Namn: Hanna Tystberger & Johan Maxén
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, HT 2020
Nivå: Grundnivå
Handledare: Elin Hjorth
Examinator: Elisabet Mattsson
Sjuksköterskors erfarenheter och kunskaper av att vårda äldre
med depression
En litteraturöversikt
Nurse’s experiences and knowledge of treating elderly suffering
with depression
Sammanfattning
Bakgrund: Att bli äldre innebär både psykiska och fysiska förändringar. Äldre
personers psykiska ohälsa yttrar sig oftast som depression. Depression hos äldre beror på olika orsaker som ensamhet, social isolering och förlust av anhöriga.
Syfte: Syftet är undersöka sjuksköterskors erfarenheter och kunskaper av att vårda äldre med depression.
Metod: Arbetet är en litteraturöversikt som grundas på 10 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. De
vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Medline och CINAHL Complete.
Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor hade varierande kompetens om depression hos äldre. De hade bristande kunskap om hur depression
identifieras, hur patientgruppen bäst skall bemötas samt vilka interventioner som är relevanta för att behandla depression. Sjuksköterskor som genomgått utökad utbildning om depression hos äldre hade bättre kompetens och mer självförtroende att möta dessa patienter. Vidare var oklarheter kring arbetsplatsens riktlinjer och tidsbrist en barriär för sjuksköterskors djupare samtal med enskilda patienter.
Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning om depression, mer självförtroende att våga prata om svåra ämnen med patienter och mer tid med varje
patient. Sjuksköterskor behövde mer kunskap för att bemöta och behandla äldre med depression. Att samtala med äldre om depression var svårt för sjuksköterskor. Tidsbristen gjorde att sjuksköterskorna prioriterade fysiska behov före psykiska behov.
Abstract
Background: Aging entails both mental and physical changes. The most common mental illness elderly people suffer from is depression. Depression in the elderly can be caused by various factors such as loneliness, social
isolation, and loss of relatives.
Aim: The aim was to investigate nurses experiences and knowledege of treating eldery patients suffering from depression.
Method: This is a literature review based on 10 articles of both qualitative and quantitative design. The aricles was taken from the databases Medline and CINAHL Complete.
Results: The result showed that nurses had inconsistent knowledge about older people with depression. This indicated a lack of competence in identifying depression and how to approach patients with the condition. Nurses had lack of confidence when treating elderly with depression. Nurses who had undergone education about depression had a better approach to caring for this patient group. Nurses described insufficent time to treated patients. Conclusion: Nurses need more education about depression, more confidence to dare to
talk about difficult topics with patients and more time with each patient. Nurses needed more knowledge to respond and treat elderly with depression. Talking to elderly about depression was difficult for nurses. The lack of time meant that the nurses prioritized physical needs over mental needs.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
DEPRESSION OCH BEHANDLING ... 1
DEFINITION AV ÄLDRE ... 2
DEPRESSIONHOS ÄLDRE ... 2
PATIENTERNAS UPPLEVELSER AV DEPRESSION SAMT ATT BLI VÅRDAD ... 4
SJUKSKÖTERSKANS ROLL ... 4 ETISKT PERSPEKTIV ... 6 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 7 TEORETISK REFERENSRAM 7 METOD 8 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 RESULTAT 11 OLIKA TYPER AV ERFARENHETER ... 12
Tidsbrist påverkar vårdrelationen ... 12
Obekväma/bekväma sjuksköterskor ... 13
Sjuksköterskors erfarenhet ... 13
Interventioner ... 14
OLIKA TYPER AV KUNSKAPER ... 15
Kunskap om depression hos äldre ... 15
Utbildning om depression hos äldre ... 16
Screeningverktyg för identifiering av depression ... 17
DISKUSSION 18 METODDISKUSSION ... 18
RESULTATDISKUSSION ... 20
Bristande kunskaper hos sjuksköterskor ... 20
Tidsbrist påverkar den holistiska bedömingen ... 20
Obekväma sjuksköterskor ... 21
KLINISKA IMPLIKATIONER 22
REFERENSFÖRTECKNING 24
BILAGA 1. SÖKMATRIS 29
INLEDNING
Depression hos äldre är inte ovanligt. Författarnas engagemang skapades under den verksamhetsförlagda utbildningen inom geriatriken. Under den verksamhetsförlagda
utbildningen träffade författarna många äldre patienter med depression. Författarna upplevde att vissa sjuksköterskor hade en bristande förmåga att uppmärksamma och bemöta
patienternas nedstämdhet. Sjuksköterskorna hade en tendens att förklara äldre patienters depressiva symptom och lidande som en del av åldrandet. Dessutom upplevde författarna att sjuksköterskorna hade mycket att göra vilket skapade en stress att hinna med alla patienter. Denna stress leder till att den fysiska behandlingen prioriteras, då den är akut.
BAKGRUND
Depression och behandling
Världshälsoorganisationen definierar depression som en vanlig psykisk störning. Över 264 miljoner människor runtom i världen beräknas drabbas av depression (WHO, 2020). Enligt en nationell folkhälsoenkät från Folkhälsomyndigheten (2017) har 19 procent av populationen mellan åldrarna 16–84 år fått diagnosen depression åtminstone en gång i livet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2017) skriver världshälsoorganisationen att depression kommer att vara en markant sjukdomsbelastning i hela världen om tre år.
Allgulander (2019) skriver att depression innebär nedstämdhet eller reducerad glädje och engagemang som förekommit i minst några veckor. Andra vanliga symptom är tankar på döden, försämrad koncentrationsförmåga, trötthet, agitation, sömnproblem, viktnedgång eller viktuppgång samt skuldkänslor. Vid depression är symptomen så plågsamma att personen får nedsatt funktion i det vardagliga livet. Dessvärre kan sorg misstas för depression. Exempelvis när en äldre person förlorar sin livspartner kan hen uppleva en dödslängtan för att få
återförenas. En vilja att dö till följd av skuldkänslor är inte samma sak som att känna en dödslängtan vid depression. Enligt Socialstyrelsen (2019) kan depression delas upp i tre olika nivåer, vilka är lindrig, medelsvår och svår.
Allgulander (2019) menar att många upplever att få diagnosen depression som en lättnad då det finns en möjlighet att bli av med symptomen med hjälp av behandling. Vid milda
symptom där personen kan fungera socialt är psykoterapi en produktiv behandling. I vissa fall är det effektivt att kombinera psykoterapi med läkemedelsbehandling. Vid svåra depressioner är läkemedelsbehandling eller elektrokonvulsiv behandling effektivt. Om patienten utgör en suicidrisk kan slutenvård och tvångsvård krävas. Läkemedel som används vid behandling av depression innefattar vanligtvis antidepressiva läkemedel som förhöjer noradrenalin och serotoninnivåerna. Vid läkemedelsbehandling brukar det ta några veckor innan
läkemedelseffekten uppnås. Folkhälsomyndigheten (2017) skriver att depression hos äldre kan reduceras med återkommande fysisk aktivitet.
Definition av äldre
Det finns inte en exakt definition när en person räknas som äldre. Världsorganisationen menar att en äldre person är över 60 år. I Sverige räknas en person som är över 65 år som äldre (Lundman & Nygren, 2015).
Lundman och Nygren (2015) belyser att vissa åldersgrupper kommer att öka i framtiden. Personer som är över 80 år kommer att vara dubbelt så många år 2050. Denna ökning beror bland annat på att antalet dödsfall sjunker. I Sverige år 2050 beräknas den genomsnittliga livslängden att vara 86,5 år för kvinnor och 84 år för män. Det medför att äldre personer både idag och i framtiden kommer att utgöra en markant del av sjukvården. I denna uppsats
definieras äldre som en person över 60 år, syftet med detta är att inte begränsa våra sökningar och för att få mer information.
Depression hos äldre
Skärsäter (2019) skriver att människor upplever åldrande på olika sätt. Att bli äldre medför en förhöjd risk för många sjukdomar, såväl fysiska som psykiska. Psykisk ohälsa hos äldre kännetecknas främst av depression. Denna depression kan bero på olika faktorer som vård av svaga anhöriga, social isolering och ensamhet. För äldre personer är det betydelsefullt att vårda sina relationer för att undvika social isolering och ensamhet.
Äldrevård och omsorg är en mycket stor del av sjukvården. Denna del av vården är mycket viktig då åldrande präglas av bristande ork, högre skaderisk vid fall, försämrad munstatus och en mängd åldersrelaterade sjukdomar. Att drabbas av benskörhet eller inkontinens är inte ovanligt. Kognitiva sjukdomar som demens eller Alzheimers sjukdom förekommer också
(Jonasson & Berterö, 2012). Denna mängd av potentiella livs- och hälsoförändringar kan leda till depressiva symptom och förtvivlan. En samhällsundersökning indikerade att 14–15 procent av individer som var 65 år eller äldre upplever depressiva symptom regelbundet (Ruggles, 1998). Av denna grupp var fyra procent diagnostiserade med depression, fem procent upplever återkommande depressiva känslor och ensamhetskänslor. Dessa hade känslor av depression utöver deras bakomliggande sjukdomar. Ruggles (1998) skriver också att cirka 15 procent av deprimerade äldre begår suicid och att gruppen med högst suicidrisk är män över 75 års ålder. Andra faktorer som kan öka risken för suicid är om personen i fråga är skild, har alkohol- eller narkotikamissbruk eller har bakomliggande sjukdomar och
handikapp.
Äldre män begår suicid mer frekvent jämfört med andra grupper. Män över 65 år berättar minst om deras dåliga psykiska status. Statistik visar att suicid skiljer mellan åldersgrupper. I åldersgruppen män 18–64 år begår 19 personer per 100 000 suicid per år. I åldersgruppen män 80–84 år begår 34 personer per 100 000 suicid per år. Statistik visar att äldre hade mer
kontakt med somatiska vården än psykiatrin innan suicid.
Psykisk ohälsa är mer frekvent hos åldersgruppen 65 år och äldre jämfört med åldersgruppen 18 till 64 år. Depression hos äldre är en farlig diagnos som kan få oroande konsekvenser som minskad livskvalité och ökad risk att dö i förtid (Socialstyrelsen, 2018b).
Åldrandet för ofta med sig en känsla av ensamhet som kan härstamma ifrån ett minskande socialt nätverk då anhöriga avlider, insjuknar eller att patienten själv präglas av tankar om livets slut. Emerson & Jayawardhana (2016) mätte äldres nivåer av ensamhet genom att använda Three item loneliness scale. Detta utfördes genom ett stickprov av slumpmässigt utvalda människor som var 60 år eller äldre. Personerna fick själva gradera sin egen
upplevelse kring ensamhet, isolering från omgivningen och andra människor. Faktorer som sexualitet, utbildningsnivå, etnicitet, kön, ekonomi, och tidigare hälsoproblem, diagnoser och funktionsnedsättning inkluderades i studien för att kunna observera potentiella korrelationer. Resultaten av Three item loneliness scale jämfördes sedan med Center for Epidemiologic Studies Depression Scale för att jämföra hur stor andel av de som känner ensamhet också har depressiva drag. Resultatet av studien visade att 31,7 procent av stickprovet kände ensamhet under en längre tidsperiod. De största faktorerna som visar på större risk för ensamhet var försämrad ekonomi och brist på partnerskap. Icke gifta äldre vuxna och äldre med nedsatt
fysisk och psykisk ohälsa löper större risk att lida av ensamhet i jämförelse med andra grupper (Emerson & Jayawardhana, 2016).
Patienternas upplevelser av depression samt att bli vårdad
En studie visade att äldre med depression upplevde varje dag som en strid att ta sig igenom. De enklaste uppgifterna i hemmet var jobbiga att utföra. Depressionen medförde dåligt självförtroende och skam över situationen. De äldre ansträngde sig för att andra människor inte skulle märka tillståndet (Allan & Dixon, 2009). Äldre med depression upplevde att de hade fått sämre självkänsla på grund av depressionen. De var också rädda för att bli en börda för sin familj och upplevde dödslängtan (Zeng, North & Kent, 2011). En annan studie visade att äldre ansåg att det depressiva tillståndet var smärtsamt vilket upplevdes som ett stort mörker. Äldre med depression saknade även hopp för framtiden (Lawrence et al., 2006).
Äldre med depression beskriver att sjuksköterskor var hjälpsamma, förstående och trevliga. De upplevde att sjuksköterskor var mer engagerade av att undersöka orsaken till uppkomsten av depressionen (Pollitt & O’Connor, 2008). Vid möten med vårdpersonal avstod äldre personer att berätta om att de var deprimerade för att inte bli stigmatiserade. Personerna ville att vårdpersonalen lyssnade utan att döma (Overend et al., 2015). Det är nödvändigt att vårdpersonalen har ögonkontakt och visar medkänsla, ansåg äldre (Svanström, Johansson Sundler, Berglund & Westin, 2013). Äldre beskrev att de saknade ett emotionellt stöd från vårdpersonalen. De kunde inte prata med vårdpersonalen om sina funderingar om deras oro och döden (Österlind, Ternestedt, Hansebo & Hellström, 2017)
Sjuksköterskans roll
Svensk sjuksköterskeförening (2017a) skriver att sjuksköterskans plikt är att hantera och leda omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans roll är att skapa ett helhetsperspektiv eftersom det är viktigt för en god omvårdnad. Det är grundläggande att omvårdanden är riktad mot patientens fundamentala behov och intryck i det dagliga livet, vilket innefattar andlig, kulturell, psykisk och fysisk dimension. Detta är väsentligt för att sjuksköterskan ska skapa en god omvårdnad. Dessutom bör sjuksköterskan utföra personcentrerad vård, vilket innebär att både patient och anhöriga blir betraktade som unika individer med egna behov och resurser.
I vården av personer med depression är sjuksköterskans roll att ha ett helhetsperspektiv och skapa omvårdnadsåtgärder för personer med depression. Några av dessa åtgärder är stödjande samtal, att lyssna engagerat och förbättrande av patientens livskvalitet (Skärsäter, 2019). Sjuksköterskans roll är att identifiera äldre patienters omvårdnadsbehov, och inte fokusera på vare sig kön eller ålder eftersom det kan leda till diskriminering. Sjuksköterskan måste skapa en god vårdrelation för att patienten ska känna tillit. En god vårdrelation innebär att patienten öppet kommer att våga berätta om det psykiska lidandet. Sjuksköterskan bör kunna se den äldre personen som en helhet eftersom basal omvårdnad är förenad med psykisk ohälsa (Rolfner Suvanto, 2019).
Samhällsperspektiv
Depression är en av de mest frekventa diagnoserna inom bland annat primärvård och
psykiatrisk öppenvård. Under år 2008 var den sammanlagda kostanden för depression ca 159 000 kr per patient. Kostnader för sjukhusvård av äldre med depression och psykotiska
symptom var åtta gånger dyrare än patienter utan (Ekman, Granström, Omérov, Jakob & Landén, 2014). Under 2016 var kostnaden inom psykiatrins slutenvård per kvinna över 65 år ca 163 000 kr, och per man över 65 år ca 124 000 kr. Äldre med psykisk ohälsa får i högre utsträckning insatser från kommunen än äldre utan psykisk ohälsa. År 2016 var andelen inom äldreomsorg 63 procent och andelen inom hälso- och sjukvård 65 procent (Socialstyrelsen, 2018a).
Psykisk ohälsa är den tredje dyraste kostnaden för behandling och vård i USA. De medicinska kostnaderna för patienter över 65 år med depression kan bli dyra. Detta beror på att det är vanligt med samsjuklighet med både fysiska åldersrelaterade åkommor som hjärt- och kärlsjukdomar, och psykiska sjukdomar som ångest. I USA är 75 procent av äldre med en psykisk sjukdom samsjukliga med ytterligare en psykisk sjukdom. Totalt 50 procent av äldre med en psykisk sjukdom har samsjuklighet med mer än två kroniska sjukdomar. Patienter med depression söker vård tre gånger mer än andra patientgrupper. Detta ökar både kostnaden för samhället och ökar pressen hos sjukvården (Jablonski, Lorenz & Li, 2019).
Etiskt perspektiv
Hälsa och livskvalitet har ett symbiotiskt samband där begreppen har en stark påverkan på varandra. Hälso- och sjukvården kan hjälpa att främja patienters hälsa och därmed öka deras livskvalitet. Det finns olika typer av vård. All vård är inte riktad mot att främja den biologiska kroppen utan också att visa medmänsklighet och ge patienten uppmuntran. Dessa handlingar riktas specifikt mot att förbättra patientens livskvalitet och värna om deras värdighet
(Nordenfelt, 2010). En studie visar att äldre patienter inom geriatriken har en ökad risk att uppnå försämrad livskvalitet (Silva e Farias et., 2020).
Personer med en försämrad livskvalité löper större risk att drabbas av en rad negativa fysiska och psykiska konsekvenser. Äldre personer med bristande social kontakt, åldersrelaterade sjukdomar och minskad autonomi har en ökad risk att utveckla depression. Den ökade prevalensen av psykisk ohälsa hos äldre sätter krav på sjuksköterskan att vårda både fysiska och psykiska sjukdomar samt utföra insatser för att främja patientens livskvalité (Rolfner Suvanto, 2019).
Svensk sjuksköterskeförening (2017b) beskriver ICN:s etiska kod för sjuksköterskor att sjuksköterskan har fyra grundläggande ansvarsområden. Dessa är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Omvårdnaden ska vara oberoende av patienters ålder, hudfärg, sexuella läggning, kultur, funktionsnedsättning eller tro. Sjuksköterskan har ett ansvar att sätta in insatser för att förbättra patienters hälsa. Sjuksköterskan bör tillgodose god omvårdnad, samverka med patienten för att uppnå en bättre livskvalité och underlätta för patienten att utföra sina behov.
PROBLEMFORMULERING
Inom sjukvården är omvårdnad av äldre en stor del av arbetet. Psykisk ohälsa hos äldre utmärks främst av depression. Äldre människor drabbas av en mängd åldersrelaterade
förändringar i form av både fysiska och psykiska sjukdomar. Dessa förändringar som både är livs- och hälsorelaterade kan leda till att äldre upplever depressiva symptom.
kunna identifiera depression så att insatser kan påbörjas. Det är viktigt att sjuksköterskor ökar deras insikt och kunskap om att vårda äldre med depression för att främja hälsa.
SYFTE
Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och kunskaper av att vårda äldre med depression.
TEORETISK REFERENSRAM
I Phil Barkers tidvattensmodell är patienten som person i fokus. Wiklund & Lindwall (2012) beskriver Barkers (2000) teori och skriver att människan ska vårdas utifrån sin berättelse, livsvärld och erfarenheter. Varje människa är unik och behöver specificerad vård.
Sjuksköterskan ska rikta intresset till personen och inte mot symptom eller tidigare trauman, då lidande är oberäkneligt och gestaltar sig annorlunda för varje människa. På grund av detta finns det inte en färdig struktur för hur omvårdnaden ska ske. Sjuksköterskans ansvar är att skapa ett perspektiv för hur omvården ska utföras genom dialog med patienten. Genom en god dialog kan sjuksköterskan nå patienten för att möjliggöra personcentrerad vård. I
vårdrelation ska sjuksköterskan stå som en fast punkt i patientens konstant skiftande mående. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att förstå sitt lidande och hitta ett sätt att lindra lidandet med hjälp av deras sociala samspel och vårdkompetens.
Implementeringen av teorin i praktiken skulle innebära att vården av deprimerade äldre skulle vara en gemensam process mellan sjuksköterskan och patienten. Tillsammans ska båda parterna arbeta för att nå ett tillstånd där patienten kan se sig själv som värdefull och leva ett givande liv. Det är viktigt att patienten finner mening i sitt vardagliga liv. Att patienten återupptar sin identitet som människa och lämnar sin identitet som patient bakom sig. Detta ska ske genom att nå ut till patienten och försöka underlätta för personen att tolka sitt eget lidande. Sjuksköterskan och patienten ska ta de steg som bör tas för att patienten ska återfinna god livskvalitet (Barker, 2002, refererad i Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Barkers tidvattenmodell kan bland annat tillämpas inom psykiatrisk vård, där sjuksköterskor möter patienter som har ångest och nedstämdhet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Barkers teori är lämplig till denna litteraturöversikt eftersom den handlar om sjuksköterskors
erfarenheter och kunskaper av att vårda äldre patienter med depression och nedstämdhet. Teoretiska referensramen har använts i resultatdisukssionen för att diskutera och analysera resultatet.
METOD
En litteraturöversikt upprättades som en sammanfattning av redan befintlig litteratur på området. Det innebär efterforskning och granskning av redan befintlig forskning. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut. Artiklarna både undersöktes och utvärderades. Författarna analyserade tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelser och kunskaper av att vårda äldre med depression via litteraturöversikten (Friberg, 2017).
Datainsamling
Databaserna som användes för att ta fram vetenskapliga artiklar var
CINAHL Complete och Medline via Ersta Sköndal Bräcke Högskolebiblioteks databas. CINAHL Complete innehåller omvårdandsrelaterade artiklar (Östlundh,
2017). Medline innehåller också omvårdnadsrelaterade artiklar. I databasen finns över 5600 tidskrifter (Ersta Sköndal Bräcke högskolebibliotek, 2019).
Boolesk sökteknik användes, vilket innebär att sammanfoga sökord och liknande termer för att få relevanta artiklar till litteraturöversikten. Den mest frekventa operatorn användes vilket är AND i både Medline och CINAHL Complete (Östlundh, 2017). Sökorden som användes var fria sökord nurses experience, older, nurses, late life depression, older adults, view of
depression, old age, nurse, perspective, geriatric depression, care samt meshtermer depression, aged, attitude, perception och elderly.
Urval
Med utgångspunkt från urvalskriterier valdes både kvantitativa och kvalitativa artiklar (Friberg, 2017). Vetenskapliga originalartiklar som behandlar sjuksköterskors erfarenheter
och kunskaper av att vårda äldre med depression. För att begränsa sökningar till relevanta artiklar användes inklusionskriterier och exklusionskriterier.
Inklusionskriterierna var artiklar om sjuksköterskors möten med äldre med
depression. Exklusionskriterierna var artiklar som handlade om personer under 60 år, analyserar patientens upplevelser eller inte behandlade ämnet depression.
Sökningar avgränsades i databasen CINAHL Complete till artiklar publicerade mellan åren 2000–2020 samt peer reviewed. De vetenskapliga artiklarna som valdes ut
var peer reviewed eftersom det ökar artiklarnas trovärdighet. CODEX (2020) skriver att peer reviewed innebär att artikeln har blivit granskad utifrån källkritiska, metodologiska och argumentativa aspekter. Ersta Sköndal Bräcke högskolebibliotek (2019) skriver
att peer reviewed inte förekommer som begränsning i Medline eftersom majoriteten av artiklarna är vetenskapliga. Sökningar avgränsades i databasen Medline till artiklar publicerade mellan år 2000–2020. Begräsningen peer reviewed existerade inte på Medline därav valde författarna manuellt ut peer reviewed artiklar.
Urvalsprocess
Till att börja med lästes 199 titlar och 136 artiklar uteslöts eftersom de inte matchade litteraturöversiktens syfte. Därefter lästes sammanlagt 63 sammanfattningar, 13 på Medline och 50 på CINAHL Complete. Sedan lästes sammanlagt 34 artiklar, 29 på CINAHL
Complete och 5 på Medline. 24 artiklar uteslöts eftersom de inte motsvarade sjuksköterskans upplevelse av att möta äldre patienter med depression, (se figur 1). Ett helikopterperspektiv tillämpades och sammanfattningar lästes för att få en översiktsbild av de vetenskapliga artiklarna (Friberg, 2017).
Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen
Dataanalys
Dataanalys innebär utforskande av ett ämne som redan finns (Friberg, 2017). Genom
informationshämtning från vetenskapliga artiklar hämtades information om vårt syfte. De 10 artiklarna som selekterades ut analyserades enligt en fyrstegsmodell (Friberg, 2017). Första steget var att de valda artiklarna lästes upprepade gånger och diskuterades mellan författarna. Därefter utfördes en skriftlig sammanfattning av artiklarna i ett gemensamt dokument för att säkra att artiklarna tolkades korrekt. I andra steget skapades en översiktstabell som
inkluderade bland annat syfte, metod och resultat. I det tredje steget analyserades likheter och skillnader mellan artiklarna. Mest tid ägnades åt skillnader och likheter i resultaten. I det fjärde och sista steget kombinerades informationen som sedan sorterades och kategoriserades i olika teman. Det skapades en tabell över huvudteman, se tabell 1.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Litteraturöversikten har utgått ifrån Helsingforsdeklarationen. En fundamental, ofrånkomlig princip från Helsingforsdeklarationen är att omtanken för individen måste gå före
forskningsintressen. Författarna har valt artiklar som är grundade på etiska principer och har tagit hänsyn till forskningsetik. Forskningsetik betyder att bevara individers rättigheter och visa respekt för individer. Författarna ansåg att det är väsentligt att deltagarna i artiklarna har valts vals ut på goda etiska och vetenskapliga grunder (Sandman & Kjellström, 2018).
Författarna har varit medvetna om forskaretik. Litteraturöversikten har följt Vetenskapsrådets (2017) god forskningssed. Författarna har inte fabricerat eller förfalskat data. Fabricerat eller förfalskat data innebär att författare framställer data som är förvrängd. Författarna har inte plagierat data. Att plagiera innebär att författare presenterar text eller data som om de vore författarens egna. Författarna har inte låtit sina tidigare kunskaper och erfarenheter påverka litteraturöversiktens resultat. Författarna har tagit hjälp av kurslitteratur för att öka vetskapen om äldre med depression. För att undvika missförstånd vid engelska texter har författarna tagit hjälp av lexikon.
RESULTAT
Resultatet delades upp i olika teman som redogör för sjuksköterskors erfarenheter och kunskaper av att möta äldre med depression.
Tabell 1
Olika typer av erfarenheter Olika typer av kunskaper
• Tidsbrist påverkar vårdrelationen • Kunskap om depression hos äldre • Obekväma/bekväma sjuksköterskor • Utbildning om depression hos äldre • Sjuksköterskors erfarenheter • Screeningverktyg för identifiering av
depression • Interventioner
Olika typer av erfarenheter
Tidsbrist påverkar vårdrelationen
De flesta sjuksköterskorna upplevde att det var utmanade att få en personlig kontakt med äldre patienter på grund av tidsbrist. Det ledde till att vissa ämnen inte diskuterades till exempel dysterhet och förtvivlan (Burroughs et al., 2006; Hassall & Gill, 2008; Liebel & Powers, 2015; Waterworth et al., 2015). En del sjuksköterskor ansåg att patienter med depression inte fick en god omvårdnad. Sjuksköterskorna var medvetna om att äldre med depression hade omfattande vårdbehov men att det inte fanns tillräckligt med tid under vårdbesöken för samtal (Hassall & Gill, 2008) Sjuksköterskor beskrev att det var utmanande att arbeta inom en fastställd tidsstruktur, eftersom det påverkade deras relation med äldre patienter. Det var svårt för sjuksköterskorna att utföra hembesöken så produktivt som möjligt och samtidigt bygga en relation (Liebel et al.,, 2015). För att prata om depression ansåg sjuksköterskor att det behövdes mer tid (Waterworth et al., 2015). I vårdsituationer med äldre patienter ansåg sjuksköterskor att det skulle finnas ytterligare tid (Borglin, Räthel, Paulsson & Sjögren Forss, 2019).
Det fanns olika orsaker till att sjuksköterskor upplevde tidsbrist. En av orsakerna var alltför stor arbetsbelastning. Sjuksköterskor fick ofta information från undersköterskor som upptäckte förändringar hos äldre (Hassall & Gill, 2008). I sitt dagliga vårdarbete hade
sjuksköterskor erfarenhet av högt arbetstryck, många patienter och för lite tid. Sjuksköterskor ansåg att patienter behövde mer tid med patienter för att prata om hur de kände (Waterworth et al., 2015).
Sjuksköterskor hade även en erfarenhet av tidsbrist i vård av patienter med depression. Sjuksköterskor berättade att de hade många omvårdnadsuppgifter att utföra hos de äldre. Det ledde till att de äldres fysiska behov prioriterades. Sjuksköterskor förklarar att de medvetet fokuserade på de fysiska akuta behoven på grund av tidsbrist. De förklarar också att de emotionellt tog avstånd till äldre och att det blev svårt att etablera en relation (Liebel & Powers, 2015). Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist gjorde det svårt att hinna prata med de äldre och upptäcka depression (Burroughs et al., 2006).
Obekväma/bekväma sjuksköterskor
Det var skilda uppfattningar mellan sjuksköterskorna om hur bekväma de var att vårda äldre med depression. Sjuksköterskor ansåg att det fanns olika anledningar till att de inte var bekväma med att hantera depression (Chuang & Kuo, 2018; Liebel et al., 2015; Waterworth et al., 2015). Många sjuksköterskor kände att de inte kunde ha samtal med äldre om deras depression eller nedstämdhet. De var obekväma med att fråga vissa svåra frågor som handlade om äldres sinnesstämning och känslor. Sjuksköterskorna blev obekväma med att både hantera sina egna och patientens känslor (Waterworth et al., 2015). När sjuksköterskorna kände sig obekväma med att samtala om depression och äldres starka känslor så brukade de skämta för att lätta på stämningen. Skämten var ibland nedlåtande mot patienten (Liebel et al., 2015). Vissa sjuksköterskor trodde inte att deras ansvar var att vårda äldre med depression och därav blev de obekväma (Waterworth et al., 2015). Sjuksköterskor som var bekväma med att vårda äldre med depression hade längre erfarenhet (Chuang & Kuo, 2018; Waterworth et al., 2015). Sjuksköterskor som var intresserade av depression och depressiva symptom var mer bekväma med att vårda äldre med dessa symptom (Chuang & Kuo, 2018).
En kombination mellan bristande kunskap och dåligt självförtroende hos sjuksköterskor påverkade vården av äldre med depression (Borglin et al., 2019) Sjuksköterskor saknade självförtroende att känna igen symptom som är förknippade med depression, och sätta in åtgärder för att lindra dessa symptom (Hassall & Gill, 2008). I hantering av depression kände sjuksköterskor sig osäkra och obekväma. En del var rädda att säga något fel vilket gjorde att de undvek att arbeta med deprimerade patienter. I vård av äldre med depression använde obekväma sjuksköterskor humor för att avleda patienters frågor om depressiva symptom. Sjuksköterskor med tidigare erfarenheter av att vårda patienter med depression kände ett
ansvar av att sprida positiva erfarenheter till sina kollegor (Liebel & Powers, 2015).
Sjuksköterskors erfarenhet
Sjuksköterskor upplevde depression hos äldre som ett problem (Burroughs et al., 2006; Lu & Hsieh, 2013; Waterworth et al., 2015). De ansåg att depression var en naturlig del av att bli äldre eftersom många får nedsatt fysisk funktion, förlorar anhöriga och upplever ensamhet. Sjuksköterskor anser att detta leder till försämrad livskvalitet (Burroughs et al., 2006;
Waterworth et al., 2015). Sjuksköterskor normaliserade patienternas smärta och ville att någon annan skulle ta hand om problemet (Waterworth et al., 2015).
Sjuksköterskor ansåg att äldre inte sökte hjälp för sina symptom då de trodde att depression var en normal konsekvens av att bli äldre. Denna patientgrupp var en underdiagnostiserad grupp. Sjuksköterskor trodde att äldre upplevde skam över depression eftersom psykisk ohälsa var stigmatiserat förr i tiden. Därför hade äldre svårt att acceptera diagnosen depression (Borglin et al., 2019; Lu & Hsieh, 2013). Sjuksköterskor förklarade att äldre människor ofta uppgav en annan anledning till sina depressiva symptom. Många äldre sökte vård för fysiska smärtor för att dölja sina psykiska smärtor. En sjuksköterska berättade att en äldre person kanske söker vård för smärta i benet men egentligen är problemet att de inte kan sova på nätterna (Borglin et al., 2019).
Interventioner
Vid vård av äldre med depression använde sjuksköterskor olika interventioner (Borglin et al., 2019; Liebel et al., 2015; Waterworth et al., 2015). Sjuksköterskor tillämpade ett holistiskt perspektiv och såg den äldre patienten som en helhet. De tyckte att det var viktigt att vara uppmärksamma på patientens sömn, motion, kost och hela livsstil (Borglin et al., 2019; Waterworth et al., 2015). Sjuksköterskorna bedömde att det var viktigt att känna patienten för att kunna göra lyckade interventioner (Borglin et al., 2019; Liebel et al., 2015; Waterworth et al., 2015). En sjuksköterska berättade att hon känt sina patienter i över 17 år. Detta gjorde att hon kunde känna igen tecken på depressiva symptom även via telefonsamtal (Waterworth et al., 2015).
Sjuksköterskor bedömde att det fanns olika metoder som var viktiga i vård av patienter med depression. Några metoder var att de lyssnade, ställde frågor och skapade en relation med patienten. Sjuksköterskorna berättade att målet var att skapa en miljö där patienterna kunde uttrycka sina känslor (Borglin et al., 2019; Liebel et al., 2015). Sjuksköterskor
uppmärksammade vissa talande beteende hos patienterna. När vissa äldre sökte behandling för samma fysiska symptom upprepade gånger, så bokade sjuksköterskorna in ett längre möte. På besöket när sjuksköterskorna tog blodtryck passade de på att ställa frågor om hur de äldre
mår, hur de sover och äter (Borglin et al., 2019). Trots tidspress försökte sjuksköterskor berätta om egenvård för att underlätta funktionshinder för patienter med depression (Liebel & Powers, 2015). En sjuksköterska redogjorde att hen informerade äldre personer om att det finns interventionsrådgivning och att det finns mycket stöd och hjälp att få (Waterworth et al., 2015). Sjuksköterskor ansåg att vissa interventioner gjorde det möjligt för patienter att
undvika omfattande medicinsk vård. Dessa interventioner var att använda egenvårdsstrategier för att hantera konsekvenserna av fysiska förluster vilket påverkade det psykiska.
Sjuksköterskorna lärde patienterna att använda sådana tillvägagångssätt som att anpassa sig till funktionshinder, ändrar rutiner eller sänka personliga förväntningar (Liebel & Powers, 2015).
Olika typer av kunskaper
Kunskap om depression hos äldre
Sjuksköterskor hade bristande kunskaper om hur depression yttrar sig hos äldre patienter. Detta resulterade i att sjuksköterskorna kände sig osäkra om hur de bäst kunde bemöta äldre patienter (Azulai, & Walsh, 2019; Borglin et al., 2019; Burroughs et al., 2006; Liebel & Powers, 2013; Ni et al., 2020; Waterworth et al., 2015). Sjuksköterskor avstod från att samtala om depression med sina äldre patienter eftersom de inte hade tillräckligt med kunskap om tillståndet. Sjuksköterskor ansåg att det var utmanade att leta efter tecken på depression. De flesta av sjuksköterskorna normaliserade depression hos den äldre populationen och ansåg att det var en naturlig konsekvens av att bli äldre. Depression hos äldre kunde misstas för
ensamhet och existentiella eller sociala problem (Burroughs et al., 2006; Lu & Hsieh, 2013; Liebel & Powers, 2013; Waterworth et al., 2015).
Sjuksköterskors bristande kunskap om depression ledde till att de såg äldres depression som en svårighet i deras arbete. Vilket resulterade i att patienterna inte fick den vård de behövde. Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att veta om deras roll var att vårda patienter med depression eller om det var utanför deras kompetensområde. Patienter hänvisades ofta till andra vårdaktörer av sjuksköterskor (Burroughs et al., 2006) En sjuksköterska avslöjade att hen behöver mer kunskap om depression och äldre människor för att känna sig mer bekväm i sin roll som sjuksköterska samt utföra vård av högre kvalitet (Borglin et al., 2019).
Sjuksköterskor som inte hade tillräckligt med kunskap om depression hade svårt att sätta en diagnos på deras äldre patienter (Burroughs et al., 2006). Att ha kunskap om depression och vilka symptom som fanns gav sjuksköterskan bättre självförtroende (Burroughs et al., 2006, Hassall & Gill, 2008, Liebel & Powers, 2013, Waterworth et al., 2015). Många sjuksköterskor ansåg att identifiering av depression i ett tidigt stadie var av stor vikt för både arbetet och patientens hälsa. Även om det var högt prioriterat visste inte sjuksköterskor hur de skulle bemöta patienterna eller identifiera depression (Burroughs et al., 2006, Waterworth et al., 2015).
Vissa sjuksköterskor hade god kunskap om depression och kunde ha ett mer professionellt förhållningssätt till patienterna. Dessa sjuksköterskor kunde ge förslag på interventioner, identifiera depression och diskutera patientens samtal med andra vårdaktörer (Waterworth et al., 2015). Sjuksköterskor med längre erfarenhet hade mer kunskap om depression jämfört med sjuksköterskor som hade mindre erfarenhet (Chuang & Kuo, 2018).
Utbildning om depression hos äldre
Majoriteten av sjuksköterskor bedömde att de behövde mer utbildning. De behövde kunna ge råd till äldre patienter och identifiera depression (Burroughs et al., 2006; Hassall & Gill, 2008; Lu & Hsieh, 2013; Liebel & Powers, 2013; Waterworth et al., 2015). Utbildningen sjuksköterskorna hade om depression skiljde sig åt. Mer än hälften det vill säga 59 procent av sjuksköterskor hade inte genomgått en utbildning för depression arrangerat av deras
arbetsplats. Hela 68 procent hade inte haft utbildning om utöver deras grundläggande
sjuksköterskeutbildning. Sjuksköterskor rapporterade att 73 procent av dem inte hade lärt sig om depression hos äldre som en del av deras grundläggande sjuksköterskeutbildning. Det var inte ovanligt för sjuksköterskor att möta äldre med depression, 73 procent sjuksköterskorna uppgav att dem hade mött äldre patienter med depressiva symptom inom deras arbetsliv (Chuang & Kuo, 2018).
Sjuksköterskor som genomgått en extern utbildning om depression hos äldre, hade mer självförtroende. De kunde bland annat bemöta äldre patienter med depression, identifiera symptom, utbilda patienter och hade kunskaper om uppföljningsåtgärder (Azulai & Walsh, 2019, Hassall, & Gill, 2008; Ni et al., 2020). Sjuksköterskor som hade haft kurser om
depression i skolan hade bättre kunskap om äldre (Chuang & Kuo, 2018). Mer utbildning om depression hos äldre kan bidra till bättre vård. Det leder till positiva attityder och ökat intresse för att vårda äldre med depression (Ni et al., 2020). Flertalet sjuksköterskor upplevde att det var betydelsefullt att upptäcka depression hos äldre och att behandla diagnosen (Hassall & Gill, 2008; Liebel & Powers, 2013; Waterworth et al., 2015). Det är viktigt att utöka sjuksköterskors kunskap och kompetens om depression men också deras attityder om depression då det speglas i deras omvårdnad av patienterna. Majoriteten av sjuksköterskor hade neutrala attityder mot depression. Sjuksköterskor som haft ytterligare utbildning i depression utöver deras grundläggande utbildning hade mer positiva attityder mot depression än sjuksköterskor utan ytterligare extern utbildning. De sjuksköterskor som hade positiva attityder gentemot patienter med depression hade större intresse att våra dessa patienter (Chuang & Kuo, 2018). På en del arbetsplatser fanns det oklarheter kring sjuksköterskans arbetsuppgifter angående depression hos äldre. Sjuksköterskans ansvarsområde var inte tydligt definierat. Det fanns inte tydliga riktlinjer om vad som ska delegeras till andra vårdaktörer (Azulai, & Walsh, 2019; Hassall, & Gill, 2008; Waterworth et al., 2015).
Sjuksköterskor berättar att depression hos äldre inte var högt prioriterat på deras arbetsplatser (Liebel et al., 2015; Waterworth et al., 2015).
Screeningverktyg för identifiering av depression
Flertalet sjuksköterskor ansåg att screeningverktyg var väsentliga. Sjuksköterskor ansåg att screeningverktyg var användbara för att utvärdera äldres tillstånd. När screeningverktyg användes medvetet var det enklare att upptäcka depression. Det blev som ett underlag för sjuksköterskor att föra en konversation med patienter om depression. Screeningverktyg bidrog till ett mer strukturerat samtal om ett ämne som sjuksköterskor ansåg var jobbigt att prata om med patienten (Liebel & Powers, 2013; Lu & Hsieh, 2013).
Sjuksköterskor upplevde att äldre patienter kände stigma kring psykiatriska diagnoser (Burroughs et al., 2006, Azulai & Walsh, 2019; Lu & Hsieh, 2013). Sjuksköterskor arbetade nära patienter och hade därav en god position att identifiera patienters psykisk ohälsa. Även fast sjuksköterskor hade väldigt nära och kontinuerlig patientkontakt var det svårt att identifiera depression (Borglin et al., 2019) Sjuksköterskor beskrev att depression är en vag och heterogen diagnos. De tyckte att fanns olika faktorer som gjorde de svårt att identifiera depression. En av faktorerna var att ensamhet och nedstämdhet ofta blandades ihop
(Burroughs et al., 2006). Många sjuksköterskor ansåg att stigman försvårade identifiering av depression. Det fanns ett starkt stigma kring depression och psykisk ohälsa hos äldre. Detta bidrog till att äldre patienter undvek att söka psykiatrisk vård och hellre sökte somatisk vård. Sjuksköterskor ansåg att äldre inte yttrade sig om deras dåliga mående vilket försvarade sjuksköterskornas identifikation av potentiell depression (Borglin et al., 2019).
De bedömde att patienter svarade oärligt på frågorna. Screeningverktyg var då inte effektiva (Azulai & Walsh, 2019; Liebel & Powers, 2013). Andra sjuksköterskor tillämpade inte
screeningverktyg för att identifiera depression. De ställde snarare annorlunda generella frågor. Screening sker inte regelbundet nog för äldre patienter med depression då det enligt många sjuksköterskor inte fått tillräcklig information om arbetsplatsens riktlinjer relaterat till
identifikation och interventions implementering för deprimerade patienter (Waterworth et al., 2015).
DISKUSSION
METODDISKUSSION
Författarna valde att använda CINAHL Complete och Medline. Från CINAHL Complete valdes 8 artiklar och från Medline valdes 2 artiklar. När mer än en databas väljs ut förhöjs pålitligheten i litteraturöversikten (Henricson, 2017). Författarna ansåg att det var en styrka att använda två databaser eftersom det höjde autenticiteten. Författarna insåg att sökningar utan begränsningar gav för många träffar av artiklar. Då avgränsades sökningar till artiklar från år 2000–2020. Vetenskapliga artiklar är under ständig utveckling (Östlundh, 2017). Forskningen går framåt och de flesta av artiklarna är publicerade inom de senaste fem åren vilket är en styrka i litteraturöversikten. Författarna valde att avgränsa sökningar på artiklarna till peer
reviewed. I många databaser finns en avgränsning som kallas peer reviewed. Detta innebär att
enbart artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter presenteras (Östlundh, 2017). Författarna ansåg att peer reviewed funktionen är en styrka eftersom enbart artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter visas.
Litteraturöversikten bearbetar studier från varierande delar av världen. Länder som utgjorde litteraturöversikten var Sverige, England, Canada, USA, Taiwan, Australien och Nya Zeeland.
Författarna ansåg att det är en styrka att använda studier från hela världen eftersom Sverige är ett mångkulturellt samhälle. En svaghet var att alla kontinenter inte fanns med i
litteraturöversikten vilket gör att vissa perspektiv missas. Författarna har inte engelska som modersmål utan svenska och alla resultatartiklar var på engelska. Östlundh (2017) menar att en person som inte har engelska som modersmål kan få det problematiskt med översättningen. På så sätt är ett lexikon ett fördelaktigt hjälpmedel. Författarna valde att använda Svensk MeSH och lexikon för att undvika att feltolka artiklarna.
Författarna selekterade tillsammans ut artiklar som matchade litteraturöversiktens syfte. Artiklar som sorterades bort matchade inte litteraturöversiktens syfte eller matchade inte inklusionskriterier. Flertalet av resultatartiklarna anträffades vid åtskilliga sökningar.
Författarna tolkar att sökorden som användes passar in eftersom resultatartiklarna finns under nya sökningar. Detta tolkar författarna som en styrka. Sökordet attitude kan ha påverkat resultat eftersom det inte är konkret erfarenhet eller kunskap. Författarna tolkar ändå resultatet från artiklarna som relevant för litteraturöversiktens syfte. I alla artiklar inkluderades
sjuksköterskor, men i flertalet artiklar medräknades annan personal som läkare och dietister. Dessa artiklar valdes ändå eftersom författarna kunde frånskilja sjuksköterskornas erfarenhet och kunskaper.
I litteraturöversiktens resultat inkluderas både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Detta är på grund av att litteraturöversiktens syfte inte enbart är av kvalitativa drag utan också
kvantitativa drag. Kvalitativa artiklar använder oftast intervjuer, observationer eller berättelser. Kvalitativa artiklar rör sig ofta om erfarenheter och resultatet tolkas via ord. Kvantitativa artiklar använder oftast enkätsinstrument, observationsscheman och skalor för skattning (Dahlborg Lyckhage, 2017). Författarna tycker att de kvalitativa artiklarna stärker litteraturöversikten eftersom de behandlar sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda äldre med depression. En svaghet med kvantitativa artiklar är att sjuksköterskorna inte får beskriva sina erfarenheter med ord. Däremot upplevde författarna att de kunde mäta kunskaper via de kvantitativa artiklarnas resultat.
Författarna har tidigare erfarenhet av att vårda äldre med depression. Av den orsaken var författarna väl medvetna om att deras förförståelse hade kunnat påverka resultatet och valde därav att ha ett öppet sinne. Författarna valde att arbeta tillsammans i skolan i början vilket fungerade bra. På grund av nuvarande pandemi i världen stängde skolan och författarna valde
att arbeta hemifrån. Båda författarna var uppkopplade via dator och kunde ständigt prata med varandra via plattformen Zoom. En svaghet var att båda författarna föredrog att diskutera och jobba i skolan istället för online.
RESULTATDISKUSSION
Bristande kunskaper hos sjuksköterskor
Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor hade bristande kunskap om hur depression yttrade sig hos äldre. Sjuksköterskor hade inte tillräckligt med kunskap om depression för att hålla ett samtal med patienter. Detta gjorde att de kände sig osäkra hur de bäst kunde ge god omvårdnad. Sjuksköterskorna hade inte tillräckligt med verktyg för att identifiera depression. Sjuksköterskor ansåg dock att det var viktigt att identifiera depression tidigt för patients hälsa.
Ur ett etiskt perspektiv har sjuksköterskor ett ansvar att främja hälsa och tillgodose
människans behov av vård. Detta inkluderar att hjälpa patienten att förbättra sin livskvalité. Sjuksköterskan har ett ansvar att informera patienten om lämplig och korrekt information. Föra att bibehålla yrkeskompetensen bör sjuksköterskor hålla sig uppdaterad om ny kunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Författarnas slutsats är att sjuksköterskors bristande kunskap i slutändan påverkar patienten. Sjuksköterskors etiska perspektiv brister också då de inte kan tillhandahålla patienten information.
Författarnas slutsats är att sjuksköterskor måste få tillgång till fler kurser, information och utbildning om depression. Sjuksköterskor bör få bättre utbildning om depression hos äldre patienter utöver deras grundläggande sjuksköterskeutbildning för att upprätthålla en god vård. Författarna anser att sjuksköterskor behöver lära sig verktyg för att identifiera depressiva symptom, informera patienter och föra samtal med patienter om deras depression.
Tidsbrist påverkar den holistiska bedömingen
Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor upplevde att fanns tidsbrist i mötet med den äldre personen. Det fanns olika orsaker till tidsbrist, bland annat för många
omvårdnadsuppgifter och för hög arbetsbelastning. Tidsbristen påverkade sjuksköterskornas arbete hos patienterna och det var svårt att skapa en relation. Sjuksköterskorna behövde fokusera på de fysiska behoven före de psykiska behoven. De fysiska akuta behoven prioriterades före att tala med äldre om deras nedstämdhet och sorg. Däremot uttrycker sjuksköterskorna att det var viktigt att ha ett holistiskt perspektiv.
Sjuksköterskan ska göra en holistisk bedömning för hur omvårdnaden ska se ut. Sjuksköterskan måste fokusera på personen framför sig och inte på symptom. Enbart patienten kan berätta hur hen upplever hälsa och lidande. Sjuksköterskor måste ha kunskap om patienten för att kunna erbjuda lämpligast vård (Barker, 2004, refererad i Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Äldre med depression söker ofta vård för kroppsliga symptom.
Depression hos äldre yttrar sig många gånger i kroppslig ohälsa som smärta. Som
sjuksköterska är det viktigt att prata med äldre om deras välbefinnande (Rolfner Suvanto, 2019). Smärta är ett betydelsefullt tecken på depression (Tsai, Wei, Lin, Chien, 2005)
Författarnas slutsats är sjuksköterskor har för lite tid och därför missar att vårda äldres depression. Wiklund & Lindwall (2012) skriver att Barker (2000) anser att ett holistiskt perspektiv är viktigt och att ge tid åt varje patient. I och med sjuksköterskornas tidsbrist fokuserar de enbart på fysiska symptom vilket är fel enligt Barkers teori. Författarna tror att tidsbristen gör att sjuksköterskor inte håller tillfredställande samtal med varje patient, och missar onödigt lidande.
Obekväma sjuksköterskor
Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor var obekväma med att vårda äldre med depression. Sjuksköterskor behärskade inte att tala med äldre om depressiva symptom och deras känslor. De vågade inte fråga svåra frågor och kunde inte hantera patientens känslor. Ibland uttryckte sjuksköterskorna sin osäkerhet genom att skämta. Sjuksköterskornas osäkerhet påverkade relationen med patienten negativt.
Författarna kopplar litteraturöversikten till Barkers teori. Sjuksköterskan ska se omvårdnad som en social konstruktion (Barker & Hart, 2002, refererad i Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Barker menar att vård sker i samspel mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskan
ska inte ge vård till patienten utan det fullbordas gemensamt. Patienten måste vara delaktig för att uppleva självbestämmande. I dialogen med patienter behöver sjuksköterskan vara öppen för vad patienten väljer att tala om (Barker & Buchanan- Barker, 2004, refererad i Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Författarna tolkar litteraturöversiktens resultat som att sjuksköterskorna brister i dialogen med patienter. På grund av svårigheten att föra en dialog om äldres upplevelser läggs fokus istället på de fysiska behoven.
Ur ett samhällsperspektiv är depression hos äldre kostnadskrävande om behandling inte ges. Rapporten visar att hälso-sjukvårdkostnaderna för patientgruppen äldre med depression är dubbelt så stora jämfört med äldre utan depression. Patientgruppen är många gånger inte prioriterad (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2015). Författarnas slutsats är att sjuksköterskornas osäkerhet i slutändan påverkar vårdkostnaderna. Detta på grund av att sjuksköterskorna både är obekväma med att tala om depression och att identifiera den. Litteraturöversiktens resultat understryker att äldre sökte vård flertalet gånger för fysiska symptom fast de egentligen hade depression.
Författarnas slutsats är att sjuksköterskorna är obekväma av olika anledningar. Vår slutsats är att sjuksköterskor är obekväma på grund av tidsbrist och otillräcklig kunskap. Detta skapar onödigt lidande för patienten då sjuksköterskor inte upptäcker depression. Sjuksköterskor bör istället utvecklas och våga prata om svåra ämnen.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Resultatet visar att sjuksköterskor behöver mer utbildning om depression hos äldre, mer självförtroende att våga prata om svåra ämnen och mer tid med varje patient. Resultatet av denna litteraturöversikt kan läsas av sjuksköterskor, anhöriga, chefer på verksamheter och lärare på högskolor. Sjuksköterskor behöver mer kompetens om depression hos äldre, och bör tillhandahållas seminarier och kurser ifrån chefer på verksamheter och lärare på högskolor. Ökad kompetens skulle leda till bättre vård och minskat lidande. Likaså skulle ökad
kompetens förmodligen leda till förändrad attityd hos sjuksköterskor. Med högre kompetens kan också sjuksköterskor informera patienter om depression och förminska stigman kring
tillståndet. Resultatet av litteraturöversikten kan även användas av verksamheter. Verksamheter och arbetsplatser behöver tydligare riktlinjer kring depression hos äldre.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Vid fortsatt forskning bör fler studier göras för att få ett vidare spektrum av kunskaper och insikter om sjuksköterskors interaktioner med deprimerade äldre patienter. Fortsatt forskning bör också fokusera på patienternas perspektiv kring deras vård, sjuksköterskornas agerande, stigma kring depression samt hur det är att leva med psykiatriska diagnoser. Att få
anhörigperspektiv skulle också bidra till en mer nyanserad bild av äldre och depression. Ytterligare forskning behövs för att identifiera depression på ett mer effektivt sätt och därför anser författarna att forskning om screening av depression och interventioner vara nödvändig. Vid fortsatt forskning bör fler studier göras om kurser kring psykisk ohälsa på
sjuksköterskeutbildningen. Med tanke på kompentens skillnader mellan sjuksköterskor som genomgått utbildning inom ämnet utöver deras grundläggande utbildning jämfört med sjuksköterskor som inte gått någon ytterligare utbildning.
SLUTSATS
Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor hade varierande erfarenheter och kunskaper av att vårda äldre patienter med depression. Resultatet visade att sjuksköterskor hade bristande kunskap om depression hos äldre. Sjuksköterskor kände att de behövde mer utbildning om depression då de inte visste hur tillståndet yttrade sig hos äldre. Deras bristande kunskap var en konsekvens av för lite utbildning i skolan och bristande riktlinjer på
arbetsplatsen om vems arbetsuppgift det var. Sjuksköterskor ansåg att screeningverktyg var väsentliga men att mer kunskap behövdes. Resultatet visar att sjuksköterskor hade erfarenhet av att det var svårt att prata med äldre som hade depression. Detta berodde på tidsbrist och osäkerhet hos sjuksköterskorna. Tidsbristen gjorde att sjuksköterskorna prioriterade fysiska behov före psykiska behov. Sjuksköterskor hade även erfarenhet av att äldre söker mer vård för fysiska symptom trots att de mår psykiskt dåligt. Detta då sjuksköterskorna erfar att äldre upplevde depression som stigma. Barkers tidvattenmodell har varit en röd tråd genom hela litteraturöversikten. Diskussionen visar att sjuksköterskor behöver mer utbildning om
REFERENSFÖRTECKNING
*artikel inkluderad i resultatet
Allan, J., & Dixon, A. (2009). Older women’s experiences of depression:
a hermeneutic phenomenological study. Journal of Psychiatric & Mental
Health Nursing (Wiley-Blackwell), 16(10), 865–873.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2850.2009.01465.x Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
*Azulai, A., & Walsh, C. A. (2020). How Do Regulated Nurse Professionals in
Alberta Assess Geriatric Depression in Residential Care Facilities? Canadian Journal
on Aging, 39(3), 468–484.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1017/S0714980819000382 *Borglin, G., Räthel, K., Paulsson, H., & Sjögren Forss, K.
(2019). Registered nurses experiences of managing depressive symptoms
at care centres for older people: a qualitative descriptive study. BMC Nursing, 18(1), N.PAG. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12912-019-0368-5
*Burroughs, H., Lovell, K., Morley, M., Baldwin, R., Burns, A., & Chew-Graham, C. (2006). “Justifiable depression”: how primary care professionals and patients view
late-life depression? A qualitative study. Family Practice, 23(3), 369–377.
*Chuang, Y.-H., & Kuo, L.-M.
(2018). Nurses’ confidence in providing and managing care for older persons with dep ressive symptoms or depression in long-term care facilities: A national
survey. International Journal of Mental Health Nursing, 27(6), 1767– 1775. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/inm.12483
CODEX. (2020). Peer review. Hämtad 2 november, 2020, från CODEX, http://www.codex.vr.se/etik7.shtml
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I A. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.59-82). Lund: Studentlitteratur.
Ekman, M., Granström, O., Omérov, S., Jakob, J. & Landén, M. (2014, 11 augusti). Kostnader för bipolär sjukdom, depression, schizofreni och
ångest. Läkartidningen. Hämtad från https://lakartidningen.se/
Emerson, K. G., & Jayawardhana, J. (2016).
Risk Factors for Loneliness in Elderly Adults. Journal of the American Geriatrics Soci
ety, 64(4), 886–887. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jgs.14053
Ersta Sköndal Bräcke högskolebibliotek. (2019). Medline sökguide. Hämtad 11 november, 2020, från Ersta Sköndal Bräcke
högskolebibliotek, https://www.esh.se/download/18.13977bbe1686f0eb0df7d93/1551 366859452/Medline%20s%C3%B6kguide.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Depression ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas. Hämtad 2 november, 2020, från
Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.141-152). Lund:
Studentlitteratur.
*Hassall, S., & Gill, T. (2008). Providing care to the elderly with depression:
the views of aged care staff. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing
(Wiley-Blackwell), 15(1), 17–23.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2850.2007.01200.x
Henricson, M. (Red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Jablonski, M. R., Lorenz, R., Li, J., & Dechairo, B. M. (2020). Economic Outcomes Following Combinatorial Pharmacogenomic Testing for Elderly Psychiatric Patients. Journal of Geriatric Psychiatry & Neurology, 33(6), 324–332. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1177/0891988719892341
Lawrence V, Murray J, Banerjee S, Turner S, Sangha K, Byng R, Bhugra D, Huxley P, Tylee A, & Macdonald A. (2006). Concepts and causation of depression: a cross-cultural study of the beliefs of older adults. Gerontologist, 46(1), 23–32. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1093/geront/46.1.23
*Lu, L., & Hsieh, P. (2013). Frontline healthcare providers’ views of depression and its prevention in older adults. Journal of Clinical Nursing (John Wiley &
Sons, Inc.), 22(11–12), 1663–1671.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2702.2012.04276.x
*Liebel, D. V., Powers, B. A., & Hauenstein, E. J. (2015). Home Health
Care Nurse Interactions With Homebound Geriatric Patients With Depression and Disability. Research in Gerontological Nursing, 8(3), 130–139. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.3928/19404921-20150105-01
*Liebel, D. V., & Powers, B. A. (2015). Home Health
Care Nurse Perceptions of Geriatric Depression and Disability Care Management. Gerontologist, 55(3), 448–461.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1093/geront/gnt125
Liebel, D., & Powers, B. (2019). A case study exploring therapeutic communication as a mechanism for delivery of integrated care management (icm)
by home healthcare (hhc) nurses. International Journal of Integrated Care
Lundman, B., & Nygren, B. (2015). Åldrandet och att vara gammal. I A. Friberg, F. & Öhlén, J (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 153-174). Lund: Studentlitteratur.
Jonasson, L.-L., & Berterö, C. (2012). The importance of “approaching” older people: a grounded theory. International Journal of Older People Nursing, 7(1), 29– 36. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1748-3743.2010.00248.x
*Ni, C.-H., Guo, S.-L., Chao, C.-Y., Wang, C.-H., Susanty, S., & Chuang, Y.-H.
(2020). Nurses’ Late-Life Depression Knowledge and Attitudes Toward Depression: A Cross-Sectional Study. Inquiry (00469580), 1–6.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1177/0046958020945179
Nordenfelt, L. (Red.). (2010). Värdighet i vården av äldre personer. Lund: Studentlitteratur AB.
Overend, K., Bosanquet, K., Bailey, D., Foster, D., Gascoyne, S., Lewis, H., Nutbrown, S., Woodhouse, R., Gilbody, S., & Chew-Graham, C.
(2015). Revealing hidden depression in older people:
a qualitative study within a randomised controlled trial. BMC Family Practice, 16, 1– 8. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12875-015-0362-2
Pollitt, P. A., & O’Connor, D. W. (2008). What was good about admission to an aged psychiatry ward?
The subjective experiences of patients with depression. International Psychogeriatrics , 20(3), 628–640.
Rolfner Suvanto, S. (2019). Äldres psykiska ohälsa. I A. Skärsäter, I. & Wiklund Gustin, L. (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundnivå (s.231-248). Lund:
Studentlitteratur.
Ruggles, DJ. (1998). Pearls for practice. Depression in the elderly:
a review. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 10(11), 503– 507. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1745-7599.1998.tb00479.x
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Silva e Farias, I. P., Montenegro, L. de A. S., Wanderley, R. L., de Pontes, J. C. X., Pereira, A. C., de Almeida, L. de F. D., & Cavalcanti, Y. W.
(2020). Physical and psychological states interfere with health-related quality of life of institutionalized elderly: a cross-sectional study. BMC Geriatrics, 20(1), N.PAG. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12877-020-01791-6
Skärsäter, I. (2019). Förstämningssyndrom. I A. Skärsäter, I. & Wiklund Gustin, L. (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundnivå (s.110-122). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Hämtad 2 november, 2020, från
Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-5-12.pdf
Socialstyrelsen. (2018a). Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. Hämtad 20 november, 2020, från
Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artike lkatalog/oppna-jamforelser/2018-9-12.pdf
Socialstyrelsen. (2018b). Psykisk ohälsa vanligare bland äldre. Hämtad 15 november, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/psykisk-ohalsa-vanligare-bland-aldre/ Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2015). Behandling av depression hos
äldre. Hämtad 16 november, 2020, från Statens beredning för medicinsk och social
värdering, https://www.sbu.se/contentassets/091b2eda2ea94eec983300d0d1236e04/de pression_aldre_2015.pdf
Svanström, R., Johansson Sundler, A., Berglund, M., & Westin, L. (2013). Suffering caused by
care-elderly patients’ experiences in community care. International
Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 8, 20603.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.3402/qhw.v8i0.20603
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Från https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/158402540439 0/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Från https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081 /icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Tsai, Y.-F., Wei, S.-L., Lin, Y.-P., & Chien, C.-C. (2005). Depressive symptoms, pain experiences, and pain
management strategies among residents of taiwanese public elder care homes. Journal
of Pain and Symptom Management, 30(1), 63–69.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 5 november, 2020, från
Vetenskapsrådet, https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
*Waterworth, S., Arroll, B., Raphael, D., Parsons, J., & Gott, M. (2015).
A qualitative study of nurses’ clinical experience in recognising low mood and depression in older patients with multiple
long-term conditions. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(17–18), 2562–2570. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jocn.12863
WHO. (2020). Depression. Hämtad 11 november, 2020, från
WHO, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression
Wiklund Gustin, L., & Lindwall L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Zeng, W., North, N., & Kent, B. (2012). A framework to understand
depression among older persons. Journal of Clinical Nursing, 21(17–18), 2399– 2409. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2702.2011.04049.x
Österlind, J., Ternestedt, B.-M., Hansebo, G., & Hellström, I. (2017). Feeling lonely in an unfamiliar place: older people’s experiences of life close to death in
a nursing home. International Journal of Older People Nursing, 12(1). https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/opn.12129
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa artiklar
Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2. CINAHL Complete 2020-10-20 Nurse’s experience AND Depression AND Older 96 Year 2000 – 2020 Peer reviewed 25 10 3 CINAHL Complete 2020-10-21 Aged AND depression AND nurses AND attitude AND perception 47 Year 2000 – 2020 Peer reviewed 15 10 2 Medline 2020-10-21
Attitude AND late-life depression AND nurse AND older adults 8 Year 2000 – 2020 Peer reviewed 13 5 2 CINAHL Complete 2020-10-23 View of depression AND old age AND nurse 15 Year 2000 – 2020 Peer reviewed 4 4 1 CINAHL Complete 2020-10-26 Nurse AND Perspective AND Geriatric Depression 7 Year 2000 – 2020 Peer reviewed 4 3 1
2020-10-26 Depression AND elderly
