Örebro universitet Handelshögskolan
Företagsekonomi, C-‐uppsats Handledare: Conny Johanzon Examinator: Andreas Nilsson Ht 2014 150115
Hållbarhetsredovisning
Vad ligger till grund för organisationers redovisning
av CSR och vad styr utformningen?
Andersson Martin 911113 Johansson Marcus 880527
Förord
Att skriva C-‐uppsats har inte gått som på räls varje dag. Därför vill vi tacka vår handledare Conny Johanzon för goda råd och input under resans gång. Vidare har våra ständiga opponenter, Johan, Hanif och Tommy gett oss nya synvinklar på arbetet under studiens gång. Slutligen vill vi tacka Jonas och Olle för trevliga avbrott under skrivandets gång.
Med förhoppning om en trevlig läsning!
Örebro den 12 januari 2015
_____________________________ ______________________________
Martin Andersson Marcus Johansson
Abstract
Problem/Purpose
Today many companies face the problem of being questioned by their stakeholders. This can be derived from the increasingly growing pressure the institutional environment is creating. This creates a need for them to communicate sustainability work. Both how the companies are taking responsibility for their actions and what they are doing to contribute to a sustainable community. This study aims to investigate the pressure from the stakeholders and, depending on which industry the companies operates within, ascertain differences.
Method
The study is based on sustainability reports found on the chosen companies websites. The companies were chosen on the premise that some kind of sustainability report was presented on the companies’ websites. Along the study data have been collected through theoretically selection, which can be preferable when a qualitative research approach is used.
The study is based on two groups of Swedish companies. Group one consists of companies with high amounts of green house gas emission and the other group of companies that are concerned with a high social impact. After the data have been collected the analysis is performed based on the methodologically approach grounded theory.
Conclusion
The study shows differences between the concerned groups. Companies that are affected by a high social impact are facing more pressure from stakeholders such as media and NGOs (Non Governmental Organizations).
Keywords
CSR, sustainability accounting, stakeholder’s impact, sustainability reports.
Innehållsförteckning
1.
Bakgrund ... 5
1.1 Inledning ... 5 1.2 Problem ... 6 1.3 Problemformulering ... 7 1.4 Syfte ... 8 1.5 Avgränsningar ... 82. Metod ... 9
2.1 Val av företag ... 9
2.2 Datainsamling ... 10
2.3 Dokument ... 11
2.4 Analysmodell ... 12
3. Teoretisk referensram ... 13
3.1 Initiativ till hållbarhetsredovisning ... 13
3.1.1 Vad är CSR? ... 13
3.1.2 Verksamhetsanpassning eller samhällsstöd? ... 14
3.1.3 CSR som managementidé ... 14
3.1.4 Grad av kommunikation ... 14
3.1.5 CSR-‐översättning ... 15
3.2 Standarder för hållbarhetsredovisning ... 15
3.2.1 Global Reporting Initiative ... 15
3.2.2 Indikatorer, upplysningar och mått i en hållbarhetsredovisning ... 16
3.2.3 ISO -‐ International organization for standardization ... 16
3.2.4 UN Global Compact ... 17
3.2.5 BSCI -‐ Business Social Compliance Initiative ... 18
3.3 Hållbarhetsredovisning ... 18
3.3.1 Vad är hållbarhetsredovisning? ... 18
3.3.2 Hållbarhetsredovisningens olika intressenter ... 19
3.3.3 Sätt att redovisa hållbarhet ... 21
3.3.4 Skepticism mot hållbarhetsredovisningen ... 22
4. Empiri ... 23
Grupp 1 -‐ Hög nivå utsläpp, tabell 3-‐6 ... 23
Grupp 2 – Hög social påverkan, tabell 7-‐10 ... 25
5. Analys ... 28
5.1 Olika former av redovisning av hållbarhetsarbetet ... 28
5.2 Redovisning enligt internationell standard ... 30
5.3 Redovisning enligt internationella normer och riktlinjer ... 31
5.4 Transparens i hållbarhetsredovisningen ... 32
5.5 Skillnader i transparens ... 33
5.6 Intressenter ... 34
6. Slutsatser ... 36
7. Diskussion ... 37
7.1 Metodreflektion ... 37
7.2 Förslag på vidare forskning ... 38
8. Referenser ... 39
1. Bakgrund
I detta kapitel redogörs för bakgrunden till problemformuleringen. Detta mynnar sedan ut i studiens forskningsfrågor.
1.1 Inledning
Dagligen möts vi av rapporter från media där svenska företag anlitat leverantörer utomlands som inte lever upp till de mänskliga rättigheterna eller att materialet i kläderna vi använder kommer från djur som behandlats tvivelaktigt. Detta leder till att företagens olika intressenter ifrågasätter företagen och skapar ett behov för företagen att kommunicera ut vad de egentligen gör för att ta ansvar för sina handlingar och för att bidra till ett hållbart samhälle.
Idag upprättar många svenska företag inte bara en årsredovisning innehållande ekonomiska förhållanden utan numera inkluderas även en så kallad hållbarhetsredovisning. Denna typ av redovisning innehåller förklaringar och förtydliganden av vad företaget i fråga gör för att hantera sociala, etiska samt miljömässiga aspekter i sin dagliga verksamhet (Jutterström & Norberg, 2013). Den här typen av frågor har kommit att gå under det teoretiska namnet CSR, corporate social responsibility.
CSR definieras enligt Europakommissionen som företags ansvar för den påverkan de har på samhället (ec.europa.eu). Vidare betraktas CSR som en viktig konkurrensaspekt mellan företagen som på lång sikt kan skapa fördelar gentemot andra företag. Den svenska informationsplattformen CSR-‐guiden (csrguiden.se) menar att CSR står för företagens ansvarstagande för samhället “med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter”. De nämner även att allt arbete skall ske frivilligt samt att det skall sträcka sig utöver rådande lag. De menar också att CSR-‐arbetet har nått ett paradigmskifte. Från att det setts som ett ont måste ses det nu istället som en nödvändighet och en självklarhet då dagens intressenter ställer högre krav på företagen.
Tidigare dominerade sponsring och välgörenhet men intressenternas nya kravbild har gjort att arbetet med CSR har behövt utvecklas.
Det är just involveringen av CSR som skiljer hållbarhetsredovisningen från den klassiska redovisningen. Frostensson et al. (2012, s.8) uttrycker hållbarhetsredovisning som “en ram för att redovisa ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av företagets verksamhet”. Första gången företag började redovisa delar av sitt hållbarhetsarbete går att härleda till 1970-‐talet då det talades om social redovisning och miljöredovisning (ibid.). En vidare etablering av hållbar utveckling skedde dock först under åttiotalet med händelser som Förenta Nationerna var det drivande organet bakom. En viktig aspekt som nämndes då var rättvisan mellan generationer. Med detta menas att genom en noga övertänkt konsumtionstakt av ändliga resurser, se till att även framtida generationer skall ha möjligheten att tillfredsställa sina behov av dessa. Vidare menar de att en version av hållbar utveckling handlar om att lämna planeten i det skick som den var i när den ärvdes.
En annan bidragande faktor till att den här typen av företagsansvar vuxit fram kan härledas till påtryckningar från den institutionella omvärlden. Den institutionella omvärlden kan förklaras som de värderingar, normer och förväntningar som finns på företag. Genom att dessa förväntningar infrias skapas en företagslegitimitet. Mycket av den forskning som finns gällande CSR idag har vuxit fram genom denna externa påverkan (Jacobsen & Thorsvik, 2014; Jutterström & Norberg, 2013).
Idag presenterar många svenska företag någon form av hållbarhetsarbete. Även världen över har hållbarhetsredovisning anammats i stor utsträckning. Enligt en undersökning gjord av KPMG (2011) redovisar 95 procent av världens tvåhundrafemtio största företag sitt hållbarhetsarbete. Samma undersökning visar även på att majoriteten av de största företagen i de trettiofyra studerade länderna hållbarhetsredovisar.
1.2 Problem
Ett flertal studier rörande CSR och jämförande mellan branscher har gjorts. Bland annat Ericson & Nilsson (2007) har gjort en jämförelse mellan svenska bolag i fyra olika branscher gällande sociala aspekter. De kommer fram till att det är intressenterna som
styr vad som presenteras i hållbarhetsredovisningen. Då CSR är ett allt mer aktuellt ämne som ofta är uppe för diskussion torde det således finnas underlag för att göra en studie med verktyg som kan ses mer à jour.
Vidare har en studie av tre branscher (konsument-‐, service-‐ och tillverkningsindustrin) gjorts av Andersson & Ikonen (2008). Där var syftet att undersöka vilka aspekter av CSR som belyses i hållbarhetsredovisningen för respektive bransch. I undersökningen kommer de fram till att det främst är miljöarbetet som fokuseras i hållbarhetsredovisningarna. Undersökningen gjordes 2008 varefter fler företag börjat använda CSR som ett sätt att marknadsföra och legitimera sitt varumärke. Frostensson et al. (2012) menar att synen på hållbarhetsredovisning, som ett sätt att marknadsföra och legitimera sitt varumärke, skapar en trovärdighet till företaget bland intressenterna. Detta gör det intressant att undersöka utifall det är legitimering av varumärket som är företagens uppsåt med hållbarhetsredovisningen.
Ovan nämnda undersökningar har presenterat hur hållbarhetsarbete presenteras samt vilka olika aspekter som fokuseras. Med utgångspunkt i detta anser vi att utrymme och intresse finns att göra en studie då det mer fokuseras på underliggande faktorer till varför företag hållbarhetsredovisar på ett visst sätt.
1.3 Problemformulering
För att specificera forskningsfrågorna undersöks inledningsvis hur de olika branscherna presenterar sitt CSR-‐arbete. Med detta ämnar vi utröna om, och i sådana fall hur, de olika branscherna skiljer sig åt i tillvägagångssätt vid redovisningen samt vilka de primära intressenterna för respektive bransch är. Vad som framhävs i rapporterna och sådant som inte tas med bör också utrönas. Således blir de huvudsakliga frågeställningarna:
• Skiljer sig dessa typer av företag åt i tillvägagångssätt att redovisa hållbarhetsarbete och på vilket sätt skiljer de sig åt?
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att genom analys av hållbarhetsredovisningar för två olika grupper av företag, ta reda på skillnader i presentationen av hållbarhetsarbetet. Genom detta vill vi bidra till en förståelse varför företag redovisar på det sätt som framkommit genom analys av insamlad data. Dessa skillnader ska utrönas genom kategorisering av data som vi finner i rapporterna. Utifrån skillnaderna undersöks sedan underliggande faktorer till dessa skillnader och varför de existerar.
1.5 Avgränsningar
Vi har valt branscher som skiljer sig åt i verksamhet för att kunna undersöka om det finns några kontraster dem emellan. Företagen har valts på kriterier som ägarförhållanden, storlek samt att de alla är svenska. Det empiriska material som studeras är hållbarhetsredovisningar, hållbarhetsrapporter samt hållbarhetsarbete som presenterats eller finns tillgängligt på företagens hemsidor.
2. Metod
Under kapitlet presenteras metodologiska avväganden som ligger till grund för studiens utformning.
2.1 Val av företag
Vi har i vår studie valt att undersöka ett antal svenska företag då regler och direktiv kan skilja sig länder emellan. Dessa företag har delats in i två olika grupper vilka har valts från två huvudsakliga utgångspunkter. Den ena består av företag med höga utsläpp av växthusgaser inom Sveriges gränser vilket innebär att den huvudsakliga produktionen sker inom Sverige. I denna grupp ingår energi-‐ samt åkeribranschen. Detta stöds genom officiell statistik från Naturvårdsverket, vilka påvisar att företag inom valda branscher är aktörer där utsläppen är de högsta i Sverige (naturvardsverket.se).
Den andra gruppen företag innehåller branscher i vilka produktionen ofta är förlagd utomlands. Då produktionen till stor del är lagd utomlands kommer dessa företag till högre grad, än grupp ett, i kontakt med faktorer som sociala förhållanden och etiska ställningstaganden. Bland annat intervjuas Bo Algers, professor i husdjurshygien, i Dagens nyheter (2014, 21 maj) som menar att svenska livsmedelsföretag borde sluta handla med olagligt producerat danskt fläskkött. Även konfektionsindustrin har brottats med etiska problem, exempelvis blev H&M anklagade för att ha samarbetspartners i Etiopien som sysslar med “land grabbing” vilket innebär att företaget tar över mark att odla bomull på skriver DN (2014, 10 november). Även Gina tricot har undersökts, då har det visat sig att de bryter mot sina uppförandekoder vad gäller bland annat arbetstider skriver Svenska Dagbladet (2015, 9 januari). Nedan visas valda företag.
Då företagen valts har det gjorts relativt ostrukturerat och efter kriteriet att företagens hemsidor ska innehålla någon form av hållbarhetsredovisning, vilket behövs för att vara relevant för vår studie. Företagen måste även passa in i någon av uttalade grupper. Ett urval likt detta kan liknas vid ett målstyrt urval. Bryman & Bell (2005) beskriver det som att välja ut objekt som är relevanta för de forskningsfrågor som formulerats.
Då just dessa företag har valts har det gjorts dels på basis av egen kännedom om dessa samt genom sökningar i sökmotorer (compricer.se, eniro.se). För att finna företagen har sökord som ”elföretag”, ”transportföretag”, ”livsmedelsföretag” och ”klädföretag” använts.
2.2 Datainsamling
All data har hämtats från företagens hemsidor. Material om företagens hållbarhetsarbete inkluderas inte alltid i årsredovisningen. Företagen som vi har stött på har dock alltid presenterat sitt hållbarhetsarbete på respektive hemsida. Om exempelvis en brytning i räkenskapsår gjort att annat än 2013 års rapport eller material är aktuellt har det mest aktuella materialet nyttjats.
Vid insamlingen av data har vi, som nämnt, hämtat information från berörda företags hemsidor. Då det inte är vi själva som framställt denna kallas det för sekundärdata, vilket innebär data framställd av annan part. Sekundärdata innebär, enligt Bryman & Bell (2005) både för-‐ och nackdelar. Fördelar är bland annat att vi snabbare kan sammanställa större mängder data och att vi får mer tid till analysen. Nackdelar däremot kan vara att kontrollera kvaliteten på den data som använts och att det kan finnas mycket och obekant data.
Då insamlad data är hämtad från företagens hemsidor betyder det att företagen själva framställt denna. Detta betyder att det är subjektiv data som måste granskas kritiskt. I studien tas dock ett intressentperspektiv varvid det är av vikt att producentens presentation av data framkommer. Bryman & Bell (2005) menar att kvalitativ forskning kritiseras för just detta; att undersökningen blir för subjektiv då mycket av antagandena bygger på forskarnas egna uppfattningar. Dessa problem ökar också då det är svårt att replikera kvalitativa undersökningar. För att minska risken för problem som dessa måste alla steg i undersökningen dokumenteras så utomstående part kan förstå hur vi gått till väga.
Mättnad, i vårt fall empirisk mättnad, kan sägas vara uppnådd då inga nya mönster uppstår och nya egenskaper ej kan observeras menar Bryman & Bell (2005), vilket även Olsson & Sörensen (2011) styrker. Efter en viss mängd insamlad empiri fann vi dessa kriterier uppfyllda och stannade vid den mängd data som nu ligger till grund för studien. Då detta är en subjektiv uppfattning av författarna själva kan teoretisk mättnad alltid ifrågasättas.
Insamlandet av data har skett relativt ostrukturerat vilket Bryman & Bell (2005) menar kan vara till fördel vid en kvalitativ analysmetod. Detta för att innebörden av insamlade data ska få möjlighet att träda fram samt för att relevanta begrepp ska kunna genereras.
2.3 Dokument
Vid motiveringen av företagsval användes tidningsartiklar samt offentliga undersökningar för att styrka gruppernas utformning. Bryman & Bell (2005) menar att
autenciteten i tidningsartiklar alltid måste ifrågasättas då det handlar om en subjektiv syn på vad som skrivs. I vårt fall handlar det om att fånga en medial bild över denna typ av företag, vilket innebär att en subjektiv bild önskas. Offentliga dokument och undersökningar kan anses mer pålitliga men även här måste ett källkritiskt perspektiv intas.
2.4 Analysmodell
Vid analys av insamlad data har ett tillvägagångssätt med karaktär av kvalitativ innehållsanalys nyttjats. Med detta menar Bryman & Bell (2005) att forskaren söker efter bakomliggande teman i den data som analyseras. För att förenkla analysen beslutades att bygga en analysmodell för att sammanställa och förtydliga skillnader i insamlad data. Analysmodellen utgår från de tre begrepp, miljö, samhälle och ekonomi, som Frostensson et al. (2008) menar att hållbarhetsredovisning till huvudsak består av. För att sedan gå vidare används djupare resonemang angående innehåll i hållbarhetsredovisning för att beskriva underliggande kategorier till ovanstående huvudbegrepp. Efter detta gick vi ner på detaljnivå och beskrev vad som användes i just de företag som figurerar i vår studie. Denna analysmodell används för var och en av företagsgrupperna. Analysmodellen ser ut som följer.
Uppställningar av analysmodellen har gjorts för båda grupperna företag för att, som ovan nämnt, kunna utröna skillnader grupperna emellan. Intressentmodellen (figur 1, s.20) kommer också att figurera i analysen som ett stöd för, de till grupperna, relevanta intressenterna.
Tabell 2, analysmodell.
3. Teoretisk referensram
I följande kapitel redogörs för de begrepp och teorier som kommer ligga till grund för datainsamling och analys. Till en början presenteras teorier och begrepp som är nödvändiga för att sedan kunna teoretisera kring hållbarhetsredovisning.
3.1 Initiativ till hållbarhetsredovisning
Här presenteras begrepp och termer som ligger till grund för företags hållbarhetsredovisning.
3.1.1 Vad är CSR?
Med termen CSR avses det arbete som företagen utövar inom ramen för miljö, samhälle och etik. CSR-‐arbetet är grunden till vad som senare presenteras och i hållbarhetsrapporten som visar på det slutliga vad företaget gjort i ord och siffror. CSR har inte en global definition utan det är upp till varje organisation att definiera innebörden av begreppet.
De tre komponenterna CSR består av är som tidigare nämnts de miljömässiga-‐, samhällsmässiga-‐ och ekonomiska aspekterna (Grankvist 2012; Frostenson et al., 2012). Med den miljömässiga aspekten menas exempelvis att företagen tar hand om sitt avfall, de har en energikonsumtion där de inte förbrukar i onödan samt att de håller utsläppen på en nivå som kan anses som acceptabel för företagen. Samhällsaspekten handlar om att företagen behandlar sina medarbetare med respekt och enligt mänskliga rättigheter. Vidare handlar det om att de inte skall diskriminera särskilda grupper av människor samt att den produkt som produceras uppnår de krav som ställs inom branschen. Den sista komponenten, den ekonomiska, handlar om att CSR skall vara långsiktigt lönsamt och att företagets redovisning skall vara transparent och inkludera alla tre komponenter. Hur dessa aspekter kommer till uttryck i hållbarhetsredovisningar återkommer senare i arbetet.
3.1.2 Verksamhetsanpassning eller samhällsstöd?
Då Jutterström & Norberg (2013) behandlar CSR diskuterar de två olika typer: dels den egna anpassningen av företagets produkter och produktionsprocesser, samt det allmänna samhällsstöd som inte berör kärnverksamheten. Det allmänna samhällsstödet kan innebära att företaget stöttar hjälporganisationer som exempelvis Rädda barnen eller Läkare utan gränser. Detta kallas inom CSR-‐litteraturen för välgörenhet eller filantropi (ibid.). Anpassning av produktionen eller produktionsprocesser inom företaget handlar däremot om att förbättra produkter rent miljömässigt, genom att minska resursförbrukning, eller socialt genom att ta hänsyn till arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Detta inom organisationen men även hos underleverantörer, då tendensen är att beställande företag också ställs till ansvar för dessa. Genom minskad resursförbrukning finns det även möjlighet till en ren ekonomisk förbättring menar Grankvist (2012).
3.1.3 CSR som managementidé
Hur teorier som kommit att klassas som managementidéer vuxit fram redogör Jutterström & Norberg (2013) för och jämför dessa med CSR och menar att det finns många liknande drag dessa idéer och CSR emellan. Med detta menar de att CSR på goda grunder kan ses som en managementidé. Skillnader mellan klassiska idéer, som just-‐in-‐ time eller lean production, och CSR är att det senare ofta skapar debatt i media och även i akademisk litteratur. De, som förespråkare, menar att CSR huvudsakligen används för att skapa legitimitet för företaget, men även som effektivitetsförbättringar i vissa fall. Vidare förklarar de att motståndare istället hävdar att det skulle leda till effektivitetsförsämringar då förändringar av verksamheten ofta kostar pengar utan att leda till någon egentlig förbättring. En annan skillnad är att CSR får stöd från frivilligorganisationer (ibid.).
3.1.4 Grad av kommunikation
Jutterström & Norberg (2013) beskriver två olika aspekter av företags CSR-‐arbete: ansvarstalande och ansvarstagande. Ansvarstalande innebär hur en organisation presenterar sitt arbete vad gäller samhällsansvar. Ansvarstagande däremot innebär vad
ett företag egentligen gör i praktiken för att förbättra företagets verksamhet. I litteraturen diskuteras även de två begreppen explicit och implicit CSR, vilka innebär tydligt uttalad och märkbar CSR kontra outtalad och mer innefattad i verksamheten. Dessa två begrepp är av vikt då det kan finnas skillnader i vilken omfattning de som redovisar presenterar sitt arbete.
3.1.5 CSR-‐översättning
Då ett företag står i begrepp att implementera CSR i verksamheten kommer de råd och riktlinjer som existerar att tolkas olika. Då det ej är lagstiftat angående hållbarhetsredovisning finns det inget rätt eller fel vid implementeringen. Jutterström & Norberg (2013, s.137) formulerar det, fritt översatt, som: “en lokal formulering eller redigering av en, övergripande, normativ idé”. Detta kan ses som en översättning från GRI eller andra normsättare till ett lokalt språkbruk. Slutsatser som Jutterström & Norberg (2013) drar, vilka även Grafström et al. (2008) instämmer i, utifrån detta är:
1. CSR formas utifrån den förståelse av rätt och fel som finns i företaget.
2. CSR måste synkroniseras med företagets andra idéer som exempelvis affärsnytta.
Utifrån detta kan inte påstås att CSR är en konkret managementidé men därav inte heller onödig då den skapar en större förståelse för ansvarstagande och etik i företaget.
3.2 Standarder för hållbarhetsredovisning
Här presenteras ett urval av förekommande standarder som används som grund vid företags hållbarhetsredovisning.
3.2.1 Global Reporting Initiative
Även om det inte är lagstiftat kring arbetet med CSR finns det riktlinjer som många organisationer valt att följa. GRI är en global, icke vinstdrivande organisation som bildades 1997 (globalreporting.org) och ses som en global normsättare inom hållbarhetsarbetet. GRI är under 2014 den ledande organisationen för att stödja hållbarhetsarbete världen över. Organisationen bildades för att främja hållbarhetsarbete
inom företag och skapar riktlinjer för att detta skall kunna uppnås. Även om det GRI föreslår inte är lagar och regler har det ändå blivit en norm i många länder att följa dessa riktlinjer i olika utsträckning. Genom dessa riktlinjer vill de skapa en större insyn för företagets intressenter samt att de skall ligga till grund för att företag ska ta ansvar för sina handlingar.
I Sverige råder olika krav på statliga och privatägda företag. Exempelvis kan sägas att 49 av de 53 statliga bolagen under 2010 hållbarhetsredovisade enligt GRIs riktlinjer, vilket visas i en rapport från Finansdepartementet (2011). Detta kan sättas i paritet med att 30 av de 100 största företagen på Stockholmsbörsen redovisade enligt GRIs riktlinjer. Idag är det mest vanligt att redovisa enligt GRIs generation tre (G3) men generation fyra (G4) finns numer att tillgå.
GRIs olika verktyg fyller även andra funktioner. Genom att företag jobbar med dessa riktlinjer kan intressenter lättare urskilja och jämföra skillnader mellan olika företag som sedan kan ligga till grund för beslutsfattande.
3.2.2 Indikatorer, upplysningar och mått i en hållbarhetsredovisning
Enligt GRI finns det tre typer av upplysningar som en hållbarhetsredovisning ska innehålla vilka Frostensson et al. (2012) lyfter fram. Dessa tre upplysningar är strategi och profil, hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer. Med strategi och profil menas att företagen påvisar sitt förhållningssätt till hållbarhet, prioriteringar och vilken inriktning som valts samt att principer som nyttjats och till vilken grad de har använts ska visas. Med begreppet hållbarhetsredovisning menas hur företaget har arbetat med hållbarhetsfrågor och bakgrunden till hur de fått fram presenterat material. Resultatindikatorer innebär mer konkret vad företagen lyckats uppnå genom mätbara faktorer. Som tidigare diskuterat är olika mått relevanta att ta upp beroende på bransch och företag.
3.2.3 ISO -‐ International organization for standardization
ISO är ett begrepp som förekommer ofta inom hållbarhetsredovisningen. ISO är ett certifikat som kan erhållas inom olika områden och nivåer. Innebörden och meningen
med de, för detta arbete, mest aktuella certifikaten presenteras nedan med utgångspunkt från ISO:s egna definitioner (iso.org).
• ISO 9001 är en certifiering gällande organisationens förhållningssätt mot kunden och omvärlden. Produkten som skapas skall verka tillfredställande för kunden och uppfylla de regler och lagar som är rådande i landet. Vidare skall organisationen verka för att effektivisera sina processer samt att hålla sig à jour gällande kundernas önskemål och förändringar i tvingande föreskrifter.
• ISO 14001 sätter miljön i fokus. För att en organisation skall tilldelas detta certifikat krävs en inriktning på företagets ledning som tar hänsyn till miljömässiga aspekter. Då olika organisationer har olika påverkan på miljön krävs det att varje enskild aktör ringar in de miljöaspekter de kan påverka. Ett aktivt arbete med dessa aspekter skall sedan ske där exempelvis effektivisering av processer kan bidra till en lägre miljöpåverkan.
• ISO 39001 finns till för att öka trafiksäkerheten. När organisationer tillämpar denna strävar de efter att minska påbud i trafiken inom påverkningsbara områden. Andra kriterier som ska uppfyllas är att organisationerna implementerar en vägsäkerhetsplanering som ska ge positiv effekt inom organisationen.
3.2.4 UN Global Compact
Förenta Nationerna (FN) är initiativtagare till detta projekt som handlar om att näringslivet ska ta ansvar för sitt handlande. Projektet grundar sig i att arbeta för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö samt mot korruption (unglobalcompact.org). Genom tio stycken ledord skall detta enligt FN göra att företagen bidrar till en bättre ekonomi och samhällen i de länder där de är verksamma. Initiativet är frivilligt att vara med i och är globalt erkänt då det är etablerat i 145 länder enligt 2013-‐års uppgifter.
3.2.5 BSCI -‐ Business Social Compliance Initiative
BSCI är en organisation som grundades av Foreign Trade Association för att öka transparensen i de globala företagen samt för att förbättra arbetsvillkoren för anställda. BSCI riktar sig åt företag inom detaljhandeln, varumärkes-‐ samt importföretag som är intresserade av att förbättra de globala arbetsförhållandena (bsci-‐intl.org). Medlemsantalet uppgick under våren 2014 till strax över 1300 företag. I likhet med FN:s Global Compact har även BSCI satt upp tio stycken uppförandekoder som medlemmarna måste följa. Dessa är exempelvis reglementsenliga arbetsdagar och löner, rätt att få vara med i arbetsorganisationer, förbud mot barnarbete, att företaget jobbar aktivt med miljö-‐ samt säkerhetsfrågor. Genom att utgå från dessa uppförandekoder selekteras sedan leverantörer ut som företagen antingen kan, eller inte kan, arbeta vidare med.
3.3 Hållbarhetsredovisning
3.3.1 Vad är hållbarhetsredovisning?
Hållbarhetsredovisning handlar om presentationen av det arbete organisationen utför inom ramen för en hållbar utveckling, eller mer generellt hur företaget presenterar sitt CSR-‐arbete. Vad innebär då denna term, hållbarhetsredovisning, och vad är det som presenteras? Som tidigare nämnt väljer Frostenson et al. (2012, s.8) att definiera hållbarhetsredovisning på följande sätt: “en ram för att redovisa ekonomiska, sociala och
miljömässiga aspekter av företagets verksamhet”. Vidare beskriver de
hållbarhetsredovisningen som ett sätt att “mäta, prestera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling”.
Frostensson et al. (2012) anser att hållbarhetsredovisning kan användas på många sätt och riktas mot olika intressenter. Intressenterna till vilka informationen kan riktas är flera, bland annat konsumenter, investerare, media, frivilligorganisationer och i vissa fall kan det vara för att följa gällande lagar och regler. Dessa intressenter skiljer sig också åt mellan branscherna då varje bransch kan ses som egen grupp där den institutionella omvärlden ställer olika krav. Således skapas, enligt Borglund et al. (2012), en intressentmodell som för varje företag ser olika ut.
Krav som dessa har enligt Jutterström & Norberg (2013) vuxit fram genom historiska händelser som skapat medial uppmärksamhet för frågor gällande miljö och sociala förhållanden, vilket lett till ett större krav på samhällsansvar från företagen. Företag som inte följer de krav som ställs från den institutionella omvärlden kan lätt komma att bli kritiserade för mindre rationella handlingar, att vara likgiltiga eller rent av för att vara vårdslösa menar Jacobsen & Thorsvik (2014).
Globala regler för hur företag skall agera har ännu inte varit möjliga att implementera enligt Frostensson et al. (2012). Däremot finns det olika vedertagna regler och lagar för hållbarhetsredovisning att följa som skiljer sig åt mellan olika länder. I Sverige finns exempelvis endast regler för hur statligt ägda eller delvis statligt ägda företag skall upprätta externredovisning, ofta innehållandes en hållbarhetsredovisning som följer GRI:s riktlinjer (regeringen.se).
3.3.2 Hållbarhetsredovisningens olika intressenter
Både Clarkson (1995), vars litteratur ofta återkommer i arbeten inom området under termen intressentteorin, och Barkland & Ljungberg (2010), menar på att det finns primära och sekundära intressenter till företaget. De primära intressenterna, exempelvis kunder och investerare, är till vilka företaget är i beroendeställning för sin fortlevnad. De sekundära intressenterna, exempelvis media och frivilligorganisationer, påverkar företagen till viss mån men är inte en del av de dagliga transaktionerna och således inga aktörer som avgör utfallet om företagets vara eller inte vara. Dock ställer både primära och sekundära intressenter krav på hur företaget skall forma sig för att uppnå legitimitet. Dessa kan exempelvis vara media och intresseorganisationer. Här uppstår således en skillnad mellan intressenterna till företaget och intressenterna till hållbarhetsredovisningen. Intressenterna till företaget ställer krav på att hållbarhetsarbetet är kongruent med deras åsikter inom dessa frågor. Intressenterna till hållbarhetsredovisningen förklaras enligt Frostensson et al. (2012) i nästa stycke.
Det kan enligt Frostensson et al. (2012) urskiljas två olika huvudgrupper av intressenter till hållbarhetsredovisningen. Den ena gruppen kan kallas de allmänna intressenterna, denna grupp innehåller bland annat frivilligorganisationer, medarbetare och media.
Dessa använder inte hållbarhetsredovisningen som ett underlag för beslut och tar till sig viss del av denna information genom andra kanaler såsom personaltidningar eller media. Den andra gruppen kan kallas de “faktiska användarna” av hållbarhetsredovisningen. Dessa faktiska användare nyttjar redovisningen som ett underlag för sitt beslutsfattande och till vilket förhållningsätt de skall ha till företaget i fråga. Exempel på intressenter som kan nämnas i denna grupp är investerare och ägare, organisationer som är oberoende av staten samt diverse konsulter och ratingföretag med intresse inom CSR och hållbarhetsfrågor. Detta faktum gör att intressenterna till vilka hållbarhetsredovisningen riktas skiljer sig mot den vanliga intressentteorin. Nedan presenterad modell ligger således till grund för analysen och visar de två grupperna användare till hållbarhetsredovisningen som går att urskilja.
Beroende på vilka de dominerande intressenterna är kan en konflikt uppstå vid utformandet av hållbarhetsredovisningen. De olika grupperna av intressenter läser hållbarhetsredovisningen på olika sätt och bedömer den således också på olika sätt. Här krävs det att företagen gör en tydlig avgränsning till vilka intressenter de ämnar framställa redovisningen då den annars kan “svälla ut för mycket utan att vara läsbar” (Frostensson et al., 2012, s.83), vilket enligt Barkland & Ljungberg (2010) också är viktigt då intressenterna endast vill ha det beslutsunderlag de behöver. De skiljer sig även åt på så vis att en del av dem ser redovisningen som ett “redovisningsdokument” medan andra ser det som ett “kommunikationsdokument”. De som läser det som ett redovisningsdokument nyttjar informationen för att lyfta ut specifika delar som är
Figur 1 – Intressentmodell, egen bearbetning utgår från Frostensson et al. (2012, s.82f)
viktiga för dem. De som ser hållbarhetsredovisningen som ett kommunikationsdokument fokuserar istället på själva huvudbudskapet i rapporteringen. Det som avgör vilka hållbarhetsaspekter som är viktiga, enligt Barkland & Ljungberg (2010), är de förväntningar och krav som de primära intressenterna har på företaget. Därför blir det således en balansgång för företagen om vad som ska tas med, till vilka och varför det slutligen skall tas med i den slutliga hållbarhetsrapporten.
Frostensson et al. (2012, s.25) för en diskussion om två typer av huvudsakliga riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Den ena fungerar som “vägledande för innehåll och kvalitet i hållbarhetsredovisningen”. Den andra berör mer området att den skall innehålla standardupplysningar där indikatorer som påverkar de tre CSR komponenterna, miljö, samhälle och ekonomi, skall ingå. Detta leder oss in på olika sätt att redovisa detta arbete.
3.3.3 Sätt att redovisa hållbarhet
Beroende av den valfrihet och avsaknad av regelverk för hållbarhetsredovisning har det enligt Schaltegger et al. (2006) vuxit fram olika sätt att redovisa sitt hållbarhetsarbete:
• Specifik hållbarhetsrapport: Detta innebär att företag utöver sin
årsredovisning ställer upp en hållbarhetsrapport. Där presenteras företagets arbete ur perspektiven samhälle, miljö och ekonomi.
• Utökad årsredovisning: Istället för två åtskilda rapporter inkluderas
hållbarhetsrapporten i företagets årsredovisning. Ibland inkluderas den t.o.m. i balans och/eller resultaträkning.
• Flera specifika rapporter: Istället för ovanstående alternativ presenteras flera specifika rapporter uppdelade på exempelvis miljö, kvalitet, socialt, ekonomi. Detta görs för att rikta de olika rapporterna mot olika intressentgrupper.
Eftersom detta, som nämnt, inte är bestämt hur det bör göras kan företag välja att göra detta efter egna förutsättningar och intressenter. Ofta görs det dock genom att integrera hållbarhetsredovisningen i årsredovisningen men som en separat del. Om företag istället separerar hållbarhetsredovisningen från årsredovisningen är det möjligt att
tydliggöra sitt handlande och genom detta kunna kommunicera arbetet både internt och externt. Med detta menar Grafström et al. (2008) att företag kan nå ut till intressenter som inte är ute efter de ekonomiska förhållandena. De lyfter också fram att beroende av vilken bransch ett företag befinner sig i kan kommunikationen av hållbarhetsarbetet se olika ut. Däremot menar de att hållbarhetsredovisningen mer och mer går emot att integreras i årsredovisningen med målet att ge en mer samlad bild av verksamheten.
3.3.4 Skepticism mot hållbarhetsredovisningen
Hållbarhetsredovisningen möts dock inte bara av öppna armar, Frostensson et al. (2012) redogör för två motsättningar mot ämnet. Den ena anser att hållbarhetsredovisningen är alldeles för resurskrävande och inte till tillräcklig nytta. Den andra anser att hållbarhetsredovisningen kan användas som ett sätt för företaget att visa upp en extern bild som inte alls överensstämmer med de faktiska handlingarna. Denna form av förklädnad kan fungera som ett sätt att förflytta fokus från företagets brister till det som företaget önskar belysa. Således kan företaget kringgå de krav som den institutionella omvärlden ställer och på så sätt uppnå en icke förtjänad legitimitet. Denna typ av hållbarhetsredovisning kallar Barkland & Ljungberg (2010) att “försvara sitt rykte” och menar att det ofta är reaktivt då företaget för dialog med intressenterna.
4. Empiri
Under det här avsnittet presenteras den information vi fått fram genom att studera de olika företagens hållbarhetsredovisningar eller det material som fanns att tillgå. Varje grupp presenteras var för sig och de olika begreppen har sedan sammanställts och återkommer under analysen.
Grupp 1 -‐ Hög nivå utsläpp, tabell 3-‐6 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5
I grupp ett finns ett urval av begrepp under kategorin miljö som är frekvent förekommande bland företagen. Dessa begrepp är inom miljöramen till stor del certifikat och regler, framförallt ISO 9001 och ISO 14001. Dessa certifikat, som också återkommer inom grupp två, är certifikat som inte är branschberoende utan rör mer ett allmänt förhållnings-‐ och ledningssätt för företag. Material på ISO:s hemsida gör även gällande att det är två av de mest använda standarderna, oavsett bransch. Det mer, för åkerierna, branschspecifika ISO 39000:1 nämns i det här fallet av färre, två, företag.
Vidare förekommer under kategorin samhälle filantropi som presenteras i begrepp såsom sponsring, ofta av lokala idrottsföreningar. Företagen i denna grupp, framförallt energiproducenterna lägger fokus på sina medarbetare på så sätt att de mäter välmående genom olika former av index. Åkerierna däremot lägger mer fokus på personal och trafiksäkerhet, dock inte genom någon form av certifiering.
Vad gäller den ekonomiska informationen skiljer sig företagen till viss del åt. I gruppen är det inte någon redovisningsform som utkristalliserats. Att redovisa ekonomiska tal i samband med hållbarhetsarbetet är således lika gångbart som att inte göra det. Noterbart är att bland åkerierna redovisar merparten av företagen hållbarhetsredovisningen och ekonomiska mått var för sig. Bland energiproducenterna är det mest förekommande sättet att presentera hållbarhetsarbetet i årsredovisningen, men det finns även att tillgå på hemsidan.
Grupp 2 – Hög social påverkan, tabell 7-‐10
Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9
I grupp två finns ett större spann av begrepp än i grupp ett. Begreppen är till mångt och mycket av liknande karaktär men bakom dem står olika organisationer med egna initiativ, exempelvis REACH (Research, Evaluation, Authorization, and Restriction of Chemicals) och Kemikaliegruppen, en utländsk samt en svensk aktör med samma syfte. Precis som i grupp ett förekommer certifikaten ISO 14001 och ISO 9001, dock inte i lika stor utsträckning. Däremot redovisar fler företag i grupp två efter GRI:s riktlinjer.
Vidare förekommer det till stor del stöttning av projekt som främjar mänskliga rättigheter och hållbar arbetsmiljö hos underleverantörer, exempelvis Fair labor asssociation (FLA) och Fairtrade. Företagen arbetar även i denna grupp med medarbetarnas välmående och lägger fokus på parametrar som jämställdhet och sjukfrånvaro. Som i grupp ett förekommer det även olika typer av index för mätning av personal-‐ och kundnöjdhet.
Filantropin i denna grupp sträcker sig till större del utanför landets gränser jämfört med föregående grupp. Här är det framförallt organisationer som jobbar med humanitära frågor som ligger i fokus såsom Rädda barnen, SOS Barnbyar eller Världsnaturfonden (WWF). Alla företag i gruppen bedriver någon form av filantropi.
Ur ett ekonomiskt perspektiv redovisas ingen information i hållbarhetsrapporten hos fler än hälften av företagen. Resterande företag visar antingen fullständig ekonomisk information eller ett urval av nyckeltal i sina rapporter.
5. Analys
Under analysavsnittet diskuteras de orsaker till skillnader mellan grupperna utifrån befintlig teori.
5.1 Olika former av redovisning av hållbarhetsarbetet
Hållbarhetsredovisningen har som mål att kommunicera ut vad företaget de facto har gjort eller ämnar göra inom ramen för CSR till de olika intressenterna. Genom att studera de tjugofyra företag som valts för denna studie kan det utläsas att de valt att presentera sin hållbarhetsredovisning på olika sätt. Vissa företag har valt att presentera sitt arbete på delar av sina hemsidor medan andra företag producerat en separat hållbarhetsrapport. En bakomliggande faktor till detta kan vara att företagens resurser skiljer sig åt i arbetet med hållbarhetsfrågor. Det kan även vara så att de ställer sig skeptiska till hållbarhetsredovisning på så vis att de anser att resurserna som läggs ner inte kommer att komma företaget åter och att de därför inte prioriterar denna post. Detta är enligt Frostensson et al. (2012) en av de motsättningar som finns mot hållbarhetsredovisning. Grankvist (2012) å sin sida menar att detta arbete kan uppfattas som resursslukande medan det i själva verket handlar om att företagen brister i sin kommunikation. På så sätt går de miste om de fördelar som CSR och hållbarhetsarbete kan medföra. Nedan följer en sammanställning av de begrepp som inhämtats och som illustrerar skillnaderna och likheterna mellan de två grupperna.
Utläsa går att grupp ett, företag med hög nivå utsläpp av växthusgaser, redovisar hur de skall minska sina utsläpp och effektivisera de processer som påverkar miljön. Med en filosofi som denna inom företaget menar Grankvist (2012) att det kan signalera att företaget som helhet är välskött då kvalitetsarbete ofta är något som har en tendens att genomsyra hela företaget. En optimering av exempelvis företagets transporter är inte bara något som reducerar utsläppen, det sparar även pengar. Att företagen tar sitt ansvar för de handlingar de utför som påverkar omvärlden var, som tidigare presenterats, ett av Förenta Nationernas mål när de i början av 90-‐talet initierade projekt för en global hållbar framtid.
Tabell 2, analysmodell, ifylld
Inom företagen i grupp två lyfts det fram mycket om filantropi, vilket kan ses genom att många organisationer som arbetar med detta nämns i sammanställningen. Certifikat förekommer även här men inte i samma utsträckning som i grupp ett, framförallt är det deltagande i olika miljö-‐ eller socialt främjande initiativ som utmärker grupp två.
Tabell 2, analysmodell, ifylld
