Miss Persona och vägen dit - en projektredogörelse om skapandet av en bilderbok för tonåringar om att komma ut

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur-Språk-Media

Examensarbete

15 högskolepoäng

”Miss Persona och vägen dit”

–

e

n projektredogörelse om skapandet av en

bilderbok för tonåringar om att komma ut.

”Miss Persona and how to get there” – an account on how to make a

picturebook for teenagers about a coming-out-process.

Anna Rácz

Sammanfattning

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att ta fram en bilderbok för tonåringar. Boken riktar sig till alla de som är, tror sig vara eller känner någon som kommit ut som homo- bi eller transexuell. Boken är helt baserad på mina egna erfarenheter.

Projektredogörelsen tar upp olika teorier, både kring barn- och ungdomslitteratur, och beskriver arbetsprocessen och resultatet med arbetet. Min uppgift har varit att ta fram boken, inte att undersöka mottagandet av densamma ute i skolan. Min förhoppning är att boken i framtiden ska finnas tillgänglig på webben så att ungdomar kan välja att ta den till sig på skolbibliotek, Internetcaféer eller hemma. Den är inte tänkt som ett undervisningsmaterial. Nyckelord: bilderbok, tonåringar, HBT

Abstract

My account describes the progress on producing a picture book for teenagers. The book is for everyone who is, believe to be or know someone who has come out of the closet as gay, bisexual or transsexual. It is completely based on my own experiences.

The acoount contains theories, both on children- and youthlitterature, and describes the process and the outcome of my work. My task has been to produce the book, not to

investigate the reception of the book out in the schools. My wish is that the book in the future will be available online so that teenagers can read it at the school libraries, internet cafés and at home. It is not meant for education.

Innehållsförteckning

Sammanfattning/Abstract ……….. 3

Inledning ……… 7

Syfte och problemställning ………. 7

Litteraturgenomgång ……….. 8

Skolan och HBT-frågorna ……… 8

Under ytan ………...9

Teorier om barn- och bilderboken ………9

Bilderboken ……… 9

Barnboken ………. 10

Ungdomslitteraturen och tabun ……….10

Serien ………11

Tillämpning ……….12

Beskrivning av projektet ……… 12

Hur boken kom till ……….. 12

Layout ………. 13

Analys och tolkning ……….13

Analys av bokens form ……… 13

Analys av bokens handling ……….. 14

Boken och teorierna ……….. 15

Diskussion ……….. 15

Referenser ……….. 16

Litteratur …….……….. 16

Inledning

Under min utbildning har jag som student provat på många estetiska uttrycksformer. KME (Kultur, medier och estetiska uttrycksformer) med dramafördjupning har varit mitt

huvudämne, rytmik och musik mina främsta sidoämnen. Bilden och den visuella gestaltningsformen har självvalt kommit i sista hand.

Jag har alltid varit intresserad av att läsa och under mitt pågående arbete inom förskolan har jag fascinerats över bilderböckernas förmåga att trollbinda barn och på ett förenklat sätt förmedla en historia. Jag fick idén att göra en bilderbok för tonåringar som på ett

avdramatiserat, avskalat men ändå allvarligt sätt tar upp ämnen som kan vara svåra att prata om.

Att välja ämne till boken var det lättaste. Som ung och homosexuell känner jag ett behov av att synen på HBT måste förändras och avdramatiseras för att det ska bli lättare för homo- bi- och transpersoner att komma ut, speciellt unga människor som redan har en enorm press på sig, från samhället, skolan men framför allt sig själva.

Syfte och problemställning

Syftet med arbetet är att skapa en bilderbok för tonåringar som på ett avdramatiserat och enkelt sätt berättar en komma-ut-process. Med hjälp av teorier både kring bilderboken och dess form samt litteratur för ungdomar, där ibland serietecknandet, vill jag skapa en bok som tar upp något som kan vara svårt att prata om på ett avslappnat sätt.

Under arbetets gång har det varit många frågeställningar som dykt upp men huvudfrågan och arbetets problemställning har varit

• Hur påverkas bokens form och innehåll av målgruppen?

För att besvara denna frågeställning har jag läst litteratur om skillnaden mellan litteratur för barn och ungdomar. Jag har också läst litteratur om vilka delar en bilderbok ska innehålla och hur man skapar serier för att försöka få fram samma känsla i min bok. Detta för att serien som form har fått stort genomslag och dess genre är väldigt avskalad och vardaglig, både i språk och stil.

8

Litteraturgenomgång

Skolan och HBT-frågorna

Förståelse och medmänsklighet

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla

verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.

2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

• utvecklar in förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,

• respekterar andra människors egenvärde,

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor,

• kan leva sig i i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan skall

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, • aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Ovanstående citat är hämtat ur Lpo 941, det första under huvudrubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag”, det andra under huvudrubriken ”Mål och riktlinjer”. Under den senare rubriken finns riktlinjer, s.k. mål att sträva mot samt lärarens uppgift vad det gäller arbetet med normer och värderingar. Det nämns också att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar.

Under ytan

Projektet ”Under ytan”, som avslutades våren 2007, ingick i EU:s Equalprogram och

handlade om normer och värderingar kring sexuell läggning i skolan. Samarbetspartners var bl.a. RFSL, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Myndigheten för skolutveckling och HomO (Ombudsmannen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning). På deras hemsida www.ytan.se kan man beställa material, läsa om projektet och hitta tidigare forskning. I en PowerPoint-presentation upplagd på hemsidan hittade jag följande utdrag från en rapport från Skolverket.

• 82 % av eleverna: homosexuella relationer hade aldrig eller enbart någon enstaka gång tagits upp i sex- och samlevnadsundervisningen.

• I det fall ämnet hade tagits upp, angav 20 % av eleverna att homosexuella relationer inte beskrivits som likvärdiga.

• En majoritet av eleverna angav också att man i sex av sju nämna skolämne aldrig uppmärksammat homosexualitet (samhällskunskap, historia, svenska, biologi, religionskunskap, socialkunskap, psykologi).

Ur ”Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang” 1

Detta tyder på att de mål och riktlinjer i Lpo 94 som jag tidigare citerade varken efterföljs eller uppnås. Skolan måste få in HBT-perspektivet i undervisningen för att till fullo leva upp till det ansvar skolan har att utveckla eleverna så att de lär sig leva och fungera i samhället. Det handlar om skolans uppdrag att motverka diskriminering och min förhoppning är att mitt examensarbete och dess slutprodukt kommer att bli en del av detta arbete i framtiden.

Teorier om barn- och bilderboken

För att besvara frågeställningen, utforma min bok och för att kunna motivera och förklara skillnaden på min bok mot en bilderbok riktad till yngre läsare har jag läst litteratur av Maria Nikolajeva (professor i litteraturvetenskap, docent i barnlitteratur)

Bilderboken

Bilderboken har två kommunikationsnivåer, den visuella och den verbala. Maria Nikolajeva nämner i sin bok Bilderbokens pusselbitar2_{olika typer av samspel bilden och texten emellan.}

Författaren hänvisar till Joanne Goldens olika typer av samspel men menar att spektrumet är bredare än så. Enligt Nikolajeva går skalan från ytterligheten bara ord (ex. en roman), till en jämvikt mellan ord och bild i mitten, till den andra ytterligheten som är bara bild.

10

Författaren menar också att man ska skilja på en bilderbok och en illustrerad bok. I det senare exemplet behövs inte bilden för att texten ska existera. Bilderboken ger också en unik

möjlighet att man kan ta med bipersoner i handlingen utan att nämna dem i texten. Genom deras uttryck och reflektioner blir de en del av handlingen ändå.

Barnboken

Mitt arbetes slutprodukt riktar sig mot äldre elever, då jag har min examen mot grundskolans senare år, men jag vill ändå inflika teorier kring upplägget av barnboken i mitt arbete. Detta för att jag använd denna grund när jag skapat min bok.

I en annan bok av Maria Nikolajeva, Barnbokens byggklossar3_{, nämner författaren den}

klassiska uppbyggnaden av barnboken;

• exposition – introducerar karaktärer och miljö • peripeti/förveckling – stigande handling • kulmen/klimax/cliffhanger

• upplösning/antiklimax

Det är vanligt med problemorienterade motiv, där sökandet efter något eller någon är den vanligaste förekommande. Man skiljer på personorienterad och handlingsorienterad bok där den personorienterade boken har personerna som agerande instanser. Man har någon form av berättande och i mitt fall har jag valt huvudpersonen som berättare, som dessutom

kommenterar sin egen berättelse. En fördel med en jagberättare är att det ger en djupare inlevelse då handlingen är en direkt återgivning av personens tankar och känslor.

Ungdomslitteraturen och tabun

Borta är det strikt pedagogiska synsättet. Ungdomsböckerna är inte längre till bara för att undervisa (eller möjligen roa – ett senare stadium i utvecklingen). När de är som bäst, hjälper de ungdomarna att formulera sina känslor, lär känna sig själva. Deras funktion kan bli mentalhygienisk.

(Toijer-Nilsson, Ying i Edström, Vivi & Hallberg, Kristin : Ungdomsboken; Att ge ord åt känslor)1

3 _{Nikolajeva, Maria. Barnbokens byggklossar Lund: Studentlitteratur 1998 s 36f}

Kimberley Reynolds tar i sin bok Radical Children’s litterature upp olika exempel på litteratur för barn och ungdomar som på ett sätt eller annat varit banbrytande. I kapitlet “Everybody’s doing it: same-sex and transgender relationships” beskriver hon litteratur som givits ut på HBT-temat och nämner också vikten av att denna typ av litteratur kommer ut på marknaden. Den blir därigenom en del av vardagen och hjälper samhället få en mer accepterande syn på HBT, vilket även är en del av syftet med mitt arbete.

“It is to be hoped that a generation that has grown up reading books that acknowledge and work at understanding a broad range of sexual relationships and gender orientations will

be more flexible in the way it recognices and defines normal and legitimate behaviour.” 2

Serien

Då min slutprodukt riktar sig till tonåringar ville jag, samtidigt som jag skapar en bilderbok på bilderbokens teoretiska bas, använda mig av en del av de grepp som används i serien.

När man tecknar serier finns det egentligen inga regler. Det är bara att följa sin fantasi och göra så som man känner för. Man behöver inte kunna rita enligt någon speciell teknik. Man tecknar ur minnet och får folk att förstå vad man menar ändå. Det är grundkonceptet i Gunnar Krantz Seriemagi3 _{som är en bok, gjord som en serie, som på ett skämtsamt sätt lär ut}

grunderna och hörnstenarna inom serietecknandet. Jag har haft väldigt stor hjälp av denna handledning under processen med min egen bok, slutprodukten av detta arbete, då den inte bara tar upp själva skapandet av serien, utan även allt det som händer runt omkring med skrivkramp, kravet på sig själv att skapa något nytt och eget och så vidare.

En annan bok på temat serier är Esbjörn Jorsäters ”Poff! Lär dig teckna serier”1_{, utgiven}

tillsammans med Utbildningsradion. Den tar huvudsakligen upp grunderna kring layouten i en seriestripp, men även huvuddragen i handlingen, t.ex. vilka typer av karaktärer som är med.

12

Tillämpning

Under min utbildning på Lärarutbildningen på Malmö Högskola har jag fått prova på många estetiska uttrycksformer och olika sätt att gestalta dessa såsom teater, film, musik,

rytmikföreställningar. Jag ville med mitt examensarbete ge mig i kast med något som var en utmaning för mig och valde därför den visuella gestaltningsformen. Väl medveten om att jag starkt behövde motivera varför jag valt att göra en bilderbok för tonåringar och med

problemställning om hur bokens form och innehåll påverkas av målgruppen läste jag teoretisk litteratur både om barn- och bilderböcker samt ungdomslitteraturen och serien.

Boken handlar om att komma ut som homosexuell, hur det kan vara innan man förstår att man är homosexuell, vilka problem som kan uppstå men kanske framför allt hur det kan bli efteråt, när man är öppen. Den är helt baserad på egna erfarenheter, vilket jag också avslöjar i slutet på boken med förhoppningen om att läsaren ska ta den till sig ännu mer.

Beskrivning av projektet.

Hur boken kom till.

Min största utmaning och även frågeställningen för detta arbete var hur jag skulle forma boken utifrån målgruppen tonåringar. Jag ville skapa en bilderbok för tonåringar som på ett avslappnat och avskalat sätt tar upp en komma-ut-process utan att bli löjlig eller

överpedagogiskt undervisande. Efter att ha läst Gunnar Krantz Seriemagi1 _{förstod jag att det}

bara var att börja. Jag började med att fundera ut kärnan i historien, mitt budskap, vad jag ville ha fram. Handlingen i boken är baserad på mina egna erfarenheter och genom att avslöja detta i slutet på boken hoppas jag också att boken och mitt arbete ska uppnå sitt syfte, att den visar att homosexualitet inte är någonting konstigt och att synen på det behövs

avdramatiseras. Efter det skissade jag fram en storyboard och slog mig ner vid datorn.

Bilderna är ritade i Windows enkla ritprogram Paint. Under tiden jag ritade bilderna slog mig tanken att göra en interaktiv bilderbok och då jag nyligen gått en datorkurs och lärt mig arbeta i PowerPoint valde jag detta program.

Hade jag haft möjlighet att trycka boken hade jag valt att göra en bok med luckor och dolda meddelanden för att aktivera läsaren och på det sättet skapa en såkallad pageturn-effekt 2.

1 _{Krantz, Gunnar Seriemagi - en handledning Göteborg: Optimal Press 2005} 2 _{Nikolajeva, Maria, Bilderbokens pusselbitar Lund: Studentlitteratur 2000}

Det innebär att sidan slutar på så sätt att man vill vända blad och veta hur det går. Genom att ha en interaktiv berättelse är det läsaren själv som väljer att föra handlingen framåt, eller inte.

Layout

Bilderna är ritade i Paint, på enklast möjliga vis och resten är skapat i PowerPoint. I tryckt format hade jag valt att göra boken 21x21, det kvadratiska, klassiska formatet på en bilderbok. Jag har valt typsnittet Comic Sans MS storlek 14. Miss Persona som dyker upp och

kommenterar sin egen berättelse har jag valt dels för att förstärka berättelsen, dels för att man ska få fram hennes självsäkra attityd och approach mot omvärlden.

Enligt Maria Nikolajeva (Bilderbokens pusselbitar1) är det ett vanligt tilltaget grepp att första uppslaget i en bilderbok visar bilder på huvudpersonen i olika situationer eller poser och jag har valt att göra detta för att man som läsare ska skapa sig en uppfattning om vem miss Persona är. Textraderna på varje sida är korta och informativa, de för handlingen framåt men tar inte för mycket från bilden. Jag vill att texten ska säga grunden, bilden ska säga en sak och miss Persona avsluta resonemanget. En så kallad symmetrisk bilderbok innebär att bilden och texten förmedlar samma budskap parallellt (Nikolajeva, Bilderbokens pusselbitar). Här har bilden dessutom två uttryckssätt men med samma innebörd.

Analys och tolkning

Analys av bokens form

Syftet med arbetet var att skapa en bilderbok för tonåringar. Med hjälp av de teorier jag nämnt under litteraturgenomgången skapade jag en berättelse utifrån mina egna erfarenheter av att komma ut.

Texten i boken måste ses ur två perspektiv, dels den text som står under bilderna och dels den text som fungerar som Miss Personas repliker. Texten under bilderna är korta, informativa meningar som utan bilderna och kommentarerna från karaktären självt skulle kunna berätta historien men den hade inte gett läsaren den upplevelsen jag vill uppnå.

Med hjälp av kommentarerna som dyker upp på i stort sett varje bild händer det hela tiden någonting som dels skapar en annan botten i boken men även förhoppningsvis en spänning hos läsaren och en vilja att fortsätta.

14

Även språket i boken förekommer i två olika former. Texten under bilden är narrativ,

berättande, medan karaktärens kommentarer är mer i talspråk. Även detta är ett grepp jag valt för att boken ska uppfylla sitt syfte. Bilderna i boken är väldigt enkelt ritade, detta för att jag ville rita själv, och för att layouten i boken ska vara så enkel som möjligt men att hela konceptet text-bild-kommentar blir en slags hopkok av ett budskap i olika perspektiv. I bokens nuvarande format är det en möjlighet att den finns tillgänglig på Internet, vilket gör den lättillgänglig för tonåringar. Nästan alla har tillgång till en dator, om inte hemma så på internetcafé och bibliotek, och man kan välja att läsa boken utan att någon får veta. Boken är inte tänkt som ett material för undervisning eller diskussionsunderlag. Min intention är att läsaren ska ta den till sig utan pekpinnar eller dolda syften.

Analys av bokens handling

”Miss Persona och vägen dit” är en bilderbok riktad till tonåringar. Bokens titel syftar på hur karaktären blev Miss Persona, utan att avslöja att det handlar om att komma ut. Karaktären Miss Personas namn kommer av engelskans persona. Jag funderade på att kalla henne fröken Attityd men begreppet persona innefattar så mycket mer än attityd, som dessutom har en lite negativ klang. Handlingen är schematiskt upplagd och tar upp de steg i processen att komma ut som man kan tänka sig gå igenom. Tankar som går i ens huvud, problem man kan stöta på, lite hur det känns. Alla händelser i boken är baserade på mina erfarenheter, något jag avslöjar i slutet på boken, och jag trycker även på att detta var just min komma-ut-process. Även om situationerna kan te sig igenkännande för dem som kommit ut är det, som allting annat, väldigt personligt.

Boken börjar med att läsaren möter en flicka. Hon är färglös och väldigt uttryckslös. Historien berättar hur flickan inte riktigt hittat sig själv, att hon provar olika saker men inte får till det. Under tiden dyker den färgglada karaktären Miss Persona upp och kommenterar händelserna, som hon tydliggör i början är sin egen historia. Mitt i boken händer det någonting. Flickan får tag på den saknade pusselbiten på oväntat håll, en annan flicka, och plötsligt blir hon mer lik den färgglada Miss Persona. Hon visar känslor på ett annat sätt och man får veta vilka tankar och problem hon går igenom på vägen. Till sist inser hon vem hon är. Boken slutar med att jag som författare avslöjar att det är min egen komma-ut-process det handlar om och jag tackar de som betytt mycket för mig på vägen.

Boken och teorierna

Enligt de teorier jag nämnt under rubrikerna Bilderboken och Barnboken i

litteraturgenomgången uppfyller min bok de riktlinjer som finns. Som Nikolajeva beskriver i Bilderbokens pusselbitar och Barnbokens byggstenar har den barnbokens klassiska upplägg och den har två kommunikationsnivåer, kanske till och med tre, med orden och bilderna. Samtidigt har jag anammat lite av den struktur som både Gunnar Krantz och Esbjörn Jorsäter nämner i sina respektive serieteckningsböcker. Berättelsen har de typiska karaktärerna som Jorsäter nämner i sin bok; t.ex. hjälten och underdog:en, och mitt val och layout och upplägg på berättelsen stärks av Gunnar Krantz handledning i hur man tecknar serier.

Diskussion

Jag har skapat en bilderbok för tonåringar som jag anser uppfyller sitt syfte och de riktlinjer och teorier som nämns under litteraturgenomgången. Att framställa boken har varit en

utmaning då jag hela tiden haft i bakhuvudet att jag måste motivera mitt val av produkt kontra målgrupp och att jag inte vill att boken ska vara undervisande eller ha dolda pekpinnar. Bildernas enkla utformning beror på min begränsade förmåga att rita och har inte något annat syfte. Jag anser min frågeställning besvarad då jag med hjälp av samma teorier och riktlinjer tycker mig ha hittat ett sätt att forma boken och dess innehåll utifrån målgruppen. Det är min förhoppning att boken i framtiden kommer att finnas tillgänglig för ungdomar att läsa och ta till sig och att lärare genom att läsa den får en större inblick i hur det är att vara ung och homosexuell. Huvudsyftet med arbetet är att boken ska vara en liten del i det stora arbete som behövs genomföras för att samhället ska få en förändrad syn på homo- bi- och transexuella.

16

Referenser

Litteratur

Edström, Vivi & Hallberg, Kristin (1984) Ungdomsboken – värderingar och mönster, Stockholm: Liber förlag

Jorsäter, Esbjörn (1997) Poff! Lär dig teckna serie, Eskilstuna: Tuna Tryck Krantz, Gunnar (2005) Seriemagi – en handledning, Göteborg: Optimal press Nikolajeva, Maria (1998) Barnbokens byggklossar, Lund: Studentlitteratur

Nikolajeva, Mari (2000) Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur

Reynolds, Kimberley (2007) Radical Children’s litterature – Future Visions and Aesthetic

Transformation in Juvenile Fiction, New York: Palgrave MacMillan

Elektroniska källor