Brandtekniska byggnadsbestämmelser i exportländer

8608051

lEMPIPCDISTr

Staffan Bengtson

Brandtekniska

byggnads-bestämmelser i exportländer

TräteknikCentrum

SBF ^ BRANDFÖRSVARSFÖRENINGEN

S t a f f a n B e n g t s o n , Svenska B r a n d f ö r s v a r s f ö r e n i n g e n

BRANDTEKNISKA BYGGNADSBESTÄMMELSER I EXPORTLÄNDER

T r ä t e k n i k C e n t r u m , Rapport P 86O805I Svenska B r a n d f ö r s v a r s f ö r e n i n g e n N y c k e l o r d building oodes fire oodes government regulations residential construction timber-framed houses timber house Stockholm a u g u s t i 1986

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Förord 2 0 SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING 4 2 GENERELLA SYNPUNKTER 4 2.1 Gällande bestämmelser 4 2.2 Rekommendationer b r e d v i d bestämmelserna 4 2.3 Godkännandedokument 5 2.4 Läroböcker om byggnadstekniska

brand-skyddsbestämmelser 5 2.5 Kan k o n s t r u k t i o n e r som provas i Sverige

godtas? 5 2.6 I v i l k a sammanhang kan trädörrar godtas

och i v i l k e n k l a s s ? 6 2.7 I v i l k a sammanhang godtas bärande

k o n s t r u k t i o n e r av trä? 6 2.8 I v i l k a sammanhang godtas y t s k i k t av

obehandlat trä? 7 3. ENBOSTADSHUS 8 3.1 Utrymning 8 3.2 Fönster som utrymningsväg? 9

3.3 Bärförmåga v i d brand 10

3.4 Bärverk-garage 11

3.5 T a k s t o l a r 12 3.6 Skydd mot b r a n d s p r i d n i n g inom b r a n d c e l l 13

3.7 Skydd mot b r a n d s p r i d n i n g mellan

brand-c e l l e r 14 3.8 Taktäckning 15 3.9 Småhus på o l i k a t o m t e r 16 3.10 Ytterväggar i småhus 17 3.11 Gavelspetsar 18 3.12 Ventilationsöppningar 19

3.13 A v s k i l j a n d e m e l l a n småhus och garage

e l l e r förråd 20 3.14 A v s k i l j a n d e m e l l a n garage 21

3.15 A v s k i l j a n d e på v i n d 22 3.16 Skyddsavstånd m e l l a n småhus 23

3.17 Skyddsavstånd m e l l a n garage och b o s t a d s

-hus 24 3.18 Högre belägen yttervägg 25

3.19 Högre belägen yttervägg-garage 26

3.20 Garageport 27 3.21 Friggebodar 28 3.22 G r u p p i n d e l n i n g 29 4 FÖRSÄKRING 30

Förord

I föreliggande r a p p o r t r e d o v i s a s en undersökning av de brand-t e k n i s k a besbrand-tämmelserna i e brand-t brand-t a n brand-t a l europeiska länder av väsentlig b e t y d e l s e för svensk e x p o r t av trävaror, träkompo-n e träkompo-n t e r och träbyggträkompo-nader. Följaträkompo-nde läträkompo-nder iträkompo-ngår i uträkompo-ndersökträkompo-niträkompo-ng- undersökning-en, - B e l g i e n - England - F r a n k r i k e - Nederländerna - Västtyskland.

Tonvikten h a r l a g t s på bestämmelser för småhus men även en d e l g e n e r e l l a bestämmelser h a r r e d o v i s a t s . Förutom o f f e n t l i g a myn-dighetsföreskrifter har även medtagits en d e l försäkringstek-n i s k a kommeförsäkringstek-ntarer och syförsäkringstek-npuförsäkringstek-nkter.

A l l e r f a r e n h e t v i s a r a t t d e t är u t o m o r d e n t l i g svårt a t t a n a l y -sera, t o l k a och p r e s e n t e r a andra länders b r a n d t e k n i s k a före-s k r i f t e r på e t t m e n i n g före-s f u l l t och lättillgängligt före-sätt. Under-sökningen h a r därför utförts så a t t de o l i k a ländernas bygg-och brandmyndigheter samt en d e l andra i n s t a n s e r bygg-och e n s k i l d a personer t i l l s k r i v i t s med e t t a n t a l väl p r e c i s e r a d e p r a k t i s k a tillämpningsfrågor, o f t a s t kompletterade med s k i s s e r och t e c k -n i -n g a r som också i-ngår i r a p p o r t e -n . Dessa h a r i huvudsak base-r a t s på d e t b i l d m a t e base-r i a l som ingåbase-r i s k base-r i f t e base-r n a "Bbase-randskydd, SBN 1980" och "Brandskydd i småhus" ( S t a f f a n Bengtson - Tor-björn O s t e r l i n g ) . Frågorna h a r sedan d i s k u t e r a t s ingående med vederbörande v i d p e r s o n l i g a besök. Det h a r på d e t t a sätt v a r i t möjligt a t t r e d o v i s a tämligen e n t y d i g a svar på de o l i k a frå-gorna.

I r a p p o r t e n r e d o v i s a s d e l s de o l i k a frågorna och svaren utförl i g t , d e utförl s de o utförl i k a dokument i v i utförl k a föreskrifter och a n v i s n i n g a r ges. Härutöver anges a k t u e l l a myndigheter och i n s t i t u -t i o n e r .

Undersökningen h a r utförts av Brandförsvarsföreningens t e k n i ska a v d e l n i n g med civilingenjör S t a f f a n Bengtson som u t r e d -ningsman på uppdrag av s t y r g r u p p Brand inom TräteknikCentrum. Kai Ödeen

0. SAMMANFATTNING

Det förefaller i n t e som om de o l i k a n a t i o n e l l a bestämmelserna i undersökta länder d i s k r i m e r a r träanvändande vare s i g i små-hus e l l e r i andra byggnader. Det är t i l l och med så a t t i de f l e s t a länder gör man i bärande och a v s k i l j a n d e avseende i n t e någon s k i l l n a d m e l l a n A- och B - k o n s t r u k t i o n e r , v i l k e t man gör

i S v e r i g e , De synpunkter som framförts i r a p p o r t e n är dock åsikter från c e n t r a l a myndigheter och o r g a n i s a t i o n e r . Det kan pga okunskap l o k a l t f i n n a s v i s s rädsla för trä som y t s k i k t och också v i d uppbyggnad av väggar.

1. INLEDNING

För a t t göra den följande sammanställningen h a r följande orga-n i s a t i o orga-n e r och persoorga-ner besökts 1984 och 1985.

B e l g i e n : B o i l e a u (PR-ansvarig på Brussels brandkår) England: F i s h e r , F i r e P r o t e c t i o n A s s o c i a t i o n

F r a n k r i k e : Mython, CNPP (den f r a n s k a brandförsvarsföre-ningen

Chauvel, " " " " M a l a v e l , I n s t i t u t e technique du batiment e t des t r a v a u x p u b l i c s

Nederländerna: Barends, S e c t i o n o f F i r e P r o t e c t i o n a t the Netherlands M i n i s t r y o f t h e I n t e r i o r

Västtyskland: GUnther, VFDB, Hamburgs brandkår

Vid dessa besök ställdes frågor d e l s mer allmänt, d e l s e n b a r t för e n f a m i l j s h u s . Frågorna hade i förväg sänts över s k r i f t l i g t tillsammans med förklarande s k i s s e r . I d e t följande redovisas de o l i k a ländernas synpunkter tillsammans under v a r j e fråga. Det måste observeras a t t d e t i n t e a l l t i d är möjligt a t t jämfö-r a b jämfö-r a n d t e k n i s k a k l a s s e jämfö-r bejämfö-roende på a t t o l i k a pjämfö-rovningsmeto- provningsmeto-der och godkännandekriterier används.

2. GENERELLA SYNPUNKTER 2.1 Gällande bestämmelser 2.1.1 BELGIEN

N a t i o n e l l a byggnadstekniska b r a n d s k y d d s r e g l e r f i n n s endast för byggnader högre än 25 m och för vårdan-läggningar.

2.1.2 ENGLAND

The B u i l d i n g r e g u l a t i o n s 1976 i England och Wales, Department o f the Environment, Welsh o f f i c e .

The B u i l d i n g standards 1981 i S c o t l a n d , Secretary o f State f o r Scotland

The B u i l d i n g r e g u l a t i o n 1977 på N o r d i r l a n d , Depart-ment o f EnvironDepart-ment f o r Northern I r e l a n d .

The London B u i l d i n g Amending By-Laws 1979, i n r e Lon-don, Greater London Council.

Dessa föreskrifter gäller inom resp g e o g r a f i s k t områ-de .

Vissa t y p e r av byggnader som vårdanläggningar, k o n t o r och i n d u s t r i e r behöver " f i r e c e r t i f i c a t e " för a t t

kunna d r i v a verksamhet. Regler för d e t t a f i n n s i F i r e P r e c a u t i o n s A c t 1971, Department o f the Environment, Welsh o f f i c e . Bostäder behandlas i n t e där. Tillämp-ningsföreskrifter återfinns i B r i t i s h Standards och Godes o f P r a c t i c e . 2.1.3 FRANKRIKE Gode de 1 " h a b i t a t i o n e t de l a c o n s t r u c t i o n (byggnads-bestämmelser) 1978, D i r e c t i o n de l a S e c u r i t e c i v i l e . Livré l : e r T i t r e I I s e c u r i t e e t p r o t e c t i o n centre l ^ i n c e n d i e (brandskydd) 1970, D i r e c t i o n de l a Securi-te c i v i l e

Dessa bestämmelser gäller i h e l a F r a n k r i k e . Det s k a l l dock påpekas a t t bestämmelsesystemet i F r a n k r i k e är s t a r k t påverkat av l a g s t i f t n i n g a r om byggarens ansvar. De samhälleliga t e k n i s k a byggbes-tämmelserna är därför av mindre omfång.

2.1.4 NEDERLÄNDERNA

Bouwverörderung, t o e l i c h t i n g , sept 1981, de V e r e n i -g i n -g van Nederlandse Gemeenten.

Bestämmelserna gäller i h e l a l a n d e t . Kompletteras med standards.

2.1.5 VÄSTTYSKLAND

För h e l a Tyskland f i n n s Musterbauordnung 1981 men v a r j e av de 11 d e l s t a t e r n a h a r egna Landerbauordnung som mer e l l e r mindre kan a v v i k a från de c e n t r a l a rekommendationerna. Här h a r HBauO = Hamburgische Bauordnung 1974, F r e i und Handlerstadt Hamburg, använts.

2.2 Rekommendationer b r e d v i d bestämmelserna B:

E: B r i t i s h Standard, Gode o f P r a c t i c e f i n n s och h a r näs-t a n samma s näs-t a näs-t u s som B u i l d i n g R e g u l a näs-t i o n . För småhus f i n n s s p e c i e l l t BS 5588 s e c t i o n 1.1:1984.

F: Rekommendationer håller på a t t u t a r b e t a s av CSTB ( d e t f r a n s k a b y g g f o r s k n i n g s i n s t i t u t e t ) , CNPP (den f r a n s k a brandförsvarsföreningen) och CTB ( d e t f r a n s k a trä-f o r s k n i n g s i n s t i t u t e t ) . Dessa s k a l l presenteras 1986. N: En standard f i n n s , NEN 3892, som h a r p u b l i c e r a t s av

Nederlands N o r m a l i s a t i e l I n s t i t u t e . V:

2.3 Godkännandedokument

B: S t a t l i g a " l i s t o r " f i n n s e j , men BNFPA (den b e l g i s k a brandförsvarsföreningen) p u b l i c e r a r v i s s a r e s u l t a t av p r o v n i n g a r .

E: När F i r e Research S t a t i o n också utförde godkännande-p r o v n i n g a r gavs d e t u t l i s t o r av dem. Nu görs d e t t a i stället av F i r e P r o t e c t i o n A s s o c i a t i o n med F i s h e r som författare.

F: S t a t l i g a " l i s t o r " f i n n s e j , men France-Selection ger u t l i s t o r .

1) C l a s s i f i c a t i o n des Elementes de C o n s t r u c t i o n , D^apres l e u r r e s i s t a n c e au f e u 1984.

2) Materieux classes au f e u 1984.

N: S t a t l i g a " l i s t o r " f i n n s e j men e t t p r i v a t företag ger u t dokument om provade k o n s t r u k t i o n e r och m a t e r i a l :

Gedrag van b o n m a t e r i a l e n en bouw C o n s t r u c t i e s by brand, Vermande BV, Maiden

V: I DIN 4102 f i n n s v i s s a s t a n d a r d k o n s t r u k t i o n e r r e d o v i -sade .

2.4 Läroböcker om byggnadstekniska brandskyddsbestämmel-ser

B:

E: Guide t o t h e b u i l d i n g r e g u l a t i o n 1976 och Guide t o the second amendment 1981, Elder. Dessa utges av Arc-h i t e c t u r a l Press L t d , 9 Queens g a t e , London SWIH 9B4. F: R e d a t i f aux e t a b l i s s e m e n t s recevant du p u b l i c , ges u t

av Socote Departement I n f o r m a t i o n , 33 av du Maine, 75 755 P a r i s Cedex 15

N: Nej

V: Bauphysik,Taschenbuch 1983, Bauverlag GMBN, Wiesbaden 2.5 Kan k o n s t r u k t i o n e r som provas i Sverige godtas?

B: Nej E: Nej F: Nej

N: Ja e f t e r prövning på TNO, D e l f t V: Nej

2.6 I v i l k a sammanhang kan trädörrar godtas och i v i l k e n k l a s s ?

2.6.1 M e l l a n lägenhet och trapphus B: B 30

E: B 30

F: B 15 om byggnadshöjd lägre än 50 m, därefter B 60 N: B 30

V: Inga b r a n d t e k n i s k a k r a v , men av l j u d och i n b r o t t s -skäl ändå v i s s k l a s s .

2.6.2 Mellan vårdrum och k o r r i d o r B: B 30

E: Endast rökavskiljande k r a v , v i l k a e j p r e c i s e r a s med något k r i t e r i u m F: B 15 N: B 30 V: se 2.6.1 2.6.3 Mellan h o t e l l r u m och k o r r i d o r B: B 30 E: B 30 F: Se 2.6.2 N: B 30 V: se 2.6.1 2.6.4 M e l l a n klassrum och k o r r i d o r B; B 30 E: Inga k r a v F: Se 2.6.2 N: B 30 V: Se 2.6.1 2.6.5 M e l l a n två b r a n d c e l l e r

B: Beror på b r a n d b e l a s t n i n g , men brännbara dörrar t i l -låts a l l t i d

E: Beror på b r a n d b e l a s t n i n g . I v i s s a f a l l måste dörren klädas med stålplåt

F: B 15 - B 60 beroende på p e r s o n a n t a l e t

N: Samma som väggen v i l k e t b e r o r på b r a n d b e l a s t n i n g V: B 30 e l l e r B 90.

2.7 I v i l k a sammanhang godtas bärande k o n s t r u k t i o n e r av trä?

B: Åtskillnad görs e j m e l l a n A- och B-klass

E: Om k r a v e t är högre än 60 min måste det vara A-klass F: Åtskillnad görs e j m e l l a n A- och B-klass

N: B-klass är tillåtet om husen är lägre än 13 m

V: - i bostäder tillåtet åtminstone t i l l f y r a våningar - i s k o l o r tillåtet om en våning

- i i n d u s t r i e r tillåtet om en våning

- i s a m l i n g s l o k a l e r tillåtet om en våning. (

2.8 I v i l k a sammanhang godtas y t s k i k t av obehandlat t r ^ ?

B:

E: Obehandlat trä ( c l a s s 3) godtas endast i rum mindre än 4 m2

F: I s i m h a l l a r , s a m l i n g s l o k a l e r och s k o l o r godtas M 2 på väggar och Ml i t a k . Trä kan k l a r a d e t t a om det

behandlas.

N: För s i m h a l l a r f i n n s i n g a bestämmelser. För bostäder och s k o l o r tillåtet. Tveksamt vad gäller samlingslo-k a l e r .

V: Tillåtet e n l i g t bestämmelserna i s i m h a l l e r , bostäder upp t i l l åtminstone 8 våningar, s a m l i n g s l o k a l e r med en våning och i s k o l o r upp t i l l åtminstone 8 våning-a r . Brvåning-andförsvvåning-aren o g i l l våning-a r dock e t t för s t o r t våning- använ-dande .

3. 3.1

ENBOSTADSHUS Utrymning

>5

Fråga 1: Finns några k r a v på avstånd mellan fönster och mark? Fråga 2: Måste trappan vara a v s k i l d från omkringliggande rum

och i så f a l l på v i l k e t sätt?

Svar: I Sverige måste v a r j e rum ha tillgång t i l l e t t föns-t e r som i n föns-t e är belägeföns-t mer än 5 m över mark e l l e r ha tillgång t i l l e t t rum med sådan möjlighet.

I Sverige behöver trappan i n t e vara a v s k i l d . Inga krav

Om f l e r än 2 våningar så s k a l l trappan vara s l u t e n . Inga krav.

Om mer än 3 m t i l l mark s k a l l s l u t e n t r a p p a f i n n a s . E f t e r l e v s dock sällan.

3.2 Fönster som utrymningsväg

Tourer

h^ö.5mi b>0.bni

lar vara ligre om tfccieia alganJer vid4o5

Fråga: Finns det några k r a v på s t o r l e k e n på e t t fönster som s k a l l användas för utrymning?

Svar: I Sverige b e r o r s t o r l e k e n på avstånd m e l l a n fönstrets undre kant och marken. Se f i g u r e n , h b e t y d e r höjd och b bredd ( m e t e r ) .

Endast i England f i n n s k r a v och då s k a l l höjden v a r a större än 0.85 m och bredden större än 0.6 m.

10 3.3 Bärförmåga v i d brand Dt5 Vi(i iriliqaande / hw E)\5. Vid Wmmarr-byq^öö lio6 B3ö, ej 6etfiorv»rM (^ im bip fc5 och (>b)

Fråga 1: V i l k a krav f i n n s på bärande k o n s t r u k t i o n e r i f i g u r e n ? Fråga 2: Beror k r a v e t på a n t a l e t våningar?

Svar: I Sverige v i s a s kraven på f i g u r e n . Om f l e r a hus byggs tillsammans är k r a v e t på d e t lägsta bjälklaget B 30. B 30 betyder t ex a t t k o n s t r u k t i o n e n får v a r a upp-byggd av brännbart m a t e r i a l och s k a l l u p p f y l l a kraven e n l i g t ISO 834 under minst 30 m i n u t e r .

B: Inga k r a v .

E: På innervägg f i n n s i n g e t k r a v . Kravet för y t t e r -väggar b e r o r på avstånd t i l l tomtgräns. Kravet är oberoende av höjd.

Bjälklag t i l l sovrum s k a l l motsvara B 30 vad gäl-l e r s t a b i gäl-l i t e t och i n t i g r i t e t och B 15 vad gägäl-lgäl-ler isoleringsförmåga.

På bjälklaget mot kryprummet ställs i n g a k r a v . F: B 15 för ytterväggar, B 15 i n u t i huset endast om

mot garage.

N: Om mer än hushöjds avstånd mellan byggnader B 20, annars B 60.

11 3.4 Bärverk - garage

Urverk: - garage

Hormalt inie \Cm\j pS barverfc -ow \nk> krav; pä a\/6k:ilja«de

galler

Fråga: Finns d e t några k r a v på bärande k o n s t r u k t i o n e r i e t t garage?

Svar: I Sverige är d e t bara k r a v på väggen om d e t f i n n s e t t fönster i e t t småhus Inom e t t k o r t avstånd.

B: Inga k r a v .

E: Samma som för bostadsdelen vad gäller ytterväggar. F: Inga k r a v .

N: Om mer än 5 m m e l l a n husen i n g a k r a v , annars B 20. V: Inga k r a v .

12

3.5 T a k s t o l a r

^7 32

Tal^6+oleii yl4erva9^66fabili6erartcie

Fråga 1: Finns d e t några k r a v på t a k s t o l a r ?

Fråga 2: Om d e t f i n n s några k r a v får man använda k o n s t r u k t i o -ner som är sammanfogade med spikplåtar?

Svar: I Sverige är d e t bara k r a v på k o n s t r u k t i o n e n om denna behövs för a t t s t a b i l i s e r a ytterväggarna.

T a k s t o l a r n a får sammanfogas med spikplåtar om under-ramen täcks med t ex m i n e r a l u l l och är väl f a s t s a t t i ytterväggen.

B: Inga k r a v , spikplåtar tillåtna. E: Inga k r a v , spikplåtar tillåtna. F: Inga k r a v , spikplåtar tillåtna. N: Inga k r a v , spikplåtar tillåtna. V: Inga k r a v , spikplåtar tillåtna.

13 3.6 Skydd mot b r a n d s p r i d n i n g inom b r a n d c e l l

inom brandcell

"1

I I

I

Fråga 1: Finns d e t några k r a v på m a t e r i a l som d i r e k t kan expo-neras v i d en brand i bostadsdelen e l l e r i garaget? Fråga 2: Får man använda c e l l p l a s t som i s o l e r i n g ?

Svar: I Sverige accepteras m a t e r i a l med b r a n d t e k n i s k a egenskaper som m i n s t motsvarar massivt trä, t ex spånskivor, plywood e l l e r medelhård träfiberskiva. Obehandlad porös board accepteras i n t e . D e t t a motsva-r a motsva-r våmotsva-rt k l a s s 3-kmotsva-rav.

I Sverige tillåts c e l l p l a s t som i s o l e r i n g . B: Inga k r a v .

E: Trä utan brandskyddsbehandling e j tillåtet i rum större än 4 m2, skyddad c e l l p l a s t tillåtet.

F: Obehandlat trä tillåtet, c e l l p l a s t tillåtet endast om obrännbart m a t e r i a l på båda s i d o r n a .

N: Tillåtet med obehandlat trä.

14

3.7 Skydd mot b r a n d s p r i d n i n g mellan b r a n d c e l l e r

wellttK brawdceller

1

LSgewHe^

^ ]

Fråga 2: M e l l a n e t t garage och e t t bostadhus? Fråga 3: Mellan pannrum och e t t bostadshus? Fråga 4: Beror k r a v e t på byggnadens höjd?

Svar: I Sverige framgår kraven av f i g u r e n och dessa b e r o r i n t e av höjden.

B: 1, 2, 3, 4 i n g a k r a v .

E: 1 B 15 om två hus byggs ihop

B 30 om f l e r än två hus byggs ihop 2 B 15

3 B 15 4 n e j

N: 1 Beror på b r a n d b e l a s t n i n g , i "obrännbart" hus därför förmodligen B 30 och i "brännbart" hus B 60. Dessa väggar s k a l l föras upp mot y t t e r

-takspanelen. En d e l brandförsvar o g i l l a r B-klass men kan i n t e stoppa d e t .

2 B 20 3 B 20 4 n e j V: 1 B 90 upp mot y t t e r t a k s p a n e l e n 2 B 90, dörr i k l a s s B 30 3 B 90, dörr i k l a s s B 30 4 n e j

3.8 Taktäckning

15

r

O In^ begränsningar i/id Vtogre belägna ijlkrvaqgar

Fråga: Finns d e t några k r a v på taktäckningen och v i l k a t y p e r av m a t e r i a l tillåts?

Svar: I Sverige är d e t tillåtet a t t använda k l a s s a d takpapp som brännbar taktäckning.

B: Inga k r a v

E: Beror på avstånd t i l l grannbyggnad. Kravet åter-f i n n s i BR 1976, Schedule 9. I småhusområden god-tas godkänd takpapp, men den måste b r y t a s igenom i tomtgräns av B 60-väggen.

F: Beror på avstånd t i l l grannbyggnad. Godkänd t a k -papp godtas dock n o r m a l t . Om mer än 11.5 m inga krav a l l s .

N: Kravet b e r o r på avstånd t i l l grannbyggnad, om mer än 30 i n g a k r a v a l l s .

V: N e j , men man v i l l i n t e ha träshingle. Takpapp som u p p f y l l e r k r a v e n l i g t DIN tillåts.

16

3.9 Småhus på o l i k a tomter

6mahufe olika •h»ti4'er

CO

\m\oicanb

I

brandmur appföraö.

Fråga: Beror k r a v e t på a v s k i l l n a d m e l l a n småhus på om de är belägna på samma tomt e l l e r i n t e ?

Svar: I Sverige är d e t en s k i l l n a d om man s e r s t r i k t på nuvarande byggnadsstadga och byggnadsbestämmelser. Följer man vår något gamla byggnadsstadga s k a l l d e t v a r a minst 4.5 m t i l l tomtgräns e l l e r en a v s k i l j a n d e brandmur som är g j o r d av t e g e l e l l e r l i k n a n d e om byggnaderna byggs i h o p .

I våra bestämmelser behandlas e g e n t l i g e n bara småhus på samma tomt. Det är dock där en s t a r k rekommenda-t i o n a rekommenda-t rekommenda-t de rekommenda-två o l i k a f a l l e n s k a l l behandlas på samma sätt, d v s som om husen vore på samma tomt.

17 3.10 Ytterväggar 1 småhus

I W A55

Alla yifervoggar niiiiö+

Fråga: Finns d e t några g e n e r e l l a a v s k i l j a n d e k r a v på y t t e r -väggarna?

Svar: I Sverige är d e t B 30-krav för bostadshus men i n t e för garage.

B: Inga k r a v .

E: Ja, b e r o r på avstånd t i l l tomtgräns. F: Inga k r a v .

N: Om väggen v i d k o l l a p s kan ramla på e t t annat hus gäller B 30 e l l e r B 60 beroende på b r a n d b e l a s t -ningen. Dessutom antas de d e l a r som e j är utförda

i B 20 d e l t a g a som "strålare" och medför ökat skyddsavstånd t i l l grannbyggnad.

V: Beror på avstånd t i l l grannhus men e j på fönster-area och i n s a t s t i d .

18

3.11 Gavelspetsar

S!P8Q SBF#

Ä de< generella t>30 -kravet får gorab om:

o \/irt(len wie ar -ior

bo6iad6artdaniål , ock O oittdöbjalklogei ar

löoleral-Fråga: Finns d e t några k r a v på gavelspetsen?

Svar: I Sverige är d e t bara e t t k r a v om vinden kan användas för bostadsändamål.

B: Inga k r a v .

E: Samma k r a v som på väggen i övrigt. F: Inga k r a v .

N: Om väggen v i d k o l l a p s kan ramla på e t t annat hus gäller B 30 e l l e r B 60 beroende på b r a n d b e l a s t -ningen. Dessutom antas de d e l a r som e j är utförda

i B 20 d e l t a g a som "strålare" och medför ökat skyddsavstånd t i l l grannbyggnad. D e t t a gäller ock-så gavelspetsen.

V: Träbeklädnad tillåten, men a k t u e l l k l a s s som på övriga väggen måste innehållas.

19 3.12 Ventilationsöppningar Vewtila4iOH6^)mHqar $7=^336 c ^ Gam'

Fråga: Är d e t tillåtet a t t ha öppningar 1 ytterväggar för v e n t i l a t i o n av vinden?

Svar: I Sverige tillåts i n t e a l l s öppningar i B 60-väggar och i n t e h e l l e r i B 30-väggar inom en meter från an-gränsande byggnad.

Det f i n n s e j l i k n a n d e k r a v i något annat av här a k t u e l l a länder.

20

3.13 A v s k i l j a n d e m e l l a n småhus och garage e l l e r förråd

Av^kiljoKide meiian w&^ob odn ggray eller ^rrdd*)bt^^md

Mellart Mét\li(^n\f\e\- txM garage eller lmSde>by9grtad >'iöm^

" 1 -"BSD 6^0

Fråga: Finns d e t några k r a v på a v s k i l j a n d e väggar m e l l a n garage och bostadshus?

Svar: I Sverige kan man a n t i n g e n ha en B 3 0 - k o n s t r u k t i o n e l l e r e t t skyddsavstånd som b e r o r på fönsterstorle-ken. B: Rekommendation om B 30. E: B 60 F: B 15 N: B 20 om mindre än 5 m, annars i n g e t k r a v . V: F 90 B (B b e t y d e r brännbart)

21 3.14 A v s k i l j a n d e m e l l a n garage

G a r a g e - é o m g e

Fråga: Finns d e t k r a v på en a v s k i l j a n d e vägg mellan två garage som tillhör o l i k a ägare?

Svar: Det f i n n s i n g e t sådant k r a v mellan två garage i Sve-r i g e .

B: Rekommendationer om B 30 E: Inga k r a v

F: Inga k r a v om garage avsedda för färre än 5 b i l a r N: B 30

22 3.15 A v s k i l j a n d e på v i n d »•A3BB T V 7^30 1 / 1 ^ — _ V — L W v ^ r

Fråga: Finns d e t några k r a v a t t föra upp a v s k i l j a n d e väggar m e l l a n bostadshus genom vindsutrymmena och måste man b r y t a genom y t t e r t a k e t ?

Svar: I Sverige är d e t k r a v a t t också ha B 60 på väggar på vinden. Väggen måste i n t e b r y t a genom y t t e r t a k e t . Om vindsbjälklaget är av B 30-klass räcker det om väggen på vinden h a r B 3 0 - k l a s s .

B: Inga k r a v , men rekommendation om B 60 på v i n d ock-så.

E: B 60 på vinden e l l e r obrännbart t a k m a t e r i a l . F: B 15 e l l e r B 30 på bjälklaget beroende på hur

många hus som byggs i h o p . N: Ja, men e j igenom.

23

3.16 Skyddsavstånd m e l l a n småhus

Fråga: I t a b e l l e n nedan v i s a s h u r skyddsavståndet mellan småhus, där B 60 brandmotstånd eftersträvas, b e r o r på i n s a t s t i d och fönsterstorlek. Finns motsvarande

t a b e l l e r i Era länder?

Utförande av mot M i n s t a inbördes avstånd (m) varandra v e t t a n d e I n s a t s t i d (min) ytterväggar 20 20 10 B 30 u t a n begräns-n i begräns-n g av föbegräns-nsterareabegräns-n 8.0 6.5 5.0 B 30 med högst 4 m2 fönsterarea 6.0 5.0 4.5 B 30 ( i n k l u s i v e

före-kommande dörrar) med

högst 1 m2 fönsterarea 4.0 2.0 2.0 Fönsterarean begränsas av karmens i n s i d a - karminner-mått.

Svar: I Sverige f i n n s förutom d e t som anges ovan y t t e r l i g a -re a l t e r n a t i v :

a) Bägge väggarna h a r B 30 k l a s s u t a n fönster b) En av väggarna h a r B 30 k l a s s och i den andra

tillåts obegränsad fönsterarea. B: I n g a k r a v .

E: Regler angående d e t t a f i n n s i BR 1976 Schedule 10. Är avståndet mindre än 1 m t i l l tomtgräns a l l t i d B 60 u t a n fönster t ex.

F: Tillåtna avstånd b e r o r på t a k m a t e r i a l och y t t e r -väggsbeklädnad. För de senare f i n n s 5 k l a s s e r M0-M4, 18 mm träpanel motsvarar M 3 och medför i n g a avståndskrav.

N: I n s a t s t i d e n , som n o r m a l t är k o r t a r e än 15 min, påverkar e j avståndet. Är strålningsarean mellan 1-10 m2 behövs 5 m skyddsavstånd. T a b e l l f i n n s . V: 2 . 5 m F 9 0 B ( B b e t y d e r brännbart)

2.5 m, - 4 m FO-A ( i n g a k r a v , men obrännbar) 4 m i n g a k r a v

24

3.17 Skyddsavstånd m e l l a n garage och bostadshus

Fråga: I t a b e l l e n nedan v i s a s h u r skyddsavstånd m e l l a n gara-ge och bostadshus b e r o r på fönsterarea i en av väg-garna. Det är i n g e t k r a v på den andra väggen o a v s e t t om den tillhör garage e l l e r bostadshus. Finns l i k n a n -de t a b e l l e r hos Er?

A v s k i l j a n d e i B 30 (garage-bostadshus) Utförande av endera M i n s t a i n -av mot varandra bördes - av-v e t t a n d e ytterav-väggar stånd (m) G o d t y c k l i g t och u t a n begränsning av fönsterarean 4.0 B 30 u t a n begränsning av fönsterarean, med dörrar och fönster i

B 15 2.0 B 30 ( i n k l dörrar)

0.2 m2 fönsterarea 2.0 B 30 ( i n k l dörrar)

utan fönster

-Svar: I n g a länder förutom England, där samma r e g l e r som för bostadsdelen gäller, h a r något motsvarande.

25 3.18 Högre belägen yttervägg

INFOLJ SBF lik

tiSgre belägen yWenÄjg

M6 M

0 ÖHlnijHjad vind (D UtnDHjad virrd

*) I VTTEET^^CET

Fråga: Om d e t är nivåskillnad mellan t a k t i l l o l i k a småhus, f i n n s d e t då k r a v på d e t lägre t a k e t ?

Svar: I Sverige krävs B 30 a n t i n g e n på vindsbjälklaget, om i n t e vinden används, e l l e r på y t t e r t a k e t om vinden används för t ex förråd.

B: Inga k r a v

E: B 60 på ytterväggar u t a n fönster. F: B 30 på t a k e t e l l e r ytterväggen.

N: Kravet b e r o r på vem som bygger först. Byggs d e t lägre först medför d e t t a A-20 k r a v på den högre ytterväggen i n k l u s i v e fönster större än 0.25 m2. Byggs det högre huset först medför d e t t a B 30-krav på t a k e t inom 3 m,

V: Inga fönster i t a k e t inom 1.25 m. H e l s t e j h e l l e r i ytterväggen.

26

3.19 Högre belägen yttervägg v i d garage

37-^53

Fråga

Svar:

Finns d e t några k r a v på t a k e t t i l l e t t garage som är beläget på en lägre nivå än ytterväggen i e t t småhus

som innehåller fönster? I Sverige är det B 30-krav. B: Inga k r a v .

E: B 60, utan fönster i ytterväggen. F: Inga k r a v

N: Inga k r a v om samma ägare, annars B 30 på 3 m av garagetaket.

27 3.20 Garageport

- duö man ton inte pämlrna Wfliqöl- brandmofötånd

Fråga: Finns d e t några k r a v på en garageport?

Svar: I Sverige anses dörren stå uppställd, v i l k e t innebär a t t k r a v är onödiga. I stället ställs k r a v på närlig-gande yttervägg inom v i s s t avstånd.

B: Inga k r a v . E: Inga k r a v . F: Inga k r a v . N: Inga k r a v . V: Inga k r a v .

28

3.21 Friggebodar

Triggebodar

Horinal-t mqa öarskilda Slgordcr lill skijdd fflot brtmd6pridnirt9 lill närbelägen bfjgjnad

Fråga: Finns d e t några k r a v på avstånd m e l l a n e t t småhus och e t t l i t e t hus a v s e t t som t ex förråd?

Svar: I Sverige är d e t endast k r a v om huset h a r en större area än 10 m2. B: Inga k r a v . E: Inga k r a v . F: Inga k r a v . N: Inga k r a v . V: Inga k r a v .

29

3.22 G r u p p i n d e l n i n g

^roppindeltnVig

80On? vkJ en von-, WiOM^vid vobt

r borage 11 1 1 1 T L J [ . i L 1 lartd()lJyddQKd€ ^ T M beWSdnod

Fråga: Finns d e t några k r a v på a t t separera grupper av bygg-nader bättre än enstaka byggbygg-nader?

Svar: I Sverige är d e t k r a v på en brandmur med 60 minuters brandmotstånd e f t e r 600 m2 byggnadsarea om byggnaden är uppförd i 2 våningar och e f t e r 800 m2 om den

endast är envåningsbyggnad. Väggarna måste b r y t a genom d e t brännbara y t t e r t a k e t men i n t e takpappen. B: Inga k r a v . E: Inga k r a v . F: Inga k r a v . N: Inga k r a v . V: E f t e r 40 m brandmur i F 90 A (A b e t y d e r obränn-b a r t ) .

30

4. FÖRSÄKRING

Fråga: Är d e t någon s k i l l n a d i brandpremie v i d hus byggda av trä e l l e r obrännbart m a t e r i a l ?

Svar: B: Nej

E: Ja, men e j s p e c i f i c e r a t . F: Ja, men e j s p e c i f i c e r a t .

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi Troédssons forskningsfond

Trätekn i kCent ru m

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

SBF ÉÅk BRANDFÖRSVARSFÖRENINGEN Postadress: 115 87 S t o c k h o l m Tel vx 08-783 70 00 Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-881 40 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-889 88