> < _ >
Anders Lycken, Karin Sandqvist
Utvärdering av f ler sty
eks-bearbetningsmetoden
TRÄTEK
Multipiece Moulding and Sanding
System TRÄTEK — Evaluation
Trätel<nikCentrum
Anders Lycken, K a r i n Sandqvist
UTVÄRDERING FLERSTYCKSBEARBETNING TRÄTEK
Multi-piece Moulding and Sanding System TRÄTER Evaluation TräteknikCentrum, Rapport I 8601002 Nyckelord lumber maohining moulding sanding softwoods Stockholm j a n u a r i 1986
Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.
Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.
Citat tillätes om källan anges.
Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and
stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.
Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.
Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.
TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.
The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: .saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own re.wurces as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
SID
FÖRORD 3 1. SAMMANFATTNING 4
2. SYFTE OCH BAKGRUND 5 3. BESKRIVNING AV BEARBETNINGSMETODERNA 6
3.1 Enstycksbearbetning 6 3.2 F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g 7
4. FÖRSÖKSMETODER 9 4.1 M a t e r i a l u r v a l 9 4.2 Skadefrekvensmätning - inmätning av m a t e r i a l och
utvärdering 9 4.3 Bestämning av måttnoggrannhet och e r f o r d e r l i g t b e a r b e t n i n g s
-tillägg för slätbearbetning ( f i n i s h b e a r b e t n i n g ) 10 5. RESULTAT 12 5.1 M a t e r i a l k a r a k t e r i s t i k a 12 5.2 Skador e f t e r s l u t b e a r b e t n i n g 13 5.3 S o r t e r i n g 18 5.4 Måttnoggrannhet 19 5.5 Råvaruåtgång 22 5.6 S y n i n t r y c k av de hyvlade panelbrädorna 23 6. SLUTSATSER 24 6.1 S o r t e r i n g 25 6.2 P r o d u k t i o n s k a p a c i t e t 25 6.3 Måttnoggrannhet 26 6.4 Råvaruåtgång 26 7. LITTERATUR 27 8. SUMMARY 28
FtlRORD
Föreliggande r a p p o r t baserar s i g på e t t examensarbete som författarna utförde sommaren 1985 v i d Kungliga Tekniska Högskolan, i n s t i t u t i o n e n för träteknologi. Examensarbetet "Jämförande studium av två hyvlingsmetoder" redovisades och godkändes i september 1985.
Från i n s t i t u t i o n e n för träteknologi har vänligen tillstånd lämnats a t t få p u b l i c e r a d e t a k t u e l l a examensarbetet. En v i s s omarbetning och r e d u c e r i n g av t e x t - och f i g u r m a t e r i a l e t har g j o r t s .
1. SAMMANFATTNING
Hyvlingsförfärandet TRÄTEK, e l l e r f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g som metoden också k a l l a s , i n t r o d u c e r a d e s som idé hösten 1982 av Hartwig Blumer, Träteknik-Centrum, Stockholm.
Kort kan metoden b e s k r i v a s på följande v i s : Okluvna råämnen längdbearbetas f y r s i d i g t och k l y v s därefter i två panelämnen. De klyvsågade rätsidorna s l i p e g a l i s e r a s och f i n i s h b e a r b e t a s därefter i en bredbandputsmaskin. För a t t o b j e k t i v t utvärdera föreliggande s k i l l n a d e r mellan enstycksbearbet-n i enstycksbearbet-n g ( k o enstycksbearbet-n v e enstycksbearbet-n t i o enstycksbearbet-n e l l p a enstycksbearbet-n e l h y v l i enstycksbearbet-n g ) och f l e r s t y c k s b e a r b e t enstycksbearbet-n i enstycksbearbet-n g har deenstycksbearbet-nenstycksbearbet-na undersökning utförts. Större s k i l l n a d e r har framkommit mellan enstycksbe-a r b e t n i n g och f l e r s t y c k s b e enstycksbe-a r b e t n i n g med enstycksbe-avseende på beenstycksbe-arbetningsskenstycksbe-ador, nedklassningsandel och måttnoggrannhet än vad som t i d i g a r e r e d o v i s a t s . F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g har sålunda v i s a t s i g vara v i d a överlägsen enstycks-b e a r enstycks-b e t n i n g . U r s l a g förekommer i n t e och andelen skadade k v i s t a r har mer än h a l v e r a t s och som en följd härav h a r nedklassningsfrekvensen minskat med 80%. P r o d u k t i o n s k a p a c i t e t e n har fördubblats. Dessutom ger d e t nya hyvlings-förf ärandet en råvarubesparing på grund av a t t avverkningsmånen för erhål-landet av godkänd y t a minskat.
2. SYFTE OCH BAKGRUND
S y f t e t med d e t t a arbete har v a r i t a t t jämföra k o n v e n t i o n e l l h y v l i n g , här k a l l a d e n s t y c k s b e a r b e t n i n g , med e t t a l t e r n a t i v t , n y u t v e c k l a t hyvlingsför-farande, TRÄTEK, här k a l l a t f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g , med avseende på bearbet-ningsskador, nedklassningsandel och måttnoggrannhet.
T i l l grund för a r b e t e t har i huvudsak l e g a t STFI-meddelande s e r i e D nr 202 " F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g : Förstudie-Industriell tillämpning" /4/. S t u d i e r n a har berört t i l l v e r k n i n g av inomhuspaneler som utgör en s t o r e x p o r t p r o d u k t inom svenska h y v l e r i i n d u s t r i n , och v a r kopplade t i l l k u n d o r d e r s t y r d produk-t i o n .
3. BESKRIVNING AV BEARBETNINGSMETODERNA
Nedan följer en redogörelse över de o l i k a d e l o p e r a t i o n e r n a för de två hyv-lingsmetoderna med hänsyn t i l l b e f i n t l i g a anläggningar. Mer d e t a l j e r a t b e s k r i v s f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g e n i /4/.
3.1 Enstycksbearbetning 3.1.1 K l y v n i n g s o p e r a t i o n
Vid e n s t y c k s b e a r b e t n i n g utgår man från e t t
råämne v i l k e t k l y v s på högkant i två e l l e r f l e r a ämnen.
3.1.2 H y v l i n g s o p e r a t i o n
K l y v s i d a n vänds ner mot bordet för a t t få en p l a n , slät nybearbetad sida som rätsida, v a r e f t e r brädorna matas i n en och en i hyveln.
Första u n d e r k u t t e r n r i k t a r ämnets undersida, v i l k e n b l i r panelens s y n l i g a s i d a , t i l l i k a rät-sida .
^ <j« Första högra s i d o k u t t e r n r i k t a r och fräser u t
n o t s i d a n .
-O
och breddimensionerar ämnet. Första vänstra s i d o k u t t e r n r i k t a r fjädersidanFörsta överkuttern t j o c k l e k s d i m e n s i o n e r a r ämnet. Andra högra s i d o k u t t e r n är i n t e bestyckad.
- I >
nSg
Andra vänstra s i d o k u t t e r n fräser u t fjädersidan. s t a v k u t t e r n f i n i s h b e a r b e t a r den s y n l i g a delen av fjädern.Andra överkuttern fräser u t spår på baksidan av panelen.
3.2 F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n q
3.2.1 och 3.2.2 H y v l i n g s - och k l y v n i n q s o p e r a t i o n , p u t s n i n g
Vid f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n q utgår man från e t t råämne som e f t e r h y v l i n g k l y v s i två panelämnen. Som s i s t a o p e r a t i o n t j o c k l e k s e g a l i s e r a s och f i n i s h b e -arbetas ämnena.
t
t
Råämnet matas i n i hyveln med s p l i n t s i d a n nedåt för a t t v i d kupighet få två stödpunkter.
Första u n d e r k u t t e r n r i k t a r ämnets undersida. Första högra s i d o k u t t e r n r i k t a r n o t s i d o r n a .
Första vänstra s i d o k u t t e r n förbearbetar fjäder-s i d o r n a .
^ Första överkuttern t j o c k l e k s d i m e n s i o n e r a r ämnet.
Andra högra s i d o k u t t e r n färdigfräser n o t s i d o r n a .
Andra vänstra s i d o k u t t e r n s l u t b e a r b e t a r de s y n l i g a delarna av fjädersidorna.
S t a v k u t t e r n fräser u t andra halvan av den ena fjä-dern samt spår på baksidan av den ena b l i v a n d e
pane-len .
Andra överkuttern fräser u t andra halvan av den andra fjädern samt spår på baksidan av den andra b l i v a n d e panelen.
R o t a p I a n k u t t e r n är i n t e bestyckad.
VHVV^yyyy/V/n
f n k l y v e n h e t u t r u s t a d med mötande k l i n g o r , d i r e k t -^^^l^v^V^V^;-^^ ^ a n s l u t e n t i l l h y v e l n , k l y v e r ämnet t i l l två panel-F i g u r 2. panel-Förekommande d e l o p e r a t i o n e r v i d f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g .Klyvenheten är u t r u s t a d med två h o r i s o n t e l l a k l i n g o r v i l k a är inbördes för-s k j u t n a i m a t n i n g för-s r i k t n i n g e n .
Figur 3. P r i n c i p s k i s s över k l y v e n h e t e n med mötande k l i n g o r E f t e r k l y v e n förs v i r k e t med k l y v s i d a n , t i l l i k a rätsidan, uppåt t i l l en bredbandputsmaskin där 10 panelbrädor samlas t i l l en sats innan de matas i n i maskinen. I putsmaskinen t j o c k l e k s e g a l i s e r a s och f i n i s h s l i p a s
panelbrädorna med hjälp av t r e o l i k a grova s l i p b a n d .
Q
Band nr 1 . T j o c k l e k s e g a l i s e r i n g , g r o v s l i p n i n g , a v v e r k n i n g ca 0,3 mm -"- 2. Finishförslipning, m e l l a n g r o v s l i p n i n g a v v e r k n i n g ca 0,1 mm -"- 3. F i n i s h s l i p n i n g , f i n s l i p n i n g , avverkning ca 0,05 mm ^ - D r i v e t h j u l4. FÖRSÖKSMETODFR
Vi v i l l e med försöken u t r e d a den s k i l l n a d som förelåg mellan enstycksbe-arbetade och f l e r s t y c k s b e a r b e t a d e panelbrädor med avseende på k v i s t u r f a l l , skador i och r u n t k v i s t a r , övriga u r s l a g och andra b e a r b e t n i n g s f e l samt nedklassningsandel. Nedklassning g j o r d e s endast med hänsyn t i l l bearbet-ningsskador och i n t e t i l l v i r k e s f e l .
I försöken i n g i c k också a t t k o n t r o l l e r a v i l k e n måttnoggrannhet som uppnåd-des v i d bearbetningen.
Bearbetningsförhållandena var i s a m t l i g a f a l l i d e n t i s k a med de i normal p r o d u k t i o n förekommande. Matningshastigheten i h y v e l och klyvklingsåg var 60 m/min och 39 m/min i klyvbandsåg. Fuktkvoten var i genomsnitt 10%. Råäm-nena valdes med a v s i k t a t t få e t t r e p r e s e n t a t i v t m a t e r i a l utan s t o r a varia-t i o n e r i k v i s varia-t a n varia-t a l och k v i s varia-t s varia-t o r l e k .
4.1 M a t e r i a l u r v a l
Ur e t t paket g r a n v i r k e , 2 ex l o g , grade 1 och 2 ( e n l i g t Gröna Boken o/s och bästa k v i n t a ) , sågat t i l l dimensionen 32 x 100 mm, längd 3,9 m, valdes 120 råämnen u t . U r v a l e t t i l l g i c k så a t t de sämsta - de med störst och f l e s t k v i s t a r , s p r i c k o r och Övriga skador - samt de bästa råämnena s o r t e r a d e s b o r t . Ur kvarvarande 120 råämnen valdes slumpmässigt 100 råämnen för användning t i l l skadefrekvensmätning och 20 råämnen t i l l måttnoggrannhets-mätning.
Samtliga 120 råämnen märktes med e t t i d e n t i f i k a t i o n s n u m m e r . Fuktkvoten mät-tes.
4.2 Skadefrekvensmätning - inmätning av m a t e r i a l och utvärdering De 100 råämnena ämnade för b e a r b e t n i n g och skadefrekvensmätning b e s i k t i g a -des och a l l a s y n l i g a skador k l a s s i f i c e r a d e s och inför-des i mätprotokoll. Råämnena delades sedan slumpmässigt upp i två hälfter: en t i l l enstycksbe-a r b e t n i n g och en t i l l f l e r s t y c k s b e enstycksbe-a r b e t n i n g .
V i d enstycksbearbetning b e s i k t i g a d e s ämnena d e l s e f t e r k l y v n i n g , d e l s e f t e r h y v l i n g , v a r v i d uppkomna skador k l a s s i f i c e r a d e s och protokollfördes.
Vid f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g b e s i k t i g a d e s ämnena d e l s e f t e r h y v l i n g och k l y v -n i -n g , d v s före s l u t b e a r b e t -n i -n g , dels e f t e r p u t s -n i -n g , v a r v i d uppkom-na ska-dor k l a s s i f i c e r a d e s och infördes i p r o t o k o l l .
A v s l u t n i n g s v i s s o r t e r a d e s och k l a s s i f i c e r a d e s s a m t l i g a panelbrädor av sak-kunnig p e r s o n a l . S o r t e r i n g e n utfördes d e l s med panelbrädorna från de två bearbetningsmetoderna separerade, d e l s med s a m t l i g a panelbrädor t i l l h o p a . V i d s o r t e r i n g e n togs endast hänsyn t i l l bearbetningsskador på rätsidan, v i r k e s f e l beaktades i n t e . V i d s o r t e r i n g e n klassades panelbrädorna i först-k l a s s i g ( A - först-k v a l i t e t ) e l l e r i c först-k e förstförst-klassig panel.
K v i s t a r på panelens rätsida med en diameter på 5 mm e l l e r däröver k l a s s i f i -cerades, mättes och räknades.
Verktyg och skärdata v i d h y v l i n g , k l y v n i n g och p u t s n i n g var i s a m t l i g a f a l l desamma som v i d normal p r o d u k t i o n .
10
Ur de erhållna mätvärdena har r e d o v i s a t s :
- a n t a l råämnesskador, såsom k v i s t u r f a l l , vankant, t r a n s p o r t s k a d a e t c , - a n t a l skador e f t e r bandklyvning, såsom k v i s t u r f a l l , u r r i v n i n g e t c , - a n t a l skador e f t e r h y v l i n g v i d enstycksförfärande, såsom k v i s t u r f a l l ,
u r s l a g e t c ,
- a n t a l skador e f t e r h y v l i n g och k l y v n i n g v i d flerstycksförfarande, såsom k v i s t u r f a l l , u r s l a g e t c ,
typfördelning av skador,
a n t a l k v i s t a r på färdig panels rätsida. Ur d e t t a beräknades:
- k v i s t s k a d e f r e k v e n s , varmed förstås a n t a l skadade k v i s t a r i förhållande t i l l d e t t o t a l a a n t a l e t k v i s t a r på den färdiga panelens rätsida,
- brädskadefrekvens, varmed förstås a n t a l skadade brädor i förhållande t i l l det t o t a l a a n t a l e t brädor,
förhållandet mellan kärn- och splintbrädor med avseende på dessa värden, förhållandet mellan enstycks- och f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g med avseende på dessa värden.
4.3 Bestämning av måttnoggrannhet och e r f o r d e r l i g t bearbetningstilläqq för slätbearbetninq ( f i n i s h b e a r b e t n i n q )
Följande försök gjordes för a t t k o n t r o l l e r a måttnoggrannheten hos klyvband-sågen samt för a t t k o n t r o l l e r a v i d v i l k e t s l i p d j u p ( a v v e r k n i n g s d j u p )
samt-l i g a bearbetningsmärken från ksamt-lyvsågning med bandsåg och ksamt-lingsåg är avlägsnade.
De t i d i g a r e omnämnda 20 råämnena användes för d e t t a ändamål. 4.3.1 Klyvbandsåg - enstycksbearbetning
De 10 råämnena som s k u l l e k l y v a s i bandsågen r i k t a d e s i en h y v e l t i l l ca 28 mm:s t j o c k l e k för a t t få en god r e f e r e n s y t a a t t mäta mot. De planade brädorna mättes i sex punkter: ca 15 mm från k a n t e r n a , m i t t på och 300 mm från ändarna, se f i g u r 5, 5.4.1. K l y v n i n g utfördes i en klyvbandsåg med mittsnittsökanordning.
De på d e t t a sätt framställda 20 brädorna mättes i samma sex punkter och placerades därefter i bredbandputsmaskinen i två satser om 10 brädor med k l y v s i d o r n a uppåt.
11 Satserna putsades med en inställd avverkning av ca 0,1 mm. Därefter avsyna-des brädorna. Om s a m t l i g a bearbetningsmärken från klyvsågningen v a r avlägs-nade från någon bräda togs den u r satsen och mättes i de sex punkterna. Därefter lades den t i l l b a k a i satsen och proceduren upprepades med samma a v v e r k n i n g s d j u p , avsyning och e v e n t u e l l mätning t i l l s s a m t l i g a brädor v a r slätbearbetade e l l e r bedömdes ha så djupa klyvmärken (mer än 1 mm) a t t v i d a r e b e a r b e t n i n g i n t e kunde anses motiverad.
4.3.2 Klyvklingsåg - f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g
Motsvarande mätning för klingsågkluvna ämnen utfördes på följande sätt: Råämnena hyvlades och klövs i f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g s m a s k i n e n v a r e f t e r de togs ur l i n j e n före putsmaskinen och mättes i de sex punkterna som nämnts ovan. Putsning, avsyning och mätning utfördes sedan på samma sätt som med de klyvbandsågade brädorna.
Ur de erhållna mätvärdena beräknades:
- s l i p d j u p för a t t få 9Q% av a n t a l e t brädor godkända, d v s a t t s a m t l i g a bearbetningsmärken från klyvsågningen hos dessa hade avlägsnats,
m e d e l s l i p d j u p , - s t a n d a r d a v v i k e l s e .
För de bandsågskluvna brädorna beräknades även: klyvbandsågens medelspårvidd, s t a n d a r d a v v i k e l s e n på klyvspårvidden samt för v a r j e mätpunkt, se t a b e l l 17, ( 5 . 4 . 4 ) , - medelspårvidd, s t a n d a r d a v v i k e l s e , - medianvärde.
Verktyg och skärdata v i d h y v l i n g , k l y v n i n g och p u t s n i n g v a r i s a m t l i g a f a l l desamma som v i d normal p r o d u k t i o n .
De mätverktyg som användes v a r :
- d i g i t a l t skjutmått, C E Johansson, mätområde 0-250 mm d i g i t a l bygelmätskruv, Moore & Wright O- 25 mm fuktkvotsmätare, Bollmann
meterstock O- 2 m k v i s t d i a m e t e r m a l l
12
5. RESULTAT
5.1 M a t e r i a l k a r a k t e r i s t i k a 5.1.1 Råämnesskador
Detta i n b e g r i p e r bearbetningsskada p g a fiberstörning, vankant, t r a s i g k v i s t , t r a n s p o r t s k a d a m m hos råämnen på s a m t l i g a f y r a s i d o r före bearbet-n i bearbet-n g . A bearbet-n t a l råämbearbet-nesskador framgår av t a b e l l 1.
TABELL 1 . A n t a l råämnesskador
A n t a l skador M a t e r i a l a v s e t t för M a t e r i a l a v s e t t för
Enstycksbearbetning F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g Per 50 brädor 102 181 Per bräda, medelvärde 2,0 3,6
Den skeva fördelningen av skador mellan råämnesgrupperna beror på a t t några av brädorna som var avsedda för f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g hade många, små ska-dor och a t t f l e r a f e l f r i a bräska-dor återfanns bland de bräska-dor som var avsedda för e n s t y c k s b e a r b e t n i n g . Dessa s k i l l n a d e r har dock r i n g a b e t y d e l s e för s l u t r e s u l t a t e t .
5.1.2 Fuktkvot
Fuktkvoten mättes med en e l e k t r i s k fuktkvotsmätare, vinkelrätt f i b e r -r i k t n i n g e n . TABELL 2. Fuktkvot Fuktkvot {%) M a t e r i a l a v s e t t för Enstycksbearbetning F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n q M a t e r i a l a v s e t t för Medelvärde 9,9 9,8 Standardavvikelse 1,5 1,6 Max 12,0 12,0 Min 7,0 6,0
13
5.1.3 A n t a l k v i s t a r på färdig panel
Nedan r e d o v i s a s k v i s t a r med diametern 5 mm och däröver. TABELL 3. A n t a l k v i s t a r A n t a l k v i s t a r Enstycksbearbetning F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g På 50 splintbrädor 1133 1058 På 50 kärnbrädor 1255 1215 T o t a l t 2388 2273 Medelvärde, a n t a l k v i s t a r t o t a l t per bräda 23,9 22,7
14
5.2 Skador e f t e r s l u t b e a r b e t n i n g 5.2.1 K v i s t s k a d e f r e k v e n s
Nedan redovisas vad som hänt med k v i s t a r n a i brädorna e f t e r bearbetning t i l l färdig panel, uppdelade på k v i s t t y p . R e s u l t a t e t redovisas d e l s i a n t a l , se t a b e l l 4, d e l s i procent, se t a b e l l 5.
TABELL 4. Skadade och oskadade k v i s t a r , a n t a l .
K v i s t t y p Enstycksbearbetning
Splintbräda Kärnbräda F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g Splintbräda Kärnbräda Runda oskadade 877 1060 909 1070 skadade 103 65 34 35 u r f a l l n a 80 22 40 17 Blad oskadade 58 79 70 87 skadade 15 26 4 5 u r f a l l n a 0 3 1 1 T o t a l t oskadade 2074 2136 skadade 209 78 u r f a l l n a 105 59
TABELL 5. Skadade och oskadade k v i s t a r , p r o c e n t .
K v i s t t y p Enstycksbearbetning
Splintbräda Kärnbräda F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g Splintbräda Kärnbräda Runda oskadade 82 92 92 95 skadade 10 6 3 3 u r f a l l n a 8 2 4 2 Blad oskadade 79 73 93 94 skadade 21 24 5 5 u r f a l l n a 0 3 1 1 T o t a l t oskadade 87 94 skadade 9 3 u r f a l l n a 4 3
15 5.2.2 A n t a l skador e f t e r s l u t b e a r b e t n i n g av panel
Detta i n b e g r i p e r skadad k v i s t , u r f a l l e n k v i s t , skada r u n t k v i s t , övriga u r s l a g och o h y v l a d / o s l i p a d y t a . Mer d e t a l j e r a t redovisas d e t t a i 5.2.3. TABELL 6. Skador v i d enstycksbearbetning
Brädtyp A n t a l A n t a l A n t a l
skador skador/bräda skador/m
Splintbrädor, 50 s t 426 8,5 2,2
Kärnbrädor, 50 s t 322 6,4 1,6
T o t a l t 100 s t 748 7,5 1,9
TABELL 7. Skador v i d f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g .
Brädtyp A n t a l A n t a l A n t a l
skador skador/bräda skador/m
Splintbrädor, 50 s t 80 1,6 0,4
Kärnbrädor, 50 s t 58 1,2 0,3
T o t a l t 100 s t 138 1,4 0,4
5.2.3 Typskador på s l u t b e a r b e t a d panel
Detta är en d e t a l j e r a d r e d o v i s n i n g av de skador som t i d i g a r e berörts i 5.2.2, här redovisade d e l s i a n t a l , d e l s i procent.
TABELL 8. A n t a l skador - typfördelning,
Skadetyp E n s t y c k s b e a r b e t n i n g S p l i n t - Kärn- T o t a l t bräda bräda F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g S p l i n t - Kärn- T o t a l t bräda bräda 38 40 78 41 18 59 0 0 0 1 0 1 0 0 0 80 58 138 Skadad k v i s t 118 U r f a l l e n k v i s t 80 Skada r u n t k v i s t 116 U r s l a g , övriga 102 Ohyvlad/oslipad 10 T o t a l t 426 91 25 92 87 27 322 209 105 208 189 37 748
16
TABELL 9. Procentandel skador - typfördelning.
Skadetyp Enstycksbearbetning
S p l i n t - Kärn- T o t a l t
F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g S p l i n t - Kärn- T o t a l t
bräda bräda bräda bräda
Skadad k v i s t 28 28 28 48 69 56 U r f a l l e n k v i s t 19 8 14 51 31 43 Skada r u n t k v i s t 27 29 28 0 0 0 U r s l a g , övriga 24 27 25 1 0 1 Ohyvlad/oslipad 2 8 5 0 0 0 T o t a l t 100 100 100 100 100 100
TABELL 10. Förhållandet mellan f l e r - och e n s t y c k s b e a r b e t n i n g avseende skador av v i s s t y p ( f / e ) .
Typ av skada Splintbräda Kärnbräda T o t a l t
Skadad k v i s t 0,32 U r f a l l e n k v i s t 0,51 Skada r u n t k v i s t * 0,00 U r s l a g , övriga 0,01 O h y v l a d / o s l i p a d * 0,00 T o t a l t 0,19 0,44 0,72 0,00 0,00 0,00 0,18 0,37 0,56 0,00 0,01 0,00 0,18
Ingen f l e r s t y c k s b e a r b e t a d panel uppvisade sådana skador, se t a b e l l 8 5.2.4 Bearbetningsskador, brädskadefrekvens
Följande t r e diagram, diagram 1 , 2 och 3 v i s a r förhållandet mellan en-s t y c k en-s b e a r b e t n i n g och f l e r en-s t y c k en-s b e a r b e t n i n g med aven-seende på bearbetningen-s- bearbetnings-skadornas förekomst.
— enstycksbearbetade brädor - . - flerstycksbearbetade brädor 17 A n t a l brädor 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 A n t a l 1 2 3 4 5 6
Diagram 1 . A n t a l bearbetningsskador på splintbrädor A n t a l brädor 25h 20 15
\
\
\
\
, 2 3 4 5 6 7 B 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 A n t a l Diagram 2. A n t a l bearbetningsskador på kärnbrädor.A n t a l brädor 35 30 25 20 15 10 \ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 A n t a l skador Diagram 3. A n t a l bearbetningsskador på s p l i n t - och k'arnbr'ador.
18
5.2.5 Klyvskador - enstycksbearbetning
Nedan angivna skador på k l y v s i d o r n a har r e g i s t r e r a t s på 50 splintbr'ador och 50 kärnbrädor e f t e r genomförd k l y v n i n g .
TABELL 1 1 . Klyvskador v i d enstycksbearbetning.
Klyvskador Splintbräda Kärnbräda
A n t a l k v i s t a r b o r t a 26 4
A n t a l skadade k v i s t a r 25 6
A n t a l skador r u n t k v i s t 11 9
T o t a l t 62 29
T o t a l t skadades 28 splintbrädor och 13 kärnbrädor.
P g a k v i s t a r n a s större s t o r l e k a r och lösare infästningar uppvisar s p l i n t -brädorna f l e r a skador.
5.3 S o r t e r i n g
För a t t i l l u s t r e r a svårigheten a t t rättvist bedöma de två bearbetnings-metoderna var för s i g , v i s a s här r e s u l t a t av två o l i k a sorteringsförfaran-den ( s e 4.2). S o r t e r i n g e n utfördes av en e r f a r e n s o r t e r a r e .
De få b e a r b e t n i n g s f e l som f i n n s på de f l e r s t y c k s b e a r b e t a d e panelbrädorna framträder t y d l i g a r e än de f e l som f i n n s på de enstycksbearbetade panelbrä-dorna. Därför t o l e r e r a s ( s a n n o l i k t omedvetet) en större f e l f r e k v e n s på de enstycksbearbetade.
TABELL 12. Separat s o r t e r i n g .
A n t a l brädor av 100 s t som nedklassats e n l i g t 4.2.
Enstycksbearbetning F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g Splintbrädor 34 16 Kärnbrädor 12 4 T o t a l t 46 20
19
TABELL 13. Gemensam s o r t e r i n g .
A n t a l br'ador av 100 s t som nedklassats e n l i g t 4.2
Enstycksbearbetning med avkap godkända* E l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g Splintbrädor 35 1 9 Kärnbrädor 5 21 3 T o t a l t 40 22 12 62
* Om 300 mm avkap kan t o l e r e r a s hade dessa 22 b l i v i t A - k v a l i t e t .
A t t n o t e r a är den s t o r a s k i l l n a d e n mellan skador på kärn- och splintbrädor som kvarstår.
5.4 Måttnoggrannhet
5.4.1 Brädornas tjockleksmått före s l i p n i n g
Brädorna mättes i sex punkter e n l i g t f i g u r 5. Medelvärde x och standard-a v v i k e l s e s på s standard-a m t l i g standard-a mätvärden beräknstandard-ades. ; : 15mm 300 mm
L
^ 15mm Eigur 5. Mätpunkternas p l a c e r i n g , TABELL 14. Mätresultat av måttnoggrannhetsmätning Brädtyp brädsida Enstycksbearbetning mm mm E l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g T, mm s, mm Splintbräda 13,1 0,28 13,7 0,11 Kärnbräda 12,9 0,27 13,5 0,09 Notsida-
-
13,5 0,08 Ejädersida-
-
13,6 0,07Medelvärdena och s t a n d a r d a v v i k e l s e r n a för kärnbräda, n o t och fjäder v i d f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g är k o r r i g e r a d e . En bräda är i n t e medtagen på grund av a t t den, särskilt på fjädersidan, k l a r t a v v i k e r i mått jämfört med de andra 19 brädorna. Med den inberäknad b l i r s t a n d a r d a v v i k e l s e n för kärnbräda och fjäder 0,30. Orsaken t i l l a v v i k e l s e n i måttet är t r o l i g e n a t t råmåttet var för l i t e t .
20
5.4.2 S l i p d j u p
Nedan redovisas för enstycksbearbetning e r f o r d e r l i g t s l i p d j u p ( d v s samt-l i g a bearbetningsmärken e f t e r ksamt-lyvsåg avsamt-lägsnade) för a t t 90% av m a t e r i a samt-l e t s k a l l vara godkänt. Se 4.3. Medelvärde och s t a n d a r d a v v i k e l s e på dessa 90% av mätvärdena har beräknats. V i d f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g redovisas e r f o r d e r -l i g t s -l i p d j u p för s a m t -l i g a brädor, samt det beräknade m e d e -l s -l i p d j u p e t och s t a n d a r d a v v i k e l s e på dessa 100%.
TABELL 15. S l i p d j u p , medelvärde och s t a n d a r d a v v i k e l s e .
S l i p d j u p Enstycksbearbetning F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g S l i p d j u p för godkända
brädor e n l i g t ovan, mm 1,1 0,6
M e d e l s l i p d j u p , mm 0,8 0,4
S t a n d a r d a v v i k e l s e , mm 0,17 0,10
På d e t enstycksbearbetade m a t e r i a l e t fanns, på de resterande 10% brädorna, djupa u r r i v n i n g a r som krävt minst 1 mm y t t e r l i g a r e s l i p n i n g för a t t b l i godkända.
På d e t f l e r s t y c k s b e a r b e t a d e m a t e r i a l e t krävdes endast 0,1 mm y t t e r l i g a r e s l i p n i n g för a t t få de resterande 10% brädorna godkända, varför de också s l u t b e a r b e t a d e s . S l i p d j u p e t är därför r e d o v i s a t v i d 100% godkända brädor. 5.4.3 S l i p d j u p _ - sammanställning
Nedan redovisas e r f o r d r a t m e d i a n s l i p d j u p för godkännande av brädorna. V i d enstycksbearbetning s l i p a d e s 18 brädor (90%) färdigt. V i d f l e r s t y c k s b e -a r b e t n i n g s l i p -a d e s s -a m t l i g -a 19 brädor (100%) färdigt. Se 5.4.1 och 5.4.2. Med m e d i a n s l i p d j u p förstås d e t s l i p d j u p som krävs för a t t halva a n t a l e t brädor s k a l l få godkänd y t a .
21
TABELL 16. M e d i a n s l i p d j u p
A n t a l brädor med s l i p d j u p Enstycks- F l e r s t y c k s
-(mm) b e a r b e t n i n g b e a r b e t n i n g 0,3 0 5 0,4 0 6 0,5 2 6 0,6 2 2 0,7 4 0 0,8 5 0 0,9 2 0 1,0 2 0 1,1 1 2 0 M e d i a n s l i p d j u p , mm 0,8 0,4
Diagram visande e r f o r d e r l i g t s l i p d j u p för godkännande av brädorna samt m e d i a n s l i p d j u p v i d enstycksbearbetning och f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g . A n t a l brädor Med i ans 1 i pd j up , Flerstycksbea r-betn i nq Enstycksbea rbetn i ng 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 O, DIAGRAM 4. M e d i a n s l i p d j u p 0,9 1,0 1,1 S l i p d j u p i mm
22
5.4.4 Spårvidd i klyvbandsågen - e n s t y c k s b e a r b e t n i n g
Nedanstående t a b e l l 17 v i s a r beräknat sågsnitt i de sex markerade mätpunkterna, e n l i g t f i g u r 5, 5.4.1.
TABELL 17. Spårvidd i klyvbandsåg.
Spårvidd A n t a l brädor T o t a l t Mätpunkt ( se 5.4.1) (mm) 1 2 3 4 5 6 1,7 1 1 1 2 5 1,8 1 2 2 2 2 1 10 1,9 4 4 2 2 3 15 2,0 3 1 2 1 2 1 10 2,1 1 1 1 3 6 2,2 1 1 1 1 4 2,3 1 1 1 3 2,4 1 1 2,5 1 1 2 2,6 1 1 2 2,7 2,8 1 1 *v X = 1,95 1, 90 2,00 1,95 2,05 1,90 1,90 •— X = 1,97 1, 95 2,04 2,05 2,04 2,02 2,00 s = 0,12 0, 22 0,24 0,30 0,25 0,34 0,25 x* = medianvärde X = medelvärde s = s p r i d n i n g 5.5 Råvaruåtgång
Vid framställning av panel med tjockleksmåttet 13 mm är minimimåttet 12,5 mm. D e t t a minimimått l i g g e r t i l l grund för beräkningen av de
råvaru-tjockleksmått, som krävs för panelframställning v i d e n s t y c k s b e a r b e t n i n g och f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g .
Beräkningsgrunden följer i p r i n c i p H. Blumers i /4/ g j o r d a beräkningar. TABELL 18. Beräkningar av råvaruåtgång, minimimått.
Råvaruåtgång Enstycksbearbetning F l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g P r o d u k t t j o c k l e k , mm 12,5 25,0 Klyvspårvidd, mm 1,0 2,0 Måttavvikelse, k l y v n i n g = (2 X s ) , mm 0,6 0,4 S l i p n i n g av rätsida, mm (90% godkända) 1,1 1,0 E g a l i s e r i n g av baksida 0,3* 0,6* T o t a l t , en panelbräda, mm 15,5 _ T o t a l t , två panelbrädor, mm 31,0 29,0 * Värde, e j undersökt, ur /4/.
23
Detta ger en råvarubesparing på 6,4% beräknat på minimimått.
Vid beräkning av den minsta råvarutjocklek som krävs för panelframställning inom 100 mm bredd, b l i r tilläggsmåttet ( d v s bearbetningsmån) för
e n s t y c k s b e a r b e t n i n g (två p a n e l e r ) 6,0 mm och för f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g 4,0 mm. 3u tunnare panel som ska framställas, desto större b l i r råvarube-sparingen.
5.6 S y n i n t r y c k av de hyvlade panelbrädorna
Det enstycksbearbetade m a t e r i a l e t hade v i d en första granskning en slät f i n y t a , dock med de v a n l i g a hyvelskadorna såsom u r s l a g och skadade e l l e r u r f a l l n a k v i s t a r . Det var f l e r a skador på nästan v a r j e bräda och dessa ska-dor var både s t o r a och små. De små v a r dock lätta a t t förbise e f t e r s o m de s t o r a skadorna v a r mer iögonfallande.
När de f l e r s t y c k s b e a r b e t a d e brädorna b e t r a k t a d e s upptäcktes lätt skadorna på grund av a t t den sammetslena y t a n avslöjade a l l a skavanker. Skadorna var genomgående små.
Vid en jämförelse t y c k t e s de enstycksbearbetade panelbrädorna, som t i d i g a r e framstod som släta och f i n a , ha en grov y t a . Den sämsta av de f l e r s t y c k s -hyvlade brädorna var l i k a f i n som genomsnittspanelbrädan av de enstycksbe-arbetade.
24
6. SLUTSATSER
Utgångsläget för de två o l i k a hyvlingsförfarandena kan anses vara
likvärdigt med avseende på f u k t k v o t . Även a n t a l e t k v i s t a r på de färdiga panelbrädorna kan anses likvärdiga. Den s t o r a s k i l l n a d e n i råämnesskador har l i t e n betydelse för s l u t r e s u l t a t e t , då inga skador kan r u b r i c e r a s som s t o r a , e l l e r kan spåras på färdig panel.
De r e g i s t r e r a d e skadorna på de färdiga panelbrädorna är dock ingalunda likvärdiga för de två förfarandena. Förhållandet mellan skador på
f l e r s t y c k s b e a r b e t a d e och enstycksbearbetade ( f / e ) panelbrädor är t o t a l t ca 1:5 (0,18). Detta är fördelat l i k a för s p l i n t - och kärnbrädor
( s p l i n t = 0,19 och kärn = 0,18). A n t a l skador 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 O _ = e Skadad k v i s t K v i s t u r
-f a l l Skadad r u n t Urslag k v i s t övriga
Ohyvlad/oslipad skadetyp DIAGRAM 5. A n t a l e t typskador för de två hyvlingsförfarandena.
25
Av diagram 5 framgår a t t problemen med u r s l a g och skada r u n t k v i s t prak-t i s k prak-t prak-t a g e prak-t försvunniprak-t v i d f l e r s prak-t y c k s b e a r b e prak-t n i n g . Deprak-t har även problemen med ohyvlade y t o r på rätsidan g j o r t . D e t t a kan tyckas n a t u r l i g t , men i begreppet "ohyvlad" ingår här även o s l i p a d y t a .
Av i n t r e s s e är också a t t k o n s t a t e r a vad som hänt med k v i s t a r n a . Skadefre-kvensandelen har k r a f t i g t minskat med f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g medan procent-andelen k v i s t u r f a l l är r e l a t i v t l i k a . K v i s t u r f a l l är en skada som e j h e l t kan anses vara b e a r b e t n i n g s s b e t i n g a d , utan är mer m a t e r i a l b e t i n g a d . Lösa k v i s t a r f a l l e r ur även v i d h a n t e r i n g och lätt b e a r b e t n i n g .
Skadefrekvens
= f
Dl
Skadade k v i s t a r K v i s t u r f a l l
DIAGRAM 6. Skadade och u r f a l l n a k v i s t a r , procent av t o t a l a a n t a l e t k v i s t a r .
6.1 S o r t e r i n g
Den gemensamma s o r t e r i n g e n av m a t e r i a l e t , b e s k r i v e n i 4.2, gav även den e t t för f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g p o s i t i v t r e s u l t a t . Av 100 f l e r s t y c k s b e a r b e t a d e panelbrädor nedklassades 12 stycken och av 100 enstycksbearbetade panelbrä-dor nedklassades 62 s t y c k e n , e l l e r om 300 mm avkap tilläts, 40 s t y c k e n , med hänsyn t i l l bearbetningsskador. D e t t a r e s u l t a t bör stämma t i l l e f t e r t a n k e . Den övervägande nedklassningsorsaken för de f l e r s t y c k s b e a r b e t a d e panelbrä-dorna var k v i s t u r f a l l där k v i s t e n i n t e hade något fäste i omgivande v i r k e . Övriga skador på de f l e r s t y c k s b e a r b e t a d e panelbrädorna s k u l l e endast i u n d a n t a g s f a l l ha l e t t t i l l n e d k l a s s n i n g .
I e n s t y c k s b e a r b e t n i n g s f a l l e t däremot fanns d e t så många och s t o r a skador förutom k v i s t u r f a l l a t t nedklassningsandelen utan hänsyn t i l l k v i s t u r f a l l i n t e s k u l l e minska nämnvärt.
6.2 P r o d u k t i o n s k a p a c i t e t
I stället för a t t , som v i d e n s t y c k s b e a r b e t n i n g , bearbeta en bräda i t a g e t bearbetas två åt gången v i d f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g . D e t t a gör a t t
26
Om man v i d e n s t y c k s b e a r b e t n i n g s k u l l e fördubbla matningshastigheten för a t t få samma p r o d u k t i o n s k a p a c i t e t som v i d f l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g , s k u l l e ned-k l a s s n i n g s f r e ned-k v e n s e n avsevärt öned-ka.
6.3 Måttnoggrannhet
Utförda mätningar v i s a r a t t d e t är av y t t e r s t a v i k t a t t ställa i n och
underhålla maskiner och v e r k t y g samt a t t göra regelbundna kontrollmätningar av d e t producerade m a t e r i a l e t .
S p e c i e l l t klyvbandsågen visade s t o r s p r i d n i n g på såväl panelämnenas t j o c k -l e k ( s t a n d a r d a v v i k e -l s e s = 0,27 mm) som på k-lyvspårvidden (standardavv i k e l s e s = 0,25 mm). Kly(standardavvklingsågens måttspridning på panelämnenas t j o c k -l e k var b e t y d -l i g t mindre ( s t a n d a r d a v v i k e -l s e s = 0,10).
S l i p d j u p e t ( a v v e r k n i n g s d j u p e t ) för a t t få en y t a f r i från klyvsågmärken på 90% av m a t e r i a l e t var för bandklyvsågat v i r k e 1,1 mm och på 100% av mate-r i a l e t fömate-r klingklyvsågat v i mate-r k e 0,6 mm. Även m e d e l s l i p d j u p och s p mate-r i d n i n g var b e t y d l i g t större v i d bandsågklyvning, x = 0,8 mm mot 5? = 0,4 mm v i d klingsågklyvning och s = 0,2 mm mot s = 0,1 mm.
6.4 Råvaruåtgång
De s i f f r o r som av H. Blumer t i d i g a r e r e d o v i s a t s /4/ angående råvarubespa-r i n g a råvarubespa-r haråvarubespa-r i v i s s mån v e råvarubespa-r i f i e råvarubespa-r a t s . E n l i g t H. Blumeråvarubespa-r kan råvarubespa-råmåttet föråvarubespa-r fråvarubespa-ram- fram-ställning av panel med t j o c k l e k e n 13 mm (där minimåttet är 12,5 mm) sänkas från 32 t i l l 30 mm, v i l k e t ger en råvarubesparing på 6,2%. E n l i g t våra beräkningar på panel med 12,5 mm t j o c k l e k kan d e t t e o r e t i s k a t j o c k l e k s -måttet sänkas från 31,0 mm t i l l 29,0 mm, v i l k e t ger en råvarubesparing på 6,4%. Här har räknats med minimimåttet för båda metoderna, något som är v a n s k l i g t särskilt för enstycksbearbetningsmetoden (se 6.3), varför H. Blumers s i f f r o r bör kunna gälla i p r a k t i k e n .
27
7. LITTERATUR
/ I / Blumer, H.: H y v l i n g s t e k n i k - Jämförande undersökning rörande o l i k a frässystem ( d e l r a p p o r t ) . STEI-meddelande s e r i e A nr 624, 1980. /2/ Blumer, H.: H y v l i n g s t e k n i k , STU-information nr 271-1982. /3/ Blumer, H., Rodfors, G.: Referat från STEI:s temadag H y v l i n g s
-t e k n i k , Rikssågverksskolan, Skoghall 1982-11-02. STEI-meddelande s e r i e D nr 166, 1982.
/4/ Blumer, H.: E l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g : Eörstudie - I n d u s t r i e l l tillämp-n i tillämp-n g , STEI-meddelatillämp-nde s e r i e D tillämp-nr 202. Stockholm 1984.
/5/ Blumer, H.: H y v l i n g s t e k n i k : Sammanfattning av genomförda f o r s k n i n g s p r o j e k t 19771985 E l e r s t y c k s b e a r b e t n i n g TRÄTEK, I n d u s t r i -p r o j e k t SILJAN, TräteknikCentrum Ra-p-port s e r i e P nr 27, 1985. /6/ Grönlund, A.: Skärande b e a r b e t n i n g , KTH Träteknologi, 1984. /7/ Saarman, E.: Allmän sågverksteknik 1980, Sveriges S k o g s i n d u s t r i
-förbund, 1979.
/8/ Sandgvist, I . : Dimensionsmätning av sågade trävaror - t e o r i e r och t e k n i s k a lösningar. STEI-meddelande s e r i e A nr 632, 1980.
/9/ Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen, Hyvlingskommittén: Kostnadskalkyl för h y v l i n g , k l y v n i n g och buntning med rekommenda-t i o n e r avseende debirekommenda-teringsrekommenda-tillägg, 1984.
/ l O / Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen: S o r t e r i n g av hyvlade trävaror av f u r u och gran.
28
SUMMARY
The moulding and sanding method TRÄTEK, o r t h e m u l t i - p i e c e moulding system as t h e method i s a l s o c a l l e d , was developed by Mr H a r t w i g Blumer o f t h e Swedish I n s t i t u t e f o r Wood Technology Research (TräteknikCentrum), and i n t r o d u c e d as a concept i n t h e autumn o f 1 9 8 2 . The method came i n t o i n d u s t -r i a l use i n e a -r l y 1 9 8 5 .
The m u l t i - p i e c e moulding method can b r i e f l y be d e s c r i b e d as f o l l o w s . Un-s p l i t rough boardUn-s are moulded l e n g t h w i Un-s e on f o u r Un-s i d e Un-s and a r e then Un-s p l i t i n t o two t h i n boards. The ripsawed exposed s u r f a c e s are f i n a l l y processed i n a w i d e b e l t sender.
This present work has been accomlished t o v e r i f y t h e r e s u l t s r e c e i v e d from t e s t s and o b j e c t i v e l y t o study p o s s i b l e d i f f e r e n c e s between one-piece moulding ( c o n v e n t i o n a l moulding) and m u l t i - p i e c e moulding.
I n t h i s r e p o r t , i t i s s t a t e d t h a t t h e r e a r e g r e a t e r d i f f e r e n c e s between one-piece moulding and m u l t i - p i e c e moulding r e g a r d i n g p r o c e s s i n g damages, degrading share, t h i c k n e s s accuracy and economy than p r e v i o u s l y .
M u l t i - p i e c e moulding i s , t h u s , by f a r s u p e r i o r t o one-piece moulding. There are no pick-ups and t h e share o f damaged knots has been more than h a l v e d . The degrading freguency has been reduced by 80?o and t h e manufacturing capa-c i t y has been doubled. Furthermore, t h e new moulding and sanding system p r o v i d e s a raw m a t e r i a l s a v i n g as a r e s u l t o f b e t t e r dimensional accuracy.
Detta digitala dokument skapades med anslag frän
Stiftelsen Nils och Dorthi
Troédssons forskningsfond
Trätel<nikCentrum
Box 5609, 114 86 S T O C K H O L M
Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00
Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli
5 T I T U T E T FÖR T R Ä T E K N I S K F O R S K N I N G Äsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-881 40 Telex: 65031 expolar s Telefax: 0910-889 88
