Hållbar stadsutveckling, Ledning och organisering Magisteruppsats inom Byggd Miljö
60 hp VT 2014
Handledare: Magnus Johansson
Utanför blir innanför
-‐ sociala innovationer för att skapa arbeten och minska
socialt utanförskap.
Exclusion becomes inclusion
-‐ social innovations as a way to create jobs and decrease
social exclusion.
Kristoffer Karlsson
Johan Roman
Sammanfattning
Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala
innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet.
Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet. Teoriavsnittet ger en inblick i problematiken kring arbetslöshet, mekanismer bakom problemet samt kunskap om potentiella åtgärder. Studien är uppdelad i två olika delar. Den första delen är av traditionell uppsatskaraktär där olika sociala innovationer i syfte att minska arbetslösheten jämförs, analyseras och diskuteras. Den andra delen, som grundar sig på denna analys, är ett konkret pilotprojekt som tagits fram med en större
konsultfirma för att försöka hitta former för framtida applicering av sociala innovationer i företagets löpande arbete.
Studien är av kvalitativ natur där det empiriska materialet grundar sig på intervjuer med
representanter från relevanta företag och organisationer. Intervjuerna har bearbetats och analyserat med hjälp av de valda teorierna. Som komplement har ytterligare empiriskt material i form av litteratur, rapporter och vetenskapliga artiklar bearbetats och analyserats. Resultatet av studien visar hur sociala innovationer på olika sätt kan motarbeta arbetslöshet, på såväl lokal som nationell nivå. Det går att identifiera såväl likheter som skillnader mellan de olika företagens/organisationernas strategier. En stor problematik tycks vara ovetskapen om varandra. Pilotprojektet grundar sig därför på en kunskapsworkshop, där aktörer kan dela med sig av sina kunskaper för att på så sätt
Abstract
As a part of our modern sustainability approach, social sustainability has played an important role. An obvious obstacle to overcome in the search for a social sustainable development is
unemployment. Unemployment may lead to social exclusion, which creates a segregated and unsustainable society. The following paper investigates how companies and private organisations can work in order to reduce the social exclusion caused by unemployment. Through social
innovations, the search for methods to reduce unemployment and hence social exclusion, can be motivated.
The paper uses theories connected to social sustainability in general and social innovations, unemployment and social exclusion in particular. The theoretical chapter sheds light on the
problems related to unemployment, mechanisms behind the problem and knowledge about potential counter actions. The paper is divided into two different parts. The first part is a traditional essay in which different social innovations with the common goal to reduce unemployment is compared, analyzed and discussed. The second part, which is based on this analysis, is a suggestion for a future project together with a larger consulting firm, to search for new methods for future applications of social innovations in the firm’s ongoing work.
The paper uses a qualitative approach, the empirical material is based on conducted interviews with key persons from relevant companies and organisations. The interviews have been processed and analyzed along with our chosen theories. As a complement, additional empirical material in terms of literature, various reports and scientific articles have been processed and analyzed.
The result of the paper indicates how social innovations, on both local and national level, can work against unemployment. Both similarities and differences are identified between the
companies/organisations strategies. A problematic factor seems to be that the
companies/organisations are unaware of each other. Our project therefore suggests a workshop where relevant actors can exchange knowledge in order to help each other.
Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte 5 1.3 Avgränsning 6 1.4 Disposition 6 2 Teori 7 2.1 Hållbar stadsutveckling 7
2.2 Socialt hållbar stadsutveckling 9
2.3 Arbetslöshet 10
2.3.1 Utanförskap 11
2.3.2 Arbetslöshet, Utanförskap och miljonprogrammen 12
2.4 Att anpassas till arbetsplatsen 13
2.5 Sociala innovationer 14
2.5.1 Varför behövs sociala innovationer? 16
3. Metod 17
3.1 Val av undersökningsområde 17
3.1.1 Snöbollsurval 17
3.2 Val av litteratur och teoretiska utgångspunkter 18 3.3 Kvalitativ forskning och intervju som metod 18
3.4 Intervjuerna 19
3.5 Trovärdighet 20
3.6 Projektiden Utanförskap blir innanförskap 20
4. Nulägesrapport 22 4.1 Boendebyggarna, Vivalla 22 4.2 Nationell Matchning 25 4.3 Eget Driv 29 4.4 Uppstart Malmö 33 4.4.1 Uppsök Malmö 35
5. Sammanfattande nulägesanalys 36 5.1 Sociala innovationer 36 5.2 Arbetslöshet 37 5.3 Utanförskap 38 5.4 Projektförslag 39 6. Projektplan 40 6.1 Projektdefinition 40 6.2 Namn på projektet 40 6.3 Projektorganisation 40 6.4 Bakgrund 41 6.5 Syfte 42 6.6 Mål 42 6.7 Avgränsningar 42 6.8 Tidsplan 42 6.9. Intressentanalys 43 6.10 Kravspecifikation 44 6.11 Planering 45 6.11.1 Gantschema 48 6.12 Riskanalys 49 6.13 Framgångsfaktorer 50 6.14 Plan för uppföljning 51 6.15 Kommunikationsplan 51 6.16 Resursbehov 51 6.17 Budget 52 7. Avslutning 53 7.1 Diskussion 53 7.2 Vidare forskning 54 8. Referenser 55
1. Inledning
I detta avsnitt presenteras uppsatsens bakgrund, syfte, avgränsningar och disposition. Vidare presenteras ett par undersökningsfrågor som utgör basen för uppsatsens fortsatta arbete.
1.1 Bakgrund
I en tid där samhället länge har jagat efter ekonomisk tillväxt och där de monetära värdena fått styra börjar det finnas tecken på ett ökat intresse för andra metoder att mäta hållbarhet och framgång på. Den sociala hållbarheten har därför seglat upp som en aspekt att lägga mer fokus på i
samhällsutvecklingen. Många kommuner lägger ett stort fokus på att marknadsföra sig genom sociala värden och även stora företag förstår idag reklamvärdet av att koppla ihop dess produktion med social hållbarhet.
Samtidigt visar undersökningar att den höga arbetslösheten i Sverige leder till socialt utanförskap och kan skapa sociala klyftor mellan samhällsgrupper. För att kunna minska dessa klyftor och minska risken för grupper att hamna i ett socialt utanförskap krävs det stora insatser och kreativa metoder från företag, samhälle och organisationer. När statliga arbetsförmedlingar och jobbinsatser inte räcker finns det ett behov av att skapa nya, sociala innovationer som kan vara med och hjälpa individer att byta socialt utanförskap till innanförskap.
1.2 Syfte
Målet med studien är att undersöka hur utanförskap kan bli innanförskap. Vi undersöker olika strategier på såväl lokal som nationell nivå med det gemensamma syftet att bryta utanförskap genom att skapa arbetstillfällen. Vårt antagande är att det finns aktörer och projekt runtom i Sverige som idag arbetar med dessa frågor, men att dessa ibland verkar ovetande om varandra. Genom att jämföra ett urval av dessa aktörer hoppas vi kunna sammanställa en grund för utvecklingen av ett projekt som i längden kan bidra till en mer social hållbar utveckling. Vi ställer oss följande undersökningsfrågor:
- Vilka exempel finns det på sociala innovationer som arbetar med arbetslöshet? - Hur kan sociala innovationer motverka arbetslöshet och bryta utanförskap?
- Hur kan ett projekt utformas för att hjälpa ett företag (Sweco) att bidra till processen att skapa arbete och bredda förståelsen kring arbetet med att minska socialt
1.3 Avgränsning
Vi är medvetna om att vi jobbar med frågor som kan uppfattas som breda och omfattande, därför är följande avgränsning en förutsättning för fortsatt arbete. Studien har inte som syfte att undersöka vilka ekonomiska vinster det finns att göra i satsningar på social hållbarhet. Vi fokuserar på att utreda hur ett aktivt arbete kan ske för att försöka förbättra och förändra den sociala hållbarheten i våra städer. Vi bedömer inte om möjligheten till jobb automatiskt ger ökad social hållbarhet, men menar att ett arbete kan leda till en bättre socioekonomisk situation för en utsatt person/familj. Social hållbarhet kommer att behandlas utefter vår definition, detsamma gäller övriga mångtydiga begrepp (se avsnitt 2).
1.4 Disposition
Studien är uppdelad i 6 olika sektioner med efterföljande underrubriker. Vi börjar med att definiera olika begrepp och teorier som kan vara av vikt för att förstå social hållbarhet, utanförskap,
arbetslöshet och sociala innovationer. Vi arbetar sedan med metoden kring hur vi utför vår
litteraturstudie och våra intervjuer. Detta följs upp av en nulägesrapport som redovisar det resultat som vår litteraturstudie och våra intervjuer bidragit med vilket vidare sammanställs i en
sammanfattande nulägesanalys som motiverar en projektplan. Vi arbetar sedan fram projektplanen som syftar på att förbättra möjligheterna för ett företag att arbeta med arbetslöshetsfrågor och social hållbarhet. Avslutningsvis diskuterar vi vårt resultat och ger förslag på hur vidare forskning på området kan ske.
2. Teori
Detta avsnitt presenterar tidigare forskning inom ämnesområdet för uppsatsen. Uppdelningen sker efter viktiga begrepp som kan anses vara viktiga för att införskaffa en bred kunskap kring området. Dessa teoretiska utgångspunkter ligger sedan till grund för analysen längre fram i arbetet.
2.1 Hållbar stadsutveckling
De senaste decennierna har begreppet hållbar utveckling blivit vanligt förekommande i kretsar av samhällsplanerare, politiker och forskare. Begreppet i sig har fått ett stort genomslag som politiskt mål både på nationell, lokal och internationell nivå. Brundtlandskommissionen publicerade 1987 den definition av hållbar utveckling som har kommit att bli den vanligast förekommande.
Definitionen beskriver hållbar utveckling som en pågående förändringsprocess i vilken utnyttjande av naturkapital och riktning på utvecklingsbeslut och teknisk utveckling samverkar för att
tillfredställa vår tids behov utan att påverka framtida människors möjligheter till att göra detsamma (WCED, se Wheeler, M och Beatley T, 2010). Andra försök till att definiera hållbar utveckling har gjorts, men begreppets komplexa natur gör det svårt att formulera en tydligare och mer begränsad definition (Hedenfelt, 2012). Hållbar stadsutveckling följer principerna för det mer generella begreppet hållbar utveckling, men fokuserar på städers utveckling i synnerhet.
Hållbar stadsutveckling kan betraktas som en destination, ett utopiskt slutmål samhället en dag vill nå. Hedenfelt menar dock att begreppet hållbar utveckling står för livskraft, bärighet eller bärkraft där hållbarhet är själva tillståndet och hållbar utveckling är själva processen mot hållbarhet
(Hedenfelt, 2012:12). Hedenfelt menar också att hållbar utveckling egentligen inte är ett nytt fenomen, människan har i alla tider på ett eller annat sätt försökt påverka sin omgivning på ett positivt sätt för att förbättra den omgivning hon lever i. Begreppet hållbar utveckling har från detta bidragit till att binda samman dessa olika åtgärder till ett gemensamt, samlat fenomen.
Hållbar utveckling behöver alltså vara ekonomiskt hållbar, socialt hållbar och ekologiskt hållbar (Andrén, 2009). För att illustrera detta används ofta olika typer av modeller.
Sfärmodellen (se figur 1) visar på att dessa tre faktorer är
beroende av varandra och att en balans nås i de överlappande områdena. Alla tre faktorerna måste således vara
representerade för att uppnå hållbar utveckling (Hedenfelt, 2012).
Figur 1. Sfärmodellen
Ekonomisk Social
Figur 2 (systemmodellen) visar på en annan modell som definierar hållbar utveckling. Med denna modell ställs istället de olika faktorerna mot varandra. Ekologin måste alltid vara den yttre gränsen för hur stor den sociala faktorn kan bli, liksom ekonomin måste begränsas av hur stor den sociala faktorn är (Andrén, 2009)
Hållbar utveckling är ett normativt begrepp. För att förenkla
förståelsen för begreppet hållbar stadsutveckling behöver vi förstå att
alla definitioner av hållbar utveckling vilar på normativa principer. Det rör sig alltså om en
normativ, etisk och ideologisk vision, en process i ständig förändring där människan sätts i centrum. Helhetssyn och samordning är ledord och en tro på att ekonomiska, ekologiska och sociala mål kan förenas är en utgångspunkt. Varje individ har egna föreställningar om vilka riktlinjer som bör följas och vad som bör prioriteras i för att nå den hållbara staden. Detta gör att begreppet hållbar
utveckling kan få olika tolkning i olika grupper och sammanhang. Hedenfelt (2012) menar att detta kan ses som styrka för begreppet. Hållbar utveckling kan då anpassas successivt och förändras med vårt komplexa och dynamiska samhälle som är i ständig förändring när det gäller utveckling, åsikter och värderingar. Att begreppet är svårdefinierat kan dock bli ett problem om definitionen och användandet av begreppet hållbar utveckling dikteras av en ensam ledare. De ohållbara system som prioriteras av planerare eller politiker kan försöka göras om till hållbara genom att definiera om vad begreppet hållbar utveckling står för. Det kan på så sätt bli en metod för att rättfärdiga politiska beslut som egentligen inte kan anses vara hållbara för framtiden. Eftersom hållbar stadsutveckling oftast påverkar aktörer och intressenter i flera led kan de personer som definierar begreppet få stor makt när de anpassar begreppets innebörd efter egna behov (Hedenfeldt, 2012).
Campell (2010) menar att kan finnas hinder för att de tre hållbarhetsaspekterna ska kunna gå att balansera med varandra då det råder ständiga konflikter mellan social- ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Exempelvis kan det finnas en ständig konflikt mellan ekonomisk och socialt hållbar utveckling mellan en fastighetsägare och en hyresgäst. Fastighetsägaren vill renovera för att bibehålla värdet på fastigheten, men det kräver att hyrorna höjs för att möta upp kostnaden. Hyresgästen får då ökade kostnader som den kanske inte klarar av. Då påverkas den sociala hållbarheten negativt. På samma sätt finns det konflikter mellan de övriga hållbarhetsaspekterna. Att ständigt försöka hitta en balans mellan de tre hållbarhetsaspekterna blir problematiskt då konflikterna mellan dem gör att det alltid är en av aspekterna som får lämna plats för en annan. Campell (2010) menar att det därför är viktigt att planerare är noga med att inte försöka balansera
Figur 2. Systemmodellen
Ekonomisk
Social Ekologisk
jämt ut hela tiden, utan snarare vara noga med att tydligt definiera vilka faktorer som är viktigast i den aktuella frågan och komma med förslag på hur konflikterna kan lösas.
2.2 Socialt hållbar stadsutveckling
Socialt hållbar stadsutveckling bör ha fokus på människans unika värde och hennes rättigheter. Planeringen av staden behöver göras efter människans behov (Hedenfelt, 2012). Intressekonflikter kan dock leda till att social hållbarhet inte prioriteras likvärdigt med de ekologiska eller ekonomiska faktorerna i utvecklingsprocesser (Davidson, 2009). Detta leder till ett ökat behov att aktualisera och prioritera de sociala frågorna kring hur vi utvecklar ett hållbart samhälle. Idag saknas fortfarande en tydlig teoretisk definition för vad social hållbarhet ska innebära, vilket
problematiserar användningen av begreppet när planer för staden utarbetas menar Davidson (2009). Den sociala hållbarheten behöver en stark grund av helhetstänk för att hitta sin rätta plats inom stadsutveckling. De tre hållbarhetsperspektiven behöver integreras (Hedenfelt, 2012). Eftersom människans välmående, möjligheter att leva, äta, röra och yttra sig fritt påverkas av de beslut som berör den ekonomiska och/eller den ekologiska hållbarheten krävs ett helhetstänk för att se de system och ramar som finns runt social hållbarhet. En balans mellan vad som vill uppnås och vad som är möjligt utan att tulla för mycket på de övriga hållbarhetsaspekterna står för behöver hittas. Det blir som en kedja, en förbättring (eller försämring) av stadens miljö (ekologisk hållbarhet) berör människans välmående (social hållbarhet) och människans välmående påverkar hur bra den
anställde presterar, vilket påverkar företagets ekonomi (ekonomisk hållbarhet). På så sätt blir den sociala hållbarheten tydligt integrerad med den ekonomiska - och ekologiska hållbarheten (Malmö stad, 2011).
Boverket (2009) menar att det finns ett tydligt samband mellan kommuners attraktions- och konkurrenskraft och kommunens grad av social hållbarhet. På så sätt kan socialt hållbar
stadsutveckling bli en önskvärd del av stadens utveckling. Att arbeta med social hållbarhet kan dock vara problematiskt då värdet av de mänskliga rättigheterna är svåra mäta och argumentera för vilket gör att den sociala hållbarheten kan få ett underordnat värde jämfört med de ekonomiska vinster som en förändring i staden gör.
I en socialt hållbar stadsutveckling finns det plats för människan att skapa sig ett gott liv. Den ekonomiska och ekologiska hållbarheten utgör där en grund för stadens invånare att utgå från i skapandet av relationer, goda arbetsmöjligheter och ideella engagemang (Malmö stad, 2011). Den fysiska utformningen av staden kan därmed underlätta för människan att skapa sig ett gott liv. Om staden utvecklas med målet att underlätta för möten, sociala situationer och rum för kreativitet kan
då människan ta platsen i besittning och på så sätt påverka och göra staden till sin. Som begreppet antyder syftar det alltså till de mjuka värdena, de sociala värdena. Det handlar således om
människor, trygghet, rättvisa, jämställdhet, integration och demokrati.
2.3 Arbetslöshet
Inom forskning och statistik ses den arbetslöse som en individ med möjlighet att arbeta som är utan arbete och som aktivt söker efter sådant. Janlert (2012) menar att denna definition skiljer sig från den gängse vardagsuppfattningen då stora delar av de grupper som vanligtvis ses som arbetslösa faller bort. För att räknas som arbetslös krävs alltså att individen aktivt söker ett arbete vilket inte alltid är fallet för alla individer som är utan arbete (Janlert, 2012:6). Om individen inte räknar med möjligheten att kunna få ett jobb eller kan tillgodogöra sig någon form av ersättning under
arbetslösheten kan en konsekvens bli att inget arbete söks. Detta kan vidare leda till att det finns ett mörkertal i förd statistik kring hur många som är utan ett arbete. Eftersom det krävs ett intyg från arbetsförmedlingen att en individ aktivt söker jobb för att kunna få ekonomiskt stöd hos de erkända arbetslöshetskassorna är det svårt att föra statistik över hur många individer som faktiskt är utan ett arbete och ej får ekonomiskt stöd i det Svenska samhället.
Konsekvenserna av arbetslöshet kan vara många. De självklara konsekvenserna är bristen på möjlighet att förtjäna sitt uppehälle, möjligheterna att utföra ett yrke och möjligheterna att bygga sociala nätverk på arbetsplatsen. Men utöver dessa finns det starka samband med sociala, fysiska och psykiska problem. Forskningen har visat att arbetslöshet kan ha starka samband med ökad dödlighet i form av självmord och hjärt- kärlsjukdomar. Arbetslöshet kan också leda till psykisk ohälsa, missbruk av alkohol och droger samt somatisk (kroppslig) ohälsa. Forskningen har också visat att arbetslöshetens längd har ett samband med ökade risker för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012:5).
Statistiskt sett har arbetslösheten historiskt varit låg i Sverige (Janlert, 2012:6). Den stora
förändringen kom under 1990-talet då arbetslösheten nådde betydligt högre nivåer än tidigare. En bidragande orsak till den höga arbetslösheten är de stora strukturella förändringar som skett på arbetsmarknaden efter nedläggningar av de traditionella stora industrierna under senare decennier. Peralta (2006:12) menar att den kraftiga tillbakagången av industrierna kan ses som en övergång till en ny fas i den industriella utvecklingen. Istället för produkter så ökar tjänster och service sin andel av sysselsättningen, vilket ger arbetsmarknaden nya förutsättningar att anpassa sig till. Janlert (2012:7) visar på att vi numera har vant oss vid att leva med statistiska nivåer av arbetslöshet som tidigare skulle ansetts som varit mycket höga. Det som förr var hög arbetslöshet har idag blivit normal.
Figur 3. Arbetslösheten i Sverige under perioden 1983-2011.
Arbetslöshet kan anses vara konstruerat av det samhälle vi lever i. Standing (2011) menar att attityden kring arbetslös har förändrats mycket de senaste decennierna. Tidigare ansågs arbetslöshet som en konsekvens av otur. Att ha sökt jobb i fel tid eller på fel plats kan ha varit orsaken till arbetslösheten (Standing, 2011:72). I dagens globaliserade samhälle har den flexibla marknaden lett till att många löner har pressats ner genom att bli tidsbegränsade eller/eller vikariat. För en
arbetssökande kan detta minska intresset för att söka jobb då ersättning från arbetsförmedlingen eller arbetslöshetskassorna står sig bra i förhållande till en bristfällig lön för en timanställd (Standing, 2011:73). På så sätt blir samhällets strukturer käppar i hjulet för utvecklingen mot minskad arbetslöshet.
Autor & Housman (2010, i Standing, 2011:76) har visat på amerikansk forskning som menar att arbetslösa som går in direkt i tillfälliga anställningar efter arbetslösheten tenderar att sänka sina inkomster på lång sikt. Detta kan bli en orsak för en arbetslös att inte ta första jobbet som erbjuds dem. Det finns också problematik kring hur arbetsskapande arbetet utförs. Den arbetslöse lägger stor tid och energi på att lämna rapporter, fylla i blanketter, söka jobb och resa till och från
arbetsförmedlingen. Arbetssökandet kan bli som ett heltidsjobb med stress, olika arbetsplatser och ständigt nya möten att hinna med (Standing, 2010:77). De kostnader som omger arbetssökandet i form av exempelvis resor till intervjuer eller telefonsamtal till företag kan bli för mycket för den arbetssökandes inkomst att hantera. Valet kan då bli att inte söka jobbet (Standing, 2011:79).
2.3.1 Utanförskap
En konsekvens av arbetslöshet kan bli att individen upplever känslan av utanförskap från samhället. Det upplevda utanförskapet kan visa sig i olika uttryck, frustration över sin situation kan medföra konstruktiva förändringar i livet som leder till en bättre situation för individen. Men frustrationen
kan också ta sig våldsamma uttryck när individen skuldbelägger sig själv eller samhället
(Malmökommissionen, 2013:72). Att bli förknippad och förknippa sig själ med arbetslöshet kan få negativa konsekvenser för självbilden. Istället för att se arbetslösheten som ett greppbart problem kan individen börja se sig själv som det faktiska problemet. Den negativa självbilden kan påverka incitamenten att söka sig till och få ett arbete (Andersson, 2006:89), vilket då leder till en
nedåtgående spiral där bristen på arbete bekräftar individens misstro på sin egen kapacitet som leder till att inget jobb blir sökt av den arbetslöse.
Att vara en del av samhället genom att ha möjligheter till delaktighet och inflytande är en
grundläggande förutsättning för en god folkhälsa (Malmökommissionen, 2013:129). I Sverige har detta även formulerats som ett av de elva nationella folkhälsomålen. Om det saknas möjligheter att kunna vara med och påverka samhället och livet kan det leda till tappad tillit för omgivningen vilket Malmökommissionen ser som en stor demokratisk risk.
När individer och grupper upplever att de saknar möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av utanförskap och maktlöshet
(Malmökommissionen, 2013:12)
2.3.2 Arbetslöshet, utanförskap och miljonprogrammen.
När riksdagen tog beslutet att genomföra det som kom att kallas miljonprogrammet (att bygga en miljon bostäder på tio år) gjordes detta utifrån ett stort behöv av fler och bättre bostäder i det svenska beståndet. Ambitionerna var höga och nya storskaliga stadsdelar byggdes upp med fokus på uppbrutna gatunät och öppna kvarter. De nya stadsdelarna skulle stå för öppenhet, jämlikhet och bättre standardiseringar. Alla skulle ha en god lägsta standard på sitt boende i Sverige (Tunström, 2012:113–121). Under tiden som ny teknik har utvecklats om nya metoder för hur företag arbetar har de grundläggande idéer som miljonprojektet vilade på ersatts av andra ideal. Idag ligger fokuset för stadsplanerare på den mer klassiska kvartersstaden och med den förtätning, istället för
miljonprogrammets utspridning i städernas utkant. Mossfeldt (2010:16) menar att en orsak till att många av de områden som uppfördes under miljonprogrammet idag är präglade av socialt
utanförskap, är att de statiska miljöerna är dåligt lämpade för lokalt entreprenörskap och socialt företagande. Detta kan ha lett till att bostäderna i områdena gradvis blev mindre attraktiva och de som kunde valde då att lämna dessa områden. Mossfeldt menar att detta kan ha bidragit till att nyinvesteringar i områdena uteblev vilket ledde till att de som bodde kvar i området fick svårare att få ett arbete. På så sätt kom områdena att ha en högre andel arbetslösa och socialt utsatta än i jämförbara stadsdelar.
2.4 Att anpassas till arbetsplatsen
Det finns tydliga problem med att söka ut och anställa lokal arbetskraft för renoveringen av fastigheter i miljonprogrammen menar Mossfeldt1. Eftersom många arbetsuppgifter (inom byggbranschen) ofta kräver utbildad och erfaren personal finns det ett behov av att skapa
möjligheter för nyanställda att introduceras och handledas in i arbetsuppgifterna när de börjar ett nytt jobb (Mossfeldt, 2010). Att lära sig de sociala reglerna och nya arbetsuppgifterna kan vara krävande för den som bara byter jobb inom samma yrkesgren. För den som varit utanför arbetsmarknaden en längre period, eller som studerat eller arbetat i ett annat land blir det än
viktigare att få del av handledning för att underlätta starten på det nya jobbet. Mossfeldt2 menar att en faktor som företag ofta missar, när de anställer arbetskraft som kommer från socialt utanförskap, är att analysera om de verkligen besitter de personalresurser som kan komma att krävas för att kunna skapa goda möjligheter för den nyanställde att trivas och utvecklas i yrkesrollen och på arbetsplatsen.
För att kunna dra nytta av de stora renoveringarna i miljonprojekten krävs bättre kunskap om att hantera den arbetskraft som finns inom Sverige. Mossfeldt (2010) skriver i en rapport till
regeringskansliet att Sverige lider av tydlig brist på kvalificerad arbetskraft och menar att detta kan leda till att storskaliga renoveringsprojekt förlitar sig på företag från andra länder. Det svenska samhället går då missar då möjligheten att sysselsätta arbetslösa runtom i landet vilket leder till att landet går miste om viktiga sociala vinster. För att undvika en sådan situation menar Mossfeldt (2010) att nya system behövs för fortbildning och utbildning inom privat och offentlig sektor. Ett hinder för utlandsfödda individers anpassning till den svenska arbetsmarknaden kan vara språket. Den svenska arbetskulturen med relativt platta organisationer där många beslut sker efter samtal i grupp och under småpratet kring kaffemaskinen kan ställa till problem för de individer som inte talar svenska. Arkitekten Mika Yoshida utrycker det som att de flesta svenskar visserligen kan tala engelska på arbetsplatserna, men att det allmänna språket som används ändå är svenska. Att inte kunna förstå svenska kan då leda till en känsla av utanförskap (Gordan, 2014:3). Den spanske arkitekten Jaime Bibilonis sökte under en period arbete i Sverige men insåg att svenska arkitekter tar beslut i grupp, vilket leder till att språket blir viktigt för att kunna vara med och utföra sin yrkesroll (Gordan, 2014: 2). Förståelse för vikten av samarbete i grupp och det svenska språket blir
1Mossfeldt, Carl; fd VD Tällberg Foundation. 2014. Telefonsamtal 140326
2
därför viktiga aspekter för att kunna tillgodogöra sig den information som behövs för att kunna få vardagens arbetsuppgifter att löpa någorlunda felfritt.
2.5 Sociala innovationer
Begreppet social innovation är ett tämligen modernt begrepp som på senare år kommit att bli alltmer populärt i såväl offentliga sammanhang som i samhällsvetenskapliga analyser (Moulart et al. 2005:1 969). Enligt Europeiska kommissionens guide till social innovation definieras begreppet som utvecklingen och implementeringen av nya idéer (produkter, service och modeller) som möter socialt behov och skapar nya sociala förhållanden eller samarbeten (Europeiska kommissionen, 2013:6, egen översättning).
Mumford (2002) ger en snarlik definition av begreppet när han beskriver det som generationen och
implementationen av nya idéer gällande hur människor bör organisera interpersonliga aktiviteter eller sociala interaktioner, för att möta ett eller flera gemensamma mål (Mumford, 2002:253, egen
översättning). Vidare menar Mumford att likt andra typer av innovationer så kan resultatet från en social innovation variera i såväl bredd som påverkan (Mumford, 2002:253). Utvecklingen av nya idéer kopplade till sociala organisationer och sociala förhållanden kan ibland inkludera skapandet av nya sociala institutioner, nya typer av politiska idéer och ibland även en utveckling av nya sociala rörelser (Mumford, 2002:253). Andra typer av sociala innovationer kan inkludera skapandet av nya processer och procedurer som bidrar till nya, innovativa, strukturer för gemensamt arbete, det kan också röra sig om en introduktion av nya sociala metoder i grupp eller nya affärsmässiga metoder (Mumford, 2002:253). Det är också viktigt att notera, menar Mumford & Moertl (2003), att sociala innovationer skiljer sig åt från andra typer av kreativa innovationer i den mån att utvecklingen och implementeringen av nya idéer ofta inkluderar en stor grupp av människor, människor som måste förändra sina dagliga interaktionsmönster (Mumford & Moertl, 2003:263) Samtidigt representerar sociala innovationer en ny lösning på samhällsomfattande problem som på ett eller annat sätt påverkar processer av social interaktion negativt (Europeiska kommissionen, 2013:6). Syftet med dessa innovationer ska i första hand vara att stärka och förbättra mänskligt välmående samtidigt som de är sociala i såväl utförandet som i slutprodukten och stärker såväl samhället i stort som individens kapacitet till att agera (Europeiska kommissionen, 2013:6). Tillsammans med begreppen socialt företagande och samhällsentreprenörskap beskriver
publikationen ABC I Sociala Investeringar (2013) sociala innovationer som initiativ som syftar till att förbättra det som saknas eller inte fungerar i samhällsbygget, och som innefattar innovativa idéer och metoder för hur vi ska lösa samhällsproblem på nya sätt (Mötesplats Sociala Investeringar, 2013:4). Sociala innovationer kan se väldigt annorlunda ut, det gemensamma syftet är dock att på
ett eller annat sätt förbättra samhället. Mumford (2002) tar bl.a. upp Benjamin Franklins bidrag till sociala innovationer i 1700-talets koloniala Philadelphia där. Franklin var t.ex. en bidragande faktor till Philadelphias första sjukhus, poliskår och frivilliga brandkår (Mumford, 2002). Moulart mfl. (2005) exemplifierar sociala innovationer med hjälp av the Quartiers Agentur Marzahn NordWest, en organisation som står för ett integrations-, deltagande- och samarbetsprojekt för residenter i Berlin samt ett projekt i Neapel som upprättat ett informellt socialt nätverk för att hjälpa människor i det utsatta området Quartieri Spagnoli (Moulart et al. 2005:1 970). Vidare kan sociala
innovationer delas in i tre olika samhälleliga nivåer där de verkar:
· Gräsrotsinitiativ – Initiativ/innovationer som utgår från individnivå som riktar sig mot sociala behov som på ett eller annat sätt varken tillgodoses av marknaden eller av den offentliga sektorn. Exempel på detta kan vara gatutidningarna Faktum i Göteborg och Stockholm eller Situation Stockholm i Stockholm, tidningar som säljs av hemlösa. Dessa tidningar skapar jobb för hemlösa och kan således stärka den sociala
hållbarheten på en småskalig nivå.
· Samhälleliga initiativ – Initiativ/innovationer som sker på en samhällsnivå där olika sektorer i samhället kollaborerar och gör gemensamma insatser som riktar som mot samhället i stort.
· Systemförändrande initiativ – Initiativ/innovationer som tacklar storskaliga problem genom omfattande förändringar av normer och mänskligt beteende. Olika strategier för att stoppa det pågående klimathotet, ett problem som hotar hela världen, är ett exempel på detta (Mötesplats Sociala Investeringar, 2013:5).
Mumford (2002) har uppmärksammat och identifierat fyra olika hypoteser kopplade till sociala innovationer i organisatoriska miljöer. Den första grundar sig på behovet av ett kunskaps- och idéutbyte, sociala innovationer behöver ett aktivt utbyte av såväl information som idéer mellan olika parter. För det andra måste idéerna, givetvis, bidra till påtagliga förbättringar av befintliga system samtidigt som de ska kunna implementeras i dessa system till en låg kostnad. För det tredje så krävs det att organisationens elit står bakom dessa idéer och aktivt stödjer utveckling samtidigt som support från relevanta valkretsar är nödvändig. Den sista hypotesen grundar sig på
kommunikation där en effektiv kommunikation mellan såväl involverade aktörer som samhället i stort är nödvändig för att innovationen i slutändan ska bli accepterad (Mumford, 2002:255)
Rent praktiskt går de flesta sociala innovationer igenom fyra olika stadier för att appliceras på verkligheten. De startar som idéer som sedermera måste testas genom antingen pilotprojekt eller produktprototyper (Europeiska kommissionen, 2013:9). Om de därefter bedöms som framgångsrika fortskrider processen genom att implementera modellen genom t.ex. en ny satsning eller en ny policy (Europeiska kommissionen, 2013:9). Avslutningsvis måste innovationen ”skalas upp” till den grad att den får en faktisk inverkan och blir en del av de existerande normerna (Europeiska kommissionen, 2013:9). Varje år görs en stor mängd satsningar på olika pilotprojekt och prototyper, somliga mer framgångsrika än andra. Svårigheten ligger i själva urvalsprocessen, dvs. att identifiera de idéer som är värda att testa i praktiken (Europeiska kommissionen, 2013:9).
2.5.1 Varför behövs sociala innovationer?
Publikationen ABC I Sociala Investeringar (Mötesplats Social Innovation, 2013) identifierar en djupgående problematik kring vår samhällsutveckling där sociala innovationer på alla tre nivåer måste välkomnas och beaktas för att vårt samhälle ska kunna tackla många av dess problem. De menar att de offentliga institutionerna inte kan klara av dessa utmaningar på egen hand, nya former av samarbeten på såväl individnivå som på samhällsnivå bör därför premieras (Mötesplats Social Innovation, 2013:6 ). Genom gränsöverskridande samarbeten mellan offentliga institutioner, företag, frivilligorganisationer och privatpersoner kan nya, innovativa arbetssätt lyftas fram (Mötesplats Social Innovation, 2013:6).
Samhälleliga problem har genom historien huvudsakligen betraktats som problem som begränsat beteendet för ekonomiska aktörer, vare sig det rört sig om problem relaterade till flyktingvågor, socialt utanförskap eller (allmän) hållbarhet (Europakommissionen, 2013:10). Möjligheten för individer att själva tackla dessa problem har därför varit begränsade och skett utan vinst, samtidigt som de varit beroende av antingen statliga bidrag eller privata donationer (Europakommissionen, 2013:10). Möjligheterna ser idag väldigt annorlunda ut, sociala innovationer är ett område som EU sedan en tid tillbaka lyft fram som en tänkbar, alternativ approach till att lösa kollektiva
(samhälleliga) problem. Det gäller alltifrån sjuk- och hälsovård till mer gröna initiativ, områden som karaktäriseras av en blandad ekonomi där aktörer från såväl det offentliga som det privata och ideella hållet är aktiva (Mötesplats Sociala Investeringar, 2013:6). Denna nya typ av samarbete har lett till att nya sorters företag etablerat sig på den europeiska marknaden, företag som försöker kombinera vinstintressen med samhällsinsatser, s.k. sociala företag (Europakommissionen, 2013:7). 2013 beräknades 10 procent av Europas företag tillhöra denna kategori vilket motsvarar närmare 2 miljoner företag (Europakommissionen, 2013:10)
3. Metod
Detta avsnitt redovisar för valet av metod samt hur intervjuer har genomförts, hur urval har skett och hur litteratur och teoretiska utgångspunkter har valts.
3.1 Val av undersökningsområde
Redan i ett tidigt stadie bestämde vi oss för att inrikta vår studie på social hållarbet. Efter att ha bearbetat idéer och tankar kring självförvaltning, som vi sedermera förkastade, kom vi i samråd med vår handledare och vår externa uppdragsgivare fram till att fokusera på social hållbarhet kopplad till sociala innovationer med syfte att minska arbetslöshet och utanförskap. Efter att ha läst in oss på ämnet stötte vi på en rad olika projekt och program som alla har ett gemensamt mål att minska arbetslösheten, metoderna och omfånget mellan de olika projekten/programmen har dock skiljt sig åt avsevärt. Två av projekten/programmen, Boendebyggarna i Vivalla (Örebro) och Eget Driv i Helsingborg, får betraktas som småskaliga och har skett på lokal nivå, i ett eller flera
specifika bostadsområden. Det gemensamma för dessa två projekt/program är att de initierats av de kommunala bostadsbolagen i respektive stad, ÖBO (Örebrohem) i Örebro och Helsingborgshem i Helsingborg. Vårt tredje utvalda projekt, Uppstart Malmö, har uppkommit på initiativ av privata aktörer och har ett något större omfång. Projektet riktar sig Malmö stad i stort men håller i skrivande stund även på att etablera sig i andra städer. Vårt fjärde och sista utvalda projekt, Nationell Matchning, är som namnet antyder etablerat på nationell nivå och drivs som ett sidoprojekt av Arbetsförmedlingen. Genom valet av olika typer av projekt/program har vi fått inblick i hur arbetssätten kan skilja sig åt beroende på om de sker på lokal, kommunal eller nationell nivå. Det bör dock tilläggas att vi under arbetets gång stött på en rad likartade projekt som också skulle vara av intresse att undersöka (Portalen i Norrköping, Jobbpunkt Väst, Stångåstaden (Linköping), Telge Tillväxt etc.). Vi insåg dock tidigt att vi var tvungna att begränsa urvalet så att det skulle bli genomförbart inom den tänka tidsramen.
3.1.1 Snöbollsurval
I valet av analysenheter har vi använt oss av en teknik som kallas snöbollsurval. Ett snöbollsurval innebär att en vald analysenhet kan hjälpa forskaren att hitta nya analysenheter som sedermera kan generera i ytterligare analysenheter (Esaiasson m.fl. 2007:216). Boendebyggarna (ÖBO) var den första analysenheten som vi stötte på, detta skedde i ett relativt tidigt skede. Intervjun med en representant från det projektet ledde vidare till Eget Driv som i sin tur ledde vidare till Nationell Matchning osv.
3.2 Val av litteratur och teoretiska utgångspunkter
Syftet med vårt teoriavsnitt har till att börja med varit att identifiera och välja ut teorier som på ett eller annat sätt förhåller sig till vårt aktuella undersökningsområde. Eftersom vår studie
huvudsakligen fokuserar på olika former av social hållbarhet och sociala innovationer med fokus på arbetslöshet, blev den teorietiska utgångspunkten ganska given. Genom att diskutera teorier
kopplade till just social hållbarhet, sociala innovationer och arbetslöshet har vi fått en djupare förståelse för det aktuella problemet samtidigt som motsättande diskurser inom ämnet på sätt och vis lyfts fram. Teoriavsnittet om hållbar utveckling/social hållbarhet har utgått ifrån Hedenfelt (2012) och Davidsson (2009), där även Campbells (2010) kritiska teori lyfts fram. Avsnittet gällande arbetslöshet har huvudsakligen utgått från Janlerts (2012) och Standings (2011) teorier men har också inkluderat Anderssons (2006) och Malmökommissionens (2013) syn på utanförskap. Det avslutande teoriavsnittet om sociala innovationer har rent praktiskt utgått från två rapporter från Europeiska Kommissionen (2013) och Mötesplats Sociala Investeringar (2013) med kompletterande perspektiv från Mumford (2012), Moulart mfl. (2005) och Mumford & Moertl (2003).
De valda källorna/teorierna har bearbetats och sammanställts för att ge en så nyanserad bild av problemet/problemen som möjligt. Sedermera har vår samlade teoridel fungerat som ett verktyg för analysen av det empiriska materialet.
3.3 Kvalitativ forskning och intervju som metod
Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där vi genomfört fyra mindre fallstudier på fyra olika arbetsmarknadsinsatser. Det empiriska materialet är huvudsakligen hämtat ifrån av oss genomförda intervjuer med representanter från de olika projekten/programmen. Att valet av metod föll på den kvalitativa grundar sig helt enkelt på att vi ansåg den vara bäst lämpad för denna typ av studie. Tyngdpunkten i den kvalitativa approachen ligger på ord istället för siffror som den
kvantitativa metoden huvudsakligen fokuserar på (Bryman, 2011:340). Vidare menar Bryman att det handlar om att skapa förståelse för den sociala verkligheten, något som grundar sig på hur de aktuella respondenterna väljer att tolka verkligheten i den omkringliggande miljön (Bryman, 2011:341). Utgångspunkten är att det finns mer än en verklighet, varje individ bildar sin subjektiva tolkning av verkligheten och måste således tolkas istället för att mätas. Olika uppfattningar och åsikter ligger därmed till grund för vår förståelse av verkligheten (Merriam, 1994:30).
1. Generella frågeställningar - arbetet inleds med att förklara själva syftet med undersökningen samt aktuella frågeställningar.
2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner - urval av analysobjekt och intervjupersoner (snöbollsurval).
3. Insamling av data - inhämtning av information kopplad till teoriavsnittet samt genomförandet av intervjuerna.
4. Tolkning av data - sammanställning av teori och empiri
5. Begreppsligt och teoretiskt arbete - analys av det empiriska materialet. 5a. Specificering av frågeställningar - omarbetade frågeställningar. 5b. Insamling av ytterligare data - kompletterande empiri.
6. Rapport om resultat och slutsatser - genomförande av slutsatser, dvs. vad arbetet resulterat i.
3.4 Intervjuerna
Under arbetets gång har fyra personer ifrån fyra olika arbetsmarknadsinsatser intervjuats. Ytterligare två intervjuer genomfördes i undersökningens tidigare stadie för att ge oss en
kunskapsöversikt av det aktuella problemområdet. Dessa två ligger egentligen inte till grund för något empiriskt material utan bör istället betraktas som samtal för att hjälpa oss att få en bredare förståelse för det aktuella ämnet.
Frågorna som ställts till respondenterna har inte följt ett exakt mönster, även om vissa frågor varit återkommande, det rör sig således om en semi-standardiserad intervjustudie (Trost, 2010:39). Det har å andra sidan inte funnits några fasta svarsalternativ på frågor vi ställt till respondenterna, vilket därför gör att de bör klassas som ostrukturerade (Trost, 2010:40). För att på ett på ett lättare sätt kunna fokusera på respondenten och undvika diverse distraktioner har alla intervjuer spelats in digitalt. En av fördelarna med detta är enligt Bryman (2011) att man som forskare lättare behåller fokus samtidigt som samtalet kan utvecklas tillsammans med respondenten. En negativ aspekt av att spela in intervjuer är att respondenten ibland kan bli hämmad vilket sig kan bidra till ett tunnare material som blir svårt att använda under arbetsprocessen (Bryman, 2011:428). Detta är dock inget vi märkt av, våra respondenter hade inga problem att prata fritt och öppet och ställde sig inte negativt till att intervjuerna spelades in. Intervjuernas längd varierade mellan 45-60 minuter och utfördes huvudsakligen på respondenten/respondenternas kontor. Eftersom en intervju kan betraktas
som en typ av social interaktion blir samspelet mellan intervjuare och respondent en viktig faktor för att uppnå det önskvärda resultatet, något som underlättas genom fysiska möten (Flowerdew mfl. 200:119). På grund av det geografiska avståndet mellan oss i Malmö och Claes Hagelvik i Örebro, genomfördes denna intervju via telefon.
När intervjuerna var transkriberade genomfördes analysen av materialet uppdelat efter varje respondents respektive projekt eller program. Materialet kombinerades med de teorier och
kunskaper som införskaffats tidigare i arbetet för att låta uppsatsens teoretiska utgångspunkter stötta upp de tankar som respondenterna utryckte. Gemensamt visar teoretiska utgångspunkterna och det empiriska materialet på en analys av hur läget är just nu enligt respektive respondent. För att ytterliga tydliggöra analysen gjordes sedan en sammanfattande nulägesanalys utifrån de teoretiska utgångspunkterna sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap.
3.5 Trovärdighet
Merriam (1994:177) menar att det är viktigt att vara medveten om att den verklighet som
respondenterna i en intervju upplever inte nödvändigtvis behöver vara densamma för oss forskare. Därför bör analysen av materialet från intervjuerna utgå från att ta hänsyn till att alla i grund och botten har olika erfarenheter kring arbetslöshet och de behov som respondenterna upplever i deras arbete. Detta får konsekvenser för hur uppfattningen av behoven är utifrån den situation
respondentens projekt/program för stunden är i. I längden kan detta leda till att en annan forskare kanske inte hade fått samma svar på de frågor vi ställt och vidare då inte kommit fram till samma resultat genom analysen som denna uppsats har. Merriam (1994:178) menar också att kvalitativ forskning är flerdimensionell, det finns inga fasta företeelser som väntar på att bli upptäckta och mätta. Behoven och arbetsmetoderna hos respondenterna kan ändras efterhand vilket gör att undersökningen inte pekar på vad som är sant eller inte, utan snarare på vilka metoder och behov som finns i den stund som det kvalitativa materialet insamlas. Vi kan alltså endast undersöka den sanning som respondenterna upplever i förhållande till rådande situation inom projektet eller programmet.
3.6 Projektidén Utanförskap blir innanförskap
Redan i starten av uppsatsarbetet fanns det önskemål från extern aktör att hjälpa dem hitta metoder för arbete med social hållbarhet i form av att skapa jobb i samband med processer som aktören redan idag genomför. Utifrån detta och det resultat som redovisas i nulägesanalysen började arbetet med att ta fram en projektplan som kan hjälpa den externa aktören att hitta de metoder som
eftersöks. Nulägesanalysen visade på att det fanns organisationer som idag hade fungerande metoder för att arbeta med de frågor som efterfrågades. Därför fokuserar projektiden på att samla
dessa kunskaper istället för att försöka hitta nya egna metoder. Pilotprojektet som initieras ska därför resultera i en kunskapsbas för den externa aktören att själv utforma deras metoder från. Arbetet med att identifiera projektets olika intressenter har utgått från företag och organisationer som kan tänkas vara intresserade att medverka och genomföra projektet och som den externa konsulten (beställaren) har utryckt sig vilja ha med i processen. Hänsyn har även tagits till intressenter som har kommit fram genom arbetet med det empiriska materialet i uppsatsen.
Projektets skala är liten, vilket märks på antalet intressenter i projektet. Projektets organisatörer är projektbeställaren, projektägaren och projektledaren. Utöver dem finns även projektdeltagare med i projektorganisationen. I intressentanalysen identifieras en handfull olika projektdeltagare som skulle kunna vara med i projektet, men lämnar utrymme för den utsedda projektledaren att kartlägga passande intressenter och bjuda in dem till att medverka i projektet.
Projektet planeras utifrån ett antal viktiga hållpunkter som projektet avser att uppnå. För att få en överblick över projektets hållpunkter sammanställdes en milstolpeplan som även visar ansvariga aktörer för respektive moment. Milstolparnas tidsplanering visualiseras även i ett gantschema för att förtydliga och förstärka projektplaneringen. För att undvika framtida problem i den process som projektet utgör genomfördes även en riskanalys där eventuella fallgropar identifierades, hur dessa skulle kunna lösas och vem i projektorganisationen som är ansvarig för att lösa problemet.
Redogörelsen för resursbehov och budget för projektet utgår från den ramkostnad som den externa aktören (beställaren) har angett för en projektledare. Utifrån detta beräknades antalet timmar som behövs för att genomföra projektet och då den kostnad som projektledaren utgör. Utöver
projektledarens lön tillkommer viss materialkostnad, fika under processens gång och eventuella tryckkostnader samt resersättning för projektets intressenter. Den slutliga kostnaden är svår att göra precis då framförallt resersättningar är svåra att beräkna innan alla intressenter är identifierade. Lokaler är inte inräknat i kostnaderna då den externa konsulten (beställaren) har meddelat att detta går att lösa på deras befintliga kontor.
4. Nulägesrapport
Nulägesrapporten sammanställer och redovisar resultatet från de genomförda intervjuerna. Längre sammanfattningar i textform följs av ett kortare citat för att levandegöra texten.
4.1 Boendebyggarna, Vivalla
Som en del i det svenska miljonprogrammet stod 2400 lägenheter klara år 1970 i området Vivalla i utkanten av Örebro centrum. På området byggdes till största del låga hus vilket skiljde sig från de vanligtvis storskaliga byggnaderna som förekom i miljonprogrammet. Området blev därför det första i sitt slag (ÖBO, 2014). Idag är byggnaderna i Vivalla i stort behov av upprustning. Örebros kommunala bostadsbolag (ÖBO) har därför inlett ett omfattande mångårigt renoveringsprojekt som går under namnet Nya Vivalla (ÖBO, 2014). Enligt ÖBO:s egen utsago karaktäriseras det nya projektet av ett fokus på hållbar utveckling. Ekonomisk hållbarhet ska främjas genom att lägre drifts- och underhållskostnader ska spara pengar åt ägarna. Ekologisk hållbarhet ska främjas genom att tilläggsisolera byggnaderna och installera solpaneler för att minska behovet av extern energi. Den sociala hållbarheten ska främjas genom att ett arbete ska införas för ett minskat utanförskap och ökat deltagande i form av praktiskt deltagande från de boende i området (ÖBO, 2014). Vivalla är idag en stadsdel som präglas av ett socialt utanförskap till följd av en hög andel
arbetslöshet. Enligt SCB:s statistik från 2007 uppgick arbetslösheten i Vivalla för åldersgruppen 18-64 år till 12.7 %, i förhållande till 6 % för samma åldersgrupp i hela Örebro (Svenska ESF-rådet, 2010)
Det hör till saken också att det här området (Vivalla) är präglat av ett stort utanförskap.
(Claes Hagelvik) Mossfeldt (2010:16) menar att de statiskt utformade områden som byggdes under
miljonprogrammet inte är lämpade för socialt företagande och entreprenörskap. Företag och dess anställda saknas därför i områdena vilket problematiserar kontakten mellan yrkesroll och vardag för de boende i Vivalla. Det finns ingen naturlig kontakt med företagare som kan anställa vilket då bäddar för att fastna i ett socialt utanförskap. Ett utanförskap som stannar inom Vivalla. För att möta ambitionerna med att minska utanförskapet i området initierade ÖBO ett delprojekt i området som lägger fokus på den sociala hållbarheten. ÖBO och Arbetsförmedlingen kom efter samtal fram till att det finns möjligheter att skapa sysselsättning för Vivalla-områdets boende när
Ganska tidigt så satte vi oss ner, ÖBO och Arbetsförmedlingen, och diskuterade. Då hade vi en tanke på hur vi skulle ha nytta av det här. Det /.../ var då praktik. Så att när man går in i det här så går man in med en praktik från Arbetsförmedlingens sida
(Claes Hagelvik) När upphandlingen kring vilket bolag som skulle få sköta renoveringen gjordes, satte ÖBO krav på att entreprenörerna skulle vara med och driva ett arbetsmarknadsprojekt kallat Boendebyggarna. Projektet är tänkt att främja den sociala hållbarheten i området genom att skapa arbetstillfällen för upp emot 80 Vivallabor. Förhoppningen är att praktik kan ge vidare möjligheter till ett fast arbete. Detta sker med hjälp av arbetsförmedlingen och inriktar sig mot Vivallabor som på ett eller annat sätt hamnat utanför den svenska arbetsmarknaden (Nya Vivalla, 2013). Det enda kravet som ställs på de framtida boendebyggarna är att de ska vara bosatta i Vivalla och samtidigt vara aktiva arbetssökanden (ÖBO. 2014)
Det var ett ganska tomt blad från ÖBOs sida till att börja med, de ville göra en viss sak men visste inte riktigt hur, så de frågade oss på Arbetsförmedlingen om vi ville vara med. Och ungefär där så hade vi ett utrymme. Så vi är med, men sen har vi under tiden arbetat fram en modell som landade i att redan i upphandlingsfasen skall man ställa frågan till de aktuella aktörerna. Inte hur man ska göra, utan ATT vi ska göra någonting. Att aktörerna själva får komma med idéer hur det skulle kunna se ut.
(Claes Hagelvik) När upphandlingen kring områdets upprustning utfördes visade Skanska ett stort intresse för att engagera sig i den sociala hållbarheten genom att anställa individer från området i
renoveringsprocessen. Enligt Claes Hagelvik på Arbetsförmedlingen i Örebo vann Skanska
upphandlingen på grund av att de tänkte stort och brett. Inte nog med att Skanska ställde stora krav på sig själva gällande praktikplatser, samma krav gällde även för dess underleverantörer vilket i sig har gjort att antalet möjliga praktikplatser ökat.
Styrkan i det här kan jag tycka är att det här kravet ställer ÖBO inte bara på Skanska, utan Skanska ställer även det kravet på andra underleverantörer. Så att det är ganska brett, det blir ju liksom i alla yrkesområden. Nu har vi någon som är i en affär hos Ahlsell som säljer ventilationsmaterial. Så även en leverantör kommer att få det här kravet på sig så att säga. Även DHL är inblandade i det här.
Boendebyggarna är alltså en typ av arbetsmarknadssatsning mellan olika intressenter vars huvudsakliga mål är att lokalförankrad arbetskraft genom utbildning, praktik och jobb ges
möjligheten att vara med och förändra och påverka sitt närområde. Projektet drivs av Skanska som har satt upp följande mål för den 3-6 månader långa praktiken:
- Möjligheten för den arbetssökande att visa upp sina färdigheter och personliga egenskaper
- Skaffa sig ett brett och betydande kontaktnät - Skaffa sig reell arbetslivserfarenhet
- Öka motivationen för den arbetssökande att skaffa sig en ny eller uppdatera en befintlig utbildning
(ÖBO, 2014)
Vägen in är en praktik, vi garanterar inte att det blir ett jobb utan det beror på hur läget ser ut, men vi har väl en 3-4 stycken som kommer att få en anställning. Två utav de anställningarna är dock inte inom projektet utan det är på andra ställen, MEN, de hade aldrig fått de här anställningarna om de inte varit med här (i projektet).
Referenser och kontakter har då gjort att de hoppat vidare. Och sen är det som så att komma till idag på t.ex. Skanska via en praktik det går knappt, så att det här är en väg in som inte finns annars/.../så den skapar möjligheter. Samtidigt är det också ganska hårda krav som ställs, så det är inte helt enkelt, det är en del som inte klarar av det. Vi har varit väldigt måna om att de som blir aktuella ska vara folk som vill, man ska själv ha varit aktiv och sagt att ”jag vill vara med”.
(Claes Hagelvik) Ett viktigt inslag för projektets framgång är marknadsföring, för att individer ska få upp ögonen för projektet krävs att det synliggörs. Arbetsförmedlingen i samarbete med Örebro kommun har varit aktiva i området och genomfört en rad olika åtgärder för att rekrytera framtida boendebyggare.
Fram tills nu ( 28/4 - 14) har vi haft två olika arbetsmarknadsdagar som Örebro kommun har anordnat ute i området. Och då har vi från Arbetsförmedlingen funnits på plats för att rekrytera folk. Nu förra veckan hade vi en egen sådan träff ute i centrum där vi bland annat bjöd in till seminarier /.../ det finns också en möjlighet att komma ner till Arbetsförmedlingen och anmäla sig och även ute på ÖBOs kontor i Vivalla. Men, det vi använder mest är ju det här att individer som finns med idag
sprider det till nära och kära, den reklamen som är allra bäst är när någon får arbete för då blir det ju ett uppsving.
(Claes Hagelvik) Hagelvik är noggrann men att poängtera att det är Skanska som är den drivande aktören i projektet. Arbetsförmedlingen och Örebro kommun (ÖBO) är med på ett hörn, men det är Skanska och deras underleverantörer som erbjuder praktikplatser. Detta menar Hagelvik är en förutsättning för
projektets framgång, istället för att det ska bli ytterligare ett projekt i arbetsförmedlingens eller kommunens regi (Claes Hagelvik). De tre intressenterna beskriver redan projektet som en framgång (ÖBO, 2014)
En betydande del av de sökande har på ett eller annat sätt blivit involverade i projektet. I Januari 2014 inkluderade projektet hela 16 praktikanter, något som ÖBO tror kommer öka. Målet är att kunna inkludera mellan 12-20 personer årligen, vilket på fyra år blir mellan 50-80 personer totalt (ÖBO, 2014)
4.2 Nationell Matchning
Arbetsförmedlingen startade 2009 projektet Nationell Matchning som skulle verka för att öka möjligheterna för invandrad arbetskraft att matchas med rätt yrkesroll i förhållande till individens studiebakgrund. Projektet startade i Södertälje där arbetsförmedlingen hade upptäckt att det fanns en stor grupp Irakier med akademisk bakgrund som gick på socialbidrag eller a-kassa.
Då beställde kommunchefen där och AFs dåvarande generaldirektör att köra ett lokalt projekt och jobba med just matchning. För det fanns ju väldigt många
arbetsgivare i landet som hade svårt att få tag på kompetent personal och alla dessa personer var beredda att flytta precis varsomhelst i landet för att få ett jobb inom sitt yrkesområde.
(Suzana Dimitrescu) Projektet visade på goda resultat i Södertälje, vilket gjorde att projektet startades även i Malmö, Göteborg och Stockholm. Suzana Dimitrescu blev projektledare för Nationell Matchning i Malmö. Hon berättar i intervju att det har förekommit många olika yrkesgrupper under projektets gång. Men mest representerat har dock läkare och ingenjörer varit. I Malmö har många ekonomer passerat igenom projektet och fått anställning hos mindre företag. I Stockholm hade väldigt många läkare fått hjälp att översätta och komplettera deras läkarexamen för att kunna få en praktik.
De har ju bättre förutsättningar att ta hand om läkare i Stockholm och Göteborg för där finns kompletterande utbildningar för läkare på universiteten. Sen har de dessutom i Stockholm svenska för läkare. Så när man börjar läsa svenska så börjar man läsa svenska för läkare. Då kommer man mycket snabbare igång med språket. De har liknande för ingenjörer, ekonomer och för IT i Stockholm. Hos oss (Malmö) har det varit ingenjörer och ekonomer men annars har vi haft alla möjliga yrken.
(Suzana Dimitrescu) Att kunna tala svenska är för många företag väldigt viktigt. Att inte ha tillräckliga kunskaper i detta blir då ett hinder för att snabbt komma in på arbetsmarknaden i Sverige. Ibland kan företag ha omotiverat höga krav på hur bra språket behöver kunna hanteras för att utföra en viss yrkesroll.
Många företag har ibland väldigt höga krav på svenska som egentligen inte motiverar den tjänsten som de faktiskt ska ha. Men det blir gammal vana, kunskaper i svenska, för ibland behöver man inte det. Det är många som inte kunnat svenska som har fått jobb.
(Suzana Dimitrescu) Nationell matchning kan betraktas som en social innovation i den bemärkelsen att syftet är att bryta utanförskap genom jobb, vilket i sig kan fungera som en samhällsnyttig instans. Rent praktiskt har utformningen av projektet i Malmö skett som ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad, där de två intressenterna tillsammans tipsar Nationell matchning om potentiella rekryter. Människor som finns i systemen för socialbidrag/a-kassa eller visar framfötterna och viljan att verkligen få ett jobb har tipsats om internt. Ingen deltagare har tvingats vara med eller behövs skriva kontrakt för ett visst åtagande. Medverkandet i Nationell matchning har varit helt och hållet frivilligt.
Vi får våra deltagare från våra kollegor på Arbetsförmedlingen eller från Malmö Stad. Det rör sig om personer som har socialbidrag eller deltar i deras
arbetsmarknadspolitiska program. Sen med tiden har vi ju fått tips både från Komvux, föreningar och allt möjligt /.../ och då har vi bjudit in till informationsmöten och presenterat projektet. Det är ett frivilligt projekt, det är ingenting du måste gå med i. Det blir inga konsekvenser varken från Arbetsförmedlingen eller från Kommunen om man inte (deltar). Så de som har velat vara med har kunnat få vara med.
Vanligtvis får alla arbetssökande på Arbetsförmedlingen en personlig handläggare. Denna ska hjälpa arbetssökande att hitta i djungeln med jobbannonser, rekryteringar och
arbetsmarknadsprojekt. Belastningen blir ganska hög på dessa handläggare. Upp till ca 300 arbetssökande per handledare enligt Suzana Dimitrescu. Nationell matchning har inte ersatt denna funktion utan snarare fungerat som en extra resurs på Arbetsförmedlingen som har kunnat fokusera på arbetssökande med högre form av utbildning. Detta har gjort att de arbetssökande på ett sätt ingått i två parallella spår med samma mål.
Vi jobbar parallellt, dom har ju sin egen handläggare på arbetsförmedlingen men vi jobbar parallellt. Vi avbryter ingenting som dom har på gång där om inte vi har någonting som vi tycker är bättre och som leder vidare. Ibland har vi jobbat med personer som har varit på praktik på McDonalds under tiden vi jobbat med dem i projektet. Och sen har vi hittat praktik inom deras yrkesområden. Då har vi avbrutit den (städjobbet).
(Suzana Dimitrescu) I projektets programblad Nationell matchning (Arbetsförmedlingen A, 2012:4) beskrivs den enskilt största framgångsfaktorn vara de personliga mötena. En av grundidéerna med projektet är därför att det ska ske personliga möten med de arbetssökande, vare sig det handlar om rekryteringsträffar, anställningsintervjuer eller studiebesök. På så sätt kan arbetsgivaren få en bild av vem den
arbetssökande är samtidigt som den arbetssökande kan få ett bättre grepp och en större förståelse för den potentiella framtida arbetsplatsen (Arbetsförmedlingen A, 2012:4). Projektet möjliggör en skräddarsydd lösning för såväl arbetssökande som arbetsgivare som utformas efter de båda parternas kompetens och behov (Arbetsförmedlingen A, 2012:4).
Vi har jobbat mycket med face-to-face möten /.../ med arbetsgivare.
(Suzana Dimitrescu) Sverige har en årlig inflyttning av närmare 100,000 personer från andra länder, en stor del av dessa personer kommer hit med någon form av utländsk högskoleexamen (Arbetsförmedlingen B, 2012:111). År 2001 fanns det ungefär 180,000 utomeuropeiskt födda personer i Sverige som hade någon typ av högre utbildning (Arbetsförmedlingen B, 2012:111). Av olika anledningar har dock denna kompetens inte utnyttjas till fullo och utomeuropeisktfödda akademiker har det betydligt tuffare på arbetsmarknaden i förhållande till inrikesfödda akademiker (Arbetsförmedlingen B, 2012:111). Suzana Dimitrescu berättar om att orsakerna till att svårigheten att hitta ett arbete som nyanländ invandrare i Sverige bland annat kan bero på följande:
Det är långa processer /.../ de har inget nätverk, vi får ju våra jobb via kontakter. De har inga referenser, om någon ser en ansökan med alla mina yrkeserfarenheter från (t.ex.) Qatar så jag ringer inte till Qatar och frågar efter referenser /.../ ibland kan det vara rasism.
(Suzana Dimitrescu) Det kan vara traumatiskt för en nyanländ invandrare att bli sittande länge utanför arbetsmarknaden. Självförtroende och kunskaper som har införskaffats i hemlandet kan gå förlorade när tiden går och kunskapens färskhet försvinner. Nationell matchning har därför haft ett starkt fokus på att snabba på det byråkratiska arbete som ligger mellan individen och det faktiska arbetet.
Ja, ALLT handlar om det. Att komma in i ett tidigare skede. Att dom inte ska komma så långt så att dom…vi har ju ett uttryck, ett lite slarvigt sådant, men ”nära-jobb-upplevelse”. Ibland har det hänt att precis när man är jättenära att få ett jobb, att man backar. Man blir så rädd. Man blir så osäker och rädd och tror inte att man kan klara det, åsså backar man
(Suzana Dimitrescu) När individer ändå blir utanför arbetsmarknaden under en längre period kan det innebära att den kompetens som personen besitter successivt blir mindre aktuell för att få ett nytt jobb. Nationell matchning har fått jobba med frågor kring just den aspekten och mött en del arbetssökande
akademiker som har fått ta emot beskedet att deras kompetens inte längre fungerar för de krav som ställs på dess yrkesroll. Yrket har förändrats för mycket sedan senaste arbetstillfället eller
utbildningen.
Vi har ju haft människor här som har varit arbetslösa i tio år. Och det blir lite omöjligt, för deras kompetens är ju… Och där har vi också haft funktionen att säga: Nu räcker det. Du är inte… du kan inte jobba som ingenjör längre.
(Suzana Dimitrescu)
Nationell matchning har nu pågått sedan 2009. I slutet av 2014 kommer projektet vara slut efter att redan ha förlängts med sex månader. Under åren som gått har närmare 400 arbetssökande
medverkat i projektet. Ett antal individer har fått praktik eller arbete. I April 2014 hade 270 personer avslutat projektet vilket har lett till att 116 personer (motsvarar ca 40% av de 270
avslutande) har fått jobb. 206 personer har fått gå på intervju vilket motsvarar ca 75 % av de som avslutade projektet i april.
Behovet av att fortsätta arbeta aktivt för att möjliggöra jobb eller praktik till högutbildade
akademiker med utländsk bakgrund tar dock inte slut med projektet. Suzana Dimitrescu hade gärna sett en fortsättning på projektet då hon anser att det gjort nytta. Intressant att fortsätta projektet med vore att fokusera på läkare och ingenjörer.
Jag hade velat fokusera på läkare och ingenjörer. Fortsätta jobba med de här två yrkeskategorierna. För det är där som stora bristerna kommer vara i Sverige om några år. Vi kommer ha mycket större brister än dom andra länderna. Och vi har väldigt många som är utbildade inom det. Så där skulle jag vilja fortsätta jobba med projekt men bara fokusera på de här två yrkeskategorierna.
(Suzana Dimitrescu)
4.3 Eget Driv
Tillsammans med Utvecklingsnämden i Helsingborg Stad har Helsingborgshem, det kommunala bostadsbolaget i Helsingborg, inlett ett samarbete för att hjälpa boende att hitta praktik, jobb eller studier (Helsingborgshem, 2014). Verksamheten är idag aktuell i de två stadsdelarna Dalhem och Drottninghög i nordöstra Helsingborg men inriktar sig till alla Helsingborgshems hyresgäster.
Saken hör till den att ohälsotalen var höga både här på Dalhem och på Drottninghög. Arbetslösheten var hög och det var väldigt många som hade försörjningsstöd. Så man ville kraftsamla resurserna och gå ihop och samverka, det var därför Helsingborg stad gick in i projektet 2010.
(Hannah Wahlgren) Ett viktigt inslag i det tidiga projektet är samarbetet med andra städer där liknande program och projekt etablerats och testats. Piia Lamberth arbetar som coach för Eget Driv och nämner att hon tidigare varit med i ett samarbete mellan olika städer kring utveckling av den goda staden. När projektet närmade sig sitt slut utvecklades en idé om att som fastighetsbolag (Helsingborgshem) bygga upp en egen organisation som fokuserar på att hjälpa arbetslösa bland de egna hyresgästerna in i arbete.
