Kommunaliseringen av den statliga skolan. : - En argumentationsanalys av de pro- och contraargument som föranledde beslutet 1989 samt dess aktörer.

Linnéuniversitetet

Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv

Kommunaliseringen av den statliga skolan.

– En argumentationsanalys av de pro- och contraargument som

föranledde beslutet 1989 samt dess aktörer.

Annika Tvingsjö

Handledare: Gunnar Hansson Institutionen för

‐ 2 ‐ 

Linnéuniversitetet Kalmar

Institutionen för samhällsvetenskaperna

Arbetets art: D-uppsats, 15 hp

Lärarprogrammet

Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv Titel: Kommunaliseringen av den statliga skolan.

– En argumentationsanalys av de pro- och contraargument som föranledde beslutet 1989 samt dess aktörer.

Författare: Annika Tvingsjö

Handledare: Gunnar Hansson

ABSTRACT

The study is an analysis of the politic debate about the decentralising of the public school between the years 1946 and 1990. The problem that the essay is about to study is which reason made the decentralising take place. The texts that have been read, interpreted and reconstructed are propositions, motions and written debates in the parliament. The purpose of the study is to examine the discussion about the schools decentralising in 1946-1990. The aim is also to examine what kind of pro- and contra arguments that are shown in the debate and who the interveners are and why they made a statement. The result is divided into three parts where education, organisation and financial questions categorize the arguments. An analysis model, performed by setting pro arguments and contra argument for themselves as Arne Naess model, carries out the model of the analysis.

The results that the study has come up with is that the Government and the Education Committee was the proposal to municipalize school, while the other parties were not in complete agreement. No party clearly said no to the proposal but felt that the proportion was sloppily done and very ambiguous. The reasons that existed for the decentralization was financial, educational and organizational.

‐ 3 ‐ 

Innehållsförteckning

ABSTRACT

1

INLEDNING

5

2 TEORI

6

2.1 Pro et contra dicere 7

2.2 Pro et contra 8

2.3 Pro aut contra 8

2.4 Spetsformulering 9 2.5 Analysmodell 9 2.6 Värdering 10 2.7 Frågeställning 11

3 METOD

11

3.3 Reliabilitet och validitet 16

3.4 Avgränsningar och disposition 17

3.5 Material och källkommentarer 17

4

HISTORISK

BAKGRUND

18

5

RESULTAT

OCH

ANALYS

21

5.1 PEDAGOGIK 21

5.1.1 En självständig och trygg lärarroll 21

‐ 4 ‐ 

5.1.3 Om likvärdig bedömning 22

5.1.4 Om kompetensutveckling 23

5.1.5 En ökad lokal anpassning 23

5.1.6 Ett ökat kommunalt utbildningsansvar 24

5.2 ORGANISATION 24 5.2.1 En minskad administration 24 5.2.2 En effektivare administration 25 5.3 EKONOMI 26 5.3.1 Om effektivare hushållning 26 5.3.2 En säkerställd likvärdighet 26 5.3.3 En förenklad administration 27 5.3.4 En ökad behovsanpassning 27

5.4 Värdering och analys av argumenten 29

5.5 Kommentarer 31

5.6 Aktörer pro förslaget 31

5.7 Aktörer contra förslaget 32

5.8 Diagram över aktörerna och kategorisering av deras argument 32

5.9 Analys över aktörerna 33

6

SAMMANFATTANDE

DISKUSSION

35

REFERENSER

‐ 5 ‐ 

1 INLEDNING

Många diskussioner förs om den kommunala skolan ska bli statlig igen eller om skolan alltjämt skall stå under kommunal regi. Frågan har blossat upp och i den politiska debatten räknas den som en av de stora och viktiga frågorna inför valet. Det får mig att tänka på när skolan skulle bli kommunal istället för statlig. Hur diskuterade man då? Detta intresse har lett mig till att undersöka diskussionen om att kommunalisera skolan. Detta skedde under en längre period, från 1940-talet och fram till år 1990. Det som uppsatsen huvudsakligen ägnar tid åt är själva diskussionen inför bytet från statlig skola till kommunal skola från 1946-1990. Uppsatsen huvudsyfte är att granska den politiska diskussionen kring skolans decentralisering från 1946-1990. Syftet är också att undersöka vilken typ av pro- och contraargument som lyfts fram kring frågan samt vilka de huvudsakliga aktörerna som framförde dessa argument var och varför de framförde dem.

1.1 Problemformulering

I Sverige, men även internationellt, blir det allt mer vanligt att decentralisera olika företag och institutioner där socialtjänsten är ett exempel på det.1 Ett skäl till decentralisering kan vara att offentlig service ska ges bättre förutsättningar att anpassas till lokala behov. Det finns ett visst antal skäl till att decentralisera, vilka skulle kunna vara att staten vill tjäna pengar, tilltron till kommunens skicklighet önskas öka och en vilja att staten och dess institutioner skall bli mindre viktiga om den regionala samverkans betydelse ökar.2 En följd därav kan dock vara att standarden varierar mellan kommunerna eftersom kommunerna själva bestämmer fördelningen av resurser. Ytterligare en följd kan vara att de svaga grupperna får svårare att få fram sina åsikter.3

I en text om decentralisering kan det vara nödvändigt att förstå begreppen lokal- och central nivå och att förstå vad en centralisering innebär. En verksamhet som är lokalt styrd, styrs alltså av dem som blir berörda av besluten. Ett exempel på en lokalstyrd verksamhet kan vara en egen firma, som en rörmokares firma. En sådan verksamhet verkar oftast lokalt och inte på ett nationellt plan. När en lokalt styrd verksamhet flyttar sitt huvudmannaskap till en central nivå centraliseras verksamheten. Verksamheten har alltså gått från en lokal styrning till en central styrning och har därmed centraliserats.

1 _{Beckman 1994:82}  2 _{Pierre 2001: 121‐122}  3 _{Pierre 2001: 115‐116} 

‐ 6 ‐ 

En centralstyrd verksamhet är styrd av en förvaltning eller ett högre organ än själva verksamheten, exempelvis en verksamhet som styrs av staten men som kan verka på både en nationell och en lokal nivå. När en centralt styrd verksamhet flyttar sitt huvudmannaskap till en lokal nivå decentraliseras verksamheten. Verksamheten går alltså från en central styrning till en lokal styrning och har därmed decentraliserats.4 Det som är viktigt i uppsatsen är inte vad som är centralt eller lokalt utan vad som blir centralt eller lokalt genom en decentralisering av huvudmannaskapet av skolan, alltså hur debatten i förändringen gått till.

Det finns ingen obestridlig definition av konceptet decentralisering då det är ett sådant brett begrepp. Istället används decentraliseringsdefinitionen olika beroende på situationen. En allmän förklaring på begreppet kan dock vara att den formella kompetensen samt politisk- och/eller administrativ makt flyttas från ett centralt styre ned till ett lokalt styre.5 Makten omplaceras från en högre instans till en lägre. Det som i dagligt tal kallas för kommunaliseringen av skolan, vilket påbörjades 1989, heter i detta avseende decentralisering av den svenska skolan då huvudmannaskapet för skolan omplacerades från staten till kommunen.

De argument som brukar användas för eller mot en decentralisering och som utgör själva debattens huvudfrågor är reglering, huvudmannaskap och finansieringsfrågor. I uppsatsen används dessa tre delar men för att komma närmare frågan, kommunaliseringen av skolan, och för att använda skolans termer används istället begreppen pedagogiska, organisatoriska samt ekonomiska frågor.

2

TEORI

Argumentationsanalys som metod är lämplig vid analys av nedskrivna argumentationer. Exempel på sådan argumentation kan vara politiska tal, juridiska motiveringar, vetenskapliga uppsatser samt debattartiklar. I dessa varianter argumenteras ofta för eller mot ett uttalande eller ett påstående. Argumentationsanalys behövs även vid redogörelser för debatter eller vid ämnen som politisk idéhistoria. I ett analysschema kan tankegångarna struktureras där utgångspunkten är spetsformuleringen eller tesen som argumenten ställer sig för eller mot. Argumenten sorteras genom att ge en redogörelse av argument för och mot spetsformuleringen

och därefter de argument som är för och mot den första ordningens argument.6 Om ett

       4  Munknäs 1981:10‐11  5  Pierre 2001: 107  6 _{Ejvegård 2003:66} 

‐ 7 ‐ 

argument har direkt anknytning och stödjer spetsformuleringen/tesen är detta ett proargument av första ordningen.

Det empiriska arbetet att samla in alla faktiska argument är viktigt inom samhälls- och beteendevetenskaperna, vilka beskriver fenomenvärlden. I andra vetenskaper, exempelvis filosofin, anses det vara idévärlden som är mest intressant. När det gäller att beskriva fenomenvärlden är det av yttersta vikt att knyta varje argument till en sändare7 och att diskutera avsikten hos denne sändare.8 I en argumentationsanalys är det en texts eller en debatts innebörd som klargörs. Ett argument kan inte sägas vara varken sant eller falskt då det inte är ett påstående. Istället måste argumentet karaktäriseras som hållbart eller icke hållbart, giltigt eller icke giltigt. Detta är beroende på riktigheten hos förutsättningarna samt resonemangets inre sammanhang.9

Det är dock inte lämpligt att tillämpa argumentationsanalys vid lösare tankeanknytningar och resonemang där hållbarheten i de framförda ståndpunkterna inte är det viktigaste utan själva sammankopplingarna i sig. Ett försök att lösa meningsskiljaktigheter mellan människor tenderar att ta längre tid att lösa vid användandet av metoden än att utesluta den, varför utelämnande är mest lämpligt i en sådan situation. Även vid diskussioner av icke meningsskiljaktiga slag mellan människor bör metoden ej användas då debatten inte är fixerade vid resultat utan endast viktig i sitt sysselsättningsvärde. Metoden i argumentationsanalys har subjektiva moment där resultatet påverkas av den som analyserar. Detta eftersom alla individer har olika erfarenhet, kunskap och värderingar.10

2.1 Pro et contra dicere

Pro et contra dicere är latin och betyder att tala för och mot, vilket har uppfattats som en särskild tankemetod. Vetenskapsmäns sätt att arbeta genom användandet av den attityd som gäller för vetenskap är förankrat i detta tankesätt då den exakta vetenskapen inte definitivt kan besvaras. Karneades (214-129 f. Kr.) var en stor tänkare under Antiken och som gjorde denna metod till central i sin filosofi. Karneades menade att ingen ståndpunkt är definitiv eller omöjlig eftersom det alltid finns någonting som talar för eller mot den. Det är fullt tillräckligt att anse en del åsikter mera sannolika än andra, eftersom definitiv säkerhet är både onödig samt ouppnåelig.11        7  Sändare = Den som formulerat argumentet.  8 _{Ejvegård 2003:66}  9  Beckman 2005:55  10  Björnsson m.fl. 1994: 10f  11 _{Naess 1959: 83} 

‐ 8 ‐ 

De argument som uppstår i en debatt kallas pro- och contraargument där pro talar för ett argument och contra talar mot ett argument. Dessa två sorters argument kan i sin tur skapa nya argument när de är föremål för meningsskiljaktigheter. På så sätt skapas kedjor av underordnade argument där exempelvis ”argument B, som är ett argument mot A, som i sin tur är ett direkt argument för tesen”12. Dessa argument kallas för underordnade argument och är mindre relevanta än huvudargumenten

För att tydliggöra en argumentationsanalys är det viktigt att ställa samman vilka argument som är för (pro) och vilka som är mot (contra) i en översikt. Hur dessa argument hör samman inbördes som över- underargument är också viktigt i en tydlig översikt.

2.2 Pro et contra

Det finns två översikter inom argumentationsanalys, nämligen pro et contra (för och mot) och

pro aut contra (för eller mot). Översikten som kallas pro et contra är en klar översikt som

åskådliggör de tyngsta argumenten i en diskussion både gällande för/pro- argument och mot/contra- argument. Det finns dock ingen konklusion eller slutsats eftersom de olika argumenten aldrig vägs mot varandra. Pro et contra är tänkt som en objektiv iakttagare, vilken inte deltar i diskussionen.13

Modellen går också ut på att först göra en lista över de tyngst vägande argumenten på båda sidor för eller mot en tes, men även de argument som syftar till att förstärka eller försvaga de argumenten. Argumenten delas på så sätt in i olika nivåer: argument av första ordningen (sådana som relaterar till tesen), argument av andra ordningen (relaterar till argument av första ordningen), argument av tredje ordningen (relaterar till argument av andra ordningen) osv.

2.3 Pro aut contra

Pro aut contra har däremot en konklusion eftersom både de tyngsta för/pro- och mot/contraargumenten vägs mot varandra. Översikten är tänkt av en författare, en bestämd person eller grupp som anser att argumenten är bra samt att konklusionen är korrekt med tanke på argumenten. Det är av största vikt att inom pro aut contra inte ha motsägelsefulla argument, att argumenten inte får uppträda både som pro- och contraargument, att inget påstående uttryckligt eller outsagd både kan förkastas och godtas. Motsägelser kan dock förekomma om det tillexempel gäller en ståndpunkt från en person som intervjuas över tid men motsägelser förekommer oftare då flera personer intervjuas. I en pro et contra översikt kan dock argument

12

 NE.se 20091130 kl. 11:17 

‐ 9 ‐ 

finnas i både pro och contra om diskussionen exempelvis gäller ”Skatter gagnar landets ekonomi” eller ”Skatter gagnar inte landets ekonomi”.14

2.4 Spetsformulering

Både pro et contra samt pro aut contra inleds med en spetsformulering och betecknas i ett analysschema som F0, vilket efterföljs av proargumenten samt contraargumenten sist.15 En

spetsformulering drivs genom de argument som förs fram, därför är det viktigt att göra tydlig skillnad mellan tes och argument.16 Definitionen på begreppet tes är att det finns ett påstående i en argumentation. Tesen måste ingå i debatten men inte stötta eller dämpa något annat påstående som ingår i argumentationen.17

2.5 Analysmodell

I en argumentation finns alltså för- och motargument vilka benämns som pro= för och contra= mot. Ett proargument styrker hållbarheten i argumentationen medan ett contraargument försvagar hållbarheten i argumentationen.18 Därmed försvagas eller stärks spetsformuleringen med hjälp av dessa olika argument.

Spetsformuleringen nämns som F0 men betecknas här även som ”Den svenska skolan bör

decentraliseras”. De tyngst vägande proargumenten betecknas som P1, P2…Pn och förfarandet

används även för de tyngst vägande contraargumenten som C1, C2…Cn. Ett argument för eller

mot ett argument av första ordningen kallas för argument av andra ordningen och betecknas

som P1P119 om argumentet stöder ett proargument. De argument som försvagar ett

proargument betecknas C1P120.

De argument som stöder contra argumentet av första ordningen betecknas som P1C121 och de

som är mot ett contraargument av första ordningen betecknas som C1C122. Om de argumenten

av andra ordningen är omstridda kan en beteckning se ut så här P2P2 eller P2C223. P1P2C1

utläses som ”pro-argument nr 1 för pro-argument nr 2 för contra-argument nr 1 (mot F0)”24. På        14 _{Naess 1959: 84‐85}  15  Naess 1959: 85  16  Björnsson m.fl., 1994: 15  17 _{Björnsson m.fl. 1994: 19}  18 _{Björnsson m.fl. 1994: 21}  19  Kan även betecknas som proproargument  20  Kan även betecknas som contraproargument  21  Kan även betecknas som procontraargument  22  Kan även betecknas som contracontraargument  23  Dessa betecknas som procontraargument liksom P1C1 men är alltså av andra ordningen.  24 _{Naess 1959:89} 

‐ 10 ‐ 

detta sätt kan argumentskedjorna fortsätta länge men ett sista led finns eftersom ordet omstridd inte skall översättas med ”kan betvivlas”.25

En exempeluppställning av den argumentationsanalysmodell som används i uppsatsen ser ut så här:

F0: Spetsformulering.

P1: Huvudargument för spetsformuleringen.

P1P1: Underargument P1, vilket styrker huvudargument P1.

P2P1: Underargument P2, vilket styrker huvudargument P1.

P3P1: Underargument P3, vilket styrker huvudargument P1.

C1: Huvudargument mot spetsformuleringen.

P1C1: Underargument P1, vilket är för huvudargumentet C1.

P2C1: Underargument P2, vilket är för huvudargumentet C1.

P3C1: Underargument P3, vilket är för huvudargumentet C1.

Beteckningen P1 används alltså till ett påstående som är för och styrker ett argument oavsett

om argumentet är för eller emot F0 (spetsformuleringen). För att om möjligt göra denna modell

tydligare kan det visas genom denna argumentation: F0: Jag tycker att barn skall äta mycket

frukt. Detta är alltså spetsformuleringen som aktörerna skall ha åsikter om. Den aktör som är för denna åsikt kan här kallas för proaktör och dess argument benämns som P1. P1 är alltså det

första huvudargumentet för F0. P1: Frukt är nyttigt för alla människor. P2, som är det andra

huvudargumentet för F0, skulle i denna argumentation kunna vara: P2: Barn blir friskare av

frukt. P1P1, som alltså är det första underargumentet som stödjer P1 och indirekt stödjer F0,

skulle kunna vara: P1P1: äpple är nyttigare än en banan. Den aktör som inte tycker som

proaktörer kan här kallas för contraaktör. Contraaktören är mot F0 och aktörens argument

benämns alltså C1. På samma sätt som åsikterna för F0 ställs contra argumenten samt deras

underargument upp. Detta kan liknas vid en kedja eftersom de hänger samma och påverkar varandra. I en kedja är det också viktigt att alla länkar är hållbara för att kedjan inte skall falla samman. På samma sätt är det viktigt att kedjans länkar är relevanta för varandra annars tar länkarna plats för andra mer relevanta länkar.

2.6 Värdering

En argumentanalys innehåller två delar varav den ena är en beskrivande del och som följs av en värderande. I den beskrivande delen ingår de argument som finns och hur de kopplas samman. I den värderande delen ingår en bedömning som bygger på den beskrivande delens

‐ 11 ‐ 

argument. Bedömningen beskriver argumentens hållbarhet och relevans i förhållande till tesen, på detta sätt värderas även tesens innehåll.26 I analysavsnittet kommer alltså karaktären på argumenten att analyseras samt aktörernas karaktär. Detta eftersom det är intressant att veta varför just dessa människor, utskott osv. valt att lägga sig i debatten. När man gör en sådan analys kan det också kallas för en intensivanalys.

I en argumentationsanalys är det angeläget att förstå de viktiga begreppen relevans och hållbarhet, precisering och tolkning samt varianter av systematiska argumentationsöversikter. Definitionen av begreppet hållbarhet förklaras som den grad av tilltro till att ett påstående i ett argument är objektivt riktigt, medan relevans förklaras som i hur hög grad detta påstående verkligen har ett samband med den fråga som diskuteras. För att ett argument ska kunna ses som giltig krävs att både hållbarhet samt relevans förekommer. Precisering och tolkning används då språkliga vagheter eller flertydighet uppstått. I vilket sammanhang, kontext, ett uttryck används i och vilken djupare insikt användaren har är viktigt vid tolkning av texten. När man försöker eliminera missförstånd och tydliggör texten får man en större förståelse för texten och detta kallas precisering.

2.7 Frågeställning

Uppsatsens huvudfråga är: Vad var utmärkande för kommunaliseringsdebatten mellan åren 1946 -1990?

1. Vilka pro- och contraargument lyfts fram i debatten kring valet att ändra den statliga skolan till en kommunal skola?

2. Är argumenten hållbara och relevanta?

3. Vilka är huvudaktörerna till framförda argument? 4. Varför är det dessa aktörer?

3 METOD

I metodkapitlet redogörs tillvägagångssättet vid skrivandet av uppsatsen och en redogörelse för vilka överväganden som gjordes under arbetets gång. Metoden är en argumentationsanalys, vilket innebär i den här uppsatsen att regeringspropotioner, olika utskotts- och riksdagsmotioner samt riksdagsdebatter läses och indelas i för- och motargument. Vilka aktörer som är för och vilka aktörer som är mot förslaget kommer också att grupperas och tydliggöras i ett diagram. Argumentationen i texten rekonstrueras och tolkas vilket är metodens syfte. Eftersom argument inte alltid är självklara krävs i en argumentationsanalys att

‐ 12 ‐ 

man börjar med att hitta dem. Då vissa argument uttrycks implicit, underförstått, är det viktigt vid analyserandet att tolka dem. Det är även av största vikt att finna spetsformuleringen i en text vid analyserandets början eftersom den inte alltid är påtaglig.27 I detta fall utgavs spetsformuleringen tämligen tydligt och presenteras i resultatdelen. Efter att det deskriptiva syftet med argumentationsanalysen är gjord börjar tolkningen av texterna.28

Ett sätt att börja bena ut argumenten är att skriva en lista på de viktigaste argumenten under för och mot spetsformuleringen, denna metod har tillgodosetts i arbetet med uppsatsens argument. De språkliga satserna var tvunget att tolkas för att nå den idé aktören hade med påståendet. För att få en så tydlig bild av argumenten kan man tvingas att slå ihop vissa påstående. Som tidigare nämnts är det en rekonstruktion av debatten som framförs varför en del påståenden sammanslagits.29 Som teori i en argumentationsanalys har valet fallit på pro et contra vilken tar upp både de tyngsta proargumenten och de tyngsta contraargumenten.

I analysen om vilka pro- och contraargument som framkommit i debatten om kommunaliseringen av den svenska skolan, sammanfattas och analyseras även de aktörer som argumenterar för eller mot förslaget. Varför de har gjort inlägg diskuteras och frågan ställs indirekt om deras inlägg beror på intresse eller på att de är ålagda i sin yrkesroll att ställa motfrågor och argument till ett förslag från regeringen.

Metoden är en kvalitativ textanalys då flera texter analyseras och kategoriseras. En förklaring och en redogörelse för textens innehåll görs .30 _{Ett kvalitativt synsätt innebär att den främsta}

uppgiften är att förstå resultaten, inte att förklara dem.

Det kvalitativa synsättet har växt fram ur de humanistiska vetenskaperna – i första hand med de filosofiska inriktningarna hermeneutik och fenomenologi som grund – och man lägger tonvikten på holistisk information (uppfattningen att helheten är mer än summan av delarna) (Stukát 2005:32).

Eftersom teorins ursprung är uppfångat från flertalet böcker nämns både tes och spetsformulering men i huvudsak är det spetsformulering som används i undersökningen. Båda former är dock tänkta att betyda samma sak, alltså det ämne/fråga som debatten argumenteras för eller mot. I undersökningen har ett opartiskt analyserande pågått, vilket innebär att både pro- och contraargument har lyfts fram i samma utsträckning och inget försök att lyfta fram någon speciell person eller argument har skett.

       27  Bergström 2005:95  28  Bergström 2005:95  29  Bergström 2005:95  30_{Johansson & Svedner 2006:65}  

‐ 13 ‐ 

En argumentationsanalys innehåller två delar varav den ena är en beskrivande del och som följs av en värderande. I den beskrivande delen ingår de argument som finns och hur de kopplas samman. I den värderande delen ingår en bedömning som bygger på den beskrivande delens argument. Bedömningen beskriver argumentens hållbarhet och relevans i förhållande till tesen, på detta sätt värderas även tesens innehåll.31

I kapitlet resultat delas pro- och contraargumenten upp i, pedagogiska, organisatoriska och slutligen ekonomiska argument. Detta för att likna den struktur som kan ses i debatten om skolans decentralisering. Likväl är det enklare att både förstå och läsa uppsatsens resultat om debatten. En verksamhet kan decentraliseras på olika delar, där tre kategorier kan kombineras med varandra. Dessa tre är reglering, huvudmannaskap och finansiering. 32 För att förtydliga argumenten i den här uppsatsen och för att komma skolans begrepp närmare, har andra kategorier används. Dessa begrepp är alltså pedagogik, organisation och slutligen ekonomi. Den pedagogiska delen handlar om hur mycket inflytande de lokala styrena har över styrningen och av de offentliga verksamheterna. Ett exempel är när riksdagen ger kommunerna hela ansvaret för verksamheten eller om de exempelvis anger målen och låter kommunerna bestämma hur det ska organiseras. Pedagogik handlar också om hur undervisningen kan bedrivas, alltså lärarens roll i undervisningen och i skolan. Det behandlar också det lokala inflytandet av både föräldrar och elever och hur man ska anpassa detta. Även bedömning av elever samt lärarens kompetensutveckling och vem som har det utbildningsansvaret hör hemma i denna kategori.

Med huvudmannaskap menas den som har ansvaret.33 Det organisatoriska avsnittet i

uppsatsen, huvudmannaskapet, handlar till största del om administrationen av skolan. Vem det är som sköter det administrativa och operativa ansvaret, alltså det vardagliga arbetet. En stor fråga är hur skolan ska klara av administrationsförändringen, vilken har legat på länsstyrelsen förut. Förslaget att mer än halvera antalet länsstyrelser och lägga administrationsarbetet på en lokal nivå, skolan, anser oppositionen vara för betungande för skolan.

Ekonomiavsnittet, finansieringen, berör hushållningen av det bidrag som kommunen skall få av staten. Bidraget föreslås förändras och då diskuteras först och främst hur stort bidraget skall vara, hur det skall delas upp och även här vilken administration som krävs för det. Även den

       31  Björnsson m.fl., 1994: 14  32  Pierre, 2001:109‐111  33 _{Pierre, 2001:109‐111} 

‐ 14 ‐ 

behovsanpassning som berörs av statsbidraget diskuteras och frågan om en likvärdig skola argumenteras under detta ämne. Jämlikheten är en viktig fråga för den röda regeringen och deras argument om en likvärdig skola för alla dryftas.

3.1 Urval

De propositioner som valts ut är de som är relevanta för uppsatsens syfte och frågeställningar. Tillvägagångssättet var att först finna propositioner på riksdagens hemsida som handlade om kommunaliseringen. När det gjorts fanns det många propositioner, reservationer, motioner och nedskrivna riksdagsdebatter samt utskottsbetänkanden. Efter att ha tittat på titlar, innehållsförteckning och skumläst de avsnitt som ansågs mest lämpliga för uppsatsens syfte och frågeställning, gjordes de urval som sedan lade grunden till studien. Dessa argument som valdes ut har sedan tolkats och rekonstruerats på ett så objektivt sett som är möjligt för en person. Naturligtvis är det ändå en subjektiv bedömning som gjorts eftersom någon annan med samma mål kan ha valt ut och tolkat texterna på ett annat sätt.

Texterna är även relevanta för själva utredningen och debatten om skolans huvudmannaskap skall övergå till kommunen eller inte. Valet att inte räkna upp dessa under den här rubriken har tagits med hänsyn till mångfalden samt att i den historiska bakgrunden nämns alla vid namn samt beteckning. Dessa källor ses som relevanta och tillförlitliga. Uppsatsen tar även upp statliga utredningar som benämns med bokstäverna SOU, vilka av samma skäl som ovan inte nämns vid namn här. Dessa betänkanden har också direkt anknytning till decentraliseringen av skolan. Även de här statliga utredningarna ses som tillförlitliga och intressanta.

Texter analyseras endast om de är representativa för undersökningen, vilket innebär att de innehåller antingen för eller mot argument. Därför består avgränsningen i att beskriva förloppet från 1946 och fram till 1989 då beslutet diskuterades och avgjordes. De dokument som valts anses vara relevanta och representativa, vilka även de motioner, reservationer, inlägg i riksdagsdebatten samt utskottsbetänkanden som tagits upp är. Därför har inte all korrespondens tagits upp som pro- eller contraargument. Som tidigare nämnts är de texter som använts varit i direkt anslutning till decentraliseringen av skolan och har relevans för uppsatsens syfte. Med tanke på en D- uppsats tidsmässiga förutsättningar har dessa urval och begränsningar ansetts rimliga.

3.2 Litteratursökning

I stort sett all data har funnits genom böcker men även Internet har varit behjälpligt när det gäller vissa titlar, debattartiklar, propositioner, utredningar och betänkanden. Vid de artiklar

‐ 15 ‐ 

som sökts via Internet har exempelvis Artikelsök använts. Sökord som brukats har bland andra varit statlig/kommunal, skola, decentralisering, centralisering och decentralisering. Alla referenser som angivits i uppsatsen är korrekta med sidhänvisning, årtal och författarnamn. Har det varit aktuellt med hänvisning av annan författare än det som angivits i titeln har hänvisningskedjor utförts efter svenska skrivregler och dess rekommendationer.

I de antal böcker som hänvisats till har endast de kapitel eller stycken läst som har haft direkt koppling till decentraliseringen eller debatten kring frågan. Det är bokens hjälpmedel, såsom innehållsförteckning, sakregister, namnregister samt sammanfattning och abstract, som dirigerat läsningen. En genomgång av relevant forskning har gjorts genom en översikt och utifrån denna översikt eller sammanfattning av data har valet av litteratur utförts. Översikten blev mycket kortfattad och kanske mest kan likna vid en litteraturlista, vilken skickades i ett första PM. De källor som använts i uppsatsen räknas som tillförlitliga och sakligt relevanta. Författarna är dock inte objektiva då de utifrån sin tes skrivit litteraturen, likväl är de inte någon propaganda.

Det var komplicerat att läsa och finna de olika argumenten eftersom de inte är så tydliga i sin originalframställning. Det har krävts en stor tankeverksamhet att tolka och rekonstruera texterna. Ett försök har gjorts att förenkla språket och därför har inte några direktcitat gjorts för att konkretisera argumenten. Det är ändå innehållets kärna i propositioner, motioner osv. som kommer fram. Ann-Cathrine Haglund har dock citerats då hon hållit ett anförande i riksdagsdebatten, vilket är citerat utifrån riksdagsprotokoll. Denna citering visar på den frustration som vissa politiker hade under den här perioden. Även Lars Leijonborg har citerats eftersom han vände sin åsikt till att vara positiv i riktning mot förslaget. Den vändningen är intressant då det var Folkpartiet som kan sägas vara den främsta motståndaren näst efter lärarkåren.

Efter en genomläsning av debatten och med tanke på tydlighet har valet att kategorisera argumenten enligt följande bestämts. Pro- och contraargumenten delas upp i, pedagogiska, organisatoriska och slutligen ekonomiska argument för att strukturera texten. Underrubrikerna är tänkta att på ett ännu tydligare plan förtydliga vad debatten handlar om. Båda pro- och contraargument finns med under samtliga rubriker. Detta gör undersökningen enklare att överskåda. Den spetsformulering som betecknas F0 är: Den svenska skolan bör decentraliseras.

Valet av spetsformulering var tämligen enkel då det var detta som både pro- och contrasidan debatterade om, vilket var tydligt då de tyngsta argumenten för och mot handlade om huruvida

‐ 16 ‐ 

skolan skulle decentraliseras eller icke. Underargumenten rörde sig om hur detta skulle gå till och även vad för sorts effekter detta skulle få.  

3.3 Reliabilitet och validitet

Uppsatsen har för avsikt att undersöka vilka de tyngsta argumenten är från båda sidor om spetsformuleringen. Syftet är att påvisa vilka argumenten är, vilka aktörer som ställt sig på vilken sida. Detta har undersökts, beskrivits, analyserats och diskuterats i uppsatsen varför en hög validitet råder. Validitet är frågan om uppsatsen uppfyller de åtaganden den sagt sig göra, vilket alltså denna uppsats gör.

Reliabilitet behandlar om metoden varit pålitlig, framför allt om jag som uttolkare av texterna är pålitlig. Ett sätt att vara tillförlitlig och betrodd kan vara att tolka samma text mer än en gång för att se om resultat blir det samma. Återgivaren av dessa texter har läst igenom debatten ett flertal gånger och anteckningar har förts under läsningens gång. Att tolka texterna har varit givande och därmed har intresset ökat för vidare forskning om debatter. Framförallt har läsandet gett samma resultat. Därför är också reliabiliteten uppnådd i uppsatsen.

För att en undersökning ska ses som användbar måste den uppfylla reliabilitets- och validitetskraven. Dessa krav utgör viktiga kriterier främst för kvantitativa undersökningar. När det gäller en kvalitativ undersökning är det många författare som ställer sig kritiska till om undersökningen verkligen måste leva upp till de kraven. Eftersom det inte främst är mätningen som är intressant för den kvalitativa forskaren och eftersom validitet nästan är lika med mätning kanske det begreppet inte egentligen har någon betydelse för sådana undersökningar.34 Validitet handlar dock om huruvida man observerar, identifierar eller ”mäter” det man säger sig göra. Det ska finnas en god överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teorietiska idéer som denne utvecklar, vilket kan kallas för intern validitet. Begreppen ges olika innebörd avseende vilken metod som åsyftas. 35

Den insamlade empirin måste således vara väsentlig och giltig för att uppnå validitet samt trovärdig och tillförlitlig om den ska betraktas som reliabel. Den kvalitativa undersökningen ska skapa förståelse och inte säkerställa statistiska resultat36. En hög reliabilitet möjliggör liknande svar om undersökningen görs vid ett annat tillfälle. Även hur undersökningen görs och bearbetas infaller under reliabiliteten.37

       34 _{Bryman, 2001.}  35  Bryman, 2001  36  Bryman, 2001.   37 _{Holme och Solvang} 

‐ 17 ‐ 

Reliabilitet betyder även att uppsatsen uppfyller alla de krav som ställs på metoden, vilket kan sägas om uppsatsen. Reliabilitet står också för i hur hög grad metoden kan sägas vara användbar och tillförlitlig.38 Uppsatsens metod, argumentanalys, är en både tillförlitlig och användbar metod i debatter. Fler som använt metoden är exempelvis Jerneck, Sannerstedt & Sjölin i Internationalization and Parliamentary Decision-making: The Case of Sweden

1970-1985. Arne Naess som ligger till grund för denna studies metod och teori är mycket

välrenommerad och som presenteras i Material och källkommentarer. Däremot har denna metod ett visst inslag av subjektiva moment där resultatet påverkas av den som analyserar. Detta eftersom alla individer har olika erfarenhet, kunskap och värderingar.39 Därför kan uppsatsen sägas ha både reliabilitet och validitet.

3.4 Avgränsningar och disposition

I bakgrunden berättas kortfattat om själva proceduren med utvalda betänkanden och propositioner och avgränsas från 1946 och fram till 1989 då beslutet om att kommunalisera skolan fastslogs. Nästkommande kapitel, resultatet är den analysmodell som används på debatten. Man ska se detta som ett resultat av de tyngsta argumenten samt de underargument som berör dessa. Värderingen är en analys av de tyngsta argumenten som presenteras i resultatdelen.

Följande del berör de aktörer som argumenterade för eller emot förslaget att kommunalisera skolan och vilka de argument aktörerna använde. Detta presenteras i ett diagram. Avslutningsvis diskuteras resultatet och dagens debatt tas upp mycket kortfattat. Även vidare forskning diskuteras begränsat i detta avslutande kapitel, vilket följs av materialhänvisning. Ur miljösynpunkt har sidbrytning för nästkommande kapitel inte används. Därför har några av kapitlen börjat direkt efter föregående kapitel, vilket man kan ha synpunkter på ur en ren stilistisk synvinkel. Jag anser trots den kritik som jag kan få att miljön är viktigare än stilistiken i uppsatsen.

3.5 Material och källkommentarer

Den valda litteraturen och dess författare relaterar till ämnet och är välkända inom området. Ludvig Beckman är filosofie doktor i statsvetenskap. Han arbetar som lärare och forskare på statsvetenskapliga institutionen på Stockholms högskola. Grundbok i idéanalys – det kritiska

studiet av politiska texter och idéer,(2007) förklarar på vilket sätt politiska texter och

38

 Ejvegård 2003:70‐72 

‐ 18 ‐ 

uttalanden kan studeras på ett mer systematiskt sätt. Göran Bergström är verksam vid den

ekonomisk-historiska institutionen och har skrivit Jämlikhet och kunskap, (1993) och här används den för att den ger förståelse för de statliga utredningarna som gjorts under slutet av 1970-talet.

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud har tillsammans skrivit Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och markand, (2007). Den används enbart i metodologiskt syfte. Eva Haldéns Den föreställda förvaltningen – En

institutionell historia om central skolförvaltning (1997) används då den behandlar skolan som

organisation, skolförvaltningens förändring och ger en inblick i ämnets komplexitet.

Arne Naess är professor i filosofi vid Oslo universitet och hans Empirisk semantik (1995) används som en del av teorin i uppsatsen. Ninni Wahlström arbetar som forskningsassistent och universitetslektor vid Göteborgs Universitet i Göteborg. Hennes forskningsresultat används i uppsatsen eftersom intresseområdet är utbildningspolitik, samt används den historiska tillbakablick där hon beskriver olika utredningar, som föregick 90-talets decentralisering.

Jon Pierre är professor i filosofi vid Göteborgs universitet och ur hans Skolan som politisk

organisation,(2001), används framförallt kapitlet Decentralicering, governance och institutionell förändring. Stig Munknäs, Statlig eller kommunal skola? En studie av centraliserings- och decentraliseringsproblem inom svensk skolförvaltning (1981) används

också i uppsatsen. Båda dessa skrifter används i avsnitten teori och metod.

4 HISTORISK BAKGRUND

4.1 Utredningar

Tanken är härvidlag att ge en kortfattad beskrivning av de olika utvärderingar, propositioner, utredningar och de beslut som gjordes fram till 1989 då beslutet fastställdes att decentralisera skolan.

4.1.1 1946-1951

Debatten om att decentralisera skolan började i liten skala redan i 1946 års skolkommission

Riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling,40 då man bland annat föreslog att ansvaret

‐ 19 ‐ 

för skolan skulle övergå till kommunerna.41 I 1951 års skolstyrelseutredning Skolväsendets

lokala och regionala ledning42 föreslogs det att skolledarna själva skulle ha

anställningsansvaret för skolledare och för lärare. Staten skulle fortfarande ha ansvaret för utbildning och fastställa behörighetskrav samt föreskriva hur tjänster skulle tillsättas.

4.1.2 1970-talet

Under början av 1970-talet tog debatten fart och fortsatte in på 80-talet då skolan och dess styrning var under ständig diskussion och utredning.43 Gymnasieskolans elever under 70-talet innefattade i princip samtliga ungdomar från 16 år och uppåt, vilket fick skolorna att börja tillgodose ungdomarnas önskemål. Det blev även viktigt att granska den svenska arbetsmarknadens behov för att kunna skapa skolade personer. Även de övergripande samhällsmålen analyserades och likaså de statliga och kommunala finanserna. Kraven på effektivitet och rationalitet ökade inte minst när det framgick att skolans uppnående mål var motstridiga och målen kunde tolkas på flera sätt. Detta ledde fram till att nya behov, krav och önskemål ställdes och fick till följd att en proposition44 framlades i slutet av 1980-talet.

I statliga utredningar under 1970-talet figurerade begreppet decentralisering flitigt då bland annat Länskolsnämndsutredningen Skolans regionala ledning45 beskrev hur staten, med hjälp

av ett detaljerat regelverk, styrde skolan, vilket inte överensstämde med 1946 års skolkommissions beredning. Kommunerna hade dock ansvar över exempelvis skolhälsovård, elevvård, skolskjutsar, utformning av skolgård och skolmåltider.46 _{Utredningen menar att}

decentralisering i detta fall betyder ett större lokalt medbestämmanderätt gällande vissa resurser och undervisningens organisation.47 Det krävdes även att elevens behov tillgodosågs genom individanpassade lösningar.48 Skolledartjänster och lärare skulle tillsättas lokalt av respektive skolstyrelse. Tjänsterna skulle dock bestå som statliga den här gången men två år senare ventilerades huvudansvaret för skolan och då i 1975 års utredning från skola, stat och kommun (SSK).49        41  Wahlström 2002: 204  42 _{SOU 1955: 31}  43 _{Haldén 1997: 77}  44  1988/89: 41  45 _SOU 1973:48  46 _{Wahlström 2002: 204}  47  Wahlström 2002: 206‐207  48  SIA utredningen ”Utredningen om skolans inre arbete”, SOU 1974: 53  49_{En utredning med skolan, staten och kommunen som förkortades till SSK.} 

‐ 20 ‐ 

Ett slutbetänkande från SSK-utredningen kom 1978 och kallades Skolan en ändrad

ansvarsfördelning50. Diskussionen som fördes i utredningen behandlade ett mer vidgat och samlat kommunalt ansvar och inflytande över all skolpersonal och detta kommunala huvudmannaskap skulle ske stegvis under en längre tidsperiod. Den kommunala handlingsfriheten bedömdes nydana möjligheten att individanpassa och ge möjligheter att bättre hjälpa elever med problem i undervisningen. Man ansåg inte att detta klarades av med ett statligt regelverk.51 Första förslaget i utredningen var att all skolpersonal skulle anställas kommunalt men vara statligt reglerade. Detta kan ses som en vidare utveckling och ett ytterligare steg mot decentraliseringen av skolan.

4.1.3 1980-talet

Från 1980 och framåt gavs det ut fler utredningar och propositioner. Decentraliseringstanken syns exempelvis i ett betänkande Förenklad skoladministration52 från Skoladministrativa kommittén (SAK). Den socialdemokratiska regeringen lade fram ett förslag: ”om en decentralisering och förenkling av tillsättningsförfarandet av lärare och skolledare”53, i propositionen om den statliga skoladministrationen.54 Att avveckla den statliga regleringen av tjänster nämns inte än men propositionen godkändes av riksdagen i UbU 38, rskr 395. Även 1985 års budgetproposition godkändes i riksdagen i vilken det begärdes att den statliga regleringen av skolchefstjänster skulle avskaffas. Detta skulle ske senast 1985-07-01 och riksdagen lade alltså sitt bifall i UbU 16, rskr 234.

Radikala förändringar skedde sedan under slutet av 1980-talet då framförallt 1988 års

proposition55 där skolans styrning och utveckling genomsyrade framställningen och

decentraliseringsbeslutet var nära. Det föreslogs att senast 1989-07-01 skulle alla skollednings- och lektorstjänster tillsättas av kommunen. En läroplansenlig undervisning var huvudmålet och att skapa en förbättrad målstyrning, effektivare skolledning, en förändrad ansvarsfördelning stat/kommun, förbättrad föräldra- och elevinflytande, flexibel personalpolitik och slutligen en effektivare nationell lokalutvärdering var delmålen.

       50  SOU 1978: 65  51 _{Wahlström 2002: 205}  52 _{SOU 1980: 05}  53  1980/81: 107  54  1980/81: 107  55 _1988/89: 4 

‐ 21 ‐ 

4.1.4 Beslutet togs

I regeringspropositionen 1989/90:41 fastställdes det att det yttersta ansvaret för skolan skulle överlämnas från staten till kommunen. Huvudmannaskapet för skolledare, biträdande skolledare, lärare och syokonsulenter skulle överlämnas till kommunerna från staten. Den 26 oktober 1989 godkände riksdagen propositionen, vilket innebar att decentraliseringen skulle påbörjas.

5 Argumentationen av skolans kommunalisering

Detta resultatkapitel är uppdelat i tre kategorier, pedagogik, organisation och ekonomi. Under kategorin pedagogik debatterar regering, utskott och ledamöter om lärarens roll i skolan hur den anses komma att förändras, lärarnas inflytande samt kompetensutveckling. De diskuterar även om likvärdig pedagogik. I kategorin organisation debatteras ämnet administrationsförändringar och den sista kategorin handlar om ekonomi och dess effektivitet, kommunernas likvärdighet, behov samt viss administration.

Kapitlet innehåller även en värdering och en analys av argumentet vilken följer den modell som presenterats i kapitel 3. Argumenten delas alltså upp i pro- och contraargument vilka värderas som hållbara samt relevans. Även de aktörer som medverkat i argumentationen presenteras för att sedan analyseras.

5.1 PEDAGOGIK

5.1.1 En självständig och trygg lärarroll

P1 Regeringen: En decentraliseringsfördel är att de nationella kursplanerna kan preciseras för

att sedan konkretiseras i den lokala kursplanen. Lärarna ska kunna känna sig trygga med de planer som kommer att finnas. Detta leder till en enighet som lärare kan känna sig förtrogna med. De kommer också att känna sig förtrogna med de kursplaner som skrivs. Dessa framtida nationella kursplaner kommer att kunna realiseras i den lokala kursplanen.56

P1P1 Regeringen: Det är av vikt att lärarna får vara med och utveckla kursplanemålen på en

lokal nivå, eftersom de då kan se till skolans och elevens situation.57

P2P1 Regeringen: Genom att läro- och kursplaner riktas till läraren kommer lärarens yrkesroll

stärkas, vilket i sin tur medför att läraren på ett målorienterat sätt är med och styr verksamheten.58

56

 Regeringen 1990/91, Prop. 18, s. 99‐100 

‐ 22 ‐ 

C1 Lars Werner m. fl. (v): Det är både otydligt och för kortfattat beskrivet hur en lärare skall

konkretisera de nationella målen, detta bör bli tydligare och bör förbättras. De olika skolformernas framtida läroplaner får alltför litet utrymme i regeringens proposition. En avreglering och en decentralisering ställer enorma krav på utformningen av läroplanerna och dessas innehåll, vilket regeringens proposition inte tillgodoser.59

5.1.2 Det ökade lokala inflytandet

P2 Regeringen: Makthavare ges större möjlighet att visa kommuninvånarna sitt engagemang i

skolverksamheten då kommunerna får större ansvar för barn och vuxnas utbildningar. Föräldrar ges möjlighet till att engagera sig enklare för verksamheten när de har en större insyn i den. Personalens intresse och skaparkraft kommer med största övertygelse att öka.60

P1P2 Regeringen: Det är enbart positivt att kommunerna skall ansvara för hur prioriteringar

skall göras och hur den pedagogiska verksamheten skall skötas eftersom det ska ske utifrån den egna kommunens situation.61

C2 Lars Leijonborg m.fl. (fp): Ansvaret för att fördela makten över skolan ligger på politikerna

i kommunerna. I skollagen måste elevers och föräldrars rättigheter regleras, åtminstone till viss del. Detta garanteras inte av skolministern. En medborgerlig rättighet är att ha inflytande i skolan, en annan att tillfälle skall finnas för att använda olika pedagogiska metoder. Detta måste ske utan politiskt ingripande. Skolministern menar att de centrala bestämmelserna inte säkerställer elevernas och föräldrarnas inflytande över skolverksamheten, utan ser hellre att kommunerna tryggar detta. Skolministerns åsikt och uppfattning i frågan delas inte i motionen.62

5.1.3 Om likvärdig bedömning

P3 Utbildningsutskottet: Ur ett pedagogiskt perspektiv innebär decentraliseringen att skolan

blir mer likvärdig för alla elever. Det finns även större möjligheter för alla elever att utvecklas på ett individuellt plan.63

       58  Regeringen 1990/91, Prop. 18, s. 99‐100  59  Riksdagen 1990/91, Motion Ub14, s. 7  60 _{Regeringen 1990/91, Prop. 18, s. 22‐23}  61  Regeringen 1990/91, Prop. 18, s. 22‐23  62  Riksdagen 1990/91, Motion Ub35, s. 4‐5  63 _{Utbildningsutskottet 1990/91, Betänkande UbU4, s. 16} 

‐ 23 ‐ 

C3 Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m): Att eleverna ska kunna utvecklas bättre och på ett

individuellt plan och att alla har samma möjligheter, måste uttalas på ett mer preciserat och konkret sätt. Liksom att alla eleverna har rätt till en likvärdig utbildning.64

5.1.4 Om kompetensutveckling

P4 Utbildningsutskottet: Den nya skollagen, efter decentraliseringen, kommer att formuleras på

så sätt att eleverna får färdigheter och kunskaper och blir mer ansvarsfulla samhällsmedborgare genom ett samarbete med hemmet.65

C4 Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m): Att skolans främsta uppgift är att eleverna skall få goda

färdigheter och kunskaper bör beskrivas mer utförligt och tydligt.66

5.1.5 En ökad lokal anpassning

P5 Regeringen: Eftersom alla som påverkas av decentraliseringen kommer att få ett större

inflytande över skolverksamheten innebär det att möjligheten till att styra utbildningen efter skolans omständigheter ökar.67

P1P5 Regeringen: Decentraliseringen av skolan ger nya uppnåendemål för eleverna där fokus

är det egna förutsättningarna och att eleverna skall utvecklas utifrån dessa. Då både elever och föräldrar får ett större inflytande kan studieresultaten bli bättre. Eleven sätts alltså i fokus.68

P2P5 Regeringen: För att varje enskild elev ska få en så väl anpassad och bra skolgång som

möjligt får skolorna klara nationella mål och kommunerna ges större frihet på det lokala planet att anpassa den egna skolan för egna lösningar.69

C5 Bengt Westerberg m. fl. (fp): De viktigaste redskapen som statsmakten förfogar över är de

mål som skolan skall ha. Eftersom det är sådan oenighet om vilka dessa mål skall vara blir dessa mål än mer viktiga när skolan decentraliseras. Den skolpolitik som på senare tid har förts, prioriterar de sociala målen istället för kunskapsmålen. Dessutom läggs det fram ytterligare ett förslag där barnomsorgen och skolverksamheten skall slås ihop. Detta anses som

       64  Utbildningsutskottet 1990/91, Betänkande UbU4, Reservation 1, s. 68  65  Utbildningsutskottet 1990/91, Betänkande UbU4, s. 17  66 _{Utbildningsutskottet 1990/91, Betänkande UbU4, Reservation 2, s. 68}  67  Regeringen 1990/91, Prop. 18, s. 20  68  Regeringen 1990/91, prop. 18, s. 19‐20  69 _{Regeringen 1990/91, prop. 18, s. 21}  

‐ 24 ‐ 

ett ytterligare steg mot att de sociala målen ställs framför kunskapsmålen, vilket försvagar skolan och dess verksamhet kunskapsmässigt.70

5.1.6 Ett ökat kommunalt utbildningsansvar

P6 Regeringen: Kommunerna ges större möjlighet att utveckla utbildningsnivå i och med att de

får ta ett större ansvar för kompetensutvecklingen på de egna skolorna.71

P1P6 Regeringen: Kommunerna ges större möjlighet att ha kompetenta lärare genom den

fortbildning som all personal på alla platser i skolverksamheten erbjuds.72

P2P6 Regeringen: Att lärare får fortbildning i kommunal regi är mycket viktigt eftersom det

bidrar till en högre kompetens som får positiva effekter och som överförs i hela den lokala verksamheten.73

C6 Carl Bildt m. fl. (m): Minst vart tionde år skall alla lärare få möjlighet att fortbilda sig och

få 20 poäng till i sitt ämne. Det är inte tydligt nog beskrivet hur kommunerna skall genomföra denna fortbildning.74

5.2 ORGANISATION

5.2.1 En minskad administration

P7 Regeringen: Det krävs mer administration nu i en statlig skola än när skolan

decentralisering eftersom kommunerna tar över det ansvaret. Länen får då en minskad styranderoll, vilket i sin tur innebär att länsstyrelserna kan minskas. Organisationen kan alltså minskas ned till sex enheter som placeras efter regeringens förslag.75

P1P7 Regeringen: Fler resurser kan läggas ut i de enskilda kommunerna eftersom

länsstyrelserna blir färre.76

P2P7 Lars Leijonborg (fp):

Nu får vi äntligen en kraftig decentralisering av skolan och schabloniserade statsbidrag. Allt detta har vi krävt länge, och den svenska skolan behöver det verkligen. Jag är också beredd att ge ett visst överbetyg för Göran Perssons rejäla tag i skolbyråkratin. Jag tror att det är riktiga grepp (Riksdagen 1990/91, Protokoll 44, Anförande 24, s. 22).        70 _{Riksdagen 1990/91, Motion Ub821, s. 8‐9}  71  Regeringen 1990/91, prop. 18, s. 96  72 _{Regeringen 1990/91, prop. 18, s. 96}  73 _{Regeringen 1990/91, prop. 18, s. 21}  74  Riksdagen 1990/91, Motion Ub5, s. 10  75  Regeringen 1990/91, prop. 18, s. 110‐111  76 _{Regeringen 1990/91, prop. 18, s. 110‐111} 

‐ 25 ‐ 

C7 Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp): Att skapa sex regionala enheter där det förut fanns 24

länsstyrelser synes ingen anledning till. Deras arbetsuppgifter skulle enbart bestå av att utvärdera och följa upp. Om kommunerna skall få större ansvar fordras inte det stora antalet länsstyrelser. Men organisationen uppdelning av arbete som förslaget gäller sätter en ökad arbetsbörda på spel eftersom ett dubbelarbete riskeras vilket ger en mer komplicerad arbetssituation.77

P1C7 Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp): Organisationen av det administrativa arbetet är inte

effektivt och orsakar dubbelarbete.78

P2C7 Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp): De enheter som skapas ska inte ha en koppling till

länsstyrelserna och skolorna skall inte utvärderas av en myndighet under civildepartementet.79

P3C7 Ann-Cathrine Haglund (m):

Herr talman! För nästan exakt ett år sedan omringades detta hus av uppretade lärare som inte ville låta sig decentraliseras. I dag skall vi ta ställning till fortsättningen, ett nytt bidragssystem för skola och vuxenutbildning. Nu som då, för ett år sedan, saknas de mål som motiverar förändringen. För det är väl inte så att Göran Persson söker förändring bara för förändringens skull? Varför kommunalisera? Varför lägga om bidragssystemet? Varför öka de lokala politikernas makt? Vad syftar förändringarna till? Är det för att öka elevernas kunskaper? Om det vore så väl ändå. Om det är någonting som borde debatteras, men som inte debatteras vare sig här i riksdagen eller i massmedierna, är det frågan om vilka kunskaper eleverna skall ha när de lämnar skolan (Riksdagen 1990/91, Protokoll 44, Anförande 23, s. 18-19).

5.2.2 En effektivare administration

P8 Regeringen: Om lokal frihet ökas, genom att kommunalisera skolorna, innebär detta att

verksamheten administrativt effektiviseras. Innebörden av decentraliseringen är också att dagens toppstyrning försvinner eftersom kommunerna ansvarar och organiserar skolverksamheten själva. Det kommer att bli ett mer decentraliserat självstyre.80

P1P8 Regeringen: I och med detta ges en större möjlighet att få en bättre översyn av

skolverksamheten och en bättre uppföljning. Detta innebär att utvecklingen förbättras.81

C8 Lars Werner m. fl. (v): I och med decentraliseringen riskeras att makten fortfarande stannar

hos politikerna när det gäller ansvar och beslut. Därför måste det finnas och ges möjlighet att inom ramen för de nationella styrdokumenten skapa självförvaltande skolor. Elever, föräldrar,

       77  Riksdagen 1990/91, Motion Ub7, s. 8  78 _{Riksdagen 1990/91, Motion Ub7, s. 8}  79  Riksdagen 1990/91, Motion Ub7, s. 8  80  Regeringen, 1990/91, prop. 18, s. 15‐16  81 _{Regeringen ,1990/91, prop. 18, s. 108} 

‐ 26 ‐ 

lärare och rektor måste ges möjlighet att tillsammans utforma skolverksamhetens organisation.82

5.3 EKONOMI

5.3.1 Om effektivare hushållning

P9 Regeringen: Nya förutsättningar krävs på grund av den ekonomi som samhället har.

Resurserna måste hushållas bättre och det kan bäst ske på en lokal nivå, eftersom det kommer att skötas efter de förutsättningar som råder där.83

P1P9 Regeringen: Det här skulle innebära en större frihet för kommunerna då de fördelar

resurserna på det sätt de finner lämpligt inom verksamheten.84

C9 Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c): Landstingen kommer att tappa sitt ansvar för

utbildning inom jordbruk, skogsbruk, trädgård och vård om de inte får bidrag, därför är det felaktigt att landstinget inte får bidrag.85

P1C9 Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c): Utbildningarna kostar mängder med pengar

och eftersom det är primärkommunerna som ska betala innebär detta att landstingets gymnasieskola hotas.86

5.3.2 En säkerställd likvärdighet

P10 Regeringen: Genom en ny skollag säkerställer propositionens förslag rätten till en likvärdig

nationell utbildning. För att detta mål skall nås krävs vissa förutsättningar där exempelvis alla kommuner, så långt det är möjligt, ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, gällande skolverksamheten.87

P1P10 Regeringen: En mål- och resultatinriktad skola fungerar bättre med ett nytt system för

bidrag och med de förändringar som sker i den kommunaliserade skolans olika delar.88

P2P10 Regeringen: På en lokal nivå kan resurser lättare sättas in där det behövs.89

       82  Riksdagen, 1990/91, Motion Ub14, s. 6  83 _{Regeringen, 1990/91, Prop. 18, s. 58}  84  Regeringen, 1990/91, Prop. 18, s. 53  85  Riksdagen, 1990/91, Motion Ub4, s. 6  86 _{Riksdagen, 1990/91, Motion Ub4, s. 6}  87  Regeringen, 1990/91, Prop. 18, s. 53  88  Regeringen, 1990/91, Prop. 18, s. 54  89 _{Regeringen, 1990/91, Prop. 18, s. 58} 

‐ 27 ‐ 

C10 Larz Johansson m.fl. (c): Kommunerna har olika demografi och struktur, vilket

statsbidragssystemet måste ta hänsyn till och rättvist fördela bidragen. Kommunerna har på så vis olika kostnader, vilket även det måste tas hänsyn till och statsbidraget måste anpassas efter det. Kostnaderna får inte läggas över på kommunerna utan statsbidraget måste vara av den art att detta inte sker.90

5.3.3 En förenklad administration

P11 Regeringen: Den kommunala skolan kommer att få ett nytt statsbidragssystem, vilken har

för avsikt att förenkla administrationen avsevärt. Statsbidragen för de olika sektorerna grundskolan, gymnasieskolan samt den kommunala vuxenskolan kommer att få ett gemensamt bidragsbelopp/kommun.91

P1P11 Regeringen: Ett bidrag utan intentioner åt något håll, ger större möjlighet för kommunen

att disponera detta med hänsyn till de förutsättningar som finns. Ramen är dock den läroplan som gäller för de olika skolformerna, vilken skall fastläggas.92

C11 Rune Thorén och Eva Rydén (c): Många är de kommuner som redan har satsat på olika

engagemang och projekt. Många är relaterade till arbetsmarknadens behov. Dessa satsningar är omöjliga att fortskrida då statsbidragssystemet förändras.93

P1C11 Rune Thorén och Eva Rydén (c): Satsningen på vuxenutbildningar som är relaterade till

arbetsmarknadens behov är inte lämpliga att avbryta då en lågkonjunktur snart är förestående.94

5.3.4 En ökad behovsanpassning

P12 Regeringen: Alla kommuninvånare ska erbjudas utbildning, vilken skall vara

kompetenshöjare för invånarna. Det måste ställas högre krav på sådana anbud.95

P1P12 Regeringen: Detta kräver att kommunerna själva fördelar resurserna efter behov, vilket i

sig är ett krav för att kommunerna ska kunna erbjuda sådan kompetensutveckling.96

       90 _{Riksdagen, 1990/91, Motion Ub6, s. 1‐2}  91  Regeringen,  1990/91, Prop. 18, s. 53  92  Regeringen, 1990/91, Prop. 18, s. 58  93 _{Riksdagen, 1990/91, Motion Ub11, s. 1}  94  Riksdagen, 1990/91, Motion Ub11, s. 1  95  Regeringen 1990/91, Prop. 18, s. 55‐57  96 _{Regeringen 1990/91, Prop. 18, s. 55‐57} 

‐ 28 ‐ 

P2P12 Regeringen: Det blir även möjligt för kommunerna att öka lärartätheten, volymen av

undervisning, minska klasser och vissa grupper i särskilda ämnen då det ges större möjlighet att använda dessa medel och de ekonomiska lösningar som framläggs.97

P3P12 Regeringen: Skolans resurser skapar frihet och mer effektiv resursanvändning i

organisationen, vilken är närliggande till verksamheten. I sin tur ger detta möjligheten att efter det lokala behovet använda resurserna där det behövs som mest.98

P4P12 Utbildningsutskottet: Samtliga primärkommuner99 kommer att få en utbetalning i form

av ett sektorsbidrag. Kommunerna kommer att få ett större ansvar för ekonomin på det viset. Bidraget är det ekonomiska stöd som sektorerna, grundskolan, gymnasieskolan samt den kommunala vuxenskolan totalt kommer att få.100

C12 Lars Werner m. fl. (v): En klass storlek bör inte överskrida 25 elever, vilket regeringen

tidigare nämnt. Även statsbidraget skall ackommoderas efter detta elevantal. I och med att regeringen inte nämner detta i propositionen, inga riktlinjer för antal elever alls, kan detta anses som att regeringen inte bryr sig om tidigare villkor. Däremot anser de att timplanen är det som ska styra rätten till undervisning för eleverna. Detta bedöms inte som tillräckligt.101

P1C12 Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m): Både föräldrar och elever ska få välja vilken skola

som eleven ska gå på. De skall också ha rätt att välja statlig/kommunal eller fristående skola. Statsbidraget skall följa dessa val men eftersom politiska beslut bedömer vilken skola eleven skall gå på anses det nya statsbidragssystemet vara konstruerat på ett felaktigt sätt.102

P2C12 Lars Werner m. fl. (v): Grundskolan, gymnasieskolan samt den kommunala vuxenskolan

borde få var sitt bidrag istället för det föreslagna, att ge ett generellt och gemensamt statsbidrag för hela skolsektorn i en kommun. 103

97

 Regeringen, 1990/91, Prop. 18, s. 58‐59 

98 _{Regeringen, 1990/91, Prop. 18, s. 58‐59} 

99  _{Primärkommun=  är  en  närmare  beskrivning  för  kommuner  av  det  slag  som  kallas  kommun,  det  vill  säga  "vanliga"} 

kommuner;  en  term  som  kan  användas  vid  åtskillnad  mellan  primärkommunerna  och  sekundärkommunerna,  landstingen (NE.se, den 8 december 2009)  100 _{Utbildningsutskottet, 1990/91, Betänkande UbU4, s. 32}  101  Riksdagen 1990/91, Motion Ub14, s. 11  102  Utbildningsutskottet 1990/91, Betänkande UbU4, Reservation 16, s. 77‐78  103 _{Riksdagen, 1990/91, Motion Ub 14, s. 13} 

‐ 29 ‐ 

5.4 Värdering och analys av argumenten

I denna del kommer de tyngsta argumentens hållbarhet och relevans att undersökas i förhållanden till spetsformuleringen. Detta sker i ren textform där även argumentens karaktär åskådliggörs. Ett stycke handla om ett argument. Därefter följer analysen av de karaktärsdrag som aktörerna har och förevisas grafiskt i ett träddiagram. Som tidigare nämnts påverkas den värderande analysen av subjektiva faktorer, vilket betyder att de förkunskaper, värderingar och åsikter en forskare har påverkar själva analysen. Olika forskare skulle kunna tolka texten och beskriva den på skilda sätt.104

P1 I förhållande till spetsformuleringen är argumentet hållbart då läraren får en större frihet att

anpassa den lokala kursplanen på det sätt den finner lämpligt, utifrån de nationella målen. De kan också anpassa dessa kursplaner utifrån de förutsättningar kommunen har. Läraren får på så vis en förändrad roll, vilket gör hela argumentet relevant för debatten. Frågan är dock om läraren inte kunnat utveckla sin roll och undervisning oavsett om skolan blev inom kommunens regim. Därför kan förhållandet till spetsformuleringen ändå ifrågasättas.

C1 Argumentet motsäger proargumentets innehåll då det anser att P1 inte förklarar lärarens

arbete med att konkretisera målen på ett fullgott sätt, vilket gör argumentet hållbart. Eftersom argumentet är anknutet till spetsformuleringen är argumentet relevant i debatten.

P2 Argumentets hållbarhet är ytterst tveksamt då det viktigaste här verkar vara att kommunen

får gott anseende samt att föräldrar och elever får mer bestämmanderätt. Argumentet är relevant då ett ökat lokalt inflytande förtydligas. Däremot kan inte argumentet anses ha starka bevis för att kreativiteten och engagemanget skall öka. Det underargument som kan anses vara mest hållbart torde vara P1P2 då ett ökat ansvar samt självbestämmande ger större möjlighet att

fatta beslut för kommunen i fler frågor. Därmed är relevansen hög då sannolikheten för detta är stor.

C2 Detta argument anses ha hög hållbarhet eftersom påståendet är någorlunda sakligt och

riktigt. Det innebär att även relativiteten är hög, även baserat på att det lägger sin grund i toppstyrningen och inte om inflytande i sig.

P4 Hållbarheten hos argumentet måste anses som lågt då det inte tydliggörs varför

decentraliseringen skulle skapa mer ansvarfulla samhällsmedborgare förutom att samarbeta med hemmet. Eftersom både hem och skola gemensamt kan ge eleverna större möjlighet och bättre förutsättningar för att utvecklas till mer ansvarsfulla medborgare (genom att kommunen får större inflytande och ansvar för verksamheten) kan argumentet ändå ses som relevant.

‐ 30 ‐ 

C4 Detta argument är alltså contra argumentet till P4 och efterfrågar tydlighet. Därmed har

argumentet hög hållbarhet men relevansen kan dock ifrågasättas eftersom argumentet inte kopplas ihop med spetsformuleringen.

P7 Eftersom argumentet påpekar att ett ökat kommunalt ansvar förbättrar de organisatoriska

distributionerna mellan län och kommun, anses hållbarheten vara hög. Ett mindre antal län är vad decentraliseringen innebär och det ger relevansen styrka, detta kan även bevisas att det blir så. Även underargumentet P1P7 har hög hållbarhet och relevans, då fördelarna med färre

länsstyrelser beskrivs. Hållbarheten för underargumentet P2P7 är hög då det framställer en

positiv bild av decentraliseringen. Då argumentet relaterar till en organisationsförändring och passar väl in med spetsformuleringen är även relevansen hög.

C7 Då argumentet är mot att skära ner antalet länsstyrelser är argumentets hållbarhet hög.

Eftersom argumentet betvivlar det kommunala ansvaret över de regionala ansvarområdena är relativiteten hög. Det går dock inte att förutspå om dubbelarbete skapas eller inte men underargumentet P3C7 anser att det saknas mål för att skolan skall stå under kommunalt

huvudmannaskap och kan därför ändå sägas ha relevans. Argumenten kopplas även ihop med spetsformuleringen.

P9 Hållbarheten är hög då en decentralisering av skolan innebär ett ökat ekonomiskt ansvar för

kommunerna. Därför är även relevansen hög. Däremot finns det inget i argumentet som visar att kommunerna klarar av ett sådant ansvar.

P1P9 Kommunerna kan fördela de ekonomiska resurserna själva, vilket innebär att argumentet

är hållbart. Eftersom huvudmannaskapet för skolan decentraliseras betyder det att ansvaret för ekonomin flyttas till en lokal nivå, därför har argumentet även hög relevans. Frågor som hur kommunen skall fördela resurserna besvaras dock inte vilket torde tyda på förhållandevis svaga belägg.

C9 Inget tyder på att dessa utbildningar skulle få mindre bidrag genom en decentralisering,

eller att något skulle vara negativt för just landstinget, varför argumentet ifrågasätts i sin hållbarhet. I och med att förändringar sker inom skolan och att det är kommunerna själva som bestämmer vart resurserna skall läggas, är argumentet relevant i debatten.

P11 Eftersom argumentet påpekar vilka förändringar som frambringas genom förslaget anses