Hållbarhetsredovisning och Integrerad redovisning

(1)

Hållbarhetsredovisning och Integrerad redovisning

En studie om hur redovisningsramverken är internaliserade i undersökta företag

Södertörns högskola | Institutionen för Samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp | Företagsekonomi C | Höstterminen 2014

Av: Carl-Johan Bredberg & Michaela Olsson Handledare: Bengt Lindström & Jurek Millak

(2)

Sammanfattning

2010 utkom The International Integrated Reporting Council med en ny typ av redovisningsramverk vars syfte är att föra samman de nuvarande separerade finansiella – och icke finansiella rapporterna. Den här typen av redovisning ses som en process där alla i ett företag är med och deltar och där både den finansiella informationen och informationen från de icke – finansiella rapporterna är integrerade i verksamheten. En icke – finansiell rapport, en hållbarhetsredovisning beskriver den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan som ett företag har och ska också ses som en process i företaget som varken börjar eller slutar med publiceringen. En hållbarhetsredovisning strävar efter att det finns ett hållbart tänk kontinuerligt genom hela företaget. De båda typerna av rapporterna ska ses som processer i företagen vars syfte är att bli internaliserade i organisationerna. Från styrelsenivå ner till varje enskild anställd. Den här studien syftar till att se hur dessa rapporter, den integrerade redovisningen och hållbarhetsredovisningen internaliseras i verksamheterna och ifall de är internaliserade på olika sätt, olika nivåer. Genom kvalitativa intervjuer har undersökningen skett på fyra företag, två stycken som använder sig av en integrerad redovisning och två stycken som använder sig av en hållbarhetsredovisning. På varje företag har tre anställda intervjuats vilket gör att tolv intervjuer totalt har hållits. Intervjumallarna är utformade genom att ha studerat företagens publicerade årsredovisningar för 2013 och tagit fram frågor från dem. För att analysera den insamlade empirin har vi använt oss av teorier om CSR i företagen, legitimitetsteori, teori om löskoppling, intressentteori och beslutsteori. Vi har också använt oss av informationen från årsredovisningarna vilket vi baserade våra intervjumallar på.

Den informationen sammanställde vi i flytande text och har använts vid analys. Mer djupgående information har också skrivit om respektive redovisningsramverk för bidra med en ökad förståelse och kunskap om dem. Från analysen har vi kommit till slutsatsen att de båda redovisningsramverken är internaliserade i företagen och att en större grad av internalisering finns hos de företagen som använt sig av en integrerade redovisningen.

(IIRC) The International Integrated Reporting Council (GRI) Global Reporting Initiative

(CSR) Corporate Social Responsibility (IR) Integrerad Redovisning

(SEK) Svensk Exportkredit

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Tidigare forskning ... 3

1.2.1 Hållbarhetsredovisning ... 3

1.2.2 Integrerad redovisning ... 4

1.3 Förstudie ... 6

1.4 Problemformulering ... 9

1.5 Frågeställning ... 10

1.6 Syfte ... 10

1.7 Avgränsningar ... 10

2. Metod ... 11

2.1 Motiv till vald metod ... 11

2.2 Tillvägagångssätt och respondentval ... 11

2.3 Framställning av intervjufrågor ... 13

2.4 Undersökta verksamheter och intervjurespondenter ... 15

2.4.1 Green Cargo ... 15

2.4.2 Infranord ... 15

2.4.3 LKAB ... 17

2.4.4 Svensk Exportkredit (SEK) ... 18

2.5 Metodkritik ... 19

3. Teoretisk Referensram ... 20

3.1 Institutionell teori ... 20

3.2 Beslutsteori ... 22

3.3 CSR i företag ... 23

3.4 Legitimitetsteori ... 24

3.5 Intressentteori ... 25

4. Fördjupning Av Ramverken ... 27

4.1 Hållbarhetsredovisning ... 27

(4)

4.2 Integrerad redovisning ... 28

5. Företagens Årsredovisningar ... 30

5.1 Green Cargo ... 30

5.2 Infranord ... 32

5.3 LKAB ... 33

5.4 SEK - Svensk Exportkredit ... 35

6. Empirisk Referensram ... 37

6.1.1 Värderingar och värdebegrepp ... 37

6.1.2 Kommunikation och beslut ... 37

6.1.3 Arbete och riktlinjer ... 38

6.3 LKAB ... 43

6.4 SEK ... 47

7. Analys & Diskussion ... 52

(5)

7.3 LKAB ... 57

7.4 Svensk Exportkredit ... 61

8. Slutsatser ... 65

9. Egna Reflektioner ... 68

9.1 Förslag på vidare forskning ... 68

Källförteckning ... 1

Bilagor ... 5

Bilaga 1 – Green Cargo: Intervjumall 1 ... 5

Bilaga 2 – Green Cargo: Intervjumall 2 ... 6

Bilaga 3 – Infranord: Intervjumall 1 ... 7

Bilaga 4 – Infranord: Intervjumall 2 ... 8

Bilaga 5 – LKAB: Intervjumall 1 ... 9

Bilaga 6 – LKAB: Intervjumall 2 ... 10

Bilaga 7 – Svensk Exportkredit: Intervjumall ... 11

(6)

1. Inledning 1.1 Bakgrund

Under den senaste tiden har det diskuterats att de nuvarande årsredovisningarna som publiceras är allt för omfattande och att informationen i årsredovisningarna är svår att ta till sig. Det går att läsa i en diskussionsrapport från The International Integrated Reporting Council som innehåller en rubrik som lyder följande: The World Has Changed - Reporting Must To.¹ Förändringar i världen som globalisering, ökad hänsyn till miljö, befolkningstillväxt, resursbrister samt politiska förändringar på grund av ekonomiska kriser har påverkat hur företag i dagsläget bedrivs. De rapporteringsramverk som i dagsläget använts för publicering av finansiella redovisningar och hållbarhetsredovisningar ses inte adresserade för förändringarna.² Diskussioner har förts att på grund av de förändringar som har skett och sker i världen behövs samma gensvar mot de miljömässiga kriser som sker som det finns för de finansiella kriserna.³

Mot bakgrunden att förändringar har skett i världen är informationsbehovet om organisationers resultat och framtida motståndskraft allt större än vad som i dagsläget anses tillgängligt. Den finansiella delen av företagens rapportering har utvecklas mot olika håll och kanter och hur olika delar i en organisation är beroende av varandra klargörs inte tydligt nog. Hur delar som styrning, strategier, de finansiella - och icke – finansiella rapporterna är sammanhängande framgår inte på ett klart och tydligt sätt.⁴

För att stödja det ökade informationsbehovet som tillkommit när världen förändras krävs det också förändringar när det gäller redovisning och rapportering från företag. Det krävs förändringar i företagens redovisning och rapportering för att förtydliga det som anses förvirrande och fragmenterande.⁵ Företagen har redan blivit tvungna att reagera på dessa förändringar för att förbli framgångsrika. Dock

1 IIRC, Towards Integrated Reporting, Communication value in the 21st century, Discussion paper, International integrated reporting council, 2011, http://theiirc.org/wp-‐content/uploads/2011/09/IR-‐Discussion-‐Paper-‐2011_spreads.pd,. s. 2, (Hämtad 2014-‐10-‐17)

2 Ibid, s. 3

3Robert G. Eccles och Michael P. Krzus, One Report, integrated reporting for a sustainable strategy, New Jersey: Wiley &

sons, inc, 2010, s. 9-‐10, https://www-‐dawsonera-‐com.till.biblextern.sh.se/readonline/9780470615805, (Hämtad 2014-‐11-‐

06)

4 IIRC, Towards Integrated Reporting, Communication value in the 21st century, 2011, s. 2

5 Ibid, s. 3

(7)

har dessa förändringar och reaktioner från organisationerna lett till affärsmässiga, sociala och politiska konsekvenser.⁶

IIRC är en global organisation bestående av företag, investerare, tillsynsmyndigheter, standardiseringsorgan, redovisningsbranschen samt icke-statliga organisationer.⁷ Organisationen utkom 2010 med en plan för hur en integrerad redovisning skulle se ut. Den nya lösningen skulle bidra med en tydligare koppling där det tidigare varit otydlig samtidigt som en mer utförlig plan för företagets framtid ska redovisas. Detta ska enligt IIRC skapa ett värde värt att beaktas.⁸

Mycket av informationen som finns i företags befintliga rapporter är frånkopplad och olika upplysningsluckor förekommer.⁹ Med en integrerad redovisning kommer företagens icke – finansiella rapporter (hållbarhetsredovisning) att bli integrerade med de finansiella rapporterna, det vill säga att dessa båda typer av nu skilda rapporter kommer redovisas i en integrerad. Investerare anser för närvarande att informationen som finns i de icke – finansiella rapporterna inte är tillräcklig och tydlig nog för att bidra med en avgörande roll i deras beslutsfattande. Olika organisationers styrelser anser att hållbarhetsfrågor bör integreras i sin helhet i en organisations verksamhet och strategi.¹⁰

En hållbarhetsredovisning i sin tur strävar efter att beskriva den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan företagen har också riktat sig till de interna intressenterna lika mycket som de externa. Genom en hållbarhetsredovisning vill organisationer redogöra, mäta och ta ansvar för sina intressenter genom sitt arbete för hållbar utveckling. Dagens hållbarhetsredovisningar ska användas för att jämföra de resultat som finns inom en organisation samt med de hållbarhetsredovisningar som publiceras av andra organisationer.¹¹ GRI:s (Global Reporting Initiative) syfte är att skapa praxis och ta fram ramverken för hållbarhetsredovisning. Ramverken innehåller mått och metoder för hur organisationer ska rapportera på sina hållbarhetsrelaterade effekter och prestanda.¹²

6 Ibid. s.4

7 IIRC, The international <IR> framework, International integrated reporting council, 2013, http://www.theiirc.org/wp-‐

content/uploads/2013/12/13-‐12-‐08-‐THE-‐INTERNATIONAL-‐IR-‐FRAMEWORK-‐2-‐1.pdf, s. 1, (Hämtad 2014-‐11-‐06)

8 Mandy Cheng, Wendy Green,Pieter Conradie,Noriyuki Konishi, Andrea Romi, The International Integrated Reporting Framework: Key Issues and Future Research Opportunities, volym 25; issue 1, Journal of International Financial Management & Accounting, 2014, DOI: 10.1111/jifm.12015

9 IIRC, Towards Integrated Reporting, Communication value in the 21st century, 2011, s. 4

10 Eccles och Krzus, One Report, integrated reporting for a sustainable strategy, 2010, s. 148

11 Globalreporting, Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, Global reporting initiative, 2006,

https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/Swedish-‐G3-‐Reporting-‐Guidelines.pdf, s. 3, (Hämtad 2014-‐11-‐06)

12 Global reporting initiative, “What is GRI”, Tillgänglig: https://www.globalreporting.org/information/about-‐gri/what-‐is-‐

GRI/Pages/default.aspx, (Hämtad 2014-‐12-‐03)

(8)

En hållbarhetsredovisning ska verken börja eller sluta med publiceringen. Den ska vara ett verktyg och en fortlöpande process. En process som ska vara en del av den större processen där företagen bestämmer sin strategi, utvärderar sina resultat och förverkligar sin handlingsplaner. En hållbarhetsredovisning kan skapa ett underlag för en process med konstanta förbättringar över tiden samt möjliggöra att företagens resultat får en allsidig bedömning.¹³

1.2 Tidigare forskning

1.2.1 Hållbarhetsredovisning

2007 beslutade regeringen att hållbarhetsredovisning ska vara obligatoriskt för statliga företag. I en studie som undersöker effekterna av dessa nya riktlinjer kommer forskarna fram till att företag har påverkats i olika grader.¹⁴ Studiens resultat visar att ny kunskap kommit till de undersökta företagen och att riktlinjerna i huvudsak har skapat en medvetenhet om hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har i en del av de undersökta företagen bidragit till en prioritering av hållbarhetsfrågor med nya riktlinjer och förbättrade rutiner. Studien kommer fram till att de nya riktlinjerna beträffande hållbarhetsredovisning till största del gett bidrag till förbättrade rutiner än förändringar och förbättringar vid själva hållbarhetsarbetet. De företag som tidigare inte arbetat med hållbarhetsredovisning menar att de nya riktlinjerna inte bidragit till så stora förändringar när det kommer till hur kärnverksamheten uppfattas men bidragit med nya processer vid exempelvis inköp och miljö. Ytterligare en slutsats studien drar är att de obligatoriska riktlinjerna främst påverkar företagens sätt att redovisa istället för att påverka det faktiska hållbarhetsarbetet.¹⁵ Forskarna lyfter fram i sina slutsatser att det är viktigt att företagen uppmärksammar hur en hållbarhetsredovisning kan förbättra företagens hållbarhetsarbete och att det är viktig för att göra hållbarhetsarbetes omfattning betydelsefullare.¹⁶

I en annan studie ”Hållbarhetsredovisning och interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet”

undersöker forskarna den betydelse hållbarhetsredovisningen har i handelsföretags organisatoriska

13 GRI, Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, 2006, s. 6

14 Regeringen, Effekterna av hållbarhetsredovisning, Studie, regeringskansliet, 2010, s.7 http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/23/50/588f17ea.pdf, (Hämtad: 2015-‐01-‐08) Regeringen, Effekterna av hållbarhetsredovisning, 2010, s.27

16 Ibid, s.28

(9)

processer och hur processerna kan bidra med ökad hållbarhet.¹⁷ Forskarna har kommit fram till att hållbarhetsredovisningen i sig inte är en så stark del i företagen att den fungerar som en drivkraft i det faktiska hållbarhetsarbetet som sköts. De ser det som problematiskt att skilja hållbarhetsarbetet i företagen och deras hållbarhetsredovisning. Forskarna undersöker de processer som en hållbarhetsredovisning kan bidra med och ser på hur hållbarhetsredovisningen kan sättas i kontext med hållbarhetsarbetet i företagen.¹⁸ De presenterar att kommunikationen som förs berörande hållbarhetsarbetet är avgränsad. De uttrycker att det kan beror på att företagen antingen inte har några hållbarhetsprocesser eller att de bara inte tar till sig processerna de faktiskt har.¹⁹ Forskarna redogör att bättre hållbarhetsprocesser kan uppnås genom att integrera och samverka hållbarhetsfrågorna i verksamheten. De menar att detta sker genom olika aktiviteter som stöd, styransatser med tydliga och lokala presentations – och resultatmått samt att hållbarhetsarbetet bör vara delegerat till olika enheter.²⁰ Slutligen kommer forskarna fram till åtgärder som bidrar med att hållbarhetsredovisningens relevans blir större. En av åtgärderna berör förtydning av ägarförhållandet till redovisningen genom fasta roller och strukturer för arbetet med hållbarhetsredovisningen. Ytterligare en åtgärd studien föreslår är en samanordning av vad en hållbarhetsredovisning egentligen är och vilken betydelse den har i företagen.

Vilket i förhalande till företagets övergripande mål och strategier samt till det faktiska hållbarhetsarbetet. ²¹

1.2.2 Integrerad redovisning

En studie om integrerad redovisning reder i sin undersökning ut tre frågeställningar som berör integrerad redovisning och bland annat vad begreppet betyder. Slutsatsen berörande begreppets betydelse visar att det inte finns någon klar definition. Detta delvis beroende på otydliga regler vilket gör det ännu svårare att definiera. Enligt studien visar sig en integrerad redovisning vara en rapport som sammanställer ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. Det är en process som visar hur företaget i fråga skapar värde på lång sikt. I slutsatsen kommer forskarna även fram till att en tydlig definition är viktig för att företag ska anamma ramverket och börja integrera sina rapporter.²²

17 Handelns utvecklingsråd, Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel – roll, relevans och nytta, 2013, s.5,

http://www.hur.nu/wp-‐content/uploads/2014/11/2013-‐2-‐Hallbarhetsredovisning-‐i-‐svensk-‐detaljhandel.pdf (hämtad 2015 -‐

04-‐10)

18 Handelns utvecklingsråd, Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel – roll, relevans och nytta, 2013, s.42

19 Ibid, s.43

20 Ibid, s.45

21 Ibid, s.6

22 Dalida Kalifa och Awat Safari, Integrerad rapportering – Ett nytt sätt att rapportera, Magisteruppsats, Mälardalens högskola, 2014, s.44, http://mdh.diva-‐portal.org/smash/get/diva2:732184/FULLTEXT01.pdf, (Hämtad 2015-‐04-‐15)

(10)

Samma studie strävar efter att påvisa vilka fördelar respektive nackdelar det finns med integrerad redovisning. En fördel är att den integrerade redovisningen ger enligt undersökningens slutsats en tydlig och fullständig bild av företagets verksamhet vilket också bidrar med att intressenter får mer relevant information kring företaget. För företaget i fråga innebär det att det blir en tydligare koppling mellan den finansiella och icke-finansiella informationen samt hur de påverkar varandra. Företaget får också lättare att anpassa sig efter samhällsförändringar och förebygger därmed vissa risker. Integrerad redovisning kan enligt studien också leda till bättre samarbete i företaget vilket kan leda till en hållbar strategi som ökar det långsiktiga värdeskapandet.²³ Studien kommer också fram till nackdelarna med den integrerade redovisning och en av dem är just kopplingen mellan den finansiella – och icke – finansiella informationen. Utmaningen ligger i att skapa en tydlig koppling där emellan och hur de påverkar varandra. Ett genomgående problem är också att redovisningen innehåller mycket information vilket leder till omfattande rapporter som gör det svårt att motivera läsaren samt skapa en korrekt helhetsbild. Det vaga regelverket gör det också svårt att veta exakt vad som krävs för att uppfylla revisionskraven. Studien anser att just detta är ett problem eftersom det kommer ta tid för både företag och revisionsbranschen att förstå vad en integrerad redovisning verkligen innebär.

Studiens sista slutsats besvarar om det finns ett behov av en integrerad redovisning och iså fall vart detta behov kommer från. Studiens analys visar att det finns et behov av en rapport som integrerar och visar en tydlig koppling mellan ekonomi, miljö och sociala faktorer. Integreringen av dem visar på ett större perspektiv samt skapar ett värde på lång sikt. Det viktigaste anses vara att skapa ett långsiktigt hållbart företagande, genom sätta finansiella och icke finansiella faktorer i relation till varandra.²⁴

En ytterligare studie försöker besvara frågeställningen kring vilka orsaker som ligger bakom två företags motiv att använda integrerad redovisning som ett verktyg för den externa kommunikationen. Integrerad redovisning ger möjligheten till minskad informationsasymmetri för alla intressenter även om den i första hand bör ses som en årlig rapportering till investerare. Studien kommer precis som föregående fram till att en integrerad rapport blir väldigt omfattande i antalet sidor och att en möjlig orsak kan vara antalet intressenter och deras olika informationsbehov.²⁵ Vissa problem och hinder kan förekomma när

23 Kalifa och Safari, 2014, s.44-‐45

24 Ibid, s.45

25 Alper Alsan och Catrine Hermansson, The development of Integrated Reporting as a Tool for External Communication -‐ A case study of Volvo Group and SKF, Masteruppsats, Göteborgs Universitet, 2014, s.49,

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37129/1/gupea_2077_37129_1.pdf ,(hämtad 2015-‐04-‐15)

(11)

företag ska beskriva sin strategi och framtida aktiviteter eftersom det kan innehålla information som företaget vill begränsa till konkurrenter samtidigt som det efterfrågas av investerare och andra intressenter. Studien kommer fram till att integrerad redovisning, i syftet att användas som verktyg för extern kommunikation anses ge företaget trovärdighet med insynen det ger. Studien anser att integrerad redovisning när den används i syftet för kommunikation och därmed beslutstagning bör vara effektiv för alla intressenter som den riktas mot. Det ställer också krav på företagen att ha en väl utvecklad kommunikationsstrategi. Det är dock viktigt att komma ihåg att integrerad redovisning befinner sig i utveckling och kommer fortsatta utvecklas som det nya sättet för företag att producera rapporter och fler företag väntas implementera en integrerad redovisning.²⁶

1.3 Förstudie

För att sätta sig in i rapporteringsramverken som kommer undersökas och för att erhålla en djupare förkunskap om dem har en förstudie skett. Förstudien har skett genom personliga intervjuer med aktuella och verksamma personer i yrkeslivet som ansågs ha en djupare kunskap om de två ramverken.

Personliga intervjuer har skett med verksamma personer som revisorer och hållbarhetsredovisningsansvariga. Den aktuella informationen som erhållits är nedan redovisad för att ge en större inblick och bakgrundsinformation om de två ramverken.

Det större syftet med den integrerade redovisningen är att organisationers hållbarhetsredovisning/icke - finansiella rapporter ska integreras med de finansiella rapporterna. Bo Lagerström, partner på PWC beskriver den integrerade redovisningen som en process. Vid frågan om han kan förklara vad en integrerad redovisning är väljer han att betona ing i slutet av integrated reporting. Bo uttrycker att genom ett utgångsläge från IIRC är en integrerad redovisning en process i företaget som bygger på olika avdelningars informationsgivning. Att en integrerad redovisning behöver i slutändan inte resultera i ett informationsdokument utan att det är något mer. Han uttrycker att det redan idag egentligen finns en form av integrerad redovisning hos alla företag men att det här ramverket lyfter det till en högre nivå.

Den integrerade redovisningen är en process där hela företaget är med och lämnar information. Bo går djupare in på frågan och diskuterar den integrerade redovisningen som en slutgiltig rapport. Han förklarar att i dagsläget är det många personer på de olika bolagen som tillsammans sätter ihop de

26 Aslan och Hermansson, 2015, s.50-‐51

(12)

nuvarande årsredovisningarna, dock att dem inte alltid är helt synkroniserade med varandra. Bo formulerar den integrerade redovisningen följande:

Men väldigt få hittills har ju bemödat med att sätta sig ner från början och vänta nu, vad är det egentligen vi ska säga, hur hänger det här ihop och är det någonting med det här avsnittet och det här

avsnittet som egentligen stödjer det som ledningen har sagt att vi egentligen ska göra. Och återrapporteringen, vad vi faktiskt gjorde som stödjer det här. Är det någonting runt omkring som

behövs kopplas ihop, länkas och synkroniseras i förväg.²⁷

Lars - Olle Larsson, IR - Ambassadör och senior manager ESG Affairs på Swedfund förklarar att en hel organisation är med och skapar en integrerad redovisning. Swedfund publicerade 2013 en integrerad redovisning där Lars – Olle var och är ansvarig för den externa redovisningen. Han berättar att Swedfunds integrerade redovisning ses som en integrerad del av hela kärnverksamheten. Han beskriver en integrerad redovisning som en bredare och djupare kommunikation, som ett sammanhang där redovisningen, företagets affärsmodell och strategi lättare kan förstås.²⁸

Didrik Roos, auktoriserad revisor och sustainability partner på Deloitte uttrycker sig också om den integrerade redovisningen. Vid frågan hur en integrerad redovisning kan skapa värde förklarar Didrik:

Att värdet av en integrerad rapportering är det som föregår själva rapporteringen, […]. Själva rapporten som sedan läggs på en hemsida eller skickas ut ses inte enligt Deloitte som huvudnumret som man försöker göra. Utan det är den processen som måste pågå i bolaget innan. För får man inte till den processen kan man inte rapportera integrerat. Det handlar om i bolagen att få allt det här integrerat i

verksamheten.

Vi frågade Didrik Roos kring den kritik som riktats mot ramverket och speciellt kring kritiken att redovisningen anses vara godtycklig och att den kan tolkas på flera olika sätt. Didrik anser detta stämma på många sätt och uttryckte:

27 Revisor och Partner, Bo Lagerström, intervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2014-‐11-‐27, PWC Torsgatan 21

28 IR-‐Ambassadör och senior manager ESG Affairs, Lars – Olle Larsson, intervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2014-‐11-‐18, Swedfund Sveavägen 24-‐26

(13)

Det är här vad många bolag känner tror jag. Det är lite abstrakt, för det är ett ganska så öppet ramverk och det säger inte exakt hur du ska göra. De pratar mycket om de olika kapitalen och hur man ska analysera sin roll i samhället och presentera sin roll i värdekedjan. Men exakt hur det ska gå till är inte

riktigt klart ännu. Ramverket i sin presentation är väldigt generiskt och abstrakt.

Didrik berättar också om hållbarhetsredovisningen och är väldigt positiv till den kommunikativa delen.

Han menar att det finns stora fördelar för företag att kunna kommunicera med sina intressenter. Han säger att idag finns företagens intressenter lika mycket internt som externt. Det märker han själv på Deloitte, människor är otroligt intresserade av att jobba på företag som tar stort ansvar i hållbarhetsfrågor. Ett ansvar inte bara på miljödelen utan i andra bitar också.

Människor vill idag arbeta i ett företag som fyller en funktion och har en reell plats i samhället och har ett högt anseende.

Vi ber Didrik berätta vad en hållbarhetsredovisning är och han förklarar att den är lik den integrerade redovisningen. Han säger att hållbarhetsredovisningen tangerar lite med den integrerade redovisningen.

I och med det nya G4 utgivet av GRI menar Didrik att han märker hur det är skapat för att kunna kombineras med IIRC’s ramverk. Fokus ligger på hur företagen har sin påverkan i olika dimensioner, till exempel ekonomiska, miljömässiga och sociala.²⁹

Markus Håkansson, revisor och ansvarig för hållbarhetsredovisningen på Grant Thornton förklarar att för att publicera en hållbarhetsredovisning så krävs det ett hållbart tänkande i företagen. Han berättar att det inte handlar om att tvinga på företagen en hållbarhetsredovisning utan att det handlar om att förstå dem. Marcus uttrycker att det bästa är att få styrelsen att förstå viken av hållbarhetsfrågor varvid nästa steg är att genomsyra det nedåt i organisationen. Det bästa är om kravet att arbeta med en hållbarhetsredovisning först kommer från aktieägarna, sen förstår styrelse och Vd för att sedan tillsätta rätt personal och jobba med det internt. Han förklarar att det är viktigt att de inom företaget jobbar i ett team för att kunna publicera en bra hållbarhetsredovisning. Marcus uttrycker här:

Sen ska alla beslut i företaget alltid tas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Alla policys i företaget ska formas utifrån ett hållbarhetstänkt. Och det i sin tur får kunder, anställda, finansiärer och alla andra

intressenter att reagera på ett positivt sätt i slutändan för företaget.³⁰

29 Sustainability partner och revisor, Didirk Roos, intervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2014-‐11-‐20, Deliotte Rehnsgatan 11

(14)

Den empiriska informationen som presenterats ovan är utvald eftersom den anses klargöra och ge en bild av vad en integrerad redovisning och hållbarhetsredovisning är. De framlyfta citaten anses förtydliga ramverken ytterligare och ligger som en djupare grund för den problemformulering och frågeställning som nedan formuleras. Den presenterade informationen belyser det som bedöms intressant och relevant för studien och det som undersöks.

1.4 Problemformulering

Syftet med de båda redovisningsramverken, den integrerade redovisningen och hållbarhetsredovisningen är att det ska vara en process. Redovisningarna ska påverka företags policys, strategi och målsättning.

De ska ses som grundprinciper i organisationerna som tillämpar dem. Grundprinciper som påverkar organisationers handlande.³¹

GRI påpekar hur skapandet av en hållbarhetsredovisning är en process där riktlinjerna bidrar med struktur i organisationen.³² Hållbarhetsredovisningen är snarare en fortlöpande aktivitet än en slutprodukt.³³ Hela organisationer, som ovanför beskrivits behöver vara delaktiga för att goda rapporter ska bli publicerade. I en hållbarhetsredovisning är det viktigt att ett hållbart tänk i företagen påvisas.

Intressenter finns idag lika mycket internt som de finns externt och är väldigt intresserade av företag som tar ett stort ansvar i hållbarhetsfrågor. Människor i dagens samhälle är intresserade av företag som har ett högt anseende.³⁴ Alla behöver inte vara med och bringa information till redovisningarna men ska arbeta utifrån det som påvisas. Den integrerade redovisningen är en process där hela företaget är med och lämnar information, den bygger på informationsgivning från olika avdelningar. På samma sätt är också hållbarhetsredovisningen beroende av alla flera faktorer i företaget. Beslut och policys ska utformas från ett hållbarhetsperspektiv för att en god redovisning ska dokumenteras. Då den integrerade redovisningen innebär att hållbarhetsredovisningen är enhetlig med den finansiella redovisningen anses även att hållbarhetsbesluten och policys ska utformas efter ett hållbarhetsperspektiv betraktas för den.

Problemet uppkommer om hur tydligt det är i ett företag. Om syftet med båda ramverken är att dem ska vara en process i företaget och grundprinciper för de handlade som sker där. Internaliseras verkligen de

30 Revisor och Hållbarhetsansvarig, Markus Håkansson, intervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2014-‐11-‐27, Grant Thorton Sveavägen 20

31 Nationalencyklopedin, ”policy”, Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/policy, (Hämtad 2014-‐12-‐01)

32 Fredrik Ljungdahl och Lars – Olle Larsson, License To Operate, Stockholm: Ekerlids Förlag, 2008, s. 64

33 Ibid, s. 65

34 Roos, 2014

(15)

olika typerna av redovisningar i hela organisationen, präglas företagen av dem. Årsredovisningarna ska genomsyra företagen och påverka de synsätt och handlande som sker samt bringa ett beteende och gemensamt förhållningssätt. Båda ramverken ses som processer som ska införlivas i organisationen och påverka medarbetarna. Har dessa ramverk internaliseras hos medarbetarna och påverkat deras värderingar och handlande, är medarbetarna på företagen anpassade efter det som anges publicerade årsredovisningar? Har de olika avdelningarna i ett företag ett integrerat tänkande, grundstenen för en integrerad redovisning och utgår tagna beslut från ett hållbarhetsperspektiv, en viktig faktor för ramverket kring hållbarhetsredovisning. Om hållbarhetsredovisningen och den integrerade redovisningen införlivas, det vill säga att de har blivit en del av medarbetarnas tänkt och påverkar det dagliga arbetet i företagen, i vilken utsträckning påverkar dem i sådana fall det dagliga arbetet?

1.5 Frågeställning

Hur har den integrerade redovisningen internaliserats i företagen jämfört med hur hållbarhetsredovisningen har internaliserats i företagen?

1.6 Syfte

Syftet med studien är att se i vilken mån den integrerade redovisningen jämfört med hållbarhetsredovisningen är internaliserade i de aktuella företagen. Att se vilken medvetenhet som finns i företaget rörande det som står i redovisningarna. Meningen är att se om syftet med respektive redovisningsramverk uppfylls, det vill säga att de ska införlivas i organisationerna. Syftet är att se om någon av dessa två redovisningsramverk fungerar bättre när det kommer till hur de är internaliserade i företagen.

1.7 Avgränsningar

Studien avgränsar sig till företag som antingen har publicerat en integrerad redovisning eller en hållbarhetsredovisning. Syftet är inte att gå närmre in på hur varje redovisningsform upprättas och detaljerat vad dem innebär utan kommer endast se i vilken utsträckning de är internaliserade i undersökta företag. Även om det hade vart intressant att se på motiven som finns bakom valet av redovisnings metod kommer detta inte att undersökas. Att ta reda varför företagen valt att använda sig av integrerad redovisning eller en hållbarhetsredovisning utgörs inte som syftet med studien.

(16)

2. Metod

2.1 Motiv till vald metod

För denna uppsatts har en kvalitativ forskningsstrategi används. Motivet till vald forskningsstrategi finns bakom det undersökta ämnet. Frågeställningen syftar till att förstå och djupare undersöka hur de olika redovisningsramverken införlivas i företagen vilket gör att en kvalitativ metod anses lämpa sig bäst.³⁵ Som undersökningssätt och datainsamlingsmetod valdes kvalitativa intervjuer. Motivet till att denna form av datainsamling är att de kvalitativa intervjuerna syftar till att ge mer detaljerade och berikade svar³⁶ vilket ansågs som rätt tillvägagångssätt utifrån motivet till vald metod. Att få detaljerade och mer ingående svar gör det lättare för oss som håller intervjuerna och undersöker att tolka och analysera dessa. Som nedan kommer beskrivas får respondenterna ett större utrymme att svara öppet och utveckla sina svar genom de kvalitativa intervjuerna. Den intervjuform som användes är semi - strukturerade intervjuer. Semi – strukturerade intervjuer gör att intervjupersonerna har en stor frihet under intervjun och behöver inte till punkt och pricka förhålla sig till intervjuguiden som utformats. Frågorna kan komma i en annan ordning än den som är i intervjumallen samt att alla frågor inte nödvändigtvis behövs tas med. Detta ifall intervjupersonerna känner att de fått in tillräckligt täckande svar. Flexibiliteten i intervjuformen gör det även möjligt att ställa följdfrågor under intervjuerna. Det vill säga att frågor som ursprungligen inte ingår i intervjumallen kan ställas om de skulle komma upp under intervjun och vara av vikt för undersökningen.³⁷ Valet till att utforma en intervjuguide i förhand har flera motiveringar.

Dels för att vi som undersöker och intervjuar ska vara säkra på att empirin som samlas in är kopplad till frågeställningarna och den teori som valts. Att det, precis som det finns en koppling mellan frågeställningarna och teorin, även finns en stark sådan till undersökningsmaterialet. Likväl för att vara säkra på att relevanta och korrekta frågor tas med.

2.2 Tillvägagångssätt och respondentval

I studien har vi använt oss av ett målstyrt urval vilket är en form av icke-sannolikhetsurval. I sökandet efter respondenter har respondentens egenskaper varit i fokus. De organisationer som varit relevanta för studien har valts ut och blivit kontaktade efter att först ha blivit granskade och utvalda efter kriterier kring deras redovisningsmetod. Eftersom det är ett icke-sannolikhetsurval går det inte att generalisera

35 Alan Bryman & Emma Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, uppl 1:2, Malmö: Liber AB, 2003, s. 298

36 Ibid, s. 361

37 Ibid, s. 363

(17)

till en hel population utan berör endast företagen som deltar i studien.³⁸ Kontakttagningen började med att ett mail skickades ut till relevanta personer på företag för att se om de eventuellt skulle vara intresserade av att delta i undersökningen. I mailen gavs information om det aktuella syftet och frågeställningen. Vid företagen som använder sig av en integrerad redovisning så visste vi vilka som skulle kontaktas. Vetskap om detta hade erhållits kontinuerligt genom förstudien och intervjuer med revisorer och sakkunniga. Att få vetskap om de företag som använder sig av en hållbarhetsredovisning var inga större bekymmer. 2008 blev det lagkrav för statliga bolag att ta fram och publicera en hållbarhetsredovisning efter GRI:s riktlinjer³⁹. Mail skickades till ett flertal företag för att vara säkra på att respondenter skulle erhållas. Det viktiga var att få respondenter på företag som använder sig av en hållbarhetsredovisning och en integrerad redovisning. Vi började med att maila de som arbetar direkt med redovisningen för att sedan höra med dem om förslag kunde fås på ytterligare respondenter i verksamheten. En del respondenter kunde direkt ange ytterligare en respondent och skickade uppgifter till denna samtidigt som vi för vissa fick leta upp ytterligare respondenter. För att kunna se på om en genomsyrning av redovisningsramverken finns i de aktuella företagen har det önskas att ha minst tre respondenter för respektive företag. Målet har vart att ha en intervju med en person som är mer insatt och eventuellt arbetat med utformningen av den integrerade redovisningen eller hållbarhetsredovisningen. Var på dem andra respondenterna önskades vara några i verksamheten som inte vet lika mycket om de olika redovisningsramverken. Mer specifik information om varje respondent och hur kontakttagning skett presenteras nedan under varje respondents presentation. Eftersom vi bad våra första kontakter och respondenter om ytterligare respondenter på respektive företag har det använts ett snöbolls- eller kedjeurval. Snöbollsurval innebär att man kontaktar personer som är relevanta för undersökningen och sedan använder dem för att få tag i fler deltagare. Varje respondent har berätta om dennes befattning, vilket redovisas nedan under respondenternas presentationer. Snöbolls- eller kedjeurval är precis som det målstyrda urvalet svårt att generalisera till hela populationen. Men eftersom detta är en kvalitativ studie är det inte av samma vikt att kunna generalisera som vid en kvantitativ studie.⁴⁰

Eftersom flera av respondenterna befinner sig på annan ort än i Stockholm har den större delen insamling av data skett genom telefonintervjuer. Av alla de intervjuer som har hållits har tre stycken vart i form av personlig intervju och resterande nio vart i form av telefonintervjuer. En del fördelar förekommer genom att använda telefonintervjuer. Exempelvis har det varit tidseffektivare i form av

38 Bryman och Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, 2003, s. 452

39 Regeringen, Effekterna av hållbarhetsredovisning, 2010, s.7

40 Bryman och Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, 2003, s. 216-‐217

(18)

sparad restid. Längden på intervjuerna har varierat trots liknande frågor ställts till samtliga respondenter.

Detta tros bero på att respondenterna kan känna sig bekväma eller obekväma med en telefonintervju.

Detta är inte något som påverkat att frågor inte besvarats på önskvärt sätt. Tolkningar av röst och tonläge kan fortfarande göras via telefonintervjuer dock inte tolkningar av respondenternas kroppsspråk och minspel.⁴¹

Samtliga intervjuer har spelats in för att sedan transkriberats om till text. Alla tillfrågade respondenter har gett sitt godkännande till inspelningen och har i efterhand kontrollerat gjorda tolkningar. Genom kontroller från respondenterna har inga missförstånd eller feltolkningar gjort. Intervjuerna har varierat mellan 30 till 60 minuter och för varje inspelad timme tar det ungefär fem till sex timmar att skriva om till text. Med tanke på detta och möjligheten till att få respondenter med den tidsram vi arbetar inom har det varit viktigt att avsätta tid till transkriberingen samt ha en realistisk bild över hur många intervjuer som kan genomföras.⁴² Transkriberingen ger möjligheten att flera gånger om gå igenom materialet vilket ger en bättre grund för att analys. Att genomföra en inspelning istället för att föra anteckningar ger en större möjlighet att vara uppmärksam på respondenten och vara beredd på att ställa följdfrågor.⁴³ Varje respondent var som sagt på förhand informerad om att intervjun skulle spelas in och gav sitt godkännande till det med vetskapen om att inget skulle publiceras utan deras godkännande.

Som beskrivet i det första kapitlet har en förstudie hållits med revisorer och hållbarhetsredovisningsansvariga för att erhålla en förkunskap om de undersökta redovisningsramverken. Respondenterna är valda efter deras arbetsroll och/eller att de har gjort uttalanden om antingen integrerad redovisning eller hållbarhetsredovisning. Kontakttagning med respondenterna för förstudien skedde via telefon, varvid mail skickade till dem som inte svarade. I telefonsamtalen, eller de första mailet som skickades klargjordes frågeställningen och syftet med studien. Detta för att respondenterna själva skulle ha möjlighet att avgöra om de var intresserade samt rätt person för intervju.

2.3 Framställning av intervjufrågor

Framtagning av intervjufrågor har skett genom granskning av företagens årsredovisningar samt kopplat dem till den valda teorin. Vid de företag som använder sig av en integrerad redovisning har hela

41 Bryman och Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, 2003, s. 494-‐495

42 Ibid, s. 491

43 Ibid, s. 489

(19)

redovisningen för 2013 granskats och frågor har framställs. För de företag som använder sig av en separat hållbarhetsredovisning och finansiell redovisning har hållbarhetsredovisningen för 2013 granskats och frågor framställts. Motivet till att granska företagens redovisningar är för att vara säkra på att relevanta och aktuella frågor ställs till respondenterna. Genom att se på årsredovisningarna och se hur företagen vill att de ska styra arbetet och sedan ställa frågor till respondenterna om detta är det lättare att se hur årsredovisningarna är internaliserade i företagen eller inte. Informationen som finns i de granskade årsredovisningarna är den information som företagen själva anser är relevant och väsentlig att rapportera om. De företag som har en hållbarhetsredovisning har publicerat den information som de anser är viktig i deras hållbarhetssammanhang.⁴⁴ De företag som har en integrerad redovisning har publicerat den information som anses viktig i deras värdeskapande process.⁴⁵ Genom att granska fyra olika årsredovisningar har olika intervjumallar utformats vilka finns bifogade i bilagor.

Den teoretiska referensramen har också används vid framställning av intervjufrågor. Genom respondenterna hos företagen och deras kommande svar tolkas därpå en grad utav internalisering.

Genom svar som överensstämmer med det som utläses i redovisningen kan internalisering ses och i sådana fall ingen löskoppling. Det som undersöks är om det finns en skillnad mellan den formella och informella strukturen i förtegen. Vare sig det uppkommer fall av löskoppling eller inte i företagen kan det också finnas risk att beslutsfattningen blir mer bristfällig och inte i linje med företagets mål utan mer subjektiv. Därför är det relevant med en teori om beslutstagande beroende på respondenternas svar på intervjufrågorna. Risken blir också större att icke rationella beslut fattas istället för att rationella beslut tas utefter företagets målsättning. Intervjufrågor finns även om företagens värderingar och deras värdebegrepp som presenterats i årsredovisningarna. Teorin om CSR ger studien möjlighet att bedöma företagens värderingar och hur de internaliserats med personalen och respondenterna i studien. Likaså kommer intressentteorin att ge en uppfattning kring i vilken grad företagen bejakar sina anställda som intressenter. Genom att företagen informerar sina anställda kring arbetet ges de också chansen att bidra till en mer omfattande internalisering inom organisationen. Med hjälp av teorin kring legitimitet i organisationer kan kopplingar dras kring att om personalen anser organisationens arbete vara legitimt.

Teorin är använd för att se om legitimitet ökar internaliseringen.

44 GRI, Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, 2006, s. 7

45 IIRC, The international <IR> framework, 2013, s. 18

(20)

2.4 Undersökta verksamheter och intervjurespondenter

2.4.1 Green Cargo

Green Cargos verksamhet grundar sig på järnvägslogistik där de utvecklar och levererar en hållbar järnvägslogistik. Här arbetar cirka 2 000 anställda varvid företaget har 400 lok och 5 000 vagnar att arbeta med.⁴⁶ Företaget omsätter cirka 20,6 miljarder kronor⁴⁷ och ägs till 100 procent av staten.⁴⁸ Eftersom företaget är ägt av staten måste de efter de nya lagkraven 2008 publicera en hållbarhetsredovisning. ⁴⁹

Jonas Börjesson

Telefonintervjun med Jonas Börjesson ägde rum den 16 januari 2015. Jonas arbetar som kundansvarig för tillväxtförsäljning på Green Cargo. Han ansvarar för personal, hamnar och rederier och utvecklar samarbeten med kunder i längre relationer. Jonas har försäljningsansvaret för omlastningsterminaler i Göteborg.⁵⁰

Johan Sandström

Telefonintervjun med Johan Sandström ägde rum den 16 december 2014. Johan arbetar som miljöchef på Green Cargo vilket han har gjort sedan 1996.⁵¹

Anne - Marie Alvin

Anne-Marie har jobbat på Green Cargo sedan 2007 och har mestadels jobbat inom försäljning. Sedan oktober arbetar hon med ett projekt som heter Vägen till lönsamhet, vilket är en omstrukturering av företaget för att de ska bli lönsamma. Hon arbetar idag projektledare. Intervjun genomfördes via telefon den 9 februari 2015.

2.4.2 Infranord

Infranords verksamhet bygger på att underhålla spåranläggningar samt att planera och genomföra olika typer av ny- till och ombyggnadsprojekt som är relaterade till järnväg. Företaget omsatte 2013 cirka 3

46 Green Cargo, ”Om oss”, Tillgänglig: http://www.greencargo.com/sv/om-‐oss/, 2014, (Hämtad: 2015-‐01-‐08)

47 Green Cargo, ”Företagsfakta”, Tillgänglig: ww.greencargo.com/sv/om-‐oss/foretagsfakta/, 2014, (Hämtad: 2015-‐01-‐08)

48 Green Cargo, ”Organisation”, Tillgänglig: http://www.greencargo.com/sv/om-‐oss/foretagsfakta/organisation/, 2014, (Hämtad: 2015-‐01-‐08)

49 Regeringen, Effekterna av hållbarhetsredovisning, 2010, s. 7

50 Kundansvariga tillväxtförsäljning Jonas Börjesson, telefonintervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2015, Södertörns Högskola

51 Miljöchef Johan Sandström, telefonintervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2014, Södertörns Högskola

(21)

787 miljoner kronor och har 2 577 anställda.⁵² Infranord är helägt av staten⁵³ och måste i och med de nya lagkraven från 2008 publicera en hållbarhetsredovisning.⁵⁴

Patrik Blom

Patrik Blom arbetar som hållbarhetsstrateg på Infranord. Från och med att Infranord blev bolagiserat har Patrik också arbetat med det övergripande arbetet för hållbarhetsredovisningen. Patrik arbetar tillsammans med sin chef med den strategiska delen i att utveckla hållbarhetsredovisningen och sitter med i Infranords miljögrupp. Innan detta finns en bakgrund som miljöekonom och arbete med redovisning och miljöaspekter. Telefonintervjun med Patrik ägde rum den 16 december 2014.⁵⁵

Mattias Johansson

Mattias har arbetat på Infranord sen 2002. Han arbetar som redovisningschef på den centrala ekonomiavdelningen med en arbetsgrupp på fyra personer utöver honom själv. De ansvarar för bokslutsprocessen, månadsbokslut, kvartalsbokslut och årsbokslut. De har som funktion att vara ett stöd för verksamheten i frågor gällande rapportering, moms och skatter. Mattias ansvarar för att både styra och hjälpa till samt att hålla ihop processerna som är kopplade till dessa områden. Intervjun med Mattias skedde på Infranords kontor den 19 januari 2015.⁵⁶

Lena Wikman

Intervjun ägde rum med Lena Wikman via telefon den 4 februari 2016. Hon arbetar som personalspeciallist och fungerar huvudsakligen som stöd för chefer i organisationen i alla personalfrågor. Lena arbetar också med projekt som är centrala för hela Infranord där hon antingen är involverad eller ansvarig. Hon arbetar med krisorganisationen, mångfald, utbildningar och rehabilitering.⁵⁷

52 Infranord, ”Företagspresentation”, http://www.infranord.se/om-‐foretaget/foretagspresentation, 2014, (Hämtad: 2015-‐

01-‐08)

53 Infranord, ”Bolagsstyrning”, http://www.infranord.se/om-‐foretaget/bolagsstyrning, 2014, (Hämtad: 2015-‐01-‐08)

54 Regeringen, Effekterna av hållbarhetsredovisning, 2010, s. 7

55 Hållbarhets strateg Patrik Blom, telefonintervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2014, Södertörns Högskola

56 Redovisningschef Mattias Johansson, Personlig intervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2015, Infranord Svetsarvägen 8

57 Personalspecialist Lena Wikman, telefonintervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2015, Södertörns Högskola

(22)

2.4.3 LKAB

LKAB står för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) och är en mineralkoncern vars verksamhet är att tillverka, förädla och leverera järnmalmsprodukter samt tjänster för järn - och ståltillverkning.⁵⁸ Företaget bryter och förädlar Norrbottens järnmalm och säljer vidare till den globala marknaden.

Omsättningen ligger på cirka 30 miljarder kronor per år med verksamhet i 14 länder där drygt 4 000 anställda arbetar.⁵⁹ LKAB har sedan ett par år tillbaka redovisat enligt ägarnas direktiv (staten) önskan en integrerad redovisning.⁶⁰

Barbro Rönnfors

Telefonintervjun med Barbro Rönnfors ägde rum den sjunde januari 2015. Vi fick kontakt med Barbro genom Monica Wingsund. Barbro arbetar som projektledare gällande kommunikation och projektledning och har ansvaret för den finansiella kommunikationen på LKAB. Hon har jobbar på LKAB sedan 2005 och har tidigare arbetat på Ericsson, Atlas Copco och SAAB. Barbro är civilingenjör i industriell ekonomin och har jobbat med svensk industri i större delen av sitt liv. Hon är placerad på LKAB:s kontor i Luleå.⁶¹

Monica Wingsund

Intervjun med Monica Wingsund ägde rum torsdagen den 18 december 2014. Då Monica är placerad på LKAB uppe i Luleå hölls det en telefonintervju med henne. Monica började arbeta på LKAB 1997 och har genom åren jobbat som controller i olika delar av verksamheten. Fram till 2007 var Monica placerad i Kiruna men började sedan i Luleå där hon är ansvarig för avdelningen Finansiell rapportering.⁶²

Monica Quinteiro

Telefonintervjun med Monica Quinteiro ägde rum tisdagen den 13 januari 2015. Vi fick kontakt med henne via Monica Wingsund. Monica Quinteiro jobbar som platschef i Svappavaara där hon är ansvarig för produktionen samt är samordningsansvarig för industriområdet i Svappavaara. Arbetsrollen omfattar både gruvproduktionen som ännu inte har kommit igång i Svappavaara och förädlingen av malm till pellets. ⁶³

58 LKAB, ”Koncernöversikt”, http://www.lkab.com/sv/om-‐oss/Koncernoversikt/, (Hämtad: 2015-‐01-‐08)

59LKAB, ”Kort fakta om LKAB”, http://www.lkab.com/sv/om-‐oss/Korta-‐fakta/, (Hämtad: 2015-‐01-‐08)

60 Ansvarig för Finansiell Rapportering Monica Wingsund, telefonintervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2014, Södertörns Högskola

61 Projektledare Barbro Rönnfors, telefonintervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2015, Södertörns Högskola

62 Wingsund, 2014

63 Platschef Monica Quinteiro, telefonintervju av Carl – Johan Bredberg och Michaela Olsson, 2015, Södertörns Högskola