Minimering av köldbryggor vid balkonger hos miljonprogramshus

(1)

Examensarbete i Byggteknik

Minimering av köldbryggor

vid balkonger hos

miljonprogramshus

– Minimize thermal bridges at the balconies of

Swedish million program houses

Författare: Alexander Aronsson, Marcus

Gustavsson

Handledare LNU: Leif Gustavsson

Handledare företag: Tony Timm, InPro Installationsconsult AB

Examinator LNU:Åsa Bolmsvik Datum:2015-05-22

Kurskod:2BY03E, 15hp Ämne: Byggteknik Nivå: Högskoleingenjör

(2)

(3)

Sammanfattning

Balkonger är vanligt idag för att höja komforten i bostäder men med balkonger kommer problemet med köldbryggor.

EU har satt ett mål att minska energibehovet med 20 procent fram till år 2020. Med detta i åtanke går det inte att bara bygga nya hus efter högre energikrav. Eftersom en fjärdedel av dagens bostäder i Sverige är från miljonprogrammet bör fokus också ligga på att förbättra dessa byggnader.

1964 startade det så kallade ”Miljonprogrammet” och fram till 1975 byggdes en miljon bostäder runt om i Sverige. Dessa byggnader massproducerades där många hade indragna balkonger, köldbryggor och jämfört med idag sämre

isoleringsförmåga. Idag är dessa bostäder i stort behov av renovering och upprustning, då finns möjlighet att minska värmeförlusterna och skapa ett bättre inomhusklimat.

Syftet med studien är att ge beställare och byggare kunskap om hur köldbryggorna vid de indragna balkongerna på husen från miljonprogrammet kan minskas. Med hjälp av programmet VIP-Energy görs en klimatsimulering som beräknar

energibehovet för respektive zon i byggnaden samt den totala specifika

energianvändningen för byggnaden. Studien ger även konstruktionslösningar på hur en ombyggnation skulle kunna se ut.

Studiens resultat visar att det går att minska energibehovet vid en ombyggnation av de befintliga balkongerna på miljonprogramshus.

(4)

Summery

Balconies are common today to increase the comfort in buildings but with balconies the problem with thermal bridges accurse.

EU has a goal to decrease the energy use by 20 percent by 2020. With that in mind you can’t just construct new buildings by the new energy standard. Because a fourth of today’s buildings in Sweden are from the Swedish million program should the focus also lie on upgrading existing buildings.

In 1964 started the so called ”Miljonprogrammet” and until 1975 one million homes were constructed across Sweden. These buildings were mass produced and many of them had indented balconies, thermal bridges and compared with today poor

insulation capacity.

Today these buildings are in great need of renovation and refurbishment, then there is a possibility to minimize the heat loss and create a better indoor climate.

The purpose of the study was to give the property owner and contractor knowledge about how the thermal bridges on Swedish million program houses can be reduced. With help from the program VIP-Energy a climate simulation can be made to calculate the energy need for each zone in the building and the total specific energy use for the whole building.

The result of the study shows that it is possible to save energy if a reconstruction is made of the existing balconies at Swedish million program houses.

(5)

Abstract

I studien görs en klimatsimulering av en byggnad från miljonprogrammet och jämförs sedan med en klimatsimulering där en ombyggnation av byggnadens indragna balkonger har gjorts.

Studien ger konstruktionslösningar på hur en ombyggnation skulle kunna se ut. Resultatet visar att det går att minska energibehovet om balkongväggarna rivs och nya väggar konstrueras i liv med fasaden.

Nyckelord: Köldbrygga, Miljonprogrammet, balkong, ombyggnad, värmeförluster, klimatsimulering, energi.

(6)

Förord

Ett examensarbete på 15 högskolepoäng genomförs som en sista del i vår utbildning till högskoleingenjör i byggteknik på Linnéuniversitetet i Växjö. Den här studien har varit ett samarbete med Inpro Installationsconsult AB och Älmhultsbostäder AB. Studien avser att ge beställare och byggare kunskap om hur köldbryggor vid de indragna balkongerna på hus från miljonprogrammet kan minskas.

Vi hoppas att med hjälp av denna studie kunna lyfta fram ett av problemen med miljonprogramhusen.

Under studiens utveckling har det uppkommit en del frågor och problem. Vid dessa problem har vi haft ett antal personer till vår hjälp och de personerna vill vi rikta ett speciellt tack till.

Först vill vi tacka Tony Timm på Inpro Installationsconsult AB som bidragit med sin erfarenhet och sitt kunnande inom installationssystem och beräkningar.

Vi vill tacka våra två kontaktpersoner på Älmhultsbostäder AB som är Rodrigo Fuentes och Gösta Pettersson som bidragit med ritningar och mätvärden till vår studie samt rundvandring på området.

Till sist vill vi tacka vår handledare på Linnéuniversitetet Leif Gustavsson som bidragit med sitt kunnande och hjälpt till med utformningen av rapporten.

A special thanks to Ambrose Dodoo and Uniben Tettey from Linnéuniversitetet who helped us with the use of VIP-Energy and how to put in our calculations.

Alexander Aronsson & Markus Gustavsson Växjö, 22 Maj 2015

(7)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 1

1.1BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING ... 1

1.2MÅL OCH SYFTE ... 2 1.3AVGRÄNSNINGAR ... 2 2. TEORI ... 4 2.1MILJONPROGRAMMET ... 4 2.2EU:S MILJÖMÅL ... 4 2.3ENERGIDEKLARATION ... 5 2.4KÖLDBRYGGOR ... 5 2.4.1 Indragen balkong ... 6 2.5BESKRIVNING AV BYGGNADEN ... 6 2.6BERÄKNINGSPROGRAM ... 7

2.6.1 Definitioner inom VIP-Energy ... 7

2.7VÄRMEGENOMGÅNGSKOEFFICIENT ... 8 2.8ENERGIDEFINITIONER ... 8 2.9BOVERKETS BYGGREGLER ... 8 2.10EKVATIONER ... 9 2.10.1 Värmegenomgångskoefficient ... 9 2.10.2 Indata VIP-Energy ... 9 3. METOD ... 11 3.1KVANTITATIV METOD ... 11 3.2STUDIENS METOD ... 11 4. GENOMFÖRANDE ... 13 4.1PLATSBESÖK ... 13

4.2INMATNING I VIP-ENERGY ... 13

4.3UTFACKNINGSVÄGGAR ... 16 5. RESULTAT ... 17 5.1NUVARANDE KONSTRUKTION ... 17 5.2NY KONSTRUKTIONSLÖSNING... 18 6. ANALYS ... 20 7. DISKUSSION ... 21 7.1METODDISKUSSION ... 21 7.2RESULTATDISKUSSION ... 21 8. SLUTSATSER... 24 REFERENSER ... 25 BILAGOR ... 27

(8)

(9)

1

1. Introduktion

Balkonger är vanligt idag för att höja komforten i bostäder men med balkonger kommer problemet med köldbryggor. Köldbryggor bidrar till att det blir kallt kring golvet och uppvärmningskostnaderna ökar.

I en internationell studie om balkonger har de studerat olika typer av väggar vid en balkong. Resultatet visar att det går att minska köldbryggor vid balkongen genom att dimensionera bättre isolerade väggar ovanför och under bjälklaget. Väggen ger U-värdet 0.27 W/m•°C. (Ge, McClung och Zhang 2013).

Den vanligaste metoden för att räkna med köldbryggor i Norden är att fastställa antalet köldbryggor och därefter multiplicera de med olika

standardvärden från energiberäkningsprogram eller från litteratur. Den näst vanligaste metoden är att minska värmegenomgångsmotståndet i alla byggelement. Genom att använda den metoden ökar energibehovet i hela byggnaden men köldbryggorna finns ändå kvar i samma storlek (Berggren och Wall 2013).

I Sverige har studier gjorts där befintliga balkonger rivs och ersätts av nya balkonger. De nya balkongerna är skilda från huskroppen med isolering mot befintligt betongbjälklag, vilket resulterar i att köldbryggorna minskar. Genom att göra denna lösning så blev besparingen 2 kWh/m2, år (Staffansson och Tallberg 2008. sid.35).

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

EU har satt ett mål att minska energibehovet med 20 procent fram till år 2020 jämfört med 1995 års energibehov. Med detta i åtanke går det inte att bara bygga nya hus efter högre energikrav fokus måste också ligga på att förbättra befintliga byggnader.

1964 startade det så kallade ”Miljonprogrammet” och fram till 1975 byggdes en miljon bostäder runt om i Sverige. Dessa byggnader massproducerades där många hade indragna balkonger, köldbryggor och jämfört med idag sämre isoleringsförmåga. Idag är dessa bostäder i stort behov av renovering och upprustning, då finns möjlighet att minska värmeförlusterna och skapa ett bättre inomhusklimat.

”Inom byggbranschen är det allmänt känt att hus byggda under

Miljonprogrammet ofta har kraftiga köldbryggor.” (Huber och Ardati 2006. sid.8) Dessa köldbryggor är så kallade linjära köldbryggor som uppstår vid fönster, vägghörn och vid balkongerna. På grund av att hus från

miljonprogrammet är mindre isolerade än dagens byggnader uppstår dessa köldbryggor i större grad.

(10)

Vid tidigare undersökningar och ombyggnationer har problemet lösts med att glasa in balkonger och loftgångar. Enligt Cederfelt (2013) minskar det värmeförlusterna vid balkonger i Stockholmsområdet med upp till 20 procent. Men det löser inte problemet med köldbryggor i sin helhet. Köldbryggor kan minskas på en rad olika sätt, ett exempel är genom att tilläggsisolera vid balkongen. Det går även att riva befintliga väggar och konstruera en ny vägg mot balkongen.

1.2 Mål och Syfte

Målet är att studera vad som kan göras med befintliga indragna balkonger för att minska köldbryggorna och därmed minska värmeförlusterna samt förbättra inomhusklimatet.

Syftet med studien är att ge beställare och byggare kunskap om hur köldbryggorna vid de indragna balkongerna på husen från

miljonprogrammet kan minskas.

1.3 Avgränsningar

Undersökningen genomförs hos Älmhultsbostäder AB som äger ett flertal hus från miljonprogrammet. Huset som studeras är inom Kv. Falken och är Östra esplanaden 2. Byggnaderna från miljonprogrammet har ofta liknande konstruktion för balkongerna därför kan studien avgränsas till ett hus.

Uppdragsgivaren vill att de befintliga väggarna vid balkongerna ska rivas för att sedan konstruera en ny utfackningsvägg i liv med fasaden. Vid denna lösning ökar boarean och kan därmed bidra till en hyreshöjning som delfinansierar ombyggnationerna. Därför kommer en ny planlösning användas.

Figur 1 visar planlösningen efter ombyggnation där de streckade väggarna är de ursprungliga väggarna som rivits.

(11)

3

(12)

2. Teori

I teoridelen är det första som tas upp miljonprogrammets bakgrund. Vidare kommer EU:s miljömål, centrala begrepp att förklaras och ekvationer tas upp.

2.1 Miljonprogrammet

Efter andra världskrigets slut rådde stor bostadsbrist i Sverige. En

urbanisering där befolkningen flyttade från landsbygden till städerna var en bidragande faktor till bostadsbristen. En annan viktig faktor är att mellan 1940 och 1970 så ökade Sveriges befolkningsmängd med 1,7 miljoner. 1964 fattade riksdagen ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under de kommande tio åren. Miljonprogrammet blev en sammanfattande benämning på denna bostadspolitik. Målet med

miljonprogrammet var att minska bostadsbristen men även höja standarden för bostäder i Sverige (Hall 1999. sid. 25).

1970 kom kulmen för miljonprogrammet då över hundratusen nya

lägenheter byggdes. Året efter svängde det i bostadsbyggandet, efterfrågan på flerbostadshus var borta och istället hade fastighetsbolagen svårt att hyra ut sina bostäder. 1970 års byggande gjorde att det inte längre var någon bostadskö (Boverket 2014).

Cirka en fjärdedel av dagens bostäder är från miljonprogrammet.

2.2 EU:s Miljömål

Under 2002 tog EU fram fyra övergripande mål kopplade till den globala uppvärmingen fram till 2020. Det är mål för att minska utsläppen av växthusgaser samt att minska energianvändningen jämfört med 1995. De utgår från de ambitionsnivåer som togs fram vid Kyotoavtalet 1997. Målen är:

 Växthusgasutsläppen minskas med 20 procent.

 Energianvändningen sänks med 20 procent.

 Höja andelen förnybar energi med 20 procent av elkonsumtionen.

 Andelen biobränsle inom transport höjs till 10 procent.

(13)

5

byggnader över 1000 m2. EU skrev om direktiven 2010 så att gränsen för minsta yta togs bort (Nilsson, Jönsson och Lätth 2011. sid. 16).

För att lyckas med klimatmålen måste miljonprogrammets byggnader beaktas. Det är många byggnader och med stora brister i många avseenden. (Swedisol 2011). Holmberg och Wang (2015) menar att det går att sänka dessa byggnaders energibehov då renovering och upprustning görs, de anser att upp till 40-45 procent av energin kan sparas.

Den totala energianvändningen i Sverige 2007 var 404 TWh.

Energianvändningen för bygg- och tjänstesektorn uppgick till 143 TWh vilket motsvarar 35 procent av den totala användningen. 60 procent av 143 TWh används till värme och varmvatten. Bygg- och tjänstesektorn använde cirka 70 TWh till fastighetsel (Högberg, Lind och Grange 2009. sid. 4)

2.3 Energideklaration

En energideklaration ger information om byggnadens energianvändning. 2006 kom en lag om energideklaration i Sverige, det innebär att alla byggnader ska energideklareras av en oberoende expert.

Energideklarationens syfte är att bidra till en effektiv energianvändning och ge en komfortabel inomhusmiljö.

Deklarationen innehåller bland annat byggnadens Atemp yta, energi för

uppvärmning, kyla och tappvarmvatten samt åtgärdesförslag för att minska energianvändningen i byggnaden. Ett exempel på åtgärdesförslag kan vara att byta gamla fönster till lågenergifönster (Boverket 2014).

2.4 Köldbryggor

En köldbrygga är ett dåligt isolerat eller ett oisolerat område på byggnaden med kontakt mot den kalla utsidan och den varma insidan. Köldbryggor uppstår vid kritiska regioner i klimatskalet, de skapas av avbrott i

isolerskiktet och i områden med sämre värmemotstånd (Goulouti, de Castro, Anastasios, Vassilopoulos och Keller 2014). Vanliga områden där

köldbryggor uppstår är hörn på byggnaden, vid balkonger och vid fönster. Köldbryggor mäts i ettψ-värde. Detta ψ-värde ska vara så lågt som möjligt med högsta värde på 0,05W/m•°C för hörn och 0,02W/m•°C för andra detaljer (Isoverboken 2007. sid 9).

Figur 2 visar en köldbrygga vid ett hörn i en lägenhet. Bilden är tagen mot en balkongvägg utan fönster eller dörr och är placerad i byggnadens västra sida. Högra bilden är tagen med värmekamera där det tydligt syns att hörnet är kallare än resterande material.

(14)

Figur 2: Köldbrygga vid hörn i lägenhet

2.4.1 Indragen balkong

Indragen balkong betyder att balkongen ligger inne i byggnaden som en del i planlösningen. Det skapar ytterligare två till tre ytterväggar plus hörn inne i byggnaden. Den konstruktionslösningen bidrar till köldbryggor vid hörnen inne i balkongen. Det skapas även köldbryggor på grund av att

betongbjälklaget är kontinuerligt gjutet från balkongen och in i byggnaden. Värmen kan enkelt tränga ut genom bjälklaget.

2.5 Beskrivning av byggnaden

Huset som studeras är byggt 1957 och är ett typiskt miljonprogramhus med betongstomme, indragen balkong och innefattar 16 lägenheter. Den totala arean för byggnaden är 1038 m2. En ombyggnation skedde mellan 1999-2001 då en hiss installerades och tillbyggnad av ett nytt trapphus gjordes. I samband med ombyggnationen gjordes även en ommurning av fasaden på husets södra sida.

Fasaden består av två olika fasadtyper där den första är halvstens fasadtegel och den andra är putsad yta. Husets stomme består av betong.

(15)

7

Byggnaden värms upp av en fjärrvärmecentral som sitter i intilliggande byggnad, fjärrvärmecentralen förser samtliga hus i kvarteret Falken med värme.

2.6 Beräkningsprogram

VIP-Energy är ett program som beräknar energianvändningen i byggnader under en tidsperiod, vanligen under ett år men kortare tid går att beräkna. Uppbyggnaden av programmet är kring en dynamisk beräkningsmodell med timvis beräkning. Energiflöden beräknas utifrån alla de faktorer som är mätbara eller kända. Hänsyn tas till påverkan av de olika klimatfaktorerna lufttemperatur, luftfuktighet, sol och vind när energiflödena beräknas. Byggnaden jämförs mot gällande BBR-krav för energihushållning.

Programmet begränsas av att dimensionering inte kan göras, bara beräkning av energiflöden är möjligt (VIP-Energy manual 2012).

2.6.1 Definitioner inom VIP-Energy

 Transmission är den energi som lämnar byggnaden genom klimatskalet.

 Luftläckaget är alla otätheter i byggnaden sammansatt, även uteluftsventiler tas med i beräkningarna.

 Tappvarmvatten är den energi som krävs för uppvärmning av varmvatten. Delar av tappvarmvattnet avges med spillvattnet.

 Passiv kyla är när byggnaden inte har någon kylanläggning och då görs beräkningar utan elanvändning eller andra möjliga

energikostnader.

 Solenergin som tillförs byggnaden är solstrålningen som når byggnaden genom instrålning genom byggnadens glasytor. Infallsvinkeln på instrålningen har betydelse.

 Den energi som används av verksamheten och fastigheten som är oberoende av klimatkrav kallas processenergi. En del av den energin tillförs rumsluften.

 Värmeförsörjning är den energi som krävs för att rumstemperaturen inte ska understiga den lägsta temperaturen som är kravet för byggnaden.

 Personvärme är den energi som en person avger och är beroende på hur länge en person närvarar i byggnaden.

(16)

 Den el som krävs för att driva fläktar, värmepump och övriga pumpar som finns samlas under elförsörjning.

2.7 Värmegenomgångskoefficient

U-värde är beteckningen för värmegenomgångskoefficienten. U-värdet står för hur bra en hel byggnadsdel isolerar. Exempel på byggnadsdelar är tak, golv och ytterväggar. Desto lägre U-värde en byggnadsdel har desto bättre isolering. Enheten för U-värdet är W/m2∙˚C (Isoverboken 2007. sid 12). Värmekonduktivitet betecknas λ (lambda). λ-värdet anger hur bra ett visst material isolerar. Enheten för λ-värdet är W/m∙˚C, ju lägre värde desto bättre isolermaterial (Isoverboken 2007. sid 11).

Hur bra värmemotståndet i ett materialskikt är betecknas med R. Det är bättre isolering ju högre R-värdet är. Enheten för värmemotståndet är m2∙˚C/W (Isoverboken 2007. sid 11).

2.8 Energidefinitioner

 Byggnadens energianvändning är den energi som levereras till en byggnad vid normalt brukande under ett normalår. Energin som ingår är uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och

fastighetsenergi så som pumpar, fläktar och fast belysning (Boverket 2015).

 Atemp är den golvarea som värms upp till mer än 10 grader. Atemp

anges i m2 och begränsas till klimatskärmens insida.

 Byggnadens energiprestanda är den normalårskorrigerade uppmätta energianvändningen i byggnaden och uttrycks i kWh/m2.

Byggnadens energianvändning divideras sedan med Atemp exklusive

eventuellt varmgarage.

2.9 Boverkets byggregler

Boverkets byggregler också kallat BBR, är en samling av allmänna råd och föreskrifter som gäller för Svenska byggnader. BBR gäller när man

renoverar en byggnad och vid nybyggnation. Exempel på råd och

föreskrifter finns inom bostadsutformning, tillgänglighet, brandskydd och energihushållning med mera (Boverket 2015). Energihushållning är det som den här studien kommer att jämföras mot.

(17)

9 2.10 Ekvationer

I detta stycke kommer ekvationer som är nödvändiga för studien att redovisas.

2.10.1 Värmegenomgångskoefficient

När en hel byggnadsdels isoleringsförmåga studeras är värmegenomgångskoefficienten den viktigaste faktorn.

𝑈 = 1 𝑅_𝑇

( 1 )

Där 𝑈 är värmegenomgångskoefficienten i [W/m•°C].

För att få ett bra U-värde krävs det att det totala värmemotståndet, 𝑅_𝑇 är så högt som möjligt.

𝑅_𝑇 = 𝑅_𝑠𝑖+ ∑𝑅 + 𝑅_𝑠𝑒 ( 2 )

Det totalt värmemotstånd betecknas 𝑅_𝑇, 𝑅_𝑠𝑖 är inre

värmeövergångsmotstånd och 𝑅𝑠𝑒 är yttre värmeövergångsmotstånd där alla

har enheten [m2•°C/W].

För att få det totala värmemotståndet summeras värmemotståndet i de olika materialdelarna i konstruktionen.

𝑅 =𝑑 𝜆

( 3 )

Där 𝑅 är värmemotståndet i ett visst material, 𝑑 är tjockleken på materialet och 𝜆 är materialets värmeledningsförmåga.

Är det flera olika material adderas deras 𝑅-värde.

𝑅₁=𝑑1 𝜆₁ ( 4 ) 𝑅₂=𝑑2 𝜆₂ ( 5 ) ∑𝑅 = 𝑅1+ 𝑅2+. .. ( 6 )

Där ∑𝑅 är totala värmemotståndet utan inre- och yttre värmeövergångsmotstånd med enheten [m2•°C/W].

2.10.2 Indata VIP-Energy

När VIP-Energy ska räkna ut värmeflöden i byggnaden behövs information om personvärme.

(18)

𝑃𝑣 =𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙𝑔ℎ𝑡 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑏𝑜𝑒𝑛𝑑𝑒 ∗ 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡 𝑝𝑒𝑟𝑠𝑜𝑛∗ 𝑛ä𝑟𝑣𝑎𝑟𝑜𝑡𝑖𝑑 24 𝐴_{𝑡𝑒𝑚𝑝} ( 7 )

Där personvärme = 𝑃𝑣 och har enheten[W/𝑚2_].

I VIP-Energy matas även information om tappvarmvatten in, en årsschablon finns att hämta från (Sveby 2012).

𝑇𝑎𝑝𝑝𝑣𝑎𝑟𝑚𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 =å𝑟𝑠𝑠𝑐ℎ𝑎𝑏𝑙𝑜𝑛 365 ∗ 24

( 8 )

Där tappvarmvatten mäts i enheten [W/𝑚2_].

I (Sveby 2012) hämtas en årschablon för hushållsel och matas in i beräkningar för att ta fram ett medelvärde för hushållselen.

𝐻𝑢𝑠ℎå𝑙𝑙𝑠𝑒𝑙 =å𝑟𝑠𝑠𝑐ℎ𝑎𝑏𝑙𝑜𝑛 365 ∗ 24

( 9 )

Även hushållselen har enheten [W/𝑚2_{] men det finns ett maxvärde för}

hushållsel som är 70 procent av det beräknade värdet.

För att få fram hur mycket energi som sprider sig från en hiss till omgivningen behövs eleffekten för hissen.

𝐸𝑙𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡 ℎ𝑖𝑠𝑠 =(𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑒𝑛 ∗ 0,75) ∗ 𝑢𝑡𝑛𝑦𝑡𝑡𝑗𝑎𝑛𝑑𝑒𝑡𝑖𝑑 24 𝐴_{𝑡𝑒𝑚𝑝} ( 10 ) Där eleffekten för hissen mäts i [W/𝑚2_].

Värme- och VVC-pumparnas effekt behövs för att veta hur mycket värmeenergi som kommer in i byggnaden.

𝐸𝑙𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡 𝑝𝑢𝑚𝑝𝑎𝑟 =(𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡 𝑣ä𝑟𝑚𝑒 + 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡 𝑉𝑉𝐶) 𝐴_{𝑡𝑒𝑚𝑝}

( 11 )

(19)

11

3. Metod

I detta avsnitt beskrivs först vad en kvantitativ metod är, därefter beskrivs metoden som kommer att användas.

3.1 Kvantitativ metod

Nationalencyklopedin (2015) förklarar att en kvantitativ metod innebär att forskaren systematiskt samlar in kvantifierbar och empirisk data. Metoden använder sig av mätningar, statistik och jämförelse med siffror. I regel är en kvantitativ metod formaliserad och strukturerad, där alla steg i

forskningsprocessen är väl definierat och avskilt från de övriga. Enligt Bryman (2008) så är det forskaren som styr undersökningen, hans eller hennes frågor eller intressen strukturerar undersökningen.

Tänkbara resultat tas upp i metoden. Till skillnad från en kvalitativ metod utmärks en kvantitativ metod av distans från informationskällan. Enligt Holme och Solvang (1997) är det viktigt att kunna ompröva resultat som framkommit i studien. Syftet med en kvantitativ metod är att beskriva, förklara och bevisa samband.

3.2 Studiens metod

En kvantitativ metod används mestadels för denna studie. En

klimatsimulering med hjälp av programmet VIP-Energy görs för att kunna avgöra hur mycket värmeenergi som kan sparas vid en ombyggnation. Studien kan genomföras med handberäknade U-värden men då de flesta företag idag använder sig av energiberäkningsprogram för att göra

klimatsimuleringar så har den metoden valts till denna studie. Det är även smidigare att använda VIP-Energy när det ska göras beräkningar för en hel byggnad då den innehåller många olika konstruktioner och typer av material. I VIP-Energy matas all indata in och beräkningen görs för hela byggnaden direkt. Vid handberäkning skulle alla byggdelar beräknas var för sig och sedan läggas ihop.

Det som studeras är energianvändning och konstruktion hos en byggnad som ingår i kvarteret Falken i Älmhult. Byggnaden har fyra våningar med sexton lägenheter och är från miljonprogrammet. Byggnaden har tre indragna balkonger på varje våningsplan, vilket är det som kommer att

specialstuderas.

Ritningar för planlösning och konstruktion ritas i Autocad Architecture som sedan används för att ta fram areor och mått till väggar som därefter förs in i VIP-Energy. Byggnadsbeskrivningar från Älmhultsbostäder används för att ta reda på material och konstruktionslösningar för den specifika byggnaden.

(20)

Det görs först en simulering på den befintliga konstruktionen i byggnaden, sedan görs en likadan simulering för byggnaden med de planerade

ombyggnationerna. En jämförelse mellan dessa simuleringar kommer visa hur mycket energi som kan sparas samt om köldbryggorna kan reduceras vid en ombyggnation.

(21)

13

4. Genomförande

I det här kapitlet kommer genomförandet av studien gås igenom detaljerat.

4.1 Platsbesök

Under studien gjordes två platsbesök på kvarteret Falken. Det första platsbesöket gjordes tillsammans med handledare från företaget samt kontaktpersonen från Älmhultsbostäder. Under projekteringsmötet tog Älmhultsbostäder fram bakgrunden och syftet med projektet. Sedan gjordes en rundtur i kvarteret Falken för att bestämma en lämplig byggnad att studera.

Under det andra platsbesöket togs bilder med värmekamera för att få en tydlig bild av balkongernas köldbryggor. Det gjordes även en undersökning på hur mycket isolering det fanns på vinden. Älmhultsbostäder skickade med material så som beskrivningar och energideklarationer för det gällande huset.

4.2 Inmatning i VIP-Energy

Data som matades in i VIP-Energy utgick från de dokument och uppgifter som Älmhultsbostäder tagit fram. Det första som gjordes var att bygga upp de olika väggtyperna, bjälklagen och fönster som finns i byggnaden därefter infogades väggtypernas ytor i programmet. För ytterligare information om väggtyper, material och deras ytor se Bilaga 1 och 2.

Det gjordes konstruktionslösningar för hörn, fönster, dörrar, infästning av bjälklag i vägg och balkonginfästning. Dessa användes i programmet för att beräkna köldbryggor tvådimensionellt.

I Figur 3 ges ett exempel på hur en köldbrygga vid balkongen kan se ut i programmet VIP-Energy. Figuren visar ett snitt för balkonginfästning.

(22)

Figur 3: Exempel på ett snitt för balkonginfästning

Byggnaden delades upp i fyra olika zoner för att temperaturen skiljer sig i lägenheterna jämfört med i källaren, trapphuset och vindsbjälklaget. Zon 1 är endast källaren med en temperatur på 18°C, zon 2 är lägenheterna på plan ett till tre med temperaturen 21°C. Zon 3 är bara lägenheterna på plan fyra där även vindsbjälklaget ingår, temperaturen på plan fyra är 21°C. Den sista zonen är zon 4 som innehåller trapphus och korridor som har temperaturen 18°C. Se bilaga 3 och 4 för mer information om de olika zonerna.

Efter att ha beräknat alla zoner i varsin fil läggs dessa samman i en ny fil där en total zonberäkning för hela byggnaden genomförs. I den totala

zonberäkningen fogas de olika zonerna samman med bjälklag mellan zon 1,2 och 3 men även innerväggar mellan zon 4 och zon 3 samt mellan zon 4 och zon 2.

När zonberäkningen är genomförd för både den nuvarande konstruktionen och den nya konstruktionslösningen jämförs den specifika

(23)

_____________________

1_{Gunnarsson, Magnus. Design Engineer. Balco AB. Möte. 9 Maj.}

15

Eftersom den nuvarande balkongen kommer att byggas in kommer en ny balkong placeras utanför den nykonstruerade väggen. Med hjälp av Gunnarsson1 på Balco AB togs två förslag fram på balkongens infästning. Kraven för infästningen var att ha så små köldbryggor som möjligt. Det första förslaget är att placera fyra stycken pelare i varsitt hörn på

balkongen för att sedan förankras i ytterväggen. Vid den här lösningen måste pelarna fästas i marken på betongfundament.

Den andra lösningen är att det placeras två pelare längs ytterväggen som sedan förankras med hjälp av en ”Åke krok”. ”Åke krok” är en metallplatta som omsluter pelaren och sedan går genom ytterväggen och bultas fast i underkant på bjälklaget. Balkongplattan stagas upp med hjälp av snedsträvor från pelare till ytterkant på balkongplattan. För att använda den här

lösningen måste en lastnedräkning för byggnaden samt en noggrannare kontroll av den befintliga balkoninfästningen göras för att kunna dimensionera infästningsplattan.

4.3 Utfackningsväggar

Den ursprungliga väggen (se figur 4) vid balkongen har U-värdet 0,285 [W/m • °C] vilket jämfört med traditionella utfackningsväggar från 1950- och 1960-talet inte är speciellt högt. De väggarna har ett U-värde på 0,41 [W/m • °C].

(24)

För att minska värmegenomgången konstruerades en ny utfackningsvägg med U-värdet 0,114 [W/m • °C]. Se Figur 5 för mer information.

(25)

17

5. Resultat

I det här kapitlet kommer resultatet som har beräknats med VIP-Energy redovisas med hjälp av figurer och tabeller. Figurerna visar den beräknade energimängden för byggnaden och efterföljs av en tabell som ger specifik information om de olika områdena. I tabellen redovisas också den specifika energianvändningen som skall jämföras med boverkets krav på

energianvändning.

5.1 Nuvarande konstruktion

I Figur 6 visas avgiven och tillförd energimängd för byggnaden i dess nuvarande planlösning och konstruktion under ett helt år.

(26)

Från Figur 6 kan värden för de specifika områdena läsas ut, de redovisas i Tabell 1 nedan.

Tabell 1:Tabellvärden från Figur 6

Färgkod Värmeförluster

Blå Transmission 133,9

Grön Luftläckage 53,1

Röd Spillvatten 27,1

Turkos Passiv kyla 0,3

Färgkod Värmetillförsel

Gul Sol genom fönster 29,6

Blågrön Processenergi rumsluft 23,5 Grå Värmeförsörjning 150,7 Orange Personvärme 7,4 Blå Elförsörjning 3,1 Specifik energianvändning 143 W /m2_{, år} W /m2_{, år} 5.2 Ny konstruktionslösning

I Figur 7 visas avgiven och tillförd energimängd för byggnaden efter ombyggnation under ett helt år.

(27)

19

Från Figur 7 kan värden för de specifika områdena läsas ut, de redovisas i Tabell 2 nedan.

Tabell 2: Tabellvärden från Figur 7

Färgkod Värmeförluster

Blå Transmission 124,7

Grön Luftläckage 53

Röd Spillvatten 27 Turkos Passiv kyla 0,5

Färgkod Värmetillförsel

Gul Sol genom fönster 29,8

Blågrön Processenergi rumsluft 23,4 Grå Värmeförsörjning 141,9 Orange Personvärme 6,9 Blå Elförsörjning 2,9 Specifik energianvändning 136 W /m2_{, år} W /m2_{, år}

Resultatet för beräkningarna visar på en minskning av byggnadens specifika energianvändning med 7 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år vilket motsvarar 5 procent då en}

ombyggnation görs.

Den specifika energianvändningen är baserad på Atemp ytan för respektive

simulering. Den befintliga planlösningen har Atemp ytan 1038 m2 och efter

ombyggnationen blir Atemp ytan 1098 m2.

Vid jämförelse av de båda konstruktionslösningarna utan hänsyn till de olika Atemp ytorna blir den totala energianvändningen för den befintliga byggnaden

148 𝑀𝑊ℎ/år och efter ombyggnation blir energianvändningen 149 𝑀𝑊ℎ/år.

Vid en jämförelse av ombyggnationens energianvändning mot den befintliga Atemp ytan blir den specifika energianvändningen 143 𝑘𝑊ℎ/𝑚2, år.

(28)

6. Analys

Resultatet visar på en förbättring med 7 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år efter genomförd}

ombyggnation. Köldbryggor är en bidragande faktor till att värmebehovet ökar, i den här studien reduceras köldbryggor vid balkongerna då de byggs in.

I teorin tas det upp att en ombyggnation där den befintliga betongplattan rivs och en ny balkong konstrueras på samma plats ger en förbättring med

2 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år (Staffansson och Tallberg, 2008. sid.35). Jämfört med denna}

studies resultat så är värmeenergibehovet mindre om inbyggnad av balkongen görs gentemot utbyte av balkongplatta.

Enligt Cederfelt (2013) minskar värmeförlusterna vid en inglasning av balkongen med 20 procent. Den statistiken är bara för balkongen i sig och skulle inte generera i 20 procent förbättring om hela byggnaden togs med i beräkningen. Det gör att den studien och denna studie är svår att jämföra, det skulle krävas en djupare analys av vad inglasning av balkonger innebär för specifika energibehovet för hela byggnaden.

I den energideklaration som Kreutzer (2008) gjort för byggnaden framkommer att husets energiprestanda är 186 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år.}

Energiberäkningen som endast gjordes för huset resulterade i en

energiprestanda på 143 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år. Eftersom denna studie inte tar hänsyn}

till den energiförlust som sker i kulverten mellan fjärvärmecentralen och huset.

I Boverkets byggregler är kravet för byggnadens specifika energianvändning 90 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år. Förutsättningen för det kravet är att byggnaden är ett}

flerbostadshus, Atemp ytan överstiger 50 m2 och att byggnaden är placerad i

klimatzon 3. I studien fås en specifik energianvändning på 136 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år}

efter ombyggnation, vilket inte är under det krav som Boverket ställer. I studier som tidigare gjorts gällande balkongers inverkan på köldbryggor menar Ge, McClung och Zhang.(2013) att inklädnad av balkongbjälklaget kan reducera byggnadens värmebehov med 5-11 procent. I den här studien blev det en minskning med 5 procent för husets värmebehov, då

(29)

21

7. Diskussion

Vid det första projektmötet med företagshandledare Tony Timm på Inpro Installationconsult AB och med fastighetschefen på Älmhultsbostäder AB Rodrigo Fuentes förklarades problemformuleringen. Tanken var att utföra en totalrenovering av fyra byggnader från miljonprogrammet som innefattade bland annat fönsterbyte, stambyte för kall-, varm- och spillvatten. Det är i samband med planerad renovering som det är av intresse att studera vad som kan göras med de befintliga indragna balkongerna. Målet var att se om det är möjligt att minska köldbryggor och på så sätt minska energibehovet.

Under mötet var alla parter överrens om att en klimatsimulering av den befintliga byggnaden skulle göras och jämföras med en simulering av den nytänkta konstruktionen. Efter Älmhultsbostäders önskan att kontrollera möjligheterna med att placera en ny utfackningsvägg i liv med fasaden och riva den befintliga balkongväggen. På så sätt skall köldbryggorna minska samt att planlösningen blir större.

7.1 Metoddiskussion

Eftersom simuleringsprogram som VIP-Energy inte ingår i Byggtekniks utbildning fick handledarna ta mycket ansvar för introducering så att studien kunde utföras. Det kan bidra till misstag som inte upptäcks eller parterna inte är medvetna om. Det tog också tid att komma igång med programmet, tid som skulle ha kunnat disponeras bättre.

VIP-Energy är ett omfattande program som kräver mycket indata för att en beräkning skall kunna genomföras. Eftersom det gjordes en beräkning på hela husets konstruktion är det risk att felaktig indata har lagts till men den risken går att bortse från då eventuell felaktig indata lagts till i båda

simuleringarna. Det är endast jämförelsen mellan simuleringarna som är viktig för den här studien.

För att ta fram ytorna på huset användes utskrivna ritningar som

Älmhultsbostäder tagit fram. Det visade sig att de inte helt stämmer överrens med beskrivningarna på huset. Därför kan mindre fel gjorts vid

uppmätningen på huset när mått från ritningarna togs fram, vilket resulterar i att den uppmätta arean på huset inte stämmer överens med den verkliga. Den felmarginalen är försumbar då det är samma indata för båda simuleringarna och det är jämförelsen mellan de båda som är av betydelse.

7.2 Resultatdiskussion

För att göra en klimatsimulering i VIP-Energy krävs uppgifter om byggnadens konstruktion samt beskrivningar om byggnaden. Eftersom uppgifterna om huset var bristfällig då gamla konstruktionsritningar hade

(30)

slängts fick det antas rimliga värden på husets konstruktion. Det kan leda till att den teoretiska undersökningen av huset inte stämmer överrens med husets verkliga värden. För att få mer troliga värden på husets konstruktion krävs en noggrann undersökning av husets uppbyggnad och material. På grund av den befintliga balkongväggens höga U-värde bidrar det till ett kallare klimat inne i lägenheten. Med den nya utfackningsväggen sänktes väggens U-värde med 0,171 [W/m • °C] vilket bara det gör att

inomhusklimatet blir bättre. Hade en annan vägg konstruerats hade resultatet kanske blivit annorlunda. Till exempel om en vägg med mer isolering använts hade U-värdet sänkts ytterligare. Konstruktionen för väggen som använts i studien valdes på grund av dess låga U-värde samt att tjockleken för väggen är likvärdig de övriga väggarna.

Resultatet blev en sänkning med 7 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år. Antagandet från början var}

att det skulle bli större skillnad med ombyggnationen som gjordes. En bidragande orsak var att det under studiens gång kom fram att det är ett lager med expanderad kork mellan bjälklaget och balkongplattan som minskar köldbryggan, från början sas det att bjälklaget gick hela vägen ut och det skulle resulterat i en större köldbrygga.

Vid ombyggnation sänktes transmissionsförlusterna med 9,2 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år}

vilket är ungefär 7 procent förbättring. Den nya konstruktionen för väggen utanför balkongerna har ett bättre U-värde än de befintliga, det bidrar till att transmissionsförlusterna minskar.

Värmeförsörjningen minskade med 8,8 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år vilket motsvarar 6}

procent av den totala försörjningen. Även här bidrar den nya konstruktionen för väggen till en sänkning men även att Atemp ytan blir större i den nya

planlösningen.

Vid en jämförelse av ombyggnationens energianvändning mot den ursprungliga Atemp ytan blir den specifika energianvändningen 143 𝑘𝑊ℎ/

𝑚2_{, år vilket är samma som den ursprungliga konstruktionens}

energianvändning.

Resultatet beror på att Atemp ytan efter ombyggnation är 60 𝑚2 större. Det

innebär att det är en större yta som behöver värmas upp vilket betyder att det krävs mer energi. Det är en liten del av den totala väggytan som har bytts ut, vilket kan göra att det bättre U-värdet för de väggarna blir försumbart gentemot vad den större Atemp ytan bidrar med. Den ursprungliga

utfackningsväggen är bättre än en traditionell utfackningsvägg som byggdes under 1950- och 1960-talet vilket kan bidra till att sänkningen inte blev större.

(31)

23

energianvändning på 124 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år vilket är en minskning med 12}

𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år som motsvarar 9 procent förbättring jämfört med att endast}

(32)

8. Slutsatser

Den specifika energianvändningen blir 7 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år mindre vid den}

nytänkta konstruktionen jämfört med den gamla vilket motsvarar en

förbättring med 5 procent. Den största orsaken till förbättringen är den höjda Atemp ytan samt den nya konstruktionen för väggen som minskar

köldbryggorna vid balkongerna och även att nya fönster installeras i de nya väggarna som har ett bättre U-värde än de nuvarande.

Förbättringen efter ombyggnationen blev bara 7 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år så den här}

ombyggnationen bör göras vid en totalrenovering för att det ska bli

kostnadseffektivt. Genom den klimatsimulering som gjordes framkom att de befintliga väggarnas U-värden är höga jämfört med dagens värden vid nybyggnation, så vid en totalrenovering rekommenderas att fasaden ses över samt att byggnadens fönster byts ut till lågenergifönster för en minskad energianvändning.

Eftersom att den specifika energianvändningen inte når ner till Boverkets krav på 90 𝑘𝑊ℎ/𝑚2_{, år krävs en totalrenovering för att närma sig den}

nivån. I stycket över tas ett exempel upp på hur en förbättring kan nås. Eftersom konstruktionsritningar saknas så har många antaganden gjorts på just den här byggnadens konstruktionslösning. Med bakgrund till den här studien föreslås en mer djupgående studie av en byggnad där

konstruktionsritningar finns tillgängliga för att få en djupare och ett mer precist resultat.

(33)

25

Referenser

Berggren, Björn och Wall, Maria. 2013. Calculation of thermal bridges in (Nordic) building envelopes - Risk of performance failure due to

inconsistent use of methodology. Examensarbete i arkitektur och byggvetenskap. Lunds tekniska högskola.

Boverket. 2014. Vad är en energideklaration?.

http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/vad-ar-en-energideklaration/. (Hämtad 2015-05-15)

Boverket. 2014. Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder. http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogra mmet/. (Hämtad 2015-04-08)

Boverket. 2015. Boverkets byggregler. http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/. (Hämtad 2015-05-21)

Boverket. 2015. Energikrav. http://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/. (Hämtad 2015-04-08).

Bryman, Alan. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Malmö. Liber AB Cederfelt, Margareta. 2013. Miljonprogrammet behöver ett socialt

perspektiv. Dagens samhälle.

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/miljonprogrammet-behoever-ett-socialt-perspektiv-6049. (Hämtad 2015-04-10)

Energimyndigheten. 2011. Brister i isoleringen.

https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/Isolering/Brister-i-isoleringen/. (Hämtad 2015-04-03) Eriksson, Bengt Erik. Nationalencyklopedin. 2015. Kvalitativ metod. www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvalitativ-metod. (Hämtad 2015-05-05)

Eriksson, Bengt Erik. Nationalencyklopedin. 2015. Kvantitativ metod. www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvantitativ-metod.(Hämtad 2015-05-05)

Ge Hua, McClung Victoria Ruth och Zhang Shenshu. 2013. Impact of balcony thermal bridges on the overall thermal performance of multi-unit residential buildings: A case study. Department of Building, Civil and Environmental Engineering. Concordia University, Montreal, Canada. Goulouti Kyriaki, de Castro Julia, Anastasios P, Vassilopoulos och Keller Thomas. 2014. Thermal performance evaluation of fiber-reinforced polymer thermal breaks for balcony connections. Energy and buildings, 70, 365-371.

(34)

Hall, Thomas. 1999. Rekordåren – en epok i svenskt Bostadsbyggande. Karlskrona. Boverket 1999.

Holmberg, Sture och Wang, Qian. 2015. A methodology to assess energy-demand savings and cost effectiveness of retrofitting in existing Swedish residential buildings.Sustainable cities and society. 14, 254-266

Holme, Idar. Magne, Solvang. Bernt Krohn. 1997. Forskningsmetodik-om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB. Lund. Sweden Huber, Lukasz och Ardati, Bodi. 2006. Upprustning av miljonprogrammet. Examensarbete i byggvetenskap. Lunds tekniska högskola.

Högberg Lovisa, Lind Hans, Grange Kristina. 2009. Incentives for Improving Energy Efficiency When Renovating Large-Scale Housing Estates: A Case Study of the Swedish Million Homes Program. (1):1349-1365.

Janssen, Rod. 2005. Towards Energy Efficient Buildings in Europe. Energyconsultant. London, United Kingdom.

Jönsson Mattias, Lätth Andreas och Nilsson Rickard. 2011.

Energirenovering av miljonprogramshus. Examensarbete i byggteknik. Tekniska högskolan i Jönköping.

Jörnmark, Jan. Nationalencyklopedin. 2000. Miljonprogrammet.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/miljonprogramme (Hämtad 2015-04-04).

Kreutzer, Simone. 2008. Energideklaration Östra esplanaden 1. Tyrèns Temaplan AB.

Staffansson Ola, Tallberg Conny. 2008. Ombyggnad av miljonprogrammet till passivhus. Examensarbete i byggteknik. Uppsala Universitet.

Sveby. 2012. Brukarindata bostäder. Sveby Branschstandard för energi i byggnader. (1.0): 20-29.

Sveriges Riksdag. 2015. Klimatmål för att stoppa global uppvärmning. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-global-uppvarmning/. (Hämtad 2015-04-06) Swedisol. 2011. Hur Sverige skall nå energi- och klimatmålen inom

bebyggelsen.www.swedisol.se/sites/default/files/undersidor/filer/positionpap er.pdf (Hämtad 2015-04-15).

(35)

27

Bilagor

Bilaga 1: Materialtabell nuvarande konstruktion Bilaga 2: Materialtabell efter ombyggnation

Bilaga 3: Redovisning av VIP-Energy ursprunglig konstruktion Bilaga 4: Redovisning av VIP-Energy efter ombyggnation

(36)

BILAGA 1: Materialtabell nuvarande konstruktion

ZON 1

PLAN 0

MATERIAL ORIENTERING ANTAL

DÖRRAR 1100x2100 ÖSTER 1 st FÖNSTER 900x900 SÖDER 1 st 1400x1400 SÖDER 4 st 1400x1400 NORR 2 st YTTERVÄGGAR

Puts, Lättbetong och Puts ÖSTER 17,7 m²

Puts, Lättbetong och Puts SÖDER 42 m²

Puts, Lättbetong och Puts VÄSTER 31,9 m²

Puts, Lättbetong och Puts NORR 33,5 m²

Fasadtegel, Lättbetong och Puts ÖSTER 10,6 m²

Fasadtegel, Lättbetong och Puts SÖDER 3,7 m²

Fasadtegel, Lättbetong och Puts VÄSTER 5 m²

Fasadtegel, Lättbetong och Puts NORR 3,8 m²

(37)

Bilaga 1: sid2: (6)

ZON 2

PLAN 1

DÖRRAR 800x2100 VÄSTER 1 st 800x2100 SÖDER 2 st FÖNSTER 900x900 SÖDER 1 st 1400x1500 SÖDER 2 st 1400x2300 SÖDER 2 st 1400x1400 VÄSTER 2 st 1400x2300 VÄSTER 1 st 1400x1400 NORR 5 st 1400x1400 ÖSTER 1 st YTTERVÄGGAR

Puts, Lättbetong och Puts SÖDER 27,8 m²

Puts, Lättbetong och Puts VÄSTER 32 m²

Puts, Lättbetong och Puts NORR 0

Fasadtegel, Lättbetong och Puts VÄSTER 4,3 m²

INNERVÄGG

(38)

ZON 2

PLAN 2

INNERVÄGG

(39)

Bilaga 1: sid4: (6)

ZON 2

PLAN 3

INNERVÄGG

(40)

ZON 3

PLAN 4

Puts, Lättbetong och Puts VÄSTER 36.4 m²

INNERVÄGG

(41)

Bilaga 1: sid6: (6)

ZON 4

TRAPPHUS

DÖRRAR 1100x2100 NORR 1 st 900x2100 INNER 16 st FÖNSTER 900x1400 ÖSTER 8 st 900x1400 NORR 3 st 1100x1100 NORR 2 st YTTERVÄGGAR

Glasparti med aluminium ÖSTER 11,6 m²

(42)

BILAGA 2: Materialtabell efter ombyggnation

ZON 1

PLAN 0

DÖRRAR 1100x2100 ÖSTER 1 st FÖNSTER 900x900 SÖDER 1 st 1400x900 SÖDER 4 st 1400x900 VÄSTER 2 st 1400x900 NORR 2 st YTTERVÄGGAR

Fasadtegel, Lättbetong och Puts VÄSTER 5 m²

NY UTFACKNINGSVÄGG

Se figur 4 SÖDER 19,3 m²

(43)

Bilaga 2: sid2: (6)

ZON 2

PLAN 1

DÖRRAR 800x2100 SÖDER 2 st 800x2100 VÄSTER 1 st FÖNSTER 900x900 SÖDER 1 st 1400x1400 VÄSTER 2 st 1400x1400 NORR 5 st 1400x1400 ÖSTER 1 st 1500x1400 SÖDER 2 st 1500x1400 VÄSTER 1 st 2300x1400 SÖDER 2 st 2300x1400 VÄSTER 1 st YTTERVÄGGAR

INNERVÄGGAR

Tegel, Lättbetong och Puts INNER 26,8 m²

NY UTFACKNINGSVÄGG

(44)

ZON 2

PLAN 2

INNERVÄGGAR

NY UTFACKNINGSVÄGG

(45)

Bilaga 2: sid4: (6)

ZON 2

PLAN 3

INNERVÄGGAR

NY UTFACKNINGSVÄGG

(46)

ZON 3

PLAN 4

INNERVÄGGAR

(47)

Bilaga 2: sid6: (6)

ZON 4

TRAPPHUS

DÖRRAR 1100x2100 NORR 1 st 900x2100 INNER 16 st FÖNSTER 900x1400 ÖSTER 8 st 900x1400 NORR 3 st 1100x1100 NORR 2 st YTTERVÄGGAR

Glasparti med aluminium ÖSTER 11,6 m²

Glasparti med aluminium NORR 1,6 m²

INNERVÄGGAR

(48)

Zonberäkning

Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil:

Examensarbete, Linnéuniversitetet VT 15 Minimering av köldbryggor vid balkonger Alexander Aronsson och Markus Gustavsson P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zonberäkn.VIP Datum: 2015-05-22 Sign: Företag: A & G Linnéuniversitetet

BILAGA 3: Redovisning VIP-Energ ursprunglig byggnad

KOMMENTARER

Indatafil zon

Zon Indatafil zon Zon Indatafil zon

Zon 1 P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zon 3 våning 4.VIP Zon 3 P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zon 1 (källare).VIP Zon 2 P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zon 2 (Våning 1-4).VIP Zon 4 P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zon 4 (Trapphus).VIP

Zongränser

Zon A Byggdelstyp Area m²

Zon B Zon A Byggdelstyp Area

m²

Zon B Zon A Byggdelstyp Area

m²

Zon B

Zon 1 Bjälklag 210.0 Zon 2 Zon 4 Innervägg 80.5 Zon 2 Zon 1 Innervägg 27.0 Zon 4 Zon 2 Bjälklag 210.0 Zon 3 Zon 2 Innervägg 80.5 Zon 4

Zon 3 Bjälklag 210.0 Zon 2 Zon 4 Innervägg 27.0 Zon 1

Projektfil: P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zon 3 våning 4.VIP Projekt: Examensarbete, Linnéuniversitetet V

VIP-Energy är validerat enligt IEA BESTTEST (International Energy Building Agency Energy Simulation Test) samt EN 12265 Allmänt om beräkningar:

Beräkningen omfattar byggnadens hela klimatskal för huset på Kv Falken 5. Alla detaljer är utformade o den omfattning som har framgått ifrån de material som vi tillhandahållit ifrån Älmuhultsbostäder.

Byggnaden är placerad i Älmhult och har specifik klimatdata ifrån det området.

Beräkningen utförs med en rumstemperatur på 21 grader i lägenheterna, resterande delar har temperaturen 18 grader. Byggnaden i fråga har ett självdragsystem.

Driftdata "flerbostad SvebyA" har använts som anpassats efter data från Svebyprogrammet Brukindata bostäder 2012-10-10 för personvärme och tappvarmvatten och samt uppgifter om fastighetsel.

Uppgifter om köldbryggor har antagits.

Uppgifter om fastighetsel (hiss och belysning) har antagits. Uppgifter om eleffekt för cirkulationspumpar för värme är 160 W. Uppgifter om eleffekt för VVC pump är 382 W.

Beräkningen är uppdelad i fyra olika zoner:

Zon 1, Källarvåning med rumstemperatur +18 grader.

Zon 2, Lägenheterna på våning ett till tre med rumstemperatur +21 grader. Zon 3, Lägenheterna på våning fyra med rumstemperatur +21 grader. Zon 4, Trapphus med rumstemperatur +18 grader.

Beräkningsresultatet för den befintliga byggnaden är avsedd att visa att energianvändningen förutsatt att tillhandahållna

Zon 1

RESULTAT

(49)

Zonberäkning

Examensarbete, Linnéuniversitetet VT 15 Minimering av köldbryggor vid balkonger Alexander Aronsson och Markus Gustavsson P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zonberäkn.VIP Datum: 2015-05-22 Sign: Företag: A & G Linnéuniversitetet Bilaga 3: sid2: (13) Detaljerat Resultat

Aktuellt hus med aktuell drift

Period Avgiven (23) Trans- energi (24) Luft- kWh (21) Venti- (28) Spill- (22) Passiv Tillförd (27) Sol- energi (20) Åter- kWh (19) Åter- (29) Åter- (18) Sol- (25) Person- (45) Process- (33) Värme- (34) Elför-

mis- läck- lation vatten kyla energi vinning vinning vinning fång- värme energi försörj- sörj-

sion age fönster vent. VP tappvv. are till rum ning ning

Mån 1 6454 283 0 445 0 56 0 0 0 0 152 386 6586 0 Mån 2 5908 257 0 402 0 128 0 0 0 0 137 349 5944 0 Mån 3 5933 231 0 445 0 620 0 0 0 0 152 386 5466 0 Mån 4 3950 138 0 431 0 1032 0 0 0 0 147 373 2963 0 Mån 5 2396 91 0 445 0 999 0 0 0 0 152 386 1486 0 Mån 6 1585 68 0 431 0 988 0 0 0 0 147 373 592 0 Mån 7 1390 53 0 445 6 997 0 0 0 0 152 386 447 0 Mån 8 1422 52 0 445 3 826 0 0 0 0 152 386 448 0 Mån 9 2135 75 0 431 0 757 0 0 0 0 147 373 1327 0 Mån 10 3718 132 0 445 0 334 0 0 0 0 152 386 3366 0 Mån 11 4886 190 0 431 0 60 0 0 0 0 147 373 4909 0 Mån 12 5940 226 0 445 0 37 0 0 0 0 152 386 6035 0 Summa 45715 1794 0 5243 9 6833 0 0 0 0 1784 4544 39570 0 Nyckeltal Aktuellt hus Aktuell drift Inre värmekapacitet 116.26 [Wh/m²°C] Yttre värmekapacitet 257.93 [Wh/m²°C] Medeltemperatur 21.00 [°C] Medelvärde ventilation 0.00 [oms/h] Processenergi medel 3.27 [W/m²] Personvärme medel 0.97 [W/m²] Omslutningsarea 418.24 [m²] Omsl. area x U-Värde(BBR16) 463.02 W/K Luftläckage vid 50 Pa 330.99 [l/s] Invändigt tryck medel -7.5 [Pa] Specifik fläkteffekt -1.$ [kW/(m³/s)] Omslutnings-/Golv-area 1.99 Area fönster+dörrar/Golvarea 0.16 Energibalans Aktuellt hus Aktuell drift kWh Aktuellt hus Aktuell drift kWh/m² Avgiven energi (23)Transmission 45715 217.69 (24)Luftläckage 1794 8.54 (21)Ventilation 0 0.00 (28)Spillvatten 5243 24.97 (22)Passiv kyla 9 0.04

(50)

Zonberäkning

Examensarbete, Linnéuniversitetet VT 15 Minimering av köldbryggor vid balkonger Alexander Aronsson och Markus Gustavsson P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zonberäkn.VIP Datum: 2015-05-22 Sign: Företag: A & G Linnéuniversitetet Tillförd energi

(27)Solenergi genom fönster 6833 32.54 (20)Återvinning ventilation 0 0.00 (29)Återvinning till tappvarmvatten 0 0.00 (19)Återvinning värmepump 0 0.00 Energibalans Aktuellt hus Aktuell drift kWh Aktuellt hus Aktuell drift kWh/m² (18)Solfångare 0 0.00

(45)Processenergi till rum 4544 21.64

(25)Personvärme 1784 8.50 (34)Elförsörjning 0 0.00 (33)Värmeförsörjning 39570 188.43 Specifikation av energiflöden Aktuellt hus Aktuell drift kWh Aktuellt hus Aktuell drift kWh/m² Aktuellt hus Aktuell drift kWh Aktuellt hus Aktuell drift kWh/m² (33)VÄRMEFÖRSÖRJNING 39570 188.43 (6)Tappvarmvatten 0 0.00 (1)Ventilationsaggregat 0 0.00 (2)Värmesystem 34327 163.46 (36)SOLFÅNGARVÄRME 0 0.00 (3)Tappvarmvatten 5243 24.97 (7)Ventilationsaggregat 0 0.00 (8)Värmesystem 0 0.00

(47+48)BYGGNADENS KYLBEHOV 0 0.00 (9)Tappvarmvatten 0 0.00 (47)Kylning i ventilationsaggregat 0 0.00

(48)Kylning i rumsluft 0 0.00 (20)ÅTERVINNING VENTILATION 0 0.00

(51)Värmeväxling 0 0.00

(34)ELFÖRSÖRJNING 0 0.00 (50)Återluft 0 0.00

(35)Värmepump 0 0.00

(14)Tilluftsfläktar 0 0.00 (26)PROCESSENERGI 6015 28.65

(13)Frånluftsfläktar 0 0.00 (40)Verksamhetsenergi rumsluft 4397 20.94 (15)Cirk.pump värme 0 0.00 (41)Verksamhetsenergi extern 1288 6.13 (10)Cirk.pump solf. 0 0.00 (39)Fastighetsenergi rumsluft 147 0.70 (12)Cirk.pump kyla 0 0.00 (46)Fastighetsenergi extern 184 0.88 (11)Kylmaskin komfortkyla 0 0.00

(42)VENTILATIONSAGGREGAT 0 0.00

(37)KONDENSORVÄRME 0 0.00 (43)VÄRMESYSTEM 34327 163.46

(4)Ventilationsaggregat 0 0.00 (44)TAPPVARMVATTEN 5243 24.97

(51)

Zonberäkning

Examensarbete, Linnéuniversitetet VT 15 Minimering av köldbryggor vid balkonger Alexander Aronsson och Markus Gustavsson P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zonberäkn.VIP Datum: 2015-05-22 Sign: Företag: A & G Linnéuniversitetet Bilaga 3: sid4: (13)

Zon 2

Projektfil: P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zon 2 (Våning 1-4).VIP Projekt: Examensarbete, Linnéuniversitetet V

Beräkningsdatum 2015-06-10 13:08:12

Detaljerat Resultat

Aktuellt hus med aktuell drift

Period Avgiven (23) Trans- energi (24) Luft- kWh (21) Venti- (28) Spill- (22) Passiv Tillförd (27) Sol- energi (20) Åter- kWh (19) Åter- (29) Åter- (18) Sol- (25) Person- (45) Process- (33) Värme- (34) Elför-

mis- läck- lation vatten kyla energi vinning vinning vinning fång- värme energi försörj- sörj-

sion age fönster vent. VP tappvv. are till rum ning ning

Mån 1 12047 6842 0 1336 0 166 0 0 0 0 455 1158 18036 403 Mån 2 10986 6290 0 1207 0 383 0 0 0 0 411 1046 16271 364 Mån 3 10887 6399 0 1336 0 1848 0 0 0 0 455 1158 14787 402 Mån 4 6770 4521 0 1293 0 3077 0 0 0 0 440 1120 7613 351 Mån 5 3936 3143 0 1336 0 2979 0 0 0 0 455 1158 3781 225 Mån 6 2410 2467 0 1293 12 2949 0 0 0 0 440 1120 1639 64 Mån 7 2058 2188 0 1336 186 2975 0 0 0 0 455 1158 1342 3 Mån 8 2170 2083 0 1336 61 2464 0 0 0 0 455 1158 1336 2 Mån 9 3637 2593 0 1293 0 2257 0 0 0 0 440 1120 3400 229 Mån 10 6721 4031 0 1336 0 996 0 0 0 0 455 1158 8990 384 Mån 11 9161 5175 0 1293 0 179 0 0 0 0 440 1120 13469 390 Mån 12 11163 6287 0 1336 0 110 0 0 0 0 455 1158 16659 403 Summa 81947 52019 0 15729 260 20382 0 0 0 0 5353 13631 107323 3220 Nyckeltal Aktuellt hus Aktuell drift Inre värmekapacitet 84.68 [Wh/m²°C] Yttre värmekapacitet 182.51 [Wh/m²°C] Medeltemperatur 21.00 [°C] Medelvärde ventilation 0.00 [l/s] Processenergi medel 3.27 [W/m²] Personvärme medel 0.97 [W/m²] Omslutningsarea 758.93 [m²] Omsl. area x U-Värde(BBR16) 734.39 W/K Luftläckage vid 50 Pa 607.14 [l/s] Invändigt tryck medel 21.0 [Pa] Specifik fläkteffekt -1.$ [kW/(m³/s)] Omslutnings-/Golv-area 1.20

Area fönster+dörrar/Golvarea 0.16

RESULTAT

(52)

Zonberäkning

Examensarbete, Linnéuniversitetet VT 15 Minimering av köldbryggor vid balkonger Alexander Aronsson och Markus Gustavsson P:\Examensarbete\VIP\Gammal\Zonberäkn.VIP Datum: 2015-05-22 Sign: Företag: A & G Linnéuniversitetet Energibalans Aktuellt hus Aktuell drift kWh Aktuellt hus Aktuell drift kWh/m² Avgiven energi (23)Transmission 81947 130.07 (24)Luftläckage 52019 82.57 (21)Ventilation 0 0.00 (28)Spillvatten 15729 24.97 (22)Passiv kyla 260 0.41 Tillförd energi

(27)Solenergi genom fönster 20382 32.35 (20)Återvinning ventilation 0 0.00 (29)Återvinning till tappvarmvatten 0 0.00 (19)Återvinning värmepump 0 0.00 Energibalans Aktuellt hus Aktuell drift kWh Aktuellt hus Aktuell drift kWh/m² (18)Solfångare 0 0.00

(45)Processenergi till rum 13631 21.64

(25)Personvärme 5353 8.50 (34)Elförsörjning 3220 5.11 (33)Värmeförsörjning 107323 170.35 Specifikation av energiflöden Aktuellt hus Aktuell drift kWh Aktuellt hus Aktuell drift kWh/m² Aktuellt hus Aktuell drift kWh Aktuellt hus Aktuell drift kWh/m² (33)VÄRMEFÖRSÖRJNING 107323 170.35 (6)Tappvarmvatten 0 0.00 (1)Ventilationsaggregat 0 0.00 (2)Värmesystem 91594 145.39 (36)SOLFÅNGARVÄRME 0 0.00 (3)Tappvarmvatten 15729 24.97 (7)Ventilationsaggregat 0 0.00 (8)Värmesystem 0 0.00

(47+48)BYGGNADENS KYLBEHOV 0 0.00 (9)Tappvarmvatten 0 0.00 (47)Kylning i ventilationsaggregat 0 0.00

(48)Kylning i rumsluft 0 0.00 (20)ÅTERVINNING VENTILATION 0 0.00

(51)Värmeväxling 0 0.00

(34)ELFÖRSÖRJNING 3220 5.11 (50)Återluft 0 0.00

(35)Värmepump 0 0.00

(14)Tilluftsfläktar 0 0.00 (26)PROCESSENERGI 18046 28.65 (13)Frånluftsfläktar 0 0.00 (40)Verksamhetsenergi rumsluft 13190 20.94 (15)Cirk.pump värme 3220 5.11 (41)Verksamhetsenergi extern 3863 6.13 (10)Cirk.pump solf. 0 0.00 (39)Fastighetsenergi rumsluft 442 0.70 (12)Cirk.pump kyla 0 0.00 (46)Fastighetsenergi extern 552 0.88 (11)Kylmaskin komfortkyla 0 0.00