A
RBETSMILJÖ
–
EN FALLSTUDIE MED
SERVICEKONTORET BORÅS
Byggingenjör Tobias Andersson Maryam KolivandProgram: Byggnadsingenjör Svensk titel: Arbetsmiljö
Engelsk titel: Working environment Utgivningsår: 2020
Författare: Tobias Andersson & Maryam Kolivand Handledare: Börje Hellqvist
Examinator: Agnes Nagy
Nyckelord: Arbetsmiljö, byggteknik, anläggning, risker, projekt, BAS-U, BAS-P, SAM, buller, trafik.
Förord
Kandidatuppsatsen innefattar 15 högskolepoäng inom Byggingenjörsprogrammet på Högskolan i Borås. Detta är den avslutande delen på programmet och i denna rapport är det ämnet arbetsmiljö som kommer att utvärderas och analyseras av författarna Tobias Andersson och Maryam
Kolivand.
Först vill vi tacka vår handledare Börje Hellqvist för guidande vägledning och den support han har gett oss under tidens gång.
Vi vill också rikta ett stort tack till vår externa handledare på Servicekontoret Martin Schultz för all hjälp han har bistått oss med. All den information och fakta som han har givit oss har varit till stor grund för rapporten. Vi vill också rikta ett stort tack till de arbetstagare som har ställt upp med att bli intervjuade.
Tack även till er andra som läst igenom rapporten och kommit med förslag till förbättringar eller informerat om relevant fakta gentemot ämnet arbetsmiljö.
Sammanfattning
Byggbranschen står inför en utmanande situation där efterfrågan är stor, men tillgång till resurser är begränsad, många utländska yrkesarbetare och företag är verksamma i Sverige och det har skett en stor nyrekrytering av inte minst byggtjänstemän, tidplaner är snäva, och det finns risk arbetsmiljön i projekt kan bli lidande. Det är därför extra viktigt att det görs genom arbetade riskbedömningar och att dessa följs upp och revideras fortlöpande under hela projekttiden.
Analyser i projekten görs regelbundet för att förbättra och uppdatera AMP/ arbetsmiljön. Detta för att förebygga och undvika risker. AMP ska uppdateras och följas upp regelbundet under hela projektet. Risker som redan finns kan minimeras eller helt försvinna, nya risker uppstår
fortlöpande som måste hanteras-förebyggas. Även om byggbranschen har uppnått en säkrare arbetsmiljö under åren så förekommer det alltid risker. Genom att ha tydliga roller och riktlinjer inom företagen blir det lättare att jobba för en bättre arbetsmiljö.
Denna rapport är grundad på en kvalitativ studie där tre arbetstagare har gett oss en inblick kring arbetsmiljön i ett specifikt projekt. Rapportens syfte har varit att undersöka arbetsmiljöproblem och följa upp riskhanteringen under projektets gång för att sedan finna vad som kan vara orsaken till arbetsmiljöproblemen men också hur de kan elimineras. Rapporten kommer också bestå av information hur kommunikation, attityd, planering, kontroller och mänskliga faktorers samspel, men även väderförhållanden kan påverka arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen.
Genom semistrukturerade intervjuer har det bekräftats att riskbedömningar är viktiga att utföra i det dagliga arbetet i anläggningsbranschen. Varje moment i projektet innebär en risk som behövs åtgärdas. Under intervjuerna har det bekräftats att riskanalyser utförs under projektets gång och detta görs på grund av att nya risker ständigt uppkommer. Slutsatsen av denna studie är att Servicekontoret har en god arbetsmiljö, men det finns plats till förbättringar. Risker är något som arbetstagarna utsätts för var dag och för att förebygga dom bör de jobbas med i ett tidigt skede för en bättre arbetsmiljö. Genom att aktivt arbeta med att förebygga dessa risker kommer det leda till en bättre arbetsmiljö men också en effektivare produktion.
Abstract
The building industry is facing a great deal of pressure as demand is high and the resources at their disposal are far too small. This contributes to time-schedules being pushed down which in turn leads to the safety of the project suffering. Companies usually aim to finish their projects in as short a time span as possible, thereby losing focus of safety and risks.
Analyzes of the projects are being done regularly to improve the working environment. This is being done to not negatively affect the job, but also to avoid risks. The work will then be updated and followed up regularly throughout the project. Risks that already exist can be reduced or completely disappear while new ones can be reduced quickly. Even though the construction industry has achieved a safer working environment over the years, there are always risks. By having clear rules and guidelines within the companies, it will be easier to reach a better work environment.
This report is based on a qualitative study in which there have been three employees who have given us an insight into the working environment of a specific project. The purpose of the report has been to investigate the work environment issues and follow up the risk management during the project, to find out not only what could be the cause of these issues, but also how they can be eliminated. The report will also consist of information on how communication, attitude, planning, controls, human factors and also how weather conditions can affect work environment issues in the workplace.
Through semi-structured interviews, it has been confirmed that risk assessment is an important part of the daily work in the construction industry. Every step in the project is a risk that needs to be evaluated. During the interviews it has been confirmed that risk observations are carried out during the course of the project and this is done due to a lack of time. Based on the information we have gathered through these interviews, there seems to be a relatively good working
environment at Servicekontoret, but there is still room for improvement. Communication and collaboration are two important factors that need to be worked on more diligently and discussed more often. A suggestion for Servicekontoret is to frequently work towards reducing these risks by carefully reviewing them before the start of the project, at the place where the project will be held.
I
NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problembeskrivning ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 2
1.4 Avgränsningar ... 3
1.5 Disposition ... 3
2. TEORETISKT RAMVERK ... 4
2.1 Arbetsmiljö ... 4
2.2 Lagar och regler ... 4
2.2.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM ... 5
2.2.2 Byggarbetsmiljösamordnaren ... 6 2.3 Byggherre ... 6 2.4 BAS- P ... 6 2.5 BAS- U ... 7 2.6 Skyddsombud ... 8 2.7 Risker ... 8 2.7.1 Schakter ... 9 2.7.2 Buller ... 10 2.7.3 Trafik ... 11 2.7.4 Belastningsergonomi ... 12
2.8 Förhindra och minimera risker ... 12
2.9 Servicekontoret i Borås ... 14
3. METOD ... 15
3.1 Insamling av data ... 15
3.1.1 Granskning- och litteraturstudie ... 15
3.2 Forskningsmetod ... 15
3.2.1 Urval ... 16
3.2.2 Genomförandet av semistrukturerade intervjuer ... 16
3.2.3 Validitet och reliabilitet ... 16
3.3 Respondenter ... 17
4. RESULTAT ... 18
4.1 Resultat av intervju ... 18
4.1.1 Säkerhetsuppfattning och riskbedömningar under projektet ... 18
4.1.2 Uppföljning samt åtgärder av arbetsmiljön ... 18
4.1.3 Kommunikation och tid ... 19
4.1.4 Övrigt kring projektet ... 19
5. DISKUSSION ... 20 5.1 Felkällor i intervjun ... 20 5.2 Arbetsmiljön ... 20 5.3 Riskvärdering ... 21 6. SLUTSATS ... 22 6.1 Svar på frågeställningar ... 22
6.2 Fortsatta studier och övriga kommentarer ... 22
KÄLLFÖRTECKNING ... 24
BILAGA 1 ... 27
BILAGA 2 ... 29
BILAGA 3 ... 31
1
1. INLEDNING
Inledning startar med bakgrund där ämnet arbetsmiljö introduceras. Därefter beskrivs det kort om problembeskrivning, syfte och frågeställning samt disposition. Avsnittet inledning avslutas med de avgränsningar som har funnits med under rapportens gång.
1.1 Bakgrund
Byggbranschen står för en växande och viktig del av landets industriutveckling och spelar en viktig roll i den ekonomiska utvecklingen av landet. Arbete inom byggbranschen kan vara riskfyllt vilket i sin tur kan innebära arbetsskador, arbetssjukdommar och sjukskrivningar. Med flera arbetstagare i arbetsprojekten finns de många olika risker i produktionen, exempelvis rasrisker och fallolyckor. Arbetsmoment som pågår samtidigt i projektet gör att det uppstår fler risker och större stresshantering. Det finns tre huvudmål i anläggningsprojekt som entreprenören vill uppnå: utsatt tid, budget och slutprodukt. Utsatt tid innebär att bli klar på bestämd tid enligt kontrakt, budget innebär att hålla projektet inom kostnadskalkylens ramar och till sist kunna leverera enligt kundens önskemål. För att skaffa en överblick kring faktorer som kunde vara mer eller mindre avgörande i projektet behövs det en bedömning av risker och förutsättningar, därför behövs en handlingsplan som ska följas. Genom en handlingsplan på risker och
arbetsmiljöproblem kan de kritiska faktorerna hanteras på rätt sätt (Arbetsmiljöverket 2015).
Genom att arbeta i projektform inom anläggningsarbete blir det lättare att få kontroll över tid och pengar. Ordet projekt har sitt ursprung från latin och blir översatt ”kasta fram”. Projekt skulle på så sätt kunna vara plan, utkast och förslag. Projekt definieras genom att säga att det är en
engångsuppgift som är tidsbegränsad och som ska klara prestationsmålen med en tydlig resurs/aktivitet. Varje projekt har en organisationsgrupp där varje individ har sina egna
arbetsuppgifter för att säkerställa arbetsmiljöarbetets gång. För att få en överblick över projekt kan det sägas att de liknar ett isberg. Den delen som är över vattenytan står för struktur och den delen under för process. Genom denna jämförelse syns det tydligt att processdelen är mer krävande, se figur 1. Därför är det väldigt viktigt att lägga tid på arbetsmiljön innan och under arbetsprocessen för att undvika risker (Larsson 2012).
2 Stora delar av människans liv tillbringas på arbetsplatsen. Därför är trivseln och arbetsmiljön faktorer som ska fungera på en arbetsplats då dessa kommer att påverka oss i det dagliga livet. Arbetsmiljön spelar en viktig roll i arbetet då det påverkar produktionen och dess förutsättningar. Oavsett yrke så kommer det att uppstå positiva och negativa sidor av arbetsmiljön. Inom
anläggningsarbete är det många arbetsmoment som är igång samtidigt. För att uppnå så bra arbetsmiljö som möjligt på en arbetsplats behövs det arbetas med att;
• Gå skyddsronder för att inspektera den fysiska miljön. • Ta reda på hur arbetarna mår psykiskt.
• Skapa ordning och reda. • Organisera arbetsmiljö arbetet.
• Låta alla komma till tals och bli överens om vad som ska gälla. • Undersöka arbetsförhållandena.
• Bedöma risker. • Vidta åtgärder.
• Följa upp ifall det bidragit till förbättrad arbetsmiljö.
För att främja allt detta så har det tagits fram regler och lagar som finns att läsa om i Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförodningar och föreskrifter. Arbetsmiljölagen togs fram av Sveriges riksdag 1977. Ändamålet är att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet och även i övrigt uppnå god arbetsmiljö. Föreskrifterna är bindande regler som är framtagna för att underlätta för arbetstagare och arbetsgivare. (Lindell & Nilsson 2015).
1.2 Problembeskrivning
Denna kandidatuppsats består av en analys och vidare studier av arbetsmiljörisker. Där det har valts att skriva för Servicekontoret i Borås som har i uppdrag av Borås Kommun att byta
vattenledningar. Området där vattenledningarna kommer bytas ut är beläget söder om Dalsjöfors och området beskrivs som en småhusbebyggelseort. Arbetsområdet är till största del kommunala gator samt en stor grönyta. Projektets namn heter Ekvägen – Ollonvägen. Under projektets gång kommer det stora fokuset ligga på arbetsmiljön och vilka risker som kan uppstå inom detta ämne.
I dagens samhälle satsar de svenska kommunerna alldeles för lite pengar på utbyte av befintligt ledningsnät. Detta kommer i slutändan innebära att rör kommer gå sönder i ökande takt vilket i slutändan kommer öka pressen på utförandesidan av förnyelse. När pressen ökar kommer stressen och risknivån att öka markant. Därför är det viktigt att kontinuerligt utföra underhållsplaner och riskanalyser på ledningsnätet. Klimatförändringarna kommer att öka belastningen på
ledningsnätet vilket i sin tur kan ge översvämningar och ett infekterat dricksvatten. Om
uppgraderingstakten inte ökar kommer det att ta cirka 200 – 250 år att byta ut det befintliga nätet. Detta kommer med säkerhet att innebära att rören kommer att gå sönder, då de bara är
dimensionerande för cirka 40 – 50 år (Infrasverige 2017).
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka arbetsmiljön under ett specifikt projekt i detta fall för Servicekontoret i Borås som gör ett byte av vattenledningar i ett bostadsområde i Dalsjöfors. De frågor som ska besvaras under studiens gång är:
3 · Hur och när uppkommer risker i arbetsmiljön under projektets gång?
· Hur kan Servicekontoret arbeta med arbetsmiljön för att undvika dessa risker och vad kan förbättras?
1.4 Avgränsningar
Rapporten innefatta arbetsmiljön i ett specifikt projekt och rapporten fokuserar därmed bara på projektets faktorer och inte utanför dessa gränser. Utifrån denna begränsning blir det lättare att dra generella slutsatser för att kunna besvara syftet.
Utifrån tidsramen för denna fallstudien har författarna endast riktat sig in på ett och samma företag där utvalda individer har blivit intervjuade. Genom denna typ av begränsning ligger koncentrationen endast på företaget och fakta som tillkommer från upplevelser, åsikter och litteraturstudier.
1.5 Disposition
Kapitel 1. - Inledning Här beskrivs problembeskrivningen samt bakgrunden till ämnet och knyts sedan samman till syfte och frågeställningar. Inledning avslutas med avgränsningarna.
Kapitel 2. - Teoretiskt ramverk är nästa kapitel i rapporten. I det teoretiska ramverket
presentera den fakta som ligger till grund för studien. Den består av delar som risker, arbetsmiljö, lagar och regler med mer som läsaren får veta mer om.
Kapitel 3. - Metod fokusera på de forskningssätt som har använts under studiens gång. I metodkapitlet beskrivs även GDPR kortfattat.
Kapitel 4. - Resultat. Med hjälp av teoretiska ramverket och metod knyts resultatet samman. Här ligger intervjuundersökningen till grund inför diskussion.
Kapitel 5. - Diskussion består av författarnas motiveringar, analyser och egna tankar kring ämnet. I diskussionsdelen dras det parallella jämförelser med resultatet.
Kapitel 6. - Slutsats är byggd på frågeställningarna med problemformuleringen. Här presenteras de viktigaste delarna ur studien.
Källförteckning hänvisar all den fakta som har använts under projektets gång. Kapitlet är uppdelat i webbaserade källor och litteratur.
Bilagor. Rapporten avslutas med bilagor. Här visas vilka intervjufrågor som har ställts, bilder på projektet med mera.
4
2. TEORETISKT RAMVERK
Teoretiska ramverket presenterar teorier och begrepp som är väsentliga och ligger till grund för studien. Kapitlet kommer att beröra ämnen exempelvis: risker, riskanalyser, arbetsmiljö.
2.1 Arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket arbetar på regeringens och riksdagens uppdrag för att se till så lagar inom arbetsmiljö och arbetstider följs av företagen. Det finns olika definitioner på vad arbetsmiljö står för men enligt Arbetsmiljöverket definieras arbetsmiljö som;
“Alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär bland annat att kartlägga och ta fram åtgärder mot risker på arbetsplatsen. En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling. Arbetsmiljön ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta även de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön. Ett väl genomtänkt arbetsmiljöarbete är ekonomisk lönsamt, minskar ohälsan och ökar arbetsglädjen.”
(Arbetsmiljöverket 2019a).
Medan WHO definierar arbetsmiljö som;
“Arbetsmiljö en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen." (WHO, Arbetsgivarverket u.å).
Den som har ansvaret för arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats är arbetsgivaren. Denna ansvarar för att de anställda kan genomföra sitt arbete utan risk för ohälsa och olycksfall. Detta kan läsas om i organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 som är framtagen för att ge stöd och främja ohälsa på jobbet. Dessa föreskrifter är tagna ur Arbetsmiljölagen och preciserar arbetsmiljöarbetet som ska bedrivas av arbetsgivaren. Det är även den som måste vara tydlig med de riktlinjer och villkor som ska följas på arbetsplatsen så att arbetstagaren förstår vad som gäller. Enligt Arbetsmiljöverket ska varje arbetstagare utgå från att de alltid har ett arbetsmiljöansvar, om det inte är så att arbetsplatsen har andra tydliga riktlinjer att följa. (Arbetsmiljöverket 2019b).
Arbetsgivaren har också som krav enligt Arbetsmiljölagen att göra allt i sin makt för att förebygga så att arbetstagarna inte blir utsatt för olycksfall eller andra typer av risker. Arbetsgivaren ska också uppmärksamma alla de särskilda risker som kan uppstå när en
arbetstagare arbetar ensam. Den ska även se till så att redskap, maskiner, skyddsutrustningar och andra tekniska anordningar underhålls frekvent för att undkomma olyckor och andra risker (Arbetsmiljöverket 2019c).
2.2 Lagar och regler
Arbetsmiljöproblem i byggbranschen kan bero på många aspekter som: arbetsmetoder, material samt antalet inblandade aktörer. För minimering av dessa risker krävs en tidig planering, men också rätt val av arbetsmetoder och hjälpmedel. För att skapa en så god arbetsmiljö som möjligt där alla trivs och mår bra krävs arbetsmiljöregler. Det krävs att organisationen ser till att
arbetsmiljöreglerna följs upp och bearbetas under de omständigheter som krävs. Utöver
5 arbetsmiljöregler i form av föreskrifter. Föreskrifterna riktar sig direkt till de olika ansvariga i respektive skeden. Vid byggnads- eller anläggningsarbeten omfattar föreskrifterna alla arbeten som behövs för att uppföra och underhålla, samt riva en byggnad eller anläggning.
Arbetsmiljöförordningen AMF och de bestämmelser som finns i skriften är till för att underlätta tolkningen av lagen. Där står bland annat mer detaljerat om hur arbetsmiljöombud och
arbetsmiljökommittéer ska arbetar efter dessa bestämmelser. För att förebygga arbetsmiljörisker ska hänsyn tas till arbetsberedning redan i tidiga skeden, när projektet planeras. Enligt
undersökning finns störst möjlighet att påverka säkerheten på en byggarbetsplats under
projekteringen. Möjligheten minskar kraftigt med tiden så att den blir liten i produktionsskedet. Vid projekteringsskedet är det byggherren och den anlitade Bas-P som medverkar i planeringen, och det är de som är ansvariga enligt AML och arbetsmiljöföreskrifter AFS (Hansson et al. 2017).
2.2.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM
För att skapa en god systematik i arbetsmiljöarbetet krävs en samverkan mellan olika inblandade aktörer. För att underlätta tillgängligheten av det systematiska arbetsmiljöarbetets regler för företagen samlas alla reglerna i en föreskrift som kallas för AFS 2001:1. Vilken består av 12 paragrafer och definieras som:
”2 § med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådan sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.”(Arbetsmiljöregler 2011). För att få alla att samverka i arbetsmiljöarbetet krävs ytterligare två faktorer inom företaget, rutiner och policy. Det är ledningens ansvar att formulera den skriftliga arbetspolicyn och de rutiner som bör följas på företaget. De skriftliga Dokumenten ska vara tydliga, korrekta och möjliga att följas. Utgångspunkten för att skapa olika policyn och rutiner är de risker som kan finnas i arbetsmiljön (Arbetsmiljöregler 2011).
Arbetsmiljöverket beskriver SAM genom en cirkel, se figur 4. där alla delar berör varandra. Hjulet representerar att arbetet är under en kontinuerlig process med återkommande aktiviteter. Aktiviteterna består av undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroll.
6
2.2.2 Byggarbetsmiljösamordnaren
Det står skrivet i arbetsmiljölagen att byggherren ska utse byggarbetsmiljösamordnare. Detta betyder inte att byggherren kan frånsäga sitt ansvar för uppgifter som BAS-P och BAS-U utför. Byggherren eller BAS-P kan när som helst avbryta arbetet om den anser att entreprenören inte har infört åtgärder som behövs angående arbetsmiljön, trafiksäkerheten eller övriga förhållanden på̊ arbetsplatsen (Borås stad 2015).
Byggarbetsmiljösamordnaren som leder arbetet framåt ska sträva efter en så bra och säker arbetsplats som möjligt. I hens uppgifter ingår det att samordna arbetsmoment så de inte krockar med varandra och även utsätta relevant tid till de olika momenten som ska utföras. Arbetet ska utföras med relevanta arbetsmiljöregler för det specifika momentet och även följas upp för att se till att de utförs på korrekt sätt. Det ska inte vara möjligt att kunna ta sig in på arbetsplatsen om personen inte jobbar där. Arbetsplatsen brukar spärras av med staket eller annan
avspärrningsanordning. Detta görs för att undvika så att utomstående personer inte kan komma till skada om de vistas på arbetsplatsen (Arbetsmiljölagen 2018).
Den byggarbetsmiljösamordnare som utses av byggherren för planering och projektering till projektet kallas för BAS- P. Denne har ansvar för att se till att alla arbetsmiljöpunkter beaktas. I föreskrifterna AFS 1999:3 står det att 13 arbete behöver ha en arbetsmiljöplan AMP och i dessa ingår även bygg och anläggningsarbete. Arbetsmiljöplan AMP är ett dokument som innehåller alla riskmoment som kan inträffa under produktionen för dem aktuella medarbetarna samt förebyggande åtgärder för dessa. Riskanalyser ska tillämpas under hela projektet.
Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet är BAS- U och kommer in först under anbudsprocessen. Denne har i uppdrag att se till att arbetsmiljöplanen finns tillgängligt. (Hansson et al. 2017).
2.3 Byggherre
Den som låter utför ett byggnads eller anläggningsarbete är byggherre. Det är oftast denne som betalar och beställer jobbet. Byggherren ska även utse byggarbetsmiljösamordnare Bas P och Bas U. Även om byggherren utser dessa arbetsmiljösamordnare befrias denne aldrig helt från
arbetsmiljöansvaret. Därför är det viktigt att ha någon form av uppföljningssystem.
Arbetsmiljöansvaret kan i vissa fall överlåtas till en uppdragsgivare. Genom att upprätta kontrakt kan byggherren flytta över ansvaret gällande arbetsmiljön. De punkterna i AFS 1999:3 §§ 4–18 kan flyttas över till uppdragsgivaren. Dessa punkter gäller planering, projektering, arbetets utförande och hantering av arbetsmiljön med förtydligande i AFS 2008:16. Skulle dessa punkter inte följas så kan sanktionsutgifter utföras. Är inte en arbetsmiljöplan upprättad innan byggstart eller tillgänglig under utförandet kommer sanktioner utföras (Arbetsmiljöverket 2020).
2.4 BAS- P
Den byggarbetsmiljösamordnare som utses av byggherren för planering och projektering till projektet kallas för BAS- P. Denne har ansvar för att se till att alla arbetsmiljöpunkter beaktas. Materialval, metodval, riksinventering, miljöinventering är exempel på frågor som hanteras under planering och projekteringsskedet. BAS kommer att vara företaget i såväl P som U. Där skall finnas kompetens, erfarenhet och utbildning, denna skall på anmodan kunna styrkas.Med BAS vill man att någon skall ha en tillsyn till att det i varje skede som kan innebära arbetsmiljörisker görs en planering, riskbedömning och förebyggande åtgärder. BAS-P har en betydelsefull uppgift då mycket av riskerna kan förbyggas genom planering och samordning av de olika medverkanden i planerings- och projekteringsskedet. BAS- P har uppdraget att undersöka arbetsmiljörisker som kan påverka arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Den har också i uppdrag att upprätta en
7 arbetsmiljöplan AMP före byggstart. I denna ingår en samordningsplanering för arbetstagare, maskiner, verktyg, utrustning samt samordning mellan olika arbetsmoment. Planeringen ska vara baserad på en riskanalys. I riskanalysen ska det ingå vilka anordningar som krävs för de olika arbetsmoment men också arbetsmiljöförutsättningar och begränsningar som utgår från
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Riskanalysen ska tillämpas under hela projektets gång. Fördelen med att ta fram en arbetsmiljöplan tidigt är att olycksfall och ekonomiska problem kan elimineras. För att entreprenören ska kunna hantera de förväntade riskerna, erbjuder
arbetsmiljöplanen även lösningar och metoder. Därför räknas det som ett bra hjälpmedel för den enskilda entreprenören. Vid förändringar av arbetsmiljöregler som gäller på arbetsplatsen ska AMP anpassas. I figur 5 syns det tydligare när BAS-P kommer in i projektet (Hansson et al. 2017).
2.5 BAS- U
Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet kallas för BAS- U. BAS-U kommer in under anbudsprocessen, se figur 5. Denne har i uppdrag att se till att arbetsmiljöplanen ska finnas tillgängligt på arbetsplatsen så fort den etableras. BAS- U har alltså huvudansvaret för
genomförandet av arbetsmiljöplanen. För att arbetsmiljöplanen ska kunna genomföras på ett korrekt sätt krävs kommunikation mellan samtliga arbetstagare. Arbetet utförs genom att arbetsgivaren undersöker de risker som finns i verksamheten och se till att aktiviteterna genomförs på ett effektivt sätt. Det är arbetsgivarens ansvar att kontrollera att alla regler och rutiner följs bland arbetstagaren på arbetsplatsen. Bas- U har ansvaret över att undersöka vilka arbetsmetoder och vilken arbetsutrustning som arbetarna ska använda för att de ska uppfylla arbetsmiljöreglerna. Även samordna så de olika jobben mellan underentreprenörer inte krokar med varandra och utsätts för risker. Detta jobb görs genom riskbedömningar och
åtgärdsbeskrivningar (Hansson et al. 2017).
Figur 5. Olika handlingar i byggprocessen (illustration från föreläsning med Börje Hellqvist, Arbetsmiljöintroduktion 2020-03-02).
8
2.6 Skyddsombud
Ett skyddsombud blir vald över en treårsperiod av en facklig organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Om inte denna organisation har några medlemmar kan arbetstagarna själv utse ett skyddsombud på arbetsplatsen. När detta är gjort ska det meddelas till företaget vilken som blivit vald till skyddsombud och vilka arbetsuppgifter hen har. Finns det fler än ett
skyddsombud så ska det utses ett huvudskyddsombud som ska hjälpa till och ta upp frågor med arbetsgivaren som rör mer än ett skyddsområde. Om arbetspersonal eller skyddsombudet ser fel och brister ska de genast påpekas till arbetsgivaren. Skulle inte arbetsgivaren göra några åtgärder angående problemet så kan skyddsombudet använda sin rätt att begära åtgärder. Detta görs med hjälp av kap 6§6a Arbetsmiljölagen när det gäller arbetsmiljöfrågor och §19a Arbetstidslagen när det gäller mertid, extra övertid och nödfallsövertid. Skulle det vara en allvarlig situation där folk kan komma till skada så har ombudet rättigheter till att stoppa arbetet enligt kap 6§7
Arbetsmiljölagen (Arbetsmiljöverket 2018).
2.7 Risker
Brister i arbetsmiljön bidrar till konsekvenser på byggnads- och anläggnings arbetsplatser. Det innebär kostnader och bort tapp vilket i sin tur leder till stora kostnader för samhället. De registrerade arbetsolyckorna och arbetssjukdomarna inom byggnads och anläggningsarbete mellan år 1995 till 2016 visade att skador med verktyg och redskap i arbetet är de vanligaste olycksorsakerna. Procentuellt stod det för 20 % av alla inrapporterade olyckor. De andra
vanligaste skadorna är: fysiska överbelastningar med 16 %, användning av fel material och ras 10 %, fall från höjd 14 % samt snubbling 12 % se figur 2 för sammanställning av arbetsolyckor. (Hansson, Olander, Lindh, Aulin & Persson 2017).
Figur 2. Antal arbetsolyckor per 1000 personer, 1995 - 2016, byggverksamheten (Samuelso 2017).
“Antalet arbetsolyckor med dödlig utgång i den svenska arbetskraften har de senaste tre åren gått upp, men den långsiktiga trenden har varit nedåtgående. Under 2016 inträffade 37
9 Enligt den genomförda undersökningen mellan år 1995 - 2016 råkar ett stort antal byggarbetare ut för skador eller sjukdomar på respektive arbetsplats, se figur 3. Under 2015 var det 5 stycken personer som omkom och 2016 var det 9 stycken inom byggbranschen. Utifrån ett längre
perspektiv kan man räkna med att det är ungefär 10 personer i snitt som omkommer om året inom byggbranschen (Arbetsmiljöverket 2019d).
Figur 3. Antal arbetssjukdomar per 1000 personer, 1995 - 2016, byggverksamheten (Samuelso 2017).
Den vanligaste risken i anläggningsbranschen är rasrisk vid schakter och gropar. De andra riskerna som är vanliga är stress, ergonomisk belastning och trafik. Det är därför viktigt att det är kunnig och erfaren personal som leder jobbet. Även viktigt att se till så att de berörda blir
informerade om risker och de förebyggande åtgärder som införts för att undvika skador och olyckor. Varje år sker det rasolyckor på arbetsplatserna och bara i Sverige dör det 1 - 2 personer varje år i samband med öppna schakter. Beroende på hur arbetssituationen ser ut så kan de finnas olika förhinder: en schaktarbetare kan ha framkomligheten som största problem och en annan arbetare kan ha trafiken som sitt. En riskbedömning brukar göras innan arbete startar för att bestämma hur pass allvarlig risken är. Risker är hur stor sannolikheten blir att de inträffar och konsekvenserna är hur pass allvarliga de blir. Riskbedömningen blir sannolikheten och konsekvensernas sammanvägning (Samuelsson 2007).
2.7.1 Schakter
Alla schaktningsarbeten utgår från AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete. Detta kapitel beskriver arbetsmiljöansvaret vid planering, projekteringsskedet och arbetsutförandet.
Geoteknisk undersökning avseende stabilitet och eventuell förekomst av hälsovådliga ämnen skall undersöka innan arbeten påbörjas. Det innebär alltid ett risktagande att gräva i jord. Vid
10 schaktarbeten inträffar det varje år olyckor och tyvärr är vissa av de med dödlig utgång. Skulle en person hamna under jordmassor i en jordschakt på 1 - 2 meters djup skulle det troligtvis motsvara att få 2 - 3 ton massor över sig. Jorden väger nästan 2 ton / m3. Skador brukar oftast inträffa i grunda schakter och kan oftast bero på att människorna som jobbar i gropen inte upplever den som något hot på grund av dess djup. Skydd mot skada genom ras AFS 1981:15 är framtagen för att främja ras och skreden vid schakter. De flesta olyckor som uppstår kan oftast förebyggas genom att lära sig mer om hur vatten och jord beter sig tillsammans. Många schaktväggar har rasat på grund av för branta släntlutningar eller att det slarvats med de angivna anvisningarna. Väderleken har stor betydelse på slänterna vid tjällossning kan de rasa och vid regn kan de börja röra på sig. Vibrationer från närliggande maskiner kan orsaka skreden och jordlossningar. Det är därför viktigt att inte bara se schakten som en grop utan även som en arbetsplats där arbetare ska jobba. På byggarbetsplatsen finns tendenser till att risker underskattas och därför är det viktigt att arbetsmiljön säkerställs genom:
1. Kompetensutveckling genom råd och utbildningar.
2. Att både arbetsgivare och anställda följer de regler och anvisningar som finns och slår
larm vid brister.
3. Att kunskap och råd görs lättillgängliga, genom skrifter och information på webbplatser
(Lundström, Odén & Rankka 2015).
Genom att studera figur 6 så ses det tydligt varför de olika riskerna ska beaktas och sedan riskbedömas för att undvika skador och olyckor.
Figur 6. Orsaker till schaktolyckor (Lundström, Odén & Rankka 2015, s.49).
2.7.2 Buller
Buller är ett miljöproblem för bygg- och anläggnings arbetsplatser under olika skeden. Det definieras som oönskat ljud och är den vanligaste orsaken till skador på arbetsplatsen. Enligt
11 arbetsmiljölagen är den maximala tillåtna exponeringsnivån 80 dBa dagligen. Om det överstiger detta värde kan det orsaka tillfälliga eller permanenta hörselnedsättningar, beroende på
exponeringsnivå (Arbetsmiljöregler 2011).
Det finns olika slags regelverk kring buller, tre av dem är Miljöbalken, Plan-och Bygglagen, och Arbetsmiljölagen. Miljöbalken följs av olika aktörer såsom Folkhälsomyndigheten,
naturvårdsverket och länsstyrelsen m.m. Naturvårdsverket och folkhälsomyndigheten har ett tillsynsansvar för buller enligt miljöbalken. Naturvårdsverkets förslag gäller mest utomhusmiljö, exempelvis byggarbetsplatser, industrier och motorbanor. Folkhälsomyndigheten har ett
regelverk kring buller i innemiljö (Folkhälsomyndigheten 2019).
I arbetsmiljölagen finns det tydliga bestämmelser, föreskrifter och åtgärder vad som gäller arbetsplatsens förhållanden såsom luft, ljud, ljus och vibrationer. När det gäller buller ska det genomföras en riskbedömning. Åtgärderna kan vara tex avskärmning av lokal eller begränsad exponering. Enligt arbetsmiljölagen ligger ansvaret hos arbetsgivaren att informera om riskerna, samt förse arbetstagaren med lämpliga hörselskydd (Arbetsmiljöregler 2011).
2.7.3 Trafik
Kommunen ska se till så att vägarbetsplatserna säkerställer god arbetsmiljö och trafiksäkerhet. För att uppnå detta måste personalen på plats utbildas i olika kompetensnivåer. Dessa är indelade i 3 olika nivåer men det är oftast bara de 2 första som personalen på arbetsplatsen behöver gå. Utbildningen innebär att fördjupa sig i hur personalen agerar säkert i vägarbeten och de olika regler som gäller. I steg 1 ges lärdom om:
• Personlig skyddsutrustning • Eget ansvar och riskbedömning • Skyddsanordningar
• Rättigheter, skyldigheter och ansvarsfördelning på vägarbetsplatsen • Definitioner på de olika zonindelningarna på en vägarbetsplats • Trafikanters beteenden
• V3-principen. Varna, Vägleda, Värna • Hastighet och krockvåld
• Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter
• Väghållningsmyndigheten, Trafikingenjören och Projektledaren roll
• Arbetsgivarens ansvar och Arbetsledarens arbetsuppgifter (Borås stad 2015). I steg 2 lär sig personalen hur väghållningsfordon ska synas och utrustas men även fördjupning inom:
• Allmänt om vägarbeten, olika typer av arbeten och arbetsmetoder • V3 principen. Varna, Vägleda och Värna
• Grundläggande bestämmelser i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter • Grundläggande bestämmelser i Trafikförordningen och Vägmärkesförordningen • Rislanalys / Riskbedömning och förslag till åtgärder (utmärkning och
skyddsanordningar)
• Regler och skyldigheter för förare av väghållningsfordon, dess framförande och placering
• Vägmärken, Lyktor och övrig utrustning som är tillåtna att placeras på fordon • Skyddsanordningar som är tillåtna på fordon och framförande på motorvägar
12 • Behov av anpassning till olika arbetsuppgifter (Borås stad 2015).
Kompetensnivå 3A behöver bara den gå som ska upprätta trafikplaner och nivå 3B är för den som ska agera trafikvakt eller lots. Omfattningen av de olika vägarbetena kan variera beroende på förutsättningarna. Det är viktigt att beakta åtgärderna som behöver göras angående trafiken. Detta innebär att se över hur trafiken ska vägledas förbi arbetsplatsen genom olika vägmärken och trafikanordningar. När det är kommunen som står som väghållare så finns de oftast en trafikenhet som har ansvaret för trafiksäkerhet och framkomlighet. Denna enhet har ansvaret för planering och granskning av trafikanordningar. Schaktning och ledningsarbeten behöver inte alltid gå genom trafikenheten utan kan handläggas av annan instans. Detta kan bero på att arbetet oftast bara pågår under en kortare tid och inte förstör rytmen i trafiken någon längre tid (Borås stad. 2015).
2.7.4 Belastningsergonomi
En av de vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar och besvär är att kroppen utsätts för skadlig belastning. Det kan även handla om för tunga lyft eller att det utförs små rörelser många gånger. Belastningsergonomiska besvär kan också orsakas av stress, kyla och brist på återhämtning. För att undvika belastningsrelaterade besvär och skador krävs en grundlig planering redan i det tidiga skedet. Information om ergonomin finns med i föreskrifterna, AFS 1998:1 samt AFS 2000:1, med tillämpningsområde och syfte:
”1 § Dessa föreskrifter gäller belastningsergonomiska förhållanden i arbetet. Föreskrifterna syftar till att arbetsplatser, arbeten och arbetsmiljöförhållanden skall ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. “
För att säkerställa arbetsplatsen enligt dessa föreskrifter, ska det utföras en undersökning, bedömning och förebyggande åtgärd till de olika belastningsrelaterade riskmomenten redan i planering och projekteringsskedet (Sveriges byggindustrier 2011).
2.8 Förhindra och minimera risker
Enligt Tonnquist bör 15 – 25 % av projekttiden avsättas för att hantera risker och att det är viktigt att skilja på risk och osäkerhet i ett projekt. Genom att identifiera, analysera och utarbeta
strategier så kan projektet nå dess utsatta mål. Riskhanteringen i ett projekt består av fyra huvuddelar; identifiering, värdering, åtgärdsplanering och bedömning (Tonnquist 2018).
I riskidentifieringen hittas enskilda händelser som kan få en negativ inverkan på projektet. Identifieringen börjar redan i idéstadiet med att införa en nulägesanalys som första
riskanalysering. I den identifieras hot och svagheter för att hitta lösningar och olika metoder. I nulägesanalysen kan följande frågor ställas:
• Vilka händelser kan hända?
• Hur kan påverkan minska på projektet? • Vad kan göra att riskhändelserna undviks?
Att använda sig av dessa tre frågor kan flera av de hot och risker som finns gentemot projektet elimineras eller avsevärt minska i risk. Det finns flera metoder med att minska risker och en
13 effektiv sådan är 3C principen. Principen innebär att risken identifieras genom tre ledande ord. Denna princip innebär tre ledande ord:
• Förhållande/ villkor, som syftar på vad som finns att tillgå i projektet. • Orsak, med detta menas vad kan vara uppkomsten till denna risk. • Konsekvens, vad inträffar om detta händer (Tonnquist 2018).
Riskvärdering bygger på riskanalys som är en viktig del av planeringsarbetet och den ska innehålla många riskanalyser om projektet. Genom att identifiera och klassificera de olika
riskerna så kan sannolikhet och konsekvens bedömas. Detta kan göras genom en sannolikhets och konsekvensmatris som figur 7 visar.
Figur 7. Riskvärderingsmatris (Tonnquist 2018, s.235).
I matrisen (figur 7) graderas riskerna för sannolikheten och konsekvenserna. Graderingen sker genom att sannolikheten och konsekvensen bedöms med en siffra mellan ett till fem. Siffran nummer fem innefattar det moment med högst risk och ett är den lägsta risken.
(Hansson et al. 2017).
Det brukar användas två olika typer av riskmetoder: miniriskmetoden och maxiriskmetoden. I Miniriskmetoden räknas riskvärdet sedan ut genom att multiplicera sannolikheten med
konsekvensen. För riskvärde över 10 bör det planeras åtgärder och värden under 5 endast behöver bevakas då sannolikheten att de inträffar är ganska låg. Blir riskvärdet så högt som 20 eller över behöver det åtgärdas direkt innan projektet startar. I maxiriskmetoden tar man reda på riskens påverkan i produktkvalitén och tiden. Nu blir risken och konsekvenserna i tre dimensioner. Kvalitén på produkten, tiden och resurserna utvärderas och sätts sedan in i en tabell som summerar hur utfallen blir se tabell 1.
14
Tabell 1. Maxiriskmetoden (Tonnquist 2018, s.235)
Styrkan med denna metod (tabell 1) är att det syns tydligt vilken eller vilka parametrar som har högst risknivå. Detta kommer att göra att de blir lättare att styra projektet i rätt riktning och sätta in åtgärder på rätt plats (Tonnquist 2018).
Genom att upprätta en handlingsplan det vill säga en risk åtgärdsplanering så säkras en hantering av projektets risker. De risker som har störst inverkan på projektet enligt riskbedömningen måste prioriteras först. Ett bra hjälpmedel är att gruppera de olika riskerna för att lättare få en överblick. Ett exempel kan vara att ändra projektplanen och på så sätt undvika eller eliminera risker. Sedan kan risker förflyttas genom att överföra dem till en tredje part som tex ett försäkringsbolag. Det går även att införa åtgärder för att minska riskernas uppkomst. Om det bara är en liten risk så är det bästa att acceptera den och gå vidare (Webforum 2017).
Kommunikation är väldigt viktig i ett företag för att utveckla ett socialt nätverk. Dessa nätverk kommer inte bara att hjälpa till i det interna projektet utan även utanför projektgruppen. Genom småprat i gruppen så kommer det att skapas en gemensam tolkning av projektmålet. Det kommer även ge gruppen en förståelse för händelseförloppet i projektet. Om det uppstår
förändringsarbeten så har småpratet i gruppen en väldigt stor betydelse på resultatet.
Projektledaren kan använda småpratet i gruppen medvetet för att skapa en bättre uppslutning och gemenskap. Genom att göra detta så kan projektet effektivt fortskrida och små störningsmoment lösas direkt på plats (Larsson 2012).
2.9 Servicekontoret i Borås
Servicekontoret är en organisation med omkring 350 medarbetare som erbjuder och utför tekniska och administrativa tjänster inom Borås Stad. Organisationen har ingen fast kommunal budgettilldelning utan arbetar under en företagsliknande form, dvs att utifrån en beställare/ uppdragsgivare arbetar Servicekontoret som en utförandeentreprenad.
Förvaltningens organisation består av olika avdelningar, och entreprenadavdelningen är en av de avdelningarna. Entreprenadavdelningen finns uppdelad i fyra arbetschefsområden och
tillhandahåller tjänster inom mark och anläggning, drift och underhållsuppdrag till Borås
Stadsförvaltningar och bolag. Anläggningsprojektet Ekvägen utförs av det tekniska området som består av: gata/VA – projekt, drift VA – enheten och kalkylenheten samt spol – och slamenheten.
15
3. METOD
Kapitlet metod inleder med en introduktion av datainsamling som gräver sig vidare i
litteraturstudie och granskning. Därefter kommer forskningsmetoden att presenteras som sedan ligger till grund för urval, reliabilitet och validitet. Kapitlet kommer att avslutas med en
beskrivande text om GDPR lagen.
3.1 Insamling av data
Examensarbetet utfördes med hjälp av litteraturstudier och rapporten grundar sig på en kvalitativ forskningsstudie. Genom den kvalitativa studien kunde utvalda personer bli intervjuade med specifikt utformade frågor. Detta är för att få en inblick i hur arbetstagarna i projektet ser på de risker som finns på deras nuvarande arbetsplats, men också hur de frekvent arbetar med dem.
De största källorna i denna studie var främst källor från olika studier. Det var både
icke-vetenskapliga men också icke-vetenskapliga studier som blev till grund för kommande slutsatser och diskussioner. Författarna i denna studie har valt att använda källor som har en ”Peer Reviewed” märkning. Mer om vad detta innebär bearbetas i rapporten.
3.1.1 Granskning- och litteraturstudie
Avhandlingar, facklitteratur och studentlitteratur studerades och lästes in för att få till en
faktamässig korrekt rapport som möjligt. Det finns mängder med avhandlingar vars huvudämne är riskhantering och arbetsmiljö, vilket kunde vara till stor hjälp under arbetets gång. Böcker inom både riskhantering och arbetsmiljö har också varit till stor hjälp, det har gett författarna en djupare förståelse kring ämnet. Enligt Bryman och Bell (2017) kallas detta för sekundärdata då rapporten blir utformad som en andrahandskälla.
När artiklar ska godkännas för publicering måste en process följas som kallas för “Peer review”. Genom processen granskas och kvalitetsbedöma artiklarna av ämnesexperter och leder till att uppsatserna säkras för att vara av god standard och hög kvalitet. Denna typ av källa anses som mest trovärdig (Karolinska Universitetsbiblioteket 2015).
3.2 Forskningsmetod
Kvalitativ forskningsmetod är inriktad på att få en uppfattning om ett eller flera fenomen och fokuserar därmed mer på människors upplevelser och hur verkligheten beskrivs, vilket blev till grund i denna studien. Enligt Bryman och Bell (2017) är denna typ av forskningsmetod
tolkningsinriktad och målet med denna metod är att förstå empirin istället för att generalisera eller förutsäga. För att få ut mest möjlig information har semistrukturerade intervjuer genomförts. Genom att använda semistrukturerad intervju kunde frågorna anpassas efter individerna som blir intervjuade, det leder till en bättre dialog och individerna kunde känna sig mer trygga och avspända under intervjun. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att om frågorna är otydliga kan de lätt förklaras av författarna vilket leder till mer detaljerade svar (Pettersson & Ulvstig u.å). Frågorna startade med att vara öppna som senare leder till mer avsmalnande och detaljerade frågor.
16 Enligt (Thompson 2000, s.238) så ska intervjuaren hålla sig i bakgrunden och bara bidra med ett minspel och stödjande gester och absolut inte kommentera eller komma med egna berättelser. Det blir betydligt enklare att genomföra en intervju om frågorna är välformulerade och noga
framtagna med tanke på vilket budskap som man vill få fram. Genom att ha en bra ordning på frågorna så blir intervjun lättare att utföra och personen som blir intervjuad får lättare att berätta och slipper hoppa fram och tillbaka. Innan intervjun startar är det viktigt att informera om varför intervjun ska göras och vad den ska användas till. Genom att göra detta så kan personen få ett annat perspektiv på intervjun och förhoppningsvis öppna upp sig mer (Gustavsson & Svanström 2018).
3.2.1 Urval
Författarna har arbetat med bekvämlighetsurval vilket menas att de respondenter som intervjuats har varit nära till hands. Enligt Bryman och Bell (2017) är detta ett sätt att arbeta på när det finns begränsat med både tid och kostnader. Genom handledaren på servicekontoret fick författarna träffa tre stycken kandidater. Grunden till varför det blev endast tre intervjuer är på grund av den rådande situationen med COVID-19. Planerade intervjuer har blivit inställt för att respondenterna inte vill delta i fysiska träffar. Författarna har därmed fått strukturera och planera om de fysiska träffarna till digitala.
3.2.2 Genomförandet av semistrukturerade intervjuer
Författarna hade som mål att intervjuerna skulle ske i samband med arbetsplatsen, för att det blir lättare för individen att koppla frågorna till arbetsplatsen men också för att det är ett tryggt och säkert ställe som respondenterna känner sig vana vid. Det blir också lättare för intervjuaren att observera mönster hos respondenten när det gäller spontana tankesätt och åsikter. Men på grund av COVID-19 har en av intervjuerna skett digitalt och en annan över telefon.
Med den begränsade tiden har tre arbetstagare med olika positioner intervjuats genom en intervjuguide som författarna har skapat. Intervjuguiden har bestått av 11 huvudfrågor med tre alternativa påbyggningsfrågor. Frågorna har varit strukturerade, tydliga men också öppna och de har framförallt varit utformade som att inte vara ledande frågor. Utifrån syftet i studien finns även ett följetema i frågorna såsom riskhantering och arbetsmiljö men också generella frågor såsom ålder, kön, arbetsposition med mera. Genom en intervjuguide kunde respondenterna styra intervjun istället för tvärtom (Bryman & Bell 2017).
Med samtycke från respondenterna om GDPR-lagen har intervjuerna spelats in på grund av att få ut en så detaljerad analys som möjligt. Genom att föra ner anteckningar kan det lätt missas olika fraser och uttryck som vanligtvis brukar vara med under inspelning.
3.2.3 Validitet och reliabilitet
Genom intervjuer kunde vi få en förståelse över hur respondenterna arbetar i Ekvägen-
Ollonvägenprojektet, hur de tänker i olika situationer och hur de löser problem som kan uppstå. Att intervjua personer som aldrig varit med om riskhantering är inget bra alternativ då det kan ge icke kvalitativa svar.
Validitet handlar generellt om att informationen som getts ut är relevant till problemet och till det som avses mätas. Reliabilitet är att undersökningen har blivit genomförd utan att information har givits ut felaktigt. Man möter därmed kvalitet i en undersökning för att undersöka om den är tillförlitlig (Trost & Hultåker 2016). Reliabilitet diskuteras i en kvalitativ metod genom att
17 undvika ställa ledande frågor, att det inte finns en påverkan i svaren från författarna. Genom att inte ställa ledande frågor kunde studiens reliabilitet öka.
Författarna har valt att transkribera materialet från intervjuerna dels för att det ökar
trovärdigheten i studien men också för att man inte vill utelämna någon typ av information som respondenterna har sagt. Ett alternativ som är bra för att öka trovärdigheten är att be
respondenterna läsa igenom sina svar, de har då möjlighet att ändra och se över om något låter icke trovärdigt. Det viktigaste är att det inte uppstår några missförstånd i svaren. Det författarna har tagit med som en värdering i kandidatuppsatsen är att det är svårt att avgöra om momenten blivit rätt då det som undersöks mäter människors åsikter, attityder, uppfattning och vanor och vilket alla människor tycker olika om (Bryman 2008).
Med en kvalitativ undersökning anser författarna att validiteten varit hög jämfört mot en kvantitativ undersökning som endast fokusera på datainsamling i form av siffror och
procentsatser. Författarna har försökt undvika den negativa delen i denna metoden som kallas för “intervjuareffekten”. Detta är en effekt som kan uppstå om respondenterna blir påverkade av författarnas frågor (Bryman 2008).
3.3 Respondenter
Författarna hade som mål att fler än tre stycken arbetstagare med olika positioner skulle bli intervjuade under vårens gång. Arbetstagarna har fått information om att detta är frivilligt och att de under tidens gång har en möjlighet att inte ställa upp. En av arbetstagarna valde att inte ställa upp på en intervju vilket medför att det endast har utförts två intervjuer muntligt. Den tredje intervjun lyckades genomföras digitalt. Utifrån bra faktamässiga svar har författarna valt att det kommer räcka med tre intervjuer för att kunna besvara frågeställningarna.
3.4 GDPR
The General Data Protection Regulation, GDPR infördes som en lag i Maj 2018 och lagen gäller i hela EU. Denna lagen är till för att övervaka företag hur de hanterar och samlar in data och syftet med lagen är att skydda medborgare i EU från potentiellt missbruk av datainformation. Väljer företag att inte följa lagen om GDPR leder det till hårda straff (Greenguard 2018).
Under denna rapporten har respondenterna godkänt användningen av deras synpunkter och åsikter kring projektet.
18
4. RESULTAT
I detta kapitel kommer den objektiva delen i studien att beskrivas. Här kommer de intervjuer som gjorts presenteras och sedan kommer att ligga till grund för diskussion.
4.1 Resultat av intervju
Precis som nämnts i tidigare kapitlet så har syftet varit att få svar på frågeställningarna och detta genom att författarna har utfört semistrukturerade intervjuer med tre respondenter. Alla
intervjudeltagare är anställda på Servicekontoret och har olika yrkesroller. I bilaga 1, 2 och 3 finns intervjufrågorna med deras konkreta svar och i denna rapporten kunde de benämnas som respondent 1, 2 och 3. För att säkerställa resultatet, utlämnade författarna onödiga fakta. Nedan har intervjusvaren delats in i tre underrubriker:
- Säkerhetsuppfattning och riskbedömningar under projektet. - Uppföljning samt åtgärder av arbetsmiljön.
- Kommunikation och tid. - Övrigt kring projektet.
4.1.1 Säkerhetsuppfattning och riskbedömningar under projektet
Avseende frågan om säkerhetsuppfattning var respondenterna eniga. De tyckte att vid
anläggningsprojekt kan inte säkerheten åsidosättas. Utöver riskbedömningen vid projekteringen görs det riskbedömningar flera gånger dagligen vid olika moment. Dock har respondenterna olika syn på arbetet kring riskbedömning. Respondent 1 sa att:
“Vi började inte diskutera risker först vi hade börjat gräva i marken. Vi tog det lite efter hand, när vi såg riskerna komma. Har inte varit med och diskuterat något om risker innan startskedet
av projektet.”
Medan respondent 2 besvarade frågan kring riskbedömning som:
“Riskbedömningen ligger hela tiden i bakhuvudet. Vi brukar köra bedömningar hela tiden under dagen, varje moment ska ju bedömas innan arbete. Så man kan säga att man alltid riskbedömer
alla moment i produktionen.”
Gemensamt ansåg respondenterna att riskbedömningar görs under arbetets gång och att skulle det finnas en risk så tas det upp det direkt och så börjar man arbeta med risken för att kunna
eliminera den. Att arbeta gemensamt är viktigt för att minska de risker som finns på arbetsplatsen anser respondent 2.
4.1.2 Uppföljning samt åtgärder av arbetsmiljön
Gällande fråga om störningsmoment som krävs åtgärder i projektet, nämnde alla respondenterna schaktarbetet. Samtliga respondenter påpekar att placeringen av ledningarna på ca. 4 meters djup i smala gator, krävde en extraordinär lösning. De hävdar att risken för ras var stor vid
19 schaktet för att få mer lutning på väggarna, vilket minskade risken för ras mindre. Respondent 3 beskrev problemet med schaktarbetet som:
“Den första kritiska var ju när vi skulle gräva djupare 3 - 4 m vid den smala delen av vägen där murarna står. Men det löstes genom att arbetsledaren pratade med vederbörande.”
Hur uppföljning ser ut efter projekt är olika. Respondent 1 och 3 har samma typ av svar vilket är att det oftast inte hinns med på grund av tidspressen. Men båda anser att detta är något som behövs arbetas mer med. Efter avslutat projekt är det dags för nytt, medan respondent 2 beskriver uppföljningen att efter avslutat projekt går de igenom eventuella tillbud. Tyvärr har inte
författarna fått med vilka respondent 2 går igenom tillbuden med. Om det är de andra
respondenterna (1 och 2) eller om det är några andra som berör projektet och som inte är med i intervjun.
När det kommer till andra frågor kring arbetsmiljön besvarade Respondent 1 att:
“Buller är svårt att undvika och hitta några bra lösningar på. Hörselkåpor kan vi använda men de är lite svårt att använda när vi behöver ha kontakt med maskinister. Kanske hade funkat med hörselskydd med komradio i men låter lite överkurs med tanke på att det inte är så stora problem
med buller i produktionen.”
Detta har varken respondent 2 eller 3 nämnt något om under intervjun, dock nämner respondent att det finns ett sätt att hantera detta problemet och det är att köpa in hörselskydd med komradio, detta hade kunnat dämpa bullernivån.
4.1.3 Kommunikation och tid
Gemensamt för respondenterna 2 och 3 är att de löser oftast olika problem under projektet åtgång genom gemensamma diskussioner och beslut. Däremot respondent 1 hävdar att på grund av tidsbrist, går det inte alltid att gå genom arbetsmiljöfrågor och eventuella risker innan projektet börjar.
“Allt kan ju bli bättre men inget konkret jag kan tänka på just nu. Eller jo tiden är ju ett stressmoment men den är svår att tricksa med.”
Detta är hur respondent 3 beskriver kring om arbetsmiljön kan bli bättre. Både respondent 1 och 3 anser att det de har god kontakt med arbetsledaren och att kommunikationen fungerar bra mellan dem. Är det något svårare problem som ska lösas så tar arbetsledaren det vidare till de berörda.
4.1.4 Övrigt kring projektet
Gemensamt för respondenterna är att de alla har arbetat på Servicekontoret länge och att de ansåg att vattenledningsprojektet var ett roligt sådant, men att det är något de brukar utföra. Dessa typer av projekt brukar vara vanliga inom anläggningsbranschen och något som de har arbetat med förr. Respondenterna hade också gemensamt med att inget konkret behövs göras för att
arbetsmiljön ska bli bättre. Det kan vara så på grund av alla besvarade med att arbetsmiljön var god.
När det gäller utbildningar och andra typer av kurser så får arbetstagarna de utbildningar de behöver. Respondent 1 nämnde att Borås hade gett ut en bok om hur det är att arbeta med väg, den har de dock inte fått ta del av ännu. Det som de också förklarar är att vill de gå fler kurser så har de möjlighet till det och att Servicekontoret ser det bara som positivt.
20
5. DISKUSSION
Kapitlet kommer att tolka resultatdelen. Det kommer att ske reflektioner och sammanställningar kring studien. Diskussion kommer också innefatta en rubrik med de felkällor som fanns med under studiens gång.
5.1 Felkällor i intervjun
Felkällor i studien har varit påtagliga. En felkälla för studien har varit att antalet respondenter. I och med Servicekontoret hade 3 arbetstagare på plats under projektet var detta maxantalet vi kunde intervjua. Men som tidigare nämnts i avsnittet metod, så kan det hända att någon avböjer för en intervju, vilket just hände i detta fall och det påverkar validiteten för studien. Hade alla tre intervjuerna blivit muntligt genomförda så kunde följdfrågor och mer fördjupning kommit fram. Med tanke på att det bara var två intervjuer och en skriftlig blir det därmed svårt att dra en konkret slutsats av studien utan den kommer bli mer generell och spelar sig in på hur författarna samt arbetstagarna upplever projektet.
En till felkälla som har värderats är intervjufrågorna. Det kan finnas frågor som kan uppfattas olika mot vad författarna har haft som grundtanke. Vi märkte det var en del frågor som inte riktigt blev besvarade. Varför det var så kan vara för att de har antingen tolkas som en ja/nej fråga eller att vi har ställt flera liknandes frågor tidigare. Detta visar att det är svårt att göra skriftliga intervjuer för då kan inte författarna försvara sig vid eventuella frågor ellet missuppfattningar som respondenterna har.
5.2 Arbetsmiljön
Generellt har Servicekontoret utifrån intervjuerna en god arbetsmiljö, skulle det vara något kring arbetsmiljön tar dem upp det direkt och löser det på plats. Precis som redovisas i teoretiska kapitlet är buller ett stort problem på flera arbetsplatser, vilket en av respondenterna påpekade. Det är svårt att arbeta med buller med det som är viktigt är att arbetstagarna vet att det finns ergonomiska lösningar för det som exempel hörselskydd och att de är viktiga att arbeta med. I flera fall till hörselnedsättning på grund av arbetsplatsen är på grund av slarv eller tänket att “det går snabbt”. Men en logisk följd som fortfarande finns kvar inom byggbranschen är
machokulturen som fortfarande råder ute på arbetsplatserna. För att förebygga arbetsmiljön måste arbetet komma uppifrån kontoret. Är det så att någon arbetstagare föreslår en förbättring ska det tas på allvar, om det är så att det bara är en uppgradering av hörselkåpor till bättre maskiner.
Det som man också bör ha med sig är att arbetstagarna kanske inte vet hur det ligger till med regler kring skyddsutrustning. Det kan vara så att servicekontoret erbjuder den skyddsutrustning som arbetstagarna vill ha och kräver, men det kan också vara så att de har en standardutrustning som alla ska använda sig av.
I respondenternas svar fanns det också ett till störningsmoment som var anmärkningsvärt och det var där vägen var som smalast med murar på sidorna. Denna plats blev kritisk med tanke på att schakten var tvungen att breddas för en så säker arbetsmiljö som möjligt nere i gropen. Genom att bredda så försvann risken att kanterna skulle kunna rasa ner på arbetarna i gropen. Problemet skulle kunnat undvikits redan innan projektet startade genom att kontakta de berörda villaägarna och kommit överens om vad som behövde göras för ett säkert arbete i schakten.
21
De flesta problemen som uppstår i arbetsmiljön brukar oftast bero på tidsbrist eller stress. Genom att sitta ner innan projektstart och diskutera risker och kritiska moment så kan dessa faktorer undvikas. Även efter projektslut kan utvärderingar göras för att nästa projekt ska bli bättre arbetsmiljömässigt. Allt detta har i sluändan med tid och pengarna att göra. Som de flesta brukar säga “tid är pengar” och det verkar ju ligga väldigt mycket sanning i det ordspråket. Tid är inget företag kan köpa sig till utan det kräver planering. Är det en tidspress det handlar om kan det vara värt att ta en fundering över personalstyrkan. Räcker den till eller behövs det ta in mer
arbetskraft. Om man ser till helheten är olyckor på arbetsplats inte värt att vara med gentemot att betala ut en extra lön. Det kommer kosta företagen mer långsiktigt om det är många
arbetsolyckor än anställa mer arbetskraft.
5.3 Riskvärdering
På alla arbetsplatser finns risker som en arbetstagare kan bli utsatt för varje dag, det viktiga är att se dem och göra något åt dem. Ett sätt att arbeta med risker är “De 5 varför” enligt en av alla principer i LEAN. Att som arbetstagare försöker orientera sig i var problemet sitter är viktigt för att kunna eliminera eller minska de risker som existerar. Ett annat alternativ är att konstant arbeta med riskbedömningar, detta var något som respondenterna sa de arbetar frekvent med, fast på olika sätt. Ena respondenten menade att risker görs frekvent i bakhuvudet medan en annan menade på att riskbedömningar görs under projektets gång.
Enligt flera respondenter upptäcks risker under tidens gång och ofta går de inte igenom riskbedömningar innan projektet börjar för det gör oftast de som är ansvariga över projekten. Anmärkningsvärt är att mycket handlar om tiden, att tiden inte räcker till. Flera av
respondenterna berätta om hur projektet inte följs upp efter avslut. En viktig del för att kunna eliminera de risker som finns. Diskuteras inte detta kommer denna information inte förs vidare in till nästa projekt.
22
6. SLUTSATS
Slutsats kommer att besvara de frågeställningar som författarna har ställt. Det kommer att ske reflektioner kring studien och kapitlet kommer att avslutas med fortsatta studier på ämnet.
6.1 Svar på frågeställningar
Hur och när uppkommer risker i arbetsmiljön under projektets gång?
Utifrån de svar som respondenterna har gett oss har vi insett att de flesta risker inte följs upp det sättet som de borde göra. Detta resulterar i att företagen tar med riskerna vidare till andra projekt. Diskuteras det inte om riskerna och de problem som uppstår på arbetsplatsen så löses även inte problemet. Man kan jämföra detta problemet med att det finns en läcka. Du torkar bort vätskan men det fortsätter att läcka och istället för att titta vart läckan kommer ifrån så fortsätter du torka bort vätskan. Detta är typisk grundorsak till flera problem.
Vi har märkt mer och med under tidens gång att tid är en stor faktor till varför risker och andra arbetsmiljöproblem uppstår. Detta är en sådan stor faktor för oss att dra slutsats till vad som behövs göras, men precis som vi tog upp i diskussion behöver företagen värdera tiden på rätt sätt. För att minimera risker och de olyckor som uppkommer på en arbetsplats bör man se över om det behövs mer personalstyrka, mer maskiner som underlättat arbeten, uppgradera
skyddsutrustningen till personalen med mera. Genom detta vill riskerna markant minimeras.
Hur kan Servicekontoret arbeta med arbetsmiljön för att undvika dessa risker och vad kan förbättras?
Generellt utifrån intervjuerna och de svar vi har fått respondenterna så finns det en god
arbetsmiljö på servicekontoret, men det kan klart arbetas mer med. Det finns såklart flera olika tillvägagångssätt att arbeta med arbetsmiljö men de främsta verktygen är kommunikation och samarbete. För att minimera risker och andra olyckor behövs det finnas struktur i
kommunikationen mellan arbetstagare men också samarbete mellan varandra. Servicekontoret visar tydliga tecken på att dessa två faktorerna uppnås till en viss grad, men det behövs arbetas mer med detta. Enligt arbetstagarnas bedömningar göra det riskhanteringen dagligen, men
dialogerna kring det hade behövt vara mer frekvent. Som på många arbetsplatser är det tidsbristen som är det största faktumet till varför riskerna inte följs upp eller informeras mer om.
Vi hade föreslagit att Servicekontoret hade behövt arbeta mer med att gå igenom risker innan projektet startar och det bästa stället att göra det på är där projektet ska hållas. På detta sätt hade företaget aktivt arbetat med att minimera de risker som finns eller komma skall. och precis som nämndes i diskussion så förs riskerna vidare till nästa projekt om de arbetas aktivt med.
6.2 Fortsatta studier och övriga kommentarer
Efter intervjuerna märktes det att arbetet hade behövt minst två intervjuer till för att kunna göra eller dra mer konkreta slutsatser. Tyvärr har den rådande situationen med COVID-19 gjort att det inte har kunnat hållas fler intervjuer än de som lyckades genomföras. Tror också att situationen har gjort det svårare att arbeta med en kvalitativ studie då det är många arbetstagare som inte vill eller får träffa utomstående. Trots detta väldigt nöjda med de svar och fakta som lyckades samlas in genom intervjuerna.
23 Det är en självklarhet att detta ämnet måste studeras vidare. Arbetsmiljö och risker är stora faktorer inom byggbranschen och det måste värderas mer grundligt. Utifrån de förutsättningar och den information som erhållits, så finns det fler studier som hade behövt en fördjupning. Exempel på detta läses nedan.
· Arbetsmiljö är ett stort ämne inom anläggningsbranschen och det ger i sin tur möjligheter till djupare analysering. Detta kan göras genom att inte bara granska ett projekt, utan flera och jämföra sinsemellan.
· Granskning av planeringsarbete i uppstarten av projektet. Fördjupningen här kan göra arbetsplatsen säkrare inom arbetsmiljörisker.
· Hur väderförhållanden påverkar arbetsmiljön är ett ämne som inte har studerats. Inom detta ämne kan granskas hur det kan störa effektiviteten, men även riskerna i projektet. Här kan ytterligare införas förbättringsåtgärder gentemot väderförhållanden.
· I denna rapport har vi valt att fördjupa oss inom arbetsmiljön och olika involverade roller som finns för att förbättra och undvika psykiska och fysiska skador, samt vilket ansvar de olika rollerna har och hur de arbetar.
24
KÄLLFÖRTECKNING
Arbetsgivarverket (u.å). Arbetsmiljö.
https://www.arbetsgivarverket.se/ledare-i-staten/arbetsgivarguiden/arbetsmiljo/?acceptCookies=true [2020-03-13]
Arbetsmiljöverket (2019a). Arbetsmiljö. https://www.av.se/om-oss/
[2020-06-12]
Arbetsmiljöverket (2019b). Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for-arbetsmiljon/ [2020-03-13]
Arbetsmiljöverket (2019c). Arbetsmiljöplan.
https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/arbetsmiljoplan/ [2020-03-14]
Arbetsmiljöverket (2019d). Sammanställning arbetsolyckor med dödlig utgång 2018. https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/dodsolyckor/arbetsolyckor-med-dodlig-utgang-2018.pdf
[2020-04-25]
Arbetsmiljöverket (2019e). Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/systematiskt-arbetsmiljoarbete-sam/
[2020-02-13]
Arbetsmiljöverket (2018). Arbetsmiljöarbete och
inspektioner. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/skyddsombud-och-arbetsmiljoombud/
[2020-03-28]
Arbetsmiljöverket (2015). Huvudsakliga risker vid byggnads- och anläggningsarbeten. https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/risker-vid-byggnad--och- anlaggningsarbeten/ [2020-02-06] Arbetsmiljölagen (2018). https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/arbetsmiljolagen-bok-h008.pdf [2020-03-27]
Borås stad (2015). Handbok arbete på väg.
https://www.boras.se/download/18.3a0ad4571591e6c5df963df7/1482487312234/Handbok%20A rbete%20på%20väg%20%202015.pdf
[2020-03-26]
