Flyttningar, socialt stöd och
psykisk ohälsa*
H E L E N D R Y L E R
Institutet för social forskning, Stockholm s universitet
Introduktion
M änniskor flyttar av olika anledningar. Några söker jobb, andra p å b örjar en utbildning eller kanske flyttar hem till sin tillkom m ande. D en typ av flyttningar inom Sverige som varit mest om debatterad under de senaste årtiondena, främst på 1960- och 70-talen, är flyttningar i sam band m ed strukturrationaliseringar, s k arbetsm arknadsflyttningar. I en studie av en grupp starthjälpsflyttare visar D ahlberg (1978) m ed hjälp av ekonom iska kostnads-intäktskalkyler att lönsam heten till följd av så dana flyttningar varit större på samhällsnivå än på individ- och hushålls- nivå. Vid sidan av de rent ekonom iska lönsam hetskalkylerna har det of ta antagits att de flyttande individerna får betala ett högt pris för sin flyttning i form av försäm rat psykiskt välbefinnande. Skulle detta vara fallet kan den svenska arbetsm arknadspolitiken, som innehåller starka incitam ent till geografisk rörlighet (se t ex Furåker, 1979), således ha oönskade negativa effekter.
M en även om inte arbetsm arknadsskäl ligger bakom flyttningen1 inne bär den en om ställning för individen på olika sätt, som denne måste an passa sig till. D etta kan skapa en stressande situation som kan resultera i att individen utvecklar m entala problem och/eller psykosom atiska sjukdom ar. Flyttning kan således antas vara en form av ’stressor’, dvs m edföra ” krav som ställs på organism en, och till vilka det inte finns några om edelbart tillgängliga eller autom atiska adaptiva responser” (Antonovsky, 1991). M ed utgångspunkt i ett stressperspektiv är syftet med denna artikel därm ed att studera flyttarnas psykiska (o)hälsa.
I de em piriska studier som tidigare genom förts m ed anknytning till intern m igration och psykisk ohälsa redovisas skilda resultat (se t ex: Ta ylor and Chave, 1964; D algard, 1972; H ooper & Ineichen, 1979; Dide- richsen, 1981). E fter en genomgång av litteraturen konstaterade Micklin och Leon (1978): “ Some studies show higher rates of disturbance among migrants; others indicate greater disturbance among nonm ig rants, and a few fail to find any significant differences betw een the two categories.” Anledningen till denna diskrepans i resultat beror, som Micklin och Leon påpekar, delvis på att olika forskare har löst den mängd av problem som är förknippade m ed m igrationsstudier på skilda sätt. I denna undersökning kan vi, till skillnad från i m ånga andra stu
dier kring flyttning och psykisk ohälsa, hantera två viktiga svårigheter. F ör det första möjliggör den longitudinella ansatsen i Levnadsnivå undersökningarna en kontroll av eventuell hälsoselektion (hälsoselektio- nen innebär att flyttarna skiljer sig från stannarna med avseende på häl sa redan innan flyttningen2). För det andra har m åttet på den beroende variabeln psykisk ohälsa tillkomm it genom intervjufrågor ställda till ett slumpmässigt urval i befolkningen. D etta är att föredra fram för det icke helt ovanliga förfaringssättet att istället m äta vårdkonsum tion (t ex in tagning på m entalsjukhus), vilket kan relateras till selektionsm ekanis- m er med avseende på vem som söker vård samt till hur tillgänglig vår den är.
Flyttning som ’stressful life event’
En vanlig benäm ning i forskningssamm anhang på stora händelser/för ändringar i m änniskors liv är ’stressful life events’. I detta begrepp in kluderas vanligen flyttningar. A ndra exempel på denna typ av stressan de händelser är nära anhörigs död, skilsmässa, uppsägning från arbetet och pensionering. Bäckman (1984) refererar till ett antal studier som dokum enterat att livshändelser av detta slag ökar risken för psykiska besvär (D ohrenw end och D ohrenw end, 1974; R ahe, 1975; R ahe and A rthur, 1978; M ueller m fl, 1977; Ross and Mirowsky, 1979; Thoits, 1981, 1982). Även Brown och H arris (1978) visar i en studie av kvinnor att genom gripande förändringar ökar risken för depression (clinical de pression). D et viktiga m ed detta resultat är att Brown och H arris också kunde påvisa att en större livsförändring verkligen är av central be tydelse som orsaksfaktor till depression. Livsförändringen fungerar allt så inte endast som en katalysator till en sjukdom , som förr eller senare ändå skulle gett sig till känna. Em pirisk forskning om hur den psykiska hälsan påverkas av den specifika händelsen flyttning är, som framhölls inledningsvis, dock motsägelsefull. Å ena sidan finns det således mycket som tyder på att stressande livshändelser påverkar den psykiska hälsan negativt, å andra sidan är bilden oklar vad gäller flyttning som enskilt stressfenom en.3
Om vi skulle finna att flyttning m edför ökade hälsorisker blir frågan: vad är orsaken? D et är knappast troligt att själva förflyttningen i sig, dvs det faktum att man förflyttar sig i rum m et, kan ha någon direkt in verkan på psykiskt välbefinnande. Om flyttning mellan bostadsorter kan förklara en del av variationen i psykisk ohälsa är en m er närliggande sociologisk förklaring att en flyttning kan innebära m inskat socialt stöd, och att det är denna förändring som genererar effekter på psykisk ohäl sa. A tt socialt stöd har en positiv inverkan på den psykiska hälsan har
visats i flera studier (t ex Turner 1981; Ö stergren, 1991).4 Dess betydelse för det psykiska välbefinnandet kan även förstås utifrån en teoretisk d e finition. Thoits (1982) har form ulerat följande definition på socialt stöd: ” the degree to which a person’s basic social needs are gratified through interaction with o thers” .5 D e grundläggande sociala behoven inkluderar b la sympati, tillhörighet och trygghet. Behoven kan tillhandahållas från andra m änniskor antingen genom ’socioem otional aid’ (accepterande, sympati m m ) eller genom ’instrum ental aid’ (råd, inform ation, finansi ell hjälp m m ).6
Även om de som flyttar (flyttarna) skulle visa sig erhålla lika mycket socialt stöd som de som inte flyttar (stannarna), kan socialt stöd vara av betydelse för att förstå eventuella skillnader i psykisk hälsa mellan de två grupperna. D etta är fallet om socialt stöd är av större vikt vid en stressande situation. D enna förklaring till varför socialt stöd skulle minska risken för psykisk ohälsa brukar benäm nas ’bufferthypotesen’. Betydelsen av socialt stöd i sam band med ’stressful life events’ har stu derats av exempelvis Turner (1981). H an visar att socialt stöd både har en direkt effekt på psykiskt välbefinnande och fungerar som en s k buf fert vid stressande livsförändringar, dvs det finns en interaktion mellan stress och socialt stöd.7
A rtikelns frågeställningar är således: (a) H ar flyttarna säm re psykisk hälsa relativt stannarna? (b) Kan ett eventuellt sam band mellan flytt ning och psykisk ohälsa förklaras m ed att flyttarna redan före flytt ningen hade sämre psykisk hälsa? (Dvs föreligger hälsoselektion?) (c) F örändras det eventuella sam bandet mellan flyttning och psykisk ohälsa om vi konstanthåller för socialt stöd? (Dvs beror det på att flyttarna har svagare socialt stöd än stannarna.) (d) Fungerar det sociala stödet som buffert vid flyttning? (Dvs finns det en interaktion mellan flyttning (stress) och socialt stöd?)
Analyserna kom m er genom gående att göras för kvinnor och män se parat: vi vet att kvinnor överlag har sämre psykisk hälsa än män (t ex Lundberg, 1990) och att det m öjligen är olika processer som bestäm m er kvinnors respektive mäns psykiska hälsa (Axelsson, 1992). Vad gäller eventuella hälsoeffekter i sam band med en flyttning kan vi föreställa oss dels att det kan finnas könsskillnader i svarsm önster på stressande h än delser, dels att kvinnor och män delvis flyttar under olika om ständig heter och av skilda orsaker. I parförhållanden är det vanligare att kvin nan är m edflyttare när m annen flyttar på grund av arbetet än tvärtom . Vilka svårigheter detta kan innebära både för familjen och kvinnan själv beskriver t ex Å berg (1980).
Tidigare forskning ger dock inte några klara riktlinjer om och hur vi kan förvänta oss eventuella könsspecifika effekter av flyttning på psy kisk ohälsa. Diderichsen (1981) fann ingen signifikant skillnad mellan
geografiskt ’m obila’ och ’stabila’ individer varken ifråga om allmän trötthet eller nervösa besvär uppdelat efter kön. I studier av konse kvenser för individen av skilsmässa, en annan typ av stressande livshän delse, finner D oherty m fl (1989) att frånskilda kvinnor försäm rar sin psykiska hälsa relativt innan skilsmässan, m edan motsvarande inte gäl ler för frånskilda m än, resultat som också stöds av Chiriboga m fl (1982). Samtidigt visar Helsing m fl (1981) att män som blir änklingar har en överrisk i dödlighet relativt m än som ej förlorat sin hustru (vi kan anta att den psykiska hälsan i sam band med m ake/m akas död är av betydelse för överlevnaden). Bland kvinnor fann m an ingen sådan skill nad mellan gifta och änkor. Sammanfattningsvis är eventuella könsspe- cifika effekter i sam band m ed flyttningar viktiga att belysa även om nå gon hypotes härom inte kan formuleras.
Datamaterial och variabeldefinitioner
M aterialet till studien är häm tat från 1974 och 1981 års Levnadsnivå undersökningar (LNU). I Institutets för social forskning regi intervjua des vid bägge tillfällena ett representativt urval av i Sverige bosatta in divider mellan 15 och 75 år. D e individer som intervjuades 1974 och som 1981 fortfarande var under 76 år intervjuades detta år på nytt (4424 personer ställde upp för intervju vid bägge tillfällena).
Eftersom b a ra individer som intervjuades både 1974 och 1981 är med i denna studie bortfaller de som invandrat under perioden. Personer som intervjuats vid bägge tillfällena m en huvudsakligen är uppvuxna utom lands (de har invandrat före intervjun 1974) har också uteslutits ef tersom effekter av denna speciella typ av flyttning kan finnas kvar. A tt studera konsekvenser av invandring leder t ex in oss på frågor om kultu rella skillnader och assimilation. Vidare har institutionsboende exklude- rats. Risken är stor att det är den psykiska hälsan som föranlett flytt ningen och byte av bostadsort. Om dessa psykiska problem uppkom ef ter 1974 så hjälper det inte m ed att konstanthålla för hälsan 1974. D etta kan naturligtvis även gälla andra flyttningar men h är finns det en up penbar risk för uppkom st av skensam band som vi kan ta hänsyn till.
Av de individer som återstår har två grupper identifierats, nämligen ’flyttare’ och ’stannare’. K riteriet för att klassificeras som flyttare är att man mellan 1974 och 1981 ska ha bytt bostadsort åtm instone en gång. Flyttningarna ska också ha gått mellan olika orter inom Sverige.8 Kort- distansflyttningar inom en stad definieras inte som flyttningar.9 D etta till trots finns det en stor heterogenitet i flyttningarnas geografiska av stånd. Flyttningar mellan kom m uner i storstadsregionen (stor)Stock- holm är inkluderade liksom också betydligt m er långväga flyttningar.
Flyttningen ska vidare ha skett i vuxen ålder (18 år och uppåt). Flyttare som vid intervjutillfället bodde på samm a ort som de växt upp på (till- bakaflyttare) har inte betraktats som flyttare. D et verkar rimligt att an ta att denna flyttning är av en annan karaktär eftersom m an flyttar till baks till en m er välkänd miljö. Någon form av socialt stöd bör i m ånga fall redan finnas på orten (kanske det t o m var därför m an återvände). Någon kontroll över andra typer av tillbakaflyttningar, t ex återflyttning till tidigare flyttningsort, har ej varit möjligt att göra.
Stannare utgörs av den ”extrem ” som bott på samm a bostadsort se
dan 16 års ålder. Fördelen m ed denna definition är att gruppen stanna re då består av en samling individer vilka aldrig i vuxen ålder har ”d rabbats” av eventuella konsekvenser till följd av flyttning. Stannarna har även åsatts att vara lägst 18 år vid intervjutillfället 1981, dvs en slags vuxengräns (myndig). Sam m antaget består gruppen flyttare av 691 individer och gruppen stannare av 1351 individer. I appendix återfinns fördelningen för samtliga variabler uppdelat på stannare/flyttare.
D en beroende variabeln p syk isk ohälsa är dikotom och konstruerad dels utifrån en fråga om psykisk sjukdom , dels utifrån fem frågor av m er allmän karaktär kring trö tth et, sömnbesvär, nervösa besvär, de pressioner och överansträngning. Variabeln är densam m a som i Lund berg (1990). Å tm instone ett av tre kriterier ska uppfyllas för att klassifi ceras i kategorin som har nedsatt psykisk hälsa: (1) besvär (lätta eller svåra) av psykisk sjukdom , (2) minst ett svårt besvär av övriga fem ohälsom ått av m er allmän k araktär eller (3) minst tre lätta besvär av de fem allm änna ohälsom åtten.
Tre variabler används som indikatorer på socialt stöd: social respons, vänum gänge samt släktum gänge. Eftersom det em piriskt har visat sig att det i första hand är det sociala stödet och inte kontakterna som är viktigast för hälsan (se t ex B roadhead m fl, 1983), är det önskvärt att m äta denna aspekt, dvs att m an verkligen erhåller stöd från sin om givning. Social respons m otsvarar detta krav och m äts m ed hjälp av tre frågor: H ar Ni någon anhörig eller nära vän som ställer upp med hjälp och stöd om Ni: (1) blir sjuk (2) vill ha sällskap (3) behöver p rata med någon om personliga bekym m er? A tt ha social respons innebär här att man svarat jakande på samtliga tre av dessa frågor. D e två övriga in dikatorerna på socialt stöd, vänumgänge och släktumgänge, är dock mest att likna vid indirekta m ått. D e m äter frekvens av (en typ av) soci ala relationer men säger ingenting om relationernas karaktär. Eller med andra ord, de m äter snarare det sociala nätverket än det sociala stödet. Vi kan dock anta att det finns en hög korrelation mellan det sociala nätverket, såsom det här är m ätt m ed vänner och släkt, och det sociala stödet, och att m åtten därm ed är godtagbara indikatorer på den under liggande dim ensionen socialt stöd. K riteriet för att ha vänum gänge är
att man (åtm instone) antingen besöker eller besöks av vänner ofta eller att m an både besöker vänner och besöks av vänner ibland. M otsvaran de indelning tillämpas för släktumgänge. D e individer som klassificeras som att de saknar vän-/släktumgänge är således de som antingen inte har något umgänge alls med vänner/släkt eller också väldigt lite.10
Flyttare och stannare är selekterade grupper i det avseendet att flyt- tarna i genom snitt är yngre, har längre utbildning och oftare tillhör soci algrupp I (se appendix). Låg ålder, hög utbildning och högre social grupp är också relaterat till bättre psykisk hälsa varför dessa variabler kom m er att hållas konstant i analysen. Om man jäm för andelen med psykisk ohälsa i flyttar- respektive stannargruppen, finns ingen skillnad mellan flyttare och stannare (se appendix), men detta är alltså före man tar hänsyn till flyttar gruppens speciella samm ansättning. Variabeln soci algrupp är treställig och sammanställd utifrån uppgifter som individens egen sysselsättningsstatus och yrkestillhörighet. Socialgrupp I inkluderar högre tjänstem än, företagsledare och universitetsstuderande; i social grupp II ingår tjänstem än på m ellannivå, lägre tjänstem än, jordbrukare och sm åföretagare; och i socialgrupp III inkluderas industriarbetare, sm åbrukare, servicepersonal m fl (för m er inform ation om socialgrupps- indelningen, se Erikson och Å berg, 1984). U tbildningsår är m ätt som respondentens sam m anlagda skol- och yrkesutbildning på heltid.
Metod
D en beroende variabeln psykisk ohälsa har, som tidigare beskrivits, di- kotom iserats utifrån sex olika frågor. A lternativet att använda ett index gav en alltför sned fördelning m ed de flesta individer i en grupp. E fter som den beroende variabeln endast antar två värden genomförs analy sen m ed en logitmodell (se t ex Aldrich och Nelson, 1984). Logitmodel- lens koefficienter predicerar logartim erade oddskvoter. I denna studie kom m er dock koefficienterna att presenteras i sin antilogaritm erade form, dvs som oddskvoter.
För att förstå innebörden av estim aten i logitmodellen är det klarast att ge ett exempel. Vi vill veta om flyttarna m år sämre psykiskt än stan- narna. Koefficienten som uttrycker denna relation är alltså en oddskvot. D etta innebär att oddset för flyttarna att vara psykiskt sjuka (flyttarnas odds = antalet sjuka flyttare dividerat med antalet friska flyttare) är di- viderat med oddset för stannarna att vara psykiskt sjuka (stannarnas odds = antalet sjuka stannare dividerat med antalet friska stannare).
Stannarna är referenskategorin med vilken flyttarna jäm förs och har alltid värdet 1. E n oddskvot större än 1 innebär således en överrisk för psykisk ohälsa bland flyttarna relativt stannarna.11
Resultatredovisning
D en första frågan som ska besvaras i analysen är om det finns en över risk bland flyttarna för psykisk ohälsa. I tabell 1, m odell 1 (M l), stude ras sam bandet m ellan flyttning och psykisk ohälsa, konstanthållet för ålder, socialgrupp och utbildningsår. (Estim aten för kontrollvariablerna visas ej i tabell 1.) D et visar sig då att män som flyttat har en signifi kant överrisk på 2.08 för psykisk ohälsa relativt män som inte flyttat. D eras odds att ha nedsatt psykisk hälsa är m ed andra ord ungefär dub belt så högt. Någon m otsvarande överrisk går inte att finna bland kvin nor. I modell 2 konstanthålls utöver kontrollerna i modell 1 för psykisk ohälsa 1974. Estim atet för kvinnor som flyttat blir i princip detsam m a, de kvinnliga flyttarna är således inte selekterade m ed avseende på psy kisk ohälsa. Bland m ännen sjunker därem ot flyttarnas överrisk till 1.75. D etta innebär att m än som flyttat m ådde sämre psykiskt redan innan flyttningen än de som inte flyttat; samtidigt kan flyttarnas överrisk inte förklaras i någon högre grad av detta förhållande.
Kan sam bandet mellan flyttning och psykisk ohälsa då förklaras av soci alt stöd? För kvinnorna kan vi konstatera att förändringen i estim atet för flyttning är försum bart (modell 3). Bland m ännen sjunker över risken för psykisk ohälsa, men endast marginellt (från 1.75 till 1.68), när vi konstanthåller för socialt stöd. För att den m ellankom m ande va riabeln socialt stöd ska kunna förändra sam bandet flyttning - psykisk
Tabell 1. L o g itm o d ell: P syk isk ohälsa, b la n d k vin n o r respektive m ä n , p re d icera d utifrån flyttn in g , p sy k isk hälsa fö re flyttn in gen (1974) sa m t so cia lt stö d (social respons, vän u m gänge och släktum gänge).*
KVINNOR MÄN Variabel Kategori Ml M2 M3 Ml M2 M3 Flyttning stannare 1 1 1 1 1 1 flyttare 0.93 0.96 0.95 2.08* 1.75* 1.68<*> Psykisk frisk . 1 1 . 1 1 hälsa 74 sjuk • 5.99* 5.83* - 7.73* 7.25* Social ja . _ 1 _ _ 1 respons nej - - 1.78<*> - - 1.32 Vänumgänge ja - - 1 . - 1 nej - - 1.20 - - 1.99 Släktumgänge ja - . 1 - - 1 nej 1.06 1.30
* = signifikant 5 % nivå; (*) = signifikant 10 % nivå
ohälsa krävs det att den både påverkar psykisk ohälsa och är ojäm nt fördelad bland flyttare/stannare. Analyser, som här ej redovisas, tyder på att båda kraven i stort sett är uppfyllda (undantaget är att flyttarna inte umgås mindre med släkt än vad stannarna gör, vare sig bland kvin nor eller män). Dock är dessa partiella sam band, vilka indirekt förm ed lar flyttningens effekt på psykisk ohälsa, för små för att huvudeffekten ska påverkas i någon större utsträckning.
I nästa steg prövas huruvida det finns en interaktion mellan flyttning och socialt stöd. Redovisningen begränsar sig nu till att gälla endast m än eftersom kvinnorna som flyttat inte har någon överrisk, relativt stannarna, för psykisk ohälsa. I tabell 2 framgår hur det sociala stödet påverkar den psykiska hälsan bland manliga flyttare och stannare. D e tre indikatorerna på socialt stöd analyseras var för sig. I gruppen som flyttat har m än med litet vänum gänge, litet släktumgänge samt svag so cial respons en påtaglig överrisk för psykisk ohälsa (som dock inte når signifikansgränsen för social respons). En sådan överrisk går inte att fin na för män som stannat kvar på bostadsorten, vilken typ av socialt stöd det än gäller. Således finner vi här, för m ännen, stöd för den s k buf ferthypotesen: det sociala stödet är extra viktigt vid en stressande hän delse, här representerat av flyttning.
H ur olika kom binationer av flyttning och socialt stöd påverkar över risken för psykisk ohälsa dem onstreras i tabell 3. Estim aten kom m er från en modell där bara vänum gänge ingår av socialstödsvariablerna, m en där både flyttare och stannare är inkluderade. I m odellen ingår även inter aktionen mellan vänum gänge och flyttning.
Tabell 2. L o g itm o d ell: B etydelsen av so cia l respons ( M l) , vänum gänge (M 2) respektive släktum gänge (M 3) f ö r m äns p sy k isk a ohälsa, u p p d ela t p å stannare och fly tta r e *
Variabel Kategori Ml STANNARE M2 M Ä N M3 Ml FLYTTARE M2 M3 Social ja 1 1 respons nej 0.95 - - 2.43 - -Vänumgänge ja - 1 - - 1 -nej - 0.96 - - 5.22* -Släktumgänge ja . . 1 . _ 1 nej 0.57 3.41*
* = signifikant 5 % nivå; (*) = signifikant 10 % nivå
Tabell 3. B etydelsen av o lik a k o m b in a tio n er av flyttn in g och vänum gänge f ö r m äns p s y k is ka o h ä lsa .å VÄNUMGÄNGE Flyttare FLYTTNING Stannare
a I logitmodellen ingår de oberoende variablerna ålder, socialgrupp, utbildningsår, psykisk hälsa 74, flyttning, vänumgänge samt interaktionen mellan flyttning och vänumgänge.
R elationerna m ellan olika kom binationer av flyttning och vänum gänge för män fram går nu tydligt. Flyttare utan vänum gänge har en betydligt högre risk för psykisk ohälsa än flyttare m ed vänum gänge. Samtidigt har flyttare m ed vänumgänge en högre risk än stannare utan vänum gänge. För stannarna har vänum gänge ingen effekt på psykisk ohälsa. Någon m otsvarande interaktion mellan flyttning och socialt stöd finner vi ej bland kvinnor (tabell redovisas ej).
Slutsatser
Som utgångspunkt för att närm are studera varför flyttare inom Sverige eventuellt är psykiskt sjukare än stannare analyserades först det enkla sam bandet flyttning - psykisk ohälsa. M an bör ha i åtanke att även när vi konstanthåller för variabler som ålder, socialgrupp och utbildning, vilka har betydelse för den psykiska hälsan, är sam bandet av ganska ge nerell karaktär. Vi skiljer inte mellan olika typer av flyttningar, t ex om man flyttat från landsbygd till stad, vad som orsakat flyttningen etc. D ärem ot analyseras m än och kvinnor separat, vilket visar sig vara cen tralt för att förstå sam bandet m ellan flyttning och psykisk ohälsa. För m än, m en inte för kvinnor, finner vi nämligen att flyttning är relaterat till sämre psykisk hälsa.
H älsoselektion kan till viss del förklara flyttande mäns överrisk för psykisk ohälsa gentem ot kvarstannande män. M än som flyttar har i nå got högre utsträckning nedsatt psykisk hälsa redan innan flyttningen. K ontrollerat för detta faktum kvarstår dock fortfarande en signifikant överrisk för psykisk ohälsa i gruppen flyttande män. D enna beror till bara en liten del på att flyttarna som grupp har svagare socialt stöd än stannarna. D ärem ot finner vi att socialt stöd är av stor betydelse för
Ja Nej
1.46 8.08
m ännen vid en flyttning. Bland flyttande män m år de som saknar soci alt stöd psykiskt mycket sämre än de som har sådant stöd. D etta ger stöd åt den s k bufferthypotesen, socialt stöd är speciellt viktigt vid en stressande händelse.
Varför finner vi då inte sam ma resultat för kvinnor som för m än? Kanske är inte flyttning en stressande händelse i lika hög utsträckning för dem ? R esultaten tyder på detta (om bufferthypotesen är riktig) ef tersom flyttande kvinnor utan socialt stöd inte m år säm re än de som har sådant stöd. O rsaker till att flyttningar inte är stressande för kvin nor går dock inte att spåra i denna analys, m en en flyttning skulle kun na vara m er stressande för m ännen om de t ex har en starkare bindning till hem orten och föräldrahem m et. Eller kanske det är så att kvinnor som flyttar uppnår någon fördel jäm fört m ed de kvarstannande kvin norna, vilket m ännen inte gör jäm fört m ed kvarstannande m än (även om de gör det jäm fört m ed kvarstannande kvinnor)? E n sådan tänkbar fördel för kvinnor i sam band med flyttning skulle kunna vara att deras m öjligheter på arbetsm arknaden förbättras. Vi får då även anta att yr kesrollen (och ej endast arbetets innehåll) är hälsobefräm jande, vilket vi kan finna stöd för i den em piriska forskningen (se LaCroix & H ay nes, 1987, för en översikt). M än har överlag en hög förvärvsfrekvens varför flyttande och stannande m än kanske inte skiljer sig åt över den na dimension i någon väsentlig grad. A tt närm are analysera detta pro blem faller dock utanför ram arna för denna studie.
N O T E R
* Tidigare versioner i denna artikel har presenterats vid Svenska sociologförb u n d ets års m öte i G öteb org 1991 sam t vid S ociologiska institutionens i Stockholm sem inarieserie, ok tob er 1991. Jag vill rikta ett tack till op p on en ter och övriga sem inariedeltagare där. Jag vill också tacka Janne Jonsson för kontinuerliga kom m entarer.
1 A ndra skäl - främst knutna till fam ilj, bostad och utbildning - ligger troligen bakom m ajoriteten av flyttningarna. Flyttningar som m otiveras av arbetsm arknadsskäl m ot svarar uppskattningsvis 3 5 -4 5 % av alla flyttningar (se B orgegård, 1989, sid 38). 2 F ox/G oldblatt (1982) har funnit att det i England och W ales vid vissa typer av flytt
ningar (såsom t ex långväga flyttningar inom ett land) är en selekterad grupp friska in divider som är rörliga m edan flyttargruppen vid vissa andra typer av flyttningar (t ex flyttningar inom en och sam m a region) är sam m ansatt av förhållandevis m ånga sjuka individer.
3 I sam m anhanget bör det kanske ock så påpekas att en händelse som i och för sig är stressande ändå inte nödvändigtvis behöver vara negativ för individen. Se t ex A n - tonovskys forskning (1991) som har en salutogenisk inriktning (vad befrämjar hälsa, jfr ett patologiskt synsätt där man sök er spåra orsaker till sjukdom ). D en n a forskning som således behandlar hälsa/ohälsa utifrån en annan utgångspunkt visar på m öjligheten att stress faktiskt kan vara hälsobefräm jande för individen.
4 Erikson (1977) har studerat socialt stöd (social förankring m ed E riksons term inologi) och psykisk ohälsa på levnadsnivåm aterialet. Förutom att han finner att socialt stöd har b etydelse för den psykiska hälsan har han analyserat om det finns något sam band
m ellan vad han kallar lokal förankring (ett begrepp som sam m anhänger m ed flyttning genom att det mäter antal orter m an bott på (perioden 19 6 8 -1 9 7 4 ), hur länge man har bott på nuvarande bostadsort (sedan 1968, mätt år 1974), det geografiska avståndet m ellan uppväxtort och bostadsort sam t likheten m ellan uppväxtort och bostadsort) och psykiska besvär när social förankring, ålder och kön hålls under kontroll. N ågot sådant sam band fann han inte.
5 D etta är en av många förekom m ande d efinitioner, de kan dock ha flera likheter. Vad man bör undvika är att, såsom ibland sker, sam m anblanda socialt stöd m ed begreppet socialt nätverk. Socialt stöd är relaterat till socialt nätverk m en har ändock inte sam m a b etydelse. Ett socialt nätverk består av relationer till andra m änniskor i form av vän skap, släktförhållanden, bekantskaper etc. Som ett resultat av detta sociala nätverk an tas individen erhålla socialt stöd. N ätverket är således en förutsättning för socialt stöd m en inte självklart liktydigt m ed detta. M öjligheten finns ju även att nätverket består av individer som inte ger något stöd eller kanske t o m bryter ner individen.
6 T hoits definition av socialt stöd bygger i sin tur på K aplans definition (se K aplan, C as sel och G ore, 1977).
7 Ett begrepp som ibland behandlas i sam band m ed socialt stöd är ’cop in g’, dvs hur in divider kan bem öta en given stressituation på skilda sätt. D en n a studie behandlar inte denna aspekt. D e n har dock sam band m ed socialt stöd på så sätt att socialt stöd kan liknas vid en ’cop in g’ resurs. D e t sociala stödet underlättar för individen att hantera en situation.
8 Ä v en om det i princip är m öjligt att en person som bott i Sverige 1974 flyttar u tom lands och sen tillbaks till Sverige före 1981 till en annan ort än den han/hon läm nade vid utvandringen. M en p ersonen är då åtm instone inte invandrare i den m eningen att han/hon flyttar till en annan kultur än den han/hon växte upp i.
9 Enligt instruktionsform uläret till L evnadsnivåundersökningen 1981 ska byte av bostads ort som endast inneburit att man flyttat några kvarter inte räknas som flyttning. 10 Samtliga indikatorer på socialt stöd är m ätta vid intervjutillfället 1981. D e anger så le
des hur det sociala stöd et ser ut efter flyttningen, inte egen tligen om det har förändrats (även om vi kan anta detta indirekt). M en eftersom den kvalitativt viktiga variabeln so cial respons inte finns m ed 1974 kan vi inte studera förändring av socialt stöd.
11 N otera att detta inte är den ’norm ala’ d efinition en av överrisk. Inom t ex socialm edicin kan överrisk också definieras som antalet sjuka i en kategori dividerat m ed det totala antalet i samma kategori (dvs i näm naren ingår både friska och sjuka och inte endast friska).
R E F E R E N S E R
A ldrich, J H & N elson , F D (1984): L in ea r p ro b a b ility, lo g it an d p ro b it m o d els, Sage U n i versity Paper series on Q u a n ta tiv e A p p lication s in the Social Scien ces, N o 45, B everly H ills och London: Sage P ublications.
A ntonovsky, A (1991): H älsans m ysteriu m , Stockholm : N atur och Kultur.
A x elsso n , C (1991): H em m afrun so m fö rsva n n , Stockholm : Institutets för social forskning avhandlingsserie, nr 21.
B orgegård, L-E (1989): ”A rbetsm arknad och flyttningar - bidrag till en kunskapsöver sik t” i Borgegård L-E (red) Flyttningar p å g o tt och ont, G ävle: Statens institut för byggnadsforskning, M eddelande M :35.
B roadhead, E W ; K aplan, B H ; B erton , H; Jam es, S A ; W agner, E H ; S choenback, V J ; G rim son, R; H eyd en , S; T ibblin, G & G ehlback, S H (1983): “T h e ep id em iologic evi d en ce for a relationship b etw een social support and h ealth ” , A m erica n Journal o f E p i
B row n, G W & Harris, T (1978): S ocial origins o f depression. A stu d y o f Psychiatric D is
ord e r in W om en, Cam bridge: U niversity Press.
Bäckm an, G (1984): P sych osocial en vironm en t an d health, Å bo: M eddelande från stiftel sens för Å b o akadem i forskningsinstitut nr 100.
C hiriboga, D A ; B rierton, P; Krystal, S & P ierce, R C (1982): “ A n teced en ts o f Sym ptom Expression D uring M arital S eparation” , Journal o f C linical P sych o lo g y vol 38, s 7 3 2 -7 4 1 .
D ahlberg, Å (1978): ” E konom iska verkningar av geografisk rörlighetsstim ulans” , i S O U
1978:60, kap 9 .9 , s 2 8 8 -3 0 6 .
D algard, O S (1972): M igration an d Functional P sych oses in O slo, Oslo: U n iversitets förlaget.
D id erich sen , F (1981): O m flyttning, B oende och H älsa, Stockholm : Socialm edicinsk T ids krifts Skriftserie nr 45.
D oh erty, W J; Su, S & N e e d le , R (1989): “ M arital D isruption and Psychological W ell- B e in g ”, Journal o f Family Issues, vol 10, no 1, s 7 2 -8 5 .
D oh ren w en d , B S & D oh ren w en d , B P (e d s.) (1974): Stressful L ife E vents: Their N ature
an d Effects, N ew York.
E rikson, R (1977): ” Social förankring - en välfärdsdim ension” , Plan, s 9 3 -1 0 3 . E rikson, R & Å b erg, R (red) (1984): V älfärd i fö rän drin g, Stockholm : Prisma. F ox A J & G oldblatt P O (1982): L on gitu din al Study, so c io -d em o g ra p h ic m ortality diffe
rentials, 1 9 7 1 -1 9 7 5 E n glan d an d Wales, O ffice o f population censuses and surveys, S e
ries LS no 1.
Furåker, B (1979) Stat och arbetsm arkn ad, Lund: Arkiv.
H elsin g, K J; Szklo, M & C om stock , G W (1981): “Factors A ssociated with M ortality af ter W id ow h ood ”, A m erican Journal o f P ublic H ealth, vol 71, no 8, s 8 0 2 -8 0 9 .
H o o p er D & Ineichen B: “ A djustm ent to moving: A follow -up study o f the m ental health o f young fam ilies in new h ou sin g” , Soc. Sei. & M e d ., vol 1 3 D , s 1 6 3 -1 6 8 .
K aplan, B H ; C assel, J C & G ore, S (1977): “ Social support and h ealth ”, M edical Care, V ol 15, no 5, s 4 7 -5 8 .
L aCroix, A Z & H ayn es, S G (1987): “ G ender D ifferen ces In the H ealth E ffects o f W ork place R o le s” i B arnett, R & Baruch G (e d s.) G en d er an d Stress, N ew York: M ac M illan.
L undberg, O (1990): D en o jäm lika ohälsan, Stockholm : A lm qvist och W iksell Inter national.
M icklin, M & L e o n , C A (1978): “ Life change and psychiatric disturbance in a south am erican city: the effects o f geographic and social m obility”, Journal o f H ealth an d
S ocial B ehavior, V ol 19, no 1, s 9 2 -1 0 7 .
M ueller, D ; Edw ards, D W & Y arvis, R M (1977): “ Stressful life events and psychiatric sym ptom atology: C hange and undesirability” , Journal o f H ealth an d S ocial B ehavior, vol 18, no 3, 3 0 7 -3 1 6 .
R a h e, R H (1975): “ E pidem iological studies o f life change and illn ess”, International Jour
nal o f P sych iatry in M edicine, s 1 3 3 -1 4 6 .
R a h e, R H & Arthur, R H : (1978): Life change and illness studies, Journal o f H um an
Stress, s 3 - 1 5 .
R oss, C E & M irowsky, J11 (1979): A com parison o f life-event-w eighting schem es: C hanges, undesirability, and effect-proportional indices. Journal o f H ealth an d Social
Behavior, vol 20, no 2, s 1 6 6 -1 7 7 .
Taylor, S & C have, S (1964): M ental H ealth an d E nvironm ent, L ondon: Longm ans. T hoits, P A (1981): “ U ndesirable life events and psychological distress: A problem o f o p e
T h oits, P A (1982): “ C on cep tu al, M eth od ological, and T heoretical Problem s in Studying Social Support as a B uffer A gainst Life Stress”, Journal o f H ealth & Social B ehavior, Vol 23, no 2, s 145 -1 5 9 .
Turner, R J (1981): “ Social Support as a C ontingency in Psychological W ell-B ein g” , Jour
nal o f H ealth & S ocial B ehavior, Vol 22, no 4, s 3 5 7 -3 6 7 .
Å b erg, R (1980): Flyttarna och a rbetsm arkn aden , Stockholm : Prisma.
Ö stergren, P-O (1991): P sych osocial resources an d health, Lund: Studentlitteratur.
S U M M A R Y H elen D ryler
Internal m igration , so cia l su p p o r t an d m en tal illness
This paper analyses w hether internal m igration has any negative effects on the m ental h e alth o f m obile individuals. T he study is based on 2 0 4 2 persons w ho were interview ed in both the 1974 and 1981 Sw edish level o f living survey. M ental health is m easured by se v e ral q u estions to the respondents about his/her psychological w ell-being and analyzed by m eans o f logistic regression. For m obile m en it is found that their m ental health is poorer com pared with non-m obile m en; for w om en no such effect is found. Furtherm ore, the higher risk for m ental illhealth am ong m obile m en can to a sm all degree be explained by health selection and social support. B efore their m igration the m ale m igrants were in w or se m ental condition than the m ale non-m igrants and the social support they received at their new place o f residence was lower. T he m ost striking result how ever, is that, am ong m en, an interaction effect is found b etw een geographical m obility and social support. M o bile m en with low social support experience much m ore m ental strain than both m obile m en with high social support and non-m obile m en (w ith or w ithout social support).
A P P E N D I X
Variablernas fördelning uppdelat på stannare och flyttare.
Stannare (n=l 351) Flyttare (n=691) Andel i procent. Psykisk Kategori Frisk 90.0 90.3 hälsa 81 Sjuk 10.0 9.7 Köd Män 54.8 55.9 Kvinnor 45.2 44.2 Socialgrupp 1 5.3 18.4 II 40.7 39.9 III 54.0 41.7 Psykisk Frisk 89.6 90.3 hälsa 74 Sjuk 10.4 9.7 Social Ja 94.0 92.7 re spons Nej 6.0 7.5 Vänumgänge Ja 95.2 95.7 Nej 4.8 4.3 Släktumgänge Ja 91.0 92.0 Nej 9.0 8.0 Medelvärden och (standardavvikelser) Ålder 81 45.605.8) 37.07(12.07) Utbildningsär 9.47(3.08) 11.58(3.60)
