Mäns erfarenheter i samband med ettmissfall

(1)

Mäns erfarenheter i samband med ett

missfall

Men’s experiences of miscarriage

Författare: Josefine Bäckman och Sofia Sjökvist

VT 2021

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Anita Ross, universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Ett missfall kan benämnas som spontanabort och sker fram till vecka 22 i graviditeten. Vanligaste symtomen vid missfall är smärta i ländryggen och eller buksmärta samt vaginala blödningar. I samband med ett missfall kan psykiska symtom som påverkar välbefinnandet uppkomma. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll för att stödja, ge information till både den kvinnliga partnern och männen för att främja hälsa och arbeta familjecentrerat.

Syfte: Mäns erfarenheter i samband med ett missfall.

Metod: Deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo.

Resultat: I samband med ett missfall uppkom olika emotionella upplevelser hos männen. Familjecentrerad omvårdnad var betydelsefullt för männen men som visades vara bristande eftersom de inte kände sig inkluderade på grund av att fokus var på kvinnans mående. En hanteringsstrategi som män använde sig av var att visa sig starka på grund av förväntningar ur samhällssynpunkt. Stöd från närstående var en annan hanteringsstrategi eftersom de sällan blev erbjudna tillräckligt med stöd från vården.

Slutsats:Resultatet tyder på att ett familjecentrerat arbetssätt behöver stärkas hos sjuksköterskor för att inkludera männen och ge stöd i samband med ett missfall för att normalisera männens känslor ur ett samhällsperspektiv.

(3)

Innehållsförteckning

1 BAKGRUND ... 1

1.1MISSFALL ... 1

1.3OMHÄNDERTAGANDE VID MISSFALL ... 1

1.4KVINNORS ERFARENHET I SAMBAND MED ETT MISSFALL ... 2

1.5SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 2 1.6FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD ... 3 2 PROBLEMFORMULERING ... 3 3 SYFTE ... 3 4 METOD ... 3 4.1DESIGN ... 3 4.2DATAINSAMLING ... 3 4.3URVAL ... 4 4.4KVALITETSGRANSKNING ... 4 4.5DATAANALYS ... 4 5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 5 6 RESULTATREDOVISNING ... 5

6.1KÄNSLOMÄSSIGA REAKTIONER EFTER ETT MISSFALL ... 5

6.2MÄNS ERFARENHETER AV SJUKVÅRDENS STÖD OCH MEDKÄNSLA ... 6

6.2.1 Brist på stöd ... 6

6.2.2 Tillgång till stöd och ordens betydelse ... 7

6.3HANTERINGSSTRATEGIER FÖR MÄN EFTER ETT MISSFALL ... 8

6.3.1 Hanteringsstrategier och variationer av stöd ... 8

6.3.2 Omgivningens förväntningar på männen ... 8

7 RESULTATSAMMANFATTNING ... 9

8 METODDISKUSSION ... 9

8.1DESIGN ... 9

8.2DATAINSAMLING OCH URVAL ... 9

8.3KVALITETSGRANSKNING ... 10 8.4DATAANALYS ... 10 8.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10 9 RESULTATDISKUSSION ... 10 10 SLUTSATS ... 12 11 REFERENSLISTA ... 13 Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris

(4)

1 Bakgrund

1.1 Missfall

I 15-20 procent av alla erkända graviditeter sker ett missfall som också kan kallas för

spontanabort och sker fram till vecka 22 i graviditeten (Brännström et al., 2016, s. 141-142). Vid förlust av graviditet efter 22 veckor benämns det inte längre som ett missfall utan som intrauterin fosterdöd (Socialstyrelsen, 2007). Ett missfall kan identifieras som en graviditet som slutar spontant innan fostret har nått en vital graviditetsålder (Regan & Rai, 2000). Uteblivet missfall benämns som missed abortion och innebär antingen att graviditeten har avstannat för att embryot/fostret inte lever eller att det är en ofostrig graviditet. Orsaker till missfall kan bero på olika saker men i cirka 50 procent av fallen beror det på en

kromosomavvikelse. Andra orsaker till missfall kan exempelvis vara hormonella rubbningar som kan hindra befruktningen (Brännström et al., 2016, s. 141-142).

Enligt Borgfeldt, Åberg, Anderberg och Andersson (2010, s. 184) beskrivs olika typer av ett missfall genom fyra punkter. Punkt ett innebär ett fullständigt missfall som också benämns som komplett abort där foster, moderkaka och hinnor föds fram komplett. Punkt två handlar om ofullständigt missfall (inkomplett abort) som innebär att foster, moderkaka och hinnor stöts ut ofullständigt under några dagar. Punkt tre är kvarhållet missfall (missed abortion) som innebär att fostret dör inuti livmodern medan resten av graviditeten fortskrider under en tid. Tillslut stöts hela graviditeten ut och resulterar i ett missfall. Slutligen innebär punkt fyra ett hotande missfall där kvinnan får blödningar och/eller smärtor samt andra symtom som vid ett missfall men graviditeten fortskrider och fostret överlever.

De första symtomen på missfall är dov smärta i ländryggen och/eller låg buksmärta samt att vaginala blödningar också kan förekomma. Under ett pågående missfall kan kvinnor uppleva krampartad smärta med rikligare blödningar med koagler. Blödningen kan fortsätta några dagar till en eller två veckor innan missfallet blir komplett tills fostret, moderkakan och hinnorna har stötts ut från kroppen. För att konstatera ett missfall behövs en gynekologisk undersökning av livmodern och livmoderhalsen samt ett vaginalt ultraljud göras. Trots att de vanligaste symtomen som vaginal blödning och smärta finns det andra symtom vid missfall. Andra exempel är att kvinnan inte känner sig gravid längre. Om graviditeten har avstannat och kvinnan tidigare har haft symtom som trötthet, ömma bröst och illamående plötsligt försvinner kan känslan av att inte vara gravid längre infinna sig. Utöver fysiska symtom finns det också psykiska symtom som påverkar välbefinnandet (Adolfsson 2006, s. 9). När en kvinna börjar oroa sig över sin graviditet uppstår det känslomässiga symtom (Kjellström 2013, s. 146-147).

1.3 Omhändertagande vid missfall

Vid en undersökning av eventuellt missfall bör sjuksköterskan eller läkaren inte agera hoppfullt eftersom chansen till att allt ser bra ut oftast är liten. Situationen som kvinnan befinner sig i är krävande och stöd är betydelsefullt. Stöd bör ske både på sjukhuset men också i hemmet efter ett missfall. Situationen kring ett missfall kan ske snabbt, inom ett dygn kan paret befinna sig i sin hemmiljö igen. Vårdpersonalen har en avsevärd roll i att få paret att förstå vad som har hänt men också att acceptera missfallet. Information kring känslor som kan uppstå efter ett missfall bör vårdpersonalen informera om, oavsett om det är ett tidigt

(5)

eller sent missfall. Det är grundläggande att informera om vart kvinnan vänder sig för att få prata om sina känslor och det brukar vanligtvis vara hos en kurator eller psykolog (Borgfeldt et al., 2010, s. 187-188).

I samband med ett missfall på en akutvårdsavdelning beskrev sjuksköterskor lång väntetid för kvinnan eftersom ett missfall inte ansågs vara akut. Provet som togs, humant

koriongonadotropin (hCG) behövde analyseras och gav inte svar direkt samtidigt som provet behövde vara ordinerat av läkare. Kvinnor som sökte vård för ett pågående missfall kvälls eller nattetid fick dessutom vänta länge på svar eftersom en akutvårdsavdelning oftast inte har en egen ultraljudsapparat utan behöver i vissa fall låna från kvinnoklinikens avdelning.

Sjuksköterskor betonade vikten av uppföljningssamtal i samband med ett missfall som skulle kunna vara användbart för kvinnors välbefinnande men där behovet av riktlinjer inte

uppfylldes på akutvårdsavdelningen. Ett annat sätt att kunna ge information var skriftligt eftersom sjuksköterskorna upplevde kvinnan som genomgått missfall inte kunde förmå att förstå den muntliga informationen som angivits relaterat till chock hos kvinnan (Emond, de Montigny & Guillaumie, 2019, s. 1953-1954). Omhändertagande vid missfall behövde ske med integritet och avskildhet för emotionella aspekter men som kunde vara ett problem relaterat till platsbristen på en akutvårdsavdelning. Vid ett missfall behövde sjuksköterskan ta hänsyn till olika aspekter genom att vara lyhörd, visa stöd och arbeta individanpassat till kvinnan som genomgått ett missfall. Svårigheter gällande tid gjorde att sjuksköterskor upplevde en känsla av maktlöshet i vårdandet (Emond et al., 2019, s. 1953-1954).

1.4 Kvinnors erfarenhet i samband med ett missfall

Kvinnor som hade upplevt ett missfall beskrev en känslomässig reaktion som startade som en chock och övergick sedan i olika symtom. Sorg, depression samt skuld var några av

symtomen som angavs. Kvinnorna upplevde en förändring och en saknad som var långvarig. Av totalt tio tillfrågade kvinnor i en studie beskrevs samtliga upplevelser av hur

förväntningarna och drömmarna försvann samt att de kände sig bestulna av missfallet efter den förväntande graviditeten. Förståelsen varför ett missfall drabbade kvinnan och hennes familj samt varför det skedde var något som samtliga deltagare försökte lära sig att handskas med (Mcgee, PettyJohn & Gallos, 2018). Otillräcklig information om psykologiska

reaktioner från sjuksköterskor i samband med ett missfall var en avsaknad från vården. Kvinnorna i studien angav att tillgången av resurser om hantering var en brist samt att kvinnorna inte erbjöds någon medicinsk uppföljning i samband med ett missfall vilket var önskat (Larivière, deMontigny & Verdon, 2019, s. 674).

1.5 Sjuksköterskans förhållningssätt

Hälso-och sjukvårdslagen beskriver att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och värdighet samt att förebygga ohälsa. Lagen beskriver dessutom att vården ska vara av god kvalité och tillgodose trygghet, kontinuitet och säkerhet för patienten. Respekt, självbestämmande och integritet är centrala delar i lagen (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30, 5 kap, 1 §). International Council of Nurses (ICN) beskriver sjuksköterskans ansvar att främja miljöer där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor samt

trosuppfattningar hos människor respekteras. Koden belyser att patienter har rätt till information på ett sådant sätt som är anpassat för individen för samtycke till vård och behandling. Sjuksköterskan ska arbeta professionellt med lyhördhet, respekt, medkänsla och integritet (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017). Kommunikation och ett dialogiskt

(6)

förhållningssätt med patienten är nödvändigt och ska följas genom hela vårdprocessen för att informationen som angivits har blivit korrekt och förståelig (Socialstyrelsen, 2015, s. 21).

1.6 Familjecentrerad omvårdnad

Ett familjecentrerat arbetssätt har en betydelse för att främja välbefinnande hos anhöriga samt främja familjens hälsa (Socialstyrelsen, 2016, s. 21). Familjecentrerad omvårdnad innebär att vården fokuserar på att familjen har en betydelse för patientens upplevelse för sjukdom och ohälsa (SSF, 2015). Att vara anhörig till en patient som söker vård kan benämnas som att vara närstående. En make, maka eller nära vän räknas som närstående. Det är önskvärt i situationer när det inte råder sekretess att göra anhöriga delaktiga i vården. Det underlättar för att kunna stödja patienten och för att de anhöriga ska få ta del av information samt stöd att hantera frågor som kan uppstå (Socialstyrelsen, 2015, s. 39).

2 Problemformulering

Av 15-20 procent av alla kända graviditeter sker ett missfall under de första 12 veckorna av graviditeten. Symtom på missfall kan vara dov smärta i ländryggen och eller låg buksmärta med vaginala blödningar. Kvinnor med kända graviditeter som upplever symtom som uppkommer vid missfall söker vård inom olika vårdenheter för diagnostisering.

Sjuksköterskor har därför ett ansvar att arbeta professionellt och med empati. I en sådan situation när kvinnor och deras män/partner kan uppleva emotionella reaktioner i samband med ett missfall kan det vara önskvärt att sjuksköterskan arbetar familjecentrerat för att män ska känna sig delaktig i vården. Tidigare forskning fokuserade på kvinnors erfarenheter i samband med ett missfall och det fanns få studier om mäns erfarenheter vilket gör litteraturstudien betydelsefull för männen.

3 Syfte

Syftet med studien var att beskriva mäns erfarenheter i samband med ett missfall.

4 Metod

4.1 Design

För att svara på syftet och frågeställningar genomfördes en deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning av kvalitativa och kvantitativa studier. Genom att arbeta systematiskt menar Kristensson (2014, s. 151) att kvaliteten höjs och resultatets trovärdighet ökar.

4.2 Datainsamling

En systematisk sökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo.

Inriktningen i databaserna är inom omvårdnad och medicinskt område vilket är relevant för studiens syfte. I samtliga sökningar användes boolesk teknik, i fallen där sökningen blev för smal breddades sökningen med fritextord för att få fram tillräckligt med artiklar och manuell

(7)

sökning genomfördes som komplement. Vid sökningen användes ämnesord och fritextord som kombinerades. Ämnesorden som användes i databaserna Cinahl och Medline var följande: “Abortion, spontaneous”, “Men”, “Male”, “Perception”. Fritextord som användes i databaserna Cinahl och Medline var följande: “Miscarriage”, “Pregnancy loss”, “Partner”, “Experience”. I databasen Psycinfo användes följande ämnesord: “Spontaneous

abortion”, “Human Males”, “Partners”, ”Perception”. I databasen Psycinfo användes följande fritextord: “Experience”, “Men”. Begränsningar som valdes var engelskt språk och peer reviewed. En avgränsning gällande artiklarnas publikationsår gjordes mellan 2011-2021 för att inte använda artiklar som var äldre än tio år samt att dagens forskning inte skulle ha ändrats och för att göra litteraturstudien aktuell (Se bilaga 1).

4.3 Urval

I databaserna söktes totalt 160 artiklar fram. I det första steget lästes samtliga 160 titlar. I andra steget lästes 135 abstrakt och i det tredje steget lästes slutligen elva artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. Inklusionskriterier för artiklarna var att det skulle framgå erfarenheter i samband med ett missfall med fokus på mäns erfarenheter. För att resultatet skulle svara på syftet användes enbart artiklar med vårdrelation eftersom litteraturstudien är inom området omvårdnad. Efter att ha granskat elva artiklar noggrant exkluderades tre som inte svarade på litteraturstudiens syfte eftersom artiklarna enbart handlade om dödsfödsel och intrauterin fosterdöd på grund av att det inte benämns som missfall. Exklusionskriterier var sjukvårdspersonals erfarenheter, artiklar som endast beskrev kvinnors erfarenhet vid ett missfall, förebyggande åtgärder av missfall samt dödsfödsel och neonental död. Studiernas metod var av både kvalitativ och kvantitativ ansats, sju kvalitativa och en kvantitativ.

4.4 Kvalitetsgranskning

Utifrån bedömningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2014) granskades åtta artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte, problemformulering, urval, datainsamling, analys och resultat. Samtliga åtta artiklar som valdes ut svarade på litteraturstudiens syfte och bedömdes vara av måttlig eller hög kvalitet utifrån granskningsmallen och var av relevans till resultatet (SBU, 2014).

4.5 Dataanalys

Analysmetoden som användes var en integrerad analys för att sammanställa resultatet. Samtliga artiklar som hade valts lästes igenom noggrant, först enskilt och sedan tillsammans för att få en större förståelse om ämnet och minska risken för feltolkning (Kristensson, 2014, s. 174). Artiklarnas resultat har bearbetats och jämförts med varandra för att se likheter samt variationer mellan de olika resultaten. Genom jämförelse av de olika artiklarnas resultat har det framkommit likheter och variationer vilket har integrerats och sammanställts till ett nytt resultat i litteraturstudien.

(8)

5 Forskningsetiska överväganden

Vid forskning behövs forskningsetiska överväganden och ett etiskt förhållningssätt. Syftet är att nyttan för forskning ska överstiga risken för skada gentemot forskningsdeltagare. Respekt och integritet ska beaktas och information som samlas in ska hanteras på ett etiskt korrekt sätt. Helsingforsdeklarationen är ett dokument som innehåller etiska riktlinjer. Dokumentet beskriver fyra centrala etiska begrepp: Autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen samt rättviseskada-principen (Kristensson, 2014, s. 49-54). Artiklarna kontrollerades vid kvalitetsgranskningen av forskningsetiska resonemang och godkännande. Sju artiklar hade forskningsetiska resonemang eller etiskt godkännande och en artikel saknade etiskt

godkännande eftersom intervjustudier inte kräver det enligt dansk lag. Vid

sammanställningen av resultatet har ingen personlig värdering lagts eller påverkan för att medvetet ändra resultatet. Samtlig information från artiklarna har redovisats i resultatet som svarat på syftet.

6 Resultatredovisning

Resultatet redovisades som tre definierade huvudrubriker och fyra underrubriker genom en integrerad analys. En integrerad analys innebär enligt Kristensson (2014, s. 174) att

sammanställa resultatet genom tre steg. Det första steget är att identifiera likheter och skillnader i resultatet. I det andra steget identifieras kategorier och i det tredje steget

sammanställs resultatet under de identifierade rubrikerna. Huvudrubrikerna som framställdes var: Känslomässiga reaktioner efter ett missfall, mäns erfarenheter av sjukvårdens stöd och

medkänsla och hanteringsstrategier för män efter ett missfall. Litteraturstudiens resultat

baseras på vetenskapliga artiklar från Australien, Danmark, England, Irland, Sverige och USA.

6.1 Känslomässiga reaktioner efter ett missfall

Män beskrev psykiska reaktioner i samband med ett missfall (Miller, Temple-Smith & Bilardi, 2019, s. 6-7; Story Chaveza, Handly, Lucero Jones, Eddy & Poll, 2019, s. 670-671). Känslan av maktlöshet och att inte kunna påverka det pågående missfallet eller förlusten av kontroll över känslor kunde infinna sig hos männen (Miller et al., 2019, s. 6-7). Andra känslor som männen upplevde var förnekelse och förlust. Förnekelsen grundade sig i att männen reagerade på att de inte kunde förstå och acceptera missfallet. En man förklarade känslan av stolthet över att bli pappa, en längtan som uttrycktes bland anhöriga men att en tomhet infann sig efter missfallet (Story Chaveza et al., 2019, s. 671). Efter ett missfall beskrev männen i en studie att händelsen hade förändrat perspektivet på graviditet,

föräldraskap och livet. Män belyste ångest och rädsla över framtida graviditeter och att oron inte skulle kunna försvinna förrän de upplevt en fullbordad graviditet. Flera män kände att de inte ville berätta för någon att deras kvinnliga partner blivit gravida igen efter ett missfall förrän paren befann sig i vecka 12 av graviditeten, eftersom rädslan över att det skulle ske ännu ett missfall tog överhand. Förlust av självkänsla och identifiering som förälder samt oro över förmågan att kunna få barn i framtiden orsakades av egna men också andras

förväntningar (Miller et al., 2019, s. 6-7).

Män beskrev att sorgen efter ett missfall var en individuell upplevelse och hanterades på olika sätt. En del män hade ett starkt band till sitt ofödda barn och en bestående känsla av sorg medan andra inte hade det. Graviditetslängden hade ingen betydelse för upplevelsen av sorg.

(9)

Det som gjorde sorgeprocessen svårare var bristen på erkännandet av sorgen eftersom de upplevde att de behövde undertrycka sin sorg. En del män beskrev att de inte hade rätt att uttrycka sin sorg eftersom det var deras partner som var gravid och fokus var kvinnans mående i samband med missfallet. Samhällets erkännande av sorg saknades hos de män där sorgen var betydelsefull, vilket också var kopplat till normativa könsroller. Förutom

samhällsenliga normer var en del män fokuserade på sin kvinnliga partner istället för sina egna känslomässiga upplevelser (Obst & Due, 2018, s. 3).

Efter ett missfall förklarade flera män att starka känslor uppstod. Vissa kände depression, förvirring, ilska på universum och att deras liv gick i spillror. En man förklarade att det var den värsta smärtan som hade upplevts efter ett missfall. Ungefär hälften av männen upplevde missfallet som en traumatisk upplevelse. Traumat av att se och uppleva händelsen försvann aldrig ur ens minne förklarade en man. En annan man menade att berätta om missfallet för anhöriga blev ett trauma eftersom mannens föräldrar hade reagerat med starka reaktioner som exempelvis skrik och tårar (Story Chaveza et al., 2019, s. 670-671). Känslor av aktiv sorg, svår hantering och förtvivlan hade i en studie minskat efter fyra månader jämfört med en vecka efter missfallet för männen (Volgsten, Jansson, Skoog Svanberg, Darj & Stavreus-Evers, 2018, s. 25-26).

6.2 Mäns erfarenheter av sjukvårdens stöd och medkänsla 6.2.1 Brist på stöd

När männen och deras kvinnliga partner sökte vård upplevde en del män att de blev bemötta med en klinisk inställning till missfallet men inte emotionellt eller genom bekräftelse. Exempel på klinisk inställning var brist på uppföljning, lång väntan och att deras oro beträffande hälsan hos fostret och att deras gravida partner inte togs på allvar av

vårdpersonalen (Miller et al., 2019, s. 10-11). Andra negativa upplevelser från vården var relaterade till administrationen och/eller miljön av akutvårdsavdelningen och de allmänna klinikerna. Som ett exempel beskrev männen att det var en skiljevägg mellan varje patient på akutvårdsavdelningen vid undersökning. När patienterna blev undersökta nära varandra kunde de höra andra par där fostrets hjärtslag hördes från ultraljudsskärmen vilket förvärrade situationen (Meaney, Corcoran, Spillane & O’Donoghue, 2017, s. 4).

Män upplevde en okänslighet från vården beträffande vårdpersonal som inte bekräftade känslomässiga reaktioner i samband med ett missfall (Cullen, Coughlan, Casey, Power & Brosnan, 2017, s. 111-113; Koert et al., 2018, s. 293-295). Från sjukhuset sida upplevde en man känslan av att bli behandlad som ett bagage som tillhörde den kvinnliga partnern. Männen upplevde också att vårdpersonalen förminskade männen som partner i

omhändertagandet vid missfall och fokuserade på kvinnorna (Miller et al., 2019, s. 10-11; Story Chaveza et al., 2019, s. 670). För en man var det vid tredje eller fjärde gången ett missfall hade inträffat som frågan ställdes för första gången av sjukvårdspersonal om hur mannen mådde (Story Chaveza et al., 2019, s. 670). Önskemål om att män skulle få

erbjudande om psykologiskt stöd eller stöd som par belystes. Männen beskrev också vikten av att få ta del av information och behandling för att de upplevde att det konstaterade missfallet var påfrestande känslomässigt och inte ville hamna i skymundan (Koert et al., 2018, s. 293-295). Männen som hade erfarit ett missfall kände att de var isolerade och

frånkopplade från händelsen som manlig partner. Det kunde handla om att kommunikationen hade försämrats mellan paren eller att männen upplevde en känsla av ensamhet. Ensamheten

(10)

berodde på att männen inte upplevde en delaktighet i händelsen eller fick tillfälle att samtala om sin erfarenhet (Story Chaveza et al., 2019, s. 670).

Utanför sjukvården använde sig en del män inte av alternativ för stöd, dels för att de inte fick någon information om det men också för att det inte var nödvändigt hos vissa (Obst & Due, 2018, s. 4). En man förklarade vikten av att få stöd trots hur agerandet syntes utåt mot

allmänheten (Story Chaveza et al., 2019, s. 670). En del män ansåg att stödet som erbjöds var inriktad på kvinnors mående och inte på männen (Obst & Due, 2018, s. 4). En annan man upplevde att könet hade betydelse i händelsen, att smärtan av missfallet inte hade lika stor effekt hos mannen som hos kvinnan vilket mannen reagerade på och inte höll med om i påståendet (Story Chaveza et al., 2019, s. 670). Männen som medverkade i stödgrupper upplevde att det var till hjälp genom deras sorgeprocess, men också individuell rådgivning. En del män föredrog sorgrådgivare framför psykolog (Obst & Due, 2018, s. 4).

6.2.2 Tillgång till stöd och ordens betydelse

Vårdpersonal som visade en varsamhet uppskattades av männen, det bidrog till en mer bekväm situation. Varsamhet i relation till missfallet och vårdandet av fostret var de flesta männen nöjda över. En man förklarade att vårdpersonalen hade hanterat fostret försiktigt och att det kändes bättre för mannen. Majoriteten av männen upplevde att vårdpersonalen visade empati och en försiktighet vilket bidrog till en positiv inverkan (Cullen et al., 2017, s. 111-113). Interaktionerna med sjuksköterskor eller barnmorskor som vidtog åtgärder för stöd till både mannen och kvinnan visade sig vara positivt enligt männen i studien. Sjuksköterskor eller barnmorskan förklarade på ett begripligt sätt och svarade på eventuella frågor som uppkom (Miller et al., 2019, s. 11). Efter ett missfall under andra trimestern uppgav män i en studie att medkännande av vårdpersonalen var betydelsefullt. Ett missfall beskrevs som en svår period att gå igenom men med hjälp av vårdpersonalen och medkännande från deras håll beskrev männen som positivt. Bekräftelsen från vårdpersonalen angående ett missfall

belystes som meningsfullt (Cullen et al., 2017, s. 111-113).

Terminologin som användes av sjukvårdspersonalen för att beskriva mäns och deras kvinnliga partners förlust hade en betydande roll i den långsiktiga emotionella effekten vid sena missfall. Ordet “missfall” kunde upplevas negativt för män när de själva benämnde “förlust av barn” (Smith et al., 2020, s. 870). En man nämnde att vårdpersonal hade bekräftat missfallet genom att beklaga sorgen men nämnt missfallet som ett barn vilket uppskattades (Cullen et al., 2017, s. 112). Männen uppskattade när vårdpersonalen var lyhörda och tillgodosåg deras behov av terminologi. I de fall när sjukvårdspersonal benämnde ordet missfall vid sena missfall och paret fick se fostret som i deras ögon såg ut som ett litet barn blev det en svår upplevelse att hantera för männen (Smith et al., 2020, s. 870). På en akutmottagning förklarade läkare med medicinska termer som männen inte förstod och de upplevde att de fick bristfällig information angående möjliga orsaker till missfall, eventuella komplikationer och alternativ för missfallshantering (Miller et al., 2019, s. 10-11).

(11)

6.3 Hanteringsstrategier för män efter ett missfall 6.3.1 Hanteringsstrategier och variationer av stöd

Männen använde olika hanteringsstrategier för att hantera förlusten, en av dem var att rationalisera situationen som en biologisk händelse och självdistansering. En del män letade efter svar på varför missfallet kunde ha inträffat och skuldbelade sig själva (Miller et al., 2019, s. 8-9). Möjligheten att prata med familj, vänner eller utomstående upplevde män som ett sätt att hantera sin sorg i samband med ett missfall (Miller et al., 2019, s. 12-13; Obst & Due, 2018, s. 3-4). Arbetsplatsen hade också en inverkan på stöd för männen. En del män fick sjukskrivning och erbjudande av psykologiskt stöd medan andra upplevde en variation mellan de par som genomgått ett missfall och par som erfarit ett dödfött barn, där dem som genomgått ett missfall fick mindre eller inget stöd från arbetsplatsen. Bristen av formellt stöd från vårdens sida berodde vanligtvis på att vården inte bekräftande sorgen hos männen efter ett missfall. Mäns upplevelser av ett missfall och efterföljande behov av stöd förvärrades på grund av könsnormer (Obst & Due, 2018, s. 3-4). För männen fanns olika erfarenheter av stöd i sjukhusmiljön. Hos en del män fanns det en god förståelse för stödhantering när de lämnat sjukhuset och för andra saknades information och uppföljning, det gjorde att det uppstod en känsla av att de inte existerade gentemot kvinnan (Miller et al., 2019, s. 10-11; Obst & Due, 2018, s. 4)

Det fanns kulturella variationer i hanteringen, en del män upplevde antaganden från familjen som att stöd skulle ges till den kvinnliga partnern och inte till männen eftersom de inte själva bar på graviditeten. Genom att prata med bekanta upptäckte män att det öppnade upp för förståelsen att missfall var vanligt förekommande hos många. Missfall beskrevs som tabu i samhället och männen önskade att diskussionen kring missfall i samhället behövde förändras. Män sökte tillsammans med sin kvinnliga partner externa stöd online eller privat genom organisationer för graviditetsförluster och psykologer eftersom vården inte gav tillräckligt stöd till männen efter ett missfall. I allmänhet ansåg männen att stöd behövde vara riktade till män och inte enbart till kvinnor (Miller et al., 2019, s. 12-13).

6.3.2 Omgivningens förväntningar på männen

En del män vände sig till deras kvinnliga partner för stöd vilket kunde stärka relationen men andra män upplevde en känsla av att behöva vara ett stöd och visa sig stark inför sin partner samt att inte kunna erkänna sina egna känslor (Obst & Due, 2018, s. 3-4). Mäns erfarenheter i samband med ett missfall var i huvudsak att stödja sin partner och inte låta sina egna känslor ta överhand (Meaney et al., 2017, s. 5; Miller et al., 2019, s. 7-8). Samhällets syn på män var att de skulle visa sig starka, vilket gjorde att männen kände sig tvungna till att vara ett stöd framför att hantera sina egna känslor och sorg. En del kvinnor fick diagnosen depression efter ett missfall och männen kände att de behövde ta hand om sin partner genom att skydda samt trösta och därmed åsidosätta sina egna känslor (Miller et al., 2019, s. 7-8; Story Chaveza et al., 2019, s. 671-672). En man förklarade upplevelsen av att det kändes som en ständig kamp och att inte ha tid till att stanna upp och känna efter. Av 31 män upplevde nio män att de ville skydda och vara starka inför sin partner. Åtta män upplevde en känsla av hjälplöshet, att inte veta hur de på bästa sätt kunde hjälpa kvinnan, veta sin roll eller hur de skulle gå vidare framåt(Story Chaveza et al., 2019, s. 671-672). Biologiskt sätt kunde inte männen själva bära på graviditeten, vilket gjorde att förståelsen från den kvinnliga partnern inte var tillräcklig (Miller et al., 2019, s. 7-8).

(12)

7 Resultatsammanfattning

Känslor som kunde uppstå för männen efter ett missfall var bland annat maktlöshet, förnekelse och förlust. Inför framtida graviditeter kunde männen också uppleva ångest och rädsla på grund av tidigare erfarenheter. Graviditetslängden hade ingen betydelse för upplevelsen av sorg. Det som gjorde sorgeprocessen svårare var att de upplevde att de behövde undertrycka sin sorg. Efter ett missfall förklarade männen att situationen upplevdes bättre om vårdpersonalen var bekräftande, visade empati samt varsamhet. Vårdpersonal som använde rätt terminologi uppskattades och männen kände att vårdpersonalen kunde förklara och svara på frågor på ett begripligt sätt. Trots stödet från vården upplevde männen att det var mest fokus på kvinnan, att könet hade en betydelse och att stödet var inriktat mot kvinnan. Männen kunde erfara en känsla av att vara isolerade och frånkopplade av händelsen. Hanteringsstrategier män använde sig av var att söka stöd hos familj och vänner genom sorgeprocessen. En del män fick sjukskrivning och erbjudande av psykologiskt stöd från arbetsgivare i samband med ett missfall. Brist av stöd från vården gjorde att männen tillsammans med deras kvinnliga partner sökte externa stöd genom psykolog och

organisationer för missfallshantering. Männen kände sig tvingade till att åsidosätta sig själva och sina känslor för att skydda och ge stöd till partnern.

8 Metoddiskussion

8.1 Design

Designen var en deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning av kvalitativa och kvantitativa studier. Enligt Kristensson (2014, s. 150) kan en fördel med att skriva en litteraturstudie vara att ge svar på ett specifikt syfte genom att sammanställa tidigare forskningsresultat. Det kan anses vara en nackdel att genomföra en studie på tidigare forskning eftersom intervjuer med egna frågor kan tänkas ha en mer betydande roll i forskning.

8.2 Datainsamling och urval

En strukturerad sökstrategi innebär att veta vad som ska sökas efter samt hur och var tillvägagångssättet bör ske (Kristensson, 2014, s. 158). Sökningar gjordes därför i

databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar till litteraturstudiens resultat. Sökorden var samma i samtliga databaser med undantag för ämnesord som skiljde sig åt i de olika databaserna. En svårighet i datainsamlingen var vilka sökord som var användbara för att få fram relevanta artiklar. Användandet av liknande sökord i de olika databaserna gjordes för tillförlitlighet samt att artiklarna skulle svara på syftet. Cinahl och Medline har fokus på vårdvetenskap medan Psycinfo har fokus på psykologi och beteendevetenskap med anknytning till omvårdnad. För att svara på syftet gjordes en sökning i alla tre databaserna för att kunna inhämta bred och relevant information. Flera av artiklarna återkom i sökningen vilket ses som en styrka. Det saknades forskning om ämnet och syftet sedan tidigare vilket gjorde att antalet träffar i databaserna var begränsade. I samtliga tre databaser begränsades sökningarna till peer reviewed för att artiklarna skulle vara av en kritisk vetenskaplig granskning vilket är en styrka. Engelskt språk och begränsning till publiceringsår mellan 2011-2021 var av betydelse för att få fram den senaste forskningen

(13)

eftersom forskning ändras över tid. Fritextsökning gjordes eftersom ämnesorden i sökningen inte var tillräcklig och behövde kompletteras.

8.3 Kvalitetsgranskning

Validitet och reliabilitet samt överförbarhet diskuteras med hjälp av granskningsmallen från SBU (SBU, 2014) och redovisas i artikelmatrisen (Se bilaga 2). Sju av åtta studier var av kvalitativ form och en artikel var kvantitativ. Att använda både kvalitativa men också kvantitativa studier kan anses att en bredare förståelse och tillförlitlighet beaktas.

8.4 Dataanalys

I analysen översattes artiklarna från engelska till svenska. Enligt Henricson (2017, s. 414-415) minimeras risken för feltolkning och reliabiliteten stärks när artiklarna granskas tillsammans. Genom granskningen av de vetenskapliga artiklarna framkom tydliga meningsenheter samt kategorier som diskuterades och sedan skapades en ny helhet till

litteraturstudiens resultat. Diskussioner bör ske fortlöpande gällande förförståelsen eller andra personliga värderingar för att minimera risken för påverkan av resultatet vilket har tillämpats i litteraturstudien. Reliabiliteten stärks när personliga värderingar och förförståelsen

åsidosätts. Att vara opartisk kan dock inte uteslutas helt när det finns en viss förförståelse om ämnet sedan tidigare (Henricson, 2017, s. 414-415). Litteraturstudien är bearbetad på tidigare forskning och kunde inte påverka varje enskild studies metod eller resultat. Relationen mellan intervjuaren och deltagaren i intervjustudier som används till resultatet kunde inte beaktas vilket kan påverka deltagarnas svar och som blir till en svaghet.

8.5 Forskningsetiska överväganden

Majoriteten av artiklarna hade etiskt godkännande eller etiskt resonemang vilket styrker att deltagarna i studien har behandlats med respekt. I artikeln som saknade etiskt godkännande framgick det varför samt att de hade sökt om etiskt godkännande men att det inte krävdes enligt dansk lag vilket gjorde att artikeln inkluderades i studien. Trots att majoriteten av de vetenskapliga artiklarna har etiskt godkännande saknade en del studier etiskt resonemang. Samtliga valda artiklar till litteraturstudiens resultat svarade på syftet och inkluderades trots avsaknad av etiskt resonemang eftersom forskningen var begränsad till litteraturstudien.

9 Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat har visat att männen har ett behov av att känna sig inkluderade i mötet med vården. Från resultatet har en del män upplevt positiva aspekter från vården när de blivit inkluderade och för att vårdpersonalen har visat empati och varsamhet. Enligt SSF (2015) ses familjen som ett system i den familjecentrerade omvårdnaden vilket innebär att familjemedlemmar påverkas av varandras liv. I vissa situationer när en familjemedlem behöver vård kan familjen betraktas som en enhet istället för att arbeta individanpassat (SSF, 2015). Att arbeta familjecentrerat är särskilt viktigt i samband med ett missfall eftersom mannen samt kvinnan som söker vård ska betraktas som en enhet och har lika stor delaktighet av omvårdnaden. Genom ett familjecentrerat arbetssätt menar Obst, Due, Oxlad och

(14)

samband med ett missfall samt erbjudande av stöd genom sorgegrupper eller uppföljningssamtal från vårdgivare.

Trots att en del män upplevt familjecentrerad omvårdnad belyser majoriteten av männen att det finns en avsaknad från vårdpersonalen att arbeta familjecentrerat. Det kan vara

avsaknaden på stöd som gör att den familjecentrerade vården brister. Enligt Faskunger (2018, s. 133) finns det olika typer av stöd som exempelvis emotionellt och instrumentellt stöd. Emotionellt stöd innebär bland annat uppmuntran och tillit medan instrumentellt stöd innefattar råd, fakta och påminnelser. Enligt litteraturstudiens resultat är stödet inriktat på kvinnor och männen upplever att könet är av betydelse som leder till en förminskning av männen som partner. Trots brist på stöd för männen i samband med ett missfall fanns det andra strategier att hantera missfallet på. Enligt Murphy (1998) var en strategi att ignorera missfallet och fortsätta med livet som vanligt eftersom det var en svår känslomässig situation. En annan hanteringsstrategi var att hålla sig aktiv eller problemfokuserad. Ett exempel på aktiv hanteringsstrategi kunde vara ökad träning och att utföra hushållssysslor. Resultatet av att vara aktiv innebar att utföra olika uppgifter som höll männen upptagna vilket ledde till att männen kunde blicka framåt. Att uthärda sorg innebär enligt Wiklund Gustin (2014, s. 280) att distansera lidandet för att hantera vardagen. Att hålla sig psykiskt och fysiskt aktiv är ett hjälpmedel för att fokusera på nuet. En del män förklarade istället i en annan studie

hanteringen av ett missfall genom att gråta. Männen förklarade att gråta i ensamhet och sörja ifred föredrogs (Obst et al., 2020, s. 6-7).

Männen använde en hanteringsstrategi genom att åsidosätta sina egna känslor och stödja kvinnan i samband med ett missfall. Enligt Buetel, Willner, Deckardt, Von Rad och Weiner (1995, s. 250) beskrevs männen som frustrerade och otillräckliga över att inte kunna påverka missfallets förlopp. Förutom att stödja den kvinnliga partnern beskriver männen betydelsen av att kunna samtala med närstående i samband med ett missfall. Enligt Murphy (1998, s. 329) var sökandet av stöd hos familj, vänner och partner delar av hanteringsstrategin för männen. Vid avsaknad att samtala om sina känslor och vara delaktig i vården kan det leda till en känsla av ensamhet för männen. Enligt Williams, Topping, Coomarasamy & Jones (2019, s. 137) förklarade flera män känslan av att befinna sig i en sekundär roll, att de saknade rättighet att få samma uppmärksamhet som kvinnan.

I litteraturstudiens resultat framkommer det att olika känslor vid ett missfall uppstår. Män upplevde ångest och en rädsla över framtida graviditeter efter ett missfall. Förändrad helhetsbild på livet och föräldraskap efter ett missfall uppkom hos en del män. Mäns erfarenheter i samband med ett missfall är att de har svårigheter med att acceptera förlusten och i en del fall förnekar händelsen. Männen beskriver känslor som förvirring och ilska samt ifrågasättande till varför missfallet inträffade. Enligt Murphy (1997, s. 328) upplevde män att ett missfall var en oväntad händelse som de var oförberedda inför. Männen beskrev känslor som chock, misstro och hjälplöshet. Senare känslor som uppstod efter att chocken hade lagt sig var ilska, skuld och frustration över oron till deras partner som var ledsna och upprörda. I litteraturstudien uppkommer det att män upplever variationer mellan män och kvinnors erfarenheter och bemötande av vården i samband med ett missfall. Enligt Murphy (1997, s. 328-329) fanns det variationer i anknytning hos män och kvinnor i samband med ett missfall och känslomässiga reaktioner som följde efteråt. En variation sågs mellan män och kvinnors känslomässiga reaktioner efter ett missfall eftersom män inte upplevde samma rättighet som kvinnor att uttrycka sin sorg för att män inte själva bar på graviditeten. Ett antagande från samhället var att ett missfall endast påverkar kvinnorna (Obst et al., 2020, s. 2 ;Nguyen, Temple-Smith & Bilardi, 2019, s.757-758). Förutom förväntningar från samhället

(15)

hade männen egna förväntningar att bli mindre känslomässigt påverkade mot vad kvinnan blev vid ett missfall vilket männen förnekade (Williams et al., 2019, s. 136-137). Ett antagande kan vara att samhällsnormer om att män inte ska visa sårbarhet finns. Ur

samhällssynpunkt finns det därför en risk att inte ta hänsyn till variationer av genus när det har en betydelse eftersom omgivningen uppfattar män som starka och undertrycker känslor. Enligt Murphy (1997, s. 328) infann sig en känsla av att visa sig stark inför sin partner efter ett missfall eftersom det också var en förväntning att vara det (Murphy, 1997, s. 328). Par som hade gått igenom ett missfall innan 22 veckor av graviditeten upplevde att de oftast fick hantera sin sorgeprocess själva. Paren blev inte erbjudna samma stöd som normalt sätt erbjuds vid ett missfall efter vecka 22 (Nguyen et al., 2019, s. 757-758). Förväntningar från samhället och egna förväntningar hos männen förekom i litteraturstudiens resultat. Enligt resultatet upplevde både männen och kvinnorna likartade känslor i samband med ett missfall, dock fanns en tydlig variation mellan könen över hur känslor uttrycktes och

hanteringsstrategier som användes.

10 Slutsats

Familjecentrerad vård behöver stärkas hos sjuksköterskor för att inkludera männen i samband med ett missfall. Vidare forskning behövs för implementering av stödgrupper som inkluderar både män och kvinnor. Fortsatt forskning är nödvändig eftersom det krävs en förbättring hos vårdpersonalen till att arbeta familjecentrerat och att normalisera männens känslor ur ett samhällsperspektiv.

(16)

11 Referenslista

Adolfsson, A. (2006). Miscarriage: Women’s Experience and its Cumulative Incidence (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin). Hämtad från

file:///home/chronos/u- f2a713fb3838ab44b63a22b9bb25fa4e213c2ddb/MyFiles/Downloads/FULLTEXT01-adolfsson%20(1).pdf

Beutel, M., Willner, H., Deckardt, R., Von Rad, M. & Weiner, H. (1995). Similarities and differences in couples' grief reactions following a miscarriage: Results from a longitudinal study. Journal of Psychosomatic Research, 40(3), 245-253. doi:0.1016/0022-3999(95)00520-X

Borgfeldt, C. (2010). Obstetrik och gynekologi. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Brännström, M., Gemzell Danielsson, K., Hagberg, H., Landgren, B.-M., Máršal, K. & Westgren, M. (2016). ObGyn: Benigna gynekologiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Cullen, S., Coughlan, B., Casey, B., Power, S. & Brosnan, M. (2017). Exploring parents’ experiences of care in an Irish hospital following second-trimester miscarriage. British

Journal of Midwifery, 25(2), 110-115.

file:///home/chronos/u-f2a713fb3838ab44b63a22b9bb25fa4e213c2ddb/MyFiles/Downloads/Exploring%20parents% E2%80%99%20experiences%20of%20care%20in%20an%20Irish%20hospital%20following %20second-trimester%20miscarriage.pdf

Emond, T., de Montigny, F. & Guillaumie, L. (2019). Exploring the needs of parents who experience miscarriage in the emergency department: A qualitative study with parents and nurses. Journal of Clinical Nursing, 28(9–10), 1952–1965.

https://doi.org/10.1111/jocn.14780

Kjellström, B. (2013). När det inte blev som du tänkt dig: om missfall, sorg och att våga igen. Älvsjö: Effektum.

Faskunger, J. (2018). Beteendeförändring - att hjälpa patienter med livsstilsfrågor: Socialt stöd. I B. Klang Söderkvist & Å. Kneck (red.), Patientundervisning: Ett samspel för lärande (4. uppl., s. 133). Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom

omvårdnad. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Koert, E., Malling, G. M. H., Sylvest, R., Krog, M. C., Kolte, A. M., Schmidt, L. & Nielsen, H. S. (2018). Recurrent pregnancy loss: Couples’ perspectives on their need for treatment, support and follow up. Human Reproduction, 34(2), 291-296. doi:10.1093/humrep/dey362

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

(17)

Larivière-Bastien, D., deMontigny, F. & Verdon, C. (2019). WOMEN’S EXPERIENCES OF MISCARRIAGE IN THE EMERGENCY DEPARTMENT. Journal of Emergency Nursing,

45(6), 670-676. doi.org/10.1016/j.jen.2019.06.008

Mcgee, K., PettyJohn, M. E. & Gallus, K. L. (2018). Ambiguous Loss: A Phenomenological Exploration of Women Seeking Support Following Miscarriage. Journal of Loss and

Trauma, 23(6), 516-530. doi.org/10.1080/15325024.2018.1484625

Meaney, S., Corcoran, P., Spillane, N. & O’Donoghue, K. (2017). Experience of miscarriage: An interpretative phenomenological analysis. BMJ Open, 2017(7), 1-7.

doi:10.1136/bmjopen-2016- 011382

Miller, E.J., Temple-Smith, M.J. & Bilardi, J.E. (2019). There was just no-one there to

acknowledge that it happened to me as well’: A qualitative study of male partner’s experience of miscarriage. PLOS ONE, 14(5), 1-20. doi.org/10.1371/journal.pone.0217395

Murphy, F. A. (1998). The experience of early miscarriage from a male perspective. Journal

of Clinical Nursing, 7, 325-332. doi:10.1046/j.1365-2702.1998.00153.x

Nguyen, V., Temple‐Smith, M. & Bilardi, J. (2019). Men's lived experiences of perinatal loss: A review of the literature. The Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and

Gynaecology, 2019(59), 757-766. doi:10.1111/ajo.13041

Obst, K. L. & Due, C. (2018) Australian men’s experiences of support following pregnancy loss: A qualitative study. Midwifery, 70(2019), 1-6. doi.org/10.1016/j.midw.2018.11.013 0266-6138/

Obst, K.L., Due, C., Oxlad, M. & Middleton, P. (2020). Men’s grief following pregnancy loss and neonatal loss: a systematic review and emerging theoretical model. BMC Pregnancy and

Childbirth, 20(11), 2-17. doi:10.1186/s12884-019-2677-9

Regan, L. & Rai, R. (2000). Epidemiology and the medical causes of miscarriage.

Best Practice and Research in Clinical Obstetrics and Gynaecology, 14(5), 839-854.

doi:10.1053/beog.2000.0123

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Smith, LK., Dickens, J., Bender Atik, R., Bevan, C., Fisher, J. & Hinton, L. (2020). Parents’ experiences of care following the loss of a baby at the margins between miscarriage, stillbirth and neonatal death: a UK qualitative study. BJOG: An International Journal of Obstetrics

and Gynaecology, 2020(127), 868-874. doi: 10.1111/1471-0528.16113

Socialstyrelsen. (2007). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. (Socialstyrelsen, 2007–42–10).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/statistik/2007-42-10_20074210.pdf?fbclid=IwAR1Q_t4Es4zjrpruq57bquv8c0jOy_T4FN1SMqkLai4SAvk8fy UlLSoxSUY

(18)

Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Hämtad 22 april 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Stöd till anhöriga. Hämtad 28 april 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-7-3.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning

av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 19 april 2021 från

file:///home/chronos/u-f2a713fb3838ab44b63a22b9bb25fa4e213c2ddb/MyFiles/Downloads/Granskningsmall.pdf Story Chavez, M., Handly, V., Lucero Jones, R., Eddy, B. & Poll, V. (2019). Men’s

Experiences of Misscarriage: A Passive Phenomenological Analysis of Online Data. Journal

of Loss and Trauma, 24(7), 664-677. doi.org/10.1080/23802359.2019.1611230

Svensk sjuksköterskeförening. (2015). Familjefokuserad omvårdnad [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från

https://swenurse.se/download/18.21c1e38d175977459261553e/1605102573057/Familjefokus erad%20omv%C3%A5rdnad.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20e tiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf

Volgsten, H., Jansson, C., Skoog Svanberg, A., Darj, E. & Stavreus-Evers, A. (2018). Longitudinal study of emotional experiences, grief and depressive symptoms in women and men after miscarriage. Midwifery, 64(2018), 23-28. doi.org/10.1016/j.midw.2018.05.003

Wiklund Gustin, L. (2014). Lidande - en del av människans liv: Att uttrycka och förmedla sitt lidande. I F. Friberg & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och

förhållningssätt (2. uppl., s. 280). Lund: Studentlitteratur.

Williams, H. M., Topping, A., Coomarasamy, A. & Jones, L. L. (2019). Men and

Miscarriage: A Systematic Review and Thematic Synthesis. Qualitative Health Research,

30(1), 133-145. doi:10.1177/1049732319870270

(19)

Bilaga 1

Sökmatris

Databas Sökord Resultat

av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-04-09 Kl. 10:00 Begränsningar Språk: Engelska År: 2011–2021 Peer review 1. (MH ”Perception”) 17,308 2. ”Experience” 155,222 3. 1 OR 2 170, 682 4. (MH ”Male”) 1,049,132 5. (MH ”Men”) 2,634 6. ”Partner” 21,295 7. 4 OR 5 OR 6 1,062,430 8. (MH ”Abortion, Spontaneous”) 2,740 9. ”Pregnancy loss” 1,383 10. ”Miscarriage” 2,608 11. 8 OR 9 OR 10 5,116 12. 3 AND 7 AND 11 56 56 56 3

(20)

Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Medline 2021-04-19 Kl. 09:00 Begränsningar Språk: Engelska År: 2011–2021 Peer review 1. (MH ”Perception”) 18,230 2. ”Experience” 319,803 3. 1 OR 2 335, 451 4. (MH ”Male”) 2,852,545 5. (MH ”Men”) 839 6. ”Partner” 56,315 7. 4 OR 5 OR 6 2,888,418 8. (MH ”Abortion, Spontaneous”) 3,792 9. ”Pregnancy loss” 3,748 10. ”Miscarriage” 6,572 11. 8 OR 9 OR 10 11, 042 12. 3 AND 7 AND 11 98 98 73 4

(21)

Databas Sökord Resultat av sökning en Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Psycinfo 2021-04-10 Kl.15:00 Begränsningar Språk: Engelska År: 2011–2021 1. DE ”Spontaneous Abortion” 228 2. ”Experiance” 206,196 3. DE ”Perception” 9,773 4. 2 OR 3 213,822 5. DE ”Human Males” 7,095 6. ”Men” 70,769 7. DE ”Partners” 2,064 8. 5 OR 6 OR 7 74,494 9. 1 AND 4 AND 8 6 6 6 1

(22)

Artikelmatris

Bilaga 2 1 (8) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Cullen, S., Coughlan, B., Casey, B., Power, S. & Brosnan, M. (2017). Exploring parents’ experiences of care in an Irish hospital following second-trimester miscarriage. British Journal of Midwifery, 25(2), 110-115. file:///home/chronos/u-f2a713fb3838ab44b63a22 b9bb25fa4e213c2ddb/MyF iles/Downloads/Exploring %20parents%E2%80%99 %20experiences%20of%2 0care%20in%20an%20Iris h%20hospital%20followin g%20second-trimester%20miscarriage.p df Irland. “This study aimed to explore parents’ experiences of hospital care during a second-trimester miscarriage”. Kvalitativ metod Population

14 föräldrar som hade fått ett missfall under andra

trimestern.

Inklusionskriterier Föräldrar som hade fått ett missfall i andra trimestern samt uppsökt en kvinnoklinik i Dublin.

Exklusionskriterier Framgick inte i artikeln. Urvalsförfarande Strategiskt urval. Urval

Nio kvinnor och fem män. Totalt 14 deltagare. Ålder på kvinnorna var mellan 30-42 år. Datainsamlingsmetod

Semistrukturerad intervju. Analysmetod

Textanalys.

Styrkor

• Deltagarna fick fylla i ett samtyckesformulär.

• Resultatet var tydligt beskrivet genom citat från intervjuerna.

• Tydligt syfte som svarade på resultatet.

• Resultatet var överförbart till ett liknande

sammanhang. Svagheter

• Exklusionskriterier framgick inte.

• Ålder på männen uppgavs inte.

Medkänsla, varsamhet och empati från vårdpersonal hade en positiv påverkan på föräldrarna som hade fått ett missfall. Sammanlagt hade föräldrarna en positiv erfarenhet av vården under ett missfall i andra trimestern. Det fanns några som

upplevde en okänslighet från vårdpersonalens sida.

(23)

2 (8) Författare, år, titel,

Koert, E., Malling, G. M. H., Sylvest, R., Krog, M. C., Kolte, A. M., Schmidt, L. & Nielsen, H. S. (2018). Recurrent pregnancy loss: Couples’ perspectives on their need for treatment, support and follow up.

Human Reproduction, 34(2),

291-296.

doi:10.1093/humrep/dey362 Danmark.

“The question that guided this research was: what do couples referred to or attending a RPL clinic believe they need in terms of treatment, support and follow up?”.

Kvalitativ metod Population

15 par som haft upprepade missfall och som hänvisats till eller var listade på

Rigshospitalet i Danmark.

Inklusionskriterier

Heterosexuella par, minst tre upprepade missfall innan vecka 12 i graviditeten, inga barn innan missfallen, villiga att bli intervjuade på engelska, att inte vara gravid vid intervjutillfället. Exklusionskriterier Framgår inte. Urvalsförfarande Redovisar inte. Urval

15 par intervjuades, data från två par exkluderades eftersom inklusionskriterierna inte längre uppfylldes, 13 par blev slutgiltig studiegrupp. Datainsamlingsmetod Semistrukturerad intervju Analysmetod Textanalys. Styrkor • Väldefinierad frågeställning. • Urvalet är relevant. • Resultatet är tydligt beskrivet. • Resultatet är överförbar till ett liknande sammanhang. Svagheter • Exklusionskriterier framgår inte • Urvalsförfarandet redovisades inte. Empatisk vård, par fokuserad vård, information, behandling och psykologisk hjälp var fem teman som framkom i resultatet.

(24)

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Meaney, S., Corcoran, P., Spillane, N. & O’Donoghue, K. (2017). Experience of miscarriage: An interpretative phenomenological analysis. BMJ Open, 2017(7), 1-7. doi:10.1136/bmjopen-2016- 011382 Irland.

“The purpose of this study was to focus on men’s and women’s accounts of miscarriage”.

16 deltagare på ett sjukhus på Irland med särskild inriktning för patienter som fått ett missfall. Inklusionskriterier Män och kvinnors erfarenheter i samband med ett missfall. Exklusionskriterier Framgår inte.

Urvalsförfarande Strategiskt urval. Urval

16 deltagare varav tio kvinnor och sex män. Datainsamlingsmetod Semistrukturerad intervju. Analysmetod Textanalys. Styrkor • Tydligt syfte. • Datainsamlingen var tydligt beskriven. • Resultatet är tydligt beskrivet och relevant till syftet. • Resultatet är överförbart till liknande kontext. Svagheter • Exklusionskriterier framgår inte. • Urvalet är inte tillräckligt eftersom det är mer kvinnor än män som deltagit i studien. • Otydlig population. Erkännande av missfall som en giltig förlust, missuppfattning om missfall, sjukhusmiljön, hantering av missfall, stöd samt hantering,

reproduktiv historia och konsekvenser för framtida graviditeter var sex teman i resultatet.

(25)

Miller, E.J., Temple-Smith, M.J. & Bilardi, J.E. (2019). There was just no-one there to acknowledge that it happened to me as well’: A qualitative study of male partner’s experience of miscarriage. PLOS ONE, 14(5), 1-20. doi.org/10.1371/journal.pone.0217395

Australien.

“The aim of the study was to address the gap in Australian literature by exploring miscarriage from a male partner perspective and men’s needs for additional support”. Kvalitativ metod Population Män som bor i Australien. Inklusionskriterier Män som bor i Australien och haft en partner som haft ett missfall för mer än tre månader sedan men för mindre än tio år sedan. Exklusionskriterier Män som har erfarenhet av missfall för mindre än tre månader sedan och mer än tio år sedan exkluderades.

Urvalsförfarande

Avsiktligt urval.

Urval

Tio män som upplevt minst ett missfall och var i åldern 29 år till 49 år. Datainsamlingsmetod Semistrukturerad intervju. Analysmetod Textanalys. Styrkor:

• Studien har en tydlig problemformulering. • Urvalet är relevant och

tydligt beskrivet till studiens resultat. • Analysförfarandet är

relevant i relation med datainsamlingsmetoden. • Resultatet är tydligt

beskrivet genom citat från deltagarna i studien.

• Resultatet är

överförbart till liknande kontext.

Svagheter:

• Studien hade ingen analysmättnad. • Forskarna har inte

kritiskt granskat sin egen roll inför eventuella bias eller inflytande under analysprocessen.

Fem teman uppstod i resultatet: Hur män kände sig inuti, upplevd roll som stöd för partner,

hanteringsstrategier, brist på vårdstöd och vikten av att dela med sig utav sina erfarenheter. I mötet med vården upplevde männen att vårdpersonal inte tog

hänsyn till dem och att det saknas bekräftelse och brist på uppföljning i samband med ett missfall.

(26)

Obst, K. L. & Due, C. (2018) Australian men’s experiences of support following pregnancy loss: A qualitative study. Midwifery,

70(2019), 1-6.

doi.org/10.1016/j.midw.2018.11.013 0266-6138/

Australien.

“This study aimed to explore Australian men’s experiences of both formal and informal supports received following a female partner’s pregnancy loss”. Kvalitativ metod Population Åtta män från Australien i åldrarna 33 år till 45 år och har erfarenhet av missfall från sex månader och fem år tillbaka.

Inklusionskriterier Mellan sex månader och fem år sedan missfallet. Exklusionskriterier Framgår inte. Urvalsförfarande Snöbollsurval. Urval Åtta män från Australien i åldrarna 33 år till 45 år. Datainsamlingsmetod Semistrukturerad intervju. Analysmetod Textanalys. Styrkor • Tydligt syfte. • Relevant urval. • Resultatet är tydligt beskrivet och relevant till syftet. • Resultatet är överförbart till liknande kontext. Svagheter • En av forskarna har haft förförståelse för analysen. • Exklusionskriterier framgår inte

Olika teman framkom i studien. Brist på

erkännande för mäns sorg innebar att de kände sig tvungna att undertrycka sina känslor.

Stöderfarenheterna varierade beroende på graden av sorg hos männen och det betraktades som en individuell erfarenhet.

(27)

Smith, LK., Dickens, J., Bender Atik, R., Bevan, C., Fisher, J. & Hinton, L. (2020). Parents’

experiences of care following the loss of a baby at the margins between miscarriage, stillbirth and neonatal death: a UK qualitative study. BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 2020(127), 868-874. doi: 10.1111/1471-0528.16113 England.

“To explore the healthcare experiences of parents whose baby died either before, during or shortly after birth between 20+0 and 23+6 weeks of gestation in order to identify practical ways to improve healthcare provision”.

Föräldrar som har erfarenhet av sena missfall, dödfödsel eller barn avlidna kort tid efter födseln mellan vecka 20+0 och 23+6 i England.

Erfarenheter av förlust efter spontan död före födseln, missfall och för tidig födsel.

Exklusionskriterier

Framgick inte.

Urvalsförfarande

Strategiskt urval

Urval

38 föräldrar deltog i studien varav tio föräldrarpar och 18 mammor. En förälder exkluderades eftersom

missfallet hade inträffat mellan sex veckor och 25 år före intervjun. Datainsamlingsmetod Halvstrukturerad intervju. Analysmetod Textanalys Styrkor

• Tydligt syfte och relevant urval • Intervjuerna transkriberades noggrant. Texten kodades vilket minskar risken för partiskhet. • Datainsamlingen är tydligt beskriven och relevant.

• Deltagarna gav informerat skriftligt samtycke före och efter intervjun. • Resultatet är tydligt

beskrivenoch relevant till syftet.

• Resultatet är

överförbart till annan kontext.

Svagheter

• Syftet har ingen egen underrubrik.

• Redovisar inte ålder.

Fyra teman beskrivs: Betydelsen av terminologi, att vara förberedd för värkarbete där barnet inte lever, vara beredd på att se barnet, minnesskapande,

upplevelser efter födseln, långsiktiga känslomässiga erfarenheter.

(28)

Story Chavez, M., Handly, V., Lucero Jones, R., Eddy, B. & Poll, V. (2019). Men’s Experiences of Misscarriage: A Passive Phenomenological Analysis of Online Data.

Journal of Loss and Trauma, 24(7), 664-677.

doi.org/10.1080/23802359.20 19.1611230

USA.

“The purpose of our study is to give voice to the lived experience of men who, with their partner, have suffered a loss through miscarriage”.

Män som hade haft erfarenhet av missfall och nämnt det genom sekundär datainsamling.

Män som hade erfarenhet av missfall.

Framgick inte i artikeln.

Urvalsförfarande Avsiktligt urval. Urval 31 män deltog i studien. Datainsamlingsmetod Sekundär datainsamling från allmänheten som exempelvis bloggar, chattforum och webbforum.

Analysmetod

Textanalys.

Styrkor

• Analysen var tydligt beskriven.

• Urvalet är relevant och tydligt beskrivet till studiens resultat. • Resultatet var tydligt beskrivet genom citat från intervjuerna. Svagheter • Deltagarnas ålder redovisas inte i studien. • Datainsamlingen skedde sekundärt och genom webben vilket kan vara svårt med trovärdigheten på deltagarna, om det endast är män som det hade studerats kring.

• Exklusionskriterier framgick inte i studien.

Fyra olika teman användes i resultatdelen vilket var: Isolering, överväldigad,

beskyddare, hantering. Dessa teman beskrev hur männen upplevde en isolering från händelsen av missfallet som manlig partner. Männen

upplevde att de kände sig överväldigade av händelsen och att det var en känslomässig

upplevelse. Männen förklarade att de kände att de behövde skydda och ta hand om kvinnorna efter ett missfall. Hantering handlade om att männen skulle finna en mening i deras erfarenhet samt kunna lära sig hantera vad som hade hänt.

(29)

Volgsten, H., Jansson, C., Skoog Svanberg, A., Darj, E. & Stavreus-Evers, A. (2018). Longitudinal study of emotional experiences, grief and depressive symptoms in women and men after miscarriage.

Midwifery, 64(2018), 23-28.

doi.org/10.1016/j.midw.2018.05.003 Sverige.

“The aim of the present study was to study emotional experience, grief and depressive

symptoms in women and men, one week and four months after miscarriage”.

Kvantitativ metod Population

Kvinnor och män som hade erfarenhet av missfall i upp till 21+6 graviditetsveckor.

Erfarenheter av intrauterin fosterdöd under vecka 22+0 eller senare exkluderades. Andra exklusionskriterier var upprepade missfall, ektopisk graviditet, druvbörd och språkliga brister i svenska och engelska. Pågående sorg och erfarenheter av missfall utan att ha fött barn efter missfallet.

Urvalsförfarande Randomiserat urval. Urval 103 kvinnor och 78 män Beskrivning slutlig studiegrupp Experimentgruppen var 103 kvinnor och 78 män. Kontrollgruppen var kvinnor mellan 25 år och40 år. Datainsamlingsmetod Frågeformulär. Analysmetod Statistisk analys. Styrkor • Väldefinierat syfte. • Datainsamlingen är tydligt beskriven och relevant • Resultatet är tydligt beskrivet. Svagheter: • Några otydligheter i beskrivning av urvalsprocessen. Aktiv sorg, svår hantering och förtvivlan hade minskat efter fyra månader jämfört med en vecka efter