“Musik som omvårdnadsåtgärd vid smärta”
Mary Walker
Sunna Kuoljok
Sjuksköterska 2019
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
1
Pain is something everyone feels subjectively and is unique to every individual, pain is also the major reason to why people seek hospital visits. Many methods and drugs are used for pain relieving in today's hospitals. Music has been shown to have health promoting characteristics, including post stroke rehabilitation. The aim of this study was to identify whether music is a useful nursing intervention for pain relief for patients in different hospital settings. Using an integrative review according to Whittemore and Knafl (2005), 18 quantitative articles were found and analyzed, which answered the purpose and questions of this essay. Music was seen as pain relieving for different populations and different kinds of pain, though not for severe pain, children with cerebral palsy and infants. Music was also seen as a cheap nursing intervention which nurses may use as an everyday intervention in their work. The music type also had different effects on the patients pain relieving. The studies showed that music could distract the patients from the pain, but not necessarily erase it. More research needs to be done to fully understand when music is effective and when to use it on different patient groups and pain conditions.
Key words: music, nursing, pain, music intervention, pain management, integrated review
Smärta är en subjektiv och unik upplevelse för individen. Smärta är också den främsta anledningen till varför människor söker vård. Inom hälso- och sjukvården finns många läkemedel och metoder som används för smärtlindring. Musik har visat sig ha
hälsofrämjande egenskaper, bland annat inom rehabilitering efter stroke. Syftet med denna litteraturöversikt var att söka kunskap om musik är en användbar
omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta. Metod: Genom att använda en integrerad kunskapsöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005) analyserades 18 kvantitativa artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna. Resultat: Musik anses ge en smärtstillande effekt för olika smärttillstånd, dock inte vid svår smärta, för barn med cerebral pares och spädbarn. Musik ses också som ett mindre kostsamt komplement som sjuksköterskor kan använda för att lindra smärta. Musiktypen hade också olika effekter på patienters smärtstillande. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik kunde distrahera patienterna från smärtan, men inte nödvändigtvis ta bort den. Mer forskning skulle behöva genomföras för att fullt ut förstå när musik är effektivt och när den ska användas på olika patientgrupper och vid vilka smärttillstånd.
2 Nyckelord: musik, omvårdnad, smärta, musikintervention, smärtbehandling, integrerad
3 Musik har sedan 1970-talet visat sig ha teurapeutiska effekter för att lindra smärta
(Krishnaswamy och Nair, 2016). Nilsson (2008) beskriver att musik använts sedan länge för att påverka människors hälsa. Musik har förmågan att distrahera patienters sinne med något som är lugnande och bekant, vilket tillåter dem att känna sig avslappnade och komma bort från sina tankar ett tag.
Smärta är en personlig upplevelse och kan definieras på olika sätt och är beroende på individens erfarenheter och livshistoria (Lee, 2016). Individer upplever smärta som subjektiv och förstår betydelsen av smärta genom sina erfarenheter. Smärta anses vara upplevelsen av faktisk eller potentiell vävnadsskada och upplevs alltid som en obekväm och obehaglig känsla som förknippas med negativa känsloupplevelser (Crofford, 2015). Enligt “The International Association for the Study of Pain” beskrivs smärta som “en obehaglig sensorisk och
känslomässig upplevelse som är förknippad med faktisk eller potentiell vävnadsskada, eller som kan beskrivas i form av sådan skada” (IASP, 2017). Enligt Mäntyselkä et al. (2000) var den främsta anledningen till varför personer sökte vård hos läkaren att de upplevde smärta. Smärtan kunde komma från primära eller sekundära orsaker, det vill säga att en patient spontant upplever smärta någon annanstans än vad vårdbesöket syftade till från början. Sjuksköterskan möter ofta dessa personer med diffus smärtproblematik inom arbetet.
Adams och Turk (2018) beskriver att smärta är en dynamisk process som ändras med tiden. Smärtupplevelsen kan därmed påverkas av tre olika faktorer. Den första är biologiska faktorer, exempelvis genetik, hälsa av vävnad och fysiologi. Den andra är psykologiska faktorer,
exempelvis depression och ångest. Den tredje är sociala faktorer, exempelvis socioekonomisk status, socialt stöd och förmågan till att socialisera. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur varandra, vilket kan inverka på hur en individ upplever och beskriver sin smärta. Tait (2008) beskriver att vårdpersonalen inverkar med en empatisk förmåga på personers upplevelser av smärtbehandlingen. Detta kan bero på att en “empatisk vårdgivare” har lättare att knyta kontakt med patienten och kan samla in en mer detaljerad anamnes. Enligt Tait (2008) så kunde
patienter uppleva en positiv inverkan på sin ångest och även en lindring av sin akuta smärta om sjuksköterskan visade empati.
4 För att skatta graden av patientens smärta används verktyget Visuella Analoga Skalan (VAS) som beskriver smärtan från 1 (ingen smärta) - 10 (värsta tänkbara smärtan) (Läkemedelsverket, 2010). Med hjälp av skalan kan vårdpersonalen uppskatta smärtans intensitetoch därmed kunna ge snabb och adekvat behandling (Vårdhandboken, 2018).
Cohen och Mao (2014) menar att det finns två typer av smärta: neuropatisk smärta som beror på skada på nervvävnad, samt nociceptiv smärta som beror på skada i vävnad som inte utgörs av nerver. Neuropatisk smärta är svårare att behandla än nociceptiv smärta, eftersom de läkemedel som är tillgängliga idag inte har särskilt stor effekt. Crofford (2015) beskriver också att kroniska smärttillstånd är svårbehandlade, både med läkemedel och med icke-farmakologiska metoder. Idag finns många effektiva smärtstillande läkemedel att erbjuda patienter, men flera av dessa innebär biverkningar i form av bland annat illamående, ökad blödningsbenägenhet, risk för andningsdepression och förstoppning (Läkemedelsboken, 2015).
Musik kan vara ett bra sätt för att skapa hälsa för patienter inom sjukvården. Florence
Nightingale använde sig av musik i omvårdnadsarbetet för att förbättra läkningsprocessen hos personerna hon vårdade (Murrock och Higgins, 2009). Kumar, Muthuraman och Krishnakumar (2012) påstår att musik kan vara en effektiv intervention för att hjälpa patienter med bland annat hjärtsjukdomar, smärta och psykiska sjukdomar samt att musik kan påverka våra emotioner och förbättra vår livskvalité. Sihvonen et. al (2017) påpekar att musik kan ge positiva effekter vid rehabilitering efter en stroke, men även för att bibehålla förmågan vid Parkinsons sjukdom. Tsai et. al (2014) beskriver att cancerpatienter fått lindring från ångest, smärta, depression och fatigue genom musikterapi. Musik i omvårdnadssyfte ska dock inte förväxlas med musikterapi.
Musikterapi är en slags terapiform som utförs av utbildade musikterapeuter (De Vries, Beck, Stacey, Winslow och Meines, 2015).
Enligt Gasenzer, Kanat och Neugebauer (2017) kan musik definieras som konsten att kombinera toner på ett sätt som ger behag till örat. Musik kan även definieras som en grundläggande
karakteristisk mänsklig aktivitet som ses som ett universellt språk som alla i världen kan förstå. Kumar, Muthuraman och Krishnakumar (2012) hävdar att musik påverkar våra emotioner genom att påverka vår hjärtfrekvens, puls och blodtryck. Kumar et. al (2012) beskrev att lyssna på klassisk eller meditativ musik inom ett hälsoperspektiv anses var mest behagligt, till skillnad
5 från techno och hårdrocksmusik som anses var ineffektivt. Kania (2016, s. 3-5) har försökt förstå begreppet musik och beskriver tre olika definitioner: (1) Musik kan definieras som en typ av avsiktlig händelse som kan vara organiserad eller producerad, (2) musik kan definieras som: “att höra” och (3) musik kan även definieras som att antingen innehålla eller lyssna på olika musikaliska drag som exempelvis, takt, rytm eller puls. Exempelvis regndroppar eller
toalettspolning, då ljuden är olika typer av “takter” men inte specifikt kanske förknippas med just begreppet musik.
Syftet med denna litteraturöversikt var att söka kunskap om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta. Frågeställningarna lyder: Kan en person uppleva smärtlindring om hen får lyssna på musik? Kan musik användas som en omvårdnadsåtgärd vid smärta? Vid vilka tillstånd är musik effektivt som smärtlindring?
Metod
Detta arbete är en integrerad systematisk litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafls metod (2005) för att besvara frågeställningar och syfte.
Databaser som har använts i litteratursökningen var PubMed och Cinahl, som innehåller omvårdnadsvetenskapliga tidskrifter. För litteratursökning inom Pubmed användes ämnesordslistan Medical Subject Headings (MeSH-termer) och inom Cinahl användes
ämnesordslistan “Cinahl Headings”. Dessa användes för att sökningen skulle bli så korrekt som möjligt (Willman, Stoltz, Bahtsevani, 2011, s. 80-81).
Litteratursökningen har följt planen enligt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström, (2016, s. 67-68) som inkluderade fyra steg: identifiera tillgängliga resurser, identifiera relevanta
källor, avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen och utveckla en sökväg för varje söksystem. I steg ett beslutades att enbart inkludera artiklar som var
kostnadsfria, det undersöktes vilken hjälp från bibliotekarie som fanns tillgänglig och det
beslutades att engelskspråkiga artiklar skulle prioriteras. I steg två beslutades om vilka databaser som skulle användas vid sökningen. I steg tre justerades sökningen för att rikta in sig på musik som intervention vid smärta.
6 I steg fyra gjordes upprepade pilotsökningar, där söktermer identifierades och databasernas sökmetoder undersöktes för att hitta de mest effektiva sökmetoderna. Artiklarna från dessa sökningar innehöll värdefulla sökord och MeSH-termer som var till användning i den slutgiltiga sökningen. Pilotsökningarna genomfördes med enbart MeSH-termer, men antalet träffar ökade med trunkerade fritextsökord. När tillräckligt med söktermer samlats in, gjordes de slutgiltiga sökningarna, som även delgavs handledaren. De slutgiltiga sökningarna resulterade i ett så stort antal träffar av artiklar att åldersbegränsningen kunde bestämmas till ett årsspann av 10 år. Söktermerna var av både MeSH-termer och fritextsökord. I enlighet med vad Willman et al. (2016, s. 75) beskrev så markerades fritextsökorden med * för att ge ett så brett resultat som möjligt. Sökningarna strukturerats med hjälp av de Booleska sökoperatorerna OR, AND och NOT enligt beskrivningen av Willman et al. (2016, s. 72). Genom att använda sig av booleska sökoperatorer så kan sökningen rikta in sig på ett avgränsat område och samtidigt ringa in den relevanta litteraturen så mycket som möjligt enligt Willman et al. (2011, s. 72). Sökningen presenteras i bilaga 1, tabell 1.
Artiklarna valdes sedan utifrån abstrakt och titel. Vid närmare granskning valdes vissa artiklar bort som inte riktigt svarade mot syftet, var av tveksam kvalitet eller var översiktsartiklar. Arton artiklar valdes ut, vilka presenteras i bilaga 2, tabell 2. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd utifrån SBU:s Bilaga 2, mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier (SBU, 2013).
Analys
Analysen genomfördes enligt Whittemore och Knafls metodartikel (2005), som är en lämplig metod för att ta fram ett kunskapsunderlag. Analysprocessen innehåller fyra steg: data
reduction, data display, data comparison och conclusion drawing and verification. Enligt det
första steget, data reduction, ska all data grovt klassificeras enligt exempelvis studiedesign, population och typ av studie. Detta är till för att få en överblick över datamaterialet och förenkla den fortsatta analysen. I denna litteraturöversikt delades artiklarna in i fem grupper efter
smärttyp och population, vilket beskrivs i tabell 4. Därefter valdes relevant data ut som besvarar frågeställningarna.
7 Enligt det andra steget, data display, ska extraherade textenheter arrangeras i exempelvis
tabeller för att lättare kunna överblicka materialet och göra jämförelser mellan textenheterna. I analysen till denna litteraturöversikt kopierades textenheterna som svarade mot syftet från artiklarna och klistrades in i en tabell i ett separat dokument. Textenheter vars innehåll och kärna hade likheter med varandra färgmarkerades och fördes sedan samman till en gemensam kategori och jämfördes för att hitta liknelser.
Vid data comparision ska datan från de utvalda artiklarna sammanfattas och ordnas i kategorier, vilket kräver viss tolkning av datans innebörd. Med hjälp av tabellerna kan textenheterna enklare överblickas och jämförelser göras. Ingen översättning av textenheterna gjordes, eftersom datan nästan uteslutande var av kvantitativ karaktär. Detta gjorde även att textenheterna blev relativt enkla att tolka, då de gav tydliga svar och inte var så omfattande eller berättande. Utifrån analysen sammanställdes fem kategorier. Efter djupare analys reducerades en kategori som inte svarade mot syftet och två andra kategorier slogs ihop. Detta resulterade i tre slutgiltiga
kategorier som framkommit efter syfte och frågeställningar, detta visas i tabell 4. Data som valdes ut svarade väl mot syftet och placerades i kategorier som fick samma benämning som frågeställningarna.
I det slutgiltiga steget, conclusion drawing and verification, ska mönster och samband
identifieras ur datan, vilket leder till att ett resultat kan sammanfattas. Detta sista steg innebär också tolkning och generalisering av datan, vilket inte var ett omfattande arbete med tanke på textenheternas karaktär. Datan analyserades gemensamt för att inte fastna i den egna
förförståelsen och för att inte styra tolkningen av datan. De textenheter som hade samma färg inom samma kategori sammanfattades till ett resultat, vilket presenteras nedan.
Resultat
Syftet med denna litteraturöversikt var att söka kunskap om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta. Frågeställningarna var: Kan en person uppleva
smärtlindring om hen får lyssna på musik? Kan musik användas som en omvårdnadsåtgärd vid smärta? och Vid vilka tillstånd är musik effektivt mot smärtlindring?
8 Utifrån analyserade artiklar framkom fem grupperingar av smärttyper som presenteras i tabell 3 nedan.
Tabell 3: Översikt över grupperingen av smärttyper.
Smärttyp Antal
studier
Resultat
Cancersmärta 2 Studier som handlar om musik som intervention mot cancersmärta. Postoperativ
smärta
4 Studier som handlar om musik som intervention mot postoperativ smärta. Nyfödda och för
tidigt födda barn
3 Studier som handlade om musik som intervention vid smärta i samband med provtagning hos nyfödda och för tidigt födda barn.
Kronisk smärta 1 En studie om musik vid kronisk smärta. Behandlingar,
undersökningar samt akut smärta
8 Studier som handlade om smärta som var akut (exempelvis förlossningssmärta) eller som uppstod i samband med behandlingar och undersökningar
(exempelvis intramuskulär injektion, smärtsamma byten av förband).
I analysen framkom tre kategorier som besvarar syfte och frågeställningar, vilka presenteras i tabell 4.
Tabell 4: Syntes över framkomna svar på litteraturstudiens tre frågeställningar. Kan en person uppleva
smärtlindring om hen får lyssna på musik?
Kan musik användas som omvårdnadsåtgärd vid smärta?
Spelar musikens karaktär någon roll för smärtlindringen?
Denna kategori är en av litteraturöversiktens frågeställningar. Kategorin beskriver hur musik har fungerat som smärtlindring i studierna. I kategorin framkommer att musik genererar måttlig smärtlindring vid flera olika smärttillstånd.
I några studier framkom att musik ansågs vara en lämplig åtgärd för att lindra smärta och även exempelvis ångest. Musik är en säker och enkel intervention som kan administreras som en oberoende åtgärd av sjuksköterskan.
Denna kategori beskriver ifall musikens art eller studiedeltagarnas relation till musiken hade någon inverkan på smärtlindringen. Musik som är lugnande eller som
personen känner igen kan vara mest effektiv för att generera
smärtlindring.
Kan en person uppleva smärtlindring om hen får lyssna på musik?
Musik bidrar till måttlig smärtlindring vid olika smärttyper och tillstånd, men är inte så effektivt vid svår smärta eller på mycket små barn.
Cancersmärta
Bacelar Arruda, Garcia Arrais och Garcia Santos, (2016) och Huang, Good och Zauszniewski (2010) visar att musik genererar måttlig lindring av cancersmärta. Bacelar Arruda et al. (2016)
9 undersökte om musik eller poesi kunde inverka på hopp hos cancerpatienter med smärta och depression. Resultatet visade att musik bidrog till en smärtlindrande effekt. Huang et al. (2010) visade också att cancerpatienter som fick lyssna på lugn musik upplevde lindring av sin
cancersmärta. Musik visade sig generellt kunna lindra smärta jämfört med bara vila.
Postoperativ smärta
Musik visade sig vara lindrande vid postoperativ smärta (Vaajoki, Pietilä, Kankkunen &
Vehviläinen-Julkunen, 2012; Sfakianakis, et al. 2017; Mirbagher Ajorpaz, Mohammidi, Najaran & Khazaei, 2014; Jafari, Emami Zeydi, Khani, Esmaeili & Soleimani, 2012). I artikeln av Vaajoki et al. (2012) undersöktes om postoperativa patienter som fick lyssna på musik upplevde förändring av sin smärta efter öppen hjärtkirurgi. Resultatet visade att musik minskade
smärtupplevelsen. Enligt denna studie uppkommer smärtlindring i samband med
musikinterventionen, men effekten verkar inte kvarstå utan att lyssna på musik. Sfakianakis et al. (2017) undersökte om musik kunde lindra postoperativ smärta hos överviktiga patienter efter en bukoperation. Deltagarna fick lyssna på klassisk musik via hörlurar i trettio minuter två gånger per dygn. Resultatet visade att smärtupplevelsen skattad med VAS minskade i musikgruppen. VAS-skattningen sjönk över tid för de båda grupperna, men den tydligaste minskningen sågs i musikgruppen. Mirbagher Ajorpaz et al. (2014) beskriver att lugnande musik visade sig ha en positiv effekt för postoperativ smärta hos hjärtopererade patienter. Resultatet visade på en signifikant skillnad på smärtintesitetens medianvärde mellan experiment- och kontrollgruppen efter 30 min av musikintervention. Jafari et al. (2012) undersökte om personer som genomgick en öppen hjärtkirurgi kunde uppleva smärtlindring genom att få lyssna på musik under 30 minuter. Enligt denna studie kunde musik lindra postoperativ smärta.
Nyfödda och för tidigt födda barn
Enligt Zhu et al. (2014) och Marofi, Nikobakht, Badiee och Golchin (2015) är det tveksamt om nyfödda upplever smärtlindring vid undersökning med hjälp av musik. Zhu et al. (2014)
undersökte om amning, musikintervention, eller amning och musik i kombination, hade en effekt på smärtupplevelsen vid provtagning i hälen hos nyfödda. Musikinterventionen gick ut på att klassisk musik spelades i minst 5 minuter under och innan provtagningen. Enligt denna studie hade amning en smärtlindrande effekt, men musikinterventionen verkade inte kunna förändra smärtupplevelsen. I studien av Marofi et al. (2015) spelades en pianomelodi 3 minuter
10 innan provtagning samt 3 minuter efter provtagning. Resultatet var tveksamt till om musik gav en smärtlindrande effekt. Även Shabani, Nayeri, Karimi, Zarei och Chehrazi (2016) undersökte om musik kan påverka smärtresponser hos för tidigt födda barn vid provtagning. Detta resultat visade dock att musik sänkte hjärtfrekvensen och ansiktsuttryck som uppvisade smärta.
Kronisk smärta
Korhan et al. (2014) undersökte om patienter med neuropatisk smärta upplevde smärtlindring om de fick lyssna på musik under sextio minuter, utvalt av en musikterapeut. Smärtskattningen enligt VAS minskade från 5.0 - 4.1 efter att patienterna fått lyssna på trettio minuter musik. Smärtskattningen fortsatte att minska mellan trettio - sextio minuter in i interventionen. Författarna påpekar att interventionen har mest effekt mot smärta om patienter fick lyssna på musik under minst sextio minuter.
Behandlingar och undersökningar samt akut smärta
Hsu, Chen och Hsiep (2016), Hsieh, et al. (2014), och Kant och Akpinar (2017) fann att musik kan fungera som smärtlindring vid undersökningar och behandlingar. Hsu et al. (2016)
undersökte om musik kunde påverka patienters smärta och ångest vid brännskador under tiden förbandsbyten skedde genom att de fick lyssna på musik. Studien visade att akut smärta hos patienter med brännskador inom musikgruppen minskade signifikant innan, under och efter interventionen. Även Hsieh et al. undersökte om musik kunde påverka patienters smärta och ångest vid brännskador under tiden förbandsbyten skedde. Enligt Hsieh et al. (2014) beskrivs det att skillnader på smärtan minskade om patienterna fick lyssna på musik, ljud eller uppleva tystnad. Resultatet visade att smärtan var lägre med hjälp av musik, men också var oförändrad i musikgruppen. Musik visades skapa mest smärtlindring oberoende av ytterligare analgesia. Kant & Akpinar (2017) undersökte om smärta vid intramuskulär injektion kunde lindras genom att applicera tryck över injektionsstället eller genom att låta personen lyssna på musik innan och under injektionen. Musikintervention visade sig vara mest effektiv för att lindra smärtan. Yu, Liu, Li och Ma (2009) beskriver dock att barn med cerebral pares inte upplevde lindring av smärta vid akupunktur med hjälp av musik. Gezginci, Iyigun, Kibar & Bedir (2018) undersökte om bland annat musik var effektivt för att distrahera personen från smärtupplevelse vid
cystoskopi. Musik visade sig lindra smärta, men videoklipp i denna studie visade sig ha mer effekt än bara att lyssna på musik.
11
Enligt Najafi Ghezelje, Mohades Ardebili och Rafii (2017), Parlar Kilic et al. (2015) och Liu, Chang och Chen (2009) kan musik vara lindrande vid akuta smärttillstånd. Najafi Ghezelje et al. (2017) undersökte om musik, massage, eller musik kombinerat med massage kunde inverka på bland annat smärtupplevelsen hos brännskadade patienter med akut smärta. Deltagarna i musik- interventionsgruppen fick lyssna på 4 av sina favoritsånger under 20 minuter varje dag.
Resultatet visade att smärtintensiteten minskade i alla tre interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna, men mellan de tre interventionsgrupperna syntes ingen tydlig skillnad. Parlar Kilic et al. (2015) studerade hur patienter på en akutavdelning upplevde sin smärtskattning efter att ha fått lyssna på musik i väntrummet. Resultatet visade att smärtskattningen enligt VAS var mindre i interventionsgruppen (4.63) än kontrollgruppen (6.0). Enligt Liu et al. (2009) kunde kvinnor lindra deras smärta och ångest med hjälp av att lyssna på musik. Kvinnorna i
experimentgruppen upplevde att musik förbättrade deras andningstekniker, hjälpte kvinnorna att bli distraherade från smärtan genom att de fick slappna av samt att förlossningssmärtan inte var lika allvarlig. Liu et al. (2009) påpekar även att smärtan minskades vid den latenta fasen av förlossningen, men i den akuta fasen av förlossningen visades inte någon större skillnad på smärtupplevelsen.
Kan musik användas som en omvårdnadsåtgärd vid smärta?
Musikintervention är en säker och enkel åtgärd som sjuksköterskan självständigt kan utföra. Den kräver ingen särskild kompetens och är billig att använda.
Musik som smärtlindring är rimligt och möjligt att använda inom omvårdnaden, eftersom det är en säker metod utan biverkningar. (Huang et al. 2010; Bacelar Arruda et al. 2016; Sfakianakis et al. 2017; Vaajoki et al. 2012; Mirbagher Ajorpaz et al. 2014; Korhan et al. 2014 och Kant et al. 2017). Musik är inget som kan ersätta smärtstillande läkemedel, men musik kan användas som ett komplement till läkemedel (Sfakianakis et al. 2017; Vaajoki et al. 2012; Mirbagher Ajorpaz et al. 2014; Hsu et al. 2016; Huang et al. 2010 och Kant et al. 2017). Kant et al. (2017) beskriver att musik är en metod som kan användas som ännu ett alternativ till andra metoder. Musik har dessutom låg kostnad och är enkelt att administrera, då det bara krävs hörlurar och en portabel musikenhet. (Huang et al. 2010; Bacelar Arruda et al. 2016; Marofi et al. 2015; Sfakianakis et al. 2017; Vaajoki et al. 2012; Parlar Kilic, et al. 2015; Jafari 2012 och Kant et al. 2017). Studier
12 påpekar att musik som smärtlindring är en enkel åtgärd som sjuksköterskan självständigt kan utföra och som kan användas i det dagliga omvårdnadsarbetet. (Marofi et al. 2015; Mirbagher Ajorpaz et al. 2014; Korhan et al. 2014 och Liu et al. 2009). Huang et al. (2010) beskriver vidare att sjukhus kan erbjuda inspelad musik som är anpassad till patienten. Marofi et al. (2015) beskriver att musik för nyfödda lindrar de negativa effekterna av provtagningar. Sfakianakis et al. (2017) beskriver att inom postoperativ vård kan musik vara en användbar metod för att lindra akut smärta och skapa bekvämlighet för patienterna. Musikinterventionen kan, förutom
smärtlindring, även skapa trivsel, förbättra hälsan genom att exempelvis ge minskad ångest, smärta och skapa lugn (Parlar Killic et. al 2015; Huang et al. 2010; Sfakianakis et al. 2017 och Kant et al, 2017).
Spelar musikens karaktär någon roll för smärtlindringen?
Musikens karaktär och att personen tycker om musiken spelar roll för smärtlindringen. För att musik ska fungera smärtlindrande är det viktigt att musiken är lugnande, långsam och har mjuka toner i enlighet med vad Huang et al. (2010) och Liu et al. (2009) beskriver. Enligt Huang et al. (2010), Parlar Kilic et al., (2015) och Hsieh et al. (2014) är det även viktigt att personen
uppskattar musiken hen lyssnar på och att hen har en relation till musiken sedan tidigare för att kunna lindras eller distraheras från smärtan. Huang et al. (2010) beskriver att 92% av personerna med cancer kunde uppleva minskad smärta och även en distraktion från deras smärta, om de uppskattade och kände till musiken de lyssnade på. Liu et al. (2009) beskriver att typen av musik som var långsam och inte varierade så mycket i tempo visade sig vara lindrande vid den latenta fasen av förlossningssmärtor.
Diskussion
I denna litteraturöversikt söktes svar på om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd mot smärta. Resultatet visar att musik kan generera lindring vid måttlig smärta för olika smärttillstånd för olika populationer, men att musik inte lindrar svår smärta.
I denna översikts resultat framkom att musik är skonsamt och kostnadseffektivt. Detta skulle kunna innebära att det vid vissa smärttillstånd kan vara rimligt att använda musik som
13 ont, men musik är en säker intervention som skulle kunna vara ett komplement till mängden läkemedel som patienten får. Kolb, Whishaw och Teskey (2016, s. 348) beskriver att musik har en förmåga att engagera hjärnan. Musikens rytm kan användas som ett verktyg vid rehabilitering efter att exempelvis ha fått en stroke. Med hjälp av musik kan även postoperativa
smärtupplevelser minskas och musik kan därför användas som ett effektivt verktyg vid smärtlindring efter en operation. Genom att använda en icke-farmakologisk smärtlindring postoperativt kan smärtuppfattningen minskas, och därav skulle mängden smärtstillande läkemedel som används kunna reduceras. Detta skulle kunna bredda möjligheterna för vilken smärtlindring som kan ges för bland annat postoperativa patienter. Sunitha-Suresh, De Oliveira Jr och Suresh (2015) påpekar att patienter inom ambulansvården inte alltid kan lita på att få smärtstillande läkemedel för att minska smärta, då ambulansvården kräver snabb och effektiv smärtlindring, och att det inte alltid finns tillräcklig med smärtlindring som behövs. Musik som komplement till smärtstillande läkemedel kan därför öka möjligheten för att smärtlindringen ska räcka längre. Musik som åtgärd kan även fortsättas för patienterna efter vårdtiden och användas i hemmet.
I resultatet av litteraturöversikten framkom det att musik inte hade tillräcklig effekt vid svår smärta, vilket innebar att musik skulle kunna hjälpa mot smärta en kort stund men kanske inte är ett långtidspreparat. Det framkom inte i resultatet exakt på vilket sätt musik lindrar
smärtupplevelsen, bara att musik har en viss smärtlindrande effekt. Att musik kan vara smärtlindrande kan dock förstås utifrån gate-teorin, där Kolb et. al (2016, s. 387) menar att smärtupplevelsen kan påverkas med hjälp av kognitiva och emotionella hjälpmedel. Genom att distraheras från smärtupplevelsen till andra stimuli (exempelvis musik) kan smärta minskas. Kolb et. al (2016, s. 387) beskriver att om patienter fick något lugnande att lyssna på, kunde det i sin tur lindra deras smärtupplevelse. Således kan slutsats dras om att musik som
omvårdnadsintervention kan användas vid olika smärttillstånd, i akuta situationer och vid återkommande och långvariga tillstånd. Eftersom musik inte har tillräcklig effekt vid svår smärta, bör musikens smärtlindrande effekt utvärderas löpande för att bedöma om
interventionen är tillräckligt lindrande och lämplig för personen.
I denna litteraturöversikt beskrivs att musik har en måttlig smärtlindrande effekt om personen uppskattar musiken hen lyssnar på. Om patienterna fick lyssna på musik som var lugnande, av
14 långsam karaktär, hade mjuka toner samt om patienten kände igen och hade en relation till musiken, så kunde patienternas smärta distraheras och smärtan även minskas. Basiński, Zdun-Ryżewska och Majkowicz (2018) menar att om musik hade en djupare (mer poetisk, komplex och tankeväckande) musikalisk karaktär en mer smärtlindrande effekt jämfört med musik som var gladare. Till en person som är villrådig med vilken musik hen ska välja, kan vårdaren därför rekommendera musik som är av djupare karaktär. Det är inte säkert att musik som smärtlindring är en lämplig metod för alla, somliga personer kanske inte tycker om musik, eller inte har någon relation till musiken som erbjuds. Därför är det rimligt att vårdpersonalen inom den kliniska verksamheten låter patienterna själva få välja den musik hen tycker om och hur och när hen vill använda musiken.
I denna litteraturöversikts resultat framkom det att musikintervention även kunde vara lugnande, skapa trivsel och minska ångest. Det framkom även att det skapades en distraktion från smärta om personerna fick lyssna på musik som de uppskattade och kände igen. Enligt Finnerty (2011) beskrivs musik kunna användas för att minska bland annat smärta, oro, stress, ångest, depression och ilska. Nären person lyssnar på musik så skapas det en distraktion genom att
transmittorsubstanser aktiverar det limbiska systemet. Detta leder till att endorfiner utsöndras och kan därmed bidra till en känsla av lugn. Smärta påverkas även av personens sinnesstämning, och enligt Bushnell, Čeko och Low (2013) kan en person uppleva mer smärta om hen är i en negativ sinnesstämning. Utifrån vad Bushnell et al. (2013) menar ovan, skulle musikens smärtlindrande förmåga kunna vara relaterad till att musik har lugnande och avslappnande egenskaper. Peng, Baxter och Lally (2019) beskriver något liknande, att när önskad musik spelades live till patienterna, kunde detta inverka positivt på palliativa patienternas
välbefinnande, ångest, depression och smärta. Peng, et al. (2019) beskriver hur musik- interventionen hjälpte patienterna att tänka på annat och distraheras från sin situation, vilket genererade lugn, hjälpte dem att känna samhörighet med andra och lyste upp deras humör, vilket minskade deras smärtupplevelse. Utifrån detta kan det därför förstås att upplevelsen av
smärtlindring med hjälp av musik framförallt är kopplat till upplevelsen av avslappning och förhöjd sinnesstämning med musikens hjälp.
I denna översikts resultat framgår även att musik i omvårdnadssyfte inte genererar några biverkningar, och är därför en säker åtgärd som inte behöver leda till att patienten får några
15 ytterligare besvär förutom smärta. Chai et al. (2017) beskriver att musik kan minska
läkemedelsanvändningen och därav kan öka överlevnaden hos patienter som tar många läkemedel, då musik kan minska risken för läkemedelsmissbruk. Babikian et al. (2013)
beskriver att musik har förmågan att stimulera samma delar av hjärnan som läkemedel, och kan därför vara ett alternativ då musik inte går att överdosera.
I en del av vår litteraturöversikts resultat beskrevs interventioner där hörlurar användes med musikspelare vid interventionens genomförande. Även Krishnaswamy & Nair (2016) och Clements-Cortes (2011) använde sig av hörlurar i deras intervention för palliativa och cancerpatienter, vilket visade sig lindra deras smärta Ett sätt att använda musik inom
omvårdnaden kan vara att sjukhusen erbjuder inspelad musik som är anpassad till patienterna (Huang et al. 2010). Detta för att kunna fokusera på den enskildas behov vid smärta. En intervention kan därför vara att rekommendera att patienten tar med sig hörlurar och en bärbar musikspelare vid inskrivning på sjukhus eller till smärtsamma undersökningar, som till exempel venprovtagning. Det skulle även kunna vara möjligt att låna hörlurar och musikspelare på avdelningen eller mottagningen.
Enligt resultatet av denna översikt hade musik ingen övertygande smärtlindrande effekt vid svår smärta eller för mycket små barn. Resultatet beskrev även ett fall där videoklipp hade bättre smärtlindrande effekt än bara att lyssna på musik. Även om musik kunde lindra smärta så kommer den inte ta bort smärtan, och ibland fungerar inte musik som omvårdnadsåtgärd. Detta tyder således på att en intervention med låg kostnad inte alltid kan ge effekt. Därför är det viktigt att kunna utvärdera och avgöra om interventionen är lämplig i vissa situationer, samt även kunna avgöra om det är något patienten vill testa eller önskar ha som smärtlindrande effekt.
Metoddiskussion
För att undvika publikationsbias är det av vikt att söka från olika databaser samt att använda flera olika sökord för att så mycket av litteraturen som möjligt blir täckt inom det valda området (Willman et al, 2011, s. 69-71). Inför denna litteraturöversikt användes databaserna Cinahl och PubMed, och så många sökord som möjligt användes.
16 Inför litteratursökningen valde vi att enbart inkludera artiklar utan kostnad. Dock återfanns flera artiklar med relevanta abstrakt som kanske hade kunnat ingå i litteraturanalysen, men som inte inkluderades då tidskriften krävde en avgift för att få tillgång till dessa. Detta innebär att vissa potentiellt relevanta studier har uteblivit i denna litteraturöversikt, vilket kanske hade kunnat förändra eller stärka resultatet.
Inför arbetet lästes flertalet artiklar som gav en inblick i området musik mot smärta. Detta var till hjälp för att formulera forskningsfrågor och avgränsa problemet, vilket bidrar till ökad trovärdighet. Detta skapade viss förförståelse, men under analysens gång var vi uppmärksamma på att inte låta detta styra. Eftersom artiklarna var av kvantitativ karaktär var det lättare att förhålla sig objektiv till resultatet och inte låta förförståelsen påverka (Wallengren och Henricsson, 2012, s. 489-490).
Enligt Wallengren och Henricson (2012, s 485) är det av vikt att avgöra vilka artiklar som kan inkluderas i arbetet genom att avgöra hur god kvalitet de har. Wallengren och Henricson (2012, s. 483) påpekar att det är vi som läsare som bär ansvaret att säkerställa kvalitén i arbetet för att öka validiteten och reliabiliteten av vårt arbete. I vår kvalitetsgranskning av artiklarna användes SBU:s granskningsprotokoll bilaga 2 för randomiserade kontrollerade studier (RCT). Problemet var att vi inte bara hade RCT-studier som ingick i vårt arbete utan även andra studier som var randomiserade men som inte var RCT. Detta gjorde att kvalitetsgranskningen blev svår att utföra då en del frågor inte gick att ta hänsyn till och några frågor föll bort, vilket kan ha påverkat kvalitén av en del artiklar (SBU, 2017). Istället hade bilaga G kunnat användas, vilket är ett exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av RCT-studier och kontrollerade kliniska studier (CCT) av kvantitativ metod (Willman et al., 2011, s.173). Detta är något vi i efterhand kanske skulle ha använt oss av för att kvalitetsgranska artiklarna och för att den skulle bli så likvärdig som möjligt då alla studier inte var RCT-studier. Vi valde att använda SBU:s gransknings- protokoll då vi ansåg att den var en mer tillförlitlig källa. I detta protokoll fanns ingen punkt om etiska överväganden i artiklarna, av vilken anledning detta inte undersöktes så noggrant vid granskningen (Wallengren och Henricsson, s. 492-493, 2012). Kvalitetsgranskningen gjordes var för sig, för att sedan diskutera granskningen tillsammans. Artiklarna bedömdes på samma sätt och vi hade insikt i hur vi bedömde dem. Alla artiklarna som bedömdes var av godtagbar kvalitet (Wallengren och Henricsson, s. 490-491, 2012).
17
För att kunna stärka trovärdigheten i analysen hade vi kunnat göra många delar av arbetet tillsammans direkt och inte dela upp det och sedan gå igenom tillsammans, som vi valde att göra. Dock var vi överens i alla delar av analysen och ägnade tid åt att gemensamt diskutera resultatet, processen och besluten under skrivandets gång.
Slutsats
Musik som en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd kan ha måttlig subjektiv effekt mot smärta hos olika typer av patienter och smärttyper. Musik hade dock ingen direkt effekt vid svår smärta, för barn med cerebral pares och för mycket små barn. Musikintervention är en säker metod med låg kostnad och kräver inte någon omfattande kompetens. Sjuksköterskor kan utföra
interventionen självständigt, och som ett komplement till smärtstillande metoder och läkemedel. Mer forskning skulle behövas för att bättre förstå hur musik påverkar smärtupplevelsen och på vilket sätt och vid vilka tillstånd musikintervention är som mest effektiv. Detta för att bättre kunna anpassa musikinterventionen till personens behov och för att kunna införa musik som en rutinmässig smärtlindrande åtgärd, exempelvis postoperativt. Genom att förstå hur musik påverkar patienten kan man sedan avgöra hur mycket eller lite läkemedel som behövs, tillsammans med icke-farmakologiska interventioner, för att patienten ska få en bra
smärtlindring med få biverkningar. Vid kroniska smärttillstånd, exempelvis fibromyalgi, saknas idag effektiva smärtstillande läkemedel. Mer forskning om musikens möjligheter som
smärtlindring inom detta område skulle därför behövas, för att öka trovärdigheten om hur musik påverkar människor som har smärta.
18
Referenser
Artiklar som ingår i analysen *
Adams, L. M., & Turk, D. C (2018). Central sensitization and the biopsychosocial approach to understanding pain. Journal of Applied Biobehavioral Research, 23(2), 1-18.
https://doi.org/10.1111/jabr.12125
Babikian, T., Zeltzer, L., Tachdjian, R., Tachdjian, V. , Javanfard, E. , Tucci, L., … Henry, L. (2013). Music as medicine: A review and historical perspective. Alternative and Complementary
Therapies, 19(5), 251–254. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1089/act.2013.19510
*Bacelar Arruda, M. A. L., Garcia, M. A., & Santos Garcia, J. B. (2016). Evaluation of the Effects of Music and Poetry in Oncologic Pain Relief: A Randomized Clinical Trial. Journal of
Palliative Medicine, 19(9), 943–948. https://doi.org/10.1089/jpm.2015.0528
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Basiński, K, Zdun-Ryżewska, A. & Majkowicz, M. (2018). The role of musical attributes in music-induced analgesia: a preliminary brief report. Frontiers in psychology, 9(1761), 1-5. 10.3389/fpsyg.2018.01761
Bushnell, M. C., Čeko, M. & Low, L. A. (2013). Cognitive and emotional control of pain and its disruption in chronic pain. Nature Reviews Neuroscience, 14, 502-511. doi:10.1038/nrn3516 Büyükyılmaz, F. och Türkinaz, A. (2013). The Effect of Relaxation Techniques and Back Massage on Pain and Anxiety in Turkish Total Hip or Knee Arthroplasty Patients. Pain
Management Nursing. 14(3), 143 - 154. https://doi.org/10.1016/j.pmn.2010.11.001 Chai, P. R., Ben-Ghaly, L., Erickson, T. B., Boyer, E. W., Carreiro, S., Ranney, M. L., … Schreiber, K. L. (2017). Music as an Adjunct to Opioid-Based Analgesia. Journal of Medical
19 Çiftçi, H., & Öztunç, G. (2015). The Effect of Music on Comfort, Anxiety and Pain in the
Intensive Care Unit: A Case in Turkey. International Journal of Caring Sciences, 8(3), 594–602. Hämtad 2018-11-02 från
http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=110579135& site=ehost-live&scope=site
Clements - Cortes. (2011). The Effect of Live Music vs. Taped Music on Pain and Comfort in Palliative Care. Korean Journal of Music Therapy, 13(1), 105-121. Hämtad 2019-02-19 från https://www.researchgate.net/publication/293213116_Clements-Cortes_A_2011_The_effect_of _live_music_vs_taped_music_on_pain_and_comfort_in_palliative_care_Korean_Journal_of_M usic_Therapy_131_105-121
Cohen, S. P. & Mao, J. (2014). Neuropathic pain: mechanisms and their clinical implications.
BMJ, 5(348), 1-12. doi: https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1136/bmj.f7656
Crofford, L.-J. (2015). Chronic pain: Where the body meets the brain. Transactions of the
American clinical and Climatological Association, 126, 167-183. Hämtad 2019-01-31 från
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm &AN=26330672&lang=sv&site=eds-live&scope=site
De Vries, D., Beck, T., Stacey, B., Winslow, K., & Meines, K. (2015). Music as a Therapeutic Intervention with Autism: A Systematic Review of the Literature. Therapeutic Recreation
Journal, 49(3), 220–237. Hämtad 2019-01-30 från
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=s3h&A N=108987616&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Faraj, A. A., Wright, P., Haneef, J. H., & Jones, A. (2014) Listen While You Work? The Attitude of Healthcare Professionals to Music in the OR. ORNAC Journal, 33(2), 31–2, 34–50. Hämtad 2019-01-31 från
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edselc &AN=edselc.2-52.0-84941747999&lang=sv&site=eds-live&scope=site
20 Finnerty, R. (2011). Music therapy: a viable intervention for pain control. Canadian Nursing
Home, 22(1), 5–11. Hämtad 2019-01-30 från
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&A N=104880544&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Gasenzer, E. R., Kanat, A., & Neugebauer, E. (2017) Neurosurgery and Music; Effect of Wolfgang Amadeus Mozart. World Neurosurgery, 102, 313–319.
https://doi.org/10.1016/j.wneu.2017.02.081
*Gezginci, E., Iyigun, E., Kibar, Y., & Bedir, S. (2018). Three Distraction Methods for Pain Reduction During Cystoscopy: A Randomized Controlled Trial Evaluating the Effects on Pain, Anxiety, and Satisfaction. Journal Of Endourology, 32(11), 1078–1084.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1089/end.2018.0491
Götell, E., Brown, S. & Ekman, S.-L. (2009). The influence of caregiver singing and
background music on vocally expressed emotions and moods in dementia care. International
Journal of Nursing Studies, 46(4), 422–430. doi: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2007.11.001 Huovinen, E. (2011) Understanding Music. I. T. Gracyk, A. Kania. The Routledge Companion
to Philosophy and Music (s.123 - 133) Routledge, New York.
*Hsu, K.-C., Chen, L. F., & Hsiep, P. H. (2016). Effect of music intervention on burn patients’ pain and anxiety during dressing changes. Burns (03054179), 42(8), 1789–1796.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.burns.2016.05.006
*Hsieh, C., Kong, J., Kirsch, I., Edwards, R. R., Jensen, K. B., Kaptchuk, T. J., & Gollub, R. L. (2014). Well-Loved Music Robustly Relieves Pain: A Randomized, Controlled Trial. PLOS
ONE, 9(9), 1-8 https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1371/journal.pone.0107390
*Huang, S.-T., Good, M., & Zauszniewski, J. A. (2010). The effectiveness of music in relieving pain in cancer patients: A randomized controlled trial. International Journal of Nursing Studies,
21
IASP. (2017). IASP Terminology. Hämtad 2019-01-31 från
https://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=1698#Pain
*Jafari, H., Emami Zeydi, A., Khani, S., Esmaeili, R., & Soleimani, A. (2012). The effects of listening to preferred music on pain intensity after open heart surgery. Iranian Journal Of
Nursing And Midwifery Research, 17(1), 1–6.
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm &AN=23493927&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Kania, A. (2011) Definition I. T. Gracyk, A. Kania. The Routledge Companion to Philosophy
and Music (s.3 -13) Routledge, New York.
*Kant, E., & Akpinar, R. B. (2017). The Effect of Music and the Pressure Applied on Pain Induced by Intramuscular Injection. International Journal of Caring Sciences, 10(3),
1313–1318.http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& db=c8h&AN=127731922&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Kolb, B., Whishaw, I.Q. & Teskey, G.C. (2016). An introduction to brain and behavior. (Fifth
edition.) New York: Worth Publishers.
*Korhan, E. A., Uyar, M., Eyigor, C., Yont, G. H., Celik, S., & Khorshid, L. (2014). The Effects of Music Therapy on Pain in Patients with Neuropathic Pain. Pain Management Nursing, 15(1), 306–314. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.pmn.2012.10.006
Krishnaswamy, P., & Nair, S. (2016). Effect of Music Therapy on Pain and Anxiety Levels of Cancer Patients: A Pilot Study. Indian Journal of Palliative Care, 22(3), 307–311.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.4103/0973-1075.185042
Kumar, T. S., Muthuraman, M., & Krishnakumar, R. (2012) Effect of the Raga Ananda Bhairavi in Post Operative Pain Relief Management. Indian Journal Of Surgery, 76(5), 363–370.
22
Lee, J. H. (2016). The effects of music on pain: A meta-analysis. Journal of Music Therapy, 53(4), 430–477. https://doi.org/10.1093/jmt/thw012
Lies, S. R., & Zhang, A. Y. (2015). Prospective Randomized Study of the Effect of Music on the Efficiency of Surgical Closures. Aesthetic Surgery Journal, 35(7), 858–863.
https://doi.org/10.1093/asj/sju161
*Liu, Y.-H., Chang, M.-Y., & Chen, C.-H. (2009). Effects of music therapy on labour pain and anxiety in Taiwanese first-time mothers. Journal Of Clinical Nursing, 19(7–8), 1065–1072. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2702.2009.03028.x
Läkemedelsverket. (2010). Smärtlindring i livets slutskede - ny rekommendation. Hämtad 2019-02-25 från
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rekomm endation_sm%C3%A4rtlindring%20i%20livets%20slutskede.pdf
Läkemedelsboken. (2015). Smärta och smärtbehandling. Hämtad 2019-02-25 från
https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html?search=sm%C3% A4rta&id=q1_4#q1_4
*Marofi, M., Nikobakht, F., Badiee, Z., & Golchin, M. (2015). The effect of melody on the physiological responses of heel sticks pain in neonates. Iranian Journal Of Nursing And
Midwifery Research, 20(3), 405–408.
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm &AN=26120343&lang=sv&site=eds-live&scope=site
*Mirbagher Ajorpaz, N., Mohammadi, A., Najaran, H., & Khazaei, S. (2014). Effect of music on postoperative pain in patients under open heart surgery. Nursing And Midwifery Studies, 3(3), e20213.http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= cmedm&AN=25699280&lang=sv&site=eds-live&scope=site
23 Murrock, C. J., & Higgins, P. A. (2009). The theory of music, mood and movement to improve health outcomes. Journal of Advanced Nursing, 65(10), 2249–2257.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05108.x
Mäntyselkä, P., Kumpusaloa, E., Ahonen, R., Kumpusalo, A., Kauhanen, J., Viinamäki, H., … Takala, J. (2001). Pain as a reason to visit the doctor: a study in Finnish primary health care. Pain, 89(2-3), 175 -180. https://doi.org/10.1016/S0304-3959(00)00361-4
*Najafi Ghezeljeh, T., Mohades Ardebili, F., & Rafii, F. (2017). The effects of massage and music on pain, anxiety and relaxation in burn patients: Randomized controlled clinical trial.
Burns: Journal Of The International Society For Burn Injuries, 43(5), 1034–1043.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.burns.2017.01.011
Nilsson U. (2008). The anxiety- and pain-reducing effects of music interventions: a systematic review. AORN Journal, 87(4), 780–794.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.aorn.2007.09.013
*Parlar Kilic, S., Karadag, G., Oyucu, S., Kale, O., Zengin, S., Ozdemir, E., & Korhan, E. A. (2015). Effect of music on pain, anxiety, and patient satisfaction in patients who present to the emergency department in Turkey. Japan Journal Of Nursing Science, 12(1), 44–53.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jjns.12047
Peng, C. S., Baxter, K. & Lally, K. M. (2019). Music intervention as a tool in improving patient experience in palliative care. American Journal of Hospice & Palliative Medicine. 36(1), 45-49. doi: 10.1177/1049909118788643
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och
sjukvården - en handbok. (SBU 2013. uppl 1) Stockholm: Statens beredning för medicinsk
24 *Sfakianakis, M. Z., Karteraki, M., Panayiota, K., Christaki, O., Sorrou, E., Chatzikou, V., & Melidoniotis, E. (2017). Effect of Music Therapy Intervention in Acute Postoperative Pain among Obese Patients. International Journal of Caring Sciences, 10(2), 937–945.
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&A N=124801514&lang=sv&site=eds-live&scope=site
*Shabani, F., Nayeri, N. D., Karimi, R., Zarei, K., & Chehrazi, M. (2016). Effects of music therapy on pain responses induced by blood sampling in premature infants: A randomized cross-over trial. Iranian Journal Of Nursing And Midwifery Research, 21(4), 391–396. https://doi.org/10.4103/1735-9066.185581
Sihvonen, A.J., Särkämö, T., Leo, V., Tervaniemi, M., Altenmüller, E. & Soinilia, S. (2017). Music-based interventions in neurological rehabilitation. Lancet Neural, 2017(16), 648-660. https://doi.org/10.1016/S1474-4422(17)30168-0
Sunitha-Suresh, B.S., De Oliveira Jr, G.S., Suresh, S. (2015). The effect of audio therapy to treat postoperative pain in children undergoing major surgery: a randomized controlled trial.
Pediatric Surgery International, 1-5. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s00383-014-3649-9 Tait, C.R. (2008). Empathy: Necessary for Effective Pain Management? Current Pain and
Headache Reports, 12(2), 108-112. Hämtad 2019-01-31 från
https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11916-008-0021-6.
Tsai, H.F., Chen, Y.R., Chung, M.H., Liao, Y.M., Chi, M.J., Chang, C.C. & Chou, K.R. (2014). Effectiveness of music intervention in ameliorating cancer patients' anxiety, depression, pain, and fatigue: a meta-analysis. Cancer Nursing, 37(6), 35-50. 10.1097/NCC.0000000000000116. *Vaajoki, A., Pietilä, A., Kankkunen, P., & Vehviläinen, J. K. (2012). Effects of listening to music on pain intensity and pain distress after surgery: An intervention. Journal of Clinical
25 Vårdhandboken (2018) Smärtskattningsinstrument. Hämtad 2019-01-30 från:
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/akut-bedomning-och-skattning/smartskattn ing-av-akut-och-postoperativ-smarta/smartskattningsinstrument/
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012) Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M., Henricson Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad (s.481 - 496). (1:6 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Whittmore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of
Advanced Nursing 52(5) 546-553 doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2011) Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3:2 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Willman, A., Bahtsevani, C, Nilsson, P., Sandström, B. (red.) (2016). Evidensbaserad
omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (4:2 uppl.) Lund: Studentlitteratur
AB.
*Yu, H., Liu, Y., Li, S., & Ma, X. (2009). Effects of music on anxiety and pain in children with cerebral palsy receiving acupuncture: A randomized controlled trial. International Journal Of
Nursing Studies, 46(11), 1423–1430.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ijnurstu.2009.05.007
*Zhu, J., He, H.-G., Zhou, X., Wei, H., Gao, Y., Ye, B., … Chan, S. W.-C. (2015). Pain relief effect of breast feeding and music therapy during heel lance for healthy-term neonates in China: A randomized controlled trial. Midwifery, 31(3), 365–372.
26
Bilaga 1
Tabell 1: Översikt över litteratursökning i PubMed och Cinahl
Syfte med sökning: Att söka kunskap om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta.
PubMed 2019-02-03 inom 10 år, engelska. Sök
nr
*) Söktermer Antal träffar Antal valda
1-14 MSH FT
music OR music/therapeutic use OR music/psychology OR esthetics OR vitalism OR singing OR
melod* OR choir* OR choral* OR chorus* OR music*OR music treatment* OR music intervention*
42 853
15-27 MSH
FT
pain OR pain management OR pain management/nursing OR chronic pain OR acute pain OR pain, procedural OR pain, intractable OR catastrophization OR neuralgia OR fibromyalgia OR cancer pain OR
pain*
836 719
28-36 MSH
FT
nursing OR nursing care OR patient care OR nursing, practical OR complementary therapies OR point of care systems OR
nursing* OR symptom management*
1 657 098
37-43 MSH FT
inpatients OR hospitalization OR hospitals OR ambulances OR emergency medical services OR hospital*
4 378 612
44 MSH surgical procedures, operative 2 942 756
45 14 AND 27 AND 36 AND 43 NOT 44 184
46 14 AND 27 AND 36 AND 43 NOT 44 Begränsningar: 10 år
166 47 14 AND 27 AND 36 AND 43 NOT 44 Begränsningar: 10
år, engelska
156 9
27 Cinahl 2019-02-11. Begränsningar: peer reviewed, januari 2009 - februari 2019, engelska.
Sök nr
*) Söktermer Antal träffar Antal valda
1-10 MH FT
music OR singing OR esthetics+ OR vitalism* OR melod* OR choir* OR chorus* OR choral* OR music treatment* OR music intervention*
20 241
11-19 MH
FT
pain+ OR nociceptive pain+ OR chronic pain OR treatment related pain OR postoperative pain OR pain management OR pain, procedural OR catastrophization OR pain management OR neuralgia+ OR fibromyalgia OR cancer pain OR intractable pain* OR pain* OR acute pain*
285 636
20-27 MH
FT
nursing care+ OR patient care+ OR nursing practice+ OR nurse practice acts OR alternative therapies+ OR
point-of-care testing OR
nursing* OR symptom management*
1 278 130
28-34 MSH
FT
inpatients OR hospitalization+ OR hospitals+ OR ambulances OR emergency medical services+ OR emergency service+ hospital*
590 068
35 MH surgery, operative+ 537 840
36 10 AND 19 AND 27 AND 34 NOT 35 166
37 10 AND 19 AND 27 AND 34 NOT 35
Begränsningar: peer reviewed, januari 2009 - februari 2019, engelska
87 9
MH = Exact Subject Heading, söktermer i databasen Cinahl. MH-termer markerade med + innebär att de är sökta med tillägget “explode”. FT = fritextsökord.
28
Bilaga 2
Tabell 2: Översikt över artiklar från databasen PubMed och Cinahl PubMed Författare År Typ av studie Metod: Datainsamling/Analys Huvudfynd Kvalitet
Gezginci et al. 2018 RCT- studie Datainsamling skedde genom bland annat smärtskalan VAS, och ångesttillfredelse skalan (STAI).
Att jämföra tre olika sorters distraktions- metoder. Det vill säga: musik, stressboll och video. För att avgöra om dessa distraktionsmetoder kan lindra smärta, ångest, och patienters
tillfredsställelse under en cystoskopi.
Medel
Hsieh et al. 2014 RCT - studie Datainsamling har skett genom bland annat förväntan- och lindringsskalan (ERS).
Att jämföra att lyssna på egen utvald musik eller icke-musikljud, om det kan lindra subjektiv smärta.
Hög
Hsu et al. 2016 Prospektiv RCT- studie
Datainsamling skedde bland annat av skattningsskalan Numeric Rating Scale (NRS) som mäter smärtintensitet och ångest.
Om musik kan ha en påverkan på patienters smärta och ångest innan, under och efter
förbandsbyte av patienters brännskador.
Medel
Huang et al. 2010 RCT- studie Datainsamling skedde bland annat utifrån metoden MANOVA, som mäter för- och efterskattning av patienters smärta.
Sängliggande cancerpatienter fick möjligheten att minska sin smärta genom att lyssna på Taiwanesisk
folkmusik, amerikansk och buddhistisk lugnande musik.
Hög
Jafari et al. 2012 RCT - studie Datainsamling skedde genom
smärtskattnings- skalan NRS-skalan.
Om patienter som fick lyssna på musik de själva föredrog kunde uppleva lindrad smärtintensitet efter en öppen hjärtoperation. Hög Mirbagher Ajorpaz et al. 2014 Quasi-experi mentell studie Patienter som genomgått hjärtkirurgi fick lyssna på 30 minuter musik och sedan skatta sin smärta med VAS-skalan.
Att avgöra om musik kunde lindra patienternas postoperativa smärta efter att ha genomgått en hjärtoperation.
29 Författare År Typ av studie Metod: Datainsamling/Analys Huvudfynd Kvalitet
Marofi et al. 2015 Quasi-experi mentell studie Datainsamling skedde bland annat av bebisarnas mätning av hjärtfrekvens, blodtryck och syremättnad.
Att avgöra om nyfödda bebisar på
neonatalavdelningens fysiologiska reaktioner kan påverkas av att lyssna på tre minuters melodier innan, under och efter nålstickssmärta. Hög Parlar Kilic et al. 2015 Kontrollerad experimentel l och interventions studie. Data samlades in genom ett frågeformulär med 14 frågor som undersökte sociodemografisk data, symtomrelaterad data och tillfredsställelse hos patienter. Även genom olika skattningsskalor av patienters smärta och ångest.
Att avgöra om musik på en akutmottagning i Turkiet kan påverka patienters upplevelse av smärta, ångest och tillfredsställelse.
Hög
Shabani et al. 2016 Randomiser ad
“cross-over ” studie.
Datainsamling skedde bland annat genom ett frågeformulär, en blankett för registrering av fysiologiska signaler och en blankett för registrering av sömnväckning. En smärtskala (NFCS) som användes för att avgöra bebisarnas ansiktsuttryck vid smärta. Även en mätning av bebisarnas hjärtfrekvens och syremättnad genom verktyget SAADATs. Att avgöra smärtresponsen hos för tidigt födda barn genom en musikintervention innan och efter blodprovstagningar.
30 Cinahl Författare År Typ av studie Metod: Datainsamling/Analys Huvudfynd Kvalitet Bacelar Arruda et al. 2016 RCT - studie Datainsamling skedde genom bland annat av ett frågeformulär av patienters
sociodemografiska upplevelse av att leva med cancer,
smärtskattning enligt VAS-skalan,
depressionsskalan BDI samt en skala som fokuserar på hopp HHS.
Effekten av att lyssna på musik och poesi för att avgöra om det minskar smärta och depression hos patienter med cancersmärta och dess förmåga att känna hopp för livet.
Medel
Kant et al. 2017 Quasi-expe rimentell studie
Skattning av
smärtskalan VAS samt injektionstagningar.
Att avgöra effekten av musik och tryck tillämpat på smärta påtvunget av intramuskulära injektioner. Medel Korhan et al. 2014 Quasi-expe rimentell studie. Datainsamling gjordes bland annat av smärtskattningsskalan VAS.
Att observera effekten av lugnande musik på smärtintensiteten hos patienter med neuropatisk smärta. Medel Liu et al. 2010 RCT - studie Datainsamling gjordes utifrån smärtskalan VASP, skattning av beteendeintesiteten (PBI), samt analoga skattningsskalan för ångest (VASP).
Att avgöra effekten av musik på smärt- och ångestreaktionerna vid förlossning. Medel Najafi Ghezelje et al. 2017 RCT- studie Genom ett frågeformulär och journal av patienter. Även genom VAS-skattning av patienternas smärta.
Att avgöra om massage och musik har en effekt på patienters brännskador och om massage och musik har en påverkan på deras skattning av smärta, ångest och avslappning. Hög Sfakianakis et al. 2017 Prospektiv RCT - studie. Datan insamlades av överviktiga postoperativa patienter. Efter musikintervention fick deltagarna skatta sin smärta med VAS-skalan. Studien pågick under tre månader.
Avgöra om patienter som fick lyssna på musik två gånger per dag postoperativt kunde lindra deras
smärtskattning.
31 Författare År Typ av studie Metod: Datainsamling/Analys Huvudfynd Kvalitet Vaajoki et al. 2012 Interventio nsstudie.
Data har samlats in genom patienters olika smärtskattningsskalor. VAS-skala och NRS -skalan
Att avgöra om patienter som har gjort bukoperationer kan minska sin smärta genom att lyssna på musik efter postoperativa ingrepp.
Hög
Yu et al. 2009 RCT - studie
Datainsamling har skett genom bland annat preoperativ ångestskala för barn (mYPAS). Smärtskalan CHEOPS för barn och FACES smärtskala, samt undersökning av barnens vitala parametrar av blodtryck (MAP), andningsfrekvens (RR) och hjärtfrekvens (HR).
Att avgöra om musik kan påverka ångest och smärta hos barn med cerebral pares som fått akupunktur på en klinisk avdelning.
Hög
Zhu et al. 2014 RCT-studie Datainsamling skedde genom venprovtagning av bebisarna, samt användning av smärtskalan för nyfödda (NIPS). Detta för att avgöra
bebisarnas frekvens av gråt samt hur länge bebisarna grät vid varje interventions tillfälle.
Att avgöra om amning, musik intervention och amning + musik kan vara en omvårdnadsåtgärd för nyfödda, för att minska deras smärtupplevelse
vid provtagningar.
