från barnen och pedagogerna visar att de färger som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om. Resultatet visar också att inga barn hade på ett direkt sätt fått vara delaktiga i utformandet av interiören.
Nyckelord: Interiör, färg, Montessori.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND ... 3
2. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 4
3. METOD... 5
3.1. Avgränsning ... 5
3.2. Urval... 6
4. LITTERATURGENOMGÅNG ... 7
4.1. Montessoripedagogiken - Hjärtat, hjärnan och handen... 7
4.2. Färg ... 9
4.3. Tidigare studier på området... 11
4.4. Vad säger läroplanen (Lpfö98)?... 11
5. RESULTAT... 13
5.1. En kort beskrivning av förskolans interiör – mina egna observationer... 13
5.2. Resultat av inspelade intervjuer – barnens åsikter ... 14
5.2.1. Barnens favoritfärger – fråga 1 och 2... 14
5.2.2. Barnens syn på förskolans interiör – fråga 3... 14
5.2.3. Barnens önskan om färger – fråga 4 och 5... 14
5.3. Resultat av enkäterna – pedagogernas åsikter... 15
5.3.1. Färgvalet i förskolans interiör kopplat till Montessoripedagogiken - fråga 1... 15
5.3.2. Barnens delaktighet i utformandet av förskolans interiör - fråga 2 och 3 ... 15
5.3.3. Färger pedagogerna anser är de bästa - fråga 4... 16
5.3.4. Färger som pedagogerna anser barnen vill ha - fråga 5... 16
5.4. Sammanfattning av resultat... 17
6. ANALYS OCH DISKUSSION... 18
7. REFERENSLISTA... 21
7.1. Tryckta källor och anförd litteratur ... 21
7.2. Otryckta källor... 21
BILAGA 1... 22
BILAGA 2... 23
BILAGA 3... 24
1. BAKGRUND
"Färg är en självklarhet. Alla kan färg. Alla tycker något om färg.”
(Olsson, 2007:7)
Tänk om inte färger hade funnits? Allt hade varit i gråskala, inget blått hav, ingen gul sol, ingen färg på maten vi äter. Vi är omringade av färger dygnet runt, kanske utan att tänka på det. Det är en självklarhet att olika personer trivs med och i olika färger. Det finns dels färger som skapar lugn och som förmedlar en harmonisk känsla och dels de färger som är mer aktiva i sin karaktär. Det är inte bara personligt hur man uppfattar och upplever färger. Bergström m.fl. (1999:196) menar att färger har en psykologisk innebörd och Jakobsson (1976:19) menar att färger har känsloväckande
egenskaper. Med detta menas att färger kan upplevas som passiva, aktiva eller uppfattas som varma eller kalla. Färger kan ge oss information, vilket märks tydligt i trafiken, genom de tre färgerna – röd, gul och grön – när man väntar vid ett stoppljus. Men färger har också en symbolisk betydelse och med detta menas att vi kopplar ihop färger med känslor. I västerländsk kontext ses färgen röd t.ex.
som kärlekens färg, svart ses som sorgens färg, vit står för renhet etc. (Bergström m.fl. 1999:197). I trafiken hjälper alltså färger oss att förstå varningar och förmaningar. I affären får röda prislappar oss att stanna och vi vet genom att titta på fruktens färg om frukten är tillräckligt mogen för att plockas.
Bergström m.fl. (1999:197) menar också att färger i läroböckerna förtydligar och inbjuder till läsning och nämner att: ”I läroböckerna har färger en pedagogisk uppgift att fylla”. (Bergstöm m.fl.
1999:197).
Min tanke har, under min studietid, varit att skriva ett examensarbete som behandlade bildämnet och i synnerhet färger. Idén till detta arbete kom efter att jag börjat ett nytt jobb på en Montessoriförskola och började då studera Montessoripedagogiken. Jag läste då i flera böcker att två viktiga grundstenar i pedagogiken är delaktighet och en förberedd miljö. Detta såg jag som intressant eftersom barn ägnar en stor del av sin tid och sitt liv i förskolan/skolan och dess miljö. Hur är då denna "klassrumsmiljön" anpassad till barnens önskemål? Likväl som att ha en trivsam miljö hemma borde barnen erbjudas en god omgivning även i skolan och i förskolan. I studier som Kjellberg (2000) gjort kom hon fram till att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur barn och ungdomar trivs och kan arbeta i rummet. Meningen med detta arbete är att medvetandegöra hur interiören, i detta fall färgsättningen, är förankrat hos barnen och deras önskemål.
2. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING
Barn vill, som alla förstår, ha en trivsam miljö under sin förskole- och skolgång. En tanke i Montessoripedagogiken är att barn själva ska få vara med i utformandet av arbetsmiljön (Montessori, 1987:194-195). Syftet med detta arbete blir således att undersöka hur färger i en Montessoriförskolas interiör och arbetsmiljö är anpassade efter barnens önskemål. Vidare blir syftet att undersöka huruvida det finns likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattning kring detta. Min frågeställning blir således också av en naturlig karaktär:
Hur stämmer färgsättningen i interiören i Montessoriförskolan överens med de önskemål barnen har? Vad anser pedagogerna är det bästa för barnen när det gäller färgsättningen i interiören och hur väl stämmer detta med vad barnen verkligen anser?
3. METOD
För att svara på min problemformulering har jag använt mig av inspelade intervjuer med barnen samt en enkätundersökning med pedagogerna. Patel & Davidsson (1994:60) menar att intervjuer är en bra teknik för att samla information som bygger på frågor. Att använda intervjuer är också en bra metod när det gäller kvalitativa undersökningar. Detta för att jag träffar intervjupersonen personligen och kan på så vis få en bättre uppfattning och förståelse av svaren, dessutom blir inte intervjupersonen låst vid olika svarsalternativ. Detta senare kallar Patel och Davidsson (1994:61) för en ostrukturerad intervju. Jag valde också att intervjua barnen p.g.a. att flertalet barn ännu inte kunde läsa. Till pedagogerna valde jag att dela ut enkäter som behandlade samma område som de frågor barnen svarade på i intervjuerna. Detta för att spara en del tid eftersom bearbetning av intervjuer är tidskrävande. Samtidigt var frågorna i enkäterna väldigt öppna och hade således inte några givna svarsalternativ och borde därför inte ha påverkat undersökningen nämnvärt.
Jag har alltså undersökt samstämmigheten mellan den verkliga färgsättningen och barnens önskemål. Jag har dessutom använt mig av observationer på förskolan. Många gånger används observationer som ett komplement till andra tekniker (Patel & Davidson, 1994:74), vilket i viss utsträckning varit fallet i denna studie. Observationer använde jag för att få en mer övergripande bild av hur färgsättningen på förskolan ser ut. För att dokumentera observationerna valde jag att fotografera de olika rummen på förskolan. Detta för att hela tiden kunna ha interiörens
färgsättning tillgänglig.
3.1. Avgränsning
En tanke i Montessoripedagogiken är att barnen själva ska få vara med i utformandet av sin arbetsmiljö och att inredning m.m. alltid ska vara anpassat efter barnens behov. Ett problem med detta arbete var att veta vad som var barnens behov? Barn kan vilja ha en färg på väggen som de tycker är en fin färg, men denna färg är kanske egentligen inte den bästa för just detta rum.
Därför valde jag att undersöka vad som är barnens önskemål av färg i interiören, inte vad barnens behov var.
Ytterligare ett dilemma med denna undersökning var om det fanns fel eller rätt färger för barnen i Montessoripedagogiken. Våra tankar och synsätt förändras ständigt med tiden och vi
med dem. Jag frågar mig därför om det finns bra färger eller färgsättningar för barn som gäller över en viss tid? En tanke i Montessoripedagogiken är att barnen själva ska få vara med i
utformandet av sin arbetsmiljö (Montessori, 1987:194-195). Ett problem med detta kan dock vara att barn kan vilja ha en färg på väggen som de tycker är en fin färg, men denna färg är kanske egentligen inte den bästa för just detta rum och för alla barn. Alla barn, liksom pedagoger, är unika och ser således olika ting på olika sätt. Därför är det inte möjligt att tillfredställa alla barns behov och önskemål, men man bör som pedagog ändå sträva efter detta. Kjellberg (2000) berör samma ämne och menar att det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men att man som lärare borde försöka inreda klassrummet så att majoriteten av eleverna känner att deras behov tillgodoses.
3.2. Urval
Undersökningen omfattade sex barn och fyra pedagoger på en förskola i södra Sverige. Jag valde att göra min undersökning på förskolans äldre avdelning, där barnen är från tre till sex år. Detta just för att avgränsa området, då Patel & Davidsson (1994:69) nämner att det tar lång tid att sammanställa material, speciellt från intervjuer. Jag valde också den avdelningen för att barnen är äldre och således lättare att kommunicera och föra ett samtal med om man jämför med de yngre barnen.
4. LITTERATURGENOMGÅNG
4.1. Montessoripedagogiken - Hjärtat, hjärnan och handen
Maria Montessori (1870-1952) är grundaren till Montessoripedagogiken. Hon började sin karriär som Italiens första kvinnliga läkare och hade ett stort intresse för den mänskliga individen. Enligt henne själv hade hon inte för avsikt att starta en pedagogisk rörelse, det blev en ren biprodukt av hennes intresse för människor, för skapelsen och hennes verksamhet. Montessori hade en djup tro på Gud, skapelsen och människan vilket gav henne kraften att våga och kunna fullfölja sitt "kall"
vars slutresultat blev Montessoripedagogiken. Montessoripedagogiken bygger på respekt, ödmjukhet och en miljö som är anpassad till barnen (Mario Montessori, 1992:21, 25 och 54-55).
Det sistnämnda visar sig i att barn själva är delaktiga i utformandet av sin arbetsmiljö. Med detta menas dock inte att barnen på varje skola eller förskola väljer vilka färger, leksaker o.s.v. de vill ha i arbetsmiljön. Montesssoriskolornas- och förskolornas miljö är snarare ett resultat av
experiment som gjorts på flera platser i världen (Montessori, 1987:194-195). Även trygghet, delaktighet och uppmuntran till självständighet är viktiga ”byggstenar” i Montessoripedagogiken (Hedlund, 1995:8). Med detta menar Montessori (1987:35) att det är viktigt för barnen att få arbeta med olika sinnen, särskilt viktigt är det att barnen får arbeta med händerna. Enligt Montessori är alltså händerna ”den mänskliga intelligensens verktyg”. (Montessori, 1987:35).
Här ser man en tydlig likhet mellan Montessoripedagogiken och John Deweys (1859-1952) begrepp "Learning by doing", där teori och praktik hänger ihop (Bendz, Gerhard m.fl. 1974:304).
Vidare kallas en Montessoriskola eller förskola för "barnens hus", där miljön är anpassad till barnen och där barnen kan tillägna sig kunskaper och färdigheter utan någon direkt undervisning.
Pedagogerna finns till för att vägleda barnen i lärandeprocessen. Barnet har ett sinne som gör det möjligt för det att absorbera kunskap, därför kan de undervisa sig själva. Montessoripedagogiken strävar efter att barnen kan skapa och utforma sig själva i harmoni med andra (Montessori, 1987:17). På Montessoriförskolor är möbler, material, redskap etc. alltid anpassat till barnens behov. Enligt Montessori (1987:195) väljer barn de saker som hjälper dem att bygga upp sig själva, därför bör möbler, inredning, saker och leksaker som finns på Montessoriförskolor/skolor vara utvalda av barnen själva. I litteraturstudier som Kjellberg (2000) gjort fann hon att
klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan
arbeta i rummet. Vidare anser Kjellberg (2000) att man som lärare bör ta hjälp av eleverna när ett klassrum inreds, eftersom eleverna ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Kjellberg (2000) menar att det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men som lärare borde man försöka inreda klassrummet så att majoriteten av eleverna känner att deras behov tillgodoses.
Mario Montessori (1992:47) tar också upp vikten av miljön i sin bok "Från barn till vuxen". Han anser att barnen skall få känna trivsel i miljön runt omkring dem. Vidare förklarar Mario
Montessori hur miljön kring barnen bör vara utformad:
”Den bör vara estetiskt och praktiskt tilltalande för barn i olika åldersgrupper och avspegla den organisation och ordning som är nödvändig för att en gemenskap skall kunna fungera väl.”
(Mario Montessori, 1992:47)
Därför bör miljön storleksanpassas, vilket leder till att barnen har möjlighet att fungera
självständigt så snart de lärt sig göra det (Mario Montessori, 1992:42). Även Hedlund (1995:14 och 53) tar upp vikten av en "förberedd miljö". Med detta menar Hedlund att pedagogen
handleder och inspirerar och dessutom skall materialet locka alla sinnen så att barnen kan tillägna sig kunskap på bästa tänkbara sätt. Enligt Lpfö98:8 ska barnen få möjlighet att utvecklas efter sina behov. Detta har Montessoripedagogiken tagit till vara på, då individualisering, frihet under ansvar och obrutna arbetspass är viktiga grunder i lärandeprocessen (Hedlund, 1995:9). Dock anser Mario Montessori (1992:54) att allt för stor frihet leder till kaos, så det bör finnas en balans mellan frihet och ansvar. Barnen får i tidiga åldrar lära sig att samspela och respektera varandra t.ex. genom att vänta på sin tur, då det ofta bara finns ett exemplar av en leksak eller ett ting (Hedlund, 1995:23). Genom att ha åldersintegrerade grupper främjas barnens sociala fostran då de små barnen ser upp till och lär sig av de stora barnen och de stora barnen ”tar hand om” och lär de små barnen (Hedlund, 1995:32). Även Montessori (1987:195) tar upp vikten av respekt för andra och att vänta på sin tur i boken Barnasinnet. En Montessoripedagogs uppgift är att få barnen koncentrerade på sin uppgift. Pedagogen måste ha en tro på barnet, en tro där barnet kommer visa sitt sanna jag så snart det hittar ett arbete som intresserar dem. Därför är det mycket viktigt att redskapen som används i undervisningen är i bra ordning och skick och att pedagogen är lugn och harmonisk i sig själv.
4.2. Färg
Antalet urskiljbara färger är väldigt stort och vissa forskare uppskattar antalet till tio miljoner.
Aristoteles skrev redan på 300 f. Kr att det är ljuset som gör föremålen tydliga för oss. (Nilsson, 2004:12 och 72). För att kunna se färg måste det finnas ljus, d.v.s. om ett föremål belyses av någon ljuskälla, till exempel solen, reflekteras vissa ljusstrålar och det är dessa ljusstrålar som bestämmer föremålets färg. Vi upplever således färgen på ett föremål då föremålet träffas av ljus och reflekterar strålarna (Bergström 1999 m.fl.:198). Nilsson (2004:10) uttrycker något liknande när han menar att: ”Färgens uppgift är att göra världen ännu mera synlig.” (Nilsson, 2004, s.10).
Alla färger, förutom sex stycken är relaterad till minst två andra färger. Dessa sex färger liknar inte någon annan färg och kallas vidare för elementarfärger och är gult, rött, blått, grönt, vitt och svart. Dessa elementarfärger kan vidare delas in i två grupper som kallas för kulörta och okulörta färger. Gult, rött, blått och grönt är kulörta och svart och vitt är okulörta. De kulörta färgerna ligger vinkelrätt mot varandra i färgcirkeln (Jakobsson, 1976:8), se figur 1.
Fig. 1. Färgcirkel
(Jacobsson,1976:8)
Vi kopplar färger till föremål, kanske ibland utan att tänka på det, vi säger sjögrönt, himmelsblå, tegelrött o.s.v. (Nilsson 2004:72-73). Vidare menar Nilsson (2004:60) att när färger möts
påverkar de varandra så att olikheterna syns mer. Sätter man t.ex. en ljus färg intill en mörk färg kommer den ljusa färgen se ännu ljusare ut och den mörka se ännu mörkare ut, detta kallas
kontrast av ljushet, se figur 2. Strävar man efter stor kontrastskillnad ska man välja färger som ligger mitt emot varandra i färgcirkeln (Jakobsson, 1976:15).
Fig. 2. Kontrast av ljushet.
(Jacobsson, 1976:15)
Olsson (2007:19) menar att varje färg har olika betydelse beroende på sammanhang, ibland kan färg vara personlig, symbolisk eller ge information.
"Varje färg har sin särskilda egenart. I en sammanställning verkar den dels harmonisk, dels karaktäristisk, ofta även oharmonisk, men alltid viktig och betydelsefull."
(Olsson, 2007:19)
Konsthistoriken Gregor Paulsson har under flera decennier forskat om arkitekturfrågor, där han ser färg och tapeter som "bostadens överhud". Paulsson menar att det är färgen och tapeterna som ger rummet karaktär (Olsson, 2007:51). Den ryske konstnären Wassily Kandinsky (1866-1944) (Von Friesen m.fl.1986:362) menar att färger har en psykologisk innebörd, att färger är aktiva (Bergström m.fl. 1999:196). Även Jakobsson (1976:19) menar att färger har känsloväckande egenskaper. Färger med röda inslag ger en känsla av värme medan färger med inslag av blått ger en känsla av kyla. Det är detta vi kallar för varma och kalla färger. Färgerna i det gröngula området i färgcirkeln upplevs som mer behagliga och ger milda och passiva effekter medan färgerna i de rödblå området i färgcirkeln ger en skarpare och mer aktiv effekt (Jakobsson, 1976:19). Löfgren (2002:23) sammanfattar en vanlig tolkning, i västerländsk kontext, på hur vi uppfattar och påverkas av färger, se figur 3:
Fig. 3. Uppfattningar och påverkan av färger.
(Löfgren, 2002:23)
4.3. Tidigare studier på området
Både Karlssons (2003) och Kjellbergs (2000) syfte med sina undersökningar har varit att få en fördjupad kunskap om hur skolans fysiska miljö är anpassad till barnen och hur man på bästa sätt kan skapa ett bra inlärningsklimat. Karlsson (2003) menar att om barnen ska göra bra resultat i skolan krävs det att barnen trivs i skolmiljön och att klassrummet är anpassat till barnen som befinner sig där. Vidare sammanfattar både Karlsson (2003) och Kjellberg (2000) i sina studier att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering etc. påverkar hur barnen trivs i klassrummet och hur det i sin tur påverkar barnens skolresultat. Barnen blev tillfrågade i Karlssons (2003) studie hur de ville ha sitt ”drömklassrum”. Ett sammanfattande resultatet blev ett klassrum som kändes hemtrevligt och mysigt.
4.4. Läroplanen (Lpfö98)
Precis som andra förskolor följer Montessoripedagogiken Lpfö98. En viktig grundsten i läroplanen är att den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan
Rött: aktiverande, livlig, orolig, kärlek, revolution, krig.
Orange: liknande uppfattning som den röda färgen, men mindre aktiverande, livlig,
värmeutstrålning.
Grönt: lugn, icke påträngande färg, dämpande, passiv, sjukhuskläder.
Gult: glad, strålande, pigg, varm belysande, fara, sol.
Blått: kall, lugnande, rumslig, himmel, koncentrerande, sovrum.
Violett: nykter, dyster, förnäm, exklusiv, mystisk, kyrkliga tyger, samlingssalar.
Vitt: oskuld,
kapitulation. Grått: värdighet, depression.
Svart: kraft, död, tuffhet
(Lpfö98:8). Detta har Montessoripedagogiken tagit väl tillvara på då individanpassning är en viktig grund i lärandeprocessen (Hedlund, 1995:9). Det läggs också stor vikt vid arbetsmiljön i pedagogiken. En tanke är, som nämnt ovan, att barn själva ska få vara med i utformandet av arbetsmiljö (Montessori, 1987:194-195). I läroplanen nämns något liknande, att de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö98:14). Dessutom skall alla som arbetar i förskolan samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande
(Lpfö98:13). Förskolan skall också sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö (s.14). Detta tar Hedlund (1995:8) upp i sin bok då trygghet, delaktighet och uppmuntran till självständighet är viktiga ”byggstenar” i
Montessoripedagogiken. Här syns ytterligare en koppling till läroplanen då förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet (Lpfö98:9).
Dessutom skall den pedagogiska verksamheten genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara trygg och lärorik för alla barn som deltar (Lpfö98:12).
5. RESULTAT
5.1. En kort beskrivning av förskolans interiör – mina egna observationer
Avdelningen har fyra pedagogiska rum: ett rum som kallas för svenska-matterum, ett allrum, ett lekrum och ett kök. Dessutom finns på avdelningen ett kapprum, två toaletter anpassade till barnens nivå, en toalett som är avsedd till pedagogerna och en groventré.
I svenska-matterummet (se bild 1 i bilaga 3) är tre utav fyra väggar är målade i en ljusgrön ton och en vägg är målad i en varm vit ton. Detta rum används för barn som vill kunna arbeta med svenska och matematik i en lugnande miljö. Fem- och sexåringarna som inskolas till grundskolan använder ofta detta rum. Rummet används även till lek och som matplats.
Allrummets (se bild 3 i bilaga 3) väggar är målade i en varm vit ton. Detta rum används av alla som vill spela spel, pussla, skapa, leka etc. Det används också som matplats och som mötesplats när det är dags för de dagliga samlingarna.
Lekrummet, som även kallas Gröna rummet, är målat i en ljusgrön ton med en smal mörkgrön bård på samtliga väggar. I detta rum får det bara vistas fem barn åt gången. Här kan barnen leka med fantasin, då det finns teaterkläder, skor, låtsaskök, docksängar, dockor, mjukdjur, soffa, tillgång till musik etc.
I köket (se bild 2 i bilaga 3) är väggarna, som i ”allrummet”, målade i en varm vit ton. Förutom att det finns ett vanligt kök anpassat till vuxnas nivå, finns det en snickerihörna som är anpassad till barnens nivå med olika verktyg och material. Dessutom finns det möjlighet till att pärla på pärlplattor, rita, spela och leka. I köket får barnen också hjälpa till med olika sysslor som t.ex.
skära frukt till mellanmålet och duka till måltiderna. Dessutom används rummet också till matplats.
5.2. Resultat av inspelade intervjuer – barnens åsikter
Jag kommer i detta avsnitt kort redogöra och sammanfatta de intervjuer jag gjorde med barnen.
Detta för att läsaren själv ska kunna skapa sig en bild av barnens ståndpunkter. Jag kommer således att presentera barnens svar under respektive intervjufrågor. Jag behandlar ibland två frågor under samma rubrik då frågorna har liknande beröringspunkter (se bilaga 1).
5.2.1. Barnens favoritfärger – fråga 1 och 2
När det gäller favoritfärger så var barnens svar väldigt olika. De sex barnen hade också sex olika favoritfärger vilka var: rosa, gult, turkos, blå, svart och silver. Således fanns det alltså inget barn som samtyckte med de andra i detta fall. Barnen hade också lite olika argument för varför den färg de nämnde var just deras favoritfärg. Majoriteten (fyra stycken) ansåg att deras färg var en fin färg, medan barnet som hade rosa som favoritfärg uttryckte det genom att säga: ”för de är en vacker färg. Det mest udda svaret kom från ett barn som ansåg att svart var dennes favoritfärg.
Barnet menade att svart var en ”cool färg”.
5.2.2. Barnens syn på förskolans interiör – fråga 3
När det gäller uppfattningen av vilken eller vilka färger väggarna var målade i på förskolan skiljde sig svaren åt. Hälften av barnen (tre stycken) ansåg att väggarna var målade i två olika färger, vilka var grön och vit. Ett barn ansåg att väggarna var ljusgula och ett annat ansåg att de var vita. Majoriteten (fem stycken) ansåg att färgen på väggarna var fin eller fina. Barnet som ansåg att väggarna var målade i vitt menade att en av väggarna var: ”Fin med alla såna sådana saker på den. Skulle det ha inte varit sådana hängiga saker då skulle det inte vara fint”. Ett annat barn som såg två färger på väggarna (grönt och vitt) sa: ”…jag tycker om dom”.
5.2.3. Barnens önskan om färger – fråga 4 och 5
Liksom på fråga 1 var barnens svar väldigt olika varandra. De sex barnen hade sex olika förslag på färger om de själva fick önska eller bestämma vilken eller vilka färger som skulle vara på väggarna istället för de som är där idag. Färgerna som önskades var röd, gul, turkos, blå, silver samt svart och vit. Majoriteten av barnen (fem stycken) ville ha sin favoritfärg på väggarna
istället för de färger som är på väggarna idag. Däremot det barn som hade rosa som sin favoritfärg ville ha röd på väggarna istället för rosa. Argumentet till detta var: ” Mmm…
Röd…För det är också en vacker färg”. Skälet till att de ville ha just dessa färger på väggarna istället var enligt fem barn att de tyckte att det var fina färger. För barnet som ville ha rött på väggarna var anledningen till detsamma att det var en vacker färg.
På frågan om barnen hade fått vara med och bestämma färgerna på väggarna i förskolan blev svaret enhetligt, då samtliga barn svarade att de inte hade fått vara med och bestämma.
5.3. Resultat av enkäterna – pedagogernas åsikter
Jag kommer även i detta avsnitt kort redogöra och sammanfatta de enkäter som pedagogerna svarat på. Detta för att läsaren själv ska kunna skapa sig en bild av pedagogernas åsikter och ståndpunkter. Jag kommer således att presentera pedagogernas svar under respektive
intervjufråga (se bilaga 2). Dock har jag ibland två frågor under samma rubrik.
5.3.1. Färgvalet i förskolans interiör kopplat till Montessoripedagogiken - fråga 1
När det gäller hur färgvalet har en pedagogisk funktion kopplat till Montessoripedagogiken hade samtliga fyra pedagoger svarat att färgerna i förskolan är lugna och deras funktion är att skapa ett lugn. En pedagog ansåg att: ”Färgerna är lugna och harmoniska. Detta för att det ej ska distrahera barnen fram för allt när de arbetar med Montessorimaterial”. Samtliga fyra pedagoger var
överens om att färgerna inte ska distrahera barnen, istället ska de skapa ett lugn så att barnen i lugn och ro kan arbeta med Montessorimaterial. En annan pedagog menade: ”Vi har valt färger som gör att det känns lugnt. Vi har inte mycket färger på väggarna och detta beror på att barnen ska koncentrera sig på det de gör/arbeta med material utan att omgivningen ska störa/påverka”.
5.3.2. Barnens delaktighet i utformandet av förskolans interiör - fråga 2 och 3 Även på denna fråga var pedagogerna överens. Samtliga pedagoger menade att genom observationer av barnen kan man som pedagog på bästa sätt utforma förskolans interiör. Två pedagoger menade att barnen är delaktiga i förskolans interiör, indirekt. En pedagog menade att:
”Genom observationer i barngruppen ser vi hur vi bäst kan utforma interiören i verksamheten. På
detta sätt är barnen delaktiga, indirekt”. Samma pedagog ansåg också att: ”Det finns andra saker de (barnen) får vara mer delaktiga i”. En annan pedagog ansåg att ”de (barnen) kan påverka genom att vi observerar dem hur vi ska möblera och ha det för att barnen ska bli självständiga”.
På fråga 3 valde endast två av pedagogerna att svara. Dessa båda pedagoger menade genom att anpassa material, möbler etc. har de fått barnens medverkan när det gäller utformandet av interiören och miljön. En utav de två pedagogerna uttryckte: ”Vi har också tillgodosett barnens behov utifrån miljön, t.ex. genom storleken på möbler och material. Allt är anpassat efter deras förutsättningar =indirekt”.
5.3.3. Färger pedagogerna anser är de bästa - fråga 4
När det gäller vad pedagogerna anser är det bästa färgerna för barnen i förskolans interiör var svaren återigen ganska likstämmiga. Majoriteten av pedagogerna (tre stycken) svarade som på fråga ett att lugna färger som inte stressar eller distraherar är det bästa färgerna för barnen. Två utav dessa pedagoger menar att röd färg är en stark och stressig färg och inget att föredra på väggarna. Den fjärde pedagogen ansåg: ”…ljusa färger är bra att ha på väggarna. Det finns så mycket annat på förskolan som har mer färg”. Samma pedagog menade att de samlar barnens teckningar på endast ett par ställen för att hålla väggarna fria från uttryck, vilket i sin tur skulle skapa lugn.
5.3.4. Färger som pedagogerna anser barnen vill ha - fråga 5
En pedagog uttryckte: ”Barn väljer de färger som märks och syns alltså inte lugna färger.
Flickorna hade valt färger som de påstår är tjejfärger (röd, rosa) och killarna (blå, grön, svart)…”
Samtliga fyra pedagoger tror sig veta att om barnen hade fått välja färgsättning i förskolans interiör hade färgerna varit helt annorlunda än vad de är idag. Majoriteten av pedagogerna (tre stycken) menar att barnen hade valt mer starka och skarpare färger. En pedagog menade att barnen troligtvis hade valt andra färger än de som är där idag. Vidare anser samma pedagog: ” barnen inser inte vikten med vad det kan innebära. De har kanske inte den erfarenhet ännu, som vi kanske har”. Endast en pedagog tror att barnen hade valt sin favoritfärg, däremot tror (två stycken) att barnen hade velat ha mönster eller bilder på väggarna.
5.4. Sammanfattning av resultat
I det följande kommer jag att sammanfatta resultatet utifrån de frågeställningar och det syfte jag haft med studien. Detta för att förtydliga resultatet för läsaren.
Idag är färgerna i förskolans interiör målade i ljusa toner. Färgerna går i varm vit och i en ljusgrön ton. De färger som råder stämmer inte alls överens med de färger barnen hade velat ha på väggarna. Pedagogerna anser att ljusa och lugna färger som inte stressar eller distraherar är det bästa färgerna för barnen. Röd färg såg de, liksom en vanlig tolkning från (Löfgren, 2002:23), att det var en skarp, livlig och stressig färg. Trots att majoriteten (fem stycken) ansåg att färgerna på väggarna idag är fina ville samtliga barn ha en annan färg på väggarna om de själva fick
bestämma. Majoriteten av barnen (fem stycken) ville ha sin favoritfärg på väggarna istället för de färger som är på väggarna idag. Färgerna som barnen önskade var röd, gul, turkos, blå, silver samt svart och vit, därför att det var fina färger. Det syns en tydlig skillnad med de färger som pryder interiören idag och mellan de färger som barnen hade velat ha istället. Dessutom visar svaren från barnen och pedagogerna att det som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha.
Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om. Samtliga barn fick frågan om de hade fått vara med och bestämma färgerna på väggarna i förskolan. Svaret blev enhetligt, då samtliga barn svarade att de inte varit delaktiga och fått vara med och bestämma.
6. ANALYS OCH DISKUSSION
Resultaten i fråga var inte helt överraskande, då de blev lite som jag själv trodde de skulle bli. Jag gav ut enkäterna så att pedagogerna skulle få möjlighet att skriva dem hemma i lugn och ro.
Däremot är jag lite förvånad till att resultatet av enkäterna blev så lika som de blev. Somliga svar var väldigt lika varandra och nästan likadant skrivna. Dessutom var det två pedagoger som valde att inte svara på samma fråga. Intervjuerna med barnen gick som jag väntat mig, dock var det i vissa fall svårt för barnen att förstå vad jag menade och det var svårt för mig att inte ställa ledande frågor.
Jag kommer nedan att analysera och diskutera resultaten. Jag upprepar frågeställningarna, detta för att underlätta för läsaren. Frågeställningarna var:
Hur stämmer färgsättningen i interiören i Montessoriförskolan överens med de önskemål barnen har?
Vad anser pedagogerna är det bästa för barnen när det gäller färgsättningen i interiören och hur väl stämmer detta med vad barnen verkligen anser?
Vi ser, upplever och uppfattar färger på olika sätt. Detta syntes tydligt i undersökningen då barnen upplevde att färgerna på väggarna hade olika färger. Ett barn ansåg att väggarna var ljusgula, ett annat menade att de var gul-vita, en ansåg att de är vita, tre upplevde att väggarna hade två färger vilka var vit och grön. Detta tror jag kan skilja beroende på ålder, mognad och intresse, då somliga barn har mer kunskap om färglära. Det kan också vara så att barnen menar samma färger men att de uttrycker det olika. T.ex. ljusgul och gul-vit kan tänkas vara samma färg. Liksom Löfgren (2002:23) menar, anser också pedagogerna att det finns färger som stressar, aktiverar eller färger som är raka motsatsen. Majoriteten av pedagogerna (tre av fyra stycken) menade att lugna färger som inte stressar, distraherar eller gör barnen okoncentrerade är det bästa färgerna för barnen. Två utav dessa pedagoger menar att röd färg är en stark och stressig färg och inget att föredra på väggarna. Jag anser att tanken är god, i Montessoripedagogiken, när
pedagogerna menar att färgerna i interiören inte ska stressa eller få barnen okoncentrerade på sina arbeten med Montessorimaterial. Men vem säger att just de färgerna som är i förskolan idag är de
bästa för samtliga barn över en tid? Ett barn kanske trivs och arbetar bättre i en miljö och ett annat barn i en annan miljö. Dock kan det vara så att barn kan vilja ha en färg på väggen som de tycker är en fin färg, vilket också resultatet visade, men denna färg är kanske egentligen inte den bästa för just detta rum beroende vad rummet ska användas till. Olsson (2007:19) menar att varje färg har olika betydelse beroende på sammanhang. Pedagogerna har också valt färger efter hur de anser att färgerna upplevs och vad rummets syfte är.
Trots att majoriteten (fem stycken) ansåg att färgerna på väggarna idag är fina ville samtliga barn ha en annan färg på väggarna om de själva fick bestämma, detta var såväl barn och pedagoger överens om. Önskemål om andra färger var olika för alla barn, d.v.s. inget barn ville ha samma färg som någon annat barn. En slutsats av detta skulle kunna vara att färger i viss mån är personliga då majoriteten (fem barn) ville ha sin favoritfärg på väggen. Detta, menar jag, är inte så märkligt då det är självklart att vi väljer färger i vår omgivning som vi trivs med. Barnen trivs med stor sannolikhet med de färger som finns i förskolans interiör, men frågan är om de trivts ännu bättre om de hade fått välja sina favoritfärger. Endast ett barn ville ha en annan färg på väggarna än sin favoritfärg.
Att låta barnen vara med och bestämma färgerna i interiören är inte enkelt, dels för att önskemål av färger varierar mellan barnen och dels för att det infinner sig nya barn och de äldre barnen lämnar förskolan för skolans värld. Med detta menar jag att det är svårt att tillgodose alla barns önskemål och behov, vilket dock är ett mål som Montessoripedagogiken har (Montessori, 1987:194-195) och som också uttrycks i läroplanen (Lpfö98:14). Men man skulle dock kunna göra undersökningar där barnen få önska färgval i interiören och sedan göra en sammanställning där majoriteten av barnens behov och önskemål blir tillfredsställda. Kjellberg (2000) menar också att det är omöjligt att finna en miljö som passar alla barn, men man borde, som lärare, försöka göra så att majoriteten av barnens behov blir tillgodosedda. Samtliga pedagoger pratar om att barnen är delaktiga indirekt. Genom intervjuerna, enkäterna samt de observationer jag gjort så kan man dra slutsatsen att inget barn är direkt delaktigt i utformningen av interiören. När barnen svarade på frågan om de varit delaktiga i utformandet av färgsättningen i interiören blev svaret ett enhetligt nej. Barnen vet inte om att de genom observationer är delaktiga i utformningen av miljön indirekt. Ändå är just delaktighet en viktig ”grundsten i Montessoripedagogiken (Hedlund, 1995:8) och en viktig del i läroplanen, då förskolan också ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö (Lpfö98:14).
Om barnen får välja färger kommer det att bli annorlunda val av färger, än om
pedagogerna hade valt, det är både barn och pedagoger överens om. Resultatet av detta kan bli en mer stimulerande miljö som lockar till lärande, men det kan också bli motsatsen. Men om det aldrig görs på prov kommer man aldrig att få veta effekten av barnens val. Montessori (1987:194- 195) menar, och som nämnts i litteraturgenomgången, att miljön på Montessoriförskolor är ett resultat av experiment som gjort på flera platser i världen. Eftersom olika färger upplevs på olika sätt beroende på var i världen man kommer (Löfgren, 2002:23) så skulle det kanske vara bra om det utförs mer lokala experiment. Detta skulle vidare leda till att barn i olika delar av världen fick en miljö som är mer anpassad till just deras kultur. Samtidigt kan det, i ett mångkulturellt
samhälle och en mångkulturell värld, vara av stor vikt att inte skapa alltför stora kontraster mellan olika länder och kulturer när det gäller skolor och förskolor.
7. REFERENSLISTA
7.1. Tryckta källor och anförd litteratur
Bendz, Gerhard m.fl.1974. Bra böckers lexikon nr.5. Stockholm: Bokförlaget Bra Böcker AB.
Bergström, Bo m.fl. (1999). Grafisk kommunikation. Malmö: Liber.
Hedlund, Nina (1995). Följ barnet. Ängelholm: Macbook Förlag.
Jakobsson, Sven-Erik (1976). Kortfattad färglära faktahäfte. Lund: Liberläromedel.
Kjellberg, Marie (2000). Hur det fysiska klassrummet påverkar inlärningen. Linköpings universitet.
Lärarförbundet (2001). Läroplaner. Ur: Lfö98. Solna: Lärarförbundet.
Löfgren, Bo. (2002). Design och produktutveckling. Stockholm: Liber.
Montessori Jr, Mario (1992). Från barn till vuxen. Helsingfors: Macbook Förlag.
Montessori, Maria (1987). Barnasinnet. Helsingfors: Macbook Förlag.
Nilsson, KG (2004). KG Nilssons färglära. Uppsala: Carlsson Bokförlag
Olsson, Gertrud (2007). Färgens yta och djup om färgmaterialets betydelse för synupplevelsen av färg. Klippan: GIB kommunikation och form.
Pavel, Runa och Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Von Friesen m.fl.1986. Bra böckers lexikon nr.12. Brepols: Bokförlaget Bra Böcker AB.
7.2. Otryckta källor
Kjellberg, Marie (2000). Hur det fysiska klassrummet påverkar inlärningen.
http://www.ep.liu.se/abstract.xsql?dbid=640 2008-05-12, kl. 09.35 Linköpings universitet.
Karlsson, Karolina (2003). Ett klassrum för alla.
http://ep.liu.se/abstract.xsql?dbid=1713 2008-05-12, kl. 09.41.
BILAGA 1
Intervjufrågor till barnen
1. Vilken är din favoritfärg?
2. Varför är det din favoritfärg?
3. Vilken färg är det på väggarna i förskolan? Vad tycker du om färgerna på väggarna i förskolan?
4. Om du fick önska vilken eller vilka färger det skulle vara på väggarna istället, vilka färger hade du valt? Varför?
5. Har du fått vara med och bestämma färgerna på väggarna i förskolan?
BILAGA 2
Enkät till pedagogerna
Hej! Nu skriver jag mitt examensarbete och till det skulle jag behöva din hjälp med att fylla i denna enkät. Givetvis är ni anonyma i studien och självklart får ni möjlighet till att läsa det färdiga arbetet senare om ni så önskar.
Barn vill, som alla förstår, ha en trivsam miljö under sin förskole- och skolgång. En tanke i Montessoripedagogiken är att barn själva ska få vara med i utformandet av arbetsmiljön och en viktig del i arbetsmiljön är färger.
1. På vilket sätt har färgvalet i interiören på din arbetsplats en pedagogisk funktion (kopplat till Montessoripedagogiken)?
2. En tanke i Montessoripedagogiken är att barnen själva ska få vara med i
utformandet av sin arbetsmiljö (Montessori, 1987). På vilket sätt har barnen fått vara med och påverka utformandet av interiören på din arbetsplats
3. Hur har ni gått tillväga för att få barnens medverkan när det gäller utformandet av interiören och miljön?
4. Vilka färger i interiören anser du är de ”bästa” för barnen? Motivera ditt svar!
5. Vilken färgsättning menar du barnen hade velat ha i förskolans interiör? Motivera ditt svar!
BILAGA 3
Bild 1. En del av svenska-matterummet.
Bild 2. Hyllan med saker på fungerar som en rumsavdelare i köket.
Bild 3. Hallen, som är en del av allrummet.
